Studiehandledning U0011P. VFU 1, Grundlärare 4-6

Transkript

1 Studiehandledning U0011P VFU 1, Grundlärare 4-6 VT 2018, Lp3 Kursledare och VFU-kurslärare: Lena Nyström

2 Lena Nyström (kursledare,vfu-kurslärare), Annbritt Palo (VFU-kurslärare), Märtha Andersson (examinator), Vad är lärarkompetens? Högskoleförordningens krav för lärarexamen beskriver lärarkompetens i tre rubriker: Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Det är utifrån dessa aspekter på kompetens som utbildningen utformas. De verksamhetsförlagda delarna är viktiga inslag där studenterna, med stöd av VFUhandledare, utvecklar generella grundlärarkompetenser och fördjupade ämneskunskaper både ur teoretiska och didaktiska perspektiv. Genom examinations-uppgifterna visar du den kunskap och den förståelse du erövrat. Mål/Förväntat studieresultat: VFU1, U0011P, har följande mål och efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. visa social och empatisk förmåga samt agera i enlighet med skolans värdegrund 2. ta initiativ till dialog och samverkan med elever och skolans personal samt aktivt ta del av verksamhetens olika delar 3. visa självkännedom genom att delta i trepartssamtal samt reflektera över sitt yrkesval och sitt behov av ytterligare kunskap för att utvecklas som lärare och ledare 4. med stöd genomföra ett mindre pedagogiskt arbete med fokus på läs- och skrivutvecklingsprocesser och där även estetiska läroprocesser beaktas 5. visa förmåga att med stöd beskriva och värdera aspekter av läs- och skrivprocesser hos elever Efter halva kursen förväntas studenten kunna: 6. enskilt förbereda och tillsammans med VFU-handledare och VFU-kursledare delta i ett strukturerat trepartssamtal. Samtalet syftar till att bedöma studentens förmåga att formulera, definiera och värdera sin egen progression i relation till kursens mål. Prov Typ Hp Betyg 0006 Genomförd VFU enligt anvisning inklusive praxisseminarium 3.0 U G # 0007 Trepartssamtal med uppföljning 1.5 U G VG 0008 Individuella examinationsuppgifter 3.0 U G VG

3 UPPGIFTER ATT ARBETA MED UNDER VFU Kom överens med din VFU-handledare om hur arbetstiden (8 timmar/dag) ska organiseras och hur ni skapar utrymme för de aktiviteterna (sid. 20 i VFU-handboken) du ska arbeta med under din VFU. Veckorna 3 och 4: lära känna elever, miljön och dig själv som ledare Ditt fokus under de första två veckorna kopplas främst till kursmål 1 och 2 som innebär en aktiv insats. Observera (aktivt) din VFU-handledares lektioner vid några tillfällen under de första dagarna, med strålkastarljuset på innehållet i det första kursmålet. För anteckningar av dina observationer som du sedan, i direkt anslutning, kompletterar med dina reflektioner i en dubbel- eller trippellogg. Använd innehållet i loggen i ert nästa handledningssamtal där du och VFU-handledaren dels identifierar, definierar och exemplifierar begreppen i kursmål 1 dels samtalar kring dina observationer och reflektioner. Komplettera den första punkten ovan med att söka spontana tillfällen att, i olika sammanhang och miljöer, samtala med eleverna i din klass så du lär känna gruppens förmågor, behov och intressen. Hur fungerar gruppen tillsammans? Vilka elever väcker funderingar? Koppla dina reflektioner till den lärmiljö (fysiska och psykosociala) som erbjuds i verksamheten. Använd loggboken för att dokumentera dina reflektioner och funderingar till kommande handledningssamtal. Pedagogisk promenad med trippellogg (bifogas helt eller delvis till Prov0008) Med inspiration från Ann-Marie Körlings kursbok (Körling, 2015) ska du under någon av de första dagarna av VFU:n genomföra en Pedagogisk promenad i verksamhetens olika miljöer för att träna dig att se, tolka och reflektera över elevernas lärmiljö, dvs. deras arbetsplats. Syftet med promenaden är att se skolan och hur den faktiskt gestaltar sig möta dem som arbetar där möta eleverna i de olika lärmiljöerna Förslag på frågor att utgå från: Hur är miljöerna utformade för att skapa förutsättningar för och inspirera till språkutveckling, samverkan och delaktighet? Hur används estetiska uttryckssätt? Hur visar sig meningsskapandet? Hur visar sig arbete med skolans värdegrund? Förbered promenaden genom att skapa en Trippellogg i din vanliga loggbok, där du dels för anteckningar under promenaden dels kopplar till innehållet i Lgr11 och reflekterar kring det du sett och varit med om (platser, personer, aktiviteter, strukturer, bemötande etc.) efter promenaden med fokus på elevernas lärande och välmående. Förslag på rubriker: Vad jag har sett och/eller varit med om Kopplingar till Lgr11 (del 1 och 2) Mina egna reflektioner kring detta

