YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Är diagnoskodning Patientens Pris?

Transkript

1 YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Är diagnoskodning Patientens Pris? Examensarbete: 35 poäng Författare: Jenny Pettersson Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

2 SAMMANFATTNING Då jag läser till vårdadministratör på YH i Kristinehamn märkte jag tidigt att en viktig del var att sätta rätt diagnoskoder i patienternas journaler. Detta har blivit viktigt inom sjukvården och det satsas mycket pengar på det. Jag ville se om det fanns någon annan anledning till det än att det gagnar människorna som söker vård. Syftet för mig var att försöka hitta en baksida till det och om det fanns några negativa effekter när fler koder sätts. Är det verkligen så att det handlar om att ju fler diagnoser som ställs desto mer pengar till sjukvården? Jag valde att göra en litteraturstudie i ämnet och fann en bok på biblioteket som heter Patientens pris och som är skriven av Maciej Zaremba. Han tog upp baksidorna med att varje diagnoskod generar mer pengar i sjukvården. Mina frågeställningar i arbetet är: 1. Hur påverkar detta patienterna? 2. Vad leder det till i längden? 3. Kan det ligga någon sanning i boken? Det är svårt att dra en slutsats ifall det ligger någon sanning i att sjukvården väljer att sätta fler diagnoser för att få mer pengar till sin verksamhet. Något som dock framgick var att det här systemet generar att mer tid läggs på administration både för läkare och sekreterare. Tid är pengar och det skulle behöva läggas på andra insatser än dokumentation. Det är båda parter överens om.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE/FRÅGESTÄLLNING METOD RESULTAT HUR PÅVERKAR DETTA PATIENTERNA? VAD LEDER DET TILL I LÄNGDEN? KAN DET LIGGA NÅGON SANNING I BOKEN? DISKUSSION RESULTATDISKUSSION METODDISKUSSION... 9 LITTERATURFÖRTECKNING... 10

4 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Jag studerar till vårdadministratör på yrkeshögskolan i Kristinehamn. I rollen som administratör är det viktigt att kunna diagnosklassificera på rätt sätt. I varje journal som vi dokumenterar i använder vi oss av DRG, det står för Diagnosrelaterade Grupper. Enkelt förklarat är det en kod för diagnosen som sätts då patienten sökt hjälp hos en läkare. Varje DRG- kod ger sjukvården en särskild summa pengar. På de praktikplatser som jag har varit på har det varit mycket prat om DRG- kodning. Det har även diskuterats att det är viktigt då det generar mer pengar till sjukvården. Vad som inte diskuteras är ifall det sätts onödigt många koder eller om vi bara följer strömmen för att alla gör så här? När jag var på biblioteket för att söka information om diagnosklassificering hittade jag boken Patientens pris som visade på en annan sida av saken. Är DRG- kodning en prislapp som egentligen sätts på människors liv för att få mer pengar till sjukvården? Boken fångade mitt intresse och blev starten på mitt examensarbete. Enligt Zarembas studie är DRG- kodningen en del av problemet. DRG står för Diagnosrelaterade Grupper och det är där vi får fram olika priser på sjukvård och diagnoser. Redan 1990 fanns DRG och det har introducerats i många länder, främst inom industrin. 1

5 Det är här debattören gör sina jämförelser med bilverkstäder. Han menar att i en verkstad tar exempelvis ett bromsbyte ungefär samma tid var gång. I vården kan det tillstöta saker som gör att det drar ut på tiden och blir mer komplicerat än vad som är tänkt. Då stämmer inte effektiviteten och kostnaden. 1.2 SYFTE/FRÅGESTÄLLNING Syftet med detta examensarbete är att ta reda på mer fakta huruvida om det ligger någon sanning bakom boken Patientens pris. Jag har hela tiden trott att DRG- kodning har varit något bra eftersom det genererar mer pengar till vården, men ställs nu undrande till om det finns en baksida som vi inte har vetat om. Hur påverkar den i så fall oss som patienter och även personal som arbetar med det dagligen? Läggs det ner för mycket resurser på detta? Tid som istället kunde gynna något annat inom sjukvården, om man omsätter det i tid. Frågorna som jag vill ha svar på i examensarbetet är: 1. Hur påverkar detta patienterna? 2. Vad leder det till i längden? 3. Kan det ligga någon sanning i boken? 2

