Föredragningslista 1(3) Kallelse Föredragningslista Kultur och fritidsnämnden

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista 1(3) Sammanträde Plats och tid Ordförande Sekreterare Kultur och fritidsnämnden sammanträdesrum Hedegärde, Stadshuset kl torsdagen den 17 december 2015 Annelie Högberg Anna-Helena Wiechel Föredragningslista 1. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr KFN 2670/51 2. Medborgarförslag från Stig Axelsson angående badhusanläggning för äldre och funktionshindrade personer Dnr KFN 2015/ Medborgarförslag från Kent Cederholm om att bygga simhall/badhus utanför Skansberget Dnr KFN 2014/ Medborgarförslag från Kent Cederholm om att bygga ishall i bergrummet i Skansberget Dnr KFN 2014/ Lokalförsörjningsplan Dnr KFN 2015/ Internkontrollplan 2015 Dnr KFN 2014/ Internkontrollplan 2016 Dnr KFN 2015/ Bidrag till handikapp-, länk-, frivillig-, sociala och pensionärföreningar 2016 Dnr KFN 2015/ Bidrag till kulturföreningar 2016 Dnr KFN 2015/00147

2 Kallelse Föredragningslista 2(3) Föredragningslista 10. Bidragsansökningar från stiftelser inför 2016 Dnr KFN 2015/ Bidrag till övriga föreningar 2016 Dnr KFN 2015/ Hur säkerställer vi en utveckling av våra Mötesplatser? Dnr KFN 2013/ Information Försäkringsfrågor kring föreningars nyttjande av Walkesborgsbadet Dnr KFN 2698/ Nötförbudshanteringen i förvaltningen under året, återrapport/uppföljning Dnr KFN 2698/ Information Biblioteksplanearbetet Dnr KFN 2698/ Information Pågående detaljplanearbete del av Björbäck 1:45 Dnr KFN 2698/ Ordförande informerar Dnr KFN 2670/ Förvaltningschefen informerar Dnr KFN 2670/ Redovisning av delegationsbeslut Dnr KFN 2015/ Redovisning av anmälningsärenden Dnr KFN 2015/ Nämndens egna överläggningar Information om kostnadsberäkning för Framtidens bad Dnr KFN 2698/49 Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till resp gruppledare. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar. Undvik också nötter och citrus.

3 Kallelse Föredragningslista 3(3)

4 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(2) Dnr KFN 2015/00066 Handläggare Enhetschef Walkesborgsbadet Malin Bengtsson Telefon Medborgarförslag från Stig Axelsson angående badhusanläggning för äldre och funktionshindrade personer Sammanfattning Stig Axelsson föreslår att bygga en badhusanläggning för äldre människor och människor med funktionshinder och kommunfullmäktige har överlåtit åt Kultur och fritidsnämnden att besluta i ärendet. Förslagställaren nämner att det i dagsläget inte finns möjlighet för föreningar att ha bassängträning med egen handledare. Utifrån att kommunen planerar att bygga en ny simhall så önskar Stig Axelsson att det tas hänsyn till gruppen äldre och funktionshindrade människor, som har specifika behov av vattentemperaturer och skonsam träning i vatten. När det gäller denna grupps behov av aktiviteter och faciliteter har lokalprogramgruppen för ett nytt badhus tagit till sig dessa synpunkter och önskemål på innehåll och funktion genom medborgardialog. Synpunkterna och önskemålen blev en del av resultatet i det Förslag till Lokalprogram som antogs i Kultur och fritidsnämnden våren Beslutsunderlag Förslag till Lokalprogram Förvaltningens tjänsteskrivelse Kommunfullmäktige Medborgarförslag från Kent Cederholm Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden har beaktat de äldres och funktionsnedsattas behov och önskemål i förslaget till lokalprogram för det nya badhuset och anser därmed förslaget som besvarat. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Malin Bengtsson Enhetschef Walkesborgsbadet

5 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(2) Dnr KFN 2015/00066 Expediera till Förslagställaren Kommunfullmäktige

6 Protokoll Kommunfullmäktige Dnr KS 2015/00256 Medborgarförslag från Stig Axelsson om badhusanläggning för äldre och funktionhindrade personer Beslut Kommunfullmäktige beslutar att överlåta till kultur och fritidsnämnden att besluta i ärendet.

7 Förslag till lokalprogram Framtidens bad Lokalprogramgruppen, kultur och fritidsförvaltningen

8 SLUTRAPPORT PROJEKT FRAMTIDENS BAD, LOKALPROGRAM BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL... 1 PROJEKTBESKRIVNING; LOKALPROGRAMGRUPPENS ARBETE... 2 LOKALPROGRAMGRUPPENS ARBETSFORMER OCH UTVECKLING... 2 MEDBORGARDIALOG OCH ÖVRIG KUNSKAPSINHÄMTNING... 2 Enkäter... 3 Fokusgrupper... 3 RESULTAT AV MEDBORGARDIALOG INKOMNA ÖNSKEMÅL OCH IDENTIFIERADE BEHOV... 4 ENKÄTER... 4 Barnenkät... 4 Ungdoms/vuxenenkät... 5 FOKUSGRUPPER... 7 ÖVRIGA SYNPUNKTER SOM KOMMIT GRUPPEN TILLHANDA... 8 RESULTAT AV OMVÄRLDSANALYS... 9 STORLEK PÅ ANLÄGGNINGEN, ANTAL BESÖKARE OCH PRELIMINÄR BUDGET... 9 SLUTSATSER AV MEDBORGARDIALOGENS RESULTAT SAMT FÖRSLAG TILL LOKALPROGRAM...10 ENHETER OCH DESS BESTÅNDSDELAR KORT OM PRIORITERING Bassänger och deras användningsområden Omklädning/dusch Övriga utrymmen PLATSENS IDENTITET OCH BADETS KÄNSLA...13 Tillgänglighet Samband/flöden ENHET 1 MOTION/UTBILDNING/TRÄNING/TÄVLING Entré ENHET 2 REKREATION/LEK/UPPLEVELSE Foajé/entré/lounge Upplevelse barn Upplevelse ungdom Upplevelse vuxen Rekreation/rehabilitering SLUTORD...15

9 Slutrapport lokalprogram 1 (15) Slutrapport projekt framtidens bad, lokalprogram Lokalprogramsgruppen (LPG) bildades i november 2014 på kultur och fritidsförvaltningen. LPG utgörs av projektledare Malin Bengtsson, badmästare, Bengt Alm, enhetschef anläggningar, Anna Reinhardt, enhetschef föreningsstöd/utveckling, Torben Larsson, handläggare och Anna-Helena Wiechel, utredare/sekreterare. Bakgrund, syfte och mål Kommunstyrelsen beslutade , 132 att ge tekniska nämnden i uppdrag att påbörja projektet Badhus Uddevalla i enlighet med det översiktliga program som beskrevs i kommunledningskontorets tjänsteskrivelse I tjänsteskrivelsen framgår att kultur och fritidsnämnden ska besluta om lokalprogram. Lokalprogrammet ska sedan slutgiltigt beslutas i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige, på grund av projektets ekonomiska betydelse för kommunen. Mot bakgrund av detta utformades en organisation för projektet. Ledningsfunktionen för organisationen består av en central styrgrupp, med representanter från kultur och fritidsnämnden och tekniska nämnden samt tjänstemän från båda förvaltningarna. Uppdraget från denna styrgrupp, att ta fram lokalprogram, gavs till kultur och fritidsförvaltningen. Kultur och fritidsförvaltningens ledning utsåg i sin tur deltagare i den s.k. lokalprogramsgruppen, LPG. Uppdraget till LPG var att utreda och föreslå ett lokalprogram, dvs. badhusets funktion och innehåll. Lokalprogrammet ska ligga till grund för beräkning av volymer, ytor och ekonomi. LPG:s övergripande syfte har varit att ta fram innehåll och funktion i badanläggningen som på bästa sätt svarar mot brukares och tilltänkta användares behov och önskemål, speglar Uddevalla kommuns identitet och är kreativt, flexibelt och levande. För att definiera önskemål om innehåll och funktion har LPG använt sig av medborgardialog. LPG:s arbete har saknat ramar i form av politiskt uppsatta mål med badhus. 1 Uddevalla kommuns befintliga badhus, Walkesborgsbadet, är inte knutet till något specifikt nämnduppdrag. Däremot ingår badhuset i kultur och fritidsnämndens huvudmannaskap för idrotts- och fritidsanläggningar samt den öppna kultur och fritidsverksamheten. 2 LPG har arbetat utifrån det nuvarande badhusets inriktning (som både idrottsanläggning och öppen verksamhet), kommunens vision och strategiska plan samt relevanta styrdokument för att skapa grundvalarna till det framtida badets utformning. Kommunens övergripande mål om social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgarna varit gruppens norm. 3 Arbetet för en god folkhälsa och en välmående befolkning pågår ständigt. I Uddevalla kommun ska möjligheterna till rekreation, friskvård och spontanidrott ges till alla. 4 En förutsättning för demokratins utveckling är känslan av delaktighet, varför platser där människor möts för att ha 1 Under LPG:s arbetsprocess har en politisk grupp arbetat fram värdeord i en parallell process. Dessa har inte varit fastställda. 2 Se reglementet 3 Se Uddevalla kommuns strategiska plan 4 Se ovan

10 Slutrapport lokalprogram 2 (15) roligt, må bra och känna gemenskap är särskilt viktiga. Kultur och fritidsnämndens uppgift, att skapa goda mötesplatser för barn och ungdom med stöd av vuxna, har därför varit en grundläggande ambition för LPG. Med ovanstående som bakgrund har det övergripande målet för gruppens arbete varit att skapa en inkluderande badhusmiljö för alla. 5 LPG har i sitt arbete också tagit fasta på Uddevalla kommuns identitet som gammal kurort med varvs-, fiske- och båttradition. Projektbeskrivning; Lokalprogramgruppens arbete Lokalprogramgruppens arbetsformer och utveckling LPG samlades för första gången i mitten av november Därefter har gruppen träffats med 1-2 veckors mellanrum för avstämning och uppföljning. Inledningsvis arbetade gruppen med mål- och syftesformulering, planering och metodologiska överväganden. Därefter identifierades målgrupper för medborgardialog och arbetet med medborgardialogens olika former tog vid. Under januari skickades kallelser till fokusgrupper och enkäter ut. Fokusgruppsmötena hölls under februari månad. Sammanställning av enkätsvar har skett successivt vartefter gruppen mottagit svaren. Vid månadsskiftet februari- mars gick gruppen igenom det inkomna materialet och på basis av detta utformades ett förslag på lokalprogram som presenterats för huvudprojektledare på tekniska kontoret samt arkitekt från Pyramiden arkitekter den 11 mars Medborgardialog och övrig kunskapsinhämtning Som offentlig institution är det övergripande uppdraget att skapa verksamhet för kommunens medborgare. Med stöd av kommunens riktlinjer för medborgardialog har LPG arbetat grundligt med att identifiera olika så kallade prioriteringsgrupper dvs. inte bara nuvarande brukare utan även potentiella besökare. Efter identifieringsskedet fördelades dessa i större övergripande grupper utifrån gemensamma nämnare. Gruppernas gemensamma nämnare i relation till badhuset avgjorde sedan valet av dialogform. LPG har genomfört fokusgruppsintervjuer, 6 enkätundersökningar och haft telefon- och mailkontakt med berörda. Studiebesök på ett flertal badanläggningar har gjorts, både planerade och spontana, för inspiration och erfarenhetsutbyte. LPG har även tagit del av planerade och påbörjade badhusprojekt i andra kommuner, deltagit i Bad- och idrottsmässa och i övrigt inhämtat kunskaper löpande om befintliga badanläggningar i vår omvärld, via såväl internet som gruppens kontaktnät. LPG:s kompetenser vad gäller drift av nuvarande badanläggning och andra kommunala anläggningar har varit en central resurs. 5 se bilagda: Uddevalla Vision 2040, strategisk plan samt Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet VGR LPG valde denna metod eftersom den lämpar sig väl när syftet är att söka idéer till förändringar. Fokusgrupper är en intervjuform där en liten grupp människor med gemensam nämnare samtalar runt ett förbestämt ämne. En moderator styr frågestunden. Metoden erbjuder möjlighet till fördjupad förståelse och insikt i ett ämne eftersom deltagarna inte bara framför sina åsikter utan också tar del av andras. Kommentarer och värdebärande ord som rör de förbestämda områdena sammanställs.

11 Slutrapport lokalprogram 3 (15) Enkäter Kultur och fritidsnämndens reglemente anger att sätta barn- och ungdomars rätt till kultur och fritid främst. Därför har barnens inflytande varit viktigt för gruppens arbete. Enkäter skickade ut till samtliga barn i Uddevalla kommuns grundskolor och gymnasieskolor. Barn från förskoleklass till klass 5 och särskolan har fått fysiska enkäter distribuerade via rektorerna på respektive skola. Barnen fick beskriva vad som var bäst med badhuset idag samt kryssa i fyra av åtta på förhand givna aktiviteter i ett badhus. 7 På enkätens baksida fick barnen illustrera vad de vill att ett framtida badhus ska innehålla (se bilagd barnenkät). Enkäterna skickades ut tillsammans med instruktioner via internpost (vanlig post till friskolor). Som hjälp och inspiration till lärarna och eleverna vid arbetet med att lämna svar, spelade LGP in en film som visar hur nuvarande badhus ser ut och vad det innehåller. Länk till filmen fanns i instruktionerna. För elever från årskurs 6 till sista året på gymnasiet skickades enkäten liksom instruktionsbrevet ut digitalt via lärplattformen vklass, alternativt via rektorerna (se bilagd ungdoms/vuxenenkät). Enkäten inleddes med två öppna frågor; Varför besöker du ett badhus? /Varför besöker du inte ett badhus? Därefter följde förslag på ett badhus innehåll/miljö/service som respondenten fick ta ställning till: mycket viktigt, ganska viktigt, mindre viktigt och inte viktigt. Dessa svar kunde sedan utvecklas alternativt kompletteras. Avslutningsvis ställdes frågan om respondenten önskade andra aktiviteter/tjänster i eller i närheten av ett badhus. Enkäten skickades även till mötesplatserna (Dalaberg och Tureborg), kommunens öppna förskolor, närhälsan, kriscentrum och de kommunala pensionärs- och handikappråden. Ett urval 8 av besökare till Walkesborgsbadet har också givits möjlighet att fylla i enkäten. Fokusgrupper Enligt reglementet ska nämnden också aktivt stödja föreningslivet. I det här fallet blir fokus särskilt på föreningar som kan kopplas till vattenaktiviteter. LPG:s ambition har varit att ta reda på föreningslivets önskemål och implementera dem i lokalprogrammet. Inte bara föreningsliv ska rymmas i det tilltänkta badhuset. LPG har därför, utöver föreningar med vattenanknytning, genomfört fokusgruppsdialog med representanter för tillgänglighetsfrågor, representanter från kommunala förvaltningar och bolag som på ett eller annat sätt berörs av badhusets innehåll och funktion samt personal på Walkesborgsbadet. Fokusgruppsmötena har gått till på följande vis; deltagare har blivit kallade ca två veckor före mötet. I kallelsen har metoden presenterats liksom vad som förväntas av deltagarna. Två personer ur LPG har lett varje möte. Inledningsvis har processen presenterats för grupperna, för att öka förståelsen för representanternas delaktighet i densamma. Vikt har lagts vid att beskriva representantskapets roll, för att medvetandegöra deltagarnas uppgift i samtalet. Samtalet har bestått av två delar. Steg ett var att dela med sig av tidigare erfarenheter. Interaktionen mellan deltagarna har uppmuntrats till en ökad bredd av perspektiv och större förståelse för varandra. I steg två 7 Inspiration till enkätens utformning hämtades från Eskilstuna kommun, vars nya badanläggning är under uppbyggnad. Barnen i kommunen har fått besvara enkät. 8 För att säkerställa bredd i underlaget

12 Slutrapport lokalprogram 4 (15) lämnades önskemål och behov inför det nya badhuset. Avslutningsvis avsattes en stund för reflektion över framkomna önskemål och möjlighet till prioritering av dessa. Resultat av medborgardialog inkomna önskemål och identifierade behov Det övergripande intrycket som LPG fått av informanterna är att metodvalet varit framgångrikt, i den meningen att det skapat stor delaktighet och känsla av inflytande i en fråga som är betydelsefull. Vad gäller enkäterna finns inneboende problem kopplade till distribution, information samt uppföljning, eftersom LPG inte äger hela flödet fram till medborgarna. Det går således inte att garantera att alla har fått ta del av enkäterna och informationen knuten till dem, men det kan ändå konstateras att de allra flesta som har lämnat synpunkter har tagit uppgiften på allvar. LPG bedömer att underlaget räcker för att skapa en bild över önskemål och synpunkter. En iakttagelse som LPG gjort vid genomgång av såväl enkäter som fokusgruppsresultaten är att en stor del av svaren har, av naturliga skäl, använt närliggande bad som referensobjekt när man definierar sina önskemål. De barn, och även föräldrar, som lyft attraktioner som inte finns i Walkesborgsbadet idag hänvisar till framförallt Vänersborg. Simidrotten refererar till Borås simarena och Eriksdalsbadet i Stockholm. LPG har hela tiden arbetat under ett pressat tidschema i förhållande till den höga ambitionen avseende medborgarnas inflytande. Under sådana förutsättningar är viljan, ambitionen och möjligheten från deltagarna att avsätta tid och engagemang centralt. Detta gäller särskilt fokusgruppsdeltagare. Om inbjudna deltagare av någon anledning inte kunnat delta, har LPG erbjudit andra former för inflytande, alternativt annan tidpunkt. Medborgardialogen har bestått av både kvalitativa och kvantitativa inslag. Gemensamt ger dessa två tydliga trender av önskemål som redovisas under respektive dialogform. Enkäter Barnenkät Barnenkäten skickades ut till barn och svar inkom från stycken, alltså 39 procent. Könsfördelningen var jämn; 47 procent av dessa var tjejer, 46 procent killar och 7 procent uppgav inte kön.

13 Slutrapport lokalprogram 5 (15) Diagram 1. Åldersfördelning barnenkät Ålder I enlighet med vad diagrammet visar, har LPG fått svar ifrån alla åldersgrupper som enkäten riktade sig till. Svaren på den kvantitativa delen av barnenkäten visar att hopp och dyk är viktigast. Därefter fika och mumsa, klättra och klänga och överraskas och bli riktigt blöt. I beskrivningen över vad som är bäst i badhuset idag framkom i första hand hopp och trampolin, men även hinderbana, rutschkana, simma, leka och fika. Att rita en teckning var frivilligt. Rubriken för teckningen var det här vill jag göra i det nya badhuset. De allra flesta valde att illustrera sina önskemål. Efter genomgång av teckningarna framkom att barnens mest önskade aktivitet var att åka rutschkana. Vad som också uppenbarades var att barnen åskådliggjorde vikten av umgänget, glädjen och leken. Det barnen illustrerade var till allra största del prestationslösa/kravlösa aktiviteter. Ungdoms/vuxenenkät Enkäten riktade sig till ungdomar (12-18 år), och vuxna (19-). Respondentgruppens storlek är odefinierad, eftersom enkäten dels skickats till elever i skolan, dels till besökare inom olika öppna verksamheter. LPG har tagit emot 385 enkätsvar varav 55 procent av svaren kom från kvinnor, 43 procent från män och 2 procent uppgav inte kön. Av de 385 svarande var 250 ungdomar och 135 vuxna. Badhusanknytning De inledande två frågorna i enkäten var; Varför besöker du ett badhus? /Varför besöker du inte ett badhus? har hjälpt LPG att förstå vad som ligger bakom valet att besöka ett badhus, och anledningen till att inte besöka badhus. På så vis framkom vilken kategori av badhusbesökare respondenten är; sällanbesökare, anhörigstödjare, motionär, simskoleförälder, vattengympadeltagare etc.

14 Slutrapport lokalprogram 6 (15) Badhuset framstår i de lämnade svaren som en viktig mötesplats för ungdomar. Det främsta skälet till ett besök för denna kategori är för nöjes skull; för att bada, ha roligt och träffa kamrater. Ungdomarna är också på badhuset för motion och simträning. Vidare är rekreationen viktig. Ungdomarna angav koppla av och ta det lugnt. Eftersom skolidrotten delvis läggs på badhuset uppgav ett antal att de bara besöker badet när deras idrottslektion placeras där. Om badhuset däremot uppfattas som tråkigt, trångt eller kallt skulle många ungdomar inte besöka det. Tillgängligheten, utifrån såväl allmänna kommunikationer som fysiska och ekonomiska faktorer, lyfts för vissa som avgörande för ett besök. Några som svarat kan inte simma och besöker därför inte ett badhus. Även de vuxna anger motion, avkoppling och möten som de viktigaste skälen för besöket. Träffa vänner, bada bastu, fika och träna vattengympa nämns återkommande, men även besök utifrån barn och barnbarnens behov och simkunnighet lyfts fram. I likhet med ungdomarna avstår även de vuxna från ett besök om det upplevs som trångt och kallt. Tillgänglighetsaspekterna som lyftes av ungdomarna återkommer även här. Faktorer/funktioner i ett badhus Respondenterna fick förhålla sig till nio olika faktorer/funktioner i ett badhus och rangordna dem (enkäten begränsade inte respondentens rangordning, varför svaren ger en övergripande fingervisning om prioritering). Alla faktorer/funktioner bedömdes som viktiga. Den viktigaste faktorn/funktionen var värmen i vattnet. Därefter kom omklädningsrummets utformning, tätt följd av den övergripande miljön och ljussättningen. Efter rangordning av faktorer/funktioner gavs möjlighet till komplettering och egna förslag. Ungdomarna tryckte då på önskemål som rörde omklädningsrummets utformning och behovet av avskildhet däri. Det framkom även önskemål om att verksamheten ska avgränsa utrymmen och vattenyta mellan allmänhet, simskolor och föreningar. Ungdomarna önskade utomhusbassäng med anslutning till inomhusbassäng och även solarium. Vidare önskades något kul för de mindre barnen samt att få möjlighet att hoppa i vattnet från hopptorn/avsats/klippa/berg. Man önskade sig vattenfall, klättervägg, hinderbana, äventyrsbad och vattenrutschkana. Viktigt var också känslan av trygghet vid besöket. Någon har nämnt att de önskar en lång simbana och någon har specifikt önskat 25 meters-, samt 50 metersbassäng. Miljön ska upplevas som stor och rymlig, får gärna innehålla konst och även en Swimshop. Service i form av mat och fika angavs som viktigt. Vuxna framhöll entréns betydelse för besöket, samt en genomgående rekreativ upplevelse vad gäller ljud, ljus och omgivning. Vad gäller tillgängligheten lyftes, utöver det som redan framkommit, även parkeringsplats för såväl cykel som bil och generösa öppettider. Återigen framkom önskemålet av uppdelning mellan allmänhet, skola och föreningar, för att inte trängas. Faktorer/funktioner som kompletterades av de vuxna var relaxavdelning med solarium, kallbad,

15 Slutrapport lokalprogram 7 (15) bastulandskap och salta kurbad. En djup rehabiliteringsbassäng för både vuxna och barn önskades liksom simskola för barn och vuxna, babysim, bad för kvinnor, vattenlek för små barn och ett utökat utbud av vattengympapass. I likhet med en del ungdomarna önskade en del vuxna 50- metersbassäng, utomhusbassäng, rutschkana och äventyrsbad. Dock uttryckte flera att de INTE vill ha äventyrsbad. Flera nämnde önskemål om aktiviteter för reumatiker. Service i form av restaurang eller liknande var central. Förslag på andra verksamheter som kan kopplas till ett badhus var idrottshus, gympapass utomhus, ishall, löpbana, bowling, parkour, spa med massage och andra behandlingar, beachvolleybollplan, utomhusgym och inomhusgym. Därutöver föreslogs yoga, sjukgymnastik, konstutställningar, biljard och kalasavdelning samt lekplats i anslutande parkmiljö. Fokusgrupper Trots att fokusgrupperna varit olika till sin karaktär med skilda intresseområden och perspektiv, har LPG i sammanställningen av önskemålen dragit slutsatsen att grupperna haft flera gemensamma önskemål som inte bara kan förenas och utan också ligger i linje med den övergripande målsättning som LPG arbetat fram. En sammanställning av gruppernas önskemål finns bilagd. Det första steget i fokusgruppsmetoden, tidigare erfarenheter, hade som främsta syfte att skapa förståelse för varandras perspektiv. Andra steget var att lämna önskemål på utformning av nytt bad. Det som i steg ett framkom, som hade bärighet på det framtida badets utformning, rörde framförallt den upplevda trängseln, friktion mellan badets olika besöksgrupper (träning och undervisning gentemot motion, rekreation och lek) och bristen på flexibilitet i omklädningsmiljö och möjligheten att anpassa en äldre byggnad till dagens norm för tillgänglighet. Friktionen uppstår i det nuvarande badets alla delar, dvs. från ankomstrum via omklädningsrum till bassängrum. Önskemål och behov För en detaljerad redogörelse över de synpunkter och önskemål som framkom i steg två hänvisas till bilagd sammanställning. Här följer de övergripande synpunkterna. Inom området fysisk tillgänglighet fanns mellan grupperna ingen friktion avseende önskemålen. Således blir en gemensam prioritering från alla fokusgrupper att skapa en badmiljö som är inkluderande utifrån fysisk tillgänglighet. Ett konkret önskemål, från både socialtjänsten och tillgänglighetsgruppen, är att kommunen ska använda sig av en tillgänglighetsarkitekt vid projektering av badhuset. Även den psykiska tillgängligheten lyftes. Ett annat område där grupperna varit eniga är behovet av stor vattenyta, vilket refereras till den trängsel som upplevs i nuvarande bad. Önskemål om hur vattenytan ska vara fördelad på olika bassänger varierar. Simidrotten hade som högsta önskan en 50-metersbassäng för träning och tävling. Önskemålet stöds även av Uddevalla elitidrottsgymnasium (UEIG) samt företrädare för besöksnäring som såg ett stort värde i att det skapas arrangemang i kommunen.

16 Slutrapport lokalprogram 8 (15) Utifrån undervisningsperspektiv framfördes stora vattenytor med flexibilitet för att öka tillgängligheten och för att underlätta och kunna utöka simundervisningen. Behovet av bassänger i avskildhet framfördes också, utifrån främst kulturella aspekter men även utifrån utbildningssyfte. Utifrån besöksnäringen framfördes en tydlig önskan till att inte bygga ett actionbad utan istället använda Uddevalla kommuns identitet som badets profil. Detta förmodades öka badets attraktionskraft. Behovet av rehabiliteringsbassäng och undervisningsbassäng med flexibla lösningar (avskildhet, värme, djup m.m.) har framförts ifrån alla grupper. Tillgänglighetsgruppen uttalade önskemål om kurbad (t.ex. kalla bad, salta bad samt bubbelbad). Temat för fokusgrupperna var främst tillgänglighetsaspekter och vattenmängd. Antalet aktiviteter kopplade till badhuset som önskades var relativt få. Från undervisningsperspektivet framfördes behovet av hopp och möjligheter till att öva livräddning. Vad gäller övriga delar i ett badhus har omklädningsrummen fått stort fokus. Grupperna framförde var och en för sig en gemensam önskan om flerfunktionsomklädningsrum. 9 Personalgrupperna, inom både utbildningsförvaltningen och anställda på Walkesborgsbadet, har uttalat behov av personalomklädningsrum. I övrigt framkom önskemål om exempelvis mötesrum, lektionssalar, arbetsrum, läktare, lättillgängliga förråd, kansli, rehabgym och vilrum. Synpunkter på utformningen av entrén lyftes från flera instanser. Tydligt är att entrén fungerar som uppsamlingsplats, mötesplats och väntsal. Som en följd av deltagarnas upplevelser vad gäller friktion, betonades ifrån flera håll behovet av att separera olika typer av verksamheter/aktiviteter i det tilltänkta badet. Separationen av olika verksamheter/aktiviteter förmodas minska upplevelsen av trångboddhet, bl. a. Övriga synpunkter som kommit gruppen tillhanda LPG har under processens gång arbetat målinriktat med omvärldsanalys och inhämtat vidare erfarenheter och intryck från olika kultur- och fritidsorienterade verksamheter med badanknytning. Detta har givit gruppen en ytterligare bredd och fördjupad kunskap kring vad en badanläggning idag kan generera i form av upplevelse och värde för besökare. Det finns tydliga trender på området. En trend är skapa den mest actionfyllda upplevelsen för besökarna. En annan trend är att åstadkomma en kontrast till samhällets uppkopplade och pressande utveckling, och skapa ett rum för rekreation och återhämtning. En tredje trend är att skapa rum för mer än bara badupplevelse, att integrera kulturella och andra uttryck i bassängrummet och därmed vidga rummets användningsområde. 9 Med flerfunktionsomklädningsrum menas omklädningsrum som kan användas till exempel av funktionsnedsatt med assistent, familj, vara HBTQ-anpassat samt anpassat för olika religioner och kulturer.

