Genomförande Är din organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genomförande Är din organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet?"

Transkript

1 ANSÖKAN Diarienummer Sid 1 (23) Utlysningens namn och diarienummer , Kompetensförsörjning programområde Uppgifter om organisationen Organisationens namn Göteborgsregionens kommunalförbund Utdelningsadress Box 5073 Postnummer Behörig företrädare Börje Rådesjö Postort Webbplats Göteborg Organisationsnummer Organisationstyp Landstingskommunala verksam Organisationsstorlek anställda Uppgifter om arbetsstället/enheten Enhetens namn Göteborgsregionens kommunalförbund, GR Utdelningsadress Box 5073 Postnummer Göteborg Besökadress Gårdavägen 2, E-postadress SNI-kod Postort Offentlig förvaltning CFAR-nummer Telefonnummer Faxnummer BankGiro PlusGiro Antal anställda Kvinnor 70 Män 30 PRO v.3 [ ] d.pro3 v.1 Uppgifter om projektet Projektets namn IT-lyftet Projektets besökadress Box 5073 Postnummer Postadress Göteborg Ange ärendenummer om din ansökan gäller ett fortsättningsprojekt på en förprojektering Startdatum Slutdatum Ansökan avser Förprojektering Genomförande Är din organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Programområde Ja Nej 1. Kompetensförsörjning Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna i EUF- fördraget 2. Ökat arbetskraftsutbud och förordning (2009:982) om statligt stöd för Socialfonden? Ja Nej Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, Antal deltagare mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Kvinnor Män Ja Nej Områden som projektet kommer att bedrivas inom Ålder på projektdeltagare Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Småland och Öarna Västsverige Vilka ska delta i projektet? Uppfyller projektet något av följande kriterier? Sysselsatta Lärande miljöer Samverkan Helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fokus på personer med Innovativ verksamhet Strategiskt påverkansarbete utländsk bakgrund (Minst 3 månader för personer i åldern 16-24) Helt eller delvis sjukskrivna sedan minst 6 månader Är projektet inriktat på någon eller några av diskrimineringsgrunderna? Personer med hel eller delvis sjuk och aktivitetsersättning Etnicitet Kön Personer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning enligt lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar Unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetslivet Ålder Funktionshinder Trosuppfattning Sexuell läggning Projektet är inte riktat mot någon av diskrimineringsgrunderna

2 Sid 2 (23) Kontaktperson projekt För- och efternamn Linda Andersson E-postadress Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Kontaktperson ekonomi För- och efternamn Spång Eva E-postadress Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Beskrivning Bakgrund och problemanalys Förprojektering: Beskriv huvudproblemet och orsakerna till detta i den mån de är identifierade. Behov och orsaker ska analyseras under förprojekteringen med hjälp av relevanta intressenter. Genomförande: Beskriv projektets uppkomst, bakgrund och vilket huvudproblem som ska lösas genom projektet samt de viktigaste orsakerna till detta problem. Pensionärer är en heterogen grupp på så sätt att det finns stora skillnader i till exempel behov och förutsättningar. Dessutom blir befolkningen allt äldre och den del av livet som sker efter yrkeslivet kan utgöra många år som kan ägnas åt andra aktiviteter och verksamheter. Morgondagens äldre kommer att kräva en omsorg som hjälper dem att bibehålla en god livskvalitet. Många äldre inom kommunens äldreomsorg är idag socialt och kulturellt isolerade och ensamheten är ett stort problem enligt Värdighetsutredningen (SOU 2008:51 Värdigt liv i äldreomsorgen). Medborgarna önskar i allt större utsträckning kunna påverka de tjänster samhället tillhandahåller och individuellt anpassade lösningar efterfrågas. Hälsofrämjande åtgärder och förebyggande insatser har stor betydelse för att kunna möta den äldreboom vi har framför oss. Detta kräver ett delvis förändrat arbetssätt som tar sikte på individens behov och det friska hos personen. Förebyggande insatser riktade mot äldre kvinnor och män kan medföra stora vinster, både hälsomässiga och ekonomiska, för såväl individen som samhället. Att vara socialt aktiv och att ha en meningsfull uppgift har inte bara betydelse för välbefinnandet, utan förebygger även risken att drabbas av psykisk ohälsa och att utveckla demens. Att delta i och vara engagerad i olika kommunikativa verksamheter kan också bryta den enskildes isolering och ge värdefulla sociala kontakter. Ny teknik kan vara ett utmärkt verktyg för detta förebyggande arbete. Det kan konstateras att allteftersom IT-teknik får en större plats i samhället, blir den också allt viktigare att få tillgång till även för äldre. De äldre och deras anhöriga kommer mer och mer efterfråga olika typer av tekniklösningar (Äldre svenskar och Internet). Pensionsgruppen inrymmer flera generationer, alltifrån nyblivna pensionärer i 65-årsåldern som nyligen lämnat ett yrkesliv som kanske varit högteknologiskt sedan många år, till personer närmare 100 år som aldrig kommit i kontakt med ny teknik. Spännvidden på befintlig kunskap och vana att hantera teknik är således stor. Detta innebär att målgruppens krav och förväntningar är högst varierade. - Informationsteknik kan komma att spela en nyckelroll för aktivt åldrande under förutsättning att det används på ett smart och uttänkt sätt, säger Neelie Kroes, vice ordförande i Europiska Kommissionen, med anledning av att det nästa år är Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna 2012.

3 Sid 3 (23) Det finns idag inom kommunernas äldreomsorg ett kompetensunderskott, cirka 40 procent av de anställda har inte adekvat utbildning för sitt yrke. Som adekvat grundutbildning räknas oftast gymnasiets omvårdnadsprogram eller motsvarande. En satsning på olika former av kompetensutveckling är nödvändig för att möta arbetslivets och brukarnas krav. Det ställs också ökande krav på olika specialistkompetenser inom den kommunala vården. Ett sådant angeläget utvecklingsområde är teknikområdet där personalen behöver bredda sin kompetens för att bibehålla sin attraktionskraft på arbetsmarknaden. Personalen inom äldreomsorgen behöver ha kunskap om IT och ny teknik för att möta framtidens behov. Några av de deltagande kommunerna har försökt att erbjuda ny teknik och IT till brukarna. Detta har dock varit svårt att få igång då personalen inte haft tillräcklig kunskap. Inom vissa verksamheter i äldreomsorgen används inte datateknik i arbetet, inte ens för t ex journalföring, tidsredovisning eller personalrapporter, vilket medför att steget till att instruera och inspirera äldre att använda ny teknik blir alltför stort. Det finns ett stort intresse från kommunerna att involvera ungdomar i verksamheten vilka kan bidra till att IT och ny teknik kommer in i det dagliga arbetet. Kommunala verksamheter behöver skaffa sig en beredskap för att snabbt och adekvat kunna möta de krav som omgivningen ställer. Om inte medarbetarnas kompetens förändras i takt med omgivningen, kommer det till slut att uppstå ett glapp. Det glappet kan framkalla både stress och ohälsa hos medarbetarna, leda till bristande kvalitet i verksamheten och därmed drabba brukarna. Fokus inom äldreomsorgen har ofta varit på att klara den basala omvårdnaden som mat, hygien och sjukvård på ett bra sätt. Det har alltför sällan getts utrymme för att utveckla de individanpassade lösningar som i dag efterfrågas. För att anställda inom kommunens äldreomsorg ska kunna bidra till att öka det sociala innehåll i vården, behövs kompetensutveckling som underlättar för de anställda att utvecklas i takt med arbetslivets krav. Användandet av ny teknik är ett utmärkt sätt att bryta de gamlas isolering, men det behövs ett nytt förhållningssätt för att ny teknik ska bli en självklar del och integreras i omvårdnadsarbetet. Genom att ge personalen utbildning skapas förutsättningar och förståelse för ett aktivt teknikanvändande i vardagen. Inom äldreomsorgen kan ny teknik och IT användas på många sätt: - Spelkonsoler som till exempel Playstation och Wii förutsätter rörelse, tankearbete och samarbete. Detta gynnar den motoriska och mentala funktionen. Dataspelande har visat sig vara ett särskilt bra som rehabiliteringsmetod för strokepatienter och vid demens (Sahlgrenska akademien). - Internetkunskap för att ta del av de möjligheter som innebär förenkling av tillvaron, t ex boka resor, teater, deklarera, söka bostadsbidrag. - Genomföra inköp och betala via nätet och på så sätt minska hantering av kontanter, vilket kan minska risken för inbrott och rån. - Möjlighet att bibehålla och utveckla sociala kontakter och nätverk genom till exempel Skype och Facebook. - Möjlighet att kunna fortsätta med saker som man gjort men inte längre klarar av t ex att man trots synproblem med hjälp av läsplatta kan fortsätta läsa tidningar och böcker, eller lösa korsord. - Ett ökat antal äldre har ett annat ursprungsland än Sverige och en del har bristande svenska kunskaper eller tappar det nya språket vid demenssjukdom. Den nya tekniken kan ge möjlighet att överbrygga språksvårigheter via t ex läsplatta och översättningsprogram. Ny teknik ger också möjlighet att enkelt följa vad som händer i hemlandet. Detta projekt har fokus på att utveckla arbetsinnehållet inom äldreomsorgen genom lärande av ny teknik och IT. Kompetensutveckling av personalen ska genomföras i flera steg och på olika nivåer för att säkerhetsställa att de nya kunskaperna tas tillvara i det dagliga arbetet. Kompetensutvecklingen ska ske både på bredden och djupet i arbetsorganisationen och den nya kunskapen ska förmedlas genom olika metoder av lärande. Projektet vill ge de anställda inspiration, men också praktiska erfarenheter av vad ny teknik kan innebära för att ge de äldre ökad livskvalitet. Bland annat med hjälp av unga IT-piloter (se PO2-ansökan IT-piloterna) ska personalen utbildas, uppmuntras och stödjas i teknikanvändande så att brukarna kan erbjudas ett större utbud av ny teknik. För närvarande finns en stor grupp ungdomar utanför arbetsmarknaden. De har moderna kunskaper och vana att använda

