Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Transkript

1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Innehållsansvarig: Pernilla Larsson, Sjuksköterska, Avdelning 12 och Thorax (perst10); Ulrica Steingrimsson, Sjuksköterska, Avdelning 12 och Thorax (ulrst12) Godkänd av: Helena Rexius, Verksamhetschef, Verksamhetsledning thorax (helre3) Denna rutin gäller för: Verksamhet Thorax Revideringar i denna version Ändringar är rödmarkerade. Syfte Rutinen syftar till att ge en enhetlig vård samt dokumentation baserad på kunskap, erfarenhet och forskningsresultat. Att systematisera och effektivisera omvårdnadsarbetet och säkerställa patientens vård och omhändertagande på ett optimalt sätt enligt SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) åtgärdspaket sedan 2008, samt att minska risken för fel och brister uppstår samt att underlätta introduktionen av nya medarbetare. Ansvar Medicinskt ansvarig sektionschef på enheten är tillsammans med vårdenhetschefen på enheten ansvarig för att rutinen är känd och följs. Arbetsbeskrivning BAKGRUND Malnutrition är förenad med en förändrad kroppssammansättning med förlust av cellulärt protein, särskilt skelettprotein och ökning av extracellulär vätska i form av ödem. Energiförråden är olika hos varje individ. En del har väl bevarade och en del har helt uttömda förråd. Ett dåligt nutritionsstatus kan ge olika följder, bl a försämrad sårläkning, nedsatt immunförsvar och nedsatt skelettmuskelfunktion. Nutrition måste betraktas på samma sätt som all annan medicinsk behandling. Målet för bedömning av nutritionsstatus är att identifiera riskpatienter, vilket i sin tur skall leda till att rätt nutritionsbehandling påbörjas. Gör riskbedömning i Melior vid inskrivningen av främst lungpatienter och patienter med VAC-behandling. Gå in på Ny anteckning -> Aktiviteter -> Omvårdnadsområden och välj Plan för undernäring/risk. Tyvärr finns ej sökordet psykosocialt, men skriv i egen anteckning ifall patienten har dålig matlust relaterat till depression. Kcal-registrering ska ske från början av vårdtillfället för att kunna bedöma nutritionsbehovet. Om kcalregistrering inte behövs kan den då avslutas. Målet för nutritionsbehandling är att bevara eller att förbättra patientens näringstillstånd med normalvikt och att förhindra malnutrition. Riskbedömning för undernäring 1. Har födointaget minskat under de senaste månaderna pga försämrad aptit, matsmältningsproblem, tugg eller sväljningsproblem? 0 = ja, minskat avsevärt 1 = ja, minskat något 2 = nej, ingen förändring 2. Viktförlust under de senaste månaderna? 0 = ja mer än 3kg 1 = vet ej 2 = ja, mellan 1-3kg 3 = nej, ingen viktförlust 3. Rörlighet 0 = är säng eller rullstolsbunden 1 = kan ta sig ur säng/rullstol men går inte ut 2 = går ut med eller utan hjälpmedel 4. Har varit psykiskt stressad eller haft akut sjukdom under de senaste Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia 1 (av 7)

2 månaderna? 0 = ja 2 = nej 5. Neuropsykologiska problem 0 = svår demens eller depression 1 = lindrig demens 2 = inga neuropsykologiska problem 6. Body Mass Index (BMI) = vikt/längd 0 = BMI <19 1 = BMI 19 -<21 2 = BMI 21<23 3. = BMI 23 > Screenings resultat (max 14p) 12-14p => normalt 8-11p => risk för undernäring 0-7p => undernärd FÖRBEREDELSER Räkna ut patientens BMI och energibehov/dygn enligt Vårdhandboken. Formeln, patientens vikt i kg x 30 kcal. Vid övervikt, immobilisering och BMI >30, räkna på patientens vikt i kg x kcal. BMI räknas ut = vikt (kg) längd² (m) Dokumentation: Starta Plan för nutrition och skriv in kcal/dygn. Obs! Glöm ej att utvärdera! Dokumentera under kaloriregistreringskolumnen i kardex. Dagliga intaget/dygn tills vidare. Detta beräknas kl som vätskebalansen. SPECIELL OMVÅRDNAD Uppföljning av kroppsvikt ska ske måndag och torsdag vid nedsatt allmäntillstånd. Labvärden samt bedömning av insatt behandling ska kontrolleras 1 g/v. All uppföljning skall dokumenteras. Förutom kcal behov så ska vätskebehovet tillgodoses. Räkna med 30 ml/kg/dygn. Obs! med sviktpatienter då annat kan gälla. Nutrition vid kronisk hjärtsvikt Vid högersvikt förekommer det venstas i gastrointestinalkanalen och obehag från buken. Ödem i tarmen kan förklara den malabsorbtion av protein- och fett från tarmen som kan uppträda. Det ökade hjärtmuskel- och andningsarbetet tillsammans med förhöjd sympatikusaktivering ger en förhöjd basalmetabolism som ökar energibehovet. Hjärtsviktspatienter utvecklar tidigt i sitt förlopp natrium- och vattenretention. Därför är det viktigt med restriktion av natrium och vatten. Nutrition vid lungsjukdom Det ökade andningsarbetet kan ge en högre basalmetabolism som leder till ökade energibehov. Patienterna har ofta även en uttalad muskelatrofi, den orsakas bl.a. av immobilisering sekundärt till ökad dyspné och trötthet vid fysisk aktivitet. Tröttheten och muskelatrofin leder vidare bl. a. till att patienterna får försämrad hostfunktion, syresättning och vitalkapacitet. Detta kan utveckla en försämrad respiration med lunginfektioner och atelektaser, vilket ytterligare ökar den metabola stressen som i sin tur försämrar patientens Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 2 (av 7)