17 Slutrapport lokalprogram 9 (15) Resultat av omvärldsanalys Attraktionskraften i en stad hänger i många fall samman med den tillgång som invånarna upplever sig att ha till mötesplatser. En stad med brett kultur- och fritidsliv stimulerar invånarna till deltagande och gemenskap. Badets utformning har således bärighet på stadens attraktionskraft, både för invånare och för andra besökare. Skolverket fick år 2006 i uppdrag av regeringen att se över definitionen av simkunnighet i planen för idrott och hälsa till skolan. I samband med denna beslöts även att simkunnigheten skulle följas upp på nationell nivå. Uppföljningen gavs ut år Det visade sig att mer än 8 procent av eleverna i årskurs 5 inte var simkunniga. Orsakerna var framförallt rädsla för vatten och kulturella. Man såg att många nyinvandrade elever hade liten eller ingen vattenvana. För Uddevalla innebär detta att en allt större del av befolkningen inte ser det som naturligt att besöka ett badhus. Det betyder att den tilltänkta badanläggningen i större utsträckning än den nuvarande bör utformas så att dessa gruppers behov tillgodoses, för att kunna locka dem till sig och öka simkunnigheten. Tillgängligheten handlar inte bara om det kulturella glappet, utan kan också härledas till andra grupper som idag inte känner sig bekväma med att besöka en badanläggning. Vid om- och nybyggnation av badanläggningar i kommuner runt om i landet har extra hänsyn tagits till tillgänglighetsaspekter utifrån ett utökat perspektiv. Barn- och ungdomsidrotten tappar utövare i Sverige. 11 Fler barn väljer följaktligen att stå utanför det organiserade föreningslivet, av olika skäl. Utrymme för denna grupps chans till rörelseglädje och spontanidrott blir därför viktigt. Det som barnen i våra enkäter framhållit är ett önskemål om en prestationslös verksamhet som komplement till den specialisering som föreningsidrotten uppvisar. Sveriges befolkning blir allt äldre. Med stigande ålder försämras den fysiska funktionen. Gruppen friska äldre är dock stor liksom behovet av fysisk aktivitet för dem. I en undersökning över motionsvanor hos äldre vuxna (65-84 år) framhålls simning som en av de populäraste aktiviteterna. 12 Denna erfarenhet stämmer väl med besökskategorierna i Walkesborgsbadet. För ett antal år sedan lades rehabiliteringsbassängen på Rosenhäll ner. Nedläggningen betyder att Uddevalla inte längre har samma tillgänglighet till rehabiliteringsbad som tidigare. Vad LPG erfar finns ett stort behov av verksamhet för personer som befinner sig mellan friskvård och sjukvård, dvs. i en rehabiliteringsfas i livet. Storlek på anläggningen, antal besökare och preliminär budget LPG:s uppfattning är att tidigare utredning beträffande besöksantal (om ca /år) och storlek på anläggningen utifrån inkomna synpunkter stämmer väl. Förslag till 10 Skolverket Dnr 2010:01242, Uppföljning av simkunnighet i årskurs 5 11 Sveriges Radios sammanställning Bänkade barn MSB och Karolinska institutet 2014 Motionsvanor och erfarenheter av motion hos äldre vuxna

18 Slutrapport lokalprogram 10 (15) lokalprogram ryms också inom en grövre uppskattning av de tidigare angivna ekonomiska ramarna. 13 Slutsatser av medborgardialogens resultat samt förslag till lokalprogram En av de största utmaningar som LPG ser, koppat till målet att skapa en inkluderande badhusmiljö för alla, är att åstadkomma en anläggning där det prestationslösa deltagandet får utrymme utan att konkurrera med det traditionella föreningslivet och de vana motionärerna. På så vis nås fler; både nya besökare och befintliga användargrupper. I Borås har man valt att skapa två olika anläggningar för att möta de olika inriktningarnas behov. Det har inte bara minskat friktionen mellan verksamhetsinriktningarna utan även skapat nya användargrupper. Som resultat har också besöksantalet ökat. Enheter och dess beståndsdelar Utifrån LPG:s samlade erfarenhet och önskemål framkomna i medborgardialogen har LPG urskilt följande behov; enheter för motion/utbilning/träning/tävling bör särskiljas från rekreation/lek/upplevelse för att undvika onödig friktion mellan konkurrerande intressen samt för att öka flexibiliteten. Vid arrangemang kopplat till en enhet kan tillgången till bad tillgodoses för andra grupper i andra enheter. Utrymme för möten och umgänge mellan olika åldersgrupper och badinriktningar skapas därmed och underlättar den sociala aspekten av besöket. Förslaget kan illustreras enligt följande: Illustration över inriktningar Motion/utbildning/träning/tävling Rehabilitering Rekreation Upplevelsebad Vuxna Upplevelsebad Barn Upplevelsebad Ungdom 13 Bad i Uddevalla utredning avseende program och lokalisering. PP Arkitekter feb-maj 2012

19 Slutrapport lokalprogram 11 (15) Kort om prioritering Behov nedan är indelad på s.k. grön prioritering vilket är skallkrav för en fungerande badanläggning utifrån de slutsatser som LPG drar från identifierade behov och önskemål. Röd prioritering är tillägg för att ytterligare tillmötesgå givna önskemål. Bassänger och deras användningsområden För att tillgodose behovet av stor vattenyta, möjlighet till olika verksamhetsinriktningar, hög flexibilitet, värmen i vattnet, driftsekonomiska aspekter, reglerbar vattenteknik samt möjligheten till avskildhet ingår följande bassänger: Prioritet Enhet 1 Enhet 2 Grön 50 x 25-metersbassäng, delbar Cirkel-/elipsformad motionsbassäng som står i (djup 1,2-2,0 m).* kommunikation med andra bassänger, djup 1,4 Undervisningsbassäng 16,7x8m, möjlighet till avskildhet, för skolverksamhet samt simskola för olika grupper och för insimning och avbadning vid tävlingar, höj- och sänkbar botten, djup 0-2,0 m. m. Multibassäng minst 12,5x6 m, höj och sänkbar botten, djup + 0,2-2,0 m, för lek och gruppaktiviteter m.m. Rehabbassäng minst 12,5x6 m, möjlighet till avskildhet, reglerbar vattentemperatur, höj- och sänkbar botten, djup 0-2,0 m, för rehab träning, gruppaktiviteter, simskola, babysim och särskilda behov. Djup bassäng (4 m) för hopp och andra attraktioner baserade på barn och ungdomars önskemål av upplevelse Barnbassäng. Sluttande botten, djup 0-0,8 m, för vattenlek, icke-simkunniga Relaxavdelning med t.ex. salt bad, kallt bad, bastu, lugn avdelning, bubbelpool, solrum, avskilda vattenenheter för avkoppling och återhämtning Röd Hoppmöjlighet, djupdel i 50 x 25-metersbassäng Mindre utomhusbassäng med anslutning till inomhusbassänger * I utformningen avsätts en del längs ena långsidan, 50 x 5 meter. Denna del används till att skapa trygghet i övergången mellan undervisningsbassäng och djup bassäng och/eller som rehabilitering/motion för promenad i vatten (djup 1,2 m).

20 Slutrapport lokalprogram 12 (15) Omklädning/dusch För att tillgodose olika gruppers behov av avskildhet och öka den fysiska tillgängligheten, är följande enheter identifierade: Prioritet Enhet 1 Enhet 2 Grön Standard damomklädningsrum Flerfunktionsomklädningsrum, fysisk tillgänglighet med bl.a. lyftanordningar, bädd, brits, sittstolhanddusch Standard herromklädningsrum Flerfunktionsomklädningsrum social/övrig tillgänglighet; avskildhet inom rum, särskilt familjerum/könsneutralt rum samt utrymme för assistenter och brukare Flerfunktionsomklädningsrum Rymliga omklädningsrum för herr och damflexibla utifrån besöksflöden Bastu kopplat till herr-, dam- och Bastu kopplat till herr-, dam- och flerfunktionsomklädningsrum Toaletter inkl. HWC flerfunktionsomklädningsrum Stort antal toaletter med avlastningsmöjligheter även i badmiljö, inkl. HWC Spegelfritt i vissa delar utifrån specifika önskemål. Övriga utrymmen För att anläggningen ska bli en helhet, dvs. både för besökare, åskådare och personal krävs ett flertal lokaler och utrymmen: Prioritet Enhet 1 Enhet 2 Grön Mötesrum/lektionssal/fikarum elever Mötesrum/lektionssal/fikarum besökare Personalrum/förråd/omklädning för skolpersonal och anläggningspersonal Personalrum/förråd/omklädning för anläggningspersonal Vilrum Vilrum Kanslirum/förråd/omklädning tränare Träningsrum för rehabilitering (komplement till rehab-bassäng), och för motion. Städcentraler Städcentraler Läktare Utställningslokal Utrymme för förvaring av rullstolar, barnvagnar mm samt garderobsdel Utrymme för förvaring av rullstolar, barnvagnar mm samt garderobsdel Teknikrum Teknikrum Praktiska platser för badövervakning

21 Slutrapport lokalprogram 13 (15) Platsens identitet och badets känsla Utifrån illustrationen ovan visas olika inriktningar som i viss mån kan förenas. Inriktningarna förutsätts bära olika identiteter och känslor utifrån den verksamhet som de syftar till att tillhandahålla/målgrupp de riktar sig till. Tillgänglighet Tillgängligheten till enhet 1 ska fylla Västra Götalands riktlinjer för fysisk tillgänglighet, grön tillgänglighet. I enhet 2 ska tillgängligheten vara extrem, dvs. utgå ifrån grön tillgänglighet enligt riktlinjerna och skapa ytterligare förutsättningar. Samband/flöden Väl genomtänkta flöden vad gäller varor, tjänster och besökare inom badhuset såväl som utomhusmiljön är en förutsättning för en fungerande anläggning. Vidare är städbarheten central. Enhet 1 Motion/utbildning/träning/tävling Dessa inriktningar möts på ett naturligt sätt. Här ska idrotten och motionen stå i fokus, med goda pedagogiska möjligheter för tränare och idrottslärare. Anläggningen bör inte vara för varm och luftkvaliteten god. Publika arrangemang med god sikt över bassängen ska möjliggöras. Arenan ska överensstämma med simförbundets krav vad gäller tävling och träning. Känsla och vatten/verksamheter Simidrottens hemvist och kulturella arv ska speglas i rummet. Stillsam ljussättning, mjukt och flexibelt ljus. Väl ljuddämpad miljö. Den stora bassängen ska möjliggöra allt från elittävlingar till trygg motionsaktivitet. Den ska vara delbar för att skapa en flexibel användning. Bassängen kompletteras med en mindre bassäng för undervisning och in- och avsimning. Denna ska vara avskiljbar. Övergången från den lilla till den stora bassängen underlättas med hjälp en grundare del i den stora bassängen, längs ena långsidan. Entré Entrén i enhet 1 ska fungera som en praktisk uppsamlingsplats med enkla flöden. Här bör även plats för väntande föräldrar o dyl skapas samt vara anpassad för större arrangemang. Den bör vara lättöverskådlig, ljus och präglas av en introduktion till den känsla som enheten i stort skapar. Någon form av serveringsutrymme bör ingå. Enhet 2 Rekreation/lek/upplevelse Dessa olika inriktningar har en hel del gemensamma rum, som beskrivits i tabellerna. Gemensamt är rekreationen, leken och upplevelsen vilka ska förmedlas i de gemensamma ytorna och fördjupas i de olika inriktningarna. Den fördjupade känslan i de olika inriktningarna redovisas därför separat

22 Slutrapport lokalprogram 14 (15) nedan, liksom de bassängbehov/aktiviteter som kopplas till respektive inriktning. Utrymme ska ges för sittplatser och sociala ytor i det större gemensamma rummet som binder samman inriktningarna. Foajé/entré/lounge Denna miljö är en uppsamlingsplats, mötesplats och rekreativ plats och bör därför vara beräknad utrymmesmässigt så att dessa olika verksamheter/behov ryms. Entrén bör utformas så att den dels skapar förväntansfullhet och en positiv känsla och speglar verksamheten bakom, dels är informativ och lätt att orientera sig i. I entrén bör även någon form av caféverksamhet bedrivas. Caféet bör även rikta sig mot badande i anläggningen. Upplevelse barn Känsla och vatten/verksamheter Inspiration från Snoezelen 14 ska ligga till grund för utformningen av barnens upplevelse. Lekfull pedagogik med stadens historia som utgångspunkt för att skapa en generationsöverskridande mötesplats. Bassäng för vattenlek för icke-simkunniga. Sluttande botten. Vidare en bassäng för barn, lek och gruppaktiviteter, höj och sänkbar botten samt med överhöjning (bassänggolv ovanför vattenytan) som möjliggör andra typer av evenemang. Flexibla överraskningsmoment såsom regn, vind, vattenfall, fors, sluss, pump, kopplat till Uddevalla stads fiske- och båttradition. Upplevelse ungdom Känsla och vatten/verksamheter Spänning, nyfikenhet och frimod. Varvshistoriskt tema. Naturljud kopplat till kust; mås, sus, vågor, brus, etc Flexibelt ljus som ändrar rummets atmosfär Djup bassäng med trampett. Kopplad till berg med klättervägg, rutschkana, hopp och linbana. Bockkran med linor och rep, olika väder. 14 Ordet Snoezelen är sammansatt av två holländska ord; snuffelen ("lukta") och doezelen ("dåsa"). Innebörden i dessa två ord beskriver vad aktiviteten innehåller: att använda ett eller flera sinnen aktivt för att få information från omvärlden samt att vila/gå ner i varv. Grundidén innebär att man erbjuder en person sinnesstimulering i en anpassad miljö kopplat till ett speciellt förhållningssätt. Förhållningssättet företräds av en "enabler" (=möjliggörare) vilket utgörs av medföljaren. Medföljaren är en person från den funktionsnedsattas vardag som ska hjälpa till att skapa en trygg atmosfär. Medföljaren ska också uppmuntra den funktionshindrade att ta initiativ, välja, utveckla lek, stimulera glädje och njutning samt vara uppmärksam på de signaler som personen skickar ut och därmed vara lyhörd för det samspel som uppstår.

23 Slutrapport lokalprogram 15 (15) Upplevelse vuxen Känsla och vatten/verksamheter Prestationslöst och flexibelt, lättillgängligt och överskådligt. Hälsomotion i centrum. Från våra informanter har vi uppfattat att de vuxnas önskemål är att kunna kombinera motionssimning med övriga familjeaktiviteter i badanläggningen, alt besöka relaxen. Detta kan tillgodoses med en motionsbassäng som är cirkel- eller elipsformad och står i kommunikation med andra bassängrum. Rekreation/rehabilitering Känsla och vatten/verksamheter Bekvämlighet, frihet och avslappning ska prägla atmosfären. Belysningen ska vara varm och varierande. Ljudanläggningar ska finnas på olika ställen i rummet. Den varma bassängen för rehabilitering, gruppaktiviteter, simskola, babysim och särskilda behov ska vara avskiljbar, höj-och sänkbar. Relaxavdelning i kommunikation med bassängen som inkluderar salt bad, kallt bad, bastu, lugn avdelning, bubbelpool, ljus, solrum. Små, avskilda vattenfyllda enheter för avkoppling och rehabilitering i relaxavdelning (ska kunna besökas särskilt men också ingå i badupplevelse). Träningshall i kommunikation med bassäng. Slutord Lokalprogramgruppen vill skapa något unikt som refererar till Uddevalla kommuns identitet och sticker ut. Uddevalla kommun ska inte upprepa det som redan finns i vår omgivning. Genom att ta tillvara stadens historia och gestalta denna i badupplevelsen, hoppas lokalprogramgruppen att kommunmedborgarna ska känna glädje, stolthet och nyfikenhet i såväl badmiljö som för staden som helhet. Liv lust läge blir livskvalitet i hjärtat av Bohuslän!

24

25 ffireffi* ruffigsl reffiffië\åé-q ffib 44Jt5 'Ì.{il'.1 -:ltu. rt <._.,,, iurlnb Till kommunstyrelsen Medborgarförslag till kommunstyrelsen i Uddevalla angående badhusanläggning för äldre och funktionshindrande personer! Begäran grundar sig på att inuvarande stund finns det ej tillgång till föreningar att bedriva någon form av bassängträning med egen handledare' Många äldre skulle må så bra att just få denna träning för leder och dyliktl SimnÌng är det mesta och bästa sätt att få styrka i alta leder och muskler. Kornmunen planerar ju att bygga en ny simhall och undertecknad vill att dettas hänsyn till denna stora grupp av äldre som behöver denna motion, Avvaktar med intresse kommunstyrelsens svar och hoppas att detta förslag beaktas av kultur o fritids politikerna, Uddevalla den 1 April 2015 Med vänlig hälsning St o. i SPF Viken

26 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(1) Dnr KFN 2014/00177 Handläggare Enhetschef Malin Bengtsson Telefon Medborgarförslag från Kent Cederholm om att bygga simhall/badhus utanför Skansberget Sammanfattning Förslagsställaren, Kent Cederholm, har lämnat in ett medborgarförslag avseende att bygga ny simhall utanför Skansberget efter att brandstationen rivs. Kommunfullmäktige beslutar att överlåta till kultur och fritidsnämnden att besluta i ärendet. Kultur och fritidsförvaltningen föreslår nämnden att hänvisa till det gällande beslut om placering av nytt badhus på Riversideområdet, men att ta förslaget i beaktande vid eventuellt utredning för beslut om ny placering. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Medborgarförslag från Kent Cederholm Protokollsutdrag kommunfullmäktige Dnr KS 2014/00537 Badhus Uddevalla-projektbeställning Dnr KS 2014/ Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att avslå medborgarförslaget, med hänvisning till det gällande beslut om placering av nytt badhus på Riversideområdet. Kultur och fritidsnämnden avser att ta förslaget i beaktande vid eventuellt utredning för beslut om ny placering. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Malin Bengtsson Enhetschef Walkesborgsbadet Expediera till Förslagsställare Kommunfullmäktige

27 Bodhus Hondlöggore I-eif Börjesson Teteton e-post Nya badhuset i Uddevalla - projektbeställn ng från kommunfullmäktige Bakgrund Komm unfullmäktige fattade $8 inriktningsbeslut om att nytt bâd Uddevalla skall lokaliseras till området direkt väster om Riverside. Beslutet i komm u nfullmäktige avsåg endast lokalìserìng. lnget beslut har iövrigt fattats. Till grund för beslutet låg en utredning om 3 alternativa lokaliseringar - väster om R vers de, Rim nersvallsom rådet och Waìkesborgsom rådet (bef. badhus). För att säkerställa att badet och nödvänd ga ma rka nläggn inga r skulle rymmas på aktuella platser förutsattes en relativt stor anläggning. Målsättn ng och loka lprogra m beskrevs så här: Anläggn ingen skall omfatta;. 2 st 25 m bassänger som kan kopplas ihop till en 50 m bassäng. Hoppfac liteter kan anordnas ì anslutn ng till 25 m bassäng o Undervisnings- och rehabiliteringsbassäng med höj- och sänkbar botten o Fa m iljebad. Re lax/spa-avd e ln ing Friskvå rdsloka ler (styrketrä n ing/gym mm). Câfé eller restaurang. Samt därtìll nödvändìga utrymmen för omklädning mm samt tekniska installationer An läggningens u pptagnìngsom råde skallvara; o Uddeva lla kommun o Gra n n kom mune Tna. Norra Boh uslä n En översiktlig kostnadsìndikation (2012) redovisade kostnader för detta koncept om ca 380 mkr %, Om rä knat t ll 20L4 å rs prisnivå l gger byggkostnaden på ca 400 m kr+- 20 %, d.v.s. i interva llet mella n mkr. Den årliga nettodr ftkostnaden uppgår med detta koncept till ca 21 mkr (2014) Uppdrag Komm unstyrelsens ordförande har givit kommundire ktöre n i uppdrag att ta fram underlag för beslut!ol -îtq4-u--d.!rs!!!!!9ret Konsument Uddevollo fo.fo t... B.*Lr.d*; 451 8ì UDDEV^IL^ SlodshuselVorvsvögen I re efon (vx) Fox 0522, 69 6A 2) A óa 24 www. uddevo llo, se E.posl konsumenl@ucldevllo se

28 oûv4 a w'a : iåffi*l T â + ft+ 5 'ont o,r$' Bqdhus (5) Dnr: kommunfullmäktige att påbörja projektet "Badhus Uddevâlla". Underlaget skall redovisa huvudsakliga ârbetsmoment, krit ska frågeställningar, behov av beslut samt t dplan och idé för finansiering översiktlig projektbeskrivning l. Huvudmannaskap och entreprenadformer I ett nledningsskede behöver fastställas hur pro. ektet skall genomföras med avseende på entreprenadform och samverkan med entreprenörer. Utredning krävs som beskriver möjlig och lämplig samverkan/ samarbete mellan kommunen och pr vata intressenter êvseende drift av delar av e ller hela anläggningen. En förutsättning för detta är att kommunen fastställer anläggningens grundloka lprogra m utifrån ett kommunalt perspektiv. Hittills har inget formellt beslut fattats om lokalprogram. Det förslag som redov sats ì lokaliseringsutrednin8en utgör endast en antagen omfattning isyfte att klara ut anläggningens storlek och funktion. Här kan ses ett par huvudalternativ för entreprenadform och finansiering 1. Kommunen bygger och ansvarar för anläggningen. Olika verksamheter som t ex restaurang, gym och ev äventyrsbad drivs av privata entreprenörer. Entreprenadform för byggande genomförs på traditionellt sätt under ledning av Teknìska kontoret som ansvarar för projektering, upphandling och kontroll. Underhand ìnvolveras kommunala och privata ntressenter. Utredn ngar och projekter ng handlas upp från konsulter och ark tekter med kompetens inom ve rksa m hetsom rådet. Byggandet handlas upp av entreprenadföretag enligt tekn ska kontorets utarbetade rutiner. 2. Kommunen kontrakterar redan initialt pr vat intressent som upphandlar och driver hela eller delar avanläggningen. Det finns ietta fall olika grader av engagemang från kommunens sida. Allt ìfrån att anlãggningen blir privat och kommunen hyr t ex badanläggningen under v ssa tider tills ett större engagemang där kommunen står för kapitalkostnader medan privat intressent ansvara för dirft under en bestämd tìdsperiod för att därefter överlämna anläggn ngen till kommunen, De två alternativen behöver utredas och presenteras mer detaljerat. Detta kan ske parallellt med att kommunen påbörjar utredningar om lokalprogram och påbörjar planarbete, Utredn ng om entreprenadform och finansiering återkopplas till kommunstyrelsen för beslut. 2. Pro ektansvar och beslut Det planerade nya badhuset l gger på kommunens mark som förvaltas av tekniska kontoret. Projekta nsvâr: Tekniska kontoret håller normalt samman kommunala exploateringsprojekt från komm unfu llmä ktiges beslut om projektstart till dess att projektet färdigstâllts. ldetta fall skall närmre utredas om lämplig entreprenadform och medverkan av privata intressen, jfr pkt l avseende huvudmannaskap och entreprenadform ovan. Oavsett utfall av denna utredning bör projektet hållas samman och ledas av

29 cffi'. :ffi: 'À s4ã 'o o,t$ ' Bqdhus (s) Dnr: tekniska kontoret som har nödvändig kompetens och erfarenhet av större projekt. Beslut I projektet ingående delar såsom lokalprogram, detaljplan, upphandlìng och finansiering bereds och beslutas berörd nämnd för vidare beslut i komm unstyrelse/fullmäktige om ärendet är av principiell eller ekonomisk betydelse. Det betyder sammanfattningsvis:. Beslut om huvudmannaskap och entreprenadform: Kom mu nstyrelsen/komm u nfullmä ktige. Beslut om lokalprogram: Kultur och fr tidsnämnden och Komm unstyrelsen/komm unfullm ä ktige (stor ekonomisk betydelse) o Beslut om att upprätta detaljplan: Kom munfullmä ktige ger M ljö och stadsbyggnad i uppdrag. Beslut om antagande av detaljplan: Miljö och stadsbyggnadsnämnden och Kom munstyrelsen/ Kom munfu llmäktige (stor ekonomisk betydelse). Beslut om f nansiering: Kommunfullmäktìge o Underhandsbeslut avseende entreprenad:tekn ska nämnden och vid behov ì Kom m unstyrelsen/ Kom munfu llmäktige 3. Lokalprogram Utredning och beslut om lokalprogram är en grundläggande förutsättning för beräkning av volymer, ytor och ekonomi. Beroende på val av huvudmannaskap och dr ftformer kan ev lokalprogrammet variera. Frågan om lokalprogram penetreras och definieras under pkt L ovan. Beslut Kultur och frìtidsnämnden och kom m u nstyrelsen/komm unfullmäktige 4. Detaljplan Detaljplanearbetet påbörjas lämpligen efter att lokalprogram fastställts och ytbehov definierats. Givetv s genomförs förberedande arbete underhand för att nte försena planprocessen, lnfluensområde för påverkan är svår att bedöma då frågor om översvämningsskydd, gatusystemet, idéer inom den fördjupade övers ktplanen, planering av Kam penhofsom rådet, maritima planer mm behöver klarläggas för att säkerställa att detaljplanen harmonierar med andra frågeställningar i området. Denna analys bör påbörjas direkt efter komm unfullmä kt ges beslut juni Länsstyrelsen har i remissvar på kommunens fördjupade övers ktsplan uttryckt sig pos tivt om kommunens förslag till lösn ng av översvä m ningsproblematiken i området. Åtgärderna bör därför inarbetas itekniska nämndens budget och hanteras iden årliga budgetdìalogen 5. T dplãn

