Förslag till lokalprogram

Transkript

1 Förslag till lokalprogram Framtidens bad Lokalprogramgruppen, kultur och fritidsförvaltningen

2 SLUTRAPPORT PROJEKT FRAMTIDENS BAD, LOKALPROGRAM BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL... 1 PROJEKTBESKRIVNING; LOKALPROGRAMGRUPPENS ARBETE... 2 LOKALPROGRAMGRUPPENS ARBETSFORMER OCH UTVECKLING... 2 MEDBORGARDIALOG OCH ÖVRIG KUNSKAPSINHÄMTNING... 2 Enkäter... 3 Fokusgrupper... 3 RESULTAT AV MEDBORGARDIALOG INKOMNA ÖNSKEMÅL OCH IDENTIFIERADE BEHOV... 4 ENKÄTER... 4 Barnenkät... 4 Ungdoms/vuxenenkät... 5 FOKUSGRUPPER... 7 ÖVRIGA SYNPUNKTER SOM KOMMIT GRUPPEN TILLHANDA... 8 RESULTAT AV OMVÄRLDSANALYS... 9 STORLEK PÅ ANLÄGGNINGEN, ANTAL BESÖKARE OCH PRELIMINÄR BUDGET... 9 SLUTSATSER AV MEDBORGARDIALOGENS RESULTAT SAMT FÖRSLAG TILL LOKALPROGRAM...10 ENHETER OCH DESS BESTÅNDSDELAR KORT OM PRIORITERING Bassänger och deras användningsområden Omklädning/dusch Övriga utrymmen PLATSENS IDENTITET OCH BADETS KÄNSLA...13 Tillgänglighet Samband/flöden ENHET 1 MOTION/UTBILDNING/TRÄNING/TÄVLING Entré ENHET 2 REKREATION/LEK/UPPLEVELSE Foajé/entré/lounge Upplevelse barn Upplevelse ungdom Upplevelse vuxen Rekreation/rehabilitering SLUTORD...15

3 Slutrapport lokalprogram 1 (15) Slutrapport projekt framtidens bad, lokalprogram Lokalprogramsgruppen (LPG) bildades i november 2014 på kultur och fritidsförvaltningen. LPG utgörs av projektledare Malin Bengtsson, badmästare, Bengt Alm, enhetschef anläggningar, Anna Reinhardt, enhetschef föreningsstöd/utveckling, Torben Larsson, handläggare och Anna-Helena Wiechel, utredare/sekreterare. Bakgrund, syfte och mål Kommunstyrelsen beslutade , 132 att ge tekniska nämnden i uppdrag att påbörja projektet Badhus Uddevalla i enlighet med det översiktliga program som beskrevs i kommunledningskontorets tjänsteskrivelse I tjänsteskrivelsen framgår att kultur och fritidsnämnden ska besluta om lokalprogram. Lokalprogrammet ska sedan slutgiltigt beslutas i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige, på grund av projektets ekonomiska betydelse för kommunen. Mot bakgrund av detta utformades en organisation för projektet. Ledningsfunktionen för organisationen består av en central styrgrupp, med representanter från kultur och fritidsnämnden och tekniska nämnden samt tjänstemän från båda förvaltningarna. Uppdraget från denna styrgrupp, att ta fram lokalprogram, gavs till kultur och fritidsförvaltningen. Kultur och fritidsförvaltningens ledning utsåg i sin tur deltagare i den s.k. lokalprogramsgruppen, LPG. Uppdraget till LPG var att utreda och föreslå ett lokalprogram, dvs. badhusets funktion och innehåll. Lokalprogrammet ska ligga till grund för beräkning av volymer, ytor och ekonomi. LPG:s övergripande syfte har varit att ta fram innehåll och funktion i badanläggningen som på bästa sätt svarar mot brukares och tilltänkta användares behov och önskemål, speglar Uddevalla kommuns identitet och är kreativt, flexibelt och levande. För att definiera önskemål om innehåll och funktion har LPG använt sig av medborgardialog. LPG:s arbete har saknat ramar i form av politiskt uppsatta mål med badhus. 1 Uddevalla kommuns befintliga badhus, Walkesborgsbadet, är inte knutet till något specifikt nämnduppdrag. Däremot ingår badhuset i kultur och fritidsnämndens huvudmannaskap för idrotts- och fritidsanläggningar samt den öppna kultur och fritidsverksamheten. 2 LPG har arbetat utifrån det nuvarande badhusets inriktning (som både idrottsanläggning och öppen verksamhet), kommunens vision och strategiska plan samt relevanta styrdokument för att skapa grundvalarna till det framtida badets utformning. Kommunens övergripande mål om social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgarna varit gruppens norm. 3 Arbetet för en god folkhälsa och en välmående befolkning pågår ständigt. I Uddevalla kommun ska möjligheterna till rekreation, friskvård och spontanidrott ges till alla. 4 En förutsättning för demokratins utveckling är känslan av delaktighet, varför platser där människor möts för att ha 1 Under LPG:s arbetsprocess har en politisk grupp arbetat fram värdeord i en parallell process. Dessa har inte varit fastställda. 2 Se reglementet 3 Se Uddevalla kommuns strategiska plan 4 Se ovan