4 Överför och renskriv din Trippellogg från den egna (analoga?) loggboken till en digital logg i tabellform (se ovan) som du bifogar (i sin helhet eller, om den är väldigt omfattande, delar av) som Bilaga 1 till Prov0008. Trippelloggen blir en tillgång under handledning men också inför de samtal och uppgifter du ska genomföra tillsammans med eleverna och inför den skriftliga examinationsuppgiften. Planera och genomföra aktiviteter Planera i samråd med din VFU-handledare ett antal korta aktiviteter där du övar på och får insikter om ditt sätt att leda. Aktiviteterna ska ha koppling till språkutveckling och kommunikation och innehållet ska förankras i Lgr11. Du kan också ta med estetiska uttryckssätt i någon av aktiviteterna. Genomför helst en aktivitet varje dag så du övar planering, genomförande och reflektion. Dokumentera i loggboken som underlag till handledning med din VFU-handledare. Under dessa två veckor ska du också genomföra formella samtal med elever i små grupper och vid några tillfällen, för att veta mer om elevernas språkanvändning och deras tankar om sin egen språkutveckling. Förbered samtalen genom att formulera en eller ett par aktuella frågeställningar till varje tillfälle, som exempelvis tar upp elevernas läsvanor, deras intresse för skrivande, att prata inför andra och hur de använder digitala verktyg. Inför urval av elever och när du förbereder frågeställningarna tar du hjälp av din VFU-handledare. Utforma frågorna på ett sätt som skapar samtal ( feta frågor )och som inte enbart kan ge ett ja eller nej till svar. Genom elevsamtalen får du ytterligare kunskap om vilka erfarenheter som kan finnas i din elevgrupp och frågeställningarna ger också viktiga övningstillfällen för eleverna att formulera sig och kommunicera vilket är ett av de långsiktiga målen i kursplanen i svenskämnet (Lgr11). Materialet från samtalen är värdefulla inför den fortsatta planeringen under din VFU. Dokumentera samtalen och dina reflektioner kring din roll som ledare. Vilka lärdomar tar du med dig? Vad är det främst du behöver fortsätta utveckla? Analysera materialet och koppla till kurslitteraturen och Lgr11 genom att reflektera över och sammanföra det med det du hittills lärt dig under utbildningen ditt kommande uppdrag Använd loggboken när du dokumenterar. Låt resultatet och reflektionerna ligga till grund för och bli en del av de samtal du har med din VFU-handledare men också som en ingång till planeringen av den lektionsserie du ska genomföra i elevgruppen under de kommande veckorna. Samtalen behöver inte redovisas separat. Använd valda delar i den skriftliga examinationsuppgiften, Prov0008 för att ge röst till eleverna. Veckorna 5 7: Att leda lärande - inför examinationsuppgift Prov0008 Planera i samråd med din VFU-handledare ett tematiskt arbete för en treveckorsperiod, inom ramen för svenskämnet. Tänk på elevernas delaktighet i lärprocessen, tydlighet i dina instruktioner och att förankra planeringen i kurslitteratur, Lgr11 och Skolverkets allmänna råd Planering och genomförande av undervisningen. Estetiska lärprocesser (identifiera vilka de är) ska ingå i lektionsserien. Fundera, tillsammans med din VFU-handledare och med koppling till dina tidigare samtal med eleverna, kring vilka estetiska förmågor eleverna behöver träna och vad som passar bäst ihop med det tema ni valt. Genomför dina aktiviteter under de tre sista VFU-veckorna. Temaarbetet ligger till grund för Prov0008.

