Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt

Transkript

1 098-3 Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt 31 (36) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt Diarienummer HS Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen får information om arbetet med att utveckla ett mer personcentrerat arbetssätt Utveckling av ett mer personcentrerat arbetssätt framhålls i såväl budget för 2018 som i strategin för hälso- och sjukvårdens omställning. Inriktningen för arbetet under har varit att: 1. Ge stöd för att införa ett personcentrerat arbetssätt i alla förvaltningar 2. Öka lärandet i regionens verksamheter om personcentrerat arbetssätt 3. Utveckla former för patientmedverkan 4. Utveckla former för uppföljning 5. Öka antalet verksamheter som påbörjar aktiviteter En delrapport har tagits fram och bifogas. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Delrapport - Pa va g mot ett personcentrerat arbetssa tt Skickas till Förvaltningschefer på sjukhusen, Närhälsan, Habilitering & Hälsa och Folktandvården Lars Viklund Sylvia Määttä Susanne Tedsjö Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

2 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 1 (25) Rapport Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Susanne Tedsjö Telefon: E-post: susanne.tedsjo@vgregion.se Till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Delrapport På väg mot ett personcentrerat arbetssätt Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

3 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inriktning i arbetet... 3 Viktiga aktiviteter och leveranser i uppdraget:... 3 Bakgrund... 4 Personcentrerat arbetssätt har visat sig ge... 5 Ett personcentrerat arbetssätt kan handla om... 5 Gemensam definition... 5 Erfarenheter av personcentrerat arbetssätt... 5 Framgångsfaktorer... 6 Utmaningar... 6 Utvecklingsmodell... 7 Patientforum... 8 Lägesbeskrivning deltagande förvaltningar... 8 Uppföljning några exempel som testats... 9 Indikatorn delaktighet... 9 Medelvårdtid och återinläggning Patientsäkerhet i realtid Uppföljning av patienter inom timmar vid hemgång Resultat mätning av vårdplaner Deltagande verksamheter Bilaga 1. Lägesbeskrivning deltagande förvaltningar Bilaga 2.

4 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 3 Sammanfattning Betydelsen av att utveckla ett mer personcentrerat arbetssätt framhålls i såväl budget för 2018 som i strategin för hälso- och sjukvårdens omställning: När patienter görs delaktiga både i den egna vården och i vårdens fortsatta utveckling läggs grunden för en kvalitativ, patientsäker och effektiv vård. Involvering och delaktighet förstärks genom ett förhållningssätt där den individuella patientens behov, förmågor och resurser är utgångspunkt för vårdens aktiviteter och insatser. Arbetet med att införa personcentrerat arbetssätt inom Västra Götalandsregionen måste därför fortsätta. Hösten 2015 beslutade koncernledningsgruppen för hälso- och sjukvård att inleda arbetet med att utveckla ett mer personcentrerat arbetssätt i Västra Götalandsregionen. Beslut om att fastställa en budget för det fortsatta arbetet togs av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och beslutades också om breddinförande för åren Inriktning i arbetet Har varit att: 1. Ge stöd för att införa ett personcentrerat arbetssätt i alla förvaltningar 2. Öka lärandet i regionens verksamheter om personcentrerat arbetssätt 3. Utveckla former för patientmedverkan 4. Utveckla former för uppföljning 5. Öka antalet verksamheter som påbörjar aktiviteter Under 2016 har ett grundläggande arbete bedrivits för att öka kunskapen i förvaltningarna om personcentrerat arbetssätt. Under året har handlingsplaner för genomförande tagits fram och styrgrupper har bildats i nästan alla verksamheter. Flera pilotverksamheter har påbörjats och fler är på väg att starta upp. Under 2016 startade 19 enheter, vid 6 förvaltningar NU sjukvården, Södra Älvsborgs sjukhus, Skaraborgs sjukhus, Närhälsan, Alingsås lasarett och Kungälvs sjukhus. Vid dessa enheter har kontinuerliga mätningar skett i varierande grad, av patienternas upplevelser av vården för att få fram uppföljningsdata som kan driva på i förbättringsarbetet. Under 2017 har ytterligare förvaltningar anslutit till arbetet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Angereds närsjukhus, Frölunda specialistsjukhus, Habilitering & Hälsa och Folktandvården. I nuläget så har antalet avdelningar, mottagningar eller liknande som påbörjat arbetet ökat till ca 75 st. Viktiga aktiviteter och leveranser i uppdraget: Grundprogram utbildning för 50 personer tillsammans med GPCC. Pilotprojekt på 19 avdelningar och mottagningar på sjukhus och i primärvård. Erfarenheter av mätning av patientupplevelser på pilotavdelningar, test. Flertalet workshops, seminarier, utbildningar, design och coachning. Insatser för spridning av resultaten och forskning m m. Framtagande och testning av grundprogram i studiecirkelform för medarbetare och team, samt grundprogram för chefer och ledare. Innehåller både reflektion kring PCA, värdegrund och konkreta delar att testa i den egna verksamheten. Etablering av regionalt nätverk för spridning av goda exempel. Många bra föreläsare och bidrag från våra egna verksamheter för erfarenhetsutbyte.