4 Slutrapport lokalprogram 2 (15) roligt, må bra och känna gemenskap är särskilt viktiga. Kultur och fritidsnämndens uppgift, att skapa goda mötesplatser för barn och ungdom med stöd av vuxna, har därför varit en grundläggande ambition för LPG. Med ovanstående som bakgrund har det övergripande målet för gruppens arbete varit att skapa en inkluderande badhusmiljö för alla. 5 LPG har i sitt arbete också tagit fasta på Uddevalla kommuns identitet som gammal kurort med varvs-, fiske- och båttradition. Projektbeskrivning; Lokalprogramgruppens arbete Lokalprogramgruppens arbetsformer och utveckling LPG samlades för första gången i mitten av november Därefter har gruppen träffats med 1-2 veckors mellanrum för avstämning och uppföljning. Inledningsvis arbetade gruppen med mål- och syftesformulering, planering och metodologiska överväganden. Därefter identifierades målgrupper för medborgardialog och arbetet med medborgardialogens olika former tog vid. Under januari skickades kallelser till fokusgrupper och enkäter ut. Fokusgruppsmötena hölls under februari månad. Sammanställning av enkätsvar har skett successivt vartefter gruppen mottagit svaren. Vid månadsskiftet februari- mars gick gruppen igenom det inkomna materialet och på basis av detta utformades ett förslag på lokalprogram som presenterats för huvudprojektledare på tekniska kontoret samt arkitekt från Pyramiden arkitekter den 11 mars Medborgardialog och övrig kunskapsinhämtning Som offentlig institution är det övergripande uppdraget att skapa verksamhet för kommunens medborgare. Med stöd av kommunens riktlinjer för medborgardialog har LPG arbetat grundligt med att identifiera olika så kallade prioriteringsgrupper dvs. inte bara nuvarande brukare utan även potentiella besökare. Efter identifieringsskedet fördelades dessa i större övergripande grupper utifrån gemensamma nämnare. Gruppernas gemensamma nämnare i relation till badhuset avgjorde sedan valet av dialogform. LPG har genomfört fokusgruppsintervjuer, 6 enkätundersökningar och haft telefon- och mailkontakt med berörda. Studiebesök på ett flertal badanläggningar har gjorts, både planerade och spontana, för inspiration och erfarenhetsutbyte. LPG har även tagit del av planerade och påbörjade badhusprojekt i andra kommuner, deltagit i Bad- och idrottsmässa och i övrigt inhämtat kunskaper löpande om befintliga badanläggningar i vår omvärld, via såväl internet som gruppens kontaktnät. LPG:s kompetenser vad gäller drift av nuvarande badanläggning och andra kommunala anläggningar har varit en central resurs. 5 se bilagda: Uddevalla Vision 2040, strategisk plan samt Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet VGR LPG valde denna metod eftersom den lämpar sig väl när syftet är att söka idéer till förändringar. Fokusgrupper är en intervjuform där en liten grupp människor med gemensam nämnare samtalar runt ett förbestämt ämne. En moderator styr frågestunden. Metoden erbjuder möjlighet till fördjupad förståelse och insikt i ett ämne eftersom deltagarna inte bara framför sina åsikter utan också tar del av andras. Kommentarer och värdebärande ord som rör de förbestämda områdena sammanställs.

5 Slutrapport lokalprogram 3 (15) Enkäter Kultur och fritidsnämndens reglemente anger att sätta barn- och ungdomars rätt till kultur och fritid främst. Därför har barnens inflytande varit viktigt för gruppens arbete. Enkäter skickade ut till samtliga barn i Uddevalla kommuns grundskolor och gymnasieskolor. Barn från förskoleklass till klass 5 och särskolan har fått fysiska enkäter distribuerade via rektorerna på respektive skola. Barnen fick beskriva vad som var bäst med badhuset idag samt kryssa i fyra av åtta på förhand givna aktiviteter i ett badhus. 7 På enkätens baksida fick barnen illustrera vad de vill att ett framtida badhus ska innehålla (se bilagd barnenkät). Enkäterna skickades ut tillsammans med instruktioner via internpost (vanlig post till friskolor). Som hjälp och inspiration till lärarna och eleverna vid arbetet med att lämna svar, spelade LGP in en film som visar hur nuvarande badhus ser ut och vad det innehåller. Länk till filmen fanns i instruktionerna. För elever från årskurs 6 till sista året på gymnasiet skickades enkäten liksom instruktionsbrevet ut digitalt via lärplattformen vklass, alternativt via rektorerna (se bilagd ungdoms/vuxenenkät). Enkäten inleddes med två öppna frågor; Varför besöker du ett badhus? /Varför besöker du inte ett badhus? Därefter följde förslag på ett badhus innehåll/miljö/service som respondenten fick ta ställning till: mycket viktigt, ganska viktigt, mindre viktigt och inte viktigt. Dessa svar kunde sedan utvecklas alternativt kompletteras. Avslutningsvis ställdes frågan om respondenten önskade andra aktiviteter/tjänster i eller i närheten av ett badhus. Enkäten skickades även till mötesplatserna (Dalaberg och Tureborg), kommunens öppna förskolor, närhälsan, kriscentrum och de kommunala pensionärs- och handikappråden. Ett urval 8 av besökare till Walkesborgsbadet har också givits möjlighet att fylla i enkäten. Fokusgrupper Enligt reglementet ska nämnden också aktivt stödja föreningslivet. I det här fallet blir fokus särskilt på föreningar som kan kopplas till vattenaktiviteter. LPG:s ambition har varit att ta reda på föreningslivets önskemål och implementera dem i lokalprogrammet. Inte bara föreningsliv ska rymmas i det tilltänkta badhuset. LPG har därför, utöver föreningar med vattenanknytning, genomfört fokusgruppsdialog med representanter för tillgänglighetsfrågor, representanter från kommunala förvaltningar och bolag som på ett eller annat sätt berörs av badhusets innehåll och funktion samt personal på Walkesborgsbadet. Fokusgruppsmötena har gått till på följande vis; deltagare har blivit kallade ca två veckor före mötet. I kallelsen har metoden presenterats liksom vad som förväntas av deltagarna. Två personer ur LPG har lett varje möte. Inledningsvis har processen presenterats för grupperna, för att öka förståelsen för representanternas delaktighet i densamma. Vikt har lagts vid att beskriva representantskapets roll, för att medvetandegöra deltagarnas uppgift i samtalet. Samtalet har bestått av två delar. Steg ett var att dela med sig av tidigare erfarenheter. Interaktionen mellan deltagarna har uppmuntrats till en ökad bredd av perspektiv och större förståelse för varandra. I steg två 7 Inspiration till enkätens utformning hämtades från Eskilstuna kommun, vars nya badanläggning är under uppbyggnad. Barnen i kommunen har fått besvara enkät. 8 För att säkerställa bredd i underlaget