4 Sid 4 (23) teknik i vardagen på ett sätt som övriga generationer inte har. För den unga generationen är till exempel Internet inte bara ett verktyg för kunskapssökande, det är också näst intill en förutsättning för sociala kontakter. I projektet ges det möjlighet till möten över generationsgränserna. Projektet handlar också om att personal får möjlighet till fördjupning i IT och ny teknik, att det ges utrymme för reflektion och erfarenhetsutbyte under projektperioden. Då sju kommuner ingår i projektet kommer även kunskapsoch erfarenhetsutbyte ske över kommungränserna. Intressenter som påverkas av och påverkar projektet Förprojektering: Beskriv projektets tänkta intressenter, vilka påverkas av och påverkar projektet. Beskriv även hur de kommer att engageras under förprojekteringen i syfte att kartlägga och undersöka deras behov och idéer. Genomförande: Beskriv projektets intressenter, vilka påverkas av och påverkar projektet. Beskriv även deras engagemang i projektet. Målgrupp: Målgruppen för IT-lyftet är i första hand personal inom äldreomsorgen. Genom olika former av lärande ska personalen få kunskap i hur de kan hjälpa brukarna att använda ny teknik och IT i vardagen. Genom att komplettera det dagliga arbetet med ny teknik kan arbetsinnehållet utvecklas och brukarnas behov kan bättre tillgodoses. I projektet är det avgörande att personalen får vara aktiva och delge sina erfarenheter. De står för specialistkunskapen kring brukarnas krav och förutsättningar och det är utifrån detta som innehållet i IT-lyftets lärandemoduler ska arbetas fram. Deltagande aktörer: I IT-lyftet deltar äldreomsorgen i följande kommuner: Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille och stadsdelen Majorna-Linné i Göteborg. Inom varje kommun/stadsdel kommer det att definieras vilka verksamheter som kommer att medverka. Under förberedelsearbetet har det konstaterats att det är angeläget att verksamheterna som deltar har olika uppdrag och karaktär. Det kan vara ett äldreboende i ena kommunen och en träffpunkt i andra o s v. På så sätt blir analysen av modellen och projektets resultat applicerbart på flera verksamhetsgrenar inom äldreomsorgen. Ledningen får en viktig roll i att motivera och skapa förutsättningar för att personalen ska vilja och kunna delta i projektet samt att ta tillvara de erfarenheter som genereras i projektet och implementera de delar som varit framgångsrika. I syskonprojektet IT-piloterna kommer arbetsmarknadsenheterna och arbetsförmedlingen att involveras. Dessa får i uppdrag att marknadsföra och inventera intresserade ungdomar som vill delta. De har också en coachande funktion i förhållande till de ungdomar som ska delta men också gentemot de arbetsplatser inom äldreomsorgen som utgör praktikplats under IT-pilotutbildning och sedan arbetsplats för IT-piloterna. Samverkanspartner och relevanta aktörer: GR har upparbetade kanaler för att sprida erfarenheter och resultat från projekt både regionalt, nationellt och internationellt. Resultatet kommer att presenteras för politiker inom Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) politiska styrgrupp för arbetsmarknad och politiska styrgrupp för sociala frågor, för de kommunala nämnderna som ansvarar för äldreomsorgen samt för den kommunala arbetsmarknadsverksamheten. Vi har också kommit i kontakt med organisationer och projekt som jobbar i gränslandet och i linje med det som ITlyftet ska åstadkomma. I regionen: PRO, Seniornet, Bovision, Görbra för äldre, Institutet för vårdvetenskap och hälsa. Nationellt: Projekt Internetcaféer i Örebro kommun, Teknik för äldre, Hjälpmedelsinstitutet (har bl a forskningsprojekt om IT och demens). Projektets slutsatser och resultat kan även delges: Övriga beslutsfattare på kommunal, landstingskommunal och nationell nivå. Sveriges Kommuner och Landsting (inom personal, kompetensförsörjning, lärande, arbetsmarknad och hälsa/vård). Arbetsmarknadens parter. Socialstyrelsen. Utbildningsväsendet: universitet/högskolor, gymnasier och yrkeshögskolor samt andra utbildningsanordnare. Internationella samarbetspartners (som knyts till projektet under mobiliseringsfasen). Mobiliseringsfas

5 Sid 5 (23) Under mobiliseringsfasen kommer det att genomföras en förnyad intressentanalys. En kartläggning kommer att göras av vilka relevanta aktörer som ska inbjudas att vara delaktiga i projektet. Det är angeläget för projektet att finna organisationer och verksamheter som har specifik kunskap i metodarbete, pedagogik för äldre och kring konkreta användningsområden av IT och ny teknik för äldre. Även de fackliga organisationerna är intressenter då projektet i sin förlängning handlar om att utveckla arbetsinnehållet inom äldreomsorgen. Jämställdhetsintegrering Förprojektering: Beskriv hur projektet ska ge deltagarna ökade kunskaper om vad jämställdhetsintegrering är, samt hur projektet ska arbeta jämställdhetsintegrerat gentemot projektets deltagare. Genomförande: Redogör för resultatet av er problem- och behovsanalys/swot av jämställdhet samt hur resultatet påverkar projektinnehållet. Inom äldreomsorgen är majoriteten av de anställda kvinnor med låg utbildningsbakgrund och medelåldern är förhållandevis hög. Inom teknikbranschen är könsfördelningen den omvända. Kvinnor väljer inte i lika hög grad som män att arbeta med teknik. En del ungdomar arbetar inom äldreomsorgen men oftast då under en begränsad tid för att sedan välja en annan yrkesbana. I projektet kommer vi arbeta med att synliggöra könsmönster och utveckla innehållet i arbetet så att det även kan attrahera manliga och yngre medarbetare. Den kompetensutveckling vi erbjuder har betydelse för att på sikt förändra den köns- och åldersmässiga obalansen. Det är viktigt att vidga omsorgsarbetet och erbjuda nya karriärvägar och profilerade arbetsområden som attrahera fler män och fler ungdomar, men även de grupper som redan arbetar inom äldreomsorgen. Kompetensutveckling inom området kan bidra till ökad status, vilket är väsentligt inom kvinnodominerande yrkesområden för att möjliggöra jämställdhet. Vi kommer att använda 4R-metoden för att arbeta med jämställdhet i verksamheten. Den är ett instrument för inventering och analys av jämställdhet som utarbetats för kommunala verksamheter. Namnet kommer av de tre komponenterna: Representation - Hur många kvinnor, hur många män? Resurser - Hur fördelas resurser i form av pengar, utrymme och tid mellan kvinnor och män? Realia - Hur kommer det sig att representationen och resursfördelningen mellan könen ser ut som den gör? I samband med övrig analys kan vi här få en diskussion kring vilka normer som råder, vilken syn på kvinnor och män som påverkar utvecklingen av arbete och organisationsformer. Realisera - formulera nya mål och åtgärder. Målsättningen är att ha metoden som ett stöd i det kontinuerliga arbetet. På det sättet finns det möjlighet till korrigeringar i arbetet om det finns behov av den. Mobiliseringsfas: Under mobiliseringsfasen skall grunden läggas för det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering. Vi kommer återigen att kontakta ESF:s Processtöd jämställdhetsintegrering för att få ökad kunskap och information för att säkerställa jämställdhetsaspekten i projektet. All statistik som redovisas är könsuppdelad. Kunskap om målgruppen utifrån ett jämställdhetsperspektiv skall inventeras. Vi kommer göra en jämställdhets-swot-analys. Syftet är att denna SWOT-analys utmynnar i olika strategier för att hantera möjliga problem och dra nytta av befintliga styrkor. Vi vill försäkra oss om att jämställdhetsperspektivet blir en integrerad del av samverkansarbetet och att de metoder vi väljer är applicerbara på båda könen, alternativt anpassa metoderna efter kvinnliga och manliga deltagarnas förutsättningar. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Förprojektering: Beskriv hur ni ska öka kunskapen om hur projektet kan bli tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Genomförande: Beskriv hur ni ska öka kunskapen om hur projektet kan bli tillgängligt för personer med funktionsnedsättning samt hur denna kunskap ska integreras i projektgenomförandet. I projektet kommer vi med hjälp av ny teknik, synliggöra, genomföra och utveckla aktiviteter som är möjliga att tillgodogöra sig även om man har funktionsnedsättning. Fysisk tillgänglighet Verksamhetslokalerna inom äldreomsorgen har lagstadgade krav på funktionshinderanpassning och är redan i dag anpassade för funktionshindrade. I de sammanhang man i projektet befinner sig utanför den egna verksamheten är det viktigt att lokalerna som ska användas för utbildning och gemensamma gruppaktiviteter är anpassade för personer med fysiska funktionshinder. Tillgänglig verksamhet I projektet kommer etiska frågor och förhållningssätt att belysas och diskuteras. Det innebär till exempel att öka kunskapen hos personalen om hur man framställer och pedagogiskt beskriver äldreomsorgsverksamheten för IT-piloter och brukare, men även