5 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 4 Start av patientforum för att öka patienters delaktighet i utvecklingsarbete och utveckla metoder som ökar patientens ställning. Där några patienter har deltagit med ersättning samt även varit med i det regionala nätverket. Exempel på utvecklingsmodell Att se hela patientens process Bakgrund Forskning och erfarenheter visar att vården blir både bättre och mer effektiv om patienter involveras mer i sin vård samtidigt som medarbetares arbetsmiljö förbättras. (Sjögren m fl., 2015; Ulin m fl., 2015; Olsson m fl., 2006). Samordning, kontinuitet, koordination, verktyg för delat beslutsfattande, teamarbete och e- hälsa är viktiga framgångsfaktorer för att anpassa hälso- och sjukvårdssystemet till en mer personcentrerad vård (HFS, 2014; Norén, 2015; Stiernstedt, 2016). Patientlagen (2014:821) innebär att Västra Götalandsregionen måste driva på utvecklingen av personcentrerat arbetssätt eftersom det är högre krav på tillgänglighet, delaktighet och valmöjlighet. Intentionen med den nya lagen är att vården ska utvecklas tillsammans med patienten så den blir säkrare och erbjuder valmöjligheter. En rapport från Myndigheten för vårdanalys (Lag utan genomslag 2017:2) visar att lagen inte fått avsedd effekt, den visar att patientens faktiska ställning inte förbättrats på någon punkt i och med lagen. På de områden som handlar om tillgänglighet, information och delaktighet var patientens faktiska ställning försvagad. Brister som identifierades var bland annat att kulturen i vården inte tillräckligt främjar patientens ställning. Informationen till patienter brister. Patientens ställning och behov är inte tillräckligt prioriterade i vårdens styrning och ledning. Det centrala för personcentrerat arbetssätt är att se patienten som en person med sin sjukdom, att beakta dennes perspektiv och upplevelser av sjukdomen. Personcentrerad vård kännetecknas av ett partnerskap mellan patient och vårdgivare. Genom att först starta med patientens berättelse och sedan vidareutveckla en vårdplan tillsammans fördelas ansvaret för vården och patientens delaktighet ökar. Tre nyckelbegrepp betonas; partnerskap, patientberättelse och dokumentation. (Ekman m fl., 2011). Viktiga delar i arbetet är att patienter och närståendes erfarenheter, synpunkter och idéer är avgörande delar för att finna nya arbetssätt. Praktisk tillämpning av personcentrerat arbetssätt innebär ett perspektivbyte, från patienten i centrum till personen som en aktiv medskapare eller medaktör. Tillämpning av personcentrerat arbetssätt kan innebära till synes små förändringar i sättet att lyssna, bemöta, komma överens om med patienter och kollegor eller andra verksamheter, men har en stor betydelse för hela vårdprocessens utfall. Viktigt att se hela patientens situation, vilket leder till mindre focus på den egna delen i vård mötet och mer på hela patientens process/resa. Praktisk tillämpning av ett personcentrerat arbetssätt ser olika ut beroende på sammanhang, grundkomponenterna är alltid desamma. Beprövade praktiska exempel kan vara att hitta alternativa sätt till den traditionella ronden, att

6 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 5 patienten förbereds på ett annat sätt inför och efter en sjukhusvistelse, att bygga patientundervisning utifrån patienters erfarenheter. Ökad personcentrering är ett sätt att närma sig målet jämställda och nöjda patienter och även en metod som kan stödja patienter i egenvården och minska risker för kommunikationsproblem relaterat till de olika perspektiv som styr vårt tänkande. Personcentrerat arbetssätt har visat sig ge Bättre kontroll över smärtlindring Patienter får bättre kunskap om sin sjukdom Patienter får en större känsla av trygghet och upplever färre medicinska komplikationer Kortare vårdtider, minskade kostnader och ökad förmåga att hantera sin sjukdom. (Ekman m fl., 2011). Ett personcentrerat arbetssätt kan handla om Organisatoriska förändringar/processer, kortare vårdtider Färre återinläggningar, delaktiga patienter och närstående Nytt förhållningssätt och arbetssätt, samt nya tjänster och behandlingsmetoder Förbättrade stöd- och kommunikationsinsatser som stärker patienters möjligheter att göra aktiva val. Gemensam definition Västra Götalandsregionen har valt att använda begreppet personcentrerat arbetssätt, för att spegla de skilda kontexter som arbetssättet kan användas inom, samt öppna upp för de olika sätt som personcentrerat arbetssätt (PCA) kan utföras på. Viktigt att se personen med resurser, kunskap och behov. Personcentrerad vård är en viktig del i arbetet och ett personcentrerat ledar- och medarbetarskap. Bild 1. Gemensam, definition av personcentrerat arbetssätt i VGR. Erfarenheter av personcentrerat arbetssätt I arbetet med att utveckla personcentrerat arbetssätt har patienter uttryckt behov av:

7 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 6 Berättelse: Jag vill att personalen lyssnar på mig, och tar med det i bedömningen så att de vet vad som är viktigt för mig Partnerskap: Jag får vara med och påverka vad som skall hända i min vård och behandling Dokumentation: Jag kan ha svårt att komma ihåg vad vi kom överens om, och då är det bra att få det nedskrivet För att åstadkomma en vård som personcentrerad måste mycket förändras i hälso- och sjukvården, förhållningssätt och synsätt på relationen mellan patient och behandlare behöver bearbetas, strukturer behöver anpassas efter patienters behov och förväntningar. De krävs ett omfattande utvecklingsarbete på alla nivåer, både på förvaltnings-, enhets- och medarbetarnivå. Arbetet kommer ske under lång tid och personcentrerat arbetssätt behöver vara en tydlig del i all verksamhetsutveckling och ska ske kontinuerligt i alla verksamheter i regionen. Arbetet berör både individens- och chefers förhållningssätt, kultur på arbetsplatsen, nya arbetssätt och förnyelse omställning av sjukvårdens organisation. Ofta förekommande reaktioner på personcentrerat arbetssätt kan vara att vårdpersonal redan idag upplever att de redan arbetar personcentrerat. En del verksamheter har tyckt att det kan vara svårt att byta perspektiv från att utgå från organisatoriska perspektiv till att utgå från och sätta mål som utgår från patientens behov och vad som är värdeskapande. Det är viktigt att avsätta tid för reflektion och utveckling av arbetssätt. Det är viktigt att samtidigt arbeta med kultur och struktur i förändringsarbetet, både värdegrund och rutiner för att få förändringar som blir hållbara. Framgångsfaktorer En personcentrerad ledning (på alla nivåer) som ger tydliga mandat för utveckling. Förändringsledare, Handlingsplaner, aktiviteter både struktur och kultur. En flexibilitet och vilja till att förändra strukturer Tid till utbildning, reflektion Patientmedverkan Utmaningar Stor personalomsättning och brist på personal Att få med sig alla personalkategorier i arbetet