5 Prov0006: Genomförd VFU enligt anvisning inklusive praxisseminarium, 3,0hp Provet består av två separata delar: 1. Genomförd VFU enligt de anvisningar som ges i VFU-handboken, under kursintroduktionen och i studiehandledningen. 2. Praxisseminarium, i form av Triosamtal, som genomförs via Adobe Connect den 25:e VFU-dagen vilket innebär att du avslutar din VFU-placering torsdagen den 15/2. Den 25:e dagen av VFU-perioden, fredagen den 16 februari, träffas vi på Adobe Connect för ett praxisseminarium i form av ett Triosamtal. Utförliga instruktioner till förberedelser och genomförande finns i Canvas under Assignment/Prov0006, där du också publicerar dokumentet med den introduktion och frågeställning du ska bidra med under samtalet. Dokumentet ska publiceras senast onsdag 14/2 kl Ett inskickat dokument krävs för deltagande i seminariet. Provet betygssätts i Canvas efter VFU-handledarens bedömningsunderlag mottagits av VFU-handläggare Kristina Bäck. Betyg: G # Betygskriterier: För godkänt betyg ska VFU vara genomförd enligt anvisningar, praxisseminariets olika delar har förberetts och studenten har deltagit aktivt i Triosamtal och det expanderande samtalet enligt instruktionerna. Prov0007: Trepartssamtal med uppföljningssamtal, 1,5hp Efter ungefär halva VFU-perioden genomförs ett strukturerat trepartssamtal mellan student, VFU-handledare och VFU-kurslärare i syfte att: vara en lärsituation för studenten och erbjuda ett utvecklingsstöd efter halva VFUperioden bidra till att ge såväl VFU-handledare som VFU-kurslärare ett nyanserat och kvalitativt underlag för bedömning och examination av studentens insats under VFU-perioden (kan liknas vid formativ bedömning) bidra till fördjupad samverkan mellan den högskoleförlagda och den verksamhetsförlagda utbildningen Inför samtalet förbereder sig såväl studenten som VFU-handledaren genom att fylla i var sitt (olika) skattningsdokument som finns för utskrift på VFU-hemsidan. Skattningen består av alternativen Kursmålet är ännu inte uppfyllt Kursmålet är uppfyllt

6 Inför skattningen ska följande beaktas och värderas: Studenten ska, med utgångspunkt i kursmålen, ge uttryck för: 1. Fakta 2. Förståelse 3. Färdighet Med andra ord och mer specifikt: Hur ger du uttryck för och visar 1. din kunskap och din förståelse av begreppens generella och kontextuella betydelse? 2. dina teoretiska kopplingar: kursmål, begrepp kopplat till kurslitteratur/lgr11? 3. din planerade/genomförda tillämpning av kursmålen? Skriv ner dina tankar om dessa punkter i rutan under respektive punkt/kursmål i skattningsdokumentet. Om du behöver mer plats än rutan kan du använda loggboken. Fundera också över följande kring varje punkt/mål och skriv ner i rutan eller loggboken: Vad behöver jag utveckla för att nå måluppfyllelse? På vilka sätt kan jag skapa bästa förutsättningar för mig själv till måluppfyllelse? På vilket/vilka sätt kan andra ge mig stöd? Ta med dokumentet och minnesanteckningarna till trepartssamtalet. Ett uppföljande telefonsamtal genomförs under sista VFU-veckan mellan VFUhandledaren och VFU-kursledaren i syfte att: följa upp trepartssamtalet ge stöd i slutbedömningen av studentens VFU Inför det uppföljande samtalet ska student och VFU-handledare gå igenom de målsättningar som studenten satte upp under trepartssamtalet för de avslutande VFUveckorna. Betygskriterier: Studenten ska ha förberett och aktivt deltagit i triosamtalet enligt instruktionerna. Det som är avgörande kriterier för om uppgiften bedöms som U, G eller VG är hur väl studenten, i relation till kursmål 6, kan ge uttryck för begrepp, teoretisk förankring, koppling till Lgr11 och litteratur, tillämpning samt i vilken grad studenten kan uppvisa autonomi.