6 Sid 6 (23) om hur man förhåller sig till varandra. Kommunikativ tillgänglighet Tekniska hjälpmedel ska finnas att tillgå vid behov. Det kan också handla om att förmedla kunskap på en nivå som anpassas till respektive deltagare. Föreläsningar och utbildningar ska till exempel ske i lokaler med god akustik och teleslinga. Informativ tillgänglighet Deltagarna ska på ett enkelt sätt kunna tillgodogöra sig information genom projektets hemsida. Här kan information framställas på olika sätt, t ex bild, text, ljud. Ambitionen är att allt informationsmaterial som tas fram ska vara lättillgängligt och pedagogiskt, samt ska ske genom flera medier för att öka tillgängligheten för så många som möjligt. Mobiliseringsfas: Under mobiliseringsfasen kommer vi ta hjälp av ESF:s Processtöd Tillgänglighet för att få ökad kunskap och information för att säkerställa tillgänglighetsaspekten i projektet. Ett tillgänglighetsanpassat val av kommunikationsplattform kommer att göras under mobiliseringsfasen. Detta sker genom en kartläggning av befintliga plattformar, t ex Facebook, Blogger, Vimeo m fl. En kravspecifikation på de utbildare som ska anlitas ska utarbetas och i denna ska även preciseras behov av att anpassa lärandet utifrån deltagarnas olika behov. Målformulering, projektets mål Förprojektering: Formulera tänkta mål på lång och medellång sikt. Genomförande: Ange projektets mål på lång, medellång och kort sikt. Säkerställ att det finns en logisk koppling mellan målnivåerna. Övergripande mål (mål på lång sikt) Projektets övergripande mål är att: - öka attraktiviteten för att arbeta inom äldreomsorgen. - bidra till en jämnare köns- och åldersfördelning bland personalen. - minska teknikglappet mellan den yngre och äldre generationen. - bidra till en bättre hälsa och livskvalitet för personal och brukare. - bidra till att kommunala verksamheter bättre möter upp omvärldens krav på IT och ny teknik. Projektmål (syfte, ett mål på medellång sikt) Syftet med projektet är att personal inom deltagande kommuners äldreomsorg har fått ökad kompetens i ny teknik och IT, som leder till ett förändrat arbetssätt gentemot brukarna. Delmål (projekt på kort sikt) Delmål: 1. Uppnå en förändrad attityd till ny teknik och IT bland personalen. 2. Personalen ska få en ökad kunskap om hur man kan använda sig av ny teknik och IT inom äldreomsorgen. 3. Personalen får uppleva vilka möjligheter som finns med ny teknik och IT. 4. Ökat teknikanvändande bland personal och brukare inom äldreomsorgen. Samtliga delmål ska uppnås genom tre olika lärandemoduler: IT-piloter, lokal och regional kompetensutveckling samt spetsutbildning. Dessa moduler kommer att utgöra aktivitetsplanen inom projektet. IT-piloter IT-piloterna är unga arbetslösa och teknikintresserade personer som i vårt syskonprojekt inom PO 2, IT-piloterna, genomgår en utbildning i äldreomsorgsverksamhet, pedagogik för äldre och hur man kan använda ny teknik och IT tillsammans med personal och brukare. Utbildningen är tänkt att bestå av regionala utbildningsträffar och arbetsplatsförlagd praktik. Dessa piloter ska efter genomförd utbildning ges möjlighet att söka en anställning inom projekt IT-lyftet. Två IT-piloter per kommun kommer att anställas under en period av tre månader. Detta upplägg kommer sedan att upprepas ytterligare två omgångar under projektperioden. Syftet med att arbeta med IT-piloter i tre omgångar är att öka möjligheten att utveckla en ny modell för arbetsinnehållet. Efter varje omgång ska en utvärdering ske och korrigeringar av arbetsinnehåll göras som sedan kan prövas i nästa omgång. Utbildningsplanen för IT-piloterna kommer att vidareutvecklas under mobiliseringsfasen för PO 2 projektet. - IT-piloternas ska vara en del av den dagliga kompetensutvecklingen på arbetsplatsen, d v s det arbetsplatsförlagda

7 Sid 7 (23) lärandet. - IT-piloterna ska coacha och inspirera personal och äldre i teknikanvändande. Att lära tillsammans är ledorden - IT-piloter, personal och brukare lär ihop. IT-piloterna kommer att involveras i olika verksamheter utifrån kommunernas önskemål, som exempel anger kommunerna i förberedelserna att de vill ha IT-piloter vid verksamheter såsom träffpunkter för äldre, på äldreboende eller tillsammans med hemserviceteam. Lokal och regional kompetensutveckling - Kompetensutvecklingsinsatser kommer ske på flera sätt: föreläsningar, arbetsplatsträffar, studiecirklar, fokusgrupper, regionalt nätverkande, erfarenhetsutbyte, praktisk prövning. Detta för att all personal inom de involverade verksamheterna ska nås av och ha möjlighet att ta till sig kompetensutvecklingsinsatserna. - Kommunerna ska arbeta enskilt och gemensamt med andra involverade kommuner för att kunna erbjuda sin personal ett varierat utbud av kompetensutveckling anpassat utifrån personalens förutsättningar och verksamheternas behov. - Det kommer genomföra regionala sammankomster med samtliga deltagande parter för erfarenhetsutbyte och gemensamma frågeställningar. Spetsutbildning - I projektet kommer personal från äldreomsorgen att få en fördjupad utbildning kring IT och teknikanvändande inom äldreomsorgen. Den personal som utses att delta ska vara kunskapsbärare som kan underlätta att metoder och kunskap överförs till ordinarie verksamhet då projektperioden avslutas. - Personer som genomgår en fördjupad utbildning ska även vara en länk mellan verksamheterna och IT-piloterna. Viktigt är att under mobiliseringsfasen tillsammans med verksamheterna hitta rätt personer som ska få möjlighet att gå spetsutbildningen. - Spetsutbildningen ska kvalitetssäkras och bli en del av ett ordinarie kursutbud hos relevant utbildningsanordnare. Bedömningen är att äldreomsorgen generellt behöver en fördjupningsutbildning i teknikanvändandet inom äldreomsorgen utifrån de krav som kommer att ställas av morgondagens brukare. Se även bilagda skisser, bilaga 1 och 2, för grafisk beskrivning av lärandemoduler och IT-piloter. Mobiliseringsfasen Under mobiliseringsfasen kommer det att inventeras i vilken utsträckning ny teknik och IT används inom involverade verksamheter och vilken utrustning som det finns tillgång till. Det kommer fastställas vilken verksamhet i respektive kommun som kommer att vara huvudsaklig arbetsplats för IT-piloterna. En utbildningsstruktur för de lokala och regionala aktiviteterna tas fram. Utbildningsplanen för spetsutbildning ska utvecklas. För att få till en adekvat utbildning förutsätts en inventering av befintlig kompetens inom området. Denna kompetens kan finnas såväl nationellt som internationellt. Mervärde Beskriv hur projektets mål och verksamhet löser och tillmötesgår identifierade behov och problem hos intressenterna jämfört med hur det sker idag Genom att i projektet möjliggöra att personalen får utbildning på olika sätt och på olika nivåer skapas förutsättningar och förståelse på bred front för ett aktivt teknikanvändande i vardagen - en god grund för verksamhetsutveckling. Det ställs ökande krav på olika specialistkompetenser inom den kommunala vården. Ett sådant angeläget utvecklingsområde är teknikområdet. I det här projektet får personalen möjlighet att bredda sin kompetens och därmed bibehålla sin attraktionskraft på arbetsmarknaden. Genom att utveckla arbetsinnehållet i äldreomsorgsyrket ska attraktionskraften inom arbetsfältet öka. Äldreomsorgen är idag kvinnodominerad, genom att föra in teknikanvändade som en del i äldreomsorgsarbetet kan

8 Sid 8 (23) detta bidra till en jämnare könsfördelning. I projektet sker möten mellan generationer, detta kan bidra till att minska rädslor och föreställningar vi har om varandra och leda till nya tankebanor och idéer. Projektet kommer ta tillvara ungdomars informella kunskap i ny teknik och IT. De ungdomar som går ITpilotsutbildningen och de som anställs som IT-piloter får en utbildnings- och arbetslivserfarenhet som avsevärt förbättrar deras anställningsbarhet. De får också en referens från arbetslivet. Detta är ett tvärsektoriellt projekt bestående av äldreomsorg och arbetsmarknadsverksamhet i respektive kommun och stadsdel - enheter som annars inte möts naturligt i den dagliga arbetet. Redan under förarbetet har nya möten, idéer och konstellationer inom den egna kommunen och stadsdelen uppstått och dessa tvärsektoriella möten kommer att pågå under hela projektet. Att träffas över kommungränser leder också till nya möten, tankar och idéer. Lärmodulerna som detaljarbetas fram under mobiliseringsfasen får gärna se olika ut i de sju kommunerna, likväl som två eller flera kommuner kan dela utbildningsinsats. Tanken är att lärandet inte bara sker inom varje enhet, eller varje kommun - utan även tillsammans regionalt. Erfarenheter från andra gränsöverskridande projekt visar att samverkan tenderar till att andra frågeställningar och problemområden lyfts fram och att man även försöker att angripa dessa gemensamt. Samarbete på ett område genererar samarbete på andra områden. Vi kommer sprida och dela med oss av våra lärdomar så att inte bara de egna, utan även andra verksamheter, kommuner, organisationer och länder kan ta del av det vi utvecklat och lärt oss i projektet och kanske själva utvecklas. Att sex storleksmässigt och demografiskt olika kommuner samt en storsstadsstadsdel deltar gör resultaten än mer applicerbara på verksamheter utanför projektet. Målgruppens och/eller samverkanspartnernas engagemang - Beskriv upplägget för att säkerställa ett brett engagemang hos samverkanspartner och/eller deltagare. Uppföljning, utvärdering och lärande Förprojektering: Beskriv hur ni ska följa upp och lära av arbetet under förprojekteringen. Genomförande: Beskriv hur ni ska dokumentera, följa upp och utvärdera projektet samt hur detta ska bidra till lärande i projektet. Mobiliseringsfasen Under mobiliseringsfasen ska en handlingsplan för uppföljning och utvärdering av projektet tas fram. Projektledningen har ett övergripande ansvar för att dokumentationen sker på ett ändamålsenligt sätt. Detta är särskilt angeläget då projektets utbildningsplan med de olika modulerna ska kunna appliceras på andra kommuners äldreomsorg som också vill öka sitt användande av ny teknik och IT. En extern utvärderare kommer att anlitas och ambitionen är att utvärderaren involveras i ett tidigt skede så att eventuella misstag eller felsatsningar kan korrigeras i god tid. En extern utvärderare kan underlätta att projektets resultat analyseras med en objektiv ingång. I utvärderingen kommer fokus att vara på de deltagande kommunernas uppfattning och erfarenheter från de olika lärmodulerna. Lärande ska vara nyckelordet i uppföljningsprocessen ske på samtliga nivåer, på både individ- och organisationsnivå. Inom projektet kommer det att utvecklas ett nytt arbetsinnehåll inom äldreomsorgen. Då detta arbetsinnehåll inte ännu finns kommer projekt att beträda nya marker. Det handlar om att - öka kunskapen om äldres behov, krav och förväntningar på IT och ny teknik. - inventera adekvata områden där IT och ny teknik kan underlätta vardagen för äldre. - ta fram redskap och metoder för att lära de äldre hur de kan använda ny teknik och IT. Dessa punkter kommer att ingå i såväl personalens utbildning som i IT-piloternas utbildning inom PO 2.