8 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 7 Utvecklingsmodell I början av arbetet har vi varit försiktiga med att inte tala om exakt hur verksamheterna ska arbeta. Instruktionen har varit att bygga på de sammanhang och utvecklingsbehov som varje förvaltning har bestämt i handlingsplanen. Under arbetets gång har vi mer och mer kunnat se goda exempel på hur verksamheterna kan införa arbetssättet. Bilden nedan är ett exempel på hur några av förvaltningarna har valt att arbeta. Arbetet ser dock olika ut inom olika verksamheter och ett systematiskt utvecklingsarbete behövs för att säkerställa arbetssättet, få det att genomsyra hela verksamheten och även innefatta det personcentrerade ledarskapet. Bild 2. Utvecklingsmodell är exempel på hur processen kan se ut

9 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 8 Patientforum Ett patientforum har startats inom ramen för uppdraget som stöd och för att öka patienters delaktighet i utvecklingsarbete och utveckla metoder som ökar patientens ställning. Några patienter har deltagit vid ett antal tillfällen under året med ersättning, samt även varit med i det regionala nätverket. Bild 3. Vad är viktigt för mig som patient när det gäller att bli lyssnad på, resultat från patientforums arbete. Lägesbeskrivning deltagande förvaltningar Under perioden har ett grundläggande arbete bedrivits för att öka kunskapen i förvaltningarna om personcentrerat arbetssätt. Ett omfattande förankringsarbete och kunskapsspridning har skett i de flesta förvaltningar. Information, utbildning, lärande, stöd och reflektion behövs i många former. Handlingsplaner för genomförande har tagits fram och styrgrupper har bildats i nästan alla verksamheter. Flera pilotverksamheter har påbörjats och fler är på väg att starta upp. Under 2016 startade 19 enheter, vid 6 förvaltningar NU sjukvården, Södra Älvsborgs sjukhus, Skaraborgs sjukhus, Närhälsan, Alingsås lasarett och Kungälvs sjukhus. Vid dessa enheter har kontinuerliga mätningar skett i varierande grad, av patienternas upplevelser av vården för att få fram uppföljningsdata som kan driva på i förbättringsarbetet. Under 2017 har ytterligare förvaltningar anslutit till arbetet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Angereds närsjukhus, Frölunda specialistsjukhus, Habilitering & Hälsa och Folktandvården. I nuläget så har antalet avdelningar, mottagningar eller liknande som påbörjat arbetet ökat till närmare75 stycken, se Bilaga 1.

10 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 9 Förvaltningarna har ökat intensiteten i arbetet successivt under året. Flertalet workshops, seminarier, utbildningar, design och coachning har skett. Insatser för spridning av resultaten och forskning m m. Arbetet ser lite olika ut beroende på förutsättningar i olika verksamheter och hur respektive förvaltning valt att införa personcentrerat arbetssätt. För att arbetet ska bli systematiskt är det viktigt att säkerställa att det personcentrerade arbetssättet genomsyrar hela verksamheten på alla nivåer och i styrning och ledning. Engagerad ledning och chefer i samspel med utsedda förändringsledare som driver på arbetet med avsatt tid för att fortsätta införandet har varit en bra förutsättning. Teambaserat arbete är viktigt för att patienten ska kunna vara en del i teamet. En mer detaljerad beskrivning av förvaltningarnas arbete, finns att läsa i Bilaga 2. Uppföljning några exempel som testats Grunden i arbetet är vara ett genuint intresse att ta reda på patientens behov, rätt resultat erhålls när personens behov får gälla. Det skapar värde ur patientens perspektiv. Mätningar med ipad har gjorts på pilotenheterna med ett antal frågor som handlar om patientupplevelser av vården såsom bemötande, information, delaktighet och tillgänglighet. Det har i vissa fall varit svårt att fullfölja mätningarna under hela pilotperioden. En del pilotavdelningar avslutade mätningarna efter 6 månader. Erbjudandet fanns till nya avdelningar som gick in, men de tackade nej då de menade att det räckte med mätningar via Nationell patientenkät och eventuellt några kvalitativa intervjuer. Det har alltså varit problematiskt att få verksamheterna att mäta kontinuerligt. Fortsatt utveckling behövs. Indikatorn delaktighet Mätningarna av patientupplevelser har fokuserats på upplevd delaktighet och information. Värdet utgörs av patientens bedömning på 5-gradig skala av påståendet Jag har fått möjlighet att delta i besluten om min vård och kring nöjdhet med den information patienten fått. Nedanstående bilder avser mätning vid de enheter som deltog i piloten av personcentrerat arbetssätt. Bild 4. Patienters upplevelse av att känna sig delaktiga i vården Patienters upplevelse av att känna sig delaktiga i vården 5 4,3 4,38 4,51 4,6 4,61 4,29 4,27 4,34 4,45 4,29 4,5 4,12 4,15 4 3,5 3 4,47 Bild 5. Patienters upplevelse av att vara informerade

