Utlysningens namn och diarienummer Regional och nationell ansökningsomgång för programområde

Transkript

1 ANSÖKAN Diarienummer Sid 1 (25) Utlysningens namn och diarienummer Regional och nationell ansökningsomgång för programområde Uppgifter om organisationen Organisationens namn Göteborgsregionens kommunalförbund Utdelningsadress Box 5073 Postnummer Behörig företrädare Börje Rådesjö Postort Webbplats Göteborg Organisationsnummer Organisationstyp Landstingskommunala verksam Organisationsstorlek anställda Uppgifter om arbetsstället/enheten Enhetens namn Göteborgsregionens kommunalförbund, GR Utdelningsadress Box 5073 Postnummer Göteborg Besökadress Gårdavägen 2, E-postadress SNI-kod Postort sophia.kasa@grkom.se Offentlig förvaltning CFAR-nummer Telefonnummer Faxnummer BankGiro PlusGiro Antal anställda Kvinnor 70 Män 30 PRO v.3 [ ] d.pro3 v.1 Uppgifter om projektet Projektets namn IT-piloterna Projektets besökadress Gårdavägen 2 Postnummer Postadress Göteborg Ange ärendenummer om din ansökan gäller ett fortsättningsprojekt på en förprojektering Startdatum Slutdatum Ansökan avser Förprojektering Genomförande Är din organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Programområde Ja Nej 1. Kompetensförsörjning Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna i EUF- fördraget 2. Ökat arbetskraftsutbud och förordning (2009:982) om statligt stöd för Socialfonden? Ja Nej Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, Antal deltagare mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Kvinnor Män Ja Nej Områden som projektet kommer att bedrivas inom Ålder på projektdeltagare Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Småland och Öarna Västsverige Vilka ska delta i projektet? Uppfyller projektet något av följande kriterier? Sysselsatta Lärande miljöer Samverkan Helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fokus på personer med Innovativ verksamhet Strategiskt påverkansarbete utländsk bakgrund (Minst 3 månader för personer i åldern 16-24) Helt eller delvis sjukskrivna sedan minst 6 månader Är projektet inriktat på någon eller några av diskrimineringsgrunderna? Personer med hel eller delvis sjuk och aktivitetsersättning Etnicitet Kön Personer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning enligt lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar Unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetslivet Ålder Funktionshinder Trosuppfattning Sexuell läggning Projektet är inte riktat mot någon av diskrimineringsgrunderna

2 Sid 2 (25) Kontaktperson projekt För- och efternamn Linda Andersson E-postadress lea@grkom.se Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Kontaktperson ekonomi För- och efternamn Spång Eva E-postadress eva.spang@grkom.se Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Beskrivning Bakgrund och problemanalys Förprojektering: Beskriv huvudproblemet och orsakerna till detta i den mån de är identifierade. Behov och orsaker ska analyseras under förprojekteringen med hjälp av relevanta intressenter. Genomförande: Beskriv projektets uppkomst, bakgrund och vilket huvudproblem som ska lösas genom projektet samt de viktigaste orsakerna till detta problem. I Sverige pågår en återhämtning från den senaste lågkonjunkturen. I skrivande stund kan konstateras att den internationella och ekonomiska utvecklingen är mycket instabil och det finns signaler på att ytterligare lågkonjunktur kan komma snabbare än det prognostiserats. En lågkonjunktur drabbar särskilt de unga som inte hunnit få en förankring på arbetsmarknaden. En lärdom från tidigare lågkonjunkturer är dessutom att det finns en uppenbar risk att de åldersgrupper som inte fått möjlighet att göra entré på arbetsmarknaden under en lågkonjunktur riskerar att kvarstå i ett permanent utanförskap. Många stängs ute från arbetsmarknaden när konjunkturen vänder för att arbetsgivare hellre väljer de som nyligen utexaminerats än de som har en arbetslöshetshistorik i sitt CV. Stängs man ute från arbetsmarknaden ökar risken för ohälsa. Var tredje ung arbetslös upplever att hälsotillståndet försämrats efter att de blivit arbetslösa, ett tillstånd som sedan förvärrats i takt med arbetslöshetens längd. Känslan av att inte duga eller ha något att bidra med är grundläggande orsaker till detta försämrade hälsotillstånd (Arbetslöshet - skam och ohälsa, Ulla Rantakeisus). Samtidigt som ungdomsarbetslösheten är hög kommer ett stort generationsskifte att ske inom de närmaste åren. En stor generation 40-talister kommer att lämna arbetsmarknaden. Risken för att arbetskraftsbrist kan uppstå inom vissa sektorer ställer krav på dessa arbetsgivare att erbjuda attraktiva arbetsplatser med ett spännande arbetsinnehåll. En konkurrenssituation kan uppstå, både geografiskt men även mellan olika arbetsfält. Inom äldreomsorgen kommer många anställda att gå i pension inom de närmaste 10 åren. Till detta tillkommer att vårdbehovet till viss del kommer att förändras. Brukarnas behov kommer att bli än mer mångfasetterat: allt från aktiva pensionärer som förväntar sig att kunna fortsätta ta del av samhällets möjligheter till personer som behöver vårdkrävande sjukvård. När de första 40-talisterna fyllt 80 år, kommer behovet av äldreomsorg sannolikt att öka dramatiskt samtidigt som det sammanfaller med att samhället kan ha en utbredd arbetskraftsbrist (Personalbehovsprognos för GR-kommunerna, Måns Norberg). Sveriges kommuner är i stort behov av ung arbetskraft. Enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen väntas 1.6 miljoner pensionsavgångar ske fram till år 2025 och i många av kommunerna är åldersavgångarna inom offentlig sektor betydligt större än tillskottet av totala andelen ungdomar i kommunen.