9 Sid 9 (23) Under pågående projektperiod kommer processen att dokumenteras månadsvis genom rapporter till ESF och som komplement till dessa kommer ett särskilt fokus att ske på dokumentationen av det lärande som sker inom de olika lärandemodulerna. Vid varje genomförd aktivitet/kompetensutvecklingsinsats kommer en skriftlig utvärdering att genomföras. Vad gäller IT-piloterna kommer en särskild utvärdering att ske efter varje avslutad grupp. Vilket innebär att det inom projektet kommer att ges möjlighet till utveckling och korrigering under projekttiden. Inom syskonprojektet IT-piloterna kommer dokumentationen av innehållet i IT-piloternas utbildning att genomföras medan IT-piloternas arbetsinnehåll dokumenteras inom IT-lyftet. En gemensam utvärderingskonferens kommer att genomföras i slutet av projektperioden för samtliga involverade parter. Vid konferensen sammanställs slutsatser och reflektioner från de deltagande personalgrupperna. Riskanalys och riskhantering Ange vilka de potentiella riskerna är som kan leda till svårigheter att uppnå målen i ert projekt och ange även hur ni planerar att hantera dessa risker. Riskanalys av medfinansiering görs i fältet om medfinansiering. Potentiella risker Riskhantering Motvilja bland medarbetare att delta i/engagera sig i projektet. Riskhantering och riskanalys ej relevant. Projektet upplevs som krångligt. Projektet uppfyller inte målen. Ledningsfråga, tydligt förankringsarbete under mobiliseringsfasen. Riskhantering och riskanalys kommer revideras, om det behövs, under mobiliseringsfasen och sedan löpande under hela genomförandefasen. Ställa krav, visa värdet och visa kopplingen till vardagsarbetet samt utveckla metodiken. Analysera internt och justera i samråd med ESF-rådet. Avvikelse i aktivitets- och tidsplan. Deltagande enheter vill inte medverka längre. Deltagarna tar inte IT-piloterna på allvar för att de är unga och tidigare varit praktikanter.. Projektledare eller andra projektledare slutar sin anställning. Chefer, medarbetare och andra nyckelpersoner slutar sin anställning eller byts ut och orsakar förlust av kunskap och erfarenhet. Etablera tydlig aktivitets- och tidsplan tidigt i projektet. Tydliga ansvarsområden. Kontinuerliga uppföljningsmöten där aktivitetsplan och tidsplan följs upp, värderas och behandlas, samt dokumenteras. Justera i samråd med ESF. Ökade motivationsinsatser, motivera till samverkan, visa på möjligheter, hänvisa till avsiktsförklaringen. Ledningsfråga, viktigt att förmedla att som IT-pilot är man anställd medarbetare. Tydliggöra rollerna som medarbetare, praktikant och handledare. Nyrekrytering och kunskapsöverföring sker. Tydligt dokumenterat projekt för att kunskapsöverföringen ska gå smidigt. Skapa delaktighet och insyn som underlättar för nya personer att komma in i projektet. Viktigt att kunskapsöverföring sker till nya deltagare. Tydligt dokumenterat projekt för att kunskapsöverföringen ska gå smidigt. Fler involverade medarbetare från varje arbetsplats ges möjlighet att delta i kompetensutvecklingen för att minska sårbarheten. Projektet stannar inom projektledningen och styrgruppen. Bred och tydlig förankring i varje deltagande kommun/ stadsdel verksamhet. Deltagare orkar inte delta i aktiviteterna/upplever aktiviteterna som en belastning. Ledningsfråga, anpassa aktiviteterna efter deltagarnas förutsättningar. Ansvariga chefer behöver kontinuerligt motivera sin personal.

10 Sid 10 (23) Potentiella risker Deltagarna arbetar ofta på schema, arbetar deltid och/ eller har små barn för svårt att hinna med att delta i kompetensutveckling inom projektet. Riskhantering Ledningsfråga, skapa utrymme under arbetstid, anpassa aktiviteterna efter deltagarnas förutsättningar. Ge möjlighet att ta del av information och utbildning via ny teknik andra tider än dagtid, tex via digital lärplattform. Externa tjänster Ange namn på eventuella konsulter eller företag som ni planerar att anlita, samt vad de externa tjänsterna består av. I projektet kommer det att användas extern kompetens inom följande områden: - Utbildning och kompetensutveckling Det kan handla om föreläsare, utbildningsanordnare eller organisationer som arbetar med IT och teknikstöd för äldre, pedagogik för äldre eller som inspiratörer som uppmuntrar till att utveckla ett nytt arbetsinnehåll. Även inom området jämställdhetsintegrering och tillgänglighet kan extern kompetens involveras. - Utvärdering Utvärdering och följeforskning är centralt för projektet, det är angeläget att finna en forskare eller motsvarande som är väl förtrogen med verksamhetsområdet. Utgångspunkten är att följeforskningen ska fungera som en lärprocess för användning och spridning och att följeforskaren kan bidra till diskussion och förslag på framtida handlingsalternativ för äldreomsorgen. - Produktion av trycksaker och layout I huvudsak kommer information om projektet att finnas på projektets hemsida. Den kommer att byggas upp på en befintlig portal för hemsidor för att ske på ett kostnadseffektivt sätt. Däremot är bedömningen att en lättillgänglig informationsfolder om projektet är värdefullt för att enkelt kunna sprida information och väcka nyfikenhet för projektet. Vidare är det till stor nytta att publicera utvärderingen på ett intresseväckande sätt. Detta är angeläget för att fler ska attraheras av att ta del av projektresultatet och förhoppningsvis kunna applicera projektets lärdomar och slutsatser i sina egna verksamheter och organisationer. Samtliga externa tjänster som anlitas ska uppfylla de krav på tillgänglighets- och jämställdhetsintegrering som ställs på projektet. Tid- och aktivitetsplan Förprojektering: Ange och beskriv alla planerade aktiviteter. Genomförande: Ange och beskriv alla planerade aktiviteter och/eller kompetensutvecklingsinsatser. Aktivitet Startdatum Slutdatum 1. Mobiliseringsfas - upprättande av projektorganisation - anställa projektledare, kommunikatör, ekonom - konstituera styrgrupp för projektet - inventera intressenter som kan involveras i projektet. - utarbeta rutiner kring dokumentation, tidsregistrering, uppföljning, redovisning m m - utforma kravspecifikation för upphandling av extern följeforskare och utvärderare. - upprätta utbildningsplan för involverad personal inom äldreomsorgen vad gäller spetsutbildning, konferenser och lokala föreläsningar och erfarenhetsutbyten. - upprätta kravspecifikation för upphandling av externa utbildningsanordnare - upprätta arbetsplan/innehåll för IT-piloterna - upprätta kontakt med verksamheter i europa som finns involverade i European Year for Active Ageing Uppstartskonferens för projektet, alla involverade aktörer deltar Genomföra lokala föreläsningar, seminarier och erfarenhetsutbyte i enskilda kommuner eller i samverkan mellan två eller flera involverade kommuner. Innehållet