11 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 10 Patienters upplevelse av vara informerade 5 4,5 4 3,5 3 4,41 4,34 4,29 4,21 4,3 4,23 4,05 4,22 4,55 4,51 4,57 4,63 4,56 En positiv trend ses för patienters uppfattning om att känna sig delaktiga i vården och upplevelse av att vara informerade sedan införandet av PCA inleddes vid pilotenheterna. Inga jämförande data finns för avdelningar som än inte implementerat PCA. Ett område för förbättring är att verksamheterna i större utsträckning ska använda de negativa resultat och avvikelser som framkommer i enkätresultaten till förbättringsarbete i den egna verksamheten. Fortsatt uppföljning: Delaktighet och information är två viktiga områden där standardiserade frågor skulle kunna tas fram på VGR-nivå men där ansvaret för att utvärdera ligger lokalt vid PCA-avdelningar. Detta skulle möjliggöra att uppgifterna aggregeras på VGR-nivå. Det skulle stärka arbetet om uppföljning av dessa indikatorer gjordes för alla verksamheter och inte enbart vid PCA-avdelningar, det för att gynna benchmarking, spridning av fungerande arbetssätt och kontinuerlig förbättring. Medelvårdtid och återinläggning Mätningarna har också omfattat medelvårdtid och oplanerad återinläggning inom 7 dagar. Ingen skillnad kan hittills ses för avdelningar där PCA är infört jämfört med VGR som helhet. En orsak till detta kan vara att patienten ofta har flera vårdgivare i en vårdkedja och att helheten behöver stärkas för att medelvårdtid och återinläggning ska påverkas. Arbetet och effekterna är också långsiktiga. PCA har potentialen att förstärka och underlätta arbetet med samordnade individuella planer som initieras utifrån den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som gäller från 1 januari Patientsäkerhet i realtid På SU har man använt metoden patientsäkerhet i realtid för att följa upp både patientsäkerhet och personcentrerat arbetssätt. Metoden innebär att ett oberoende granskningsteam bestående av läkare och sjuksköterskor 2 ggr/år/avdelning gör en markörbaserad granskning av journaler på 6-10 inneliggande patienter, Granskningen av kvalitet inklusive personcentrerade frågeställningar omfattar: Patientens berättelse Överenskommelsen Riskbedömningar Omvårdnadsprocessen Instrument och självskattningsskalor Kontinuitet

12 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 11 Återkoppling till vårdteam och chefer sker helst samma dag. Vårdteamet har nu möjlighet att anpassa fortsatta vårdinsatser för ak tuella patienter utifrån fynd i granskningen. Uppföljning av patienter inom timmar : webbkollen På SU har man också använt sig av u ppföljning av patienter som skrivits ut från avdelning. Patienterna r ings upp i hemmet inom timmar med öppna personcentrerade frågor gällande hur det har gått efter vårdtillfället. Webbkollen h ar lett till mindre återinläggningar och har haft mycket bra effekt. Webbkollen har använts i flera andra verksamheter, bland annat på Skaraborg sjukhus. Resultat m ätning av vårdplaner En av hörnstenarna i ett personcentrerat arbetssätt är att en överenskommen vårdplan upprättas tillsammans med patienten. Vid projektstart på SU beslutades att mäta andelen inneliggande patienter där en vårdplan är upprättad. Detta är ett första steg som inte omfattar innehåll och kvalitet eller om vårdplanen är framtagen tillsammans med patient eller överlämnad till patienten. R esultatet av mätningarna som gjordes mellan januari till augusti 2017, visar på en stark ökning av andelen upprättade vårdplaner på område 2 p å SU, jämfört med övriga område n. Bild 6. Mätning av andelen upprättade vårdplaner på SU Område 2 under perioden januari augusti 2017.

13 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 12 Deltagande verksamheter Angereds Närsjukhus Diabetesmottagningen och Kirurgi- och ortopedimottagningen Kungälvs sjukhus Medicinkliniken: Medicinavdelning 7 (pilot) Medicinavdelning 8 (pilot) Medicinmottagning; studiecirkel KOA/flimmermottagning Ledningsgrupp Ger/rehab kliniken: Avd 5 GOA Avd 6 Stroke Hemrehab/stroketeam Ledningsgrupp Akutkliniken: Sektionsledare Kirurg/ortopedkliniken Ledningsgrupp Anestesi/operationskliniken på planeringsstadiet Psykiatriska kliniken: Ätstörningsteamet Skaraborgs sjukhus (pilotenheter svartmarkerade) Palliativa enheten Barnmedicin avd Neurologi/Rehabmedicin Hematologi Akutmottagning, Lidköping Gemensamma mottagningen Medicin Falköping Medicinavdelning 5 Lidköping Medicinavdelning 6 Lidköping Medicinska sekreterare Vårdplaneringsteamet Medicinmottagning Falköping Endoskopimottagning Infektion Bensårscentrum KAVA Njurmedicin Urologavdelning Skövde Substitutionsmottagning Beroende Allmänpsykiatri Anestesi, Operation, IVA Anestesi/Operation Lidköping, Anestesi/Operation Skövde, Anestesi/Operation Falköping Bilaga 1

14 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 13 Dagkirurgiskt centrum Falköping MAVA BUP IVA Lidköping IVA Skövde Läkare An-Op-IVA Smärtenheten Skövde Medicinska sekreterare Frölunda sjukhus Alingsås Lasarett Alla medarbetare på medicinavdelning 7. Läkargruppen på medicinkliniken. Verksamhetsutvecklare för alla kliniker. Medarbetare inom FAAVVo-projektet, där representanter från olika yrkeskategorier och andra avdelningar deltar. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Avdelning 86, VO Psykiatri affektiva, Område 2 Avdelning 69 ÖV/SV, VO Onkologi, Område 5 Dialysmottagning 254/255, VO Njurmedicin, Område 5 Kirurgi mottagningen SS/ VO Kirurgi SS/ Område 5 Avdelning 234/ VO Geriatrik/ Område 3 Enhet 3/ VO Rättspsykiatri, Område 2 Utmattningssyndrom mottagning/ VO Psykiatri affektiva/ Område 2 Avdelning 603/ VO Geriatrik/ Område 6 Öppenvården/ Transplantationscentrum/ Område 5 Norra Älvsborgs sjukhus Endokrin avd 42 MÄVA 1 MÄVA2 GOA avd 52 Ortoped avd 55 Infektion avd 27 Gyn avd 35 Psykos avd 95 MAVA startade upp arbetet men avbröt vid chefsbyte. Kardiologen avd 44 startade upp med planering för att börja mäta med Ipads, men avbröt pga. personalbrist. Närhälsan Pilotverksamheter, Herrljunga rehab mottagning, Hisingen jourcentral, Ängabo vårdcentral. Södra Älvsborgs sjukhus Pilotenheter Strokeavdelningen och Infektions mottagningen. Habilitering & Hälsa