3 Sid 3 (25) Under förberedelsearbetet har vi genomfört en LFA (se under rubriken Främja samverkan) här konstaterades att moderna tekniklösningar blir allt viktigare inom äldreomsorgen och i takt med utvecklingen av offentliga sektors verksamhet kommer det att krävas ännu mer av sådan expertkunskap, en kunskap som många unga redan besitter. För att locka unga till offentlig sektor krävs genomtänkta strategier. Äldreomsorgen behöver finna nya vägar för att attrahera framtidens arbetskraft och en del av det strategiska arbetet kan handla om att ge ungdomar möjlighet att delta i utvecklingen av äldreomsorgen inom till exempel hanteringen av ny teknik och IT. Flera av de deltagande kommunerna har försökt att erbjuda ny teknik och IT till brukarna i äldreomsorgen. Detta har dock varit svårt att få igång då personalen inte haft tillräcklig kunskap. Inom vissa verksamheter i äldreomsorgen används inte datateknik i arbetet, inte ens för t ex journalföring, tidsredovisning eller personalrapporter, vilket medför att steget till att instruera och inspirera äldre att använda ny teknik blir alltför stort. Det finns ett stort intresse från kommunerna att involvera ungdomar i verksamheten vilka kan bidra till att IT och ny teknik kommer in i det dagliga arbetet. I IT-piloterna ska unga arbetssökande bli teknikcoacher för personal och brukare. Unga arbetssökande ska få möjlighet att få mer kunskap om hur det är att arbeta inom äldreomsorgen parallellt med att de coachar och bidrar till personalens kompetensutveckling i hur ny teknik och IT kan användas i arbetet. Ungdomar har moderna kunskaper och en vana att använda teknik i vardagen på ett sätt som de flesta i övriga generationer inte har. För den unga generationen är ny teknik en självklarhet och Internet är inte bara ett verktyg för kunskapssökande det är också näst intill en förutsättning för sociala kontakter. Projektet handlar om ett generationsmöte - att bygga en bro som kan gagna både unga och äldre. Ett möte mellan generationer som kan minska rädslor och föreställningar om varandra. De unga får uppleva att deras, ofta ickeformella, kunskap efterfrågas och uppskattas. De får uppleva att de faktiskt är experter och har något viktigt att lära ut. Det medför också att de unga får arbetslivserfarenhet och en referens när de ska söka arbete. Om ungdomar får en ökad inblick i hur det är att arbeta inom äldreomsorgen kan det ge ett ökat intresse för ett fortsatt arbete inom området. IT-piloterna handlar om att arbetslösa ungdomars teknikkunskaper ska tas tillvara och att de därigenom ska ges ökade möjligheter till inträde på arbetsmarknaden, inom framförallt äldreomsorgsverksamhet. Vidare ska projektet utveckla arbetsinnehållet i äldreomsorgsyrket vilket kan öka attraktionskraften inom arbetsfältet. Intressenter som påverkas av och påverkar projektet Förprojektering: Beskriv projektets tänkta intressenter, vilka påverkas av och påverkar projektet. Beskriv även hur de kommer att engageras under förprojekteringen i syfte att kartlägga och undersöka deras behov och idéer. Genomförande: Beskriv projektets intressenter, vilka påverkas av och påverkar projektet. Beskriv även deras engagemang i projektet. Målgrupp: Målgruppen är arbetslösa ungdomar. I projekt IT-piloterna ska unga arbetssökande bli teknikcoacher för personal och brukare inom äldreomsorgen. Ungdomar har moderna kunskaper och en vana att använda teknik i vardagen på ett sätt som de flesta i äldre generationer inte har. IT-piloterna handlar om att arbetslösa ungdomars teknikkunskaper ska tas tillvara och att de därigenom ska ges ökade möjligheter till inträde på arbetsmarknaden, inom framförallt äldreomsorgsverksamhet. Deltagande aktörer: I IT-piloterna deltar arbetsmarknadsenheterna och äldreomsorgen i följande kommuner: Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille och stadsdelen Majorna-Linné i Göteborg. Dessutom deltar Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsenheterna och Arbetsförmedlingen har i uppdrag att inventera intresserade ungdomar som vill delta. De har också en coachande funktion i förhållande till de ungdomar som deltar men också gentemot personalen på de arbetsplatser inom äldreomsorgen som utgör praktikplats under IT-pilotutbildningen och sedan arbetsplats för ITpiloterna. Äldreomsorgen inom varje kommun/stadsdel har i uppdrag att definiera vilka verksamheter som kommer att medverka. Under förberedelsearbetet har det konstaterats att det är angeläget att verksamheterna som deltar har olika uppdrag och karaktär. Det kan vara ett äldreboende i ena kommunen och en träffpunkt i andra o s v. På så sätt blir

4 Sid 4 (25) analysen av modellen och projektets resultat applicerbart på flera verksamhetsgrenar inom äldreomsorgen. Äldreomsorgen ska också utse lämpliga personer som handledare åt IT-piloterna. Samverkanspartner och relevanta aktörer: GR har upparbetade kanaler för att sprida erfarenheter och resultat från projekt både regionalt, nationellt och internationellt. Resultatet kommer att presenteras för politiker inom Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) styrgrupp för arbetsmarknad och styrgrupp för sociala frågor, för de kommunala nämnderna som ansvarar för äldreomsorgen samt för den kommunala arbetsmarknadsverksamheten. Vi har också kommit i kontakt med organisationer och projekt som jobbar i linje med det som IT-piloterna och IT-lyftet (projekt inom po 2) ska åstadkomma. I regionen: PRO, Seniornet, Bovision, Görbra för äldre, Institutet för vårdvetenskap och hälsa, IKT-i skolan. Nationellt: Projekt Internetcaféer i Örebro kommun, Teknik för äldre, Hjälpmedelsinstitutet (har bl a forskningsprojekt om IT och demens). Projektets slutsatser och resultat kan även delges: Övriga beslutsfattare på kommunal, landstingskommunal och nationell nivå Sveriges Kommuner och Landsting (inom lärande, arbetsmarknad, personal, kompetensförsörjning, och hälsa/vård) Arbetsmarknadens parter Socialstyrelsen Hjälpmedelsinstitutet Utbildningsväsendet: universitet/högskolor, gymnasier och yrkeshögskolor samt andra utbildningsanordnare Internationella samarbetspartners Mobiliseringsfas: Under mobiliseringsfasen kommer det att genomföras en förnyad intressentanalys. En kartläggning kommer att göras av vilka relevanta aktörer som ska inbjudas att vara delaktiga i projektet. Det är angeläget för projektet att finna organisationer och verksamheter som har specifik kunskap i metodarbete, pedagogik för äldre och kring konkreta användningsområden av IT och ny teknik för äldre. Jämställdhetsintegrering Förprojektering: Beskriv hur projektet ska ge deltagarna ökade kunskaper om vad jämställdhetsintegrering är, samt hur projektet ska arbeta jämställdhetsintegrerat gentemot projektets deltagare. Genomförande: Redogör för resultatet av er problem- och behovsanalys/swot av jämställdhet samt hur resultatet påverkar projektinnehållet. Äldreomsorgen är kvinnodominerad, i GR-kommunerna ligger den kvinnliga representationen i personalen på 93 procent (Personalbehovsprognos för GR-kommunerna). Vi vill i projektet att 50 procent av målgruppen ska vara män för att representationen inom äldreomsorgen på sikt ska öka. Vi kommer i projektet ta tillvara ungdomars informella kunskap i IT och ny teknik. För ungdomar, oavsett kön, är IT och ny teknik en självklarhet. Tiden ungdomar använder sig av IT är ungefär lika mellan könen, däremot skiljer det sig i hur man använder sig av IT. Vi upplever att det finns en bild av att män i högre grad är teknikintresserade. Denna uppfattning vill vi inte cementera. Vi vill att målgruppen ska bestå av hälften kvinnor och hälften män. Genom att deltagarna består av 50 procent kvinnor och 50 procent män har vi också en god möjlighet att utvärdera hur kvinnor och män upplever projektet samt hur de upplevs i projektet. Finns det någon skillnad? Det är i detta sammanhang viktigt att inte enkom se kvinnor och män som statiska grupper utan se om det finns skillnader och likheter utifrån andra grunder så som ålder, etnisk tillhörighet o s v. Vi kommer att använda 4R-metoden för att arbeta med jämställdhet i verksamheten. Den är ett instrument för inventering och analys av jämställdhet som utarbetats för att belysa och utveckla verksamheter. Namnet kommer av de fyra komponenterna: Representation - Hur många kvinnor, hur många män? Resurser - Hur fördelas resurser i form av pengar, utrymme och tid mellan kvinnor och män? Realia - Hur kommer det sig att representationen och resursfördelningen mellan könen ser ut som den gör? I samband med övrig analys kan vi här få en diskussion kring vilka normer som råder, vilken syn på kvinnor och män som påverkar utvecklingen av arbete och organisationsformer. Realisera - formulera nya mål och åtgärder. Målsättningen är att ha metoden som ett stöd i det kontinuerliga arbetet. På det sättet finns det möjlighet till korrigeringar i arbetet om det finns behov av den.