11 Sid 11 (23) Aktivitet Startdatum Slutdatum och temat för kompetensutvecklingen ska definieras under mobiliseringsfasen och följa projektets intentioner. Gemensamma konferenser för samtliga involverade kommuner, samverkansparter och intressenter IT-piloter, grupp 1 anställs. Syftet är att prova ett nytt arbetsinnehåll inom äldreomsorgen med fokus på att öka de äldre möjligheter att använda ny teknik och it. Arbetet handlar om att praktiskt vägleda ordinarie personal. IT-piloter, grupp 2 (se beskrivning grupp 1) IT-piloter, grupp 3 (se beskrivning grupp 1) Utvärderingskonferens, den externa utvärderingen presenteras samt inventering av hur kommunerna kommer att arbeta vidare med projektets utarbetade modell Programkriterier Lärande miljöer - Hur främjar projektet lärande miljöer? Utbildning används ofta som ett verktyg för utveckling. Men att likställa lärande med utbildning är ett snävt sätt att se på lärande. För att organisationen och individen ska lära nytt och lära om behöver det finnas en koppling mellan vad individen kan (genom utbildning, det formella lärandet) och vad hon lär sig på jobbet (det informella lärandet) och i studiecirkeln (det icke-formella lärandet). Fokus i projektet kommer att ligga på informella och vardagsnära lärandeaktiviteter, det vill säga arbetsplatsförlagt lärande, men även inslag av formellt och icke-formellt lärande kompletterar. Vi tänker oss tre moduler av lärande i IT-Lyftet (se även bifogad skiss, bilaga 2): IT-piloter IT-piloternas uppdrag är att vara en del av den dagliga kompetensutvecklingen på arbetsplatsen. IT-piloterna kommer att vara en del i det arbetsplatsförlagda lärandet och med sin IT-kompetens finnas med i olika verksamheter inom äldreomsorgen för att coacha och inspirera personal och äldre i teknikanvändande. Att lära tillsammans är ledorden - IT-piloter, personal och brukare lär ihop. Lokal och regional kompetensutveckling För att uppnå ett förändrat förhållningssätt till ny teknik och IT och att detta ska ingå i det vardagliga arbetet inom äldreomsorgen är ambitionen att all personal inom de involverade verksamheterna ska nås av kompetensutvecklingsinsatser. Inom projektet ska detta ske på flera nivåer. Det kan handla om att arbeta med fokusområden i ämnet under en arbetsplatsträff, att bjuda in föreläsare o s v. Spetsutbildning I projektet kommer personal från äldreomsorgen att få en fördjupad utbildning kring IT och teknikanvändande inom äldreomsorgen. Den personal som utses att delta ska vara kunskapsbärare som kan underlätta att metoder och kunskap överförs till ordinarie verksamhet då projektperioden avslutas. Vår strävan är att det lärandet som erbjuds upplevs som lustfyllt och roligt att ta till sig. Avsikten är att inspirera till ett nytt synsätt som är möjligt att tillämpa i sin egen arbetssituation. Ett effektivt sätt att tillägna sig nya kunskaper i denna riktning är genom upplevelsebaserat lärande, att lära genom att uppleva. Utbildningsinsatserna består därför av en blandning av praktik och teori. Till exempel får man först lyssna till en föreläsning om användandet av dataspel och hur bra det kan vara för att öva upp motoriken, sedan får man möjlighet att själv spela för att känna hur det känns. Ibland kan man göra det motsatta, prova först och teoretisera efteråt, detta för att tillgodose olika personers sätt för inlärning. Vår strävan är att i vardagsarbetet integrera kunskapen med sina egna erfarenheter och integrera sina egna erfarenheter i kunskapen.

12 Sid 12 (23) Lärande miljöer inom Socialfonden fokuserar på individens inflytande över sin egen utveckling i arbetslivet. Lärande miljöer ska stimulera till kompetensutveckling med utgångspunkt i den enskildes utvecklingsbehov och koppla denna till verksamhetens mål. Lärande miljöer finns på individ-, organisations- och systemnivå. Det lärande som kommer att ske i projektet IT-lyftet kan beskrivas på flera nivåer: Lärande bland deltagare i projektet (individnivå): Innovativa lärandemiljöer ska stimulera till kompetensutveckling med utgångspunkt från den enskildes utvecklingsbehov, men tydligt kopplat till verksamhetens mål och utvecklingsbehov. Äldreomsorgspersonalen påverkas genom att deras anställningsbarhet ökar, de upplever sig tryggare och mer professionella i sin yrkesroll vilket i sin tur leder till ökad arbetsglädje och delaktighet. Chefer får ökad kompetens och förmåga att driva utvecklingsarbete och främja en lärande arbetsmiljö. Lärande bland projektets samverkanspartners (organisationsnivå): Samverkansparterna påverkas genom att de får ökad kunskap om hur gynnsamma miljöer för organisatoriskt lärande skapas. Denna kunskap kan används för strategisk påverkan. Samverkansaktörerna har också genom sin roll i projektet möjligheten att påverka utvecklingen i projektet och därigenom stärka det ömsesidiga lärandet mellan deltagande parter. Mottagare och användare av projektresultaten regionalt utöver deltagarna (systemnivå): GR och de deltagande kommunerna har upparbetade kanaler för att sprida erfarenheter och resultat från projekt både regionalt, nationellt och internationellt. Under mobiliseringsfasen kommer vi utveckla våra lärmoduler och fundera vidare över följande frågeställningar: Hur ska kompetensutvecklingen organiseras för att skapa delaktighet? Hur ska projektet utformas för att förstärka den lärande miljö som redan finns i organisationen? Innovativ verksamhet - Hur främjar projektet innovativ verksamhet? I vår problemformulering har vi beskrivit hur nya krav och behov finns hos den åldrande befolkningen vad gäller ny teknik och IT. Samtidigt så finns inom äldreomsorgen i hög grad en personalgrupp som inte har kunskap och inte är vana teknikanvändare. Till detta tillkommer att äldreomsorgen sannolikt kommer att ställas inför rekryteringsproblem då det snart kommer att ske ett generationsskifte. I projektet vill vi åstadkomma ett förändrat arbetsinnehåll som både kan bidra till att bättre svara mot de förväntningar som finns från den nuvarande och kommande pensionärsgruppen. Ett förnyat arbetsinnehåll kan också bidra till att fler unga och förhoppningsvis även män väljer att arbete inom äldreomsorgen. Tanken är att projektet ska leda till nya insikter och erfarenheter när det gäller användandet av ny teknik inom äldreomsorgen. I projektet ska det arbetas fram ett koncept av lärandemoduler som kan appliceras på flera verksamheter inom äldreomsorgen och hos andra kommuner. Innehållet i lärandet handlar om att integrera pedagogik gentemot äldre, teknik och IT-kunskap med behov och krav från brukarna. Förhoppningsvis kan kompetensutvecklingen generera ett nytt arbetsinnehåll inom äldreomsorgen. Då detta arbetsinnehåll inte ännu finns kommer projekt att beträda nya marker. Det handlar om att: - öka kunskapen om äldres behov, krav och förväntningar på IT och ny teknik. - inventera adekvata områden där IT och ny teknik kan underlätta vardagen för äldre. - ta fram redskap och metoder för att lära de äldre hur de kan använda ny teknik och IT. Dessa punkter kommer att ingå i såväl personalens kompetensutveckling som i IT-piloternas utbildning inom PO 2. I projektet kommer vi att testa och utveckla nya modeller och metoder, både vad gäller användandet av tekniska verktyg såväl som av lärande. Ett exempel på en ny typ av lärandeprocess som vi vill utveckla och utvärdera är metoden att lära ut till andra. Detta har visat sig vara ett av de bästa sätten att lära sig själv, att få en djupare insikt och att hinna reflektera över sin kunskap. Inte minst spännande i våra projekt blir lärandeprocesserna mellan praktikhandledarna och IT-pilotsstudenterna, där några av de som genomfört praktik och haft en handledare senare kommer anställas och i viss mån bli handledare åt sina tidigare handledare. Rollen lärare-elev är inte lika glasklar som för några år sedan. Ett problem, eller möjlighet, som inte minst skolan brottas med i dagens kunskapssamhälle. IT-piloterna kommer redan under sin utbildning/praktik att kunna mer om ny teknik och IT än de flesta av personalen som de möter i äldreomsorgen. Personalen kommer å sin sida vara de formella handledarna, och