6 Slutrapport lokalprogram 4 (15) lämnades önskemål och behov inför det nya badhuset. Avslutningsvis avsattes en stund för reflektion över framkomna önskemål och möjlighet till prioritering av dessa. Resultat av medborgardialog inkomna önskemål och identifierade behov Det övergripande intrycket som LPG fått av informanterna är att metodvalet varit framgångrikt, i den meningen att det skapat stor delaktighet och känsla av inflytande i en fråga som är betydelsefull. Vad gäller enkäterna finns inneboende problem kopplade till distribution, information samt uppföljning, eftersom LPG inte äger hela flödet fram till medborgarna. Det går således inte att garantera att alla har fått ta del av enkäterna och informationen knuten till dem, men det kan ändå konstateras att de allra flesta som har lämnat synpunkter har tagit uppgiften på allvar. LPG bedömer att underlaget räcker för att skapa en bild över önskemål och synpunkter. En iakttagelse som LPG gjort vid genomgång av såväl enkäter som fokusgruppsresultaten är att en stor del av svaren har, av naturliga skäl, använt närliggande bad som referensobjekt när man definierar sina önskemål. De barn, och även föräldrar, som lyft attraktioner som inte finns i Walkesborgsbadet idag hänvisar till framförallt Vänersborg. Simidrotten refererar till Borås simarena och Eriksdalsbadet i Stockholm. LPG har hela tiden arbetat under ett pressat tidschema i förhållande till den höga ambitionen avseende medborgarnas inflytande. Under sådana förutsättningar är viljan, ambitionen och möjligheten från deltagarna att avsätta tid och engagemang centralt. Detta gäller särskilt fokusgruppsdeltagare. Om inbjudna deltagare av någon anledning inte kunnat delta, har LPG erbjudit andra former för inflytande, alternativt annan tidpunkt. Medborgardialogen har bestått av både kvalitativa och kvantitativa inslag. Gemensamt ger dessa två tydliga trender av önskemål som redovisas under respektive dialogform. Enkäter Barnenkät Barnenkäten skickades ut till barn och svar inkom från stycken, alltså 39 procent. Könsfördelningen var jämn; 47 procent av dessa var tjejer, 46 procent killar och 7 procent uppgav inte kön.

7 Slutrapport lokalprogram 5 (15) Diagram 1. Åldersfördelning barnenkät Ålder I enlighet med vad diagrammet visar, har LPG fått svar ifrån alla åldersgrupper som enkäten riktade sig till. Svaren på den kvantitativa delen av barnenkäten visar att hopp och dyk är viktigast. Därefter fika och mumsa, klättra och klänga och överraskas och bli riktigt blöt. I beskrivningen över vad som är bäst i badhuset idag framkom i första hand hopp och trampolin, men även hinderbana, rutschkana, simma, leka och fika. Att rita en teckning var frivilligt. Rubriken för teckningen var det här vill jag göra i det nya badhuset. De allra flesta valde att illustrera sina önskemål. Efter genomgång av teckningarna framkom att barnens mest önskade aktivitet var att åka rutschkana. Vad som också uppenbarades var att barnen åskådliggjorde vikten av umgänget, glädjen och leken. Det barnen illustrerade var till allra största del prestationslösa/kravlösa aktiviteter. Ungdoms/vuxenenkät Enkäten riktade sig till ungdomar (12-18 år), och vuxna (19-). Respondentgruppens storlek är odefinierad, eftersom enkäten dels skickats till elever i skolan, dels till besökare inom olika öppna verksamheter. LPG har tagit emot 385 enkätsvar varav 55 procent av svaren kom från kvinnor, 43 procent från män och 2 procent uppgav inte kön. Av de 385 svarande var 250 ungdomar och 135 vuxna. Badhusanknytning De inledande två frågorna i enkäten var; Varför besöker du ett badhus? /Varför besöker du inte ett badhus? har hjälpt LPG att förstå vad som ligger bakom valet att besöka ett badhus, och anledningen till att inte besöka badhus. På så vis framkom vilken kategori av badhusbesökare respondenten är; sällanbesökare, anhörigstödjare, motionär, simskoleförälder, vattengympadeltagare etc.