7 Prov0008: Skriftlig inlämningsuppgift 3.0hp Syftet med examinationsuppgiften är att du ska kunna identifiera, beskriva och värdera aspekter av läs- och skrivprocessen hos elever och analysera detta med relevant terminologi och koppling till Lgr11 och kurslitteraturen. Examinationen består av fyra delar: A, B, C och D (som motsvaras av kursmålen 3, 4 och 5) samt obligatorisk kamratrespons. Inledning: Börja med att kortfattat beskriva din VFU-skola, arbetslaget och elevgruppen för att sätta in ditt arbete i en skolkontext. Var noga med att avidentifiera alla namn på elever, lärare och skola. Se vidare informationsrutan längre ner. A. Min idé till planering. Beskriv bakgrunden till planeringen av din lektionsserie. Här ska teori möta tillämpning genom att du utgår från didaktikens grundfrågor. Texten ska tydliggöra och motivera dina val av aktiviteter och positionera dina didaktiska ställningstaganden med tydliga kopplingar till Lgr11 och kurslitteraturen (se litteraturlista). Använd centrala begrepp från och referera till relevant litteratur. Alla begrepp måste förstås och definieras med hjälp av den omgivande texten. Tänk på att det är undervisningen som ska skapa förutsättningar för eleverna att nå målen, och ansvaret för undervisningen har läraren, dvs. du (tillsammans med din VFU-handledare). VAD ska undervisningen handla om? VARFÖR väljs just det innehållet (beakta resultaten av elevsamtalen och de förmågor och behov som finns i elevgruppen)? VILKA kunskaper/förmågor ska eleven stärka och/eller erövra? HUR/GENOM VAD ska det tänkta innehållet bearbetas? VARFÖR väljs detta arbetssätt? Din roll, elevernas roll? Struktur i undervisningens olika delar (introduktion/genomgång/modellande, elevernas genomförande, uppföljning och utvärdering, reflektioner )?, Läromedel, verktyg, uttrycksformer? NÄR? Vilka tidsramar finns i planeringen? HUR ger du eleverna möjlighet att utvärdera och reflektera över sitt lärande? Hur ska du formulera och presentera lektionsseriens syfte och mål för eleverna? Syftet med en genomarbetad och väldokumenterad planering är att skapa god struktur för undervisningen för såväl lärare som elever. Som bilaga till deluppgift A bifogar du därför en detaljerad planering inför lektionsserien disponerad med rubriker, underrubriker och referenser till Lgr11. Tydliggör vem som gör vad (lärare/elever) och glöm inte att ta med din egen roll i introduktioner/genomgångar/modellande. Här tydliggör du vilka delar du tänkt arbeta med från Lgr11 vilket innebär att du i den löpande texten till uppgift A inte behöver använda utrymme för citat från läroplanen eftersom du kan hänvisa till bilagan. I bilagan behöver du inte motivera dina ställningstaganden eller referera till kurslitteraturen, detta gör du i stället i deluppgift A: Min idé till planering. B. Lärmiljöer: beskriv hur din VFU-skola utformat de fysiska och mentala/sociala lärmiljöerna i allmänhet och de som ingår i din lektionsserie i synnerhet. Inbjuder dessa