30 oúv4 Q'wssp "f Ì [å#*l 7 "Ê 'o,v 4.Iftrh å' r',tó Bodhus (s) Dnr: Projektt den bedöms till minst 5 år med följande mìlstolpar (preliminär tidplan) 2014, iuni: Beslut om projektstart ì kom munfullmä ktige o 20t4/L5: Huvudmannaskap, lokalprogram, skisser badhuset, allmänna fö rutsättn inga r, planprogram o 20L6: Planarbete, utredn ngar, kalkyler, program för projektering, upphandling konsulter o 20L7: Detaljprojektering, Upphandlingentreprenad. 2018: Upphandl ng entreprenör, byggstart o 2018/19: Byggtid. Hösten/vintern 2019: lnvign ng 6. Finans er ng Beroende på entreprenadform och ev privat f nansier ng kan kommunens kostnader komma att variera. Nedan förutsätts de kostnader som redovisats itidigare utredningar. Dessa bygger på kommunalt huvudmannaskap med privata när ngsidkare (äventyrsbad, restaurang, gym osv) som hyresgäster. Den årliga nettod riftkost n ad e n har översiktlìgt bedömts till i storleksordningen till netto 25 mkr (i utredningar egentligen 20,7). Det betyder att motsvarande utrymme i kommunens budget måste t llskapas senast år 2019 då badet öppnas. En metod för finansiering kan vara alt stegvis under en femårsperiod ( ) årligen "avsätta" 5 mkr budget, dvs årligen minska kommunb draget till nämnderna med 5 mkr och på särskild rad tillföra "Projekt badhus" dessa medel. Således en successiv anpassning. 7. Medborgardialog Kommunen önskar i olika projekt pröva Iämpliga former för med borgard ia log. Medborgard alog kan omfatta allt från nformation t ll att bestämma (delaktighetstrappan:veta, tycka, göra, bestämma)

31 oév4 -c'w'{ :*&, : ta{ ðdh4l 5 ' o l r.t$' Bodhus 20t r 5\ Dnr: trågan som noggrant måste diskuteras är vilka delar av och i vilken omfattning planeringen av det nya badhuset kommunen är beredd att nvolvera kommuninvånarna och intressenter. Detta är ett ställningstagande som bör göras nit alt och som måste kommuniceras tydligt från början för att undvika förvä ntansgla pp. 8. Marit m strateg Uddevalla kommun har en tydligt formulerâd vision och vilje nrìktning att positionera s g som ett maritimt centrum och den mar tima strategìn är medvetet utformad för att på bästa sätt skapa den maritimâ ident teten. Denna viljeinriktning bör beaktas då design av byggnad, funktioner och omgivande ytor studeras. 9. FrågeställninBar iövrigt att beakta Ett antal frågeställningar þ kopplas till Badhusprojektet, t ex Stadshus och kulturhusutredningen som tekniska kontoret fått i uppdrag att genomföra, Finns funkt onellt samband mellan Badhus och stadshus/kulturhus, påverkar områdesplanen för Ka mpen hof/bad h usom rådet av att båda projekten ev lokaliseras till samma område, osv osv. Vad händer med befintligt badhus på Walkesborg. Frågan involverad idet nya Badhusprojektet eller en helt oberoende fråga? Dessa frågor kan efterhand komma att ingå i badhusprojektet men lämnas idetta skede utanför projektet. 10. Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår Kommunfullmäktige besluta Att ge tekniska nämnden i uppdrag att påbörja projektet "nya badhuset" enligt ovanstående översiktliga program Att utse tekn ska nämnden som ansvarigt för att genomföra projektet Att uppdra åt tekniska nämnden att så snart som möjligt återkomma till kommunstyrelsen för beslut frågan om huvudmannaskap och e ntreprenadformer O4-30 Peter Larsson Leif Börjesso n Kom m und rektör

32 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2014/00537 Medborgarförslag från Kent Cederholm om att bygga simhall/badhus utanför Skansberget Beslut Kommunfullmäktige besutar att överlåta till kultur och fritidsnämnden att besluta i ärendet. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Kenneth Engelbrektsson, Sture Svennberg Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Kultur och fritidsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

33 E-postformulär Medborgarförslagets ärende Simhall Ditt medborgarfrslag Bygg simhall utanför Skansberget när brandstationen rivs. Koppla samman ishallen inne berget med simhallen utanför så att maximal kyla/värmenytta uppstår Ditt namn Kent Cederholm Adress Sida 1

34 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(1) Dnr KFN 2014/00176 Handläggare Malin Bengtsson Telefon Medborgarförslag från Kent Cederholm om att bygga ishall i bergrummet i Skansberget Sammanfattning Kent Cederholm föreslår att bygga en ishall inne i Skansbergets bergrum. Kommunfullmäktige har överlåtit åt kultur och fritidsnämnden att besluta i ärendet. Kultur och fritidsförvaltningen bedömer att det inte är aktuellt inom de kommande 15 åren att renovera eller flytta på Fridhems ishall, utifrån nyinvesteringar som genomförts sedan Därför föreslås att kultur och fritidsnämnden avslår medborgarförslaget. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse Kommunfullmäktige 2014/00536 Medborgarförslag från Kent Cederholm. Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden avslår medborgarförslaget med hänvisning till att det i dagsläget inte är aktuellt med att bygga en ny ishall. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Malin Bengtsson Enhetschef Walkesborgsbadet Expediera till Förslagsställare Kommunfullmäktige

35 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2014/00536 Medborgarförslag från Kent Cederholm om att bygga ishall i bergrummet i Skansberget Beslut Kommunfullmäktige beslutar att överlåta till kultur och fritidsnämnden att besluta i ärendet. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Kenneth Engelbrektsson, Sture Svennberg Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Kultur och fritidsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

36 E-postformulär Medborgarförslagets ärende Ishall Ditt medborgarfrslag Bygg ishall inne i bergrummet som inte längre används i Skansberget. Ditt namn Kent Cederholm Adress Sida 1

37 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(1) Dnr KFN 2015/00153 Handläggare Administrativ chef Carina Wiberg Borgh Telefon Lokalförsörjningsplan Sammanfattning I juni månad varje år tar kommunfullmäktige beslut om budget och flerårsplan för de kommande 3 åren. Som underlag i det arbetet ska det finnas en lokalresursplan (LPR) för hela kommunen. LPR ligger till grund för det investeringar som kommunfullmäktige beslutar ska genomföras. Den kommungemensamma lokalresursplanen tar sin utgångspunkt i respektive nämnds behov som sammanställs i en lokalförsörjningsplan. Kultur och fritids lokalförsörjningsplan innehåller en omvärldsanalys, en sammanställning av pågående nybyggnationer, en beskrivning av åtgärder som behöver vidtas i nuvarande lokaler samt ett avsnitt som beskriver övergripande framtida lokalbehov och lösningar. Kultur och fritids lokalförsörjningsplan kommer, förutom att vara en del av kommunens lokalresursplan också, att vara underlag till nämndens arbete med budgetdialog och internbudget Beslutsunderlag TS Lokalförsörjningsplan, kultur och fritid år Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att anta lokalförsörjningsplan för kultur och fritid Katarina Hansson Kultur och fritidschef Carina Wiberg Borgh Administrativ chef Expediera till Förvaltningschef, kultur och fritid Avdelningschefer, kultur och fritid Utredare, kultur och fritid

38

39 Lokalförsörjningsplan för Kultur och fritid Omvärldsanalys Uddevalla är en attraktiv kommun med positiv befolkningstillväxt. 1 Kultur och fritids aktiviteter och synlighet i kommunen spelar stor roll för den fortsatta tillväxten. Utöver marknadsföring spelar i detta sammanhang placeringen av våra aktiviteter stor roll. Kultur och fritid intar i många av våra arrangemang det offentliga rummet. Förvaltningen skapar med detta både planerade och spontana möten och upplevelser och ger på samma gång det offentliga rummet liv. Kultur och fritid upprätthåller det demokratiska samhället och bidrar till social gemenskap genom våra verksamheter. Verksamheterna som står medborgarna till buds, är frivilliga. Det ställer stora krav på lyhördhet inför olika befolkningsgruppers behov och önskemål liksom för större trender i samhället så som förändringar i levnadsvanor, ekonomiska förutsättningar och demografi. Följer förvaltningen inte samhällsutvecklingen riskerar vi att förlora vår attraktivitet och missar därigenom vårt syfte. Forskning pekar på att den sociala sammahållningen i samhället försvagas, som följd av bland annat globaliseringen, sekulariseringen, individualiseringen och den ökande migrationen. De som känner en låg grad av samhörighet upplever sig inte heller vara en del av eller behövas i samhället. 2 Även mediekonsumtionen fragmentiseras vilket kan leda till ytterligare försvagning av den sociala sammanhållningen. 3 Av de skälen blir sociala institutioner som bibliotek, fritidsgård, badhus, föreningsverksamhet och kulturarrangemang allt viktigare att värna om som verktyg för att bryta denna försvagning. Bland annat visar aktuell forskning på det positiva sambandet mellan deltagande i kulturaktiviteter och hälsostatus. Att få uppleva eller själv skapa kultur kan bidra till en mer meningsfull tillvaro. 4 Varje besök inom något av kultur och fritids verksamhetsområde är ett möte och följaktligen ett bidrag till - och förstärkning av- den sociala sammanhållningen och folkhälsan. Sänka trösklar för barn och ungdomars deltagande i samhällslivet Trots att välståndet i Sverige ökat generellt, har en växande andel till och med fått se sin ekonomi försämras. Detta har skapat allt större ekonomiska klyftor i samhället. 5 De ökande klyftorna i samhället påverkar i sin tur kulturdeltagandet. Myndigheten för kulturanalys pekar i sin senaste rapport på att det är vanligt att unga från områden med låg medelinkomst aldrig deltar i kulturskolans eller föreningars aktiviteter. 6 Detta beror enligt rapporten inte på att de saknar intresse, utan på att aktiviteterna är avgiftsbelagda och sker i slutna former. De flesta aktiviteter som står våra medborgare till buds är avgiftsbelagda. De växande ekonomiska klyftorna ökar risken för utanförskap, vilket i sin tur innebär stora kostnader för samhället. Ett främjande och förebyggande arbete är därför en god investering. Dessa perspektiv innebär stora utmaningar för kultur och fritids verksamheter framåt. 1 SCB:s befolkningsstatistik, uddevalla.se, kommunfakta 2 FRAGMENT s Ibid Statens folkhälsoinstitut 2005 Kultur för hälsa. Rapport 23/2005 s OECD Social, Employment and Migration Working papers no 163. Trends in income Inequality and its impact on Economic growth 6 Samhällstrender och kulturvanor: En omvärldsanalys. Rapport 2015:3 1

40 Lokalförsörjningsplan för Kultur och fritid Allt fler ungdomar har svårt att få jobb på grund av bland annat allt högre krav på kunskap inom såväl administrativa som praktiska yrkeskategorier. 7 Kultur och fritid sänker dessa trösklar genom att hjälpa ungdomar till personlig utveckling och viktiga arbetsrelaterade erfarenheter via våra verksamheter. 8 Folkhälsan, föreningen och rörelseglädjen Kultur och fritid har till uppgift att stödja det spontana såväl som det organiserade idrottsutövandet. Ett starkt och fungerande föreningsliv utgör en grundbult i det demokratiska samhället.9 Genom att ge råd, ekonomiskt stöd och tillhandahålla ändamålsenliga platser och anläggningar till föreningarna och spontanidrottarna vill kultur och fritid att barn och ungdomar får en bra fritid, god hälsa och känna gemenskap och delaktighet. Kultur och fritid vill skapa moderna, inspirerande och välkomnande anläggningar och aktivitetsytor för våra medborgare. Den offentliga sektorn har en betydelsefull roll i människors vardag och påverkar livsvillkoren genom all verksamhet. Därför är det grundläggande att denna service ges likvärdigt, oavsett kön. Kultur och fritid har påbörjat ett systematiskt kvalitetsarbete med inriktning på jämställdhetsintegration. Den sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarheten är förvaltningens utgångspunkt i samhällsplaneringen. Den demografiska påverkan på kultur och fritids verksamheter Uddevalla kommun har en positiv befolkningstillväxt, främst via inflyttning. Enligt senaste befolkningsprognosen, från våren 2015, antas andelen barn i grundskoleåldrarna öka knappt 25 % under de närmaste tio åren. Även andelen äldre, dvs. pensionsålder och därefter, väntas öka noterbart. 10 Utöver detta är för närvarande ett stort antal människor på flykt från krigsdrabbade länder i världen. En del av dessa människor når Sverige. Antalet asylsökande har ökat markant under de sista två åren, vilket ställer stora krav på kommunernas resurser och arbetssätt. 11 Situationen kommer leda till prioriteringar på olika nivåer. Styrkortet anger att kultur och fritidsutbudet ska utvecklas så att alla människor ska ha möjlighet att inkluderas och utvecklas i vårt samhälle. Med ett ökat antal invånare, större barngrupper, fler äldre och många nya svenskar ökar behovet av utbildning och livslångt lärande. Kultur och fritid kan underlätta och påskynda integrationen i samhället generellt genom samarbeten och samverkan med andra nämnder, föreningslivet och övriga samhälleliga aktörer. Riktade och delvis förändrade aktiviteter för att möta större ålderskullar och samhällsgrupper kan bli aktuella. 7 SKL rapport nr. 2 Vägval för framtiden s. 9. Skl.se/demokrati, ledning, styrning/omvärldsbevakning 8 Fritidsgårdar, ungdomssamordnare, biblioteket, stöd till föreningslivet exempelvis 9 SOU 2000:1 En uthållig demokrati! s Skrivelse KS 2015/413, Under september 2015 sökte över personer asyl i Sverige 2

41 Lokalförsörjningsplan för Kultur och fritid Prioriterade områden samt kultur och fritidsnämndens strategier med bärighet på lokalförsörjningen Kommunens strategiska plan ligger till grund för kultur och fritidsförvaltningens resonemang kring lokalförsörjning. Nedan följer de prioriterade områden som bedöms ha bärighet på kultur och fritidsförvaltningens analys vad gäller lokalförsörjningen framöver. I de flesta fall är de prioriterade områdena även kopplade till nämndens strategier. A. Ett levande centrum- samarbeta med andra aktörer för att skapa bredare och utökat kultur och fritidsutbud B. Ett rikt kultur- och fritidsliv- utveckla kultur och fritidsutbudet för att alla människor ska ha möjlighet att inkluderas och utvecklas i vårt samhälle C. Goda förutsättningar för näringslivsutveckling- skapa/utveckla förutsättningar för att kunna genomföra olika slag av arrangemang D. Förebyggande arbete- i kommunen ska det finnas mötesplatser för människor i alla åldrar och för alla grupper i samhället E. Ekologisk hållbar utveckling F. Attraktiv arbetsgivare G. Jämlik skola för alla- skapa förutsättningar för alla barn och ungdomar att få ta del av kultur och fritidsaktiviteter för att uppmuntra livslångt lärande H. Resurseffektivitet- kultur och fritid ska arbeta strategiskt för att stärka hälsofrämjande verksamheter/aktiviteter Objekt Sammanställning pågående byggnationer Område lokal Färdigställt Källdal Bibliotek 2019 Källdal Fritidsgård 2019 Källdal Fullmåttshall 2019 Centrum Badhus 2019 Åtgärder för nuvarande lokaler Kulturskolan på Skolgatan 4 saknar för närvarande tillgängliga och ändamålsenliga lokalerutifrån både personal, elever och övriga besökare. Logistiken bör förbättras för att undvika onödiga transporter av instrument med mera. Rum behöver ljudisoleras för att minska störningar andra, parallella, verksamheter i lokalen. Generellt bör ventilationen, värmen och utrymningsvägarna ses över. En utökning av antalet arbetsplatser för personalen är nödvändig. För att utöka användningsområden i befintliga rum krävs investeringar i form av intäckningar för mörkläggning och ljudabsorbtion, ljusrigg samt fast ljudanläggning, samt i vissa fall omdisposition av väggar för ökad utnyttjandegrad. Kulturskolan på Kungsgatan 32 är inte tillgänglighetsanpassade. Hiss saknas och trappan är trång. Ombyggnation krävs så att besökare, elever och personal kan ta sig in i lokalerna, ta sig till- och in i- alla rum på alla våningsplan, ha tillgängliga toaletter etc. 3

42 Lokalförsörjningsplan för Kultur och fritid Kulturskolans lokaler på Sinclair har varit så undermåliga (vattenskadade) att verksamheten flyttats ut i andra lokaler. Åtgärder i form av renovering, tillgång till omklädning och dusch är nödvändigt för undervisningen. Utrymme för dans- och bildundervisning bör skapas snarast, eftersom kultur och fritid lånar lokaler av gymnasiet, som i sin tur hyr lokaler av en privat hyresvärd. Detta blir ohållbart i längden. En ny lokal är nödvändig. Ljungskile fritidsgård är inte tillgänglighetsanpassat. En ny centralt placerad lokal bör tillhandahållas snarast, eftersom nuvarande inte bedöms vara möjlig för tillgänglighetsanpassning. Ljungskile bibliotek inryms i Ljungskileskolans lokaler. Biblioteket har alltför begränsat utrymme för sin verksamhet och lokalen är i stort behov av renovering. Inflyttning av främst nya barnfamiljer skapar ytterligare tryck på utrymmesmässig anpassning. Nuvarande byggnad tillåter ingen utbyggnation varför ny lokal är nödvändig. Mötesplats Tureborg har inte ändamålsenliga lokaler utifrån varken utrymme, utformning eller placering. En ny, på Tureborg centralt placerad, lokal är nödvändig för verksamhetens utveckling. Etapp 2 Rimnersvallen innebär återuppbyggnad av undermålig läktare på östra långsidan vilken revs i samband med renoveringen Läktaren kommer att bli en kombinerad sittoch ståplatsläktare, förses med tak och anpassas för funktionshindrade på ett bra sätt genom koppling till Rimnershallen. Denna koppling innebär också att Rimnershallen på att praktiskt sätt kan nyttjas som komplement vid större arrangemang på Rimnersvallen. Etapp 3 Rimnersvallen innebär renovering av kurvläktare och sittplatsläktare sektion B och E. Sammanställning av nuvarande lokaler med åtgärdsbehov Lokal Åtgärdsbehov Prioritet Prio-område Kulturskolan på Skolgatan Renovering/tillgänglighetsanpassning hög A, B, C, D, F, G 4 Kulturskolan på Studio 32 Renovering/tillgänglighetsanpassning hög A, B, C, D, F, G Kulturskolan på Sinclair Byte av lokal/ökat utrymme hög A, B, C, D, F, G Ljungskile fritidsgård Tillgänglighetsanpassning/byte av hög A, B, C, D, F, G lokal Ljungskile bibliotek Renovering/ökat utrymme/byte av hög A, B, C, D, F, G lokal Mötesplats Tureborg Byte av lokal/ökat utrymme hög B, C,D, F Rimnersvallen etapp II Återuppbyggnad av läktare hög A, B, D, H Rimnersvallen etapp III Renovering av kurvläktare och sittplatsläktare sektion B och E hög A, B, D, H 4

43 Lokalförsörjningsplan för Kultur och fritid Övergripande framtida lokalbehov och lösningar Kulturhus Stadsbiblioteket har en undanskymd placering i ett bostadsområde med få parkeringsmöjligheter och smala trottoarer. Mer central och synlig placering eftersträvas. Bibliotekens innehåll och uppdrag har fått annan karaktär under de 30 år som stadsbiblioteket legat i nuvarande lokaler, vilka ställer andra och delvis nya krav på utformning och funktion. Hyreskontraktet går ut Likaså kommer Bryggeriets fritidsgård behöva mer ändamålsenliga lokaler, bland annat eftersom verksamheten inrymmer en hel del arrangemang och utåtriktade aktiviteter. Kulturskolans verksamheter, som är utspridda på olika platser, kräver även de fler lokaler, som dessutom är bättre anpassade för verksamheten. I dagsläget saknas flexibla lokaler för större och mindre scenframträdanden och olika typer av offentliga arrangemang. Behovet av en centralt placerad byggnad, där alla ovan nämnda verksamheter får plats och kan utvecklas är påtaglig. Samordningsvinsterna för ett sådant upplägg är uppenbara; arbetet för personalen förenklas, möjligheten till effektiv användning av lokaler ökar och logistiken underlättas för både personal, brukare och besökare, för att nämna några. Vidare skulle spinoff effekterna i form av samlad och mångfacetterad kompetens hos personal samt i form av besökarnas interaktioner med olika verksamheter gynnas av en samlokalisering En sådan lösning skulle skapa/utveckla förutsättningarna för att genomföra olika slag av arrangemang och dessutom möjliggöra samarbeten med andra aktörer för att skapa bredare och utökat kultur och fritidsutbud. Gemensam lokal för fritidsgård och bibliotek i Ljungskile Ljungskile bibliotek har inte plats för sin verksamhet i nuvarande lokal. Inte heller kan Ljungskile fritidsgård på sikt bruka nuvarande lokal, av främst tillgänglighetsskäl. Ljungskiles befolkning ökar dessutom påtagligt. Förvaltningens bedömning är att Ljungskile centrum skulle tjäna på ett nytt bibliotek, inklusive fritidsgård. En byggnad som möjliggör ökad tillgänglighet för befolkningen (såsom meröppet och öppettider dagtid) är att förorda. Nuvarande lokal kan inte tillgodose detta. Förvaltningen ser det som nödvändigt att inom den närmaste framtiden åtgärda dessa behov med en byggnad, liknande den som planeras i Källdal, för att göra det möjligt att utveckla kultur- och fritidsutbudet så att alla människor har möjlighet att inkluderas och utvecklas i vårt samhälle. Mötesplats för barn och ungdomar på Äsperöd/Tureborg Kultur och fritidsnämnden ska skapa förutsättningar för alla barn och ungdomar att få ta del av kultur och fritidsaktiviteter för att uppmuntra livslångt lärande. Dessutom ska det i kommunen finnas mötesplatser för människor i alla åldrar och för alla grupper i samhället. Inom en femårsperiod ser förvaltningen ett stort behov av en organiserad mötesplats på Tureborg eller Äsperöd för barn och ungdomar. Det rör sig om såväl öppen klubbverksamhet för att nå de barnen som inte finns i barnomsorgen som en plats att mötas på för de äldre ungdomarna. Detta är ett växande behov och om kommunen ska minska utanförskapet i det området så finns behov av att erbjuda alternativa aktiviteter och rum för barn och ungdomar inom dessa bostadsområden. 5

44 Lokalförsörjningsplan för Kultur och fritid Utveckling av Landbadet/Bodele Kommunfullmäktige har givit kultur och fritidsnämnden i uppdrag att under 2016 utveckla området Gustafsberg/Landbadet/Bodele/Skeppsviken. Landbadet har behov av nyinvestering. Det finns behov av att utveckla nyttjandet av bodelefältens grönytor, ur både tillgänglighetssynpunkt och användbarhet/attraktivitet. Bodeleområdet i sin helhet har ett starkt attraktionsvärde, men stor utvecklingspotential. Det är kultur och fritidsförvaltningens uppgift att bevara, upplysa och förstärka detta kulturella attraktionsvärde. Aktivitetspark Kultur och fritidsförvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att utreda möjligheterna till en aktivitetspark inklusive förslag till placering, innehåll och kostnad. Kultur och fritidsförvaltningen har som ambition att skapa en aktivitetspark som inrymmer fler olika idrotter såsom skate, utomhusgym, klättring, och scen. På så vis ökas möjligheterna till en gränsöverskridande verksamhet som inte bara attraherar skateungdomar utan att även andra intressen kan skapas. Det är oerhört viktigt att satsa på denna typ av kringutrustnings såsom dansyta genom en scen, klättervägg, yta för umgänge och utegym, för att få nå en mer heterogen grupp människor. En aktivitetspark som har ett brett innehåll och olika aktivitetsmöjligheter stimulerar till ett kravlöst deltagande och inbjuder till en ökad rörelse hos ungdomar som valt bort den organiserade idrotten. Den skapar en möjlighet för barn/ungdomar samt även vuxna att vara delaktiga och aktiva, oberoende av ekonomiska förutsättningar. Sammanställning framtida lokalbehov Område lokal Önskat färdigställande Centrum kulturhus 2021 Ljungskile Bibliotek/fritidsgård? Äsperöd/Tureborg Barn-och ungdomsgård 2020 Landbadet/Bodele Motions-/rekreationsområde 2017 Hamnområde Bastionsgatan Aktivitetspark

45 Tjänsteskrivelse 1(7) Dnr KFN 2014/00169 Handläggare Ekonom Monica Laigar-Strandberg Telefon Återrapportering Internkontrollplan 2015 Sammanfattning Internkontrollplanen för 2015 innehöll totalt fem nämndspecifika kontrollpunkter varav två återkommande kontrollpunkter. Dessa är avtalsuppföljning, rutiner för att få in förvaltningens intäkter, återrapportering samt de två stående kontrollpunkterna Eurocardfakturor och fakturakontroll gällande konferenser, resor, kurser och representation. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga 1: Internkontrollplan 2015 Bilaga 2: Kontrollpunkter internkontrollplan 2015 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att godkänna uppföljningen av den interna kontrollen 2015 för kultur och fritidsnämnden samt de slutsatser och rekommendationer som föreslås. att den stående kontrollpunkten som avser kontroll av Eurocardfakturor inte tas med i internkontrollplanen utan är en rutin som sker i det löpande arbetet Ärendebeskrivning Kultur och fritidsnämnden antog internkontrollplanen för 2015 (KFN2014/169). Kultur och fritidsförvaltningen har utfört den planerade granskningen vilket redovisas nedan. Avtalsuppföljning Bakgrund: Förvaltningen hade revision 2010 och 2011 som resulterade i två rapporter. Revisionens första rapport pekade på att riktlinjer för avtalshantering, prissättning, uthyrning ska beslutas av nämnd. Detta beslut togs av kultur och fritidsnämnden i april Revisionens andra rapport betonade vikten av att snarast besluta om riktlinjer för reklamrättigheter samt se till att avtal tecknas. Beslut om att se till att teckna

46 Tjänsteskrivelse 2(7) Dnr KFN 2014/00169 reklamavtal antogs av kultur och fritidsnämnden i april Beslut om nya riktlinjer för reklamrättigheter antogs av kultur och fritidsnämnden i november Förvaltningen hade vid årets ingång 37 avtal inom områden lokal, serveringsrättighet, reklamrättighet och upplåtande av mobilmast. Inför 2015 var 16 avtal formellt korrekt skrivna, 12 avtal formellt korrekt skrivna men bör förtydligas och 9 avtal saknades eller hade brister av betydande karaktär. Avgränsningar och metod: Att undersöka om avtalen är aktuella och följer beslutade riktlinjer Samtliga gällande avtal har granskats att de följer avtalsvillkoren för fakturering, dvs. att fakturering sker i rätt tid och med rätt belopp. Samtliga gällande avtal finns i ett separat IT-system. Indexuppräkning för 2015 har beräknats på de kontrakt där det har varit möjligt beroende på avtalens utformning. Resultat: Under 2015 har ett nytt avtal undertecknats och flera avtal är i slutfasen för påskrift. I november 2015 fanns: 17 avtal som var formellt korrekt skrivna 12 avtal som var formellt korrekt skrivna men måste förtydligs och 8 avtal som saknades De 8 avtal som saknades befinner sig tidsmässigt i följande process: Servering Walkesborgsbadet Agnebergshallen Fridhemshallen Reklamupplåtelse Rimnershallen Rimnersvallen A-plan Rimnersvallen B-plan Fridhemshallen Agnebergshallen ej klart avtal utsänt för underskrift muntlig överenskommelse klar, avtal ska skrivas tre avtal utsänt för underskrift avtal utsänt för underskrift ingen intresserad av reklam i nuläget, ej klart tre avtal utsänt för underskrift avtal utsänt för underskrift När avtalen enligt ovan blir påskrivna enligt avstämning med ansvarig chef kommer antalet avtal för fakturering att öka från 37 avtal till 41 avtal varav 2 avtal kommer fortfarande att saknas. Ökningen av antal avtal beror på att flera föreningar delar på en anläggnings reklamupplåtelse.