8 Slutrapport lokalprogram 6 (15) Badhuset framstår i de lämnade svaren som en viktig mötesplats för ungdomar. Det främsta skälet till ett besök för denna kategori är för nöjes skull; för att bada, ha roligt och träffa kamrater. Ungdomarna är också på badhuset för motion och simträning. Vidare är rekreationen viktig. Ungdomarna angav koppla av och ta det lugnt. Eftersom skolidrotten delvis läggs på badhuset uppgav ett antal att de bara besöker badet när deras idrottslektion placeras där. Om badhuset däremot uppfattas som tråkigt, trångt eller kallt skulle många ungdomar inte besöka det. Tillgängligheten, utifrån såväl allmänna kommunikationer som fysiska och ekonomiska faktorer, lyfts för vissa som avgörande för ett besök. Några som svarat kan inte simma och besöker därför inte ett badhus. Även de vuxna anger motion, avkoppling och möten som de viktigaste skälen för besöket. Träffa vänner, bada bastu, fika och träna vattengympa nämns återkommande, men även besök utifrån barn och barnbarnens behov och simkunnighet lyfts fram. I likhet med ungdomarna avstår även de vuxna från ett besök om det upplevs som trångt och kallt. Tillgänglighetsaspekterna som lyftes av ungdomarna återkommer även här. Faktorer/funktioner i ett badhus Respondenterna fick förhålla sig till nio olika faktorer/funktioner i ett badhus och rangordna dem (enkäten begränsade inte respondentens rangordning, varför svaren ger en övergripande fingervisning om prioritering). Alla faktorer/funktioner bedömdes som viktiga. Den viktigaste faktorn/funktionen var värmen i vattnet. Därefter kom omklädningsrummets utformning, tätt följd av den övergripande miljön och ljussättningen. Efter rangordning av faktorer/funktioner gavs möjlighet till komplettering och egna förslag. Ungdomarna tryckte då på önskemål som rörde omklädningsrummets utformning och behovet av avskildhet däri. Det framkom även önskemål om att verksamheten ska avgränsa utrymmen och vattenyta mellan allmänhet, simskolor och föreningar. Ungdomarna önskade utomhusbassäng med anslutning till inomhusbassäng och även solarium. Vidare önskades något kul för de mindre barnen samt att få möjlighet att hoppa i vattnet från hopptorn/avsats/klippa/berg. Man önskade sig vattenfall, klättervägg, hinderbana, äventyrsbad och vattenrutschkana. Viktigt var också känslan av trygghet vid besöket. Någon har nämnt att de önskar en lång simbana och någon har specifikt önskat 25 meters-, samt 50 metersbassäng. Miljön ska upplevas som stor och rymlig, får gärna innehålla konst och även en Swimshop. Service i form av mat och fika angavs som viktigt. Vuxna framhöll entréns betydelse för besöket, samt en genomgående rekreativ upplevelse vad gäller ljud, ljus och omgivning. Vad gäller tillgängligheten lyftes, utöver det som redan framkommit, även parkeringsplats för såväl cykel som bil och generösa öppettider. Återigen framkom önskemålet av uppdelning mellan allmänhet, skola och föreningar, för att inte trängas. Faktorer/funktioner som kompletterades av de vuxna var relaxavdelning med solarium, kallbad,