8 miljöer till kommunikativa möten, dialog och trygga samtal? Hur? Finns förbättringsområden? I din text ska du ge exempel på och resonera kring den interaktion, mellan eleverna och dig som ledare, som ägt rum i dessa miljöer under arbetet med lektionsserien. Referera till relevant litteratur och Lgr11. Här har du bland annat god användning av den pedagogiska promenad du gjort i början av din VFU. Se tillbaka på din trippellogg och dina minnesanteckningar, hänvisa i texten till den, som en bilaga. Se informations-rutan hur du gör detta. C. Hur gick det? Analysera vilket lärande (kunskaper och förmågor) du kunde identifiera inom ramen för din lektionsserie. Utgå från de mål som finns i din planering. Använd relevanta begrepp och tydliga referenser till kurslitteraturen och Lgr11 (del 1+2 och kursplanerna). Utgå från följande frågeställningar (och fler, egna om du behöver) när du skriver om resultatet av temaarbetet formulerat i en löpande text (ej punktform): Vilka kunskaper och förmågor stärkte/erövrade eleverna - det du tänkt eller blev det något annat? Hur identifierade du elevernas lärande? Hur skapades möjligheter för eleverna att se sitt eget lärande? Vilken roll spelade ditt agerande som ledare? Något du borde ha gjort annorlunda? Något du förvånades över? D. Avsluta ditt arbete med en personlig reflektion kring ditt eget lärande och din roll som ledare: Vilka delar av lärarens uppdrag har du stärkt? Beakta främst lektionsserien men också övriga delar av din VFU. Vad är det som har legat till grund för ditt eget lärande? Vilka delar behöver du stärka för att ytterligare utvecklas som lärare och ledare? Vad har du förundrats över under din VFU? Innehållet i reflektionen, tillsammans med bedömningsdokumentet från VFU:n blir underlag till det planeringsdokument du skriver inför VFU2, hösten Textens omfång: Ca 5-6 A4 (exklusive bilaga och referenslista). Identifiera ditt dokument genom sidhuvud med namn, personnummer, kursbeteckning, provnummer och datum. Sidnumrera, där sidan 1 = din första textsida. Se textrutan nedan för information och check-lista inför ditt skrivande:

9 INFORMATION INFÖR SKRIFTLIG INLÄMNING AV UPPGIFTERNA Använd relevanta begrepp från litteraturen för att beskriva och strukturera. Texten ska vara självbärande, dvs. den omgivande texten ska tydliggöra begreppens betydelse och visa din förståelse av ämnet. Genomgående ska du tillämpa korrekt referensteknik i löpande text samt skriva en korrekt referenslista på en egen sida, som överensstämmer med formalia enligt APA-mallen. Ge texten tydlig struktur genom rubriker och underrubriker för de olika delarna samt styckeindelning. Undvik långa och utrymmeskrävande citat, försök i stället väva in referenserna i ditt resonemang i den löpande texten med tydlig hänvisning till källan. Bilaga 1 (Pedagogisk promenad) och Bilaga 2 (se uppgift A) ska ingå i samma dokument som Prov0008 och placeras allra sist i dokumentet, efter referenslistan och utan sidnumrering, märkt med Bilaga1 respektive Bilaga 2. När du hänvisar till någon av dessa i löpande text skriver du (se Bilaga 1) respektive (se Bilaga 2). Under förberedelsearbetet till uppgifterna (både genomförande i klassrummet och texter som ska skrivas) får ni gärna samarbeta med andra studenter på VFU-skolan och kollegor i och utanför arbetslaget. MEN, när det kommer till genomförande av aktiviteter OCH att skriva texter som ska lämnas in ska detta ske individuellt. I uppgiften, Prov0008, ingår obligatorisk kamratrespons. Genom kursrummet i Canvas kommer var och en att bli tilldelad en text (slumpmässigt) direkt efter senast inlämningsdag och då har ni några dagar på er att ge kurskamraten konstruktiv respons på texten. Det är därför viktigt att alla publicerar sin text innan kl den aktuella dagen. Se exakta datum nedan. OBS! Inga namn på elever, lärare eller skola ska finnas med i din text. Avidentifiera genom att skriva fingerade namn alternativt elev A, lärare B, VFU-handledaren, en kollega på skolan, en liten skola i utkanten av en mellanstor stad osv. Datum för publicering i Canvas och kamratrespons: 1. Ett första utkast (texten ska till stora delar vara färdig) publiceras i Canvas senast fredag 9 mars kl Var och en blir då (slumpmässigt och kl ) tilldelad en text att ge respons på. Självklart kan utkastet publiceras tidigare. 2. Kamratresponsen ska vara införd i Canvas senast fredag 16 mars kl och skrivs direkt i kommentarsfältet vid den aktuella texten. Se nedan för vägledning. 3. Den reviderade, färdiga texten lämnas in för bedömning och betygsättning senast söndag 25 mars kl Instruktioner till kamratrespons Prov0008, U0011P Inför inlämningen av Prov0008 ska ni få hjälp av en kurskamrat som ger respons på texten. Syftet med kamratrespons är att bearbeta och utveckla den egna texten med hjälp av de synpunkter som responsgivaren ger. Responsen ges skriftligt (i Canvas) några dagar efter att ni publicerat ert första utkast. Då har ni gott om tid att revidera er text innan slutgiltig inlämning (26/3).