6 1.3 METOD Jag valde att göra en litteraturstudie. I mycket av mitt arbete har jag utgått ifrån boken Patientens pris som är skriven av journalisten, författaren och numera medarbetare på tidningen Dagens Nyheter Maciej Zaremba. Det mesta av mitt material kommer ifrån artiklarna som är tagna ur boken. Jag använde mig även av en del andra reportage som jag googlade fram på internet. Sökord jag använde mig av var ordet DRG. 2 RESULTAT I tidningen DN publicerades 2013 fyra artiklar som alla utgår från boken Patientens Pris. Här beskriver författaren Maciej Zaremba att allt startade då New Public Management slog igenom i Sverige 1. Det förkortas NPM och är ursprungligen en företagsmodell som fler länder än Sverige tog till sig. Zaremba ifrågasätter om modellen är gjord för människor då den kommer från en företagsmodell ifrån början. Det är enligt Zaremba ett sätt att värdera sjukvården som produkter och kan prissättas på samma sätt som om patienterna vore varor

7 2.1 HUR PÅVERKAR DETTA PATIENTERNA? I en artikel som Sveriges radio har gjort när de tog upp ämnet framgår följande: I många landsting får vårdcentralerna ersättning baserad på hur många diagnoser de sätter 2. Ekot har avslöjat att flera vårdcentraler har missbrukat systemet. I cirka hälften av Sveriges landsting får vårdcentralerna ersättning baserat på hur många och vilka diagnoser patienterna får. Tanken är att pengarna ska gå till de mest vårdtunga patienterna. Men flera vårdcentraler har missbrukat landstingens ersättningssystem och sätter därför ibland felaktiga och fler antal diagnoser på sina patienter. Ekot tar upp detta exempel: En 77-årig man går på årskontroll på grund av förmaksflimmer. Det är ju inte så mycket, utan allt verkar okej. Möjligen är han lite nedstämd, säger Kjell Lindström vid forsknings- och utvecklingsenheten i Jönköpings läns landsting när han tittar i journalen. Trots det sätter läkaren 19 olika diagnoser, bland annat ospecificerat ångesttillstånd och lindrig synnedsättning. Den här 77-åringen har glasögon. Det är bakgrunden till den diagnosen, säger Lindström radio.se 4

8 2.2 VAD LEDER DET TILL I LÄNGDEN? Enligt en artikel i Dagens Nyheter hinner en svensk doktor i snitt med 777 patientmöten om året, för de franska eller tyska gäller det tredubbla 3. Även i tabellen hamnar Sverige på näst sista platsen bland utvecklade länder, dock före Grekland. Vad gör då våra läkare när de inte hjälper människor? Följande stycke är taget ur Dagens nyheters ena artikel gjord av Maciej Zaremba: De spelar sudoku. Det vill säga: fyller i blanketter, plitar på rapporter till landstinget, levererar data till register, räknar styckepriser och volymer. Sodukoliknelsen är inte min. Den är myntad av professor Hans-Göran Tiselius i Läkartidningen. I uppropet Låt patienten bestämma och vården vårda protesterade läkare mot samma fenomen. Som denna gång gick ut på att läkarna skulle använda besökstiden till att samla uppgifter om svenskarnas livsstil. Får man in en misshandlad kvinna skall man först fråga om hon har margarin eller smör på mackorna, äter nog med frukt, motionerar 30 minuter varje dag samt om alkoholintaget överstiger 168 gram per vecka. Svaren skall (med personnummer) levereras till landstinget. Nej, läkarna är inte tvungna. Men vid utebliven rapport bestraffas mottagningen ekonomiskt

9 2.3 KAN DET LIGGA NÅGON SANNING I BOKEN? För att försöka få ett svar på den här frågan hänvisar jag er till följande artikel ifrån Läkartidningen där de läkarna publicerar sitt upprop då de anser att systemet är fel. Jag har kortat ner artikeln något. Vi är ett antal kliniskt verksamma läkare som efter Maciej Zarembas artikelserie i DN kände att det är dags att vi som profession nu formulerar oss gemensamt och kritiserar dagens system och de konsekvenser som systemet medför 4. Vi vill skapa debatt i sjukvårdsfrågan och vill att läkare ska vara delaktiga som profession och ta initiativet. Dagens sjukvårdssystem är under diskussion på många håll i samhället. Vi är många inom kåren som är oroade över utvecklingen och är kritiska till dagens situation. Det är dags att vi som profession formulerar vår oro och skapar en gemensam röst för en bättre sjukvård! Vi har ett ansvar att som läkare protestera när våra yrkesetiska regler står på spel och när patienterna riskerar att drabbas. Låt oss ta detta ansvar! Vi är oroliga för dig som behöver sjukvård i Sverige i dag! Vi är läkare som arbetar dagligen med patienter och vi vill nu berätta om vår vardag. I svensk sjukvård pågår ständigt så kallade förbättringsarbeten, men vi ser hur sjukvården ändå försämras till följd av ett system som i sig är felkonstruerat. Svenska läkare spenderar minst tid i Europa på sina patienter. Det beror delvis på att vårt sjukvårdssystem är uppbyggt på ekonomi och produktion i stället för på patientens behov