9 Slutrapport lokalprogram 7 (15) bastulandskap och salta kurbad. En djup rehabiliteringsbassäng för både vuxna och barn önskades liksom simskola för barn och vuxna, babysim, bad för kvinnor, vattenlek för små barn och ett utökat utbud av vattengympapass. I likhet med en del ungdomarna önskade en del vuxna 50- metersbassäng, utomhusbassäng, rutschkana och äventyrsbad. Dock uttryckte flera att de INTE vill ha äventyrsbad. Flera nämnde önskemål om aktiviteter för reumatiker. Service i form av restaurang eller liknande var central. Förslag på andra verksamheter som kan kopplas till ett badhus var idrottshus, gympapass utomhus, ishall, löpbana, bowling, parkour, spa med massage och andra behandlingar, beachvolleybollplan, utomhusgym och inomhusgym. Därutöver föreslogs yoga, sjukgymnastik, konstutställningar, biljard och kalasavdelning samt lekplats i anslutande parkmiljö. Fokusgrupper Trots att fokusgrupperna varit olika till sin karaktär med skilda intresseområden och perspektiv, har LPG i sammanställningen av önskemålen dragit slutsatsen att grupperna haft flera gemensamma önskemål som inte bara kan förenas och utan också ligger i linje med den övergripande målsättning som LPG arbetat fram. En sammanställning av gruppernas önskemål finns bilagd. Det första steget i fokusgruppsmetoden, tidigare erfarenheter, hade som främsta syfte att skapa förståelse för varandras perspektiv. Andra steget var att lämna önskemål på utformning av nytt bad. Det som i steg ett framkom, som hade bärighet på det framtida badets utformning, rörde framförallt den upplevda trängseln, friktion mellan badets olika besöksgrupper (träning och undervisning gentemot motion, rekreation och lek) och bristen på flexibilitet i omklädningsmiljö och möjligheten att anpassa en äldre byggnad till dagens norm för tillgänglighet. Friktionen uppstår i det nuvarande badets alla delar, dvs. från ankomstrum via omklädningsrum till bassängrum. Önskemål och behov För en detaljerad redogörelse över de synpunkter och önskemål som framkom i steg två hänvisas till bilagd sammanställning. Här följer de övergripande synpunkterna. Inom området fysisk tillgänglighet fanns mellan grupperna ingen friktion avseende önskemålen. Således blir en gemensam prioritering från alla fokusgrupper att skapa en badmiljö som är inkluderande utifrån fysisk tillgänglighet. Ett konkret önskemål, från både socialtjänsten och tillgänglighetsgruppen, är att kommunen ska använda sig av en tillgänglighetsarkitekt vid projektering av badhuset. Även den psykiska tillgängligheten lyftes. Ett annat område där grupperna varit eniga är behovet av stor vattenyta, vilket refereras till den trängsel som upplevs i nuvarande bad. Önskemål om hur vattenytan ska vara fördelad på olika bassänger varierar. Simidrotten hade som högsta önskan en 50-metersbassäng för träning och tävling. Önskemålet stöds även av Uddevalla elitidrottsgymnasium (UEIG) samt företrädare för besöksnäring som såg ett stort värde i att det skapas arrangemang i kommunen.

10 Slutrapport lokalprogram 8 (15) Utifrån undervisningsperspektiv framfördes stora vattenytor med flexibilitet för att öka tillgängligheten och för att underlätta och kunna utöka simundervisningen. Behovet av bassänger i avskildhet framfördes också, utifrån främst kulturella aspekter men även utifrån utbildningssyfte. Utifrån besöksnäringen framfördes en tydlig önskan till att inte bygga ett actionbad utan istället använda Uddevalla kommuns identitet som badets profil. Detta förmodades öka badets attraktionskraft. Behovet av rehabiliteringsbassäng och undervisningsbassäng med flexibla lösningar (avskildhet, värme, djup m.m.) har framförts ifrån alla grupper. Tillgänglighetsgruppen uttalade önskemål om kurbad (t.ex. kalla bad, salta bad samt bubbelbad). Temat för fokusgrupperna var främst tillgänglighetsaspekter och vattenmängd. Antalet aktiviteter kopplade till badhuset som önskades var relativt få. Från undervisningsperspektivet framfördes behovet av hopp och möjligheter till att öva livräddning. Vad gäller övriga delar i ett badhus har omklädningsrummen fått stort fokus. Grupperna framförde var och en för sig en gemensam önskan om flerfunktionsomklädningsrum. 9 Personalgrupperna, inom både utbildningsförvaltningen och anställda på Walkesborgsbadet, har uttalat behov av personalomklädningsrum. I övrigt framkom önskemål om exempelvis mötesrum, lektionssalar, arbetsrum, läktare, lättillgängliga förråd, kansli, rehabgym och vilrum. Synpunkter på utformningen av entrén lyftes från flera instanser. Tydligt är att entrén fungerar som uppsamlingsplats, mötesplats och väntsal. Som en följd av deltagarnas upplevelser vad gäller friktion, betonades ifrån flera håll behovet av att separera olika typer av verksamheter/aktiviteter i det tilltänkta badet. Separationen av olika verksamheter/aktiviteter förmodas minska upplevelsen av trångboddhet, bl. a. Övriga synpunkter som kommit gruppen tillhanda LPG har under processens gång arbetat målinriktat med omvärldsanalys och inhämtat vidare erfarenheter och intryck från olika kultur- och fritidsorienterade verksamheter med badanknytning. Detta har givit gruppen en ytterligare bredd och fördjupad kunskap kring vad en badanläggning idag kan generera i form av upplevelse och värde för besökare. Det finns tydliga trender på området. En trend är skapa den mest actionfyllda upplevelsen för besökarna. En annan trend är att åstadkomma en kontrast till samhällets uppkopplade och pressande utveckling, och skapa ett rum för rekreation och återhämtning. En tredje trend är att skapa rum för mer än bara badupplevelse, att integrera kulturella och andra uttryck i bassängrummet och därmed vidga rummets användningsområde. 9 Med flerfunktionsomklädningsrum menas omklädningsrum som kan användas till exempel av funktionsnedsatt med assistent, familj, vara HBTQ-anpassat samt anpassat för olika religioner och kulturer.