47 Tjänsteskrivelse 3(7) Dnr KFN 2014/00169 Slutsatser och rekommendationer: Arbetet fortsätter under 2016 med att teckna de avtal som saknas och med att förtydliga de avtal som inte är fullständiga. Denna kontrollpunkt föreslås vara med på internkontrollplanen för Rutin för att få in förvaltningens intäkter Bakgrund: Uddevalla kommuns bestämmelser för fakturering och kravverksamhet fungerar väl på kultur och fritidsförvaltningen när det gäller formalia som finns. Det som inte har granskats tidigare är vilka rutiner som finns för fakturering av förvaltningens intäkter samt om uppföljning av faktureringen görs. Avgränsningar och metod: Att undersöka vilka rutiner som finns för fakturering och uppföljning att rätt intäkter faktureras. Avgränsning för granskningen är fakturering av externa intäkter. Dessa intäkter är t ex hyresintäkt för tillfällig upplåtelse, lokaluthyrning, förseningsavgifter biblioteken, båtplatshyra, terminsavgifter för kulturskolan. Två olika faktureringar har granskats, hyresintäkt för tillfällig upplåtelse och förseningsavgifter biblioteken. Under 2014 fakturerades intäkter på 4,1 mkr resp. 0,3 mkr för de granskade områdena. Metoden som använts är semistrukturerad intervju med ansvariga handläggare som har beskrivit hur det fungerar, vilka rutiner som finns samt om det sker någon uppföljning om att rätt intäkter har fakturerats. Resultat: Hyresintäkt för tillfällig upplåtelse: Registering av lokalbokningar sker i IT-programmet Booking, samtliga fakturor görs av en handläggare. Processen för att få in uppgifter i Booking ser olika ut beroende på vilken anläggning som lämnar in underlag. Den mesta av registreringen för bokningar av lokaluthyrning sker av handläggare som får in manuellt skrivna underlag via mail eller post. Vid registrering av bokning räknas taxan ut automatiskt efter det taxeregister som finns upplagt i systemet, det gäller även konteringen. Fakturan tilldelas automatiskt fakturadatum enligt inställningar som finns på kunden. Samtliga användare som har möjlighet att registrera bokningar, har möjlighet att korrigera priserna manuellt om det behövs på grund av avvikelser mot fastställd taxa. Det finns idag ingen möjlighet att kontrollera om bokningar där priset ändrats manuellt förekommer. Det finns dock en möjlighet att ta ut lista på bokningar som är borttagna. Detta innebär att i dag sker ingen avstämning mellan bokade tider och fakturerade tider. Tidigare i år saknades det en dokumenterad rutinbeskrivning för fakturering för systemet Booking. Denna rutinbeskrivning finns nu framtagen.

48 Tjänsteskrivelse 4(7) Dnr KFN 2014/00169 Förseningsavgifter biblioteken: När låntagaren har fått två påminnelser för återlämning av lån, skrivs ett fakturaunderlag från biblioteksdatasystemet Libra ut av handläggare på biblioteket. Kontroll sker av adresser mot folkbokföringsregistret. Underlagen scannas in och skickas till ekonomiassistent på administrativa avdelningen, som fakturerar till respektive kund. Fakturan scannas in och mejlas till handläggaren på biblioteket. Handläggaren stämmer av mot debiteringsunderlaget att samtliga underlag har blivit fakturerade (korrekt mottagare och belopp). Kopior av fakturorna förvaras i en pärm på arbetsrummet. Det finns dokumenterat hur rutiner kring påminnelser och fakturor ser ut. Biblioteken följer av kultur och fritidsnämnden fastställda schablonpriser. Slutsatser och rekommendationer: Båda granskade områdena har idag fungerande rutiner för fakturering. Det som kan vara en risk är att det saknas ersättare för ordinarie person vilket kan innebära vid t.ex. längre sjukskrivning att arbetsuppgiften kan bli försenad. Det finns en hel del manuella moment som kanske går att göra på annat sätt än idag för att minska arbetet med och ev. fel i processen. För att få fram en tydligare bild av bl. a tids- och arbetsgången, förslås att förvaltningen använder ett IT-program för att tydliggöra och kartlägga processerna. Återrapportering Bakgrund: Ett av tre ämnen som nämnden 2014/15 beslutade skulle bli föremål för internkontroll var återkopplingsförfarandet. Kultur och fritidsförvaltningen har under en period sökt efter systematiska former för återkoppling utan att till fullo nå framgång. Det krävs regelbundenhet, inte bara i att ställa frågor, utan också gå igenom tidigare beslut om återkoppling, så att vi garanterar verkställande av fattade beslut. Vad är återkoppling? Återrapportering inom kultur och fritid betyder att handläggare eller förvaltningschef inför nämnden, skriftligt eller muntligt, beskriver hur förvaltningen gått till väga med ett fattat beslut kring en fråga. Uppföljning är mer dubbeltydigt i det att det både kan innebära återkoppling (i termer av löpande information) i ett pågående ärende och en återrapportering av ett avslutat ärende. Uppföljningen kan innehålla någon form av överväganden för nämnden att känna till/besluta om. Återkoppling berör, utifrån ovanstående resonemang, en pågående process i behov av avstämning. Sammanfattningsvis bör rutinen innefatta alla tre varianter av information till nämnd från förvaltning i ett beslutsärende.

49 Tjänsteskrivelse 5(7) Dnr KFN 2014/00169 Avgränsningar och metod: Att undersöka om relevant återrapportering sker. Resultat: När avgörs om ett ärende blir föremål för återkoppling/uppföljning? Varje ärende som ska behandlas av nämnd diskuteras först på handläggarträff. Däri ställs rutinmässigt frågan om något ska återkopplas samt eventuellt när. Återkopplingsförslag kan skrivas i sammanfattning, så att det också framgår i protokoll. Vid den politiska beredningen ställs också frågan rutinmässigt, om något av ärendena bör följas av återkoppling/uppföljning. Politikerna kan då föreslå beslutsformulering där återkopplingens form och tid framgår. Vidare förs dialog om tidigare fattade beslut och önskemål om återkoppling skrivs in i dagordningen för aktuellt nämndsmöte. Ärendet lyfts senare i samband med handläggarträff. Hur fångas återkopplingen upp? Till handläggarmötet lades tid på att utforma en överskådlig och aktuell lista över ärenden som i sammanfattning eller beslut ska återkopplas/följas upp. Denna lista kommer att uppdateras vid varje halvår. Politikerwebb Innehåller kallelser och protokoll från 2010 och framåt De flesta kallelser och protokoll möjliggör sökning i dokumentet (Ctrl+F) Övrig information som finns är bl. a längre bakgrundsmaterial, internbudgetprocess, anmälningsdokument och delegationsbeslut Övrig nuvarande rutinmässig (åter)rapportering Ekonomi Arbetsmiljö Internkontroll Slutsatser och rekommendationer: Arbetet med att förbättra systematiken med återrapportering pågår. Vid 2016 års inledning bör en utvärdering över 2015 års införda rutiner ske för att avgöra om dessa behöver justeras.

50 Tjänsteskrivelse 6(7) Dnr KFN 2014/00169 Fakturakontroll gällande underlag för konferenser, resor, kurser och representation Bakgrund: Under ett antal år har granskning med hjälp av stickprov genomfört på fakturor som avser konferenser, resor, kurser och representation och dess underlag. Det har funnits brister på detta. Denna kontrollpunkt är därför återkommande i internkontrollplanen. Avgränsningar och metod: Avseende representation, uppvaktning mm har granskningen omfattat samtliga fakturor registrerade under perioden februari, april och september. Totalt har 47 fakturor granskats bokförda på konto (representation extern) och (personalrepresentation). Avseende utbildning/kurser/konferenser på konto har granskningen omfattat samtliga fakturor bokförda under perioden februari, april och september. Resultat: Representation extern och personalrepresentation: Av totalt 47 granskade fakturor var 31 stycken kompletta med syfte och deltagarförteckning, resterande 16 stycken var bristfälliga. Bristen bestod av att antingen deltagarförteckning eller syftet med representationen saknades, fel momsavdrag eller att det var bokfört på fel baskonto. Utbildning/kurser/ konferenser: Av totalt 31 granskade fakturor var 22 fakturor kompletta med namn på deltagare och kursens namn/bifogat program för intern konferens. För 3 av 9 bristfälliga fakturor saknas helt information om deltagare, utbildning eller bifogat program, resterande 6 fakturor var delvis bristfälliga. Slutsatser och rekommendationer: Information om regler och vilka underlag som ska finnas vid konferenser, resor, kurser och representation finns tillgängligt på Inblicken, kommunens intranät. Denna information behöver delges ansvariga chefer för att öka kunskapen om vad som gäller för ovanstående. Under nästa år kommer stickprov att göras och direktkontakt kommer då att tas med de som inte följer regelverket. Denna granskning är en återkommande kontrollpunkt i internkontrollplanen. Leverantörsfakturor - Eurocard Bakgrund: Fakturor från Eurocard har oftast en momsredovisning som inte stämmer överrens med de olika momssatserna som finns för varor och tjänster. Därför har kontroller utförts av

51 Tjänsteskrivelse 7(7) Dnr KFN 2014/00169 samtliga fakturor där Eurocard har använts. Denna kontrollpunkt är en återkommande punkt i internkontrollplanen. Avgränsning och metod: Att kontrollera att kommunens regelverk för redovisning av inköp via betalkort följs. Detta är en fortsatt kontroll från års granskning av Eurocard fakturorna. Kultur och fritidsförvaltningen har granskat samtliga Eurocardfakturor under perioden Resultat: Vid kontrollen januari till oktober konstaterades att av de 138 granskade fakturorna behövde momsredovisningen korrigeras på 94 stycken (68%) av fakturorna, antingen direkt i vårt affärsystem Raindance innan attesten har skett eller i efterhand. Samtliga kvitton fanns bifogade till fakturorna (i några enstaka fall har kvittot försvunnit och närmaste chef har godkänt inköpet som en verksamhetskostnad). Jäv har inte förekommit under den granskade perioden. Attest har skett enligt kommunens attestreglemente. Slutsatser och rekommendationer: Denna kontrollpunkt föreslås inte vara med som en stående kontrollpunkt i internkontrollplanen. Kultur och fritidsförvaltningen har i sitt dagliga arbete löpande bevakning av fakturorna från Eurocard. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Monica Laigar-Strandberg Ekonom Expediera till Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen Uddevalla kommuns revisorskollegium

52 Tjänsteskrivelse BILAGA 1 Kultur och fritid 1(2) Dnr KFN 2014/00169 Handläggare Utvecklare/utredare Marita Fagerling Telefon marita.fagerling@uddevalla.se Interkontrollplan 2015 Sammanfattning Kultur och fritidsförvaltningen har under hösten 2014 tagit fram förslag till internkontrollplan för Planen består av tre punkter specifika för kultur och fritidsnämnden. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse, Risk och konsekvensanalys inför Internkontrollplan 2015, Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att anta internkontrollplan Ärendebeskrivning Enligt Riktlinjer för internkontroll för Uddevalla kommun (UaFS) 15/2005 8) ska varje nämnd anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen under kommande år. Enligt Bestämmelser till riktlinjer för intern kontroll (Ua FS 16/2005 8) ska internkontrollplanen minst innehålla: Genomförd riks- och väsentlighetsanalys Vilka rutiner samt vilka kontrollmoment som ska följas upp Omfattningen av uppföljningen Vem som ansvarar för uppföljningen Till vem som uppföljningen ska rapporteras När rapportering ska ske. Kultur och fritidsförvaltningen har under hösten 2014 tagit fram en internkontrollplan för Nämnden och förvaltningen har under oktober och november processat fram en internkontrollplan för kommande år och gjort en risk- och väsentlighetsanalys. Med bas i nämndens förslag föreslår förvaltningen Internkontrollplan I januari 2015 kommer internkontrollen för 2014 att redovisas. Om kultur och fritidsnämnden anser att en eller flera av de kontrollmoment som ingick i 2014 års

53 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(2) Dnr KFN 2014/00169 internkontroll bör upprepas 2015 kommer tillägg till Internkontrollplan 2015 att beslutas på kultur och fritidsnämndens sammanträde i januari Kultur och fritidsnämndens Internkontrollplan 2015 innehåller följande kontrollpunkter: Kultur och fritidsnämndens granskningspunkter Avtalsuppföljning Att undersöka om avtalen är aktuella och följer beslutade riktlinjer. Rutiner för att få in förvaltningens intäkter Att undersöka vilka rutiner som finns för fakturering och uppföljning av denna samt att rutinerna följs. Återrapportering Att undersöka om relevant återrapportering sker. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Marita Fagerling Utvecklare/utredare Expediera till Ekonomiavdelningen Uddevalla kommuns revisionskollegium

54 BILAGA 2 Kontrollpunkter internkontrollplan 2015 Kontrollmoment Vad När Vem Övrigt Avtalsuppföljning Att undersöka om avtalen är Hösten Handläggare aktuella och följer beslutade riktlinjer Rutiner för att få in Att undersöka vilka rutiner Vår och höst Ekonom förvaltningens intäkter som finns för fakturering och uppföljning av denna samt att rutinerna följs Återrapportering Att undersöka om tillfredställande återrapportering sker Kontinuerligt Förvaltningssekreterare

55 Tjänsteskrivelse 1(3) Dnr KFN 2015/00136 Handläggare Ekonom Monica Laigar-Strandberg Telefon Internkontrollplan 2016 Sammanfattning Kultur och fritidsförvaltningen har tagit fram förslag till internkontrollplan för Planens består av en kommungemensam kontrollpunkt, direktupphandling och fem förvaltningsspecifika kontrollpunkter. Dessa är avtalsuppföljning, rutiner för att få in förvaltningens intäkter, hot och våld på biblioteken, rutin för konstregister samt kontroll av underlag för representation, kurs och konferens. Återrapportering av granskningen redovisas i december Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse Bilaga 1: Risk- och väsentlighetsanalys kommungemensam 2016 Bilaga 2: Risk- och väsentlighetsanalys förvaltningsspecifik 2016 Bilaga 3: Kommungemensam kontrollpunkt internkontrollplan 2016 Bilaga 4: Förvaltningsspecifika kontrollpunkter internkontrollplan 2016 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att godkänna internkontrollplan 2016 Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att revidera Bestämmelser till riktlinjer för internkontroll i Uddevalla kommun (UaFS 15/2005) samt av kommunfullmäktige att revidera Riktlinjer för internkontroll (UaFS 16/2005). Arbetet med revidering av bestämmelser och riktlinjer har hanterats av kommunens kommunövergripande internkontrollgrupp under En revidering av riktlinjer för internkontroll för Uddevalla kommun har beslutats av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Förändringarna innebär att Bestämmelser till riktlinjer för intern kontroll (UaFS 16/2005) upphävs och att reviderade Riktlinjer för internkontroll för Uddevalla kommun (KS 2015/354) gäller från och med Anledningen till förändringen är att de två tidigare dokumenten, bestämmelser och riktlinjer innehöll i stor utsträckning samma information. I de reviderade riktlinjerna har kommunstyrelsens och nämndernas ansvar förtydligats. Nämnderna ska godkänna resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen inom nämnden samt internkontrollplan för kommande år och rapportera detta till kommunstyrelsen senast i

56 Tjänsteskrivelse 2(3) Dnr KFN 2015/00136 december innevarande år. Kommunledningskontorets ekonomiavdelning utfärdar tillämpningsanvisningar för nämndernas interna kontroll utifrån de reviderade riktlinjerna. En internkontrollplan ska minst innehålla: Genomförd risk- och väsentlighetsanalys Vilka rutiner samt vilka kontrollmoment som ska följas upp Omfattningen av uppföljningen (frekvensen) Vem som ansvarar för att utföra uppföljningen Till vem som uppföljningen ska rapporteras När uppföljningen ska ske Inför 2016 års internkontrollplan har kultur- och fritidsnämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys på förvaltningens föreslagna kontrollpunkter under november Återrapportering av granskningen redovisas i december Kultur och fritidsnämndens internkontrollplan 2016 innehåller följande kontrollpunkter: Kommungemensam kontrollpunkt Direktupphandling. Hur följer verksamheterna den nya rutinen för direktupphandlingar över ett prisbelopp kr Förvaltningsspecifika kontrollpunkter Avtalsuppföljning. Att undersöka om avtalen är aktuella och följer beslutade riktlinjer. Rutiner för att få in förvaltningens intäkter. Att undersöka vilka rutiner som finns för fakturering och uppföljning av dessa. Granskningen avgränsar sig till förvaltningens fakturerade externa intäkter för kulturskolans verksamheter. Risk för hot och våld på biblioteken. Kartlägga de situationer som inneburit hot och våld under 2014 och Rutin för konstregister finns alla kommunens konstverk registrerade. Fungerar rutinen för nyregistrering, utlåning och tillbakalämnande tillfredsställande. Att genom stickprov kontrollera om att konstverk är registrerade och om processen runt utlåning av konst fungerar tillfredsställande. Fakturakontroll gällande konferenser, resor, kurser och representation. Under året genomförs stickprovskontroller och granskar att underlag och specificering för ändamålet finns med.

57 Tjänsteskrivelse 3(3) Dnr KFN 2015/00136 Katarina Hansson Kultur och fritidschef Monica Laigar-Strandberg Ekonom Expediera till Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen Uddevalla kommuns revisorskollegium

58 Intern kontroll Risk- och väsentlighetsanalys 1 (2) Dnr: KFN 2015/136 BILAGA 1 Direktupphandling Kommungemensam kontrollpunkt 2016 Uppgiftslämnare Upphandlingsenheten/kommunledningskontoret Kritiska faktorer/moment i processen/rutinen/systemet A. Rutinen anger att direktupphandlingar som huvudregel ska annonseras och att man i undantagsfall kan skicka förfrågan till endast ett urval av kända leverantörer. Direktupphandling ska ske via det elektroniska verktyget direktupphandlingsmodulen Visma och annonseras via den modulen. Annonseringen är en kritisk faktor som får konsekvenser för resten av upphandlingen. B. Rutinen anger att skälen för val av leverantör ska dokumenteras, det är också ett lagkrav. I LOU anges att skälen för beslut ska antecknas när det gäller direktupphandlingar där avtalsvärdet överstiger kr, i Uddevalla kommun gäller det enligt rutinen redan när avtalsvärdet överstiger ett prisbasbelopp. Valet av leverantör är det mest avgörande för avtalet/inköpet och dokumentation av skälen för val av leverantör är det absolut minsta som krävs beträffande att anteckna skälen för sina beslut och är därför en kritisk faktor. C. Rutinen, men även lagstiftningen, anger att direktupphandling endast får göras om värdet av upphandlingen understiger direktupphandlingsgränsen enligt LOU ( kr 2015) om inte annat lagstöd finns. Direktupphandlingsgränsen är därför en kritisk faktor. Vad blir konsekvensen om processen/rutinen/systemet inte fungerar A. Om annonsering inte sker riskeras att konkurrensen på marknaden inte tas tillvara, att för få eller dåliga anbud kommer in, att man missar en bra men okänd anbudsgivare/leverantör och att avtalet blir onödigt dyrt. Konsekvensen bedöms som 4. Allvarlig. B. Om skälen för val av leverantör inte dokumenteras, så brister det inte endast i efterföljande av rutinen utan det finns risk att det även brister i efterlevnad av lagstiftningen (för upphandlingar med avtalsvärde över kr). Konsekvensen av det kan bli kritik från tillsynsmyndighet och därmed minskat förtroende för kommunen från leverantörer och medborgare. Konsekvensen bedöms som 4. Allvarlig.

59 Risk- och väsentlighetsanslys 2 (2) Dnr: KFN 2015/136 C. Om gränsvärdet för direktupphandling överskrids kan upphandlingen bedömas som en otillåten direktupphandling. Kommunen riskerar då att få betala upphandlingsskadeavgift och att avtalet ogiltigförklaras. Missgynnade leverantörer kan också kräva skadestånd genom stämningsansökan. Konsekvensen bedöms som 4. Allvarlig. Hur stor är sannolikheten att fel skulle inträffa A. Tidigare har direktupphandling skett genom att utvalda leverantörer tillsänts en anbudsförfrågan. Vid användande av modulen är nu annonsering förvalt i den elektroniska direktupphandlingsmodulen, men det finns en risk att den tidigare rutinen ändå lever kvar. Sannolikheten bedöms som 3. Möjlig. B. Skälen för val av leverantör har tidigare inte varit nödvändigt att dokumentera i direktupphandlingar och det finns en risk att det inte görs av den anledningen, det går också att slutföra upphandlingen ändå (även om det inte blir korrekt). Sannolikheten bedöms som 4. Sannolik. C. Rutinen är ny och ersätter den kortare instruktion som fanns i den tidigare Upphandlingspolicyn. Direktupphandlingsgränsen har också ändrats ganska nyligen. Det finns risk att rutinen inte är känd hos alla som utför direktupphandlingar. Sannolikheten bedöms som 3. Möjlig. Åtgärd Rutinen bör tas med i kommande internkontrollplan som en kommungemensam kontrollpunkt. Rutinen för direktupphandling är en tillämpningsanvisning inom inköpsprocessen. Om resultat från internkontrollen visar att rutinen inte efterlevs, ska respektive förvaltning informera i sin linjeorganisation om att rutinen ska följas. Rutinen med tillhörande information finns på Inblicken.

60 Intern kontroll Risk- och väsentlighetsanalys 1 (5) Dnr: KFN 2015/136 BILAGA 2 Avtalsuppföljning Kultur och fritid, förvaltningsspecifik kontrollpunkt 2016 Uppgiftslämnare, Administrativa avdelningen Kritiska faktorer/moment i processen/rutinen/systemet Kultur och fritidsförvaltningen har en rutinbeskrivning för avtalshantering där olika sorters avtal hanteras. Målet med rutinbeskrivningen är att förvaltningens avtalshantering ska ske på ett systematiskt och rättsäkert sätt och procedurerna kring handläggningen ska vara enkla, tydliga och överskådliga. Avtal som ingås ska registreras i förvaltningens dokumenthanteringssystem och diarieföras. Avtal tecknas av ansvarig chef, kopia på avtal delges fakturahanteraren som ser till att fakturering blir gjord. Fakturahanteraren har inget ansvar vad gäller förnyelse, bevakning, ändring eller upphörande av avtal. Handläggningen av ett avtal omfattar flera moment och det kan ta lång tid finns risk att det tar lång tid från tecknandet, förnyelse eller uppsägning avtal detta kan leda till att inverkan på verksamhetens ekonomi. Vad blir konsekvensen om processen/rutinen/systemet inte fungerar Förvaltningen får inte in rätt intäkter som förväntas enligt beslutade riktlinjer. Konsekvensen bedöms som 3. Kännbar. Hur stor är sannolikheten att fel skulle inträffa Om det finns avtal som inte följer beslutade riktlinjer eller inte är tecknade är sannoliketen stor att förvaltningen inte få in rätt intäkter enligt avtalshanteringen. Konsekvensen bedöms som 3. Möjlig Åtgärd Då arbetet med att teckna avtal eller skriva om till korrekta avtal inte är genomfört fullt ut enligt tidigare granskningar fortsätter arbetet under Dels med att teckna avtal som inte är tecknade, dels påbörja arbetet med att förtydliga avtal som inte är fullständiga. Denna kontrollpunkt tas med i internkontrollplan 2016.

61 Risk- och väsentlighetsanalys 2 (5) Dnr: KFN 2015/136 Rutiner för att få in förvaltningens intäkter Kultur och fritid, förvaltningsspecifik kontrollpunkt 2016 Uppgiftslämnare, Administrativa avdelningen Kritiska faktorer/moment i processen/rutinen/systemet Denna granskning syftar inte att se hur kommunens bestämmelser för fakturering och kravverksamhet fungerar på förvaltningen, utan att undersöka vilka rutiner som finns för fakturering av förvaltningens intäkter. Avgränsningen i granskningen gäller de intäkter som fakturerars externt. För att avgränsa ytterligare, väljs en verksamhet ur förvaltningen. Granskningen avser rutinerna för att få in intäkter för kulturskolans verksamheter. Flera frågeställningar bör besvaras: Vilka rutiner finns för fakturering? Finns det risk för att inte alla intäkter faktureras? Sker någon uppföljning av fakturerade intäkter? Finns rutinerna dokumenterade? Om inte bör en kartläggning av processen göras. Vad blir konsekvensen om processen/rutinen/systemet inte fungerar Om rutinen/processen inte fungerar på ett säkert sätt finns risk för att förvaltningen inte får in rätt intäkter för utförd prestation. Konsekvensen bedöms som 3. Kännbar. Hur stor är sannolikheten att fel skulle inträffa Sannolikheten är stor att fel kan inträffa om det inte finns fungerande rutiner och uppföljning av denna försvåras. Konsekvensen bedöms som 3. Möjlig Åtgärd I internkontrollplan 2015 fanns denna kontrollpunkt med, där avgränsades granskningen till förvaltningens externa intäkter. Två verksamheter granskades, dels hyresintäkter för tillfällig upplåtelse dels bibliotekens förseningsavgifter. Båda dessa granskade områden visade att dokumenterade rutiner delvis saknades och att uppföljningen av om rätt intäkter fakturerades var svår att göra. En kartläggning av dessa processer har påbörjats. Denna kontrollpunkt föreslås vara med i internkontrollplan 2016 för att ytterligare granska en verksamhet i förvaltningen.

62 Risk- och väsentlighetsanalys 3 (5) Dnr: KFN 2015/136 Risk för hot och våld på biblioteken Kultur och fritid, förvaltningsspecifik kontrollpunkt 2016 Uppgiftslämnare, Administrativa avdelningen Kritiska faktorer/moment i processen/rutinen/systemet Det är viktigt att anställda kan vistas i en arbetsmiljö som så långt som möjligt minimerar riskerna för hot, våld och andra incidenter. Att känna sig trygga i sitt arbete och att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett för verksamheten tillfredsställande sätt. Vilka rutiner finns för att förebygga hot och våld på biblioteken? Genom att kartlägga hot och våld på biblioteken. Göra en nulägesanalys och en riskbedömning. Hur kan man förebygga att hot och våld minimeras? Vad blir konsekvensen om processen/rutinen/systemet inte fungerar Om de anställda utsätts för hot och våld eller andra incidenter kommer de att inte känna sig trygga i sitt arbete, vilket kan leda till att dem får svårigheter i att utföra sina arbetsuppgifter. Konsekvensen bedöms som 4. Allvarlig. Hur stor är sannolikheten att fel skulle inträffa Aggressivitet förekommer av och till på biblioteken. Framför allt med människor som är påverkade och psykiskt sjuka. Vanligast är att besökarna kommer i konflikt med varandra men även aggressivitet mot personalen har förekommit. Konsekvensen bedöms som 4. Sannolik Åtgärd En kartläggning av hot och våld som förekommit på biblioteken genomfördes under I internkontrollplan föreslås att en ny kartläggning av hot och våld som förekommit under 2014 och 2015 undersöks, för att se om arbetsmiljön för de som arbetar på biblioteken har förändrats.