10 Patienten är inte en produkt såsom vilken som helst på en marknad. I dagens system förutsätts patienten agera som en bricka enligt ett förutbestämt mönster. I realiteten är patienten komplex och passar därmed inte in i dagens system. Den produktionsstyrda vården sätter vår yrkesetik på spel. Där politiker jublar över ökat antal sjukvårdsbesök ser vi hur kvaliteten försämras. Där politiker gläds över kapade vårdköer ser vi undanträngning av kroniskt sjuka till förmån för patienter med lättare åkommor. Där politiker ser rationaliseringar, ser vi brist på vårdplatser och måste ägna en stor del av vår arbetstid till att leta sängar till patienter, eller skicka hem sjuka i brist på platser. Där politiker uppfattar kortade vårdtider som effektivisering oroas vi över ökat antal återinläggningar och komplikationer. Vi vill, liksom politikerna, ha en kostnadseffektiv sjukvård. Men vi tror att dagens system är kontraproduktivt och snarare skapar större kostnader och sämre resultat. Vi är allvarligt oroade över dagens sjukvård. Vi har hittills gjort vårt yttersta inom de villkor som råder, men nu är det dags att ändra villkoren. Vi vill ha en sjukvård som styrs utifrån patientens behov. Vi vill ha en sjukvård där vi får agera utifrån vår professionalitet. Vi vill ägna oss åt det vi är utbildade för; att vara goda doktorer som tar hand om patienter på ett kunnigt, etiskt och empatiskt sätt. Låt oss få detta utrymme! 7

11 3 DISKUSSION 3.1 RESULTATDISKUSSION I skrivande stund har jag ännu inte kommit fram till ett svar på mina frågeställningar. Jag är vacklande i min personliga åsikt om det kan stämma. En del av mig är mycket undrande då så många läkare ställer sig bakom Maciej Zaremba i sina uttalanden. De om några borde ju veta hur det ser ut i verkliga livet. Samtidigt ville jag få med lite exempel ur boken samt läkarupproret, det blir då lättare att inse att det dock är ett problem. Det hade varit intressant att få något svar på hur det kommer att bli i framtiden, ifall DRGkodningen ska fortsätta som den gör nu eller om någon förändring är i sikte. Eftersom det är olika sidor av åsikter i ämnet kommer det att fortgå ett tag till innan det blir någon ändring på all kodning i journalerna. Det tar mycket tid och resurser att dokumentera allt, tiden tas från våra sjuka. Läkarna vill inte lägga sin dyrbara tid på det utan de vill utöva det som de faktiskt har läst många år för att göra, ta hand om människor. När det gäller min blivande roll som vårdadministratör kan jag tycka att det läggs ner mycket tid till dessa koder, för att det ska bli rätt. Det är viktigt att det blir rätt för patientens skull men inte om syftet är pengar. Jag tror att om arbetsbelastningen är hög med många diktat att skriva lägger man mindre tid på att det blir rätt just bara för att få ner antalet diktat. Då blir patienten lidande och journalen blir inte korrekt. 8

12 Min erfarenhet från de praktikplatser som jag har haft är att antalet diktat som ska skrivas per dag är viktigt. Personalen får rapportera hur många diktat de skriver om dagen och vad de har gjort istället ifall de inte fyller sin kvot. För att hänga med i tempot kanske man tummar på att alla koder blir rätt och även att titta efter de koder som inte doktorn säger i diktatet. Man litar till att läkaren säger rätt koder och går vidare till nästa. Det verkar också skilja sig på hur många koder som sätts från ställe till ställe. Om inte alla kodar på samma sätt blir det ju inte rätt i slutändan ändå? Då är det lite så att desto duktigare läkare och sekreterare som kan detta med kodning ju mer pengar får stället de arbetar på. 3.2 METODDISKUSSION Det var intressant att göra en litteraturstudie då det gick att hitta information som stödjer författarens artiklar. Jag trodde att det skulle vara svårt i och med att det läggs väldigt mycket pengar på just detta med kodning. Det kan leda till att de inte vill bli ifrågasatta ifall det verkligen är till för patienterna eller om det enbart gynnar ekonomin. Det svåra i valet av studie var att det var svårt att begränsa sig. Hur mycket fakta ska man ta upp så att till och med de som inte arbetar med det förstår. Det är bra att det blir uppmärksammat för patienternas skull, att de inte får koder i sin journal som är felaktiga. 9

13 LITTERATURFÖRTECKNING Internetkällor Hämtad Hämtad Hämtad Hämtad Litterära källor: Zaremba, Maciej, 2013: Patientens pris, Stockholm, Weyler Förlag 10