3 malnutrition. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 3 (av 7)

4 Nutrition vid njursvikt Nedsatt glomerulär filtration leder bl. a. till att njurarnas förmåga att utsöndra kreatinin, urea och andra kvävehaltiga metaboliter försämras. Dessa metaboliter är direkt beroende av proteinintaget. Ett minskat intag av proteiner leder således till minskad ansamling av kvävehaltiga restprodukter. Vid nedsatt njurfunktion uppkommer metabolisk acidos. Proteinfattig diet har därför en given plats i behandlingen av patienter med avancerad njurinsufficiens som ej går under dialys. Patienter som dialyseras ska P- Glucos kontrolleras pga. den uttalade glukosintoleransen och insulinresistensen. Vid dialys ska mängden vätska som är dragen dokumenteras. ENTERAL NUTRITION Vid start av enteral nutrition var god se Sondmatningsschemat. Dokumentation görs på enskilt blad i patientens pärm. Enteral nutrition: sondmatningsschema (dessa finns bland stenciler på expeditionerna) Välling som vi använder är Fresubin Original Fibre. SONDMATNINGSSCHEMA TIDER Dag Välling 1 20 ml/h i 24 tim = 480 ml ml/h i 24 tim = ml ml/h i 24 tim = ml 4 70 ml/h i 24 tim = 1680 ml OBSERVATION/ ÖVERVAKNING Kontroll av läge av sond görs 2 ggr/dag. Vid behov av ytterligare information var god se TIVA:s Rutin Enteral Nutrition PARENTERAL NUTRITION INDIKATION TILLVÄGA- GÅNGSSÄTT Till patienter som inte kan försörja sig tillräckligt per os eller via sond. All parenteral nutrition samt tillsatser skall ordineras av läkare. Administreras via CVK i 1: a hand och i PVK i 2: a hand och då endast SmofKabiven perifer. SmofKabiven är en vätska/emulosion av sojabönsolja medellånga fettsyror (kokosolja), olivolja, fiskolja. SmofKabiven ska administreras under timmar. INFORMATION SPECIELL Vitaminlösningar och spårämnen skall tillsättas från första dagen med undantag vid patienter med leversvikt. Viktigt är att PVK och infusionsställe byts vid behov. Vid användning av CVK se Rutin CVK CRISS. Före TPN påbörjas kontrollera Na, K, Krea, fosfat, Mg, Albumin, Urea och leverstatus. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 4 (av 7)

5 Kontrollera regelbundet (mån och torsdag): P-Glukos Na, K, Krea, ASAT, ALAT, ALP,Bil, Albumin, Protein Kontrollera efter mer än 2 veckors behandling: Triglycerider (om de skall tas skall infusionen vara avslutad minst 6 tim innan) Fosfat Magnesium. V.b syra-bas balans, urea Alkalisk fosfatas OBSERVATION/ ÖVERVAKNING Leverfunktion: Vid långvarig parenteral nutrition och tarmvila kan man se en reversibel stegring av s-alp och s-bil (det kan bli en gallstas pga frånvaro av sekrektionsstimulans som vid normalt intag). Uppföljning, utvärdering och revision Avvikelse från rutinen ska dokumenteras i patientjournalen och inträffade negativa händelser ska rapporteras i avvikelsesystemet Med Control Pro där aktuell linjechef ansvarar för utredning, åtgärd och uppföljning. Utvärdering och revidering av rutindokumentet ska ske senast två år efter godkännande. Ansvar för revidering har avd 12- rutinansvarig tillsammans med vårdenhetschefen. Relaterad information Enteral nutrition: sondmatningsschema Dokumentation Styrande dokument arkiveras i Barium. Redovisande dokument ska hanteras enligt sjukhusets gällande rutiner för arkivering av allmänna handlingar. Granskare/arbetsgrupp Pernilla Larsson, Ulrica Steingrímsson, Nutritionsgruppen avd 12- Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 5 (av 7)

6 Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 6 (av 7)

7 Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 7 (av 7)