63 Risk- och väsentlighetsanalys 4 (5) Dnr: KFN 2015/136 Rutin för konstregister Kultur och fritid, förvaltningsspecifik kontrollpunkt 2016 Uppgiftslämnare, Administrativa avdelningen Kritiska faktorer/moment i processen/rutinen/systemet Kultur och fritid har som särskild uppgift enligt Reglemente för Kultur och fritidsnämnden att ansvara för konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader, samt vårda, underhålla och utveckla kommunens konstsamling. Kommunens konstsamling uppgår till ca föremål. Det kan finnas en osäkerhet i bedömningen av att en post i konstregistret kan bestå av flera verk som slagits samman till en gemensam post. Kommunens konstinnehav förändras inte mycket över tid. Varje år köps det in några verk medan några tas bort. Däremot är det många som byter plats, huvudsakligen från en kommunal lokal till en annan. Konstverken finns utplacerade runt om i kommunen. Syftet är att se om processen kring registrering av nya konstverk, utlåning samt återlämning av konst fungerar tillfredställande. Vad blir konsekvensen om processen/rutinen/systemet inte fungerar Om denna process/rutin inte fungerar är det en risk att kommunens konstsamling inte är registrerad. Detta kan ur ett ekonomiskt perspektiv vara besvärande. Konsekvensen bedöms som 3. Kännbar. Hur stor är sannolikheten att fel skulle inträffa I tidigare granskning fanns svårigheter att utföra uppdraget på grund av tidsbrist för arbete med inventering och uppdatering av registreringen samt att utrymme för enklare underhåll av konstverken saknas. Sannolikheten för att ett fel ska inträffa är stor. Konsekvensen bedöms som 3. Möjlig. Åtgärd Vid återrapportering av internkontrollplan 2013 konstaterades att en skriftlig rutin saknades och att detta skulle följas upp under Då detta inte är genomfört ska denna uppföljning ske i internkontrollplan Att undersöka om det finns en rutin för att säkerställa en bättre process kring nyupplägg, utlåning och återlämning av konstverken samt minska risken att konstverk försvinner eller flyttas utan att det registreras i konstregistret

64 Risk- och väsentlighetsanalys 5 (5) Dnr: KFN 2015/136 Fakturakontroll gällande konferenser, resor, kurser och representation. Kultur och fritid, förvaltningsspecifik kontrollpunkt 2016 Uppgiftslämnare, Administrativa avdelningen Kritiska faktorer/moment i processen/rutinen/systemet Information om regler och vilka underlag som ska finnas vid konferenser, resor, kurser och representation finns tillgängligt på Inblicken, kommunens intranät. Risken finns att reglerna för hantering av fakturor och kostnader för konferenser, resor, kurser och representation inte är tillräckligt kända vilket kan leda till att verksamheten hanterar detta felaktigt. Vad blir konsekvensen om processen/rutinen/systemet inte fungerar Vid fel kan konsekvensen bli att man inte följer de regler som gäller för ovanstående kostnader. Det är viktigt att följa reglerna som gäller för moms vid till exempel representation. Konsekvensen bedöms som 3. Kännbar. Hur stor är sannolikheten att fel skulle inträffa Sannolikheten för att ett fel ska inträffa är stor, vid tidigare granskningar har kompletteringar och rättningar till kostnader för konferenser, kurser, resor och representation fått göras. Konsekvensen bedöms som 3. Möjlig Åtgärd Denna granskning är en stående förvaltningsspecifik kontrollpunkt i internkontrollplanen och bör vara med tills något annat beslutas. Kontroll av att samtliga underlag är kompletta vad gäller kostnader för kurser, konferenser, resor och representation. Under verksamhetsåret kommer stickprov att göras och kontakt kommer då att tas med de som inte följt reglerna.

65 Internkontrollplan 2016 Kommungemensam kontrollpunkt 1 (1) Dnr: KFN2015/136 BILAGA 3 Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Process/rutin Direktupphandling efterlevnad av ny rutin (för direktupphandlingar över ett prisbasbelopp, kr 2015) Kontrollansvar Respektive förvaltnings inköpssamordnare Kontrollmoment Kontrollmedel Frekvens Rapport till- och tidpunkt för rapport A. Har direktupphandlingarna Granskning av antal Ja/Nejsvar Samtliga direkt- Till nämnd i samband annonserats via det i systemrapport från upphandlingar på med 2016 års intern- elektroniska verktyget direktupphandlingsmodulen respektive förvaltning kontrollrapport samt till direktupphandlingsmodulen? eller i annan dokumentation under perioden upphandling-/inköpscontroller B. Har skälen för val av om modulen inte använts. 1 jan 31 aug 2016 Ekonomiavd. leverantör dokumenterats? C. Är alla direktupphandlingar under gränsen för direktupphandlingsvärdet? Kommunledningskontoret Ekonomiavdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen fax E-post kommunledningskontoret@uddevalla.se

66 Internkontrollplan 2016 Förvaltningsspecifika kontrollpunkter 1 (2) Dnr:KFN2015/136r BILAGA 4 Förvaltning: Kultur och fritid Handläggare: Monica Laigar Strandberg Process/rutin Kontrollansvar Kontrollmoment Kontrollmedel Frekvens Rapport till- och tidpunkt för rapport Avtalsuppföljning Ekonom Att undersöka om avtalen är aktuella och följer beslutade riktlinjer. Uppföljning från Kontrollera att samtliga avtal följer beslutade riktlinjer Hösten 2016 Till förvaltningschef och nämnd i samband återrapportering av 2016 års internkontrollplan internkontrollplan 2015 Rutiner för att få in förvaltningens intäkter Ekonom Kontrollera rutiner för externa intäkter, kartlägga processen Våren 2016 Risk för hot och våld på biblioteken Utvecklare Att undersöka vilka rutiner som finns för fakturering och uppföljning av denna. Fortsättning från internkontrollplan 2015 Att kartlägga de situationer som inneburit hot och våld, en uppföljning av den kartläggning som genomfördes i 2013 års internkontrollplan Genom intervjuer med medarbetare kartlägga situationer där hot och våld förekommit 2014 och Våren 2016 Till förvaltningschef och nämnd i samband återrapportering av 2016 års internkontrollplan Till förvaltningschef och nämnd i samband återrapportering av 2016 års internkontrollplan Kultur och fritid Administrativa avdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen fax E-post Kulturochfritid@uddevalla.se

67 2 (2) Process/rutin Kontrollansvar Kontrollmoment Kontrollmedel Frekvens Rapport till- och tidpunkt för rapport Rutin för konstregister Fakturakontroll gällande konferenser, resor, kurser och representation. Ekonom och ekonomiassistent Ekonomiassistent Att undersöka om kommunens konstverk är registrerade. Hur fungerar utlåning och återlämning av konst. Uppföljning från internkontrollplan Att granska fakturor. Kontroll av att samtliga underlag är kompletta vad gäller kostnader för kurser, konferenser, resor och representation. Att genom stickprov kontrollera konstverken och genom intervjuer kartlägga processen, för att se om det finns fungerande rutiner. Att genom stickprov att se om syfte och deltagarförteckning är bifogad och kontering är rätt. Hösten 2016 Varannan månad 2016 (jämn) Till förvaltningschef och nämnd i samband återrapportering av 2016 års internkontrollplan Till förvaltningschef och nämnd i samband återrapportering av 2016 års internkontrollplan

68 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(3) Dnr KFN 2015/00146 Handläggare Handläggare Torben Larsson Telefon Bidrag till handikapp-, länk-, frivillig-, sociala och pensionärföreningar 2016 Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden har kommunfullmäktiges uppdrag att fördela föreningsbidrag till föreningar som är verksamma i kommunen. Den ekonomiska ramen för kommunalt föreningsbidrag till handikapp-, länk-, frivillig-, sociala och pensionärsföreningar är oförändrad inför 2016 vilket innebär att den är kvar på kr. Bidragen fördelas enligt gällande riktlinjer. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Kultur och fritidsförvaltningens PM , med bilaga Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att bevilja HSO i Uddevalla kommun samt kommunalt lönebidrag för 1,5 tjänst att bevilja Afasiföreningen i Uddevalla att bevilja Astma och allergiföreningen i Uddevalla att bevilja Attention Uddevalla att bevilja DHB Västra (Döva, hörselskadade och språkstörda barn) att bevilja Diabetesföreningen i Uddevalla samt kommunalt lönebidrag för 0,5 tjänst att bevilja DHR Uddevallaföreningen att bevilja FUB i Uddevalla (utvecklingsstörda barn och unga/vuxna) att bevilja Hjärnskadeförb. Hjärnkraft Fyrbodal att bevilja Hjärt- och lungsjukas förening kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr

69 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(3) Dnr KFN 2015/00146 att bevilja Hörselskadades förening Uddevalla att bevilja IFS Fyrbodal (personer med schizofreni och liknande psykoser) att bevilja Neuroförbundet Uddevalla att bevilja Reumatikerföreningen i Uddevalla att bevilja Mag- och Tarmföreningen i Fyrbodal att bevilja Strokeföreningen Fyrbodal att bevilja Synskadades Riksförbund Uddevalla att bevilja Epilepsi i Bohuslän att bevilja Psoriasisförbundet lokalavdelning MUSKOT att bevilja Rörelsehindrade Barn & Ungdomar Uddevalla (RBU) att bevilja Bröstcancerförening Emelie Bohuslän att bevilja Föreningen För Psykiskt Funktionshindrade Vänkraft att bevilja Parkinson Norra Älvsborg-Bohuslän att bevilja Forshälla PRO att bevilja SPF Viken att bevilja Skogslyckans PRO att bevilja Skredsviks PRO i Uddevalla att bevilja Uddevalla PRO. att bevilja Kamratföreningen Länken i Uddevalla att bevilja Fria Sällskapet Länkarna i Uddevalla att bevilja Sällskapet Länkarna i Uddevalla att bevilja Bris Region Väst kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr

70 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 3(3) Dnr KFN 2015/00146 att bevilja Norra Älvsborgs förening för frivilliga samhällsarbetare att bevilja R.O.S Rådgivning Om Sekter att bevilja Uddevalla Hem Och Samhälle att bevilja Demensföreningen i Uddevalla att bevilja Föräldraföreningen mot Narkotika att bevilja ATSUB (Anhörigföreningen till sexuellt utnyttjade barn) att bevilja V. Götalands Godmanförening för ensamkommande barn att bevilja Bohusläns God Man och Förvaltarförening att bevilja Föreningen Frivilligcentrum Uddevalla att bevilja Lekstugans IF att bevilja Strandbynäs Gårds Intresseförening att bevilja Bokenäs föräldradrivna Öppna förskola kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Katarina Hansson Kultur och fritidschef Torben Larsson Handläggare Expediera till berörda föreningar

71 PM 1 (6) Dnr: KFN 2015/00146 Handläggare Handläggare Torben Larsson Telefon torben.larsson@uddevalla.se Förslag till fördelning av föreningsbidrag för handikapp-, länk-, frivillig-, sociala och pensionärsföreningar inför 2016 Årets anslag Den ekonomiska ramen för kommunalt föreningsbidrag till handikapp-, länk-, frivillig-, och pensionärsorganisationer samt sociala föreningar är oförändrad inför 2016 vilket innebär att den är kvar på kr. Förutsättningar Samtliga föreningar som avser ansöka om bidrag från Kultur och fritidsnämnden ska först ansöka om bidragsberättigande. Att en förening är bidragsberättigad innebär att den uppfyller de allmänna villkor och förutsättningar som Kultur och fritidsnämnden beslutat om Vid ansökan om bidragsberättigande inlämnar samtliga föreningar årsmötesprotokoll, ekonomisk redovisning, revisionsberättelse, verksamhetsberättelse samt verksamhetsplan. Fördelningen av bidrag till respektive föreningskategori sker i enlighet med de riktlinjer som Kultur och fritidsnämnden övertagit från socialnämnden, detta skedde Nedan följer en beskrivning av dessa riktlinjer: Handikapporganisationer Bidrag kan utgå till förening med minst 15 medlemmar bosatta i Uddevalla kommun Grundbidrag uppdelat på en fast del (4000 kr/förening) och en rörlig del (20 kr/medlem). Hyresbidrag utgår med 80 % eller 90 % av faktisk hyra inkl. el. Den högre procentsatsen är för föreningar med fler än 200 medlemmar. Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO) beviljas hyresbidrag med 85 % av faktisk hyra. Startbidrag 3000 kr till nya föreningar. Lönebidrag, föreningar med lönebidragsanställda beviljas 95 % av den faktiska lönekostnaden med avdrag för AMI: s bidragsdel. Högsta bidragsgrundande lönenivå har sedan varit kr/månad. Kultur och fritid Fritidsavdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen fax E-post kulturfritid@uddevalla.se

72 2 (6) Sociala föreningar/frivilligorganisationer Beviljandet av föreningsbidrag till denna föreningskategori har vid tidigare års fördelningar tagit hänsyn till deras betydelse för kommunen och samhället i övrigt. Det finns inga klara normer för hur dessa bidrag ska fördelas. I denna grupp av föreningarna finns dels föreningar med sin huvudsakliga verksamhet i Uddevalla kommun men även föreningar som har mer regional omfattning. De föreningar som verkar på regional nivå saknar medlemsunderlag för att driva en lokalförening men verkar för och har medlemmar som är bosatta inom kommunen. Länkorganisationer hyresbidrag beviljas med 90 % av faktisk hyra inkl. el. verksamhetsbidrag beviljas baserat på antal medlemmar samt den verksamhet de bedriver dock finns ingen fastställd norm som verksamhetsbidraget beräknas på. Pensionärsorganisationer enligt socialnämndens beslut , utgår kostnadsersättning för kontaktombud vid väntjänst med 375 kr per ombud. Förslag till fördelning Handikapporganisationer Grundbidrag till handikapporganisationerna föreslås enligt beräkning efter riktlinjer till kr (fast och rörlig del), hyresbidrag uppgår enligt förslaget till kr samt särskilt bidrag till kr (bilaga 2). Lönebidragen uppgår till kr (bilaga 3) för Totalt, förutom lönebidrag, går enligt ovanstående förslag kr till handikapporganisationerna. Särskilda bidrag till handikapporganisationer DHB Västra (Döva, hörselskadade och språkstörda barn) ansöker totalt om ett verksamhetsbidrag på kr. Föreningen har sin lokal i Vänersborg och dess upptagningsområde omfattar hela Västra Götaland, Jönköpings samt Hallands län. Bidraget skall användas till kursverksamhet, temadagar samt lägerverksamhet som anordnas för medlemmarna. Föreningen beviljas enligt förslaget kr till ovanstående ändamål. Hjärt- och lungsjukas förening ansöker om kr i särskilt bidrag till genomförandet av två informationsdagar, Hjärtats dag och Internationella KOLdagen. Föreningen beviljas enligt förslaget kr till ovanstående ändamål.

73 3 (6) Rörelsehindrade Barn & Ungdomar Uddevalla (RBU) ansöker om kr i särskilt bidrag till att installera en lift för lyft av personer från ramp till häst vid Uddevalla Ridklubbs anläggning på Nöthult ( kr) samt inköp av tre stycken cyklar lämpade för RaceRunning ( kr). RaceRunning ger personer med funktionsnedsättning möjlighet att utöva en sport på högsta nivå eller som motionsform. Enligt förslaget avslås ansökan med motiveringen att en installation på Nöthult är Uddevalla Ridklubbs verksamhetsansvar. Gällande inköp av cyklar ser förvaltningen över möjligheten att göra detta inköp då de i kommunal verksamhet ökar tillgängligheten för fler personer att utöva RaceRunning. Parkinson Norra Älvsborg-Bohuslän ansöker om kr i särskilt bidrag till månatliga föreläsningar i Uddevalla med information om Parkinson sjukdom ( kr). De ansöker även till julbord för 50 personer a 350 kr ( kr). Föreningen beviljas enligt förslaget kr till föreläsare, lokalhyra och annonsering för tolv stycken föreläsningar under förutsättning att de genomförs i Uddevalla kommun. Sociala föreningar/frivilligorganisationer Verksamhetsbidraget till de olika sociala föreningarna som verkar inom Uddevalla kommun och Västra Götalandsregionen uppgår enligt förslaget till kr, detta är fördelat enligt följande: kr till de föräldradrivna öppna förskolorna, kr till Frivilligcentrum samt till de övriga föreningarna kr (bilaga 4). + Nedan följer en beskrivning av de ansökande föreningarnas verksamhet och deras bidragsansökan samt förslag till beslut. Västra Götalands Godmanförening för ensamkommande barn: Föreningen startade sin verksamhet år 2010 och arbetar främst med att rekrytera nya medlemmar som vill arbeta som gode män samt utbilda dem och anordna föreläsningar. De samarbetar med kommunernas överförmyndare och utbildar gode män i Uddevalla. Föreningen ansöker om kr och enligt förslaget beviljas föreningen kr vilket är oförändrat från föregående år. BRIS region Väst: BRIS verksamhet är allmänt känd, de är en förening som länge arbetat med att på olika sätt finnas till så att barn alltid ska ha någon vuxen att vända sig till. För att uppnå detta syfte har föreningen bl.a. barnens hjälptelefon, BRIS mejlen och BRIS chatten m.m. BRIS i Väst har under många år fått bidrag från Uddevalla kommun för sin verksamhet. Föreningen ansöker om 10 kr/barn. Enligt förslag föreslås BRIS få ca 5 kr/barn vilket innebär att de beviljas kr inför 2016, vilket är oförändrat från föregående år.

74 4 (6) Norra Älvsborgs Förening för frivilliga samhällsarbetare: NÄFFS är en ideell förening som samlar de som arbetar som övervakare och häktesbesökare inom kriminalvården men också kontaktpersoner inom socialtjänsten och stödpersoner inom omsorgerna och psykiatrin samt gode män och förvaltare. I Uddevalla har föreningen några personer som är aktiva i besöksgruppen som besöker häktet. Föreningens verksamhet innefattar också medlemsmöten och studieresor för medlemmarna. Föreningen ansöker om kr och enligt förslaget beviljas föreningen kr vilket är oförändrat från föregående år. R.O.S Rådgivning Om Sekter ROS: Har som sin främsta uppgift att hjälpa till och stödja människor som av någon manipulativ/destruktiv grupp utsatts för förtryck, otillbörlig påverkan eller vilseledande rekryteringsmetoder. ROS verkar delvis genom föreningsmöten och dels genom upplysande verksamhet i skolor och myndigheter eller de intressenter som ber om ROS medverkan. Föreningen har en telefonjour där de tar emot samtal alla dagar i veckan. Föreningen ansöker om kr och enligt förslaget beviljas föreningen kr vilket är oförändrat från föregående år. Uddevalla Hem Och Samhälle: Föreningen anger i sin ansökan att de ansöker om bidrag för att informera sina medlemmar om konsumentfrågor samt andra aktuella frågor i samhället. Föreningen ansöker om kr och enligt förslaget beviljas föreningen kr vilket är oförändrat från föregående år. Demensföreningen i Uddevalla: Föreningen har verksamhet för anhöriga till demenssjuka och bedriver verksamhet för att öka kunskapen om demenssjukdom/demensvård genom föreläsningar och utbildningar. Föreningen ansöker om kr och enligt förslaget beviljas föreningen kr vilket är oförändrat från föregående år. Föräldraföreningen mot narkotika: Föreningens verksamhet startade i Göteborg 1984, syftet för föreningen är att hjälpa anhöriga till missbrukare som behöver annan hjälp än vad socialtjänsten och andra myndigheter kan erbjuda. Föreningen anordnar t.ex. självhjälpsgrupper för anhöriga och föräldrar, föreläsningar och familjelivskurser. Föreningen ansöker om kr och enligt förslaget beviljas föreningen kr vilket är oförändrat från föregående år. ATSUB (Anhörigföreningen till sexuellt utnyttjade barn): ATSUB är en Göteborgsbaserad förening som bedriver en kris-, rådgivande-, och stödjande verksamhet för anhöriga till sexuellt utnyttjade barn. ATSUB stödjer ett 20-tal familjer i Uddevalla med krissamtal och föreläser för professionella samt för kvinnojourer. Föreningen ansöker om kr och enligt förslaget beviljas föreningen kr vilket är oförändrat från föregående år.

75 5 (6) Föreningen Frivilligcentrum Uddevalla: Föreningen strävar efter att bli en mötesplats för frivillighet i Uddevalla och agera som lots åt volontärer. Genom ett utvecklat samarbete med andra föreningar är Frivilligcentrums strävan att hjälpa den sökande volontären till rätt organisation för han/henne. I verksamheten ingår också att erbjuda olika former av gemenskap genom café, självhjälpsgrupper och aktivitetsgrupper. Föreningen ansöker om kr till lokal- och lönekostnader och enligt förslaget beviljas föreningen kr vilket är oförändrat från föregående år. Lekstugans IF: Föreningen är en föräldradriven öppen förskola som bedriver sin verksamhet i Ljungskilegården. Föreningen har träffar tre gånger per vecka. Hyrorna i Ljungskilegården är inte bidragsgrundande då en subvention redan finns från kommunen till den alliansförening som kommunen har avtal med. Lekstugans IF ansöker om kr inför Enligt förslaget beviljas föreningen kr vilket är oförändrat från föregående år. Strandbynäs Gårds Intresseförening: Föreningen hyr Strandbynäs Gård av kommunen men står själva för drift och underhåll. Föreningen bedriver flera olika verksamheter varav den föräldradrivna öppna förskolan är en av dem, övriga verksamheter är bl.a. studiecirklar, föreläsningar och uthyrning av lokalen till föreningar och privatpersoner. Föreningen ansöker om kr till sin verksamhet, bidraget syftar till att ge föreningen stöd till husets drift för att kunna fortsätta bedriva barnverksamhet. Enligt förslaget beviljas föreningen kr vilket är oförändrat från föregående år. Bokenäs Föräldradrivna Öppna Förskola: Föreningen hyr in sig hos Bokenäs bygdegårdsförening för att genomföra sin verksamhet, föreningen träffas en gång per vecka och har bl.a. pyssel och sångstunder. För att kunna bedriva och utveckla verksamheten ansöker föreningen om kr inför Enligt förslaget beviljas föreningen kr vilket är oförändrat från föregående år. Länkorganisationer Hyresbidrag till länkorganisationerna föreslås uppgå till kr. I verksamhetsbidrag föreslås fördelning av kr (bilaga 5). Verksamhetsbidraget fördelas med hänsyn tagen till de olika föreningarnas utåtriktade verksamhet samt deras samarbete med socialtjänsten. Pensionärsorganisationer I enlighet med socialnämndens beslut att varje kontaktombud skall få kostnadsersättning med 375 kr har beräknats att pensionärsorganisationernas bidrag uppgår till kr för ombuden (bilaga 5).

76 6 (6) Ekonomisk sammanfattning Ovanstående förslag ger en fördelning på totalt kr (bilaga 1) av den totala ramen på kr för Förslaget ger utrymme till en fri pott på kr för inkommande ansökningar under år Bilagor Bilaga 1-5: Sammanfattning av förslag till bidragsfördelning inför 2016

77 bilaga 1 Ansökningar och förslag av bidrag till föreningar inför 2016 Verksamhet Beslut Förslag Sociala föreningar/bil Frivilligcentrum/bil Öppen förskola/föräldradriven/bil Länkföreningar/bil därav hyra verksamhetsbidrag Handikapporganisationer/bil därav hyra, el, städ grundbidrag särskilda bidrag startbidrag Lönebidrag/bil Väntjänst/bil Fri pott Totalsumma bidrag

78 Förslag på fördelning av bidrag till handikappföreningarna inför 2016 Bilaga 2 Förening Antal medlemmar Grundbidrag Grundbidrag Hyresbidrag Särskilt bidrag Förslag Bidrag 2015 Förslag Beslutat KFN totalt U-a (fast) (rörlig) sökta särskilt bidrag Bidrag 2016 Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO) Afasiföreningen Astma & allergi föreningen ) Attention Uddevalla DHB Västra Diabetesföreningen ) DHR Uddevallaföreningen FUB i Uddevalla ) Hjärnskadeförb. Hjärnkraft Fyrbodal ) Hjärt & Lungsjukas förening ) Hörselskadades förening Uddevalla IFS Fyrbodal (schizofreniförbundet) ) Neuroförbundet Uddevalla ) Reumatikerföreningen Mag- och Tarmföreningen i Fyrbodal ) Strokeföreningen Fyrbodal Synskadades riksförbund Uddevalla Epilepsi i Bohuslän ) Psoriasisförb. Lokalavd. Muskot Rörelsehindr barn & ungdomar U-a ) Bröstcancerfören. Emelie Bohuslän FFPF Vänkraft ) Parkinson Norra Älvsborg-Bohuslän Summa ) Hyr hos HSO 2)Lånar lokal av socialtjänsten; avd.för särskild handikappomsorg.

79 Bilaga 3 Lönebidragsanställda 2016 Förening Sysselsättningsgrad Bidrag från Verksamhetsbidrag KFN/mån per månad Diabetes 50% HSO 50% HSO 100% Summa per månad Summa per år

80 Förslag till fördelning av bidrag till sociala föreningar/frivilligorganisationer 2016 Bilaga 4 Förening Antal Beviljat bidrag Ansökt 2016 Bidrag 2016 Beslut KFN medlemmar 2015 (förslag) Bris Region Väst Norra Älvsborgs förening för frivilliga samhällsarbetare R.O.S Rådgivning Om Sekter Uddevalla Hem Och Samhälle Demensföreningen i Uddevalla Föräldraföreningen mot Narkotika ATSUB (Anhörigfören. till sexuellt utnyttjade barn) V. Götalands Godmanförening för ensamkommande barn Bohusläns God Man och Förvaltarförening 74 ny Föreningen Frivilligcentrum Uddevalla Föräldradrivna öppna förskolor Lekstugans IF Strandbynäs Gårds Intresseförening Bokenäs Föräldradrivna Öppna Förskola Summa:

81 Bilaga 5 Förslag till ersättning för väntjänst/kontaktverksamhet 2016 Förening Antal ombud Bidrag 2015 Bidrag 2016 Forshälla PRO SPF Viken Skogslyckans PRO Skredsviks PRO Uddevalla-Ljungskile PRO Summa 2016: Summa 2015: Förslag till fördelning av bidrag till länkorganisationer 2016 Förening Antal medl. Medlemsavg. Hyresbidrag Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidrag Totalt 90% (ansökt) 2016 (förslag) 2016 (förslag) Kamratföreningen Länken Fria Sällskapet Länkarna Sällskapet Länkarna Summa Summa 2016: Summa 2015:

82 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(3) Dnr KFN 2015/00147 Handläggare Handläggare Torben Larsson Telefon Bidrag till kulturföreningar 2016 Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden har kommunfullmäktiges uppdrag att fördela bidrag till föreningslivet i Uddevalla. Den ekonomiska ramen för bidrag till kulturföreningar uppgår till kr. Förslaget är framtaget med hänsyn taget till Uddevalla kommuns Kulturpolitiska mål. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Kultur och fritidsförvaltningens PM med bilaga Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att bevilja Bohusläns Föreningsarkiv att bevilja Bokenäs Hembygdsförening att bevilja Bokenäsets Ådra att bevilja Collegium Musicum att bevilja Filmis att bevilja Kulturens Hus Ljungskile att bevilja Kaprifolkören att bevilja Kören Fräknarna att bevilja Lane-Ryrs Hembygdsförening att bevilja L Jazz Ljungskile att bevilja Ljungskile Dansare och Spelmän att bevilja Ljungskile Filmstudio att bevilja Ljungskileortens Hembygdsförening kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr

83 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(3) Dnr KFN 2015/00147 att bevilja Musikföreningen Adrian att bevilja Musikföreningen Musikhuset att bevilja Målarföreningen Kasen 27 att bevilja Odd Singers att bevilja Skredsvik, Herrestad, Högås Hembygdsför. att bevilja Uddevalla Bluesförening att bevilja Uddevalla Filmförening att bevilja Uddevalla Finska Förening att bevilja Uddevalla FN-förening att bevilja Uddevalla Folkdansgille att bevilja Uddevalla Hembygdsförening att bevilja Uddevalla Humanistiska Förbund att bevilja Uddevalla Kammarorkester att bevilja Uddevalla Konstförening att bevilja Uddevalla Riksteaterförening att bevilja Uddevalla Släktforskare att bevilja Uddevalla Stadsmusikkår att bevilja U-a Varvs och Industrihistoriska för kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Ärendebeskrivning Ramen för bidrag till kulturföreningar är kr. Enligt förslaget fördelas kr, vilket lämnar kr för att stödja eventuella inkommande bidragsansökningar under året.