11 Slutrapport lokalprogram 9 (15) Resultat av omvärldsanalys Attraktionskraften i en stad hänger i många fall samman med den tillgång som invånarna upplever sig att ha till mötesplatser. En stad med brett kultur- och fritidsliv stimulerar invånarna till deltagande och gemenskap. Badets utformning har således bärighet på stadens attraktionskraft, både för invånare och för andra besökare. Skolverket fick år 2006 i uppdrag av regeringen att se över definitionen av simkunnighet i planen för idrott och hälsa till skolan. I samband med denna beslöts även att simkunnigheten skulle följas upp på nationell nivå. Uppföljningen gavs ut år Det visade sig att mer än 8 procent av eleverna i årskurs 5 inte var simkunniga. Orsakerna var framförallt rädsla för vatten och kulturella. Man såg att många nyinvandrade elever hade liten eller ingen vattenvana. För Uddevalla innebär detta att en allt större del av befolkningen inte ser det som naturligt att besöka ett badhus. Det betyder att den tilltänkta badanläggningen i större utsträckning än den nuvarande bör utformas så att dessa gruppers behov tillgodoses, för att kunna locka dem till sig och öka simkunnigheten. Tillgängligheten handlar inte bara om det kulturella glappet, utan kan också härledas till andra grupper som idag inte känner sig bekväma med att besöka en badanläggning. Vid om- och nybyggnation av badanläggningar i kommuner runt om i landet har extra hänsyn tagits till tillgänglighetsaspekter utifrån ett utökat perspektiv. Barn- och ungdomsidrotten tappar utövare i Sverige. 11 Fler barn väljer följaktligen att stå utanför det organiserade föreningslivet, av olika skäl. Utrymme för denna grupps chans till rörelseglädje och spontanidrott blir därför viktigt. Det som barnen i våra enkäter framhållit är ett önskemål om en prestationslös verksamhet som komplement till den specialisering som föreningsidrotten uppvisar. Sveriges befolkning blir allt äldre. Med stigande ålder försämras den fysiska funktionen. Gruppen friska äldre är dock stor liksom behovet av fysisk aktivitet för dem. I en undersökning över motionsvanor hos äldre vuxna (65-84 år) framhålls simning som en av de populäraste aktiviteterna. 12 Denna erfarenhet stämmer väl med besökskategorierna i Walkesborgsbadet. För ett antal år sedan lades rehabiliteringsbassängen på Rosenhäll ner. Nedläggningen betyder att Uddevalla inte längre har samma tillgänglighet till rehabiliteringsbad som tidigare. Vad LPG erfar finns ett stort behov av verksamhet för personer som befinner sig mellan friskvård och sjukvård, dvs. i en rehabiliteringsfas i livet. Storlek på anläggningen, antal besökare och preliminär budget LPG:s uppfattning är att tidigare utredning beträffande besöksantal (om ca /år) och storlek på anläggningen utifrån inkomna synpunkter stämmer väl. Förslag till 10 Skolverket Dnr 2010:01242, Uppföljning av simkunnighet i årskurs 5 11 Sveriges Radios sammanställning Bänkade barn MSB och Karolinska institutet 2014 Motionsvanor och erfarenheter av motion hos äldre vuxna

12 Slutrapport lokalprogram 10 (15) lokalprogram ryms också inom en grövre uppskattning av de tidigare angivna ekonomiska ramarna. 13 Slutsatser av medborgardialogens resultat samt förslag till lokalprogram En av de största utmaningar som LPG ser, koppat till målet att skapa en inkluderande badhusmiljö för alla, är att åstadkomma en anläggning där det prestationslösa deltagandet får utrymme utan att konkurrera med det traditionella föreningslivet och de vana motionärerna. På så vis nås fler; både nya besökare och befintliga användargrupper. I Borås har man valt att skapa två olika anläggningar för att möta de olika inriktningarnas behov. Det har inte bara minskat friktionen mellan verksamhetsinriktningarna utan även skapat nya användargrupper. Som resultat har också besöksantalet ökat. Enheter och dess beståndsdelar Utifrån LPG:s samlade erfarenhet och önskemål framkomna i medborgardialogen har LPG urskilt följande behov; enheter för motion/utbilning/träning/tävling bör särskiljas från rekreation/lek/upplevelse för att undvika onödig friktion mellan konkurrerande intressen samt för att öka flexibiliteten. Vid arrangemang kopplat till en enhet kan tillgången till bad tillgodoses för andra grupper i andra enheter. Utrymme för möten och umgänge mellan olika åldersgrupper och badinriktningar skapas därmed och underlättar den sociala aspekten av besöket. Förslaget kan illustreras enligt följande: Illustration över inriktningar Motion/utbildning/träning/tävling Rehabilitering Rekreation Upplevelsebad Vuxna Upplevelsebad Barn Upplevelsebad Ungdom 13 Bad i Uddevalla utredning avseende program och lokalisering. PP Arkitekter feb-maj 2012