5 Sid 5 (25) Mobiliseringsfas: Under mobiliseringsfasen skall grunden läggas för det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering. Vi kommer återigen att kontakta ESF:s Processtöd jämställdhetsintegrering för att få ökad kunskap och information för att säkerställa jämställdhetsaspekten i projektet. All statistik som redovisas är könsuppdelad. Kunskap om målgruppen utifrån ett jämställdhetsperspektiv skall inventeras. Vi kommer göra en jämställdhets-swot-analys. Syftet är att denna SWOT-analys utmynnar i olika strategier för att hantera möjliga problem och dra nytta av befintliga styrkor. Vi vill försäkra oss om att jämställdhetsperspektivet blir en integrerad del av samverkansarbetet och att de metoder vi väljer är applicerbara på båda könen, alternativt anpassa metoderna efter kvinnliga och manliga deltagarnas förutsättningar. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Förprojektering: Beskriv hur ni ska öka kunskapen om hur projektet kan bli tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Genomförande: Beskriv hur ni ska öka kunskapen om hur projektet kan bli tillgängligt för personer med funktionsnedsättning samt hur denna kunskap ska integreras i projektgenomförandet. Projektet kommer att utformas så att även ungdomar med särskilda behov ges möjlighet att delta och att de får göra det utifrån sina förutsättningar. Det är också angeläget att deltagande ungdomar får kunskap i hur de ska möta personer med olika begränsningar då detta är en realitet inom äldreomsorgen. I projektet kommer vi med hjälp av ny teknik, synliggöra, genomföra och utveckla aktiviteter som är möjliga att tillgodogöra sig även om man har funktionsnedsättning. Fysisk tillgänglighet Ungdomarna ska ges möjlighet att delta i projektet oavsett vilken av deltagandekommunen som är boendekommun. De delar av projektet som förutsätter fysisk närvaro och som kan komma att ske utanför hemkommunen ska ske med god framförhållning och ungdomarna kan till viss del få ersättning för resekostnader. De lokaler som ska användas för utbildning och gemensamma gruppaktiviteter ska vara anpassade för personer med fysiska funktionshinder. Under praktikperioden kommer ungdomarna befinna sig i äldreomsorgens verksamhetslokaler som har lagstadgade krav på funktionshinderanpassning och redan idag är anpassade för funktionshindrade. Tillgänglig verksamhet I projektet kommer etiska frågor och förhållningssätt att belysas och diskuteras. Under kompetensutvecklingsdelen innebär det att öka kunskapen hos ungdomarna om hur man framställer och pedagogiskt beskriver teknik och IT för personal och brukare inom äldreomsorgen men även om hur man förhåller sig till varandra. Kommunikativ tillgänglighet Tekniska hjälpmedel ska finnas att tillgå vid behov. Det kan också handla om att förmedla kunskap på en nivå som anpassas till respektive deltagare. Föreläsningar och utbildningar ska till exempel ske i lokaler med god akustik och teleslinga. Informativ tillgänglighet Deltagarna ska på ett enkelt sätt kunna tillgodogöra sig information genom projektets hemsida. Här kan information framställas på olika sätt, t ex bild, text, ljud. Ambitionen är att allt informationsmaterial som tas fram ska vara lättillgängligt och pedagogiskt, samt ska ske genom flera medier för att öka tillgängligheten för så många som möjligt. Mobiliseringsfas: Under mobiliseringsfasen kommer vi ta hjälp av ESF:s Processtöd Tillgänglighet för att få ökad kunskap och information för att säkerställa tillgänglighetsaspekten i projektet. Ett tillgänglighetsanpassat val av kommunikationsplattform kommer att göras under mobiliseringsfasen. Detta sker genom en kartläggning av befintliga plattformar, t ex Facebook, Blogger, Vimeo m fl. En kravspecifikation på de utbildare som ska anlitas ska utarbetas och i denna ska även preciseras behov av att anpassa lärandet utifrån deltagarnas olika behov. I utbildningen för IT-piloter ska det finnas ett avsnitt angående vad mälgruppen behöver tänka på då de arbetar med personer med funktionsnedsättningar. Målformulering, projektets mål Förprojektering: Formulera tänkta mål på lång och medellång sikt. Genomförande: Ange projektets mål på lång, medellång och kort sikt. Säkerställ att det finns en logisk koppling mellan målnivåerna. Övergripande mål (mål på lång sikt) Övergripande mål - Minska ungdomsarbetslöshet och underlätta unga kvinnors och mäns etablering i arbetslivet De flesta ungdomar lyckas att etablera sig på arbetsmarknaden, ibland går vägen till arbetslivet via till exempel studier. Det är dock angeläget att samhället på olika sätt kan bidra till att så långt det är möjligt eliminera att