84 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 3(3) Dnr KFN 2015/00147 Katarina Hansson Kultur och fritidschef Torben Larsson Handläggare Expediera till berörda föreningar

85 PM 1 (1) Dnr: KFN 2015/00147 Handläggare Handläggare Torben Larsson Telefon torben.larsson@uddevalla.se Förslag till bidrag kulturföreningar 2016 Årets anslag Allmännyttiga ideella kulturföreningar i Uddevalla som är bidragsberättigade har möjlighet att ansöka om verksamhetsbidrag. Ramen för dessa bidrag för 2016 är kr. Förutsättningar Samtliga föreningar som avser ansöka om bidrag från Kultur och fritidsnämnden ska först ansöka om bidragsberättigande. Att en förening är bidragsberättigad innebär att den uppfyller de allmänna villkor och förutsättningar som Kultur och fritidsnämnden beslutat om Vid ansökan om bidragsberättigande inlämnar samtliga föreningar årsmötesprotokoll, ekonomisk redovisning, revisionsberättelse, verksamhetsberättelse samt verksamhetsplan. Enligt de övergripande kulturpolitiska målen ska föreningar med verksamhet till och för barn och ungdomar prioriteras. En viktig faktor i fördelning är att föreningarna ska arbeta med en utåtriktad verksamhet. I denna fördelning finns även föreningar som tar ett stort ansvar vid bevarandet av vårt kulturarv. Förslag till fördelning Ramen för bidrag till kulturföreningar är kr. Enligt förslaget tillskapas en pott på kr för ansökningar från föreningarna under verksamhetsår Detta ger utrymme för mer riktade projekt, som till exempel miljöförbättringar, tillgänglighetsanpassningar i enlighet med strategiskplan, kulturpolitiska mål och Kultur och fritidsnämndens styrkort. Kulturbidrag förslag 2016 (bilaga) visar den föreslagna fördelningen. Den har genomförts i samråd med kulturavdelningen. Ekonomisk sammanfattning Enligt förslaget fördelas kr. En pott skapas på kr för eventuella inkommande bidragsansökningar under år Bilaga Kulturbidrag förslag 2016 Kultur och fritid Fritidsavdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen fax E-post kulturfritid@uddevalla.se

86 Kulturbidrag förslag Förslag Förening Lokal Beviljat Ansökt 2016 Skredsvik, Herrestad, Högås hbf högsta möjliga Bokenäs Hembygdsförening ᴬ U-a hembygdsförening Ljungskileortens hembygdsför 24651ᴬ Lane-Ryrs Hembygdsförening Kulturens Hus Ljungskile plus 2 552ᴬ Bohuslän föreningsarkiv U-a Finska förening U-a Konstförening Målarföreningen Kasen Filmis Ljungskile Filmstudio 0 ej ansökt U-a Filmförening U-a Humanistiska förbund U-a Släktforskare U-a FN-förening U-a varvs och industrihistoriska för U-a Folkdansgille plus ᴬ L'Jazz Ljungskile , Collegium Musicum Bokenäsets Ådra Lj. Dansare och Spelmän 19431ᴬ U-a Stadsmusikkår U-a kammarorkester Kören Fräknarna Odd singers Kaprifolkören Musikföreningen Adrian ᴬ Musikföreningen Musikhuset ᴬ U-a Bluesförening U-a Riksteaterförening TOTALT * redovisade av föreningen enligt ansökningsblankett Att fördela ᴬ hyresintäkter avräknat Förslag Pott

87 -

88 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(2) Dnr KFN 2015/00145 Handläggare Handläggare Torben Larsson Telefon Bidragsansökningar från stiftelser inför 2016 Sammanfattning Inför verksamhetsåret 2016 har bidragsansökningar kommit från fyra stiftelser, Stiftelsen Sjömanskyrkan, Stiftelsen Sveriges Sjömanshusmuseum, Stiftelsen Bohusläns Försvarsmuseum samt Stiftelsen Ljungskile Folkhögskola. Kultur och fritidsnämndens beslutade , Definitioner, inriktningar, allmänna villkor och förutsättningar, att bidrag inte beviljas till stiftelser. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Motivering till ansökt belopp från stiftelser inför 2016 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att avslå bidragsansökningarna från stiftelser inför verksamhetsåret 2016 Ärendebeskrivning Normerna som gäller från och med får negativ effekt på de fyra stiftelser som Kultur och fritidsnämnden sedan tidigare beviljat bidrag till och vars verksamhet ansetts viktig för Uddevalla kommun. De aktuella stiftelserna är Ljungskile Folkhögskola, Sveriges Sjömanshusmuseum, Bohusläns Försvarsmuseum samt Sjömanskyrkan. Vid bidragsfördelningen inför 2015 gjorde Kultur och fritidsnämnden avsteg från bidragsnormen och beviljade dessa stiftelser bidrag. Nedan följer en uppställning över vad stiftelserna beviljades inför 2015 samt vad de ansöker om inför verksamhetsåret Stiftelser Bidrag 2015 Ansökt 2016 Ljungskile Folkhögskola Sjömanskyrkan i Göteborg Sveriges Sjömanshusmuseum Bohusläns Försvarsmuseum

89 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(2) Dnr KFN 2015/00145 Katarina Hansson Kultur och fritidschef Torben Larsson Handläggare Expediera till berörda stiftelser

90 i \ t a- Till Kultur och hitid UDDEV 'il-' ili.-,\ii\i i..l\, '''--\:'/ì \iì +ii:li ;: -ri Uddevalla ANSÖKAN OM verksamhetsbidrag FÖR Stiftelsen Sveriges Sjömanshusmuseum i Uddevalla bildades 1994 och museilokalerna kunde den27 oktober 1995 invigas, Den 1 juni 1996 anordnades ett dagligt öppethållande genom att en person anställdes för att sköta den dagliga verksamheten.1997 och 1998 utökades utställningsytorna och nya utställningar kunde öppnas. Under 2000 togs ytterligare lokaler i anspråk. Under 2005 och 2006 gjordes ytterligare stora renoveringar av museet med utökade och fürbättrade lokaler som resultat. Museet utvecklas hela tiden vidare under ftirutsättning att defta kan finansieras med bibehållna medel für drift och öppethållande. Museet driver verksamhet enligt ftiljande inriktningar: t Museiverksamhet, med ett tidstypiskt mönstringskontor och utställningar om sjöfolk och farfyg. * Temautställningar. F Forskningsarkiv över sjöfolk och handelsflotta. 'È Upplysningsverksamhet för studerande, såväl ungdom som vuxenstuderande, for att levandegöra sjöfolkets livsbetingelser och sjömanshusens uppgifter genom åren, liksom en översikt av Sveriges sjöfart genom åren. Museet informerar även om dagens sjöfart och kaniärmöj ligheter inom sjöfartsnäringen. Verksamhetsberättelse für foregående år rned ekonornisk redovisning bifogas. Ansökan. För 2016 planerar vi att: i. Utveckla utställningar och arkiv. 2. Utveckla vår satsning på guidning av skolklasser. 3. Fortsätta digitaliseringen av våra arkiv. Refererande till ovanstående, och särskilt med hänvisning till vårt st2indigt tränga ekonomiska läge, vilket dessutom fürsämrats genom alt vâtr huvudsponsor har dragit bort sitt anslag pga ändrad bidragspolicy, ansöker härmed Stiftelsen Sveriges Sjömanshusmuseum i Uddevalla om ett ökat verksamhetsbidrag på totalt :-, ökningen av bidragsäskandet motiveras av detta samt de ökade kostnaderna für el och fiärrvärme de senaste åren. Vi ber också om fortsatt undantag från de gällande bestämmelserna för bidrag, såsom vi beviljats de senaste åren. Med vänliga hälsningar och hopp om ett positivt bemötande Stilìcl.scn Svt--rigcs S_jiinrrr r.slrrrsrnuscuirr St. I lcllcvigsgaran 4 45r 4o Uooetau.,t 'l'el,/r xr t o E- r,t.: sjtlmln slttrsmrrseunr@ì qli,.)m *r,r'rv.s. j oruartshrr s rr\rrsctr m.org

91 Lâ --, sjöunnsrcyrkori\a I cöteborgs srrft Box 4039, Göteborg, Postgiro , Bankgiro ,'l'el. 03I-I , Fax omanskyrkan.se, Organisationsnummer I Tiil Uddevalla kommun Kultur och Fritid Ansökni om verksamhets bidras från Uddevall a kommun I '-',) -l' :L t::(l'- Sjömanskyrkorna i Göteborgs stift bedriver sjömansvård bland svenskt sjöfolk i Göteborg, Halmstad och i Bohuslän. I Bohuslän har vi en uppsökande verksamhet i första hand till hamnarna i Uddevalla och i Lysekil/Brofjorden. Vi arbetar med en mobil enhet och två stationära lt-centra. Den mobila enheten utgörs av en anställd och ett fordon. Anställningen är på 50% av heltid. lt- centrana är förlagda i var sin del av Uddevalla hamn och servar sjöfolket där. Genom de två lt-centrena kan sjöfolk från hela världen komma i kontakt med sina anhöriga både via mail och Skype. Denna möjlighet är mycket uppskattad och används flitigt. Sjömanskyrkans verksamhet i Uddevalla riktar sig till sjöfolk av alla nationaliteter. Enlig ILOkonventionen är stat och kommun ålagda att ta emot gästande sjöfolk i arbete ombord på fartyg. Sjömanskyrkan utgör med sitt arbete i Uddevalla en viktig länk i uppfyllandet av konventionen. Förutom fartygsbesök, där sjömanskyrkan erbjuder samtal och själavård tillhandahåller kyrkan tidningar, telefonkort och i möjligaste mån även bistår med transporthjälp av sjöfolk för ex. shopping. Ett bidrag till Sjömanskyrkans verksamhet i Uddevalla är mycket angelägen och välkommen Vi ber om ett anslag för verksamhetsåret 20j.6 om 40,000 Kr. Kostnader: Hyra Krlår lnternetuppkoppling Kr/år Driftskostnader bil Uddevalla Kr/år Lön inkl. arbetsgivaravgift assistent 25 o/o ãv heltid Kr/år Göteborg den22 oktober, 2015 För Stiftelsen Sjömanskyrkorna i Göt eborgs Med sningar Sjöm spräst Ekonomichef hrman Sjömansþrkan i Göteborg Postadress: Box 4039, Besöksadress: Stigbergsrorget e-post: sjomanskyrkan. gbg@svenskakyrkan.se Tel 03), Fu03r Sjömansþrkan i Bohuslän Vindfâllegatan 35 läg Uddevalla e-post: s jk. uddevalla@mareud.com Tel Fax l Sjömansþrkan i Halmstad Strandgatan HaImsrad, TellBax

92 BOHU.II-ZNJ' FOR.çV,4R.çMUJEUM it: i i,,i l. t..ll,rl1;_;j Uddevalla kommun Kultur och fritid 45L 8L Uddevalla Ansökan om verksamhetsbidrag Vi ansöker härmed om verksamhetsbidrag med kr till stiftelsens driftskostnader. Vi är helt beroende av bidrag för vår verksamhet. Vid oväntade skador mm på föremål eller byggnad blir verksamheten lidande. Som exempel kan nämnas att i bifogad resultatrapport är en post på 31 tkr ännu inte bokförd avseende utförd reparation på vattenskada i taket. Vi kommer att budgetera för 2016 Reparation, underhåll El, värme Renhållning Kostnader totalt Hvresintäkter Nettokostnad kr kr kr kr kr kr Stiftelsen Bohusläns Försvarsmuseum Bror Lundberg Kassör Postadress: Pionjärvägen Uddevalla s E Tfn: Org nr: IBAN: www. boh usla ns-fo rsva rsm use u m.se Bankgiro: BIC/SWIFT: HANDSESS

93 e ì f ß UL]DE'1 \LL A t((lv' ".jf''l KUlll_t :... i,.! lrì. ì _,.i.. 'f iì J..r :,:?!' Ljungskile folkhögskola Valdemar Svenssons väg l l Ljungskile []rê.jìètr 1.- -,.- -.,..:ì -.la s: ç Ansökan om verksamhetsbidrag ftir året 2016 Ljungskile folkhögskola ansöker och verksamhetsbidrag från Uddevalla kommuns kultur- och fritidsfürvaltning, ftir den del av verksamheten som faller under Kultur och fritidsnämndens verksamhetsområde och som vänder sig till allmänheten. Sökt belopp är kr Ljungskile folkhögskola är for många ett centrum i bygden, i synnerhet vad gäller kultur- och fritidsverksamhet. Under 2014 genomftirde vi ett 100-tal olika kulturarrangemang som var öppna ftir allmänheten. Exempel på dessa är: I samarbete med Hälle IF och Ljungskile filmstudio har vi visat film i Grundtvigsalen i ftirsta hand på tisdagskvällar vid sammanlagt 52 tillfìillen under året. Allmänheten har bjudits in till 19 konserter 12 utställningar har visats i vårt bibliotek. I det traditionella midsommarfirande deltog ca 350 personer och i den efterftiljande konserten cirka 100 personer. Musiklinjens ensembler har framträtt i kyrkor och på konserter utanfür skolan. Vi är övertygande om att kultur- och fritidslivet i Uddevalla kommun hade varit mycket faltigare utan Ljungskile folkhögskola. Vi har i många år erhållit ett kommunalt bidrag och hoppas inftir kommande år få bli beviljade en summa om 60 00Okr. Ljungskile den 12 november Johannes Huss tf Rektor

94 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(4) Dnr KFN 2015/00148 Handläggare Handläggare Torben Larsson Telefon Bidrag till övriga föreningar 2016 Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden har kommunfullmäktiges uppdrag att fördela bidrag till föreningslivet i Uddevalla. Den ekonomiska ramen för bidrag till övriga föreningar, fd kommunstyrelsens föreningar, inför verksamhetsåret 2016 är oförändrad gentemot föregående år och uppgår till kr. Inom denna ram betalas, enligt avtal, hyran för UV huset Lotcen, Krummedike 13, kr för, vilket lämnar kr kvar till fördelning av bidrag. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att bevilja Bokenäs Dragsmarks Bygdegårdsförening att bevilja Folket Hus att bevilja Lane-Ryrs Bygdegårdsförening att bevilja Röda Korset Ljungskile att bevilja Skredsviks Samhällsförening att bevilja Civilförsvarsförbundet Uddevalla att bevilja Uddevalla Försvarshistoriska att bevilja Forshälla PRO att bevilja Mollöns Gård/Vänner att bevilja Föreningen Sportstugan kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr

95 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(4) Dnr KFN 2015/00148 Ärendebeskrivning Den ekonomiska ramen för bidrag till övriga föreningar inför verksamhetsåret 2016 uppgår till kr. Inom denna ram finansieras, enligt avtal, hyran för Stiftelsen UV huset, Krummedike 13, med kr, vilket lämnar kr kvar till fördelning av bidrag till resterande som ingår i denna föreningskategori. Nedan beskrivs respektive förenings verksamhet utifrån deras verksamhetsberättelse och den dialog som förvaltningen haft med föreningarnas förtroendevalda. Bokenäs Dragsmarks Bygdegårdsförening: Föreningen äger fastigheten, tidigare år har föreningen hänvisat till ett avtal mellan kommunen och föreningen men vid efterforskning har avtal inte kunnat uppbringas. Föreningen anordnar egna aktiviteter, har uthyrning till föreningar, företag, privatpersoner men deltar också i olika arrangemang. Föreningen anger att de vid uthyrning har subventionerade priser till skolklasser och ungdomar samt att hyresgästen själv sköter städning. Inför 2016 ansöker föreningen om kr i föreningsbidrag, enligt förslag beviljas föreningen kr vilket motsvarar förra årets beviljade bidrag. Lane Ryrs Bygdegårdsförening: Föreningen äger fastigheten, tidigare har föreningen hänvisat till ett avtal mellan föreningen och kommunen. Avtal har inte uppbringats däremot finns ett beslut som beskriver att kommunen i princip ska täcka föreningens kostnader upp till en nivå av kr/år, detta tecknades vid om/tillbyggnad I beslutet står inte att utläsa en definitiv summa för bidraget utan detta ska prövas årligen. Föreningen har enligt verksamhetsberättelsen olika verksamhetsgrenar, uthyrning, hantverksmarknad och ansvar för gatubelysning. Föreningen har vid uthyrning av lokalen två olika priskategorier uppdelat på medlem och icke medlem, hyresgäst sköter själv städningen. I fastigheten finns också en lägenhet som föreningen hyr ut till hyresgäst på årsbasis. Inför 2016 ansöker föreningen om kr i föreningsbidrag, enligt förslag beviljas föreningen kr vilket motsvarar förra årets beviljade bidrag. Skredsviks Samhällsförening: Föreningen äger Skredsviks gamla skola, avtal mellan föreningen och kommunen finns inte gällande bidragsnivå. Föreningen genomför en mängd aktiviteter i form av bygdedagar, spelträffar, utbildningar, familje- och danskvällar, ungdomsverksamheter, m.m. Föreningen har inte differentierad hyra, avsikten med köpet av skolan var att erbjuda möjlighet till de boende i Skredsvik att hyra subventionerade lokaler till sina verksamheter. Hyresgästerna sköter själva städning av lokalerna. Föreningen ansvara även för gatubelysningen i samhället samt vandringsleden upp till Smörkullen. Inför 2016 ansöker föreningen om kr i föreningsbidrag, enligt förslag beviljas föreningen kr vilket motsvarar förra årets beviljade bidrag.

96 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 3(4) Dnr KFN 2015/00148 Forshälla PRO: Föreningen äger Forshälla Bygdegård, avtal mellan föreningen och kommunen gällande bidrags finns inte. Föreningen bedriver uthyrningsverksamhet av bygdegården men använder den framför allt till föreningens egen verksamhet. Föreningen erhåller även bidrag som pensionärsorganisation men inte för sina lokalkostnader. Vid uthyrning har föreningens medlemmar 15 % rabatt på priserna relaterat till övriga. Hyresgästen sköter själv städning. Inför 2016 ansöker föreningen om kr i föreningsbidrag, enligt förslag beviljas föreningen kr vilket motsvarar förra årets beviljade bidrag. Föreningen Sportstugan u.p.a.: Föreningens verksamhet består enbart av uthyrning och drift av fastigheten, Bjursjöstugan. Föreningen har inte differentierad hyra. Hyresgästen sköter själv städning av lokalen. Inför 2016 ansöker föreningen om kr i föreningsbidrag, enligt förslag beviljas föreningen kr vilket motsvarar förra årets beviljade bidrag. Föreningen Folkets Hus i Uddevalla u.p.a.:. Föreningens huvudverksamhet är uthyrning av lokaler dock bedriver föreningen även en del egna arrangemang och fungerar som samarbetspartner vid andras arrangemang. Enligt redovisningen hade föreningen under 2013 åtta anställda. Föreningen har marknadsmässiga hyror och differentierad prissättning med avseende på föreningar alternativt privata hyresgäster. Föreningen erbjuder hyresgästerna andra möjligheter till service då denna förening har anställd personal. Inför 2016 års fördelning av bidrag ansöker föreningen om kr, enligt förslag beviljas föreningen kr vilket motsvarar förra årets beviljade bidrag. Mollöns Gård/Vänner: Föreningen bedriver verksamhet på Mollöns Gård, verksamhetens inriktning är dag- och övernattningsläger med hav, skog och djurhållningsteman, kvällsaktiviteter samt studiebesök från förskolor och skolor m.m. Inför 2016 ansöker föreningen om kr, enligt förslag beviljas föreningen kr vilket motsvarar förra årets beviljade bidrag. Civilförsvarsförbundet Uddevalla: Föreningen bedriver en utbildningsverksamhet inom t.ex. hjärt- och lungräddning och olycksfall. Föreningens målgrupper är bl.a. skolungdom och barnomsorg, boendegrupper och pensionärsorganisationer. Civilförsvarsförbundet ingår även i kommunens frivilliga resursgrupp, FRG. Inför 2016 års fördelning av bidrag ansöker föreningen om kr, enligt förslag beviljas föreningen kr vilket motsvarar förra årets beviljade bidrag. Uddevalla Försvarshistoriska förening: Föreningen ansöker om föreningsbidrag för att fortsätta arbetet med att vårda och visa fortet på Skansenberget. Fortet är öppet för allmänheten på tisdagar under månaderna maj, juni, augusti och september samt högtidsdagar eller vid överenskommelse.

97 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 4(4) Dnr KFN 2015/00148 Föreningen tar hand om området genom att röja sly, klippa gräs och plocka upp skräp. Inför 2016 års fördelning av bidrag ansöker föreningen om kr, enligt förslag beviljas föreningen kr vilket motsvarar förra årets beviljade bidrag. Röda Korset Ljungskile: Föreningen ansöker om föreningsbidrag till lokaler som de hyr av Ljungskilehem och Ljungskilegården. Lokalerna används för möten samt som lager för förvaring av alster som medlemmar producerar till föreningens vår- och julmarknad. I dialog med föreningen har framförts att föreningens verksamhet delvis ändrat inriktning, de bedriver social hjälpverksamhet lokalt istället för som tidigare med mer internationell inriktning. Detta innebär även att verksamhetskostnaderna ökar. Inför 2015 års fördelning av bidrag ansöker föreningen om kr, enligt förslag beviljas föreningen kr vilket motsvarar förra årets beviljade bidrag. I föreningskategorin övriga föreningar finns inga normer att utgå ifrån vid framtagandet av förslag till beslut. Då dessa normer saknas görs årets förslag till fördelning med föregående års beslut som riktlinje (KFN ). Enligt förslaget fördelas kr, vilket lämnar kr för att stödja eventuella inkommande bidragsansökningar under året. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Torben Larsson Handläggare Expediera till berörda föreningar

98 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(3) Dnr KFN 2013/00183 Handläggare Utredare Anna-Helena Wiechel Telefon Hur säkerställer vi en utveckling av våra Mötesplatser? Sammanfattning Strategisk plan KF innehöll det nämndövergripande uppdraget (nr 14) att utveckla Mötesplats Dalaberg fattade också kommunstyrelsen beslutet att inrätta Mötesplats Tureborg. För att klargöra mötesplatsernas framtida uppdrag genomfördes en extern utredning av Integratia AB, Mötesplatserna Dalaberg och Tureborg- Utredning om framtida behov, organisatorisk tillhörighet, personalförsörjning och finansiering som redovisades (till kommunstyrelsens beredning). Utredningen föreslog bland annat en förflyttning av mötesplatsernas organisatoriska tillhörighet till kommunens arbetsmarknadsavdelning. Utredningens slutsatser ligger till grund för detta förslag till beslut. En förvaltningsövergripande grupp, bestående av kommundirektör, förvaltningschef kultur och fritid, informationschef och avdelningschef för arbetsmarknadsavdelningen, har tillsats för den fortsatta hanteringen av ärendet. Uppdraget som gruppen gav till kultur och fritidsförvaltningen var att föreslå mötesplatsernas mål och syfte, huvudsakliga uppdrag, organisatorisk tillhörighet och finansieringsform. Vidare är en namnändring av mötesplatserna nödvändig, då begreppet Mötesplats är diffust och används flitigt i många olika sammanhang. En precisering av dessa verksamheters uppdrag bör inkludera en precisering av verksamheternas titel som bättre speglar verksamheternas prägel. Kultur och fritidschefen föreslår att mötesplatsernas mål och syfte är att tillvarata medborgarnas kompetens genom att tillskapa innanförskap. 1 Vidare ska mötesplatsernas huvudsakliga uppdrag vara inriktat på vägledning, utveckling och aktiviteter. Organisatorisk tillhörighet Kultur och fritidschefen föreslår att mötesplatserna organisatoriskt flyttas över till arbetsmarknadsavdelningen på kommunledningskontoret. Styrgrupp för mötesplatserna 1 Inom (främst skol-)forskningen definieras integrering som en process där det avvikande ska anpassas till normen. Inkludering, däremot, innefattar i stället en gemensam process där helheten formas utifrån delarna (Myndigheten för skolutveckling, Claes Nilholm, 2006:13-20). Utanförskapet och arbetet för att motverka detta refereras till en icke- definierad norm till vilken grupper inom utanförskapet ska integreras. Det som förloras i arbetet för att motverka utanförskap är just det mötet med den norm till vilken grupperna utanför ska integreras. Innanförskap är ett begrepp som innebär inkludering. Med det betonas en gemensam process som berör alla- innanför såväl som utanför.