13 Sid 13 (23) experterna vad gäller omsorg och äldre. Vem är lärare och vem är elev? Vad händer när rollerna växlar, ibland kanske flera gånger bara under ett arbetspass? Projektet är gränsöverskridande på flera nivåer: Över generationsgränserna genom att de i samhället som använder ny teknik allra mest i vardagen d v s ungdomarna inbjuds att vara delaktiga och involveras i arbetet med att bygga upp både utbildningsmodulerna men även i sin förlängning arbetsinnehållet. De unga får uppleva att deras, ofta icke formella, kunskap efterfrågas och uppskattas. De kan få uppleva att de faktiskt är experter och har något viktigt att lära ut. Det medför också att de unga får arbetslivserfarenhet och en referens när de ska söka arbete. Om de unga får en ökad inblick i hur det är att arbeta inom äldreomsorgen kan det ge ett ökat intresse för att fortsätta arbete inom området. De handlar också om att utveckla möten mellan generationerna för att minska rädslor och föreställningar om varandra. Över förvaltnings- och myndighetsgränserna då äldreomsorgens verksamhet kommer att samverka med den kommunala arbetsmarknadsverksamheten och arbetsförmedlingen för att få ungdomar att attraheras av att arbeta inom äldreomsorgen. Över kommungränserna för att ge utrymme för erfarenhetsutbyte och nätverkande. Det är tydligt att de samverkansprojekt som tidigare genomförts inom ramen för GR, till exempel Mellan Rum har skapat förutsättningar för ett gemensamt arbete även utanför Mellan Rums målgrupp. I nätverkandet ges utrymme att utveckla tankar och idéer om utveckling i verksamheten. Det kan också uppdagas att fler har mött samma problem inom ett specifikt område och att man enas om att arbeta fram en gemensam lösning. Över programområdena inom ESF genom att upparbeta en struktur där kompetensförsörjning och kompetensutveckling integreras i en gemensam projektorganisation. Främja samverkan - Hur främjar projektet samverkan? IT-lyftet har ett syskonprojekt inom programområde 2 (se PO2-ansökan IT-piloterna). IT-piloterna handlar om att arbetslösa ungdomars teknikkunskaper ska tas tillvara och att de därigenom ska ges ökade möjligheter till inträde på arbetsmarknaden, inom framförallt äldreomsorgsverksamheten. Nätverket för äldreomsorgschefer, som sammankallas av projektägarorganisationen Göteborgs Kommunalförbund (GR), diskuterade under hösten 2010 mycket kring bristen på, och behovet av, ny teknik och IT inom äldreomsorgen. Ungefär samtidigt var en av de stora frågorna för GR:s arbetsmarknadschefsnätverk, där Arbetsförmedlingen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) också finns representerade, den rådande ungdomsarbetslösheten och svårigheten för unga att komma in på arbetsmarknaden. De flesta ungdomar besitter en god IT-kunskap, nästan alltid en informell sådan, skulle inte dessa ungdomars kompetens kunna tillvaratas och användas inom äldreomsorgen? Tankar om ett kompetensutvecklingsprojekt inom äldreomsorgen där ungdomars teknikkunskap skulle tas tillvara startade. De kommuner som var intresserade av att arbeta vidare med frågeställningen träffades vid ett antal tillfällen och diskuterade hur de gemensamt skulle kunna lägga upp ett eventuellt projekt. I nästa steg samlades kommunerna i början av april 2011 till en planeringsdag där man med hjälp av ESF-rådets processtöd genomförde en LFA-analys (LFA, Logical Framework Approach, är en målstyrd projektplaneringsmetod som ofta används inom EU för att kvalitetssäkra projektet). Representanter på denna dag var chefer och tjänstemän från äldreomsorg, arbetsmarknadsenhet och IFO från sju av GR:s medlemskommuner, samt tjänstemän, EUsamordnare och utvecklingsledare från GR. LFA-analysen utmynnade i en gemensam problembild, mål, delmål och projektaktiviteter. En projektutvecklingsgrupp bildades bestående av två representanter från varje kommun samt två representanter från GR. Projektutvecklingsgruppen träffades under sex halvdagar mars-augusti 2011 för att gå igenom projektets och ansökans olika delar med LFA-analysen som grund. Vid sidan om projektutvecklingsgruppen arbetade en skrivargrupp bestående av fyra personer från projektutvecklingsgruppen på skrivandet av ansökan. Skrivargruppen har deltagit i informationsträffar som ESF anordnat. Ekonomer från GR har varit behjälpliga i ansökningsprocessen.

14 Sid 14 (23) Skrivargruppens arbete har kontinuerligt rapporterats till projektutvecklingsgruppen samt GR:s nätverk för äldreomsorgschefer och arbetsmarknadschefer. De politiska styrgrupperna för dessa båda nätverk hade en gemensam träff i maj där det formellt beslutades att en ansökan till ESF med GR som projektägare skulle genomföras. Genom upplägget har projektet ett såväl bred som djup förankring hos alla involverade parter. Det ger projektet en god grund att stå på när det gäller det fortsatta arbetet. Under mobiliseringsfasen kommer samtliga involverade kommuner att engageras i planeringen. Strategiskt påverkansarbete - Hur ska projektet bedriva ett strategiskt påverkansarbete? Det är viktigt att vidga äldreomsorgsarbetet och erbjuda nya karriärvägar och profilerade arbetsområden som kan attrahera män och ungdomar. Projektet vill stimulera män och unga att söka sig till kommunens äldreomsorg. För att projektet ska leva vidare kommer förvaltningschefer och enhetschefer att ingå i styrgruppen på kommunal och/eller regional nivå. Dessa har ett övergripande ansvar att ge möjlighet för ett fortsatt utvecklingsarbete med ny teknik som ett verktyg. Genom GRs regionala nätverk och FoU i Väst samt genom kontakter med nationella företrädare kommer erfarenheterna av projektet att spridas och vi hoppas på att erfarenhet från denna typ av kompetensutbildning kan influera övriga vårdutbildningar. Transnationalitet, Insatser av regionalfondskaraktär och Koppling till andra projekt eller program Transnationalitet - Om projektet innehåller transnationell verksamhet, beskriv och motivera nyttan för projektet som helhet. Projektets första år sammanfaller med Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna Tanken är att man ska reflektera över åldrandet och förbättra de allmänna förutsättningarna för ett aktivt åldrande och ett självständigt liv på så olika områden som arbetsmarknad, hälso- och sjukvård, sociala tjänster, vuxenutbildning, frivilligarbete, boende, IT-tjänster och transport. Syftet med Europaåret är att göra människor medvetna om problemen och att sprida de bästa lösningarna. Det viktigaste är dock att uppmuntra alla beslutsfattare och aktörer att sätta upp mål och göra vad som krävs för att uppnå dem. Europaåret ska inte bara starta en debatt, det ska leda till konkreta resultat. EU-kommissionen kommer att bjuda in nationella, regionala och lokala myndigheter, det civila samhället och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer för att få dem att medverka i specifika åtgärder och åta sig att uppnå tydliga mål (2011), så att man kan presentera konkreta resultat under själva Europaåret (2012). Genom att utveckla IT-lyftet och IT-piloterna med stöd av Europeiska Socialfonden vill de inblandade kommunerna ta till sig det som EU-kommissionen nämligen yttrar: att lokala och regionala aktörer är oerhört viktiga i arbetet med att artikulera de olika möjligheterna för ett aktivt åldrande och främja solidaritet mellan generationer i medlemsländerna. Därmed är vårt önskemål med dessa projekt att medverka internationellt och ta del av de olika initiativen som äger rum under det året som t.ex: Då 2012 är ett år då det fokuseras på aktivt åldrande i Europa ser vi att det finns stora förutsättningar att finna intressanta partners utanför Sveriges gränser. Detta kan ge projektet ytterligare en dimension då förutsättningarna och lösningarna kan se olika ut utifrån de traditioner som finns i samhället. Vi kommer aktivt att söka partner som jobbar med liknande projekt i Europa för att få ett internationellt perspektiv och vidga våra möjligheter till kunskap. Inledningsvis kommer vi att bevaka relevanta mötesplatser och konferenser för att hämta kunskap och inspiration. Europaåret uppmärksammar åldrandet utifrån att allt fler blir äldra och lever altt längre. I detta sammanhang lyfts solidaritet mellan generationer fram, vilket är ett område som tenderar vår projektansökan, vi ser det som angeläget

15 Sid 15 (23) att projekten IT-lyftet och IT-piloterna kan bidra till möten mellan generationer. Insatser av regionalfondskaraktär - Om projektet innehåller insatser av regionalfondskaraktär, beskriv och motivera nyttan för projektets som helhet. IT-piloternas uppdrag är att finnas i verksamheterna och visa på hur ny teknik och IT konkret kan användas i vardagen. Lärandet kommer att finnas i det dagliga arbetet. Detta förutsätter att arbetsplatserna har tillgång till den utrustning som behövs för att åstadkomma en lärandesituation med praktiska övningar och möjlighet att få prova den nya tekniken tillsammans med brukarna. I detta arbete kommer det att behövas datorer, läsplattor, spelkonsoler och relevant mjukvara. Planen är att i projektet investera i ett basutbud av utrustning som i huvudsak ska vara ITpiloternas arbetsredskap. Det är också en stor tillgång för arbetsplatserna om utrustningen finns på plats så att personalen ges möjlighet att utforska tekniken i sin egen takt. Koppling till andra projekt eller program - Om projektet har en koppling till andra projekt eller program, uppge namnet på projektet eller programmet, samt beskriv och motivera nyttan för ditt eget projekt. IT-lyftet har ett syskonprojekt inom programområde 2 (se PO2-ansökan IT-piloterna). IT-piloterna handlar om att arbetslösa ungdomars teknikkunskaper ska tas tillvara och att de därigenom ska ges ökade möjligheter till inträde på arbetsmarknaden, inom framförallt äldreomsorgsverksamhet. Dessa två projekt samverkar och är beroende av varandra. IT-piloterna bidrar med modern IT-kunskap och ungdomlighet. IT-lyftet är också inspirerat av och har ett erfarenhetsutbyte med tidigare genomförda, samt pågående ESF-projekt med GR som samordnare: Blommande ålderdom, Mellan Rum och GRo. För närvarande pågår ett projekt i Härryda som IT-lyftet kommer att samverka med och ta del av. Projektet Itcoacher och vardagsteknik i Härryda handlar om att utbilda så kallade IT-coacher äldre personer som efter avslutad utbildning ska kunna stötta sina jämnåriga i teknikanvändandet. Projektet drivs med stöd från programmet teknik för äldre. Projekten har delvis samma problemformulering men skiljer sig åt vad gäller lösningar, vilket kan vara en spännande utgångspunkt då en analys av projektets resultat ska göras. Ytterligare projekt som genomförts och som befinner sig i gränslandet för IT-lyftet är Görbra för äldre - anhörigstöd, teknikstöd och visningsmiljöer. Här togs bland annat fram en modell för hur hjälpmedel och stöd kan underlätta för anhöriga. I projektet Vardagsteknik i Centrum erbjöds äldre och anhöriga råd och stöd om tekniklösningar och vardagsteknik. Resultatet blev bl a en permanent visningsmiljö. Målgruppen är äldre från 80 år och uppåt samt anhöriga. IT-lyftet kommer ha nytta av detta projekt inte minst för att ta lärdom av deras metoder att informera och sprida kunskaper om IT för äldre, samt ta del av hur de arbetade med projektet på arbetsplatserna. IKT i seniorers hjem är ett INTERREG-projekt som syftar att stärka samarbetet och öka företagandet i området Kattegatt och Skagerack. Det handlar om ett utvecklingsprojekt mellan Göteborg, Oslo, Sarpsborg och Fredriksstad som har beviljats EU-stöd för att utveckla teknikstöd för äldre. Tanken med det här projektet är att testa och utveckla hållbara tekniklösningar. Det handlar om att stärka självständigheten och tryggheten i hemmet. De äldre ska själva få välja vilka lösningar de vill testa. Från och med nästa vår kommer teknikstöden att testas i hem i både Göteborg och de tre deltagande norska städerna. På den svenska sidan rör det sig om ett hundratal äldre bosatta i stadsdelarna Majorna-Linné och Östra Göteborg. IT-lyftet är ett av tre projekt som GR Kompetens söker inom PO1 i denna projektomgång. Erfarenheter och kunskaper av alla tre projekten (om de godkänns av ESF) kommer att utgöra en stark och bred bas för framtida verksamhetsutveckling. GR som organisation är en plattform där erfarenheterna från de olika projekten kan delas och spridas till alla medlemskommuner inom GR oavsett om de deltar i projektet eller inte. Projekten har sitt fokus i lärande organisation och ska bidra till verksamhetutveckling i regionen. Mobiliseringsfasen: Vi kommer vårda och utveckla redan tagna kontakter. Vi kommer söka ytterligare kontakter och kopplingar till