6 Sid 6 (25) ungdomar hamnar i ett permanent utanförskap. Genom projektet ska ett antal arbetslösa ungdomar utbildas till att bli IT-piloter och därmed öka sina förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. - Bidra till att ungdomars möjligheter att arbeta utifrån sina egna förutsättningar vidgas genom att deras informella och icke-formella kompetens synliggörs och värdesätts Arbetslösa ungdomars kompetens kring IT och ny teknik ska tas tillvara inom äldreomsorgen. De unga ska få uppleva att deras, ofta ickeformella, kunskap efterfrågas och uppskattas. Att de faktiskt är experter och har något viktigt att lära ut. Det kan stärka deras självförtroende och bidra till att de upplever framtidstro och får ökad chans att nå den reguljära arbetsmarknaden. - Bidra till en förändrad attityd till arbete inom äldreomsorgen bland ungdomar Många unga ser inte äldreomsorgen som ett attraktivt alternativ samtidigt som det inom kort kommer att ske ett generationsskifte då många inom äldreomsorgen kommer att gå i pension (Personalbehovsprognos för GRkommunerna). Nyrekryteringar kommer att behöva genomföras och behovet av ny personal är stort. - Uppnå en jämnare könsfördelning inom äldreomsorgen Många ungdomar har ett stort teknik och IT intresse. Förändras arbetsinnehållet inom äldreomsorgen och att teknikanvändandet ökar kan det medföra att t ex killar som aldrig tänkt arbeta inom äldreomsorgen ändå väljer att göra det. Detta skulle medföra en mindre könssegregerad arbetsplats. - Uppnå en jämnare åldersfördelning inom äldreomsorgen Inom äldreomsorgen är många anställda medelålders eller äldre. En utvecklad arbetsorganisation kan öka intresset hos ungdomar och medföra att fler unga söker anställning inom arbetsfältet. Detta kan ge en jämnare åldersfördelning. - Bidra till att åldersklyftan vad gäller teknikanvändande minskar Tekniska lösningar blir allt vanligare, fler och fler samhällstjänster sker t ex med hjälp av IT. Många äldre har inte tillgång till eller kunskap i att hantera den nya tekniken. Risken finns att möjligheterna till delaktighet avtar. Får äldre tillgång till och kompetens inom den nya tekniken kan åldersklyftan minska och delaktigheten öka. Projektmål (syfte, ett mål på medellång sikt) Syftet med projektet är att målgruppen arbetslösa ungdomar har ökat sina chanser att etablera sig på arbetsmarknaden genom att tillsammans med personal och brukare pröva hur ny teknik och IT kan utveckla äldreomsorgen. Följande kvantitativa målsättningar gäller: 80 % av ungdomarna upplever att de närmat sig arbetsmarknaden och känner att de kan göra ett tryggare yrkesval. 80 % av ungdomarna som deltar i projektet har fått möjlighet till anställning inom äldreomsorgsverksamhet (tidsbegränsad eller fast anställning). 50 % av målgruppen kan tänka sig att arbeta inom äldreomsorgen i framtiden. 90 % av målgruppen har fått en ökad kunskap om hur det är att arbeta inom äldreomsorgen.

7 Sid 7 (25) % av målgruppen känner att deras IT- och teknikkunskaper kommit till nytta. Delmål (projekt på kort sikt) Delmål: 1. Mobiliseringsfas: Organisation och utbildningsplan är utformade, samt rekrytering av ungdomar genomförd, se aktivitetsplan för ytterligare aktiviteter. 2. Målgruppen (arbetslösa ungdomar) har fått möjlighet att närma sig arbetsmarknaden genom att utbildas till ITpiloter, och sedan söka en anställning inom syskonprojektet i PO1, IT-lyftet. (Kvantitativ målsättning: 80 % av ungdomarna som deltar i projektet har fått möjlighet till anställning inom äldreomsorgsverksamhet, tidsbegränsad eller fast anställning.) 3. Målgruppen har fått arbetslivserfarenhet och en referens när de söker arbete. (Kvantitativ målsättning: 80 % av ungdomarna upplever att de närmat sig arbetsmarknaden och känner att de kan göra ett tryggare yrkesval.) 4. Målgruppen får en ökad kunskap och en förändrad attityd till hur det är att arbeta inom äldreomsorgen. (Kvantitativa målsättningar: 90 % av målgruppen har fått en ökad kunskap om hur det är att arbeta inom äldreomsorgen. 50 % av målgruppen kan tänka sig att arbeta inom äldreomsorgen i framtiden.) 5. Målgruppens kompetens kring IT och ny teknik tas tillvara inom äldreomsorgen. (Kvantitativ målsättning: 90 % av målgruppen känner att deras IT- och teknikkunskaper kommit till nytta.) 6. Målgruppen tillsammans med personal och brukare prövar hur ny teknik och IT kan användas inom äldreomsorgen. (Kvantitativ målsättning: 90 % av målgruppen känner att deras IT- och teknikkunskaper kommit till nytta.) Nedan följer en beskrivning av upplägget av projektet: Under projektperioden kommer arbetslösa ungdomar från de involverade kommunerna att utbildas till IT-piloter. Utbildningen kommer att genomföras vid tre omgångar. Till varje omgång får arbetsmarknadsenheterna/ arbetsförmedlingen i uppgift att rekrytera fyra ungdomar per kommun. Totalt kommer 84 ungdomar att genomgå utbildningen (4 ungdomar x 7 kommuner x 3 omgångar). Utbildningen pågår under fyra månader och varvas med praktik och söka jobb-aktivitet. Utbildningen kommer att ske regionalt och gemensamt för samtliga ungdomar. Söka jobb-verksamheten kommer att genomföras lokalt vid varje kommuns arbetsmarknads-verksamhet och ske en dag per vecka under hela perioden. Praktiken kommer att ske inom äldreomsorgen i ungdomens hemkommun.

8 Sid 8 (25) Månad 1: Introduktion och utbildning, 4 dagar per vecka. Söka jobb-kurs, 1 dag per vecka Månad 2-4: Praktik inom äldreomsorgen, 3 dagar per vecka. Utbildning, 1 dag per vecka. Söka jobb-kurs, 1 dag per vecka. IT-piloter Efter genomförd utbildning kommer ungdomarna att få möjlighet att söka en anställning inom vårt syskonprojekt i PO1, IT-lyftet. Två IT-piloter per kommun kommer att anställas under en period av tre månader. Upplägget kommer sedan att upprepas ytterligare två omgångar under projektperioden. Syftet med att arbeta med IT-piloter i tre omgångar är att öka möjligheten att utveckla en ny modell för utbildnings- och arbetsinnehåll. Efter varje omgång ska en utvärdering ske och korrigeringar av innehåll göras som sedan kan prövas i nästa omgång. Se även bilagda skisser, bilaga 1 och 2, för grafisk beskrivning av lärandemoduler och IT-piloter. Under förberedelsearbetet har följande delar identifieras som förslag på innehåll i IT-piloternas utbildning: Att arbeta inom äldreomsorgen: Hur fungerar äldreomsorgen i Sverige Vilket stöd finns att få för äldre Hur ser arbetet inom äldreomsorgen ut Bemötande: Vilka krav finns på dig som anställd inom äldreomsorgen Hur sker ett bra bemötande med äldre Värdegrund och etik Pedagogik: Kommunikation och hur man förmedlar kunskap Att anpassa kunskapen efter brukarnas behov Teknik Vilken typ av teknik kan underlätta för de äldre i deras vardag Motorisk och intellektuell träning En del av momenten kommer att genomföras av projektledaren, en del med stöd av äldreomsorgen och arbetsmarknadsenheterna samt att en del kompetens kommer att anlitas externt. Vidare kommer arbetslivssekreterare och arbetsförmedlare under mobiliseringsfasen att kartlägga och rekrytera lämpliga ungdomar som vill delta samt att lämpliga handledare inom äldreomsorgen kommer att identifieras. Här följer exempel på ny teknik och IT, samt hur den kan användas inom äldreomsorgen: - Spelkonsoler som till exempel Playstation och Wii förutsätter rörelse, tankearbete och samarbete. Detta gynnar den motoriska och mentala funktionen. Dataspelande har visat sig vara ett särskilt bra som rehabiliteringsmetod för strokepatienter och vid demens. - Internetkunskap för att ta del av de möjligheter som innebär förenkling av tillvaron, t ex boka resor, teater, deklarera, söka bostadsbidrag. - Genomföra inköp och betala via nätet och på så sätt minska hantering av kontanter, vilket kan minska risken för inbrott och rån. - Möjlighet att bibehålla och utveckla sociala kontakter och nätverk genom till exempel Skype och Facebook. - Möjlighet att kunna fortsätta med saker som man gjort men inte längre klarar av t ex att man trots synproblem med hjälp av läsplatta kan fortsätta läsa tidningar och böcker, eller lösa korsord. - Ett ökat antal äldre har ett annat ursprungsland än Sverige och en del har bristande svenska kunskaper eller tappar