15 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 14 Bilaga 2 Lägesbeskrivning deltagande förvaltningar Skaraborgs sjukhus Har deltagit i arbetet från början, pilotenheterna har tillsammans med förändringsledarna och projektledarna arbetet fram en modell om hur utvecklingen av personcentrering kan genomföras på sjukhuset. Modellen kommer att testas under hösten. Värdegrundsarbetet är en förutsättning för att ändra kulturen och möjliggöra ett personcentrerat förhållningssätt. Därför inleds arbetet med värdegrunden på de enheter som påbörjar sitt arbete. Fortsatt stöd till de åtta pilotenheterna och till nya enheter som påbörjar omställningsarbetet. Fortsatta regelbundna nätverksmöten med enhetschefer och förändringsledare inkl. nya enheter en gång per månad. För att kunna svara upp på behovet av stöd från verksamheterna har samtliga verksamhetsutvecklare utbildats av projektledarna utifrån gemensamt material för studiecirklar, för att kunna stödja omställningen inom sina respektive områden. Föreläsningar på introduktionsdagar för nyanställda, utbildning för undersköterskor och skötare, nyutexaminerade sjuksköterskor i Kliniskt Basår, internutbildning för sjuksköterskor inom psykiatri som inte har specialistutbildning. Information till verksamhetsområdenas ledningsmöten. SkaS-övergripande föreläsningar har anordnats när det gäller patient- och närståendeutbildning. Involvering av patienter i form av patientforum på pilotenheterna har skett. Utbildning i Förstå mig rätt och empatisk kommunikation. Patienter/närstående har involverats i några av enheternas team. Reflektionskort, bedsiderapport, patientdagbok har omarbetats på IVA, omvårdnadsrundor, informationsmaterial, utskrivningsmeddelande och individuella patienttavlor har utvecklats. På operationsavdelningen går alla patienter som kan in till operationssalen tillsammans med sin operations- eller narkossköterska. Patientupplevelser: "det kändes mycket bra och värdigt att få gå in och hälsa på personalen som en jämlike". Dialogen för operation, innebär att samma operations- och narkossköterska träffar sin patient innan, tar hand om denne under, och återser sin patient efter operationen, är ett arbetssätt sedan flera år. Föreläsningar på introduktionsdagar för nyanställda, utbildning för undersköterskor och skötare, nyutexaminerade sjuksköterskor i Kliniskt Basår, internutbildning för sjuksköterskor inom psykiatri som inte har specialistutbildning. Information till verksamhetsområdenas ledningsmöten.

16 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 15 Sjukhusets övergripande föreläsningar har anordnats när det gäller patient- och närståendeutbildning. Involvering av patienter sker i form av patientforum på pilotenheterna. Alingsås lasarett Arbetet i pilotprojektet har inte gått helt enligt plan, på grund av byte av förändringsledare två gånger. Efter sommaren 2017 har arbetet utökats till två förändringsledare som deltar i det regionala införandeprojektet och arbetar lokalt 40 % var, vilket ska ge ny fart i arbetet. Det pågår också ett stort utvecklingsarbete på sjukhuset kallat FAAVVo projektet (Framtidens Arbetssätt Alingsås lasaretts Vård Verksamhet i samklang med ombyggnation). I detta projekt arbetar en stor tvärprofessionell arbetsgrupp där även patienter involverats med framtidens arbetssätt på sjukhusets kommande om- och nybyggda avdelningar. Detta utvecklingsarbete som pågår är tänkt att bli en spridningsmekanism för de arbetssätt inom personcentrerad vård som utarbetas i det pågående pilotprojektet. Arbetet i FAAVVo projektet går enligt plan och detta bidrar till verksamheten ska kunna hämta hem det vi tappat under våren. Studiecirklar och utbildning. Under våren 2017 genomfördes första studiecirkeln av förändringsledaren med deltagare från olika yrkeskategorier (undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeut och läkare). I muntlig utvärdering framkom positiva erfarenheter av deltagande i studiecirkeln som gav resultat i vardagen, såsom bättre kommunikation mellan rehabiliteringspersonal och undersköterskor. Införande av behandlingsplan. 11/9 infördes vård- och utskrivningsplan på pilotavdelningen som resultat av studiecirkeln. Syftet med vård- och utskrivningsplanen är att stärka patientens delaktighet i vården. Utvärdering kommer att utföras i slutet av 2017 med hjälp av enkäter till patienter och personal. FAAVVo-projektet. Utvecklingen av ett mer personcentrerat arbetssätt går hand i hand med sjukhusets övriga utvecklingsprojekt. Utmaningen framåt är att befästa och ytterligare sprida kunskapen om personcentrerat arbetssätt till medarbetarna och på så sätt bidra till en patientdriven vård. För att klara detta kopplas personcentrerat arbetssätt in som en del i sjukhusets större projekt, FAAVVo projektet Reflektion. I början av september 2017 startades daglig reflektion på pilotavdelningen för att medvetandegöra personcentrerat arbetssätt. Reflektionens syfte är också att utveckla och öka samarbete i arbetsgruppen. Personcentrerat arbetssätt in som en del i sjukhusets större projekt, FAAVVo projektet. Angereds närsjukhus Under våren utbildades personalen på diabetes och kirurg/ortoped mottagningarna för att starta upp piloterna. Pilot 1 Diabetesmottagningen: En frågeguide har utarbetats som ligger tillgrund för att skapa en patientberättelse. Teamet har utvecklat patientberättelsen och utformat en personlig hälsoplan, som är anpassad efter diabetesmottagningen behov.