10 Med utgångspunkt i instruktionerna till Prov 0008 samt innehållet i kurslitteraturen ska responsgivaren ge konstruktiva synpunkter på textens innehåll och hur texten uppfattas. Att vara konstruktiv innebär att ge skribenten positiv respons på det som fungerar bra i texten men också ge framåtsyftande tips på hur förbättringar av texten kan se ut. Använd den erfarenhet ni fått av att ge och få kamratrespons i U0042P. Att tänka på för dig som ger respons: 1. Ha hela tiden syftet med texten i åtanke 2. Ta fasta på det som är positivt! 3. Ärligt, konstruktivt, engagerat och konkret Utgå från följande frågor inför din respons: 1. Hur uppfattade du textens huvudsakliga innehåll? 2. Hur uppfattade du textens disposition? 3. Vad tycker du bäst om i texten? 4. Är det något i texten som är svårt att förstå och ta till sig? 5. Ställ frågor som uppmärksammar skribenten på brister, oklarheter och dyl. 6. Ge konkreta förbättringsförslag men fastna inte i sakfrågor där ni eventuellt har olika åsikter. 7. Var tydlig då responsen är skriftlig och skribenten inte har möjlighet att direkt ställa följdfrågor. Skriv responsen i det kommentarsfält som finns i Canvas vid sidan om den text du ska ge respons på. Betyg U/G/VG Bedömningskriterier För betyget godkänt krävs att uppgiftens samtliga delar, inklusive kamratrespons, finns med enligt de givna instruktionerna det i deluppgifterna A-C finns relevant och tydlig koppling till kurslitteraturen (exempelvis centrala begrepp som genom den omgivande texten kan förstås av läsaren, egna beskrivningar, resonemang, argumentation och analys) och Lgr11 som visar teoretisk kompetens i praktisk tillämpning texten är skriven med godtagbart språk (se nedan) och korrekt referenshantering enligt APA-mallen. För betyget Väl godkänt krävs att studenten visat kunskaper för betyget godkänt samt därutöver: visat god förmåga att värdera innehållet i kurslitteraturen som stöd för den egna argumentationen och därigenom visat prov på fördjupad teoretisk kunskap i relation till den praktiska tillämpningen

11 Godtagbart språk ett kriterium för betyget G För att betygskriteriet godtagbart språk ska vara uppfyllt krävs att studenten i sin text visar förmåga att på ett språkligt riktigt sätt skriva/använda: fullständiga meningar huvudsats och bisats med rätt ordföljd skiljetecken versaler och gemener skriftspråk, ej talspråk utan att särskriva konsekvent tempus subjekt/objekt (exempelvis de/dem) dela in texten i stycken efter kärninnehåll använda lämpliga rubriker relevant ordförråd för det ämne som avhandlas, och tydliggöra begreppens betydelse i de sammanhang de används i texten