9 Sid 9 (25) det nya språket vid demenssjukdom. Den nya tekniken kan ge möjlighet att överbrygga språksvårigheter via t ex läsplatta och översättningsprogram. Ny teknik ger också möjlighet att enkelt följa vad som händer i hemlandet. Mervärde Beskriv hur projektets mål och verksamhet löser och tillmötesgår identifierade behov och problem hos intressenterna jämfört med hur det sker idag Projektet kommer ta tillvara ungdomars informella kunskap i ny teknik och IT. De ungdomar som deltar i ITpilotsutbildningen och de som anställs som IT-piloter i syskonprojektet inom PO 1 får en utbildnings- och arbetslivserfarenhet som förbättrar deras anställningsbarhet och attraktionskraft på arbetsmarknaden. De får också en referens från arbetslivet. De unga får uppleva att deras, ofta icke-formella, kunskap efterfrågas och uppskattas. De får uppleva att de faktiskt är experter och har något viktigt att lära ut. Detta kan leda till bättre självkänsla och hälsa. Innehållet i IT-piloternas kompetensutveckling handlar om att kombinera utbildning med praktik inom äldreomsorgen. Detta ger deltagarna kunskap och färdigheter i att både uppmuntra och inspirera befintlig personal men även stödja de äldre i att kunna tillvarata de möjligheter som IT och ny teknik medför. Modellen för att bli ITpilot genom utbildning varvat med praktik kan med fördel användas för andra grupper efter det att projektet avslutats och utvärderats. I projektet sker möten mellan generationer. Detta kan bidra till att minska rädslor och föreställningar vi har om varandra och leda till nya tankebanor och idéer. Det ställs ökande krav på olika specialistkompetenser inom den kommunala vården. Ett sådant angeläget utvecklingsområde är teknikområdet. I det här projektet ger IT-piloterna personalen möjlighet att bredda sin kompetens och därmed bibehålla sin attraktionskraft på arbetsmarknaden. IT-piloterna ger förutsättningar och förståelse på bred front för ett aktivt teknikanvändande inom äldreomsorgen - en god grund för verksamhetsutveckling. Äldreomsorgen är idag en kvinnodominerad sektor, genom att IT-piloter för in teknikanvändande som en del i äldreomsorgsarbetet kan detta bidra till en jämnare könsfördelning. Detta är ett tvärsektoriellt projekt bestående av arbetsmarknadsverksamhet och äldreomsorg i respektive kommun och stadsdel - enheter som annars inte möts naturligt i det dagliga arbetet. Redan under förarbetet har nya möten, idéer och konstellationer inom den egna kommunen och stadsdelen uppstått och dessa tvärsektoriella möten kommer att pågå under hela projektet. Att träffas över sektorsgränser leder till nya möten, tankar och idéer. Erfarenheter från andra gränsöverskridande projekt visar att samverkan tenderar till att andra frågeställningar och problemområden lyfts fram och att man även försöker att angripa dessa gemensamt. Samarbete på ett område genererar samarbete på andra områden. IT-piloternas utbildning sker delvis regionalt och gemensamt med ungdomar från alla deltagande kommuner. Att få träffa människor man inte tidigare mött samt att utbildningen, för de flesta, inte sker i hemkommunen kan leda till nya insikter och att bryta mönster. Tanken är att lärandet inte bara sker inom varje kommun, utan tillsammans regionalt. Vi kommer sprida och dela med oss av våra lärdomar så att inte bara de egna, utan även andra verksamheter, kommuner, organisationer och länder kan ta del av det vi utvecklat och lärt oss i projektet och kanske själva utvecklas. Att sju storleksmässigt och demografiskt olika kommuner inklusive en storsstadsstadsdel deltar gör resultaten än mer applicerbara på verksamheter utanför projektet. Målgruppens och/eller samverkanspartnernas engagemang - Beskriv upplägget för att säkerställa ett brett engagemang hos samverkanspartner och/eller deltagare.

10 Sid 10 (25) Uppföljning, utvärdering och lärande Förprojektering: Beskriv hur ni ska följa upp och lära av arbetet under förprojekteringen. Genomförande: Beskriv hur ni ska dokumentera, följa upp och utvärdera projektet samt hur detta ska bidra till lärande i projektet. Mobiliseringsfasen: Under mobiliseringsfasen ska en handlingsplan för uppföljning och utvärdering av projektet tas fram. Projektledningen har ett övergripande ansvar för att dokumentationen sker på ett ändamålsenligt sätt. Detta är särskilt angeläget då modellen med IT-piloter ska kunna appliceras på andra kommuners verksamheter som vill öka sitt användande av ny teknik och IT. En extern utvärderare kommer att anlitas. Genomförandefas: Ambitionen är att utvärderaren involveras i ett tidigt skede så att eventuella misstag eller felsatsningar kan korrigeras i god tid. En extern utvärderare kan underlätta att projektets resultat analyseras med en objektiv ingång. En viktig uppgift för utvärderingen är att på olika sätt återkoppla det som synliggörs under projektet. Kan man till exempel anta att de metoder som används i projektet kan leda till projektets övergripande mål? Det innebär att bedöma och värdera om projektet är på rätt väg och kontinuerligt återkoppla lärdomar till ansvariga för projektet. Lärande ska vara nyckelordet i uppföljningsprocessen och ske på samtliga nivåer, på både individ- och organisationsnivå. Kännetecken på en lärande utvärdering är att: - Utvärderaren är med från början av projektet. - Den har ett syfte att studera metoder, processer och resultat, samt att värdera dessa delar i förhållande till projektidén och Socialfondsprogrammets intentioner. - Det finns ett kritiskt, men också ett konstruktivt förhållningssätt. - Den ger kontinuerlig, snabb återföring till berörda på olika nivåer i projektorganisationen för ett gemensamt lärande och möjlighet att styra projektet rätt och utveckla det löpande. - Olika metoder och former för gemensamt lärande kan används i projektet (Ur Handledning för uppföljning och utvärdering inom Socialfondsprojekt, 2010). Syftet med utvärderingen är att beskriva och analysera och därmed bidra med kunskap om processer och strukturer som kan leda till att projektmålen uppnås. Övergripande frågor som utvärderingen skall ge svar på: - Vilka konsekvenser får satsningen för medverkande ungdomars möjligheter till anställning? - Leder satsningen till att arbetslösa ungdomar får en ökad kunskap om hur det är att arbeta inom vård och omsorg? - Hur kan ungdomars vana och kunskap om ny teknik tas tillvara på ett långsiktigt sätt? - Kan satsningen leda till att fler män och ungdomar söker sig till vård- och omsorgsverksamhet? Under pågående projektperiod kommer processen att dokumenteras månadsvis genom rapporter till ESF. En särskild utvärdering kommer att ske efter varje avslutad IT-pilotgrupp. Vilket innebär att det inom projektet kommer att ges möjlighet till utveckling och korrigering under projekttiden. Under såväl mobiliserings- som genomförandefas dokumenteras projektet med hjälp av flera olika tekniker för datainsamling. Ett möjligt upplägg för utvärdering är att de olika aktiviteterna i projektet följs dels genom observation och dels genom att deltagarna intervjuas. Därtill utformas en enkät som behandlar deltagarnas uppfattning om sina möjligheter till anställning, möjligheterna att arbeta inom äldreomsorgen samt den egna självbilden. För att få kunskap om eventuell förändring utlämnas enkäten vid två tillfällen så att enkätsvar kan jämföras mellan projektets start och projektets slut. En gemensam spridningskonferens kommer att hållas i slutet av projektperioden för samtliga involverade parter. Vid konferensen sammanställs slutsatser och reflektioner från de deltagande grupperna. Den utvärderare vi anlitar ska uppfylla de krav på kostnadseffektivitet, tillgänglighets- och jämställdhetsintegrering som ställs på projektet.