17 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 16 Meningen är att hälsoplanen skall planeras ihop med patienten, och dokumentationen ske i journalsystemet melior. Då det inte har varit genomförbart att skapa en hälsoplansmall i melior, pågår planering för alternativ dokumentation. Ett alternativ är att komma överens om ett gemensamt sökord i befintlig vårdplan där man dokumenterar enligt önskade sökord. Ett annat alternativ som arbetas med är att man lägger till de specifika sökord som önskas i befintlig vårdplan. Hälsoplanen bygger på patientensberättelsen, som är ett led i ett medvetengörande av varje persons vilja, motivation och resurser. Hälsoplanen skall lämnas till patienten efter besöket på mottagningen. Förändringsledare samordnar avstämningsmöte månadsvis kring resultatet från mätningar av patientupplevelser. Svarsfrekvens har under våren och sommaren varit mycket varierande, däremot har parametrar för bemötande, tillgänglighet, information, delaktighet, vård/behandling och förutsättningar varit genomgående höga. Om någon parameter visat tendens till avvikelse har orsak och förbättringsförslag diskuteras. Pilot 2 Kirurgi- och ortopedimottagningen: Förändringsledare samordnar avstämningsmöte veckovis med samtliga personal på mottagningarna kring resultatet från KeyforCare. Svarsfrekvensen har stundtals varit låg och diskussion om hur vi kan öka deltagandet till rapporterna har varit i fokus under våren. Reflektion kring varför uppföljnings resultaten ser ut som de gör och hur vi kan förbättra patientens upplevelse prioriteras. Stort fokus har legat på information, behov av att bredda sättet vi ger information på har diskuterats, det finns förslag på ex filmer via hemsidan som via tecken och ljud bättre kan nå ut till patienter som har annat modersmål än svenska. Begreppet tillgänglighet har också haft stort fokus, telefonrådgivningen har setts över gällande både tider för uppringning samt möjligheten att skapa fler åtgärdsalternativ. Bland de patienter som via uppföljningen svarar att de inte är helt nöjda med besöket på mottagningen, lämnas mer information om hur jag kan förbättra min hälsa ofta som förbättringsförslag detta går i linje med ANS folkhälsouppdrag som kan behöva ges större utrymme. Dokumentationsmallen preoperativt samtal som skulle skrivas tillsammans med patienten, därefter signeras och lämnas i handen till patienten vid besöket har inte kunnat skapas av Melior administratörer. Inom PCV är överenskommelsen med patienten central och denna typ av dokumentation skulle kunna ses som ett kontrakt mellan vårdgivare och patient som gruppen tror skulle kunna öka upplevelsen av delaktighet. Alternativa förslag ses över. Erfarenheter Arbetet har varit mycket stimulerande och har gett personalgruppen en ny inblick och en eftertänksamhet gällande personcentrerat arbetssätt. Personalen har i olika situationen blivit medveten om när man inte har eller har arbetat personcentrerat och vid dessa tillfällen vilja göra om situationen och ta lärdom av denna. En svårighet har varit att inte kunna genomföra dokumentationen på det sätt man önskat, det har lett till att man gjort ett omtag gällande upplägget av dokumentationen. Uppföljnings rapporterna har gjort att man har blivit medveten om patientens upplevelser och försökt att göra en förändring. Frölunda specialistsjukhus Frölunda Specialistsjukhus vision är att vara en nationell förebild för planerad

18 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 17 specialistsjukvård med patienten som medaktör. Målet är en tillgänglig och personcentrerad vård med hög patientsäkerhet och goda medicinska resultat där patienten är medaktör. Sjukhusets strategi är att ha ett hälsofrämjande och personcentrerat förhållningssätt och aktiviteterna i handlingsplanen för patienten som medaktör och hälsofrämjande sjukhus ska genomföras och följas upp. En av de två förändringsledarna, som ingår i regionens nätverk för det personcentrerade arbetssättet, har gått utbildning i Personcentrerad vård. Förändringsledarnas uppdrag är att planera, koordinera och stödja arbetet med att utveckla ett mer personcentrerat arbetssätt i verksamheten. I uppdraget ingår också att samverka med processledaren för det hälsofrämjande arbetet, då förhållningssätten har liknande syfte och målbild. Fokus har legat på att stärka det arbete som redan pågår men också identifiera vad som kan förbättras och utvecklas. Flera aktiviteter har genomförts och pågår. Inför 2018 är målsättningen att föra ihop de båda sjukhusuppdragen i en gemensam handlingsplan, i syfte att skapa en tydlig strategi för att få till ett lärande inom den egna organisationen och därmed få bättre genomförandekraft i arbetet. Genom ett mer systematiskt arbete ser sjukhuset möjligheter att ytterligare öka patientens ställning i sin vård. Aktiviteter ch 2017 Introduktion till begreppet Personcentrerad vård (PCV) till ledningsgrupp, GPCC. Uppstartsmöte i Personcentrerad vård i processutvecklings-teamen för patienter med ljumskbråck respektive fotproblem, GPCC FSS Utvecklingsdag med tema Personcentrerad vård, Personcentrerat arbetssätt samt lärande exempel. Fortsättningsutbildning i PCV i processutvecklingsteamen, GPCC. Hösten Metodstöd avvecklas till bråckprocessen. Processledaren önskar att driva det fortsatta utvecklingsarbetet självständigt. Fotprocessen är etablerad och möten inplanerade för hela 2017 inklusive aktiviteter för det personcentrerade arbetssättet. Vårterminen Ledningsdialog samt handlingsplan PCA, förändringsledare. Dialog med utbildare Hälsan och Arbetslivet (H & A), förändringsledare och utvecklingschef. Utbildning i hälsofrämjande ledarskap samt studiecirkel PCA, H & A och förändringsledare PCA VGR/FSS. Dialog verksamhetsledning samt handlingsplan PCA, förändringsledare. Intervju med 33 patienter kopplat till PCV och upplevd delaktighet i fotprocessen. Resultatet visar att 97 % av patienterna är nöjda och känner sig delaktiga och informerade Höstterminen Samverkan förändringsledare PCA och HFS för att föra ihop de båda uppdragen i en gemensam handlingsplan för Information och dialog om PCA på arbetsplatsträffar (APT) på alla sjukhusets enheter. Utbildning PCL för vårdenhetschefer, verksamhetschefer och verksamhetsutvecklare, Katrin Modig Pallin, förändringsledare VGR. Dialog handlingsplan i ledningsgrupp med förändringsledare, utvecklingschef samt Susanne Tedsjö VGR. FSS patientenkät, förändringsledare/verksamhetutvecklare. Framtagande av aktivitetsplan på enhetsnivå, vårdenhetschefer och vårdenhetsöverläkare med stöd av förändringsledare. Mallen/strukturen för medarbetarsamtal ses över för ökad