13 Slutrapport lokalprogram 11 (15) Kort om prioritering Behov nedan är indelad på s.k. grön prioritering vilket är skallkrav för en fungerande badanläggning utifrån de slutsatser som LPG drar från identifierade behov och önskemål. Röd prioritering är tillägg för att ytterligare tillmötesgå givna önskemål. Bassänger och deras användningsområden För att tillgodose behovet av stor vattenyta, möjlighet till olika verksamhetsinriktningar, hög flexibilitet, värmen i vattnet, driftsekonomiska aspekter, reglerbar vattenteknik samt möjligheten till avskildhet ingår följande bassänger: Prioritet Enhet 1 Enhet 2 Grön 50 x 25-metersbassäng, delbar Cirkel-/elipsformad motionsbassäng som står i (djup 1,2-2,0 m).* kommunikation med andra bassänger, djup 1,4 Undervisningsbassäng 16,7x8m, möjlighet till avskildhet, för skolverksamhet samt simskola för olika grupper och för insimning och avbadning vid tävlingar, höj- och sänkbar botten, djup 0-2,0 m. m. Multibassäng minst 12,5x6 m, höj och sänkbar botten, djup + 0,2-2,0 m, för lek och gruppaktiviteter m.m. Rehabbassäng minst 12,5x6 m, möjlighet till avskildhet, reglerbar vattentemperatur, höj- och sänkbar botten, djup 0-2,0 m, för rehab träning, gruppaktiviteter, simskola, babysim och särskilda behov. Djup bassäng (4 m) för hopp och andra attraktioner baserade på barn och ungdomars önskemål av upplevelse Barnbassäng. Sluttande botten, djup 0-0,8 m, för vattenlek, icke-simkunniga Relaxavdelning med t.ex. salt bad, kallt bad, bastu, lugn avdelning, bubbelpool, solrum, avskilda vattenenheter för avkoppling och återhämtning Röd Hoppmöjlighet, djupdel i 50 x 25-metersbassäng Mindre utomhusbassäng med anslutning till inomhusbassänger * I utformningen avsätts en del längs ena långsidan, 50 x 5 meter. Denna del används till att skapa trygghet i övergången mellan undervisningsbassäng och djup bassäng och/eller som rehabilitering/motion för promenad i vatten (djup 1,2 m).

14 Slutrapport lokalprogram 12 (15) Omklädning/dusch För att tillgodose olika gruppers behov av avskildhet och öka den fysiska tillgängligheten, är följande enheter identifierade: Prioritet Enhet 1 Enhet 2 Grön Standard damomklädningsrum Flerfunktionsomklädningsrum, fysisk tillgänglighet med bl.a. lyftanordningar, bädd, brits, sittstolhanddusch Standard herromklädningsrum Flerfunktionsomklädningsrum social/övrig tillgänglighet; avskildhet inom rum, särskilt familjerum/könsneutralt rum samt utrymme för assistenter och brukare Flerfunktionsomklädningsrum Rymliga omklädningsrum för herr och damflexibla utifrån besöksflöden Bastu kopplat till herr-, dam- och Bastu kopplat till herr-, dam- och flerfunktionsomklädningsrum Toaletter inkl. HWC flerfunktionsomklädningsrum Stort antal toaletter med avlastningsmöjligheter även i badmiljö, inkl. HWC Spegelfritt i vissa delar utifrån specifika önskemål. Övriga utrymmen För att anläggningen ska bli en helhet, dvs. både för besökare, åskådare och personal krävs ett flertal lokaler och utrymmen: Prioritet Enhet 1 Enhet 2 Grön Mötesrum/lektionssal/fikarum elever Mötesrum/lektionssal/fikarum besökare Personalrum/förråd/omklädning för skolpersonal och anläggningspersonal Personalrum/förråd/omklädning för anläggningspersonal Vilrum Vilrum Kanslirum/förråd/omklädning tränare Träningsrum för rehabilitering (komplement till rehab-bassäng), och för motion. Städcentraler Städcentraler Läktare Utställningslokal Utrymme för förvaring av rullstolar, barnvagnar mm samt garderobsdel Utrymme för förvaring av rullstolar, barnvagnar mm samt garderobsdel Teknikrum Teknikrum Praktiska platser för badövervakning

15 Slutrapport lokalprogram 13 (15) Platsens identitet och badets känsla Utifrån illustrationen ovan visas olika inriktningar som i viss mån kan förenas. Inriktningarna förutsätts bära olika identiteter och känslor utifrån den verksamhet som de syftar till att tillhandahålla/målgrupp de riktar sig till. Tillgänglighet Tillgängligheten till enhet 1 ska fylla Västra Götalands riktlinjer för fysisk tillgänglighet, grön tillgänglighet. I enhet 2 ska tillgängligheten vara extrem, dvs. utgå ifrån grön tillgänglighet enligt riktlinjerna och skapa ytterligare förutsättningar. Samband/flöden Väl genomtänkta flöden vad gäller varor, tjänster och besökare inom badhuset såväl som utomhusmiljön är en förutsättning för en fungerande anläggning. Vidare är städbarheten central. Enhet 1 Motion/utbildning/träning/tävling Dessa inriktningar möts på ett naturligt sätt. Här ska idrotten och motionen stå i fokus, med goda pedagogiska möjligheter för tränare och idrottslärare. Anläggningen bör inte vara för varm och luftkvaliteten god. Publika arrangemang med god sikt över bassängen ska möjliggöras. Arenan ska överensstämma med simförbundets krav vad gäller tävling och träning. Känsla och vatten/verksamheter Simidrottens hemvist och kulturella arv ska speglas i rummet. Stillsam ljussättning, mjukt och flexibelt ljus. Väl ljuddämpad miljö. Den stora bassängen ska möjliggöra allt från elittävlingar till trygg motionsaktivitet. Den ska vara delbar för att skapa en flexibel användning. Bassängen kompletteras med en mindre bassäng för undervisning och in- och avsimning. Denna ska vara avskiljbar. Övergången från den lilla till den stora bassängen underlättas med hjälp en grundare del i den stora bassängen, längs ena långsidan. Entré Entrén i enhet 1 ska fungera som en praktisk uppsamlingsplats med enkla flöden. Här bör även plats för väntande föräldrar o dyl skapas samt vara anpassad för större arrangemang. Den bör vara lättöverskådlig, ljus och präglas av en introduktion till den känsla som enheten i stort skapar. Någon form av serveringsutrymme bör ingå. Enhet 2 Rekreation/lek/upplevelse Dessa olika inriktningar har en hel del gemensamma rum, som beskrivits i tabellerna. Gemensamt är rekreationen, leken och upplevelsen vilka ska förmedlas i de gemensamma ytorna och fördjupas i de olika inriktningarna. Den fördjupade känslan i de olika inriktningarna redovisas därför separat