99 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(3) Dnr KFN 2013/00183 föreslår bli SIV (förvaltningsövergripande integrationsgrupp). Där mötesplatserna organisatoriskt placeras ska också det fulla mandatet för ledning och styrning vara. I uppdraget ingår också att förvalta och utveckla samverkan med andra aktörer inom och utom den offentliga organisationen. För att kunna möta mötesplatsernas framtida huvudsakliga uppdrag bör tjänsterna utformas så att de motsvarar uppdragen inom såväl vägledning (vägledningssamordnare) som utveckling (utvecklingssamordnare) och aktiviteter (projektsamordnare). Finanseringsform Kommunbidrag till verksamheterna förordas, för att det är en förutsättning för att kunna styra och leda verksamheten i den riktning som önskas. I ett första steg föreslås kommunbidragsväxling av de insatser som nämnderna redan idag bidrar med till mötesplatserna; Nämnd e d Mötesplats Dalaberg Kostnad (tkr) Mötesplats Tureborg Kostnad (tkr) SOC 40 % % 360 BUN 40 % % 360 TN 10 % % 120 KOF 10 % % 120 Uddevallahem 10 % 120 KS 10 % 120 I ett andra steg får den förvaltning till vilken mötesplatserna kommer att höra, i budgetdialog eller internt, hantera finansieringsfrågans framtida form. Särskilt uppdrag gällande Tureborg Mötesplats Tureborg hyr i dagsläget en tillfällig byggnad som hyrs av tekniska kontoret. Kontraktet förlängs med 1 år om inte uppsägning sker minst 6 månader före hyrestidens utgång (KFN 2012:9). En analys om mötesplatsens placering i området Tureborg och behov av ytor liksom tillgången till lokaler i området bör ske snarast. En mer central placering i Tureborgsområdet, förslagsvis vid torget, är att föredra. Beslutsunderlag Strategisk plan Protokollsutdrag KS Rapport Mötesplatserna Dalaberg och Tureborg- utredning om framtida behov, organisatorisk tillhörighet, personalförsörjning och finansering

100 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 3(3) Dnr KFN 2013/00183 Riskbedömning och handlingsplan, Samverkan Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden föreslår kommunstyrelsen att: Fastställa mötesplatsernas mål och syfte, huvudsakliga uppdrag, organisatorisk tillhörighet och finansieringsform i enlighet med kultur och fritidschefens förslag Under första kvartalet 2016 flytta över mötesplatsernas organisatoriska tillhörighet till arbetsmarknadsavdelningen Kommunbidragsväxlingen sker vid samma tidpunkt De tre tillsvidareanställdas anställning övergår till arbetsmarknadsavdelningen vid samma tidpunkt Arbetet med namnändring av båda mötesplatser påbörjas vid samma tidpunkt Tillse att analysen av Mötesplats Tureborgs lokalsituation påbörjas snarast Katarina Hansson Kultur och fritidschef Anna-Helena Wiechel Utredare Expedieras till Kommunstyrelsen

101 {ffi: BLANKETT Tön RISKBEDöTuruIruc och HANDLINGSPLAN BILAGA ARBETSPLATS: Mötesplatserna Dalaberg och Tureborg FORVALTNING: Kuttur och fritid f (3) Blankett för riskbedömning och handlingsplan RISKER BEDOMNING ÅrcÄRnnn Mål och syfte Allvarlig Ej allvarlig X låg risk Definiera ordet innanförskapet innan tjänsteskrivelse går vidare till kommundirektören Vem Katarina Hansson Klart när Omgående Uppñljning datum Omgående Ansvarigs signatur Organisatorisk tillhörighet X låg risk Samverkansgrupp är eniga om förslaget Pers o no lovd eln in g e n POSTADRESS 45I 8I UDDEVALLA BESOKSADRESS Stodshusel Vorvsvögen ì TETEFON (vxj tax Ât aca apßftsmt lôbfitämmfr çfb www. uddevollo. se E-POSï kommunledningskonlorel@uddevollo.se

102 BLANKETT FöR RISKBEDÖTuruI Ic och HANDLINGSPLAN rönvllrntng: 2 (3) Finansieringsform X låg risk Den som är chef har fullt mandat att leda och styra verksamhet Tjänsternas utformning X låg risk Tydlig beskrivning Snäv tidsram för flytt av organisationstillhörighet Att säkerställa awägningen av mötesplatsernas mål och syften gentemot blivande medborgarcenter X medel risk X medel risk Bör hållas då det finns oro bland personalen l'/; Datum für medarbetama I på faktorer som kan påverka arbetsmiljön d Arbetsinnehåll - Arbetsutrustning - Kunskaper - Våld och hot òr Personolovdelningen M a r ÂGÁ ÂpaFl(^/t rôafcfäàrà F \ÉP

103 {H: BLANKETT Tön RISKBEDÖTuruIruo ogh HANDLINGSPLAN rönvllrntng: 3Q) - Arbetsledning - Arbetsmängd - Arbetstid - Organisation - Belysning - Ensamarbete - Farliga ämnen - Handlingsutrymme - Lokaler - Möjlighet till inflytande - Arbetsställningar - Samarbete/Relationer - Värme och kyla Personolovdelningen BILAGA ARBETSMI ]öbfsiämmfi SFR

104 Strategisk plan Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige

105 INNEHÅLL 1. Innehållet i Strategisk plan sid 4 2. En politisk plattform sid Uddevalla - Hjärtat i Bohuslän, vision 2040 sid Utblick och inblick sid Övergripande mål och strategier för utvecklingsperspektiven sid politiska utvecklingsuppdrag sid Mål 2014 sid Uppföljning och utvärdering sid Bilagor sid Bilaga 1: Strategibilaga med problemställningar sid Bilaga 2: Lathund för kommunfullmäktiges styrkorts övergripande mål och mått sid Bilaga 3: Kommunfullmäktiges styrkort sid 26-27

106 1. INNEHÅLLET I STRATEGISK PLAN Den strategiska planen tar sin utgångspunkt i Uddevalla vision Visionen är ett långsiktigt strategiskt styrdokument framarbetat av samtliga partier representerade i Uddevalla kommunfullmäktige. Många organisationer verksamma i Uddevalla samt enskilda Uddevallabor har genom olika forum deltagit med synpunkter till arbetet. De fem majoritetspartierna i Uddevalla kommun för perioden har tillsammans formulerat en överenskommelse en politisk plattform. Överenskommelsen mellan Moderata Samlingspartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet är stommen i den strategiska planen som innehåller övergripande mål för mandatperioden, strategier för att nå dit, ett antal uppdrag som ska genomföras och vad som förväntas uppnås fram till EN POLITISK PLATTFORM Antaget av Moderata Samlingspartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet - Majoritetspartierna i Uddevalla kommun Vi fem partier har enats om att bilda en majoritet för att tillsammans ta ansvar för att leda Uddevalla kommun under den kommande mandatperioden. De val vi gör idag formar framtiden. Investeringar som görs skapar morgondagens samhälle. Utvecklingen i vårt samhälle, som bl.a. innebär fler invånare, fler bostäder och en ökad välfärd måste vara hållbar. I hållbarhetsbegreppet ryms tre dimensioner; ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Kunskaper om vad som krävs för en hållbar utveckling, strävande bland annat till en ekologisk balans finns och det är nu som omställning i den riktningen tar nya tag i Uddevalla kommun. Med en bra boendemiljö menas inte bara ett hus vid havet, utan även faktorer som, exempelvis, ett levande centrum, bra pendlingsmöjligheter, ett attraktivt kulturutbud, intressanta fritidsaktiviteter och en trivsam offentlig miljö där närhet till hav och vatten är viktiga. Befolkningsökning i kommunen kommer främst av två övergripande faktorer i förening, dels en bra boendemiljö, dels en väl fungerande och kostnadseffektiv offentlig service. Dessa faktorer bör därför prioriteras. Det är viktigt att ha en bredd av boendeformer. Uddevalla har idag stor brist på hyresrätter. Hyresrätten måste värnas. Den är viktig för omsättningen på boende- och arbetsmarknaden. De allmännyttiga stiftelserna har en viktig roll att fylla för en offensiv satsning på nybyggnation. För att möte medborgarnas olika behov bör ett brett utbud prioriteras liksom boenden med olika servicenivåer, som exempelvis bostäder speciellt anpassade för ungdomar eller seniorer. När vi bygger nytt är det viktigt att bostäderna anpassas för livets alla skeenden. Vi vill skapa en skola där alla elever når sina mål och där alla elever har samma chans oavsett var de bor eller var de kommer ifrån. Vi vill att lärarna ska ha tid och möjlighet att möta behoven hos varje elev. Vi vill ha en skola där lärarna är behöriga i de ämnen och för de skolår de undervisar i för att eleverna ska få den undervisningskvalitet de har rätt till. Skolan ska arbeta med ett tydligt elev- och föräldraperspektiv. För att uppnå detta ska barn och utbildning prioriteras i det övergripande arbetet. Ungdomars arbetsmarknad är ett prioriterat område, där lärlingssystem 4

107 är en viktig faktor för att bryta utanförskap. Uddevalla kommun har idag högre skatt än genomsnittet i Västra Götaland. Det finns inget självändamål att det ska vara så. Det är svårt att avgöra om detta beror på att kommunen har en högre ambitionsnivå än andra kommuner, eller om verksamheten någonstans brister i sin effektivitet. Detta måste analyseras under mandatperioden. För det fall verksamheten brister i effektivitet ska detta åtgärdas. 3. UDDEVALLA - VISION 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän En vision för Uddevalla kommun LIV - LIV i Uddevalla präglas av det goda livet, mångfald, samt mänsklig tillväxt. Det goda livet Miljön är och har sedan länge varit vårt gemensamma ansvar och en förutsättning för liv. I Uddevalla produceras varor och tjänster med miljön i förgrunden och med en överlägsen kvalitet som resultat. Utveckling och bebyggelse av stad och land görs utifrån ett hållbart samhälle där det offentliga och privata tillsammans värnar miljön och det goda livet. Mångfald Mångfald och mångkultur präglar Uddevalla. Demokrati och social rättvisa är basen, där alla ska ha möjlighet att delta i det sociala livet. Mångkulturella yttringar leder till en härlig och frisk egenkultur skapad av idérika människor. Den biologiska mångfalden i luft, mark och vatten värnas och är en förutsättning för allt liv och hållbar utveckling. I och vid vattnet Bäveån är nu integrerad med stadskärnan. Uddevallas flera mil långa kust gör att havet är tillgängligt som offentlig miljö samtidigt som boende nära havet har möjliggjorts i allt högre grad. Mänsklig tillväxt Genom att ta tillvara alla medborgarnas kunskap och kompetens har vi skapat en större upplevd trivsel och en känsla av meningsfull påverkan. Det mänskliga mötet och tron på människans förmåga är en viktig förutsättning för att främja utvecklingen av god livskvalitet. Vi skapar arbete och tillväxt - tillsammans! 5

108 LUST - Medborgarna är välmående, kreativa, engagerade och har stark framtidstro. Kreativitet Här finns kreativa mötesplatser som inspirerar och utvecklar den kreativa förmågan. Förskoleverksamheten och skolan är en miljö för växtkraft och glädje. Småföretaganden finns inom allt från kultur till traditionellt näringsliv. Engagemang I Uddevalla finns ett stort samhällsengagemang. Utvecklingen i Uddevalla är i mångt och mycket ett resultat av samverkan mellan kommun och olika aktörer från alla delar av samhället. Framtidstro Det finns en stolthet i att vara uddevallabo och företagare i Uddevalla. Vi har på så sätt många ambassadörer för Uddevalla. Varumärket är väl inarbetat. Utbudet för ungdomar är stort och här finns en ungdomlig iver och entusiasm. Välmående Den långsiktiga satsningen på folkhälsa har gett bra resultat. Arbetet genomsyrar de kommunala verksamheterna och effekten är fler friskfaktorer och en säker och trygg kommun. LÄGE - Växtkraften i kommunen är stark tack vare det attraktiva läget i hjärtat av Bohuslän och den unika kombinationen av hav, fjäll och fjord. Maritimt centrum I Uddevalla finns ett maritimt kompetenscentrum som med nära koppling till näringslivet bedriver forskning och utbildning. Det maritima temat genomsyrar staden med det kustnära boendet, gästhamnar, besöksnäring och kultur. Bäveån är nu en naturlig del i stadens centrum. Fjord och fjäll Uddevallas unika natur och miljö har skapat förutsättningar för utveckling. Här finns, i tätort och landsbygd, attraktiva boenden, rekreation och naturupplevelser samt ett större antal turist- och besöksmål. Växtkraft Uddevalla växer. Vi växer både befolkningsmässigt och som handelsregion. Entreprenörsandan utvecklas och antalet entreprenörer ökar. Kultur- och föreningslivet är mer omfattande än någonsin. Vi fortsätter att utveckla regionens största gymnasieverksamhet och här trivs och utmanas ungdomar. Vuxna kan komplettera sina tidigare studier och bredda sin kompetens. Närhet I Uddevalla är det nära. Nära till utbyggda kommunikationer och nära till storstäder som Oslo och Göteborg och det kustnära livet i Bohuslän. Nära till hela världen genom den digitala motorvägen. 6

109 4. UTBLICK OCH INBLICK ÖVERGRIPANDE Världsekonomin fortsätter att stärkas efter den djupaste nedgången i modern tid. Det är liksom tidigare främst de asiatiska ekonomierna som svarar för tillväxten i den globala ekonomin. Även från ekonomierna i väst kommer indikationer på bättre fart. Europa hämmas av skuldproblem där bilden är tudelad med en betydligt bättre situation i norra Europa än i södra. De skuldtyngda länderna i Europa genomför stora åtstramande sparplaner för att nå EU:s krav på budgetunderskott som är mindre än 3 procent år Detta dämpar den redan svaga efterfrågan. Flera faktorer samverkar till att den ekonomiska utvecklingen i Sverige de närmaste åren ser ut att bli starkare än i flertalet andra länder inom EU. De offentliga finanserna är en av dessa faktorer som starkt bidrar till detta. BNP-tillväxten kommer dock att bli något lägre än 2010 men ändå hamna på en tillräckligt bra nivå. En ljusare internationell bild samt företagens och hushållens positiva förväntningar inför framtiden gör att svensk ekonomi förväntas växa relativt snabbt även de närmaste åren. Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska de kommande åren men i långsammare takt än hittills. Sysselsättningen bedöms öka med personer de kommande två åren. Ny lönerörelse 2011/2012 inom stora delar av arbetsmarknaden kommer att innebära högre löneökningar den kommande perioden än vad som varit fallet den gångna. Inflationstrycket kommer dock att vara måttligt trots en stark utveckling på arbetsmarknaden. Den framtida ekonomin, från 2020 och framåt, kommer bl.a. att präglas av dubbel belastning av ökade kostnader för pensioner och äldreomsorg. Dels kommer kostnaderna för pensioner intjänade före 1998 att fortsätta att stiga till mitten av 2020-talet innan kurvan vänder ner och dels kommer kostnaderna för de äldre äldre, dvs. 80 år och uppåt, att påtagligt öka när 40-talisterna uppnår denna ålder. UTVECKLINGSPERSPEKTIVET KUND/MEDBORGARE Uddevalla är växande kommun. Befolkningen ökar stadigt med ca personer per år. Antalet nyregistrerade företag ökar årligen med st. Turismen växer och omsätter över 700 miljoner. Föreningslivet blomstrar och Uddevalla har placerat sig som en s.k Runner Up bland Sveriges idrottskommuner. Vi har Sveriges största gymnasieskola och regionens starkaste handelscentrum. Det bästa sättet att skapa en attraktiv kommun är att lyssna och förverkliga kunders, medborgares, företagares, studerandes och besökares idéer och önskemål. 7

110 Utmaningen är att utveckla flera samarbetsformer och fler samarbetsområden mellan det offentliga och privata för att sätta Uddevalla kommun Hjärtat i Bohuslän på den nationella och internationella kartan. Avgörande för utvecklingen är hur väl vi kommer att kunna tillvarata kompetens och kunskap hos våra nya Uddevallabor, de 15% som kommer från utomnordiskt land. Medborgarna i ett demokratiskt samhälle har rätt till full insyn i vad gemensamt finansierade verksamheter åstadkommer - helt enkelt vad man får för pengarna. För att som medborgare eller brukare av kommunala tjänster kunna känna stolthet och delaktighet krävs utöver transparens möjligheter att kunna påverka och utöva inflytande. Genom ett förhållningssätt baserat på öppenhet, professionalitet och respekt kan vi förbättra kvalitén och effektivisera verksamheten utifrån det som skapar ett reellt mervärde. Vi måste förbättra jämförelser och analyser och bli bättre på att göra dessa tillgängliga för allmänheten. UTVECKLINGSPERSPEKTIVET MEDARBETARE I egenskap av arbetsgivare står kommunen inför en omfattande generationsväxling. Pensionsavgångarna de närmaste fem åren beräknas till ca 600 personer. Därtill kommer naturlig personalomsättning med ytterligare personer. För att bibehålla den kunskap och erfarenhet som finns i organisationen är det betydelsefullt att kompetens och värderingar överförs till de nyanställda. Detta är en av de största utmaningarna de närmaste åren. En annan del som också måste klaras är att göra ledarskapet inom enhetschef och rektorsnivån på socialförvaltningen och barn-och utbildning möjligt att klara av. Idag har de i genomsnitt drygt 40 medarbetare per chef vilket strider mot den erfarenhet och viss forskning som finns om ledarens möjlighet att på ett bra sätt leda och stödja personalen till bra verksamhet och rimliga arbetsmiljövillkor. Inga privata företag har så låg ledartäthet som inom kommunens äldre och handikappomsorg och skolan. Kommande personalpolitik och i synnerhet lönepolitik kommer att vara några av de mest avgörande faktorerna för att kommunen framgångsrikt skall kunna rekrytera och behålla sin personal. Det kan innebära att vissa yrkesgrupper får olika lönestrukturer beroende på svårigheter att kunna rekrytera rätt personal då arbetsmarknaden konkurrerar om de yrkesgrupper som kommunen behöver anställa. Här är det viktigt att utforma tydliga och transparanta system som kan motivera olika lönepolitiska insatser för att klara kommunens personalförsörjning. UTVECKLINGSPERSPEKTIVET EKONOMI Det övergripande målet i utvecklingsperspektivet Ekonomi innehåller att kommunen ska ha en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Med kostnadseffektiv avses att vi ska göra saker rätt medan ändamålsenlig innebär att vi ska göra rätt saker. Kommunen ska även ha en långsiktigt god hushållning. Detta avspeglar sig bl.a. i strategin att nutida utgifter och investeringar leder till att fler vill bo i vår kommun. Dagens investeringar har i många fall en nyttjandetid på år och det är i flera fall detta perspektiv som måste beaktas. I en långsiktigt och god hushållning ingår även ett socialt investeringsperspektiv, dvs. satsningar på förebyggande sociala åtgärder då de på sikt gynnar både människor och kommunens ekonomi. Kommunens ekonomi måste generera överskott för att bl.a. finansiera investeringar. Ett allmänt vedertaget mått för detta är att årets resultat ska uppgå till minst 2 % skatteintäkter, utjämning 8

111 och generella bidrag. För Uddevallas del innebär detta ett behov av ett resultat på ca 50 mkr per år. Detta överskott gäller vid en normal investeringsnivå på ca 8 % av skatteintäkter, utjämning och generella bidrag. Är resultatet lägre, investeringsnivån högre eller både och krävs lånefinansiering av resterande investeringar. En konsekvens av resultatmålet blir att nettokostnaderna inkl. finansnettot får uppgå till maximalt 98 %. I inledningen av den strategiska planen konstateras att Uddevalla idag har högre skatt än genomsnittet i Västra Götaland och att det inte är något självändamål att det ska vara så. Kommunens skatteuttag, som för 2011 uppgår till 22,09 kronor, ska vara oförändrat under den kommande mandatperioden under förutsättning att omvärldsfaktorer inte drastiskt ändrar förutsättningarna för den kommunala ekonomin. Skatteuttaget, beräknat som skillnaden mellan kommunens skattesats och den genomsnittliga skattesatsen i kommunerna i Västra Götaland, har successivt minskat under den senaste femårsperioden och uppgår 2011 till 0,25 kronor. En faktor som påverkar skatteuttaget är den skatteväxling med 0,43 kronor som sker from 2012 pga. förändringar av ägarförhållandena inom kollektivtrafiken i regionen. 9

112 5. ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR UTVECKLINGSPERSPEKTIVEN MÅL KUND/MEDBORGARE Vi känner oss stolta, delaktiga och ges möjlighet att visa egen handlingskraft. Strategier Service Vi ska vara en serviceinriktad kommun. Folkhälsa Vi ska arbeta för att alla i Uddevalla ska ha förutsättningar för en god hälsa samt känna sig trygga och lika mycket värda Verksamheter Vi ska i de verksamheter som tillhandahålls våra medborgare och näringsliv erbjuda god kvalitet och valfrihet samt möjliggöra inflytande. Öppna jämförelser Öppna jämförelser ska göras mellan verksamheter och dessa ska göras lätt tillgängliga för medborgarna. Jämförelser ska också ske med andra kommuner för att hitta goda exempel. Boende Vi ska möjliggöra en mångfald av boenden i attraktiva och goda livsmiljöer, med utgångspunkt i hållbar utveckling. Civila samhället Vi ska samverka med det civila samhället, t ex den ideella sektorn, för att skapa det goda samhället Regionalt centrum för utbildning, idrott och kultur Vi ska arbeta för att Uddevalla ska vara ett regionalt centrum för utbildning, idrott och kultur. Kustnära läge Vi ska tillvarata vårt kustnära läge. Vatten och avlopp Vi ska fortsatt utveckla vårt VA-nät till att omfatta de områden där planeringen gör detta motiverat av attraktivitets- och miljöskäl. Den redan inledda processen om VA-samverkan med våra grannkommuner ska fortsätta. Infrastruktur och kollektivtrafik Vi ska verka för ett ökat kollektivt resande och ökad marknadsandel för det kollektiva resandet. Infrastrukturen ska bidra till effektiva transporter och utvecklas med ett transportslagsövergripande synsätt. Det ska finnas tillgång till datakommunikation med konkurrenskraftig bandbredd i hela den geografiska kommunen. Integration Vi ska satsa på arbetsmarknadsåtgärder, språkundervisning och naturliga mötesplatser. 10

113 Föräldrastöd Vi ska se föräldrarna som den bästa resurs vi har i vårt arbete med barn och unga samt erbjuda föräldrarna stöd i föräldrarollen. MÅL MEDARBETARE Kommunen är en attraktiv arbetsgivare där medarbetare trivs, utvecklas och känner stolthet över att kunna möta kundernas, medborgarnas och brukarnas förväntningar och behov. Strategier Goda arbetsplatser Vi ska skapa goda arbetsplatser där medarbetare får möjlighet att realisera kreativa förslag. Utrymme skapas för eget företagande och möjlig avknoppning. Vi ska ge våra medarbetare möjlighet att utveckla den egna kompetensen inom sin profession, liksom möjlighet att göra karriär inom kommunen. Heltid en rättighet deltid en möjlighet Jämställdhet och mångfald Vi ska ständigt och medvetet tillämpa en personal- och lönepolitik för ökad jämställdhet och mångfald. Vi ska eftersträva en jämn könsfördelning på ledande poster. Helhetstänkande i organisationen Vi ska skapa en god tvärsektoriell samverkande organisationskultur som ger möjlighet att möta brukarnas/medborgarnas förväntningar och behov. MÅL EKONOMI Vi har en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet med en långsiktigt god hushållning. Strategier Skattekraft Eftersträva att utgifter och investeringar leder till ökad skattekraft och att fler vill bo i vår kommun. Ärendeberedning Eftersträva att i större utsträckning använda beslutsstöd (CBA, Multikriterieanalys samt socialt investeringsperspektiv) vid beredning av ärenden och i budgetprocesser. Översiktsplanering Översiktsplaneringen tar hänsyn till befintliga resurser och investeringar och präglas av ett hållbarhetsperspektiv med målet att utveckla god livsmiljö och effektiva transporter. Eftersträva att samtliga investerings-och planbeslut utgår ifrån en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Klimatpåverkan Klimatpåverkan skall minimeras genom att prioritera produktion och användning av förnyelsebar energi, effektiv energianvändning och utfasning av fossila bränslen. Samtliga transporter skall ske på ett miljöanpassat sätt. Upphandling Miljöhänsyn och etisk hänsyn skall eftersträvas vid alla inköp och all upphandling. 11

114 6. 66 POLITISKA UPPDRAG 12

115 13

116 7. MÅL UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Den strategiska planen följs upp inom ramen för vårt ordinarie styr- och ledningssystem. Det innebär uppföljning av uppdrag och mått årligen i två delårsrapporter samt en mer omfattande uppföljning och utvärdering i samband med årsbokslutet. 14

117 9. BILAGOR Bilaga 1: Strategibilaga med problemställningar ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER: PERSPEKTIVET KUND/MEDBORGARE Vi känner oss stolta, delaktiga och ges möjlighet att visa egen handlingskraft. Problemställning service En kommun har som huvudsaklig uppgift att vara ett serviceorgan, primärt för de som är bosatta i kommunen, men minst lika viktigt, för de som använder kommunens tjänster som kunder/ brukare, som företagare eller som besökare. Kommunen har i en del fall dubbla roller som såväl myndighet som ren serviceleverantör. Som gemensam värdegrund för all kommunal verksamhet har fullmäktige antagit begreppen öppenhet, respekt och professionalitet. Detta innebär att kommunens bemötande mot alla ovan uppräknade grupper ska präglas av transparens i samtliga fall där inte sekretess föreligger, skyndsamhet i besked och handläggning samt en korrekt och respektfull ton i tal och skrift. Strategi Vi ska vara en serviceinriktad kommun. Problemställning folkhälsa En god hälsa och hög trygghet är viktig för människors livskvalitet. Hälsan är ojämlikt fördelad i befolkningen och folkhälsoproblem är ofta relaterade till social ojämlikhet, vilket i sin tur är kopplat till bland annat arbetslöshet och utanförskap. Det är därför viktigt att inte enbart förbättra den generella hälsan utan också sträva efter att minska skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper utifrån kön och socioekonomi. Strategi Vi ska arbeta för att alla i Uddevalla ska ha förutsättningar för en god hälsa samt känna sig trygga och lika mycket värda Problemställning - verksamheter En kommunal huvuduppgift är att tillhandahålla välfärdstjänster åt kommunens medborgare. Då kommunen förvaltar en solidarisk finansiering av dessa tjänster är det vår skyldighet att dessa utförs med en så hög kvalitet som möjligt. Vi måste också tillförsäkra våra medborgare en så hög frihet inom systemen som är möjligt med bibehållen hänsyn till kostnader och effektivitet. När konflikter uppkommer mellan medborgarens valfrihet och andra mål är det politikens uppgift att prioritera vilket intresse som ska överordnas det andra. Strategi Vi ska i de verksamheter som tillhandahålls våra medborgare och näringsliv erbjuda god kvalitet och valfrihet samt möjliggöra inflytande. Problemställning öppna jämförelser Det är allmänt vedertaget att öppna jämförelser mellan likartade offentliga verksamheter mer eller mindre automatiskt leder till kvalitetsförbättringar. Uddevalla kommun är idag relativt duktig på att mäta och göra jämförelser, frågan är dock hur öppna och lättillgängliga dessa jäm- 15

118 förelser är. För att jämförelser mellan verksamheter ska ha den önskvärda styrande effekten måste dessa jämförelser presenteras för brukare och medborgare på ett mycket lättillgängligt sätt, exempelvis genom en väl designad hemsida. Strategi Öppna jämförelser ska göras mellan verksamheter och dessa ska göras lätt tillgängliga för medborgarna. Jämförelser ska också ske med andra kommuner för att hitta goda exempel. Problemställning - boende Det är viktigt att ha en bredd av boendeformer och även värna hyresrätten. Hyresrätter är ett viktig förutsättning för omsättningen på boende- och arbetsmarknaden. Uddevalla har en stor brist på hyresrätter, framförallt i centrala lägen. De allmännyttiga stiftelserna har i och med ändrad lagstiftning numera i stort sett helt förlorat sin roll som bostadspolitiska instrument. Kom munen måste därför bli mer aktiv i förvaltningsform för att under en övergångstid möjliggöra produktion av hyresrätter och nå en bättre fungerade bostadsmarknad på sikt. Kommunen måste bli tydligare i sin boendeplanering för att identifiera brister i marknaden och peka ut och planera områden som lämpliga för exploatering. Kommunen måste också öka sin beredskap för expansion genom mer offensiva markförvärv i strategiska lägen, till exempel i tätortscentra och vid knutpunkter i infrastrukturen. Strategi Vi ska möjliggöra en mångfald av boenden i attraktiva och goda livsmiljöer, med utgångspunkt i hållbar utveckling. Problemställning civila samhället Bristande integration och utanförskap har framförallt sin rot i bristande integrativa processer. En integrativ process är ett sammanhang där en person kan känna engagemang och därmed uppleva delaktighet i samhället. Kommunen kan inte ensam skapa och hålla vid liv alla de integrativa processer som är nödvändiga för att vi ska nå de mål som kommunen har satt upp om exempelvis minskad arbetslöshet och ökad integration, liksom för att nå våra målsättningar om ett rikt förenings- och kulturliv. Strategi Vi ska samverka med det civila samhället, t ex den ideella sektorn, för att skapa det goda samhället. Problemställning regionalt centrum utbildning, idrott och kultur En förutsättning för att Uddevalla ska vara en attraktiv inflyttningskommun är att vi har ett rikt utbud avseende utbildningar, kultur och idrottsmöjligheter. Detta i sin tur leder också till ett starkare näringsliv. Genom att hävda Uddevalla som ett regionalt centrum drar vi också fördel av vårt geografiska läge som hjärtat i Bohuslän. Strategi Vi ska arbeta för att Uddevalla ska vara ett regionalt centrum för utbildning, idrott och kultur. Problemställning kustnära läge Inflyttningsundersökningar visar på att en stor del av kommunens attraktionskraft kommer från möjligheten att här utnyttja havet som en offentlig miljö. Uddevallas kustnära läge är en stor tillgång och en underutnyttjad resurs för att utveckla besöksnäringen i vår kommun. Vår kommun är också utpekad av regionen som ett framtida centra i hela regionens utveckling, som 16