19 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 18 personcentrering med stöd av HR. Pilot Min hälsoplan till patienter som får rehabilitering inför och efter fotkirurgi, Fysioterapin. Konferens Personcentrerat arbetssätt för vårdenhetschefer, vårdenhetsöverläkare samt representanter från ledningsgrupp. Kungälvs sjukhus Personcentrerat arbetssätt bedrivs till viss del redan i dag vid Kungälvs sjukhus. Medicinkliniken har under flera år arbetat målinriktat med personcentrerad rond. Det innebär att patienten sitter tillsammans med läkare, sjuksköterska, undersköterska och eventuellt anhöriga och samtalar kring vad som är viktigt just nu för patienten och hur behandlingen fram över skall läggas upp. Inom psykiatrin bedrivs t ex arbetet med vård- och stödsamordning (VSS) som är ett strukturerat sätt att arbeta med patienten, i partnerskap, med utgångspunkt i patientens resurser och mål. Arbetet ser dock olika ut inom olika verksamheter och ett systematiskt utvecklingsarbete behövs för att säkerställa arbetssättet, få det att genomsyra hela verksamheten och även innefatta det personcentrerade ledarskapet. Kungälvs sjukhus har bra fart framåt. Aktiviteter är igång eller är planerade att starta inom kort på sex av åtta kliniker var ett år av etablering, kontaktskapande, lärande och informationsspridning. Det stora arbetet innebar att rikta ljuset mot PCA. Under 2016 fick alla klinikledningar, sjukhusledning, sjukhusets styrelse och fackliga organisationer grundläggande information kring PCA. Ett stort antal informationsmöten på arbetsplatsträffar genomfördes också. I november 2016 genomfördes en halvdag för chefer och verksamhetsutvecklare med fokus på PCA, föreläsare från GPCC. De två medicinavdelningarna var så kallade pilotavdelningar under De var först ut, fick stöd av förändringsledare samt tillgång till utbildningsmöjligheter från GPCC. De har haft aktiviteter kring gemensam plan med patienten och fördjupning i berättelsens betydelse. Under 2017 har kliniker/enheter startat upp arbete med att utveckla ett mer personcentrerat arbetssätt. Det kräver framförhållning, god planering, tajming och engagemang från chefer och ledningsgrupper. Alla kliniker har inte börjat samtidigt, vilket har varit en förutsättning för att förändringsledaren skall ha möjlighet att aktivt vara med och stödja utvecklingsarbetet. Det grundprogram/utbildningsmaterial som är framtaget av PCA projektet ligger till grund för den modell för genomförande som Kungälv arbetar med. Modellen visar på en process där vi inledningsvis arbetar med chefer/ledningsgrupp. Därefter startas utbildning för personalen som leder över i praktisk handling och ett utvecklingsarbete där medarbetarna är delaktiga och drivande i utvecklandet av nya rutiner och strukturer som stödjer arbetssättet. Varje klinik har sin egen genomförandeplan och lägger upp aktiviteter som passar deras verksamhet. Planering sker i samarbete mellan klinikens verksamhetsutvecklare och förändringsledare. Grunden för alla finns dock i genomförandemodellen.