16 Sid 16 (23) projekt vi hört talas om och göra research för att hitta fler som jobbar med liknande saker. Detta för att ta lärdom, hitta nya infallsvinklar och slippa uppfinna hjulet på nytt. Projektorganisation Projektorganisation - Beskriv hur projektet ska organiseras. I projektet deltar sju kommuner inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). De medverkande kommunerna är Ale, Göteborg (stadsdelen Majorna-Linné), Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet och Partille. I kommunerna är det företrädesvis de kommunala äldreomsorgsverksamheterna som har en aktiv roll. Projekt IT-lyftet kommer att organiseras i nära samverkan med projektet IT-piloterna. Projektet kommer att dela projektorganisation med detta syskonprojekt inom programområde 2. Det innebär att en gemensam styrgrupp kommer att bildas med representanter från båda projekten. Styrgruppens uppgift är att säkerhetsställa att projekten drivs enligt de intentioner som anges i projektansökan samt att de åtaganden som åvilar respektive aktör uppfylls. Styrgruppen har också ansvar för att tillsammans med projektledaren, ta fram relevant innehåll till personalens kompetensutveckling. I de två projekten kommer det att anställas två projektledare, varav en ansvarig för respektive projekt. Det kommer även att anställas en administatör/kommunikatör på 25 % samt en ekonom på 25 % till respektive projekt. För att ta tillvara samverkanseffekter kommer troligtvis en gemensam administratör/kommunikatör och en gemensam ekonom på vardera 50 % anställas gemensamt till bägge projekten. Projektledarna har det operativa ansvaret för genomförandet av de planerade aktiviteterna inom respektive projekt. Projektledningen kommer att kontinuerligt återrapportera till styrgruppen och vara en länk mellan styrgruppen och det operativa arbetet som bedrivs på lokal och regional nivå. En referensgrupp ska involveras till de båda projekten, IT-lyftet och IT-piloterna. Referensgruppen ska bidra med experkunskap inom olika områden som berör projektet. GR kommer att vara projektägare för båda projektet. Inom organisationen finns erfarenhet och kompetens att driva samverkansprojekt med kommunerna. Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna för att vara projektägare kommer en avsiktsförklaring att tecknas med samtliga involverade parter. De båda projektidéerna har förankrats i GRs politiska styrgrupp för arbetsmarknad respektive äldreomsorg. Mobiliseringsfas: Under mobiliseringsfasen kommer styrgruppen konstitueras och projektledning anställas. Vilka som ska delta i referensgruppen kommer att kartläggas under mobiliseringsfasen men avsikten är att involvera aktörer som har erfarenheter och kunskap som kan vara till gagn för projekten, till exempel Seniornet, involverade fackliga organisationer, dataföretag m fl. Kompetens och erfarenhet av projektorganisering - Beskriv kort tidigare erfarenheter av projektorganisering. GR har stor erfarenhet av projektutveckling samt ledning och styrning av både internt och externt finansierade projekt. GR har erfarenhet som projektägare av flera socialfondsprojekt, några exempel är: Mellan Rum - ett projekt för arbetssökande ungdomar, Blommande ålderdom - ett utvecklingsprojekt för kulturell och kreativ kompetens för personal inom äldreomsorgen, GRowth - entreprenöriellt lärande inom utbildningssektorn.

17 Sid 17 (23) GR som samarbetsorganisation för 13 kommuner i Göteborgsområdet är en bra plattform för att utveckla, leda, sprida, strategiskt påverka och implementera EU-finansierade utvecklingsprojekt. Inom GR finns en bred pedagogisk kompetens, forskningskompetens, vana att arbeta både nära beslutsfattande och praktik samt en stor erfarenhet av nätverksbyggande och innovativa samverkansformer. GR har upparbetade kanaler för att sprida erfarenheter och resultat från projekt både regionalt, nationellt och internationellt, exempelvis till Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, FoUverksamheter, länsstyrelsen, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Ungdomsstyrelsen, olika frivilligoch intresseorganisationer samt transnationella nätverk och samarbetspartners. GR har också möjlighet och god erfarenhet av att svara för arkivering av samtliga handlingar och rekvisitionsunderlag tillhörande projektet. Läs mer på Kostnadseffektivitet - Redogör för hur ni avser att uppnå/har uppnått kostnadseffektivitet vid köp av varor och tjänster. Det åligger oss som projektägare att agera på ett kostnadseffektivt sätt. Detta innebär att köp av varor och tjänster ska utsättas för konkurrens och det mest prisvärda alternativet ska väljas. Vi omfattas av Lagen om offentlig upphandling (LOU) och kommer att tillämpa denna inom projektverksamheten. Vi kommer delvis dela projektorganisation med vårt systerprojekt i PO2, IT-piloterna, och således nyttja resurserna på mest effktiva sätt. Kommunikation och ny teknik är viktiga delar av projektet och vi kommer i möjligaste mån använda oss av redan existerande kommunikationsverktyg, istället för att avsätta resurser på att bygga upp egna plattformar. Exempel på detta kan vara att ta tillvara möjligheterna med Facebook, Blogger och Vimeo som lärplattform och spridningsverktyg. Detta möjliggör också en enklare och billigare fortsättning efter projekttiden då dessa verktyg är välanvända, uppdaterade och vanligtvis gratis. Sammanfattning - Både den svenska och engelska texten kommer att publiceras på ESF-rådets webbplats om er ansökan bifalls. Sammanfattning av projektet. IT-lyftet har fokus på att utveckla arbetsinnehållet inom äldreomsorgen genom lärande av ny teknik och IT. Kompetensutveckling av personalen ska genomföras i flera steg och på olika nivåer för att säkerhetsställa att de nya kunskaperna tas tillvara i det dagliga arbetet. Kompetensutvecklingen ska ske både på bredden och djupet i arbetsorganisationen och den nya kunskapen ska förmedlas genom olika metoder av lärarande. Syftet är en kompetenshöjning i ny teknik för personal inom deltagande kommuners och stadsdels äldreomsorg och att denna kompetenshöjning leder till ett förändrat arbetssätt. En av metoderna handlar om att ungdomar ska få lära personal och äldre det som ungdomarna kan bättre än tidigare generationer - att använda ny teknik och IT i vardagen. I projektet visas även möjligheterna med ny teknik och dess betydelse för ökad hälsa och livskvalitet för både personal och äldre. Sammanfattning av projektet på engelska. IT-lyftet is focusing on developing the content of work in elderly care by learning of new technology and IT. Competence of personnel shall be conducted in several stages and at different levels to make sure that the new knowledge is implemented in their daily work. Skills development will permeate the entire organization and the new knowledge is conveyed through various methods of learning. The aim is capacity building in new technology for staff in the participating municipalities and that this capacity building will lead to a changed approach. One of the methods is about that young people should teach staff and

18 Sid 18 (23) elderly how to use new technologies and IT in everyday life a skill the young generation has naturally. The project also shows the potential of new technology and its importance to improved health and quality of life for both staff and elderly. Bilagor Bifoga eventuella bilagor som illustrerar eller utvecklar tankegångar i din ansökan. De bilagor som kompletterar ansökan ska illustrera de tankegångar kring upplägg som planerats under arbetet med att skriva ansökan. Bilagorna ska ses som ett underlag för arbetet som ska ske inom mobiliseringsfasen och kan komma att modifieras. Bilaga 1, schematisk bild av gruppverksamheten och koppling till den del inom projekt IT-lyftet som avser ITpiloter i verksamheten. Bilaga 2, en grovplanering av utbildningen vad gäller innehåll och struktur. Referenslitteratur som hänvisas till: Äldre svenskar och Internet, (Olle Findahl, Stiftelsen för Internetinfrastruktur, Stockholm 2010) SOU 2008:51 Värdigt liv i äldreomsorgen, (Betänkande av Värdighetsutredningen, Stockholm 2008) Towards the European Year for Active Ageing and Solidarity between Generations 2011, (Rebecca Cunevski, West Sweden, 2011) Aktörer Beskrivning av projektets samarbetspartners, samt på vilket sätt dessa avser att medverka i projektet. Under mobiliseriingsfasen kommer relevanta samverkanspartner/referenspersoner att knytas till projektet. Se rubrik Intressenter för de samverkanspartner vi redan identifierat och haft kontakt med är europeiska året för aktivt åldrande och genom de mötesplatser och konferenser som anordnas finns stora möjligheter för oss att finna intressanta parter som har definierat liknande behov. Under genomförandet vill vi gärna involvera flera samverkanspartner som kan bidra till att utveckla kunskap och pedagogik kring hur äldreomsorgens personal bättre ska bidra till äldres möjligheter att lära sin att använda IT och ny teknik i vardagen. Beskriv hur ni har gått till väga för att säkerställa medfinansieringen: Beskriv de åtgärder ni kommer att vidta om förväntad medfinansiering uteblir: Deltagande aktör Organisationsnr CFAR-nr Ale Kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Deltagande aktör Organisationsnr CFAR-nr Lerums Kommun Höjdenhemmet Deltagande aktör Organisationsnr CFAR-nr Kungälvs kommun Äldreomsorg Deltagande aktör Organisationsnr CFAR-nr