119 fokusort för maritima verksamheter. Strategi Vi ska tillvarata vårt kustnära läge. Problemställning vatten och avlopp Kommunal expansion i attraktiva lägen förutsätter fortsatt utbyggda VA-nät. En förutsättning för framtida driftsäkerhet och tillgång på råvatten kräver samarbete med andra kommuner. Det finns också en önskan från vår egen VA-avdelning och flera av våra grannkom muner om ett tätare samarbete vad avser driften av våra VA-anläggningar, vilket framförallt motiveras av kostnadsskäl samt framtida svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens. Strategi Vi ska fortsatt utveckla vårt VA-nät till att omfatta de områden där planeringen gör detta motiverat av attraktivitets- och miljöskäl. Den redan inledda processen om VA-samverkan med våra grannkommuner ska fortsätta. Problemställning infrastruktur och kollektivtrafik Kommunen är inte längre huvudman för kollektivtrafiken. Detta ställer ännu högre krav på kommunens strukturerade planering för transportinfrastrukturen, eftersom vårt framtida styrmedel blir begränsat till påverkan på statliga och regionala organ. Kommunen har fortsatt en viktig roll för investeringar i egna gator samt vid medfinansiering av statliga och regionala vägsatsningar. Uddevalla har ett strategiskt läge invid E6 med närhet till den norska marknaden, samt med tillgång till såväl hamn som järnväg. Detta bör kunna användas mer offensivt i samverkan med näringslivet. Strategi Vi ska verka för ett ökat kollektivt resande och ökad marknadsandel för det kollektiva resandet. Infrastrukturen ska bidra till effektiva transporter och utvecklas med ett transportslagsövergripande synsätt. Det ska finnas tillgång till datakommunikation med konkurrenskraftig bandbredd i hela den geografiska kommunen. Problemställning integration Utanförskap skapar ohälsa och lidande för den enskilde individen. Det innebär också kostnader för samhället, inte minst i form av att den enskilde berövas möjligheten att få bidra. Genom att aktivt använda hela den kommunala organisationen i aktiva arbetsmarknadsinsatser har kommunen en möjlighet att växla passiva försörjningsstöd mot egen försörjning, varvid den enskilde individen ges möjligheter till ett bättre liv, samtidigt som kommunen och dess näringsliv ges större möjligheter att säkra sin framtida kompetensförsörjning. Strategi Vi ska satsa på arbetsmarknadsåtgärder, språkundervisning och naturliga mötesplatser. Problemställning föräldrastöd I vårt arbete med barn och unga är det viktigt att vi ser att barnet inte är en isolerad individ utan ingår i en familj. Vi vet också att trygga föräldrar ger trygga barn därför är det viktigt att vi arbetar med tidiga och förebyggande insatser tillsammans med föräldrarna och ser dem som en resurs och inte en motpart. 17

120 Som förälder kommer man någon gång under barnets uppväxt att möta hinder och problem som man kan behöva hjälp med för att lösa. Ofta har man ett nätverk av vänner och släktingar som kan möta de behoven men ibland kan problemen vara för stora så att man behöver hjälp från skolan eller socialtjänsten. Som förälder skall du mötas av öppenhet, respekt och professionalitet där förvaltningarna samarbetar för barnens och familjens bästa och ger en service där man inte blir skickad hit och dit med risk att ramla mellan stolarna (förvaltningarna) utan blir guidade till det stöd som man behöver och frågar efter. För att nå goda reslutat inom skolans område är det viktigt att alla förvaltningar samverkar för barnens bästa tillsammans med föräldrarna. Strategi Vi ska se föräldrarna som den bästa resurs vi har i vårt arbete med barn och unga samt erbjuda föräldrarna stöd i föräldrarollen. ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER: PERSPEKTIVET MEDARBETARE Kommunen är en attraktiv arbetsgivare där medarbetare trivs, utvecklas och känner stolthet över att kunna möta kundernas, medborgarnas och brukarnas förväntningar och behov. Problemställning goda arbetsplatser Uddevalla kommun måste vara känd som en god arbetsgivare om vi ska ha möjlighet att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens nu och i framtiden. Strategi Vi ska skapa goda arbetsplatser där medarbetare får möjlighet att realisera kreativa förslag. Utrymme skapas för eget företagande och möjlig avknoppning. Vi ska ge våra medarbetare möjlighet att utveckla den egna kompetensen inom sin profession, liksom möjlighet att göra karriär inom kommunen. Heltid en rättighet deltid en möjlighet Problemställning jämställdhet och mångfald Kommunen är den största arbetsgivaren inom kommunens egna gränser. Som sådan har kommunen därför ett övergripande ansvar för att komma närmare ett samhälle som är mer inkluderande och mer jämställt. Strategi Vi ska ständigt och medvetet tillämpa en personal- och lönepolitik för ökad jämställdhet och mångfald. Vi ska eftersträva en jämn könsfördelning på ledande poster. Problemställning helhetstänkande i organisationen Kommunens organisatoriska indelning i olika funktioner är ett ändamålsenligt sätt att styra verksamheten, men den kan innebära risker i form av sektorstänkande och bristande samverkan. I såväl organisationens som medborgarnas intresse ligger att förvaltningen ständigt arbetar med att ge en service som inte känner av några sektorsgränser. Strategi Vi ska skapa en god tvärsektoriell samverkande organisationskultur som ger möjlighet att möta 18

121 brukarnas/medborgarnas förväntningar och behov. ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER: PERSPEKTIVET EKONOMI Vi har en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet med en långsiktigt god hushållning. Problemställning - skattekraft En kommunal verksamhet är omfattande och spänner över många olika områden. Som förtroendevalda har vi ett ansvar att se till att vi förvaltar våra medborgares pengar på ett långsiktigt hållbart sätt. Detta innebär att vi ständigt måste värdera och prioritera mellan olika utgiftsområden allt medan världen och kommunen förändras, för att vara säkra på att vi gör rätt prioriteringar. En inte oväsentlig del av de kommunala utgifterna utgör direkt eller indirekt stöd till boende och näringsliv i kommunen. Det kan exempelvis gälla utbildning, infrastruktur, fritidsverksamhet, kollektivtrafik och liknande. Utan en levande och ständig omvärdering av hur dessa utgifter används och riktas finns en risk att kommunen fastnar i gamla strukturer och att skattemedel inte används på det sätt där de skulle ha gett mest nytta för invånarna, eller i värsta fall används rent kontraproduktivt. Det finns ingen idag som ifrågasätter att kommunen inte längre tillhandahåller dricksvatten för hästar i centrum eller att skrivmaskiner inte längre används i våra skolor. Dessa dåtida satsningar var på sin tid rationella och ledde till ökad ekonomisk aktivitet i kommunen, men skulle vara totala felprioriteringar i dagens samhälle. Jämförelsen kan tyckas långsökt, men i själva verket har den takt med vilken vårt samhälle och vår teknik utvecklas blivit så hög att en kommun ständigt behöver fundera kring hur samhällsförändringarna påverkar vår medelsanvändning. Strategi Eftersträva att utgifter och investeringar leder till ökad skattekraft och att fler vill bo i vår kommun. Problemställning -ärendeberedning Den kommunala förvaltningen är uppbyggd kring ett system av tjänstemän och politiker som har sinsemellan olika roller för att tillsammans nå ett visst resultat. I korthet brukar sägas att politiken ska tala om VAD som ska göras, medan tjänstemannaorganisationen ska avgöra HUR detta ska göras. I beslutsfattande är det tjänstemannasidans roll att utreda och väga handlingsalternativ mot varandra på objektiva och mätbara grunder, medan politikens roll snarare är att väga i sig ojämförbara storheter mot varandra. Att upprätthålla respekten för denna ordning och varandras roller är nödvändigt av flera anledningar. Utan ett väl genomarbetat beslutsunderlag finns det risk för att de beslut som fattas sker på felaktiga grunder. Vidare försvagas politikens roll som medborgarföreträdare om politiken i för hög omfattning är den som tar på sig rollen som expert i beslutsfattandet. Kommunen befinner sig i ett ständigt pågående arbete för att hitta rätt strukturer i beredningen av ärenden för att upprätthålla en korrekt rollföredelning. I detta arbete skulle kunna användas ett antal verktyg som ibland, men inte alltid, ger ett bättre underlag inför beslut om prioriteringar i olika frågor. Exempel på sådana verktyg är strukturerade analyser av olika handlingsalternativ, såsom kostnad-nytta-analys (CBA) som ofta används i större infrastrukturprojekt eller Multikriterieanalys som används när fler parametrar behöver jämföras. Även renodlade sociala 19

122 satsningar kan beräknas med hjälp av ett socialt investeringsperspektiv. Genom att beredningen av ett ärende med hjälp av dessa verktyg tydligt redovisar de objektiva kriterierna för ett visst beslut, blir politikens roll i beslutsfattandet klarare, vilket är eftersträvansvärt. Strategi Eftersträva att i större utsträckning använda beslutsstöd (CBA, Multikriterieanalys samt socialt investeringsperspektiv) vid beredning av ärenden och i budgetprocesser. Problemställning översiktsplanering Av förarbetena till Plan- och Bygglagen (PBL) framgår bl a följande angående översiktplaneringens syfte: Planläggningen ska medföra att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Den framtida välfärden är beroende av att kommunen fortsatt är attraktiv att flytta till. Därför är det önskvärt om kommunen kan erbjuda en boendemiljö som är efterfrågad av medborgarna, exempelvis boende med havsutsikt. Men planeringen måste även ta hänsyn till hållbarhetsfrågor, såväl sociala, ekonomiska som ekologiska. Placeringen av nya bostadsområden måste därför ta hänsyn till vilka konsekvenser som blir följden ur dessa tre perspektiv. Enstaka bebyggelse utanför planlagt område får oftast enbart marginella effekter och ska i normalfallet ses positivt på. Strategi Översiktsplaneringen tar hänsyn till befintliga resurser och investeringar och präglas av ett hållbarhetsperspektiv med målet att utveckla god livsmiljö och effektiva transporter. Eftersträva att samtliga investerings-och planbeslut utgår ifrån en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Problemställning klimatpåverkan Klimatförändringen sker globalt och påverkas av de samlade utsläppen lokalt. Minskade utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid, minskar framtida kostnader både ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Behovet av transporter ökar ständigt både lokalt och globalt. Den enskilt viktigaste faktorn för en miljömässigt hållbar utveckling är att fasa ut de fossila bränslena från transportsektorn. Strategi Klimatpåverkan skall minimeras genom att prioritera produktion och användning av förnyelsebar energi, effektiv energianvändning och utfasning av fossila bränslen. Samtliga transporter skall ske på ett miljöanpassat sätt. Problemställning upphandling Den offentliga sektorns konsumtion av varor och tjänster har en avgörande påverkan på framtida utbud på marknaden av klimatsmarta, etiskt försvarbara och ur miljösynpunkt hållbara varor och tjänster. Strategi Miljöhänsyn och etisk hänsyn skall eftersträvas vid alla inköp och all upphandling. 20

123 Bilaga 2: Lathund för kommunfullmäktiges styrkorts övergripande mål och mått Lathund för kommunfullmäktiges styrkorts övergripande mål och mått Övergripande mål Strategier Uppdrag Mått Kund/Medborgare xxx xxxx xxxx yyy yyy yyy y Nöjdhet, xxx xxxx xxxx yyy yyy yyy y Inflytande osv Medarbetare xxx xxxx xxxx yyy yyy yyy y Sjukfrånvaro, xxx xxxx xxxx yyy yyy yyy y Nöjdhet, Jämställdhet osv Ekonomi xxx xxxx xxxx yyy yyy yyy y Nettoxxx xxxx xxxx yyy yyy yyy y kostnader, Finansiell profil osv 21

124 Övergripande mål för utvecklingsperspektivet KUND/MEDBORGARE Så här följer vi upp och mäter att vi når det övergripande målet Vi känner oss stolta, delaktiga och ges möjlighet att visa egen handlingskraft Det övergripande målet följs upp genom 10 olika mått för kund/medborgare. Resultatet anges i måluppfyllelse för respektive mått. I vilken grad vi nått det övergripande målet för utvecklingsperspektivet Kund/Medborgare beror på måttens samlade måluppfyllelse. Analysen av resultaten ska fokuseras kring avvikelser och dess orsaker. Orsakerna kan ha bäring på de andra utvecklingsperspektiven (medarbetare och ekonomi) 1. Fler nöjda brukare i kommunala verksamheter och fler nöjda företagare i kommunen (%) Vad? Nöjdhetsundersökning. Enkätundersökning till alla kommunala verksamheter där resp. målgrupp, t ex brukare, föräldrar, elever, företagare, vårdtagare etc svarar på hur nöjda de är. Hur? Enkäten utformas enligt kommunens enkätrutiner. Då verk samheten har ett nätverk som genomför mätning, t ex SKLs företagarmätning, så prioriteras det före kommunens egna rutiner. I kommunfullmäktiges styrkort redovisas hur stor andel av kommunens verksamheter som under året nått nöjdhetsmålet. När? Mäts minst vartannat år. 2. Fler Uddevallabor har en positiv uppfattning av de kommunala verksamheterna (index) Vad? Attitydundersökning. Visar medborgarnas uppfattning om de kommunala verksamheterna. Hur? Enkätundersökning till urval av medborgare. I kommunfullmäktiges styrkort redovisas sammantaget resultat för alla verksamheter. När? Vartannat år. Vilka anledningar finns till avvikelserna? Har strategierna följts? Har uppdragen genomförts? Finns nyckeltal/statistik/ rapporter som kan vara till hjälp i analysen? Dessa bör kopplas till måtten. Analyserna ska genomgående spegla skillnader mellan kvinnor och män. 3. Fler Uddevallabor tycker att Uddevalla är en bra plats att bo och leva på (index) Vad? Attitydundersökning. Visar medborgarnas upplevelse av Uddevalla att leva och bo på, vad gäller bl a boende, kommunikationer, arbete, fritid, kultur och miljö. Hur? Enkätundersökning till urval av medborgare. När? Vartannat år. 4. Fler Uddevallabor upplever sig vara delaktiga och ha inflytande i kommunala beslut (index) Vad? Attitydundersökning. Visar medborgarnas upplevelse av att kunna påverka politiska beslut, få information, tillgänglighet och allmänt förtroende. Hur? Enkätundersökning till urval av medborgare. I kommunfullmäktiges styrkort redovisas sammantaget resultat för alla verksamheter. När? Vartannat år. 5. Fler Uddevallabor känner sig trygga i Uddevalla (index) Vad? Attitydundersökning. Visar hur trygga våra medborgare känner sig i hemmet, utomhus samt mot våld i allmänhet. Hur? Enkätundersökning till urval av medborgare. I kommunfullmäktiges styrkort redovisas sammantaget resultat för alla verksamheter. När? Vartannat år. 6. Fler brukare och medborgare är nöjda med kommunens bemötande (%) Vad? Nöjdhetsundersökning och attitydundersökning. Måttet finns med i undersökning nr 1 och 2. Hur? Genom undersökning 1 och 2. I kommunfullmäktiges styrkort redovisas bemötande både hos brukare och hos medborgare. När? Mäts minst vartannat år 22

125 Övergripande mål för utvecklingsperspektivet KUND/MEDBORGARE Så här följer vi upp och mäter att vi når det övergripande målet 7. Fler ungdomar upplever sig vara delaktiga och ha inflytande (index) OBS! Ej klart förrän höst Fler Uddevallabor har eftergymnasial utbildning (%) Vad? Visar andelen av befolkningen som har eftergymnasial utbildning. Statistiken är nationell och går att bryta ner regionalt eller på valbara kommuner. Hur? SCB statistik När? Varje år 9. Uddevallabornas förutsättningar för god hälsa på lika villkor ska öka (index) Vad? Folkhälsoindex består av 20 indikatorer för hälsa inom områdena uppväxtvillkor, levnadsvanor och skador. Hur? Sammanvägt index av offentlig statistik När? Varje år 10. Integrationen ska förbättras i Uddevalla (%) Vad? Beskriver hur Uddevallas utanförskap ser ut i förhållande till de stadsdelar i Sverige som tecknat Lokalt utvecklingsavtal Hur? SCB statistik När? Varje år Övergripande mål för utvecklingsperspektivet MEDARBETARE Kommunen är en attraktiv arbetsgivare där medarbetare trivs, utvecklas och känner stolthet över att kunna möta kundernas, medborgarnas och brukarnas förväntningar och behov Det övergripande målet följs upp genom 3 olika mått för medarbetare. Resultatet anges i måluppfyllelse för respektive mått. I vilken grad vi nått det övergripande målet för utvecklingsperspektivet Medarbetare beror på måttens samlade måluppfyllelse. Analysen av resultaten ska fokuseras kring avvikelser och dess orsaker. Orsakerna kan ha bäring på de andra utvecklingsperspektiven (kund/medborgare och ekonomi). Så här följer vi upp och mäter att vi når det övergripande målet 11. Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska (%) Vad? Visar hur stor andel av kommunens alla anställda som har sjukfrånvaro Hur? Statistik från personalsystemet. När? Varje tertial och år. 12. Fler nöjda medarbetare i Uddevalla kommun (index) Vad? Visar personalens uppfattning om Uddevalla kommun som arbetsgivare i form av nöjd-medarbetar-index (NMI). Hur? Enkätundersökning till alla medarbetare. I kommunfullmäktiges styrkort redovisas sammantaget resultat för hela kommunen. När? Vartannat år. 13. Mer jämställd löneutveckling där kvinnornas genomsnittliga lönesumma ska öka i förhållande till männens (%) Vad? Visar löneutvecklingen bland kvinnor och män i kommunens i form av kvinnors andel av männens löner. Måttet omfattar tre yrkesgrupper som representerar en mycket stor del av kommunens anställda (ca 2700). 23

126 Övergripande mål för utvecklingsperspektivet MEDARBETARE Så här följer vi upp och mäter att vi når det övergripande målet Vilka anledningar finns till avvikelserna? Har strategierna följts? Har uppdragen genomförts? Finns nyckeltal/statistik/ rapporter som kan vara till hjälp i analysen? Dessa bör kopplas till måtten. Analyserna ska genomgående spegla skillnader mellan kvinnor och män. Hur? När? Jämförelsen omfattar manliga och kvinnliga löner för lärare, undersköterskor (vårdbiträde) och rektorer (att jämföra alla kvinnliga löner mot alla manliga löner beskriver inte om det finns orättvisa löner ur ett könsperspektiv på ett objektivt sätt). Statistik Varje år Övergripande mål för utvecklingsperspektivet EKONOMI Så här följer vi upp och mäter att vi når det övergripande målet Vi har en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet med en långsiktigt god hushållning Det övergripande målet följs upp genom 7 olika mått för ekonomi Resultatet anges i måluppfyllelse för respektive mått. I vilken grad vi nått det övergripande målet för utvecklingsperspektivet. Ekonomi beror på måttens samlade måluppfyllelse. Analysen av resultaten ska fokuseras kring avvikelser och dess orsaker. Orsakerna kan ha bäring på de andra utvecklingsperspektiven (kund/medborgare och medarbetare) Vilka anledningar finns till avvikelserna? Har strategierna följts? Har uppdragen genomförts? Finns nyckeltal/statistik/ rapporter som kan vara till hjälp i analysen? Dessa bör kopplas till måtten. Analyserna ska genomgående spegla skillnader mellan kvinnor och män. 14. Nettokostnadsandel inkl finansnetto i % av skatter och bidrag Vad? Visar hur stor andel av skatteintäkterna som förbrukas av nettokostnader och finansnetto. Omvänt visar det hur stort resultat som andel av skatteintäkterna som redovisas. Hur? Ur bokslutet kommunens nettokostnader + finansnetto och ställt i relation till skatteintäkter inkl bidrag. När? Varje år och delårsrapport baserat på årsprognosen. 15. Soliditeten ska öka (%) Vad? Visar kommunens långsiktiga hur mycket av kommunens tillgångar som finansierats utan lån den långsiktiga ekonomiska stabiliteten. Hur? Ur bokslutet eget kapital i relation till balansomslutningen. När? Varje år och delårsrapport på årsprognosen. 16. Investeringsnivå i % av skatteintäkter Vad? Visar hur stor andel av kommunens skatteintäkter som används till investeringar. Hur? Ur bokslutet - investeringsnivå i relation till skatter och bidrag. När? Varje år och delårsrapport på årsprognosen 17. Egenfinansiering av investeringar (%) Vad? Visar hur stor andel av ovanstående investeringar som finansieras av egen kraft dvs årets resultat + avskrivningar. Hur? Ur bokslutet totala investeringar i relation till skatter och bidrag. När? Varje år 18. Finansiell profil jämfört med Västra Götaland (placering av 49 kommuner) Vad? Visar ett antal finansiella viktiga mått ( skattesats, resultat, soliditet m fl) för kommunen som ger en omvärldbild om hur kommunens ekonomi står sig i relation till andra. Hur? Statistik KFI, Kommunforskning i Väst. Ranking. När? Varje år med ett års eftersläpning 24

127 Övergripande mål för utvecklingsperspektivet EKONOMI Så här följer vi upp och mäter att vi når det övergripande målet 19. Nettokostnader i relation till Västra Götaland (kr/inv) Vad? Visar nettokostnadsutvecklingen för Uddevalla kommun. Hur? Statistik nationell Vad kostar Verksamheten som finns på Tabell 1 resultaträkning används vilket innefattar jämförelsestörande poster. Redovisar kommunens totala nettokostnader jämfört med VGR. En kompletterade analys görs för verksamheterna där jämförelsestörande poster som tex reavinster inte ingår. När? Varje år med ett års eftersläpning 20. Våra miljöförbättrande åtgärder har givit resultat för klimatet och effekt vad gäller energibesparingar för kommunens verksamheter (index) Vad? Några viktiga miljöområden som påverkar en hållbar utveckling har valts att följas upp: transporter, avfall, energi, ekologiska livsmedel, skolor/förskolor med Grön Flagg och tungmetaller. När? En jämförelse sker med Sveriges ekokommuner årligen. Sveriges ekokommuner jämförelsetal kommer med ett års eftersläpning. Hur? Jämförelsen sker med Sveriges ekokommuner som är en ideell förening/nätverk med 80 medlemskommuner. Uddevalla är en av medlemmarna. 25

128 Bilaga 3: Kommunfullmäktiges styrkort Utvecklingsperspektiv Strategier Uppdrag Övergripande mål Kund/Medborgare Vi känner oss stolta, delaktiga och ges möjlighet att visa egen handlingskraft Service: Vi ska vara en serviceinriktad kommun. Folkhälsa: Vi ska arbeta för att alla i Uddevalla ska ha förutsättningar för en god hälsa samt känna sig trygga och lika mycket värda Verksamheter: Vi ska i de verksamheter som tillhandahålls våra medborgare och näringsliv erbjuda god kvalitet och valfrihet samt möjliggöra inflytande Öppna jämförelser : Öppna jämförelser ska göras mellan verksamheter och dessa ska göras lätt tillgängliga för medborgarna. Jämförelser ska också ske med andra kommuner för att hitta goda exempel Boende: Vi ska möjliggöra en mångfald av boenden i attraktiva och goda livsmiljöer, med utgångspunkt i hållbar utveckling Uppdrag Civila samhället: Vi ska samverka med det civila samhället, t ex den ideella sektorn, för att nr 1-40 skapa det goda samhället Regionalt centrum för utbildning, idrott och kultur: Vi ska arbeta för att Uddevalla ska vara ett regionalt centrum för utbildning, kultur och idrott Kustnära läge: Vi ska tillvarata vårt kustnära läge Vatten och avlopp: Vi ska fortsatt utveckla vårt VA-nät till att omfatta de områden där planeringen gör detta motiverat av attraktivitets- och miljöskäl. Den redan inledda processen om VA-samverkan med våra grannkommuner ska fortsätta. Infrastruktur och kollektivtrafik: Vi ska verka för ett ökat kollektivt resande och ökad marknadsandel för det kollektiva resandet. Infrastrukturen ska bidra till effektiva transporter och utvecklas med ett transportslagsövergripande synsätt. Det ska finnas tillgång till datakommunikation med konkurrenskraftig bandbredd i hela den geografiska kommunen. Integration: Vi ska satsa på arbetsmarknadsåtgärder, språkundervisning och naturliga mötesplatser Föräldrastöd: Vi ska se föräldrarna som den bästa resurs vi har i vårt arbete med barn och unga samt erbjuda föräldrarna stöd i föräldrarollen Medarbetare Kommunen är en attraktiv arbetsgivare där medarbetare trivs, utvecklas och känner stolthet över att kunna möta kundernas, medborgarnas och brukarnas förväntningar och behov Goda arbetsplatser: Vi ska skapa goda arbetsplatser där medarbetare får möjlighet att realisera kreativa förslag. Utrymme skapas för eget företagande och möjlig avknoppning. Vi ska ge våra medarbetare möjlighet att utveckla den egna kompetensen inom sin profession, liksom möjlighet att göra karriär inom kommunen. Heltid en rättighet deltid en möjlighet Jämställdhet och mångfald: Vi ska ständigt och medvetet tillämpa en personal- och lönepolitik för ökad jämställdhet och mångfald. Vi ska eftersträva en jämn könsfördelning på ledande poster. Helhetstänkande i organisationen: Vi ska skapa en god tvärsektoriell samverkande organisationskultur som ger möjlighet att möta brukarnas/medborgarnas förväntningar och behov Uppdrag nr Ekonomi Vi har en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet med en långsiktigt god hushållning Skattekraft: Eftersträva att utgifter och investeringar leder till ökad skattekraft och att fler vill bo i vår kommun. Ärendeberedning: Eftersträva att i större utsträckning använda beslutsstöd (CBA, Multikriterieanalys samt socialt investeringsperspektiv) vid beredning av ärenden och i budgetprocesser Översiktsplanering: Översiktsplaneringen tar hänsyn till befintliga resurser och investeringar och präglas av ett hållbarhetsperspektiv med målet att utveckla god livsmiljö och effektiva transporter. Eftersträva att samtliga investerings-och planbeslut utgår ifrån en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Klimatpåverkan: Klimatpåverkan skall minimeras genom att prioritera produktion och användning av förnyelsebar energi, effektiv energianvändning och utfasning av fossila bränslen. Samtliga transporter skall ske på ett miljöanpassat sätt. Upphandling: Miljöhänsyn och etisk hänsyn skall eftersträvas vid alla inköp och all upphandling Uppdrag nr * Måttet kommer upp som separat ärende och infogas senare i styrkortet. ** Mäts vartannat år. 26

129 Mått Resultat Mål Mål Mål Mål Flera nöjda brukare i kommunala verksamheter och fler nöjda företagare i kommunen (%) 38 % (6 av 16 nådde nämdsmålet % Fler Uddevallabor har en positiv uppfattning av de kommunala verksamheterna (index) ** 51 (2008) Fler Uddevallabor tycker att Uddevalla är en bra plats att bo och leva i (index) ** 63 (2008) Fler Uddevallabor upplever sig vara delaktiga och ha inflytande i kommunala beslut (index) ** 36 (2008) Fler Uddevallabor känner sig trygga i Uddevalla (index) ** 49 (2008) Fler brukare och medborgare är nöjda med kommunens bemötande (%) 44 % (4 av 9 nådde målet på 90 %) % ska nå målet 90 % Fler ungdomar upplever sig vara delaktiga och ha inflytande (index), ej klart * Flera Uddevallabor har eftergymnasial utbildning (%) Uddevallabornas förutsättningar för god hälsa på lika villkor ska öka (index) Integrationen ska förbättras i Uddevalla (%) 60, Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska (%) 5,2 5, ,8 Flera nöjda medarbetare i Uddevalla kommun (index) ** Mer jämställd löneutveckling där kvinnors genomsnittliga lönesumma ska öka i förhållande till männens (%) Nettokostnadsandelen inkl finansnetto i % av skatter vara max 90 % 96, Soliditeten ska öka (%) 26,8 (2011) 27 27,1 27,5 27,9 Investeringsnivå i % av skatteintäkter 9, Egenfinansiering av investeringar (%) 82, Finansiell profil jämfört med Västra Götaland (placering av 49 kommuner) Nettokostnader i relation till Västra Götaland (kr/inv) Våra miljöförbättrande åtgärder har givit resultat för klimatet och effekt vad gäller engeribesparingar för kommunens verksamheter (index)

130 Uddevalla Telefon (vx)

131 Mötesplatserna Dalaberg och Tureborg - Utredning om framtida behov, organisatorisk tillhörighet, personalförsörjning och finansiering Gunnar Svensson Integratia AB