11 Sid 11 (25) Riskanalys och riskhantering Ange vilka de potentiella riskerna är som kan leda till svårigheter att uppnå målen i ert projekt och ange även hur ni planerar att hantera dessa risker. Riskanalys av medfinansiering görs i fältet om medfinansiering. Potentiella risker Riskhantering Projektet stannar inom projektledningen och styrgruppen. Bred och tydlig förankring i varje deltagande kommun/ stadsdel verksamhet. Motvilja bland verksamhetspersonal (t ex arbetslivssekreterare och handledare inom äldreomsorgen) att delta i/engagera sig i projektet. Riskhantering och riskanalys ej relevant. Deltagande enheter vill inte medverka längre. Chefer, medarbetare och andra nyckelpersoner slutar sin anställning eller byts ut och orsakar förlust av kunskap och erfarenhet. Ungdomar hoppar av projektet. Avvikelse i aktivitets- och tidsplan. Projektet upplevs som krångligt. Projektet uppfyller inte målen. Projektledare eller projektmedarbetare slutar sin anställning. Ledningsfråga, tydligt förankringsarbete under mobiliseringsfasen. Riskhantering och riskanalys kommer revideras, om det behövs, under mobiliseringsfasen och sedan löpande under hela genomförandefasen. Ökade motivationsinsatser, motivera till samverkan, visa på möjligheter, hänvisa till avsiktsförklaringen. Viktigt att kunskapsöverföring sker till nya deltagare. Tydligt dokumenterat projekt för att kunskapsöverföringen ska gå smidigt. Fler involverade medarbetare från varje arbetsplats ges möjlighet att delta i kompetensutvecklingen för att minska sårbarheten. Tydliggöra från början för alla parter vad projektet innehåller. Tydligt från början vilka möjligheter och åtaganden projektet innebär. Utbildningen anpassas så att det under den allra första tiden finns möjlighet att byta ut deltagare som känner att de hamnat helt fel. Arbetsmarknadshandläggare, utbildare och handledare behöver kontinuerligt motivera ungdomarna. Etablera tydlig aktivitets- och tidsplan tidigt i projektet. Tydliga ansvarsområden. Kontinuerliga uppföljningsmöten där aktivitetsplan och tidsplan följs upp, värderas och behandlas, samt dokumenteras. Justera i samråd med ESF. Viktigt med alla parters delaktighet och inflytande, inte minst under mobiliseringsfasen, för att projektet ska bli tydligt och lättillgängligt för alla parter. Analysera internt och justera i samråd med ESF-rådet. Nyrekrytering och kunskapsöverföring sker. Tydligt dokumenterat projekt för att kunskapsöverföringen ska gå smidigt. Skapa delaktighet och insyn som underlättar för nya personer att komma in i projektet. Externa tjänster Ange namn på eventuella konsulter eller företag som ni planerar att anlita, samt vad de externa tjänsterna består av. I projektet kommer det att användas extern kompetens inom följande områden: -Kompetensutveckling I den kompetensutvecklingsinsats som ungdomarna kommer att delta i kommer det att anlitas olika former av kompetenser. Det kan handla om föreläsare, utbildningsanordnare eller organisationer som arbetar med IT och teknikstöd för äldre, pedagogik för äldre eller är inspiratörer som uppmuntrar till förändring och att tänka i nya banor. Det kan även vara personer som har kompetens inom äldreomsorgsverksamhet som ska ge ungdomarna en

12 Sid 12 (25) grundläggande kunskap om verksamhetsområdet. Inom området jämställdhetsintegrering och tillgänglighet kan också extern kompetens anlitas. - Utvärdering Utvärdering och följeforskning är centralt för projektet, det är angeläget att finna en forskare eller motsvarande som har kunskap kring arbetslöshetsproblematik och ungdomars föreställningar om arbetslivet. Utgångspunkten är att följeforskningen ska fungera som en lärprocess för användning och spridning och att följeforskaren kan bidra till diskussion och förslag på hur IT-piloternas arbetsuppgifter kan integreras i ordinarie verksamhet inom äldreomsorgen. - Produktion av trycksaker och layout I huvudsak kommer information om projektet att finnas på projektets webbsidor. De kommer att byggas upp i befintliga portaler för sociala medier för att ske på ett spridnings- och kostnadseffektivt sätt. Däremot är bedömningen att en lättillgänglig informationsfolder om projektet är värdefullt i rekryteringsprocessen av deltagare. Vidare är det till stor nytta att publicera utvärderingen på ett intresseväckande sätt. Detta är angeläget för att fler ska attraheras av att ta del av projektresultatet och förhoppningsvis kunna applicera projektets lärdomar och slutsatser i sina egna verksamheter och organisationer. Även utbildningsmaterial och handledarmanual kan komma att produceras med stöd av extern kompetens. Samtliga externa tjänster som anlitas ska uppfylla de krav på kostnadseffektivitet, tillgänglighets- och jämställdhetsintegrering som ställs på projektet. Tid- och aktivitetsplan Förprojektering: Ange och beskriv alla planerade aktiviteter. Genomförande: Ange och beskriv alla planerade aktiviteter och/eller kompetensutvecklingsinsatser. Aktivitet Startdatum Slutdatum Mobiliseringsfas: upprätta en projektorganisation - anställa personal till projektet - etablera en styrgrupp gemensamt med projekt IT-lyftet - arbeta fram rutiner för dokumentation, spridning och uppföljning - utarbeta ett upphandlingsunderlag/kravspecifikation för extern utvärdering och påbörja upphandling av utvärderare alternativt undersöka relevanta utvärderare som är upphandlade med ramavtal. - arbeta fram en kompetensutvecklingsplan för de deltagande ungdomarna - kartlägga och rekrytera ungdomar som vill delta i projektet - identifiera lämpliga handledare inom äldreomsorgen - utarbeta en handledarmanual för handledarna. Genomföra kontinuerliga träffar med personal från arbetsmarknadsenheterna och arbetsförmedlingen för att delge information om projektet, erfarenhetsutbyte och avstämning. IT-pilotutbildning, grupp 1. Genomförande av kompetensutveckling för arbetslösa ungdomar, varje omgång är 4 månader och har 4 platser per kommun, totalt 28 deltagare per omgång. Varje omgång varvar utbildning, reflektion och praktik inom äldreomsorgen. Anordna handläggarträffar för personal inom äldreomsorgen för att utveckla handledarrollen. IT-pilotutbildning, grupp 2. Genomförande av kompetensutveckling för arbetslösa ungdomar, varje omgång är 4 månader och har 4 platser per kommun, totalt 28 deltagare per omgång. Varje omgång varvar utbildning, reflektion och praktik inom äldreomsorgen