16 Slutrapport lokalprogram 14 (15) nedan, liksom de bassängbehov/aktiviteter som kopplas till respektive inriktning. Utrymme ska ges för sittplatser och sociala ytor i det större gemensamma rummet som binder samman inriktningarna. Foajé/entré/lounge Denna miljö är en uppsamlingsplats, mötesplats och rekreativ plats och bör därför vara beräknad utrymmesmässigt så att dessa olika verksamheter/behov ryms. Entrén bör utformas så att den dels skapar förväntansfullhet och en positiv känsla och speglar verksamheten bakom, dels är informativ och lätt att orientera sig i. I entrén bör även någon form av caféverksamhet bedrivas. Caféet bör även rikta sig mot badande i anläggningen. Upplevelse barn Känsla och vatten/verksamheter Inspiration från Snoezelen 14 ska ligga till grund för utformningen av barnens upplevelse. Lekfull pedagogik med stadens historia som utgångspunkt för att skapa en generationsöverskridande mötesplats. Bassäng för vattenlek för icke-simkunniga. Sluttande botten. Vidare en bassäng för barn, lek och gruppaktiviteter, höj och sänkbar botten samt med överhöjning (bassänggolv ovanför vattenytan) som möjliggör andra typer av evenemang. Flexibla överraskningsmoment såsom regn, vind, vattenfall, fors, sluss, pump, kopplat till Uddevalla stads fiske- och båttradition. Upplevelse ungdom Känsla och vatten/verksamheter Spänning, nyfikenhet och frimod. Varvshistoriskt tema. Naturljud kopplat till kust; mås, sus, vågor, brus, etc Flexibelt ljus som ändrar rummets atmosfär Djup bassäng med trampett. Kopplad till berg med klättervägg, rutschkana, hopp och linbana. Bockkran med linor och rep, olika väder. 14 Ordet Snoezelen är sammansatt av två holländska ord; snuffelen ("lukta") och doezelen ("dåsa"). Innebörden i dessa två ord beskriver vad aktiviteten innehåller: att använda ett eller flera sinnen aktivt för att få information från omvärlden samt att vila/gå ner i varv. Grundidén innebär att man erbjuder en person sinnesstimulering i en anpassad miljö kopplat till ett speciellt förhållningssätt. Förhållningssättet företräds av en "enabler" (=möjliggörare) vilket utgörs av medföljaren. Medföljaren är en person från den funktionsnedsattas vardag som ska hjälpa till att skapa en trygg atmosfär. Medföljaren ska också uppmuntra den funktionshindrade att ta initiativ, välja, utveckla lek, stimulera glädje och njutning samt vara uppmärksam på de signaler som personen skickar ut och därmed vara lyhörd för det samspel som uppstår.

17 Slutrapport lokalprogram 15 (15) Upplevelse vuxen Känsla och vatten/verksamheter Prestationslöst och flexibelt, lättillgängligt och överskådligt. Hälsomotion i centrum. Från våra informanter har vi uppfattat att de vuxnas önskemål är att kunna kombinera motionssimning med övriga familjeaktiviteter i badanläggningen, alt besöka relaxen. Detta kan tillgodoses med en motionsbassäng som är cirkel- eller elipsformad och står i kommunikation med andra bassängrum. Rekreation/rehabilitering Känsla och vatten/verksamheter Bekvämlighet, frihet och avslappning ska prägla atmosfären. Belysningen ska vara varm och varierande. Ljudanläggningar ska finnas på olika ställen i rummet. Den varma bassängen för rehabilitering, gruppaktiviteter, simskola, babysim och särskilda behov ska vara avskiljbar, höj-och sänkbar. Relaxavdelning i kommunikation med bassängen som inkluderar salt bad, kallt bad, bastu, lugn avdelning, bubbelpool, ljus, solrum. Små, avskilda vattenfyllda enheter för avkoppling och rehabilitering i relaxavdelning (ska kunna besökas särskilt men också ingå i badupplevelse). Träningshall i kommunikation med bassäng. Slutord Lokalprogramgruppen vill skapa något unikt som refererar till Uddevalla kommuns identitet och sticker ut. Uddevalla kommun ska inte upprepa det som redan finns i vår omgivning. Genom att ta tillvara stadens historia och gestalta denna i badupplevelsen, hoppas lokalprogramgruppen att kommunmedborgarna ska känna glädje, stolthet och nyfikenhet i såväl badmiljö som för staden som helhet. Liv lust läge blir livskvalitet i hjärtat av Bohuslän!