19 Sid 19 (23) Deltagande aktör Organisationsnr CFAR-nr Härryda kommun Hönekulla gård Deltagande aktör Organisationsnr CFAR-nr Göteborgs Kommun Majorna-Linné äldreomsorg Deltagande aktör Organisationsnr CFAR-nr Lilla Edets kommun Vård och omsorg Deltagande aktör Organisationsnr CFAR-nr Partille kommun Vård och omsorgsförvaltningen

20 Sid 20 (23) År År Kostnadsbudget Undersökning / kartläggning (ansökningar avseende Förprojektering) År År År 2014 Total Löner kr kr Externa tjänster Lokaler Resor Materiel kr kr Summa kr 0 kr 0 kr kr Aktiviteter riktade till målgruppen (ansökningar avseende Genomförande) Löner kr kr kr kr Externa tjänster kr kr kr Lokaler Resor kr kr kr Material Summa kr kr kr kr Projektadministration - ekonomi och rapportering Löner kr kr kr kr Externa tjänster Materiel Summa kr kr kr kr Uppföljning och utvärdering Löner Externa tjänster kr kr kr kr Resor kr kr Materiel Summa kr kr kr kr Information / marknadsföring Löner Externa tjänster kr kr kr Resor Materiel kr kr Summa kr kr 0 kr kr

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (10) Beslutsdatum 2011-02-28 Europeiska socialfonden stöder projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap Ansökningsomgång för Stockholm ÖKAT ARBETSKRAFTSUTBUD - FLER I ARBETE

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Genomförande Är din organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet?

Genomförande Är din organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? ANSÖKAN Diarienummer Ej diarieförd Sid 1 (13) Utlysningens namn och diarienummer Förstudier och fördjupade implementeringar år 2014 2013-5050001 Uppgifter om organisationen Organisationens namn Samordningsförbundet

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Ålder på projektdeltagare Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige 55-64 Vilka ska delta i projektet?

Ålder på projektdeltagare Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige 55-64 Vilka ska delta i projektet? ANSÖKAN Diarienummer 2010-3050021 Sid 1 (11) Utlysningens namn och diarienummer Ansökningsomgång1-2011 Programområde 2 2010-5050005 Uppgifter om organisationen Organisationens namn Vänersborgs Kommun Utdelningsadress

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Utlysningens namn och diarienummer Kompetensförsörjning - genomförande med möjlighet till mobiliseringsfas. 2011-5040001

Utlysningens namn och diarienummer Kompetensförsörjning - genomförande med möjlighet till mobiliseringsfas. 2011-5040001 ANSÖKAN Diarienummer 2011-3040078 Sid 1 (24) Utlysningens namn och diarienummer Kompetensförsörjning - genomförande med möjlighet till mobiliseringsfas. 2011-5040001 Uppgifter om organisationen Organisationens

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för Övre Norrland Utveckling och tillämpning av metoder för att stärka arbetsmarknaden i region

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

GRo-projektets spridningskonferens

GRo-projektets spridningskonferens Välkomna till GRo-projektets spridningskonferens 6 november 2012 Program Om GRo Kl 15.15-15.45 Fika & utställning Parallella seminarier Kl 16.15-16.45 Paus & utställning Parallella seminarier 17.15-17.45

Läs mer

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Processtöd Tillgänglighet Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Hur kan vi i vårt projekt få hjälp av utvärderaren att uppmärksamma, belysa, analysera och reflektera kring

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Utlysningens namn och diarienummer Regional och nationell ansökningsomgång för programområde 2 2011-5090001

Utlysningens namn och diarienummer Regional och nationell ansökningsomgång för programområde 2 2011-5090001 ANSÖKAN Diarienummer 2011-3090073 Sid 1 (23) Utlysningens namn och diarienummer Regional och nationell ansökningsomgång för programområde 2 2011-5090001 Uppgifter om organisationen Organisationens namn

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Handlingsplan Tillgänglighet

Handlingsplan Tillgänglighet Handlingsplan Tillgänglighet Projekt På väg till jobbet Andersson Marita 2012-04-23 Bakgrund Projekt på väg till jobbet är ett av ESF (Europeiska socialfonden) delfinansierat samverkansprojekt mellan Avesta

Läs mer

Utlysningens namn och diarienummer Regional och nationell ansökningsomgång för programområde 2 2011-5090001

Utlysningens namn och diarienummer Regional och nationell ansökningsomgång för programområde 2 2011-5090001 ANSÖKAN Diarienummer 2011-3090159 Sid 1 (27) Utlysningens namn och diarienummer Regional och nationell ansökningsomgång för programområde 2 2011-5090001 Uppgifter om organisationen Organisationens namn

Läs mer

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014 Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet Region Halland 5 nov 2014 Vilken kompetens behövs för att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt: Förstudie angående nyanlända kvinnor och mäns ohälsa och funktionsnedsättning

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Creadora Unlimited 10.03.12 1

Creadora Unlimited 10.03.12 1 Creadora Unlimited 10.03.12 1 De tre nästa stegen Varför projekt? Resultatinriktat Enkelt att prioritera Människor med rätt intresse och kompetens i gruppen Lättare fatta beslut Går fortare Enklare att

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Funnits sedan 2008 Regional processledare åter Tog ett samlat grepp och omstrukturerade den regionala styrgruppens sammansättning våren 2011. Från förvaltande

Läs mer

Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell

Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell Våra rekommendationer är inom fyra huvudpunkter: Modellens utgångspunkt Organisering Pedagogens nya roll Marknadsföring till nya och befintliga målgrupper Men,

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Kvalitetssäkrade verktyg

Kvalitetssäkrade verktyg Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning?

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Erfarenheter Socialfonden 2007-2013 - Goda resultat på deltagarnivå - Mindre goda resultat på organisations-

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö)

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING Följeutvärdering av Mentorskapsprogram Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) 1 ALLMÄN ORIENTERING Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö)

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Utlysning för Västsverige - Underlätta övergångarna till arbete för kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden

Utlysning för Västsverige - Underlätta övergångarna till arbete för kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Västsverige - Underlätta övergångarna till arbete för kvinnor och män som står särskilt långt

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

INBJUDAN. Innovationsstafetten LÖS VARDAGSPROBLEM SKAPA SAMHÄLLSLÖSNINGAR

INBJUDAN. Innovationsstafetten LÖS VARDAGSPROBLEM SKAPA SAMHÄLLSLÖSNINGAR INBJUDAN Innovationsstafetten LÖS VARDAGSPROBLEM SKAPA SAMHÄLLSLÖSNINGAR SKL erbjuder Dig och Din kommun att delta i Innovationsstafetten ett initiativ för att stödja innovationskraften i våra kommunala

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Utlysning för Västsverige Projekt som utgår från förstudier 2014

Utlysning för Västsverige Projekt som utgår från förstudier 2014 2015-03-27 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Västsverige Projekt som utgår från förstudier 2014 Nu kan ni söka stöd för projekt

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Process och struktur. Liksom Yin och Yan behövs båda

Process och struktur. Liksom Yin och Yan behövs båda Process och struktur Liksom Yin och Yan behövs båda Logiskt Ramverk (LFA): En etablerad planeringsmodell Ett konkret hjälpmedel för målstyrd planering, analys, bedömning, uppföljning och utvärdering av

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt Om CARPE och YRKESKRAVEN Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet. För att

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Utlysning för Västsverige Kompetensutveckling inom små och medelstora företag

Utlysning för Västsverige Kompetensutveckling inom små och medelstora företag 2015-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Västsverige Kompetensutveckling inom små och medelstora företag Nu kan ni söka

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Lärande skapar utveckling!

Lärande skapar utveckling! Lärande skapar utveckling! strategisk kompetensförsörjning Genom kunskap om företagets vision och affärsidé känner vi ökat engagemang vilket också är en grund för att vilja lära nytt. Ett jämställt samhälle

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Information Vägledning Utbildning Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Innehåll Inledning...3 Arbetssätt och krav på kunskaper hos projektstödjare...3 Information...4 Vägledning...4

Läs mer

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Projektets namn Från småskalighet till full blom - att växa i egen takt. Uppgifter om sökanden Sökande Föreningen Palma Postadress Etelhem Hemängen

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION

Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION Förvaltningen Omsorg och Hälsa Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION Nöjda och trygga omsorgstagare Individanpassad verksamhet innebär att arbeta med den enskilde i fokus och

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden Diarienummer 2012-2 1(7) Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

VALIDERING. Vård- och omsorgscollege Västmanland. Struktur, process och principer för validering GY 2011. + Vux 2012. Omvårdnadsoch omsorgskompetens

VALIDERING. Vård- och omsorgscollege Västmanland. Struktur, process och principer för validering GY 2011. + Vux 2012. Omvårdnadsoch omsorgskompetens VALIDERING Vård- och omsorgscollege Västmanland Struktur, process och principer för validering GY 2011 + Vux 2012 Professionell Omvårdnadsoch omsorgs Rehabiliterande Etisk Ergonomisk Pedagogisk 1 Vård-

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer