Lägesbedömning 2014 Det statliga uppdraget

Transkript

1 Lägesbedömning 2014 Det statliga uppdraget Förskoleförvaltningen Datum: Upprättad av: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Jimmie Sandström Ana-Maria Deliv Förskoleförvaltningen Kvalitet och myndighet

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Kort om förskolan 3 Förskoleförvaltningen i Malmö stad 3 Disposition 4 Underlag för lägesbedömningen av förskoleförvaltningens arbete 4 Generella utvecklingsinsatser 5 Struktur för systematiskt kvalitetsarbete 5 Kvalitetsstödjarna 6 Kvalitetsdialoger 8 Pedagogiska utvecklingsteam 9 Kreativt lärcentrum 9 Ersättningsmodellen 9 Verksamheterna präglas av hög utbyggnadstakt 10 Kompetenshöjning 10 Prioriterade utvecklingsinsatser 11 Särskilt stöd 11 Modersmålsstöd 11 Kränkande behandling 12 Klagomålshantering 13 Genusarbetet 13 Utvecklingsområden utifrån kvalitetsplaner 14 Vårdandshavare 16 Samverkan med övrig skola 18 Förutsättningar 19 Förskolans inne- och utemiljö 19 Förskolebarnens vistelsetid 20 Små och stora verksamheter 20 Barngruppers storlek 20 Yngre och äldre barn 21 Samordning 21 Medarbetarens kompetens 21 Bemanning 22 Timanställda 23 2

3 Inledning Kort om förskolan Enligt skollagen ska förskolan stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. 1 Enligt förskolans läroplan ska förskolan lägga grunden till ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska vara en pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas rikt och mångsidigt. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan i en trygg miljö som främjar leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt utmanar och stimulerar barnens utveckling och lärande. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten. 2 Förskoleförvaltningen i Malmö stad En viktig uppgift för huvudmannen är att se till att såväl det egna som enheternas kvalitetsarbete genomförs i enlighet med skollag, läroplan och andra författningar. 3 För att kunna säkra en hög kvalitet och god måluppfyllelse föreskriver skollagen att det ständiga kvalitetsarbetet är en kontinuerlig process, en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Lägesbedömningen är en del av detta arbete som åligger varje huvudman inom skolväsendet att genomföra utifrån Skollagens 4 kap. Kvalitet och inflytande: 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå sytematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Syftet med denna text är att redogöra för förskoleförvaltningens systematiska kvalitetsarbete i enlighet med det statliga uppdraget och ska läsas med skollagen och läroplanen för förskolan särskilt i åtanke. Kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamhetens kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen. 4 Lägesbedömningens syfte är alltså att belysa det arbete som sker i förskoleförvaltningen och att ge beslutsfattare ett underlag för vidare utveckling av förskolan i Malmö stad. Det tvådelade uppdraget som förskoleverksamheten arbetar utifrån med styrning både från kommun såsom stat, kan vara komplext att förstå och förhålla sig till. Lägesbedömningens syfte är att tydliggöra på de sätt som förskoleförvaltningen arbetar mot det statliga uppdraget, den är ett led i att se till att medarbetare har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet kap. 2 skollagen. 2 Skolverkets allmänna råd för Förskolan 3 2 kap. 8 och 4 kap. 3 skollagen. 4 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet. Regeringens proposition 2009/10: Kap. 34 skollagen. 3

4 Disposition Lägesbedömningen tar sin utgångspunkt ur läroplanen (Lpfö 98), skollagen, skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete- för skolväsendet, skolverkets allmänna råd för förskolan, samt skolinspektionens tidigare kritik riktad mot Malmö stad beträffande förskolan. Lägesbedömningen är uppdelad i tre delar; generella insatser och prioriterade insatser, som var och en består av det arbete som idag görs i förhållande till det statliga uppdraget, samt en redogörelse kring de viktigaste förutsättningar som verksamheterna ges av huvudmannen för att kunna bedriva ett arbete med god kvalitet. 6 Underlag för lägesbedömningen av förskoleförvaltningens arbete: - Kvalitetsdialoger mellan utbildningschefer, förskolenämnden (presidiet) förskoledirektör samt representant för förskoleförvaltningens avdelning för kvalitet och myndighet. - Sammanställning av utvecklingsområden i kvalitetsplaner och kvalitetsrapporter i september Skolinspektionens tillsynsbeslut från november 2011, samt de vidare uppfölningsbesluten från 2013 och Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, slutrapport, samt förskolenämndens remissvar. - Övriga uppföljningar (exempelvis inom ramen för intern kontroll). 6 Skolverkets allmänna råd för Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet 4

5 Generella utvecklingsinsatser Struktur för systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är inte bara ett verktyg för verksamhetsutveckling utan är även ett krav i skollagen (4 kap.). Malmö stad har tagit fram en modell (som en del i det systematiska kvalitetsarbetet för förskolan) som utgår från skollagens krav om att varje enhet planerar, följer upp, dokumenterar och utvecklar sin verksamhet utifrån de nationella målen. Modellen innehåller stödmaterial och dokumentationsmaterial för enheternas och kommunens kvalitetsarbete. Material som, i enlighet med de allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete, fastställer rutiner och former i det systematiska kvalitetsarbetet för en ökad måluppfyllelse. Detta stödmaterial uppdateras ständigt, och senast under våren 2014 reviderade avdelningen för kvalitet och myndighet mallar och stödmaterial. Revideringen syftade till att ge förskolecheferna en tydligare struktur i enlighet med skolverkets kvalitetshjul: Systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete Källa: Skolverket, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Under genomgången av det dokumentationsmaterial(kvalitetsplaner och kvalitetsrapporter) som varje förskola rapporterat in i september 2014 har avdelningen för kvalitet och myndighet sett klara förbättringar, generellt sett; jämfört med inlämnat material 2013 har förskolornas arbetssätt, utifrån det som skrivits, blivit mer systematiskt, och verksamheten visar på en tydligare struktur i enlighet med figuren ovan. Varför förskolan har satt upp sina mål, och hur de arbetar mot dessa mål är idag tydligare än vad det tidigare varit, kopplingen mellan att följa upp resultaten, analysera, planera och genomföra har med andra ord förbättrats. Den framåtsyftande kvalitetsplanen innehåller även en del där hela verksamheten kortfattat ska beskriva sina styrkor och svagheter utifrån läroplanen. Även här har det skett förbättringar. Tidigare har det utifrån verksamheternas beskrivningar varit svårt att få en bild av varje verksamhet jämfört med andra verksamheter. Hur verksamheterna arbetar utifrån läroplanen är nu tydligare än

6 I och med den nya mall som tagits fram, vilken är mer styrande än den tidigare mallen, är det nu enklare att få en bild av verksamheterna. Detta är den generella bilden. Det finns fortfarande en hel del förskolor som har utvecklingsbehov både när det kommer till att beskriva den egna verksamheten såsom att tydligare redogöra för kopplingen mellan de tre delarna analys, planering och genomförande i det sytematiska kvalitetsarbetet. Samtidigt finns det stora utvecklingsbehov hos verksamheterna när det kommer till den fjärde delen av detta arbete, att följa upp sitt arbete och sin måluppfyllelse, vilket åskådliggörs i kopplingen mellan den framåtsyftande kvalitetsplanen och den bakåtblickande kvalitetsrapporten. Kvalitetsstödjarna I skolverkets Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet samt i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, pekas det på vikten av kollegiala granskningar, som bland annat ger förskolans medarbetare möjlighet att diskutera och analysera hur lärmiljöer eller lärprocesser påverkar måluppfyllelsen. 7 Förskoleförvaltningen har byggt upp ett system med självskattning och kvalitetsbesök, vilket är en form av kollegial granskning. Detta innebär att varje förskola gör en självskattning med hjälp av ett skattningsverktyg som tagits fram av kvalitetsstödjare från avdelningen för kvalitet och myndighet. Självskattningen följs av ett kvalitetsbesök, då kvalitetsstödjare under en heldag besöker förskolan och gör en extern skattning med hjälp av samma skattningsverktyg som används för självskattningen. Efter kvalitetsbesöket får förskolan en återkoppling där kvalitetsstödjarna i dialog med förskolan presenterar vad de upplever som förskolans framgångs- respektive utvecklingsområden. Kvalitetsstödjarnas skattning diskuteras i relation till förskolans självskattning. Fem kvalitetsstödjare har fått ett heltidsuppdrag som sträcker sig över 3-5 år, medan 24 kvalitetsstödjare har sina tjänster kvar ute i förskolorna och lånas in för 2-4 kvalitetsbesök per termin. De fem med heltidsuppdrag finns placerade på avdelningen för kvalitet och myndighet och arbetar förutom med kvalitetsbesöken även med uppföljning av internkontroller och dylikt med koppling till områden som finns med i skattningsverktyget. Exempel på sådana områden är barn i behov av särskilt stöd, likabehandling, pedagogiska miljöer och barngruppsorganisation. Kvalitetsstödjarna arbetar också med att informera om kvalitetsbesöken i olika forum, samt anordnar workshops för förskolechefer (cirka 3 per termin) där dessa får möjlighet att träffas för att utbyta erfarenheter kring arbetet med självskattning och kvalitetsbesök. Till årsskiftet beräknas cirka 1/3 av Malmös förskolor ha fått besök. I skrivande stund är det totala antalet kommunala förskolor i Malmö stad 258 stycken. Målet är att varje förskola ska få ett kvalitetsbesök av kvalitetsstödjare ungefär vart tredje år. Kvalitetsstödjarna har under 2014 genomfört utvärderingar av hur systemet med självskattning och kvalitetsbesök fungerat. Utifrån dessa har förbättringar gjorts, bland annat för att ge mer tid för kvalitetsstödjarnas förberedelser för återkopplingen efter besöken. En annan förändring som gjorts är att det lagts en tydligare tonvikt vid att återkopplingen ska ske i form av en dialog, snarare än en redovisning. Under höstterminen har även teamledarna för de pedagogiska utvecklingsteamen varit med under återkopplingen, vilket ger en tydligare röd tråd till det fortsatta utvecklingsarbetet. 7 Skolinspektionens kvalitetsgranskning. Rapport 2010:10 och 2012:1. 6

7 Antal förskolor De som i övrigt är med under återkopplingen är förskolechef, representanter för förskolans medarbetare samt utbildningschef. Under höstterminen har kvalitetsstödjarna inlett ett samarbete med myndighetsenheten, som innebär att de som arbetar med tillsyn av fristående förskoleverksamheter följt med på kvalitetsbesök, och kvalitetsstödjare har varit med på tillsyn. Syftet med samarbetet är att lära av varandras olika uppdrag, och samarbetet fortsätter under våren Ett pågående arbete är att utarbeta metoder för att sammanställa och redovisa kvalitetsbesöken. En första tentativ sammanställning av förskolornas framgångsrespektive utvecklingsområden gjordes efter våren 2014: Sammanställning av framgångsområden vt

8 Antal förskolor Sammanställning av utvecklingsområden vt 2014 En mer utförlig analys kommer att göras efter höstterminens besök, och kommer därefter att ske terminsvis. Kvalitetsdialoger Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet genomförs kvalitetsdialoger på olika nivåer, från enhet till nämnd. Utbildningscheferna för de åtta områdena håller i ett första led kvalitetsdialoger med sina respektive förskolechefer. I nästa steg sätter sig utbildningscheferna i kvalitetsdialog med förskolenämnden (presidiet), förskoledirektören samt representanter för förskoleförvaltningens avdelning för kvalitet och myndighet. Dialogen är ett återkommande tema i de allmänna råden för förskolan, där ändamålet är att ge en bild av de förutsättningar som var och en av förskoleenheterna förfogar över. 8 Tanken med kvalitetsdialogerna är att de ska innefatta en diskussion och analys kring måluppfyllelsen utifrån givna förutsättningar på enhetsnivå, såsom generellt över var och ett av områdena. Därför har det så kallade samtalsstödet, den mall som tagits fram vilken utbildningscheferna arbetar utifrån inför dialogerna, en struktur som ska underlätta i åskådliggörandet av just vilka förutsättningar som finns. Till skillnad från förra årets kvalitetsdialoger så skulle utbildningscheferna färdigställa sina texter utifrån samtalsstödet inför kvalitetsdialogen På detta sätt krävde inte den muntliga dialogen att allt det som efterfrågas i samtalsstödet avhandlas, utan helheten fanns att finna i text. Presidiets representanter kunde på detta sätt djupdyka i de frågor som de hade mer intresse i. Avdelningen för kvalitet och myndighet ser att årets dialoger med presidiet, jämfört med förra årets, fungerade bättre, detta i synnerhet när det kommer till struktur och innehåll. Dialogerna utgick till stor del utifrån samtalsstödet vilket gjorde att de åtta dialogerna blev mer strukturerade och likformiga och därför också enklare att följa och sammanställa. Innehållet utifrån dialogerna blev på detta sätt både mer nyanserat och uttömmande jämfört med tidigare år. 8 Skolverkets allmänna råd för förskolan. 8

9 Pedagogiska utvecklingsteam För att ytterligare utveckla förskolepersonalens arbete med och tillsammans med barnen, såsom läroplanen föreskriver, skapades de så kallade pedagogiska utvecklingsteamen. Dessa är under uppbyggnad, men är redan operativa och arbetar aktivt med verksamhetsutveckling. Processen är i olika faser i de åtta utbildningsområdena, något team är färdig med sin bemanning medan andra fortfarande rekryterar i nuläget. Teamen består/kommer att bestå av utvecklare med kompetens inom specialpedagogik, IKT, språk, pedagogisk dokumentation med mera. Utgångspunkten är också att dessa team samarbetar med den psykolog och den HR-konsult som är kopplad till respektive utbildningsområde. I varje område finns en teamledare, de sista tillträdde sina tjänster efter sommaren De åtta teamledarna bildar ett nätverk vars syfte är att samordna utvecklingsarbetet med fokus på likvärdighet över hela Malmö stads förskolor. Kreativt lärcentrum Kreativt lärcentrum, som är ett samarbete mellan Kulturförvaltningens enhet Kultur för barn och unga och förskoleförvaltningen, öppnade sin verksamhet i delar av lokalen Lagret i Kulturhuset Mazetti den 23 september Ett fördjupat samarbete har påbörjats och hoppas kunna bidra till nytänkande och inspiration i arbetet mot de yngsta barnen i Malmö stad. Utgångspunkten är att kreativt lärcentrum ska vara en samlingsplats för dokumentation och utveckling, med syfte att skapa en mötesplats för pedagogisk verksamhet där särskilt fokus på att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. 9 Höstens verksamhet har riktats mot de 24 förskolor vars pedagoger varit delaktiga som referensgrupp under projekttiden. Ytterligare aktörer är utvecklingsteamen som under hösten har haft Kreativt lärcentrum som mötesplats för utveckling av sitt arbete. Vidare har studenter, förskolor, ledningsgrupper samt olika team inom förskoleförvaltningen använt platsen i fortbildning och utveckling av förskoleverksamheten. Under hösten har verksamhetens innehåll varit ett prövande av de tankar och idéer som vuxit fram under projektets gång. Miljöerna har prövats i möte med människor, kulturer och material. En miljö som bjudit in till meningsskapande sammanhang utifrån de tankar och idéer besökarna har med sig och gett förutsättningar för barn och pedagoger att utforska både individuellt och kollektivt. Höstens verksamhet på Kreativt lärcentrum fortsätter med att projektera kring innehåll och organisation. Ersättningsmodellen För att generera ökad kvalitet, och för att ge förutsättningar att kunna anpassa barngrupperna efter barnens behov, så att det lärande och den utveckling som läroplanen föreskriver kan ske, har en ny ersättningsmodell skapats. Ersättningsmodellen ska gynna likvärdigheten i staden. Nämnden beslutade i december 2013 ersättningsmodellen som sedan infördes 1 januari 2014 där ersättning fördelas till verksamheterna utifrån fastställda sociala faktorer. Utvärderingen av modellen presenterades för nämnden i november Utvärderingens 9 8 kap. 2 skollagen. 9

10 slutsats var att det ännu är för tidigt att dra några långtgående slutsatser av ersättningsmodellen, detta då modellen tillämpats i mindre än ett år. Verksamheten präglas av hög utbyggnadstakt Antalet barn i förskoleåldern som önskar plats i förskolan har ökat markant de senaste åren. Tillsammans med lagkravet att kommunen är skyldig att erbjuda plats inom fyra månader har detta inneburit att utbyggnaden av förskoleplatser både har varit omfattande och tidspressad. Det har varit en stor utmaning att driva en omfattande utbyggnad och att samtidigt erbjuda en kvalitativ verksamhet. På förvaltningen är det avdelningen för fysisk miljö som ansvarar för det som uppkommer kring till exempel nybyggnationer av förskolor(etcetera). Ett ansvar som tidigare legat hos förskolechefen. Samtidigt ska det påpekas att nystart av förskolor kräver en hög arbetsinsats av förskolechefen. Kompetenshöjning Utifrån kvalitetsplaner, kvalitetsrapporter samt kvalitetsdialoger är det tydligt att det finns, både bland medarbetare och bland ledare, ett behov av riktad kompetenshöjning när det gäller förskolans olika uppdrag; inte bara den kommunala styrningen utan även de statliga styrdokumenten. Skollagen kräver att huvudmannen ska se till att personalen vid förskoleenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. 10 Medarbetarnas läsning av denna lägesbedömning är ett led i detta; att se till att medarbetare har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. Erfarenhetsmässigt utnyttjas utbildnings- och kompetenshöjningsinsatserna olika av kommunens förskolor. Det finns anledning för förskoleförvaltningen att uppmärksamma denna bristande likvärdighet vad gäller att utnyttja erbjudna insatser och att identifiera de förskolor som inte deltar i utbildningsinsatser trots brister i verksamhetens kvalitet. Under hösten 2014 har avdelningen för kvalitet och myndighet genomfört en kartläggning gällande de kompetensutvecklingsinsatser som genomförts av medarbetare på förskolorna. I skrivande stund görs en sammanställning av denna kartläggning. Administrativa team Teamen ska stödja förskolecheferna i det administrativa arbetet. Detta ska ge förskolecheferna mer tid över till sitt uppdrag som pedagogiska ledare, i enlighet med läroplanen. Den 1 november 2014 var alla de åtta administrativa stödteamen färdigrekryterade. Planering och diskussioner för hur dessa i detalj ska arbeta och fungera pågår Kap. 34 skollagen. 10

11 Prioriterade utvecklingsinsatser Särskilt stöd Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. 11 Det är förskolechefens ansvar att se till att barn i förskolan med dessa behov ges sådant stöd. 12 Möjligheterna att ge detta till barn skiljer sig emellertid mellan verksamheterna. Arbetet med barn i behov av särskilt stöd sker i första hand ute på förskolorna inom ramen för grundverksamheterna. Det är viktigt att påpeka att det är just detta arbete som är det huvudsakliga i arbetet med barn i behov av särskilt stöd; medarbetarnas arbete i mötet med barnen. Inför terminen 2015/16 blir Särskilt stöd ett prioriterat utvecklingsområde i förskolornas kvalitetsarbete. Detta innebär att detta utvecklingsområde blir en obligatorisk del i kvalitetsplanen och kvalitetsrapporten, där området då får ett stort fokus gällande analys av; utvecklingsbehov, insatser, planering och målformulering. Detta innebär att ett större fokus kommer att riktas till just detta arbete, och att uppföljning kommer att ske under 2015/16. För att öka likvärdigheten över staden i enlighet med skollagens 3 kapitel har det sedan förvaltningens start arbetats fram en central funktion med gemensamma rutiner och tillämpning av tilläggsbeloppsbedömning. Den centrala funktionen för tilläggsbeloppsansökningarna har påbörjat ett arbete för att i olika forum informera och utbilda förskolechefer gällande tilläggsbeloppet. Detta som en del av avdelningen för kvalitet och myndighets arbete; bristande kunskap och information ska inte medverka till att barn med omfattande behov av särskilt stöd inte får detta. Avdelningen har därför som ambition att informationen ska fortsätta att vara kontinuerlig. Under 2014 har samma avdelning arbetat fram rutiner för uppföljning av gjorda bedömningar och i enlighet med dessa rutiner börjat utföra stickprovsbesök, för att säkra att barn med behov av omfattande särskilt stöd får en kvalitativ insats. För tydligheten skull ska det påpekas att tilläggsbeloppet enlig skollagen (8 kap.) är kopplat till individen med omfattande behov av särskilt stöd. Modersmålsstöd Skolinspektionen har tidigare konstaterat att både tillgången och kvaliteten på modersmålstöd varierar i Malmö stad. I några delar av staden har Skolinspektionen i sin regelbundna tillsyn uppmärksammat att det finns medarbetare med bristande språkkunskaper i det svenska språket, samt att modersmålstödet inte varit likvärdigt. Efter nedanstående insatser har Skolinspektionen nu inte längre kvar föreläggandet mot Malmö stads förskoleverksamhet då de i november 2014 beslutat att den regelbundna tillsynen avslutas. 13 I utredningen som genomfördes under våren 2014 konstaterades att då en stor andel av barnen i Malmö har ett annat modersmål än svenska och då inte alla dessa barn fick modersmålsstöd i förskolan, är det mycket viktigt att modersmålsstödet blir en naturlig del i det vardagliga arbetet och att alla medarbetare arbetar i vardagen med att stödja och skapa möjligheter för barnen att utveckla alla sina språk. Utredningen föreslog mot bakgrund av detta en ny organisering av modersmålsstödet för att anpassa det till den nya förskoleförvaltningens organisation samt svara upp till skollagens och läroplanens 11 8 kap. 9 skollagen 12 8 kap. 9 skollagen 11

12 intentioner, och till slutsatserna i slutrapporten av Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Förvaltningsledningen beslutade i enlighet med utredningen vilket innebar: - förskolans modersmålsenhet upphörde 30 juni ansökningsförfarandet d.v.s. att vårdnadshavare ansöker om modersmålsstöd togs bort. Förskolechefen ansvarar för utformning och genomförande av förskolans stöd gällande modersmål och språkutveckling - åtta nya tjänster som språkutvecklare inrättades och kopplades till de pedagogiska utvecklingsteamen. Språkutvecklarna ska utveckla formerna för modersmålsstöd och arbeta konsultativt gentemot medarbetarna inom förskolan genom bland annat storföreläsningar, workshops, information och handledning ute på enheterna. - fortsättning på den påbörjade utbildningssatsningen till alla medarbetare inom förskolan. I samband med beslutet om ny organisering av modersmålsstödet beslutades om ett antal åtgärder vars syfte är att stödja organisationsförändringen. En genomförandeplan för perioden har tagits fram. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet har det tidigare även beslutats att samtliga förskolor ska följa upp och utveckla arbetet med modersmålsstöd i förskolan under 2013/14. Till detta uppföljnings- och utvecklingsarbete har förvaltningen sedan sitt bildande tagit fram särskilt analysstöd och hänvisningar till stödmaterial av olika slag, särskilt bör här nämnas Skolverkets stödmaterial kring flerspråkighet. Kränkande behandling I enlighet med skollagen och med anledning av Skolinspektionens tidigare kritik gällande skillnaderna i Malmö stads målinriktade arbete för motverkandet av kränkande behandling har förskoleförvaltningen påbörjat en mängd olika insatser. Avdelningen för kvalitet och myndighet har under våren 2014 påbörjat en utbildning inom juridik för förskolepersonal där fokus bland annat ligger på hur förskolorna ska arbeta för att förhindra diskriminering och kränkande behandling, och i synnerhet hur de ska arbeta främjande och förebyggande. Utbildningen pågår, och i dagsläget har ett par hundra medarbetare från verksamheterna genomfört utbildningen. Nämnden har inom ramen för internkontrollen beslutat att kontrollera 80 av förskolornas planer mot diskriminering och kränkande behandling, samt att trakasserier eller annan kränkande behandling av barn anmäls till huvudmannen. Vid analysen av de insamlade planerna kunde avdelningen för kvalitet och myndighet konstatera att de flesta förskolor har en skrivning i sina planer om det förebyggande och främjande arbetet på förskolorna, men att det är svårt att veta hur det omvandlas till praktik i verksamheterna. Två gånger per år gör avdelningen för kvalitet och myndighet en analys och sammanställning av anmälningarna om trakasserier eller annan kränkande behandling och redovisar detta för förskolenämnden. 13 Skolinspektionen Uppföljning efter tillsyn i Malmö kommun, Dnr :

13 Avdelningen har också tagit fram ett stödmaterial till förskolorna avseende diskriminering och kränkande behandling. Den digitala processen ska vara ett stöd för förskolechefen hela vägen från hur en plan mot diskriminering eller kränkande behandling upprättas till ett eventuellt kränkningsärende, och hur det ska anmälas till huvudmannen samt utredas och åtgärdas. Det kommer även att finnas goda exempel samt hållpunkter för när en anmälan till socialtjänsten eller polisen bör göras samt färdiga blanketter för de olika stegen i processen. Under november 2014 och februari 2015 kommer avdelningen för kvalitet och myndighet även att erbjuda alla förskolechefer plus en medarbetare per förskola halvdags utbildning i processverktyget samt i lagstiftningen om diskriminering och kränkande behandling. Klagomålshantering Ett systematiskt arbete med synpunkter och klagomål ger goda möjligheter att både uppmärksamma brister i verksamheten och att kunna arbeta förebyggande. I enlighet med det som skollagen föreskriver har förskolenämnden sedan förvaltningens tillkomst tagit fram en förvaltningsövergripande klagomålshanteringsrutin. Syftet med rutinen för klagomålshanteringen är att identifiera och förebygga brister inom verksamheterna samt identifiera nya eller icke tillgodosedda behov hos medborgarna i kommunen. Samtliga klagomål som inkommer till förskoleförvaltningen följs upp halvårsvis inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. De klagomål som inkom under första halvåret 2014 hänvisar till brister i bemanning och organisering av personal, kommunikation, bemötande och engagemang, pedagogisk kvalitet och innehåll, tillsyn och omsorg och inom- och utomhusmiljö. Generellt handlar många klagomål om kommunikations- och informationsbrister. Samarbetet mellan förskolan och hemmet är en mycket viktig del för att skapa en förtroendefull relation som gagnar barnens utveckling och lärande. Det är sannolikt i majoriteten av klagomålen att ett bättre samarbete och en tydligare kommunikation mellan förskolan och hemmet hade inneburit att klagomålen inte hade behövt uppstå. Förskolenämnden vill underlätta för den enskilde att komma med synpunkter och klagomål samt förbättra medborgarnas möjligheter att påverka kommunens förskolor och annan pedagogisk omsorg. Det handlar om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Genusarbetet Arbetet i förskolan ska ge flickor och pojkar i förskolan samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån traditionella könsroller. 14 Medarbetare i förskolan har möjlighet att få stöd i det genuspedagogiska utvecklingsarbetet av genuspedagoger från den nya avdelningen PI (Pedagogisk Inspiration). Syftet med PI är att skapa en självständig avdelning med mål att stödja de tre skolförvaltningarnas utvecklingsarbete och utifrån de behov som dessa definierar. PI ersätter till viss del tidigare FoU (Forskning- och Utvecklingsenheten) vars genuspedagoger tidigare har stöttat i förskolornas analysarbete, fortbildning och handledning. Utöver PI finns det även förskolor som på andra sätt bedrivit ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete, det blir tydligt utifrån den kartläggning som avdelningen för kvalitet och myndighet gjort under hösten 2014 gällande kompetensutvecklingsinsatser för 14 Läroplan för förskolan Lpfö

14 medarbetare. Analys av denna pågår, men i grova drag är det redan nu tydligt att det i Malmö stads förskolor pågår ett ökat fokus på kompetensutveckling som innehåller en ökad medvetenhet kring genus. Utvecklingsområden utifrån kvalitetsplaner Det utvecklingsområde som valts ut av flest förskolor är Uppföljning, utvärdering och utveckling. Inom detta utvecklingsområde är det vanligt att förskolor med samma förskolechef har formulerat gemensamma mål och planerade insatser. I beskrivningarna av varför detta område valts ut som ett prioriterat utvecklingsområde, kommer det fram att många upplever att det redan har skett en utveckling, men att det krävs ytterligare fördjupning och förankring för att varje medarbetare ska känna sig förtrogen med arbetssättet. En hel del förskolor beskriver exempelvis att gemensamma dokument för reflektion börjat användas (egna mallar som exempelvis reflektionsmallar och powerpointmallar ), men att arbetet med dem behöver bli mer systematiskt. Det finns också förskolor som menar att dokumentationen finns, men att reflektionen måste kopplas till denna. I flera kvalitetsplaner framkommer att det finns stor variation inom personalgruppen, gällande hur förankrat det systematiska kvalitetsarbetet är. Målet för många är att det ska finnas en helhetssyn och gemensamma metoder för att arbeta med dokumentation och utvärdering. Motiveringen till varför förskolorna valt att arbeta med området Uppföljning, utvärdering och utveckling handlar framför allt om två saker, dels en vilja att förbättra rutinerna för dokumentation i syfte att analysera och utveckla verksamheten, dels en vilja att på ett bättre sätt synliggöra barnens lärprocesser. Enstaka förskolor har beskrivit att man valt området med anledning av resultaten av kvalitetsbesök och/eller förskoleenkäten. De mål som förskolorna formulerat inom området rör framför allt systematiken och kontinuiteten i arbetet med att dokumentera verksamheten och barnens lärprocesser. Förskolorna strävar efter en regelbundenhet och efter att alla medarbetare använder samma redskap för sin dokumentation. Överlag handlar målen om att de som arbetar i förskolan ska utveckla sin förmåga att analysera verksamheten och att utveckla former för att detta ska ske kontinuerligt. Många förskolor har dessutom som mål att göra barnen mer delaktiga i dokumentation och reflektion, i syfte att ge dem ett ökat inflytande över sitt lärande. En del förskolor har även som mål att nå ett mer medforskande förhållningssätt, där barnens intressen utgör utgångspunkt för verksamheten. Dokumentationsarbetet blir då ett arbetsredskap för att nå detta mål. Det förekommer också att en tänkt effekt av uppsatta mål är att de stresskänslor som många medarbetare har i samband med detta utvecklingsområde ska minska. Det finns en tydlig strävan efter att alla ska känna att dokumentationen är meningsfull och utgör ett stöd i utvecklingsarbetet. I de flesta fall är målen beskrivna på ett övergripande sätt. Några förskolor har formulerat mer konkretiserade mål, som att något särskilt dokumentationsunderlag ska användas av alla på förskolan, eller att antalet medarbetare som använder pedagogisk dokumentation ska öka. De konkreta insatser som beskrivs, i syfte att nå målen, är många gånger gemensamma för förskolorna. Framför allt handlar de planerade insatserna om den kollegiala reflektionen, både inom arbetslaget, i hela personalgruppen och i tvärgrupper med andra förskolor. Många gånger söker förskolorna stöd hos någon extern handledare eller pedagogista. Förskolechefen utgör också ett stöd i arbetet, och en vanlig insats är att förskolechefen eller pedagogistan ska vara delaktig i arbetslagens reflektionstillfällen. Ett flertal förskolor 14

15 planerar gemensam litteraturläsning eller studiebesök på andra förskolor. Många använder sig av utvecklingsgrupper eller processtödjare, förutom pedagogistor eller externa handledare, för att planera kollegial reflektion. Nästan alla förskolor som valt detta utvecklingsområde har planerade insatser som rör utvecklandet och användandet av gemensamma verktyg för dokumentation och reflektion. Några förskolor har i sin analys konstaterat att deras nuvarande underlag för dokumentation inte är förenliga med aktuell pedagogisk forskning. Det kan exempelvis röra sig om hur det enskilda barnets utveckling dokumenteras. Många förskolor beskriver att de kommer att använda sig av powerpointslingor både för att följa det enskilda barnets lärande och för att dokumentera och utvärdera verksamheten. Någon förskola planerar även en insats i form av att ta fram metoder för hur barnen själva ska kunna dokumentera och reflektera. Det finns exempel på förskolor som skapar former för hur dokumentationen ska utgöra grund för gemensam reflektion mellan barn, vårdnadshavare och förskolepersonal, bland annat genom hur dokumentationen används vid utvecklingssamtal eller hur dokumentationen presenteras på avdelningen där vårdnadshavarna hämtar och lämnar sina barn. I syfte att uppnå en regelbundenhet i arbetet planerar flera förskolor insatser i form av att arbetslagen regelbundet ska lämna ifrån sig dokumentationer och utvärderingar till förskolechefen. En stor del i att utveckla användarvänliga verktyg för dokumentation är också att medarbetarna ska ha kunskap om digitala arbetsmetoder. Många förskolor har därför planerat insatser av IT-pedagoger som stöd i arbetet. Ett fåtal förskolor har valt ut specifika områden för att fokusera dokumentationsarbetet kring. Exempel så sådana områden är likabehandlingsarbetet eller det tematiska arbetet. Andra förskolor har lämnat det upp till arbetslaget att välja ut något avgränsat område som dokumentationsarbetet ska fokuseras kring. Miljö och material är det utvecklingsområde som valts av näst flest förskolor. Motiveringen till varför området valts ut som ett priorterat utvecklingsområde beskrivs ofta som att det är ett område där arbetet redan påbörjats men behöver fortsätta, eller att de vill erbjuda barnen inspirerade miljöer. Några har blivit lockade att arbeta mer med pedagogiska miljöer efter att ha gjort studiebesök i Reggio Emilia. Några förskolor är nystartade eller har genomgått omorganisationer och vill därför ta nya tag med miljöerna. I de flesta fall saknas en analys eller mer detaljerad beskrivning av förbättringsbehoven, därmed inte sagt att detta inte existerar i realiteten. Det finns emellertid förskolor som beskriver en analys där behoven specificeras. Det kan då till exempel handla om att observationer visat att alla barn inte erbjuds tillräckligt stimulerande miljöer för att bli delaktiga i lek, eller att vissa lekmiljöer inte är tillräckligt utmanande för vissa åldersgrupper av barn. En del förskolor har valt området efter att kvalitetsstödjarna, i samband med sitt besök,visat på utvecklingsbehov gällande miljö och material. Vanligen kopplar förskolorna området Miljö och material till barns inflytande i sina kvalitetsplaner, och målen som sätts upp handlar då om att barnen ska ha tillgång till en inspirerande och inbjudande miljö med tillgängligt och varierat material. Några förskolor nämner särskilt att miljön ska locka till lärande och utforskande inom specifika områden, som matematik, naturvetenskap, teknik, rollek eller olika språk. Flera förskolor strävar efter barnens aktiva deltagande i utformandet av förskolans lärmiljöer. Ett antal förskolor har valt utvecklingsområdet utifrån att de vill utveckla sin utemiljö, i syfte att erbjuda ett mer varierat lärande utomhus. Någon förskola har satt upp som mål 15

16 att bli bättre på att använda sig av förskolans närmiljöer. Ytterligare några kopplar området till den psykosociala miljön och vill arbeta med barnens trygghet eller med en bättre ljudnivå. Slutligen innefattar området även några förskolor som vill utveckla arbetet med digitala verktyg, som Penpal eller lärplattor. När det gäller insatser som ska leda till utveckling är det vanligast att förskolorna vill använda sig av dokumentation och kollegial reflektion. Någon beskrivning av vad som ska dokumenteras eller hur detta ska göras anges sällan. En annan vanlig planerad insats är handledning av pedagogista, ateljerista eller specialpedagog. Gemensam litteraturläsning, studiebesök och kompetensutveckling i form av kurser eller workshops nämns också. Flera förskolor beskriver även involverandet av barnen i genomförandet och i reflektionen som en planerad insats. I förra årets kvalitetsplaner och kvalitetsrapporter lyftes verksamheternas utvecklingsbehov gällande Barns inflytande i kvalitetsarbetet. I årets utvecklingsområden har fler förskolor valt just Barns inflytande jämfört med 2013/14 års planer. För att se vad detta innebär kvalitativt har det tittats närmare på i första hand kategorierna Barns inflytande och under Uppföljning, utvärdering och utveckling. I år beskriver en del förskolor barnens delaktighet genom barnråd eller genom barnens delaktighet i dokumentation och reflektion. Men de flesta fokuserar på barnens inflytande i planeringen och genomförandet av verksamhetens aktiviteter, inte i kvalitets- och utvecklingsarbetet. Utvecklingsområden från kvalitetsplaner 2014/15 Vårdnadshavare Stadskontorets avdelning för barn och ungdom, som numer är nedlagd, har sedan 2009 genomfört så kallade attitydundersökningar i förskolan riktade till barnens vårdnadshavare. Detta i enlighet med kommunfullmäktiges beslut om att dessa ska genomföras vartannat år. Den senaste utifrån detta beslut genomfördes 2013, i denna undersökning var även den interimistiska förvaltningen delaktig beslutade 16

17 emellertid den nya förskoleförvaltningen att genomföra en undersökning, den så kallade Förskoleenkäten 2014, även detta mellanår års förskoleenkät ger verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur vårdnadshavarna upplever kvaliteten på deras förskolor. Varje förskola föreslås analysera och jämföra resultaten i sina respektive rapporter med de resultat som redogörs för i denna rapport, för att på så vis få stöd i sitt systematiska kvalitetsarbete, och finna såväl utvecklingsområden som framgångsfaktorer för sina kvalitetsplaner och -rapporter. Enkäten består av ett 40-tal frågor i huvudsak påståenden som berör olika områden: Trygghet, Utveckling och lärande, Delaktighet och inflytande, Personalens interaktion med barnen respektive Vårdnadshavarna samt Utvecklingssamtalet. Vårdnadshavarna ombads ta ställning till påståendena och svara enligt svarsskalan: 1. Stämmer inte alls 2. Stämmer ganska dåligt 3. Stämmer delvis 4. Stämmer ganska bra 5. Stämmer helt 6. Vet inte Sammanfattande resultat utifrån enkätundersökningen: - Generellt sett finns inom alla område tecken på svaga förbättringar mellan 2013 och 2014 års enkätsvar. Emellertid krävs ytterligare enkätundersökningar för att kunna tala om en positiv trend. - Av de olika huvudområdena i enkäten är påståendena om Trivsel de som får högst andel av vårdnadshavare som svarar Stämmer helt på att barnet har roligt, har kompisar och får möjlighet till lek. - Inom området Trygghet instämmer en hög andel av vårdnadshavarna i att barnet känner sig tryggt på förskolan; med andra barn, med personalen, i lokaler och i närmiljön. - Jämförelsevis låg andel vårdnadshavare instämmer i att barnet lär sig matematiska begrepp/naturvetenskap/får möjlighet att utveckla det barnet är bra på/sitt självförtroende, påståenden som alla ingår i området Utveckling och lärande. Andelen vårdnadshavare som på samma frågor uppger Vet inte är dessutom förhållandevis hög. - Gällande Delaktighet och inflytande, för både barnet och vårdnadshavaren, visar enkätresultaten på viktiga utvecklingsområden. En relativt stor andel av vårdnadshavarna är osäkra på barnets delaktighet och inflytande. - Resultaten gällande Utvecklingssamtalen visar på att en relativt hög andel (26 %) av vårdnadshavarna inte varit på utvecklingssamtal med sitt barn under det senaste året. - Inom flera områden noteras att vårdnadshavare till flickor svarar något mer positivt på frågorna Arbetet med 2015 års förskoleenkät har i skrivande stund påbörjats och undersökningsperioden för denna startar vecka 4. 17

18 Samverkan med övrig skola För att kunna säkerställa en smidig övergång mellan förskoleverksamheten och övrig skolverksamhet i enlighet med läroplanen har ett samarbete mellan de olika skolförvaltningarna skapats. Denna samverkan är fortfarande i uppstartsstadiet. 18

19 Förutsättningar Nedan redogör avdelningen för kvalitet och myndighet för de förutsättningar som ses som de viktigaste för en god kvalitet, och ökad måluppfyllelse, i förskolan. Huvudmannen har ansvaret att säkerställa vilket stöd och vilka resurser enheterna behöver i sitt kvalitetsarbete, 15 som en del i detta arbete fokuserar lägesbedömningen på kategorierna nedan. Förskolans inne- och utemiljö Förskolan ska vara en miljö för utveckling och lärande, och det är viktigt att förskolechefen och medarbetarna har en dialog om planering av och förutsättningar för arbetet i förskolans miljö för att bedriva en verksamhet där miljön i sig är en aktiv del i barns utveckling och lärande. 16 Samtidigt är det viktigt att det hos huvudmannen finns kunskap om de förutsättningar som faktiskt finns på förskoleenheterna att bedriva denna verksamhet, för att planera för utveckling av dessa. Avdelningen för fysisk miljö har under 2014 inlett en kapacitetsutredning där hela Malmö stads förskolors lokaler kartläggs. Denna utredning beräknas vara färdig under slutet av Den har framkommit under kvalitetsdialogerna att det i flera områden i staden finns förskolor där innemiljön inte är tillfredställande nog för att bedriva en god pedagogisk verksamhet i. Ambitionen är att inom överskådlig tid flytta förskolor från de lokaler med en innemiljö som anses vara undermålig för verksamheten. Även andra lösningar har diskuterats, som till exempel att den dagliga verksamheten inte sker i de lokaler som anses vara undermåliga utan att barnen på dessa verksamheter istället tas med buss ut i naturen för olika aktiviteter. Lokalerna skulle på detta sätt fungera som en utgångspunkt för barn och vårdnadshavare. Det är samtidigt viktigt att nämna att den generella bilden av de lokaler som förskolorna i Malmö stad huserar i är att dessa är tillfredställande utifrån huvudmannens perspektiv att ge verksamheterna de förutsättningar som dessa kräver. Emellertid får avdelningen för fysisk miljös utredning inväntas för att konstatera eller bestrida detta. När det gäller förskolornas utemiljö (vilket även gäller innemiljön) kan det konstateras att det i Malmö stad finns stora skillnader gällande ytan. Det är naturligt att en förskola i centrala Malmö inte nödvändigtvis kan ha en lika stor yta som en förskola i Malmö stads ytterområden. Likväl ska var och en av Malmö stads förskola ges de resurser som krävs även för en god utemiljö. Utifrån de besök som kvalitetsstödjarna har gjort kan slutsatsen dras att det ser väldigt olika ut beroende på vilken förskola man tittar på, gällande inne- och utemiljön, och att det är svårt att dra några generella slutsatser kring detta. Alltså, en nybyggd förskola med stora luftiga lokaler måste inte per definition bidra till en god kvalitet och god innemiljö i verksamheten, även om de ytmässiga förutsättningarna finns där. Lika lite som en förskola med en liten utegård, alltså sämre förutsättningar, bestämt måste ha en sämre utemiljö. Det handlar istället om vad förskolechef och medarbetare gör av de förutsättningar som finns, snarare än om vad som finns. Samtidigt är det viktigt att understryka att det i realiteten finns begränsningar för vad förskolechef och medarbetare kan åstadkomma med knappa resurser, och utan kompensationer. 15 Skolverkets allmänna råd för Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. 16 Förskolan och skolans värdegrund förhållningssätt, verktyg och metoder, Skolverket