13 Sid 13 (25) Aktivitet Startdatum Slutdatum IT-pilotutbildning, grupp 3. Genomförande av kompetensutveckling för arbetslösa ungdomar, varje omgång är 4 månader (i den här omgången är det en månads sommaruppehåll) och har 4 platser per kommun, totalt 28 deltagare per omgång. Varje omgång varvar utbildning, reflektion och praktik inom äldreomsorgen. Genomföra en spridningskonferens med samtliga inblandade parter för att sprida goda erfarenheter och resultat Programkriterier Lärande miljöer - Hur främjar projektet lärande miljöer? Utbildning används ofta som ett verktyg för utveckling. Men att likställa lärande med utbildning är ett snävt sätt att se på lärande. För att organisationen och individen ska lära nytt och lära om behöver det finnas en koppling mellan vad individen kan (genom utbildning, det formella lärandet) och vad hon lär sig på jobbet (det informella lärandet) och i studiecirkeln (det icke-formella lärandet). I projektet kommer vi använda oss av informella och vardagsnära lärandeaktiviteter, det vill säga arbetsplatsförlagt lärande, men även formellt och icke-formellt lärande. För närmare beskrivning av upplägget för lärande i ITpiloterna se under rubriken Delmål, samt bifogade skisser för grafisk beskrivning av upplägget, bilaga 1 och bilaga 2. Vår strävan är att det lärande som erbjuds upplevs som lustfyllt och roligt att ta till sig. Avsikten är att inspirera till ett nytt synsätt som är möjligt att tillämpa i sin egen livssituation. Ett effektivt sätt att tillägna sig nya kunskaper i denna riktning är genom upplevelsebaserat lärande, att lära genom att uppleva. Utbildningsinsatserna består därför av en blandning av praktik och teori. Till exempel får man först lyssna till en föreläsning om användandet av dataspel och hur bra det kan vara för att öva upp motoriken, sedan får man möjlighet att själv spela för att känna hur det känns. Ibland kan man göra det motsatta, prova först och teoretisera efteråt, detta för att tillgodose olika personers sätt för inlärning. Vår strävan är att i vardagsarbetet integrera kunskapen med sina egna erfarenheter och integrera sina egna erfarenheter i kunskapen. Lärande miljöer inom Socialfonden fokuserar på individens inflytande över sin egen utveckling i arbetslivet. Lärande miljöer ska stimulera till kompetensutveckling med utgångspunkt i den enskildes utvecklingsbehov och koppla denna till verksamhetens mål. Lärande miljöer finns på individ-, organisations- och systemnivå. Det lärande som kommer att ske i projektet IT-piloterna kan beskrivas på flera nivåer: Lärande bland deltagare i projektet (individnivå): Innovativa lärandemiljöer ska stimulera till kompetensutveckling med utgångspunkt från den enskildes utvecklingsbehov, men tydligt kopplat till verksamhetens mål och utvecklingsbehov. Ungdomarna påverkas genom att deras anställningsbarhet ökar, de upplever att deras kunskap kommer till nytta och de känner sig behövda vilket i sin tur leder till ökad självkänsla och delaktighet. Handledarna, vilka i det här fallet kan vara både ungdomar och personal, får ökad kompetens och förmåga att coacha, att driva utvecklingsarbete och främja en lärande arbetsmiljö. Lärande bland projektets samverkanspartners (organisationsnivå): Samverkansparterna påverkas genom att de får ökad kunskap om hur gynnsamma metoder och miljöer för lärande skapas. Denna kunskap kan används för strategisk påverkan. Samverkansaktörerna har också genom sin roll i projektet möjligheten att påverka utvecklingen i projektet och därigenom stärka det ömsesidiga lärandet mellan deltagande parter. Mottagare och användare av projektresultaten regionalt utöver deltagarna (systemnivå): GR och de deltagande kommunerna har upparbetade kanaler för att sprida erfarenheter och resultat från projekt både regionalt, nationellt och internationellt.