12 Litteraturlista, hämtad från U0042P och U0001S Bergmark, U. & Kostenius, C. (2011). Uppskattningens kraft: lärande, etik och hälsa. Lund: Studentlitteratur. Bjar, L. m.fl. (2006). (red) Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur (sid ). Boström L. & Josefsson, G. (2006). Vägar till grammatik. Lund: Studentlitteratur. Fagerlund, B. & Moqvist, L. (2010). Låt barnen skapa språkutveckling genom bilder. Stockholm: Hallgren & Fallgren Falk-Lundqvist, Å., Hallberg, P-G., Leffler, E., Svedberg, G. (2014). Entreprenöriellt lärande: i praktik och teori. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Frank, E. (2009). Läsförmågan bland 9-10-åringar: betydelsen av skolklimat, hem- och skolsamverkan, lärarkompetens och elevers hembakgrund. [Elektronisk resurs] Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, Josefsson, G. (2009). Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Lund: Studentlitteratur. (2:a uppl.) Körling, A. (2015). Undervisning mellan oss. Stockholm: Lärarförlaget. Körling, A-M., (2017). Textsamtal och bildpromenader. Stockholm: Lärarförlaget Laursen, H. M., (2015). Littericitet och språklig mångfald. Lund: Studentlitteratur Liberg, C., Geijerstam, Å. & Folkeryd, J. (2010). Utmana, utforska, utveckla! Om läs- och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur. Löfving, C. (2012). Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen: så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr 11. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Medierådet. (2015). Ungar & medier 2015: fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Stockholm: Medierådet. [Elektronisk resurs] Norrby, C. & Håkansson, G. (2010). Introduktion till sociolingvistik. Stockholm: Nordstedts Palmer, A. & Östlund- Reichenberg, M. (2014). Vägar till läsförståelse texten, läsaren, samtalet. Stockholm: Natur & Kultur. Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. [Elektronisk resurs]. Tillgänglig: Skolverket. (2012). Nya språket lyfter diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk. [Elektronisk resurs]. Tillgänglig: Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: rev (4. uppl.). Stockholm: Skolverket. Språkrådet. (2017). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber. [Elektronisk resurs] Stensmo, Christer (2007). Pedagogisk filosofi En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Stjärnegårdh, E. (2015). Bedömning av elevtext enligt Lgr11 och Lgy11. Stockholm: Natur och Kultur. Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. (1. uppl.) Malmö: Gleerup. Tjernberg, C. (2016). Skrivundervisning. Processinriktat skrivande i klassrummet. Stockholm: Natur & Kultur. Wahlström, N. (2016). Läroplansteori och didaktik. (senaste upplagan). Malmö: Gleerups.. Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft för mellanstadiet. Stockholm: Natur & Kultur. Wiklund, U. (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Stockholm: Sveriges utbildningsradio Referenslitteratur Asplund Carlsson, M., Pramling Samuelsson, I., Pramling, N., Bengt Olsson, B., Wallerstedt, C. (2008). Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm: Nordstedts Akademiska förlag. Frost, J.(2009). Läsundervisning och läsutveckling. Lund: Studentlitteratur. Liberg,C. Elevers läs och skrivutveckling [Elektronisk resurs] Lundberg. I., Herrlin. K. (2005). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm. Natur & Kultur. Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur.

13 Pramling Samulesson, I., Johansson,E. (2009). Why do children involve teachers in their play and learning? European Early Childhood Education Research Journal, Vol. 17. No.1.P [Elektronisk resurs] Renberg, B. (2004). Bra talat, väl skrivet. (2 utg.). Lund: Studentlitteratur. Svedner, P. O. (2010). Svenskämnet och svenskundervisningen: delarna och helheten. En didaktisk-metodisk beskrivning och handledning. Uppsala: Kunskapsföretaget Svensson, A.(2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. (2, omarb.uppl.) Lund: Studentlitteratur.