20 Förskolebarnens vistelsetid I flera av de dialoger som hållits med utbildningscheferna har det framkommit att verksamheter med barn med långa vistelsetider har svårigheter att få tid över, exempelvis till reflektion och bearbetning av sina dokumentationer. Det har i kvalitetsdialogerna med presidiet påpekats att den nya ersättningsmodellen upplevs som missgynnande av barnen i vissa verksamheter då modellen inte upplevs ta hänsyn till barn med lång vistelsetid. Verksamheter med många sådana barn upplever detta som mycket resurskrävande. Detta skulle kunna innebära att barn som är inskrivna på en förskola där större delen av barngruppen vistas långa dagar i verksamheten blir missgynnade om denna verksamhet samtidigt erhåller mindre ersättning (relativt) utifrån ersättningsmodellen. Förvaltningen har fått upp ögonen för detta och ämnar titta närmare på just vistelsetid, detta även ur den omvända frågeställningen; hur vet vi att barn som vistas kortare dagar i förskolan inte missgynnas av detta? Små och stora verksamheter Förskoleförvaltningen har sett att de mindre förskoleverksamheterna (två- och treavdelnings) har svårare att få verksamheterna att gå ihop, till exempel vid sjukdom hos medarbetare. De små verksamheterna är mer sårbara och mindre flexibla då de helt enkelt inte har samma möjlighet som större verksamheter att flytta medarbetare mellan avdelningarna, då små verksamheter helt enkelt inte har lika mycket personal att flytta. Därmed inte sagt att metoden ovan är eftersträvansvärd. Förvaltningens Projekt Kvalitativ bemanning samlar bland annat in data för att se på just den problematik som de små verksamheterna står i. Efter avslutat projekt efter våren 2015 och dess analyser avser förvaltningen att använda dessa för vidareutvecklande insatser. Barngruppers storlek Det ökade antalet barn i förskolekön har fått följden att barngrupperna under en tioårsperiod har vuxit i förskolorna i Malmö. Andelen yngre barn (upp till 3 år) i verksamheten har ökat mest. Enligt Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö är det särskilt allvarligt om de yngsta barnen i förskolan därigenom får försämrade förutsättningar. 17 Enligt skollagen ska barngrupperna i förskolorna ha en lämplig storlek och sammansättning. 18 Även i övrigt ska barnen erbjudas en god miljö. En omfattande kartläggning har genomförts med syftet att ge en inblick i hur förskolor i Malmö organiserar sina barngrupper. Stora skillnader mellan förskolor har uppmärksammats både när det gäller barngruppsstorlek, medarbetaretäthet och andel förskollärare. Kartläggningen visar även en stor variation i hur en barngrupp definieras i olika verksamheter, vilket tydliggör svårigheterna i att försöka skapa ett underlag där olika enheters verksamhet jämförs med varandra. I kartläggningen varierar barngruppstorleken mellan 4 och 47 barn. I princip alla förskolor uppger att de regelbundet arbetar med att dela upp barngrupperna i mindre grupper under dagen, i syfte att bättre kunna möta varje barns behov och intresse. Samtidigt samverkar barngrupperna också med varandra genom exempelvis tvärgrupper eller genom att hjälpas åt på morgonen, kvällen, raster och reflektionstid. Det innebär att nästan alla barn ingår i större och mindre gruppkonstellationer under olika delar av dagen. Verksamheter med barngrupper som på papperet har olika storlek kan därmed egentligen likna varandra i det dagliga arbetet. Likaså pekar Skolverket (2013) på svårigheterna med att peka på en optimal gruppstorlek. Dock finns det forskning (se t.ex. Asplund Carlsson, m.fl., 2001) som visar att 17 Persson, Sven, Kap. 8, skollagen. 20

21 barngruppens storlek har betydelse för kvaliteten på förskoleverksamheten. Särskilt finns det vissa grupper av barn, som yngre barn, barn i behov av särskilt stöd, och flerspråkiga barn, som visat sig gynnas särskilt av att vistas i mindre barngrupper där de ingår i färre relationer. Detta handlar dock om komplexa samband mellan bland annat personalen kompetens, förskolans fysiska miljö och personaltäthet, där personalens kompetens att skapa goda pedagogiska relationer har en avgörande betydelse för förskolans kvalitet. 19 Kartläggningen visade att barngrupper med yngre barn relativt sett är mindre och har en högre personaltäthet än barngrupper med äldre barn eller åldersblandade grupper. Många förskolor uppger att de arbetar aktivt för att skapa mindre barngrupper för de yngsta barnen. När det gäller flerspråkiga barn eller barn i behov av särskilt stöd sker inte samma arbete med att minska barngrupperna i grundorganisationen, utan huvudsakligen genom att skapa mindre grupper i det dagliga arbetet. Yngre och äldre barn En ytterligare förutsättning som uppmärksammats i kvalitetsdialogerna med utbildningscheferna är de skillnader som finns i verksamheterna gällande andel yngre och äldre barn. Det har framkommit att verksamheter med en stor andel yngre barn upplever att de befinner sig i en ständig inskolningsfas, och att detta tar över verksamhetens dagliga drift. Vid sidan av detta anses yngre barn vara extra känsliga för att vistas i stora barngrupper, och den generella bilden är att barngrupperna upplevs som för stora för att kunna bedriva en god verksamhet. Samtidigt ska det framhållas att den generella bilden är att det finns en stor medvetenhet kring de yngre barnen hos medarbetarna i förskolan, och att dessa barn ofta organiseras i mindre grupperingar. Verksamhet, rutiner och material kan då anpassas på bästa sätt för de yngre barnen. Förvaltningen ser att detta område behövs tittas närmare på. Samordning För att stärka samverkan mellan förvaltningens olika avdelningar har under tidiga 2014 en särskild samordningstjänst skapats på placeringsenheten inom avdelningen för kvalitet och myndighet. Samordningstjänsten har under året fungerat som en länk mellan förvaltningens olika funktioner så som ekonomi, placering och verksamhet. Förutom denna samordnande roll har samordnaren försett berörda delar med underlag avseende platsbehov för att motverka situationer likt den i våras då balansen mellan efterfrågan och tillgång på förskoleplatser var ansträngd. Samordnaren har haft ansvaret för att bevaka och hålla förvaltningen uppdaterad om förskolekön och förändringar i denna under året. I förlängningen är avsikten att detta ska bidra till ett minskat tryck ute i verksamheterna gällande utökandet av förskoleplatser. Medarbetarens kompetens Tillgången på utbildade medarbetare ser olika ut i kommunens förskolor. Överlag finns det fortfarande en brist på förskollärare. Totalt sett har ett stort antal förskollärare rekryterats men på grund av att medarbetarestyrkan som helhet har ökat, ökar inte de högskoleutbildade andelsmässigt. Även om tillgången till utbildade medarbetare i Malmö är genomsnittlig i förhållande till riket kan det konstateras att tillståndet mellan stadens förskoleenheter inte är jämnbördigt. Detta förhållande är en viktig observation för förvaltningen ur ett likvärdighetsperspektiv och måste regelbundet uppmärksammas i det fortsatta systematiska kvalitetsarbetet. 19 Persson, Sven,