14 Sid 14 (25) Innovativ verksamhet - Hur främjar projektet innovativ verksamhet? I projektet kommer vi att testa och utveckla nya modeller och metoder, både vad gäller användandet av tekniska verktyg såväl som av lärande. Ett exempel på en ny typ av lärandeprocess som vi vill utveckla och utvärdera är metoden att lära ut till andra. Detta har visat sig vara ett av de bästa sätten att lära sig själv, att få en djupare insikt och att hinna reflektera över sin kunskap. Inte minst spännande i vårt projekt blir lärandeprocesserna mellan ITpilotsstudenterna och praktikhandledarna, där några av de som genomfört praktik och haft en handledare senare kommer anställas och i viss mån bli handledare åt sina tidigare handledare. Rollen lärare-elev är inte lika glasklar som för några år sedan. Ett problem, eller möjlighet, som inte minst skolan brottas med i dagens kunskapssamhälle. IT-piloterna kommer redan under sin utbildning/praktik att kunna mer om ny teknik och IT än de flesta av personalen som de möter i äldreomsorgen. Personalen kommer å sin sida vara de formella handledarna, och experterna vad gäller omsorg och äldre. Vem är lärare och vem är elev? Vad händer när rollerna växlar, ibland kanske flera gånger bara under ett arbetspass? Projektet är innovativt och gränsöverskridande på flera nivåer: - Över generationsgränserna genom att de i samhället som använder ny teknik allra mest i vardagen d v s ungdomarna är delaktiga och involveras i arbetet med att utveckla ett nytt arbetsinnehåll inom äldreomsorgen. De unga får uppleva att deras, ofta icke formella, kunskap efterfrågas och uppskattas. De kan få uppleva att de faktiskt är experter och har något viktigt att lära ut. Det medför också att de unga får arbetslivserfarenhet och en referens när de ska söka arbete. Om de unga får en ökad inblick i hur det är att arbeta inom äldreomsorgen kan det ge ett ökat intresse för att fortsätta arbete inom området. De handlar också om att utveckla möten mellan generationerna för att minska rädslor och föreställningar om varandra. - Över förvaltnings- och myndighetsgränserna då de kommunala arbetsmarknadsverksamheterna och arbetsförmedlingarna kommer att samverka med arbetsgivare inom äldreomsorgen. - Över kommungränserna för att ge utrymme för erfarenhetsutbyte och nätverkande. Det är tydligt att de samverkansprojekt som tidigare genomförts inom ramen för GR, till exempel Mellan Rum har skapat förutsättningar för ett gemensamt arbete även utanför Mellan Rums målgrupp. I nätverkandet ges utrymme att utveckla tankar och idéer om utveckling i verksamheten. Det kan också uppdagas att fler har mött samma problem inom ett specifikt område och att man enas om att arbeta fram gemensamma lösningar. - Över programområdena inom ESF genom att upparbeta en struktur där kompetensförsörjning och kompetensutveckling integreras i en gemensam projektorganisation. Främja samverkan - Hur främjar projektet samverkan? IT-piloterna har ett syskonprojekt inom programområde 1 (se PO1-ansökan IT-lyftet). IT-lyftet handlar om en kompetenshöjning i ny teknik och IT för personal inom deltagande kommuners äldreomsorg och att denna kompetenshöjning leder till ett förändrat arbetssätt. Nätverket för äldreomsorgschefer, som sammankallas av projektägarorganisationen Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), diskuterade under hösten 2010 mycket kring bristen på, och behovet av, ny teknik och IT inom äldreomsorgen. Ungefär samtidigt var en av de stora frågorna för GR:s arbetsmarknadschefsnätverk, där Arbetsförmedlingen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) också finns representerade, den rådande ungdomsarbetslösheten och svårigheten för unga att komma in på arbetsmarknaden. De flesta ungdomar besitter en god IT-kunskap, nästan alltid en informell sådan, skulle inte dessa ungdomars kompetens kunna tillvaratas och användas inom äldreomsorgen? Tankar om ett arbetsmarknadsprojekt där ungdomars teknikkunskap skulle tas tillvara startade. De kommuner som var intresserade av att arbeta vidare med frågeställningen träffades vid ett antal tillfällen och diskuterade hur de gemensamt skulle kunna lägga upp ett eventuellt projekt.

15 Sid 15 (25) I nästa steg samlades kommunerna i början av april 2011 till en planeringsdag där man med hjälp av ESF-rådets processtöd genomförde en LFA-analys (LFA, Logical Framework Approach, är en målstyrd projektplaneringsmetod som ofta används inom EU för att kvalitetssäkra projektet). Representanter på denna dag var chefer och tjänstemän från äldreomsorg, arbetsmarknadsenhet och IFO från sju av GR:s medlemskommuner, samt tjänstemän, EUsamordnare och utvecklingsledare från GR. LFA-analysen utmynnade i en gemensam problembild, mål, delmål och projektaktiviteter. En projektutvecklingsgrupp bildades bestående av två representanter från varje kommun samt två representanter från GR. Projektutvecklingsgruppen träffades under sex halvdagar mars-augusti 2011 för att gå igenom projektets och ansökans olika delar med LFA-analysen som grund. Vid sidan om projektutvecklingsgruppen arbetade en skrivargrupp bestående av fyra personer från projektutvecklingsgruppen på skrivandet av ansökan. Skrivargruppen har deltagit i informationsträffar som ESF anordnat. Ekonomer från GR har varit behjälpliga i ansökningsprocessen. Skrivargruppens arbete har kontinuerligt rapporterats till projektutvecklingsgruppen samt GR:s nätverk för äldreomsorgschefer och arbetsmarknadschefer. De politiska styrgrupperna för dessa båda verksamhetsområden hade en gemensam träff i maj där det formellt beslutades att en ansökan till ESF med GR som projektägare skulle genomföras. Genom upplägget har projektet ett såväl bred som djup förankring hos alla involverade parter. Det ger projektet en god grund att stå på när det gäller det fortsatta arbetet. Under mobiliseringsfasen kommer samtliga involverade kommuner att engageras i planeringen. Strategiskt påverkansarbete - Hur ska projektet bedriva ett strategiskt påverkansarbete? Sedan idéerna om att utforma projektet startade hösten 2010 så har flera nätverk inom GR varit delaktiga i processen. Behov, problem och frågeställningar inom området har diskuterats i såväl nätverket med arbetsmarknadschefer, nätverket för äldreomsorgschefer, GRs politiska styrgrupp för arbetsmarknad samt inom ledningen hos Arbetsförmedlingen. Det finns ett stort intresse för projektidén och även parter som inte är involverade som samverkansaktörer kommer att följa projektet. Projektet ska sprida sin modell så att fler kommuner kan ta tillvara ungdomars kompetens inom ny teknik och IT, öka möjligheten till fler generationsmöten och öka intresset hos unga att arbeta inom äldreomsorgen. Information om projektet kommer att förmedlas till beslutsfattare på olika nivåer. GR har upparbetade kanaler för att sprida erfarenheter och resultat från projekt både regionalt, nationellt och internationellt, exempelvis till Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, FoU-verksamheter, länsstyrelsen, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Ungdomsstyrelsen, olika frivillig- och intresseorganisationer samt transnationella nätverk och samarbetspartners. Resultatet av det strategiska påverkansarbetet kan leda till varaktiga förändringar såväl vad gäller attityder som handlingar. I projektet vill vi få en fördjupad kunskap kring hur ungdomar ser på arbetet inom äldreomsorgen. Denna kunskap ska spridas till beslutsfattare och andra som är involverade i bemanningsplanering inom äldreomsorgen. Kommunerna får därmed kunskap kring hur de ska kunna attrahera nya grupper så att den bristande ålders- och könsfördelningen hos personalen inom äldreomsorgen minskar. Ungdomar har en bred social kontaktyta. Genom sociala medier når de dagligen 100-tals kompisar och har nätverk runt omkring sig på ett helt annat sätt och av ett helt annat omfång än tidigare generationer. De ungdomar som deltar i projektet kommer att bli ambassadörer för projektet på det sättet att de i mötet med andra ungdomar kan sprida sina erfarenheter av att vara IT-piloter inom äldreomsorgen. Detta kan medföra att fler ungdomar förstår att deras ITkunskap kan komma till nytta i arbetslivet och att de får upp ett intresse och en nyfikenhet för arbete inom äldreomsorgen. Projektet kommer i spridningssyfte aktivt använda sociala medier. Ungdomars icke formella teknik- och IT-kunskap tas tillvara i projektet, vi kommer sprida våra erfarenheter till