20 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 19 Kunskapsspridning på ledningsnivå sjukhusledning, styrelse och CSG Kunskapsspridning på kliniknivå presentation för samtliga klinikledningsgrupper. Kunskapsspridning på enhetsnivå presentation på APT till enheter inför process start. På pilotavdelningar: Arbete med att använda första rondanteckning i syfte att skapa gemensam plan med patienten (utan att ha melior mall vårdplan på plats). Undersköterskan & Berättelsen work-shops på avd 7 & 8, kring berättelsens betydelse. Deltagit i utvärdering med i-pads under 6 månader. Arbetat med kombinationen FYSS + PCA på avd 8 (pilot). Aktiviteter: Work-shop för chefer/ledningsgrupp Personcentrerat ledarskap, vad krävs av ledningsgrupp, handlingsplan på kliniknivå. Ger/rehabilitering. Coachning i Personcentrerat Ledarskap till chefsgrupp ger/rehabilitering. Utbildning för utbildare utbildning i grundprogram/studiecirkelmaterial för personer som skall sprida till avdelningspersonal, inklusive handledning. De har i sin tur kört två studiecirklar under vårterminen 2017 och har ytterligare åtta inplanerade under hösten på geriatrik/rehabilitering. Studiecirklar på medicinmottagningen samt hemrehabilitering för stroke team. Work-shop på akuten med fokus på berättelsen (kompletterar projekt med planstyrt arbete) Deltagande i regionala aktiviteter rörande personcentrerat arbetssätt. Erfarenheter: Det tar tid. Ett år av förberedelsetid behövdes, därefter började enheter/kliniker att höra av sig och efterfråga stöd i sina utvecklingsprocesser. Arbetet är mycket beroende av relation och nätverk, för att få att fungera. Förändringsledaren behöver arbeta för partnerskap på alla nivåer inom förvaltningen. Viktigt att hitta nyckelpersoner att samverka med inom de enheter som skall starta utvecklingsprocess. Stort behov av reflektion kring vad som krävs som chef och ledningsgrupp för att arbeta med och stödja en personcentrerad utvecklingsprocess. Tydligt med behov av någon som kan fungera som expert och komma utifrån och sätta fingret på det annars kommer man inte över det här gör vi redan-tröskeln. Utöver förändringsledaren (som arbetar förvaltningsövergripande), skulle vi behöva arbeta för att få personer som ännu mer bär PCA ute i verksamheterna. Någon som tror på det, är övertygande, har förtroende och som kan hjälpa till att sprida kunskap, stödja i strukturen och finnas nära personalen. Vi behöver PCA-coacher (eller vad man nu vill kalla dem) ute i respektive verksamhet. NU-sjukvården Arbetet på NU förvaltningen under 2017 har varit inriktat på information, förankring och planering. Förvaltningen har haft 3 pilotavdelningar som arbetat med att utveckla PCA aktivitet samt att arbeta med förhållningsätt och kultur under Ytterligare sex avdelningar har förberetts genom att införa mätningar och information/träffar för att öppna upp för utveckling av PCA i patientnära

21 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 20 arbete. Det har utbildats ett team som studiecirkelledare, och två team har gått studiecirkeln på avdelningsnivå. Det har genomförts inspirations och informationsföreläsningar i förvaltningens alla tre områden. Efter planering och utvecklingsarbete har förvaltningen beslutat att PCA skall ligga som värdegrund i de nya processer som kommer att skapas genom ett stort uppgiftsväxlingsprogram som kommer att genomföras I samband med detta kommer personcentrerat arbetssätt även att bredd införas gällande fyra delprocesser på alla slutenvårdsavdelningar under 2017/2018, och planerings och utbildningsarbetet inför detta startade under hösten Förvaltningen kommer att satsa på avdelningsknutna PCA coacher, som kommer att utbildas under hösten/tidig vår för att stötta utvecklingen av PCA jämte förändrings och utvecklingsledare- och processen för att utse dessa pågår under hösten Information: Intranätssida aktiv med lägesbeskrivning, information och omvärldsbevakning. Inspirations/informationsföreläsningar gjorda av förändringsledare/utvecklingsledare i förvaltningen på klinik/avdelningsnivå. Förändringsledare har genomfört PCA information på ledningsgruppsmöten och läkarmöten. Förändringsledare har medverkat på sjukhusledningsmöten för att informera och hjälpa till med strategi för PCA/UGV arbetet. 120 Chefer har fått 2 timmars föreläsning om personcentrerat ledarskap på chefsdag. Två kandidatuppsatser från Högskolan Väst är skrivna med PCA/PCV i fokus utifrån informanter från förvaltningen. Halvdags PCA seminarium med patientmedverkan/piloterfarenheter för medarbetare från hela förvaltningen. Struktur: Styrgrupp skapad och inriktningsbeslut tagna för förvaltningens PCA arbete. PCA planeras att bli ett eget projekt, men skall även samverka med uppgiftsväxling som hela förvaltningen skall jobba med under 2017/2019. Förändringsledare arbetat med att skapa projektplan/beskrivning där breddinförande av fyra delprocesser (ankomstsamtal, vårdplan, rond, utskrivningssamtal)är i fokus för Varje avdelning ska utse en PCA coach som skall hjälpa enhetschefen i utvecklingsarbetet, coacha sina medarbetare och stötta med PCA studiecirklar på avdelningsnivå. Utveckling: Två team har genomgått studiecirkel PCA på avdelningsnivå. Ett team har genomgått studiecirkel för att kunna hålla i studiecirkel. Fem avdelningar har förberett/ mäter genom Ipad patienternas upplevelse av delaktighet. Tre avdelningar har varit piloter i förvaltningen varav en har kommit en bit på väg att utveckla personcentrerad rond. Kvinnokliniken har projektanställt fyra kulturtolkar i linje med PCV och en sektionsledare har skrivit en magisteruppsats i ämnet.

22 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 21 Förändringsledare skall hålla i PCA utbildning i introduktionen för kulturtolkarna. Planering för PCA coachernas utbildningspaket påbörjad. Habilitering & Hälsa Habilitering och Hälsa (HoH) arbetar idag med patienter i olika åldrar med bestående funktionsnedsättningar, hörselnedsättning/dövhet, dövblindhet, måttlig till svår synnedsättning eller blindhet. I praktiken innebär det att de ger insatser till både patient och närstående för att uppnå en ökad delaktighet för individen i samhället. Habilitering betyder att bevara och utveckla en förmåga. Mål som finns i verksamhetsplanen: Varje patient är medaktör och får säker och jämlik vård efter behov och inom vårdgarantin. Det finns dock ingen tydlig koppling i aktiviteterna till PCA i nuläget. Verksamhetsplanen för skrevs innan vi kom in i PCA. Tror att den skulle se annorlunda ut idag. I både Habiliteringens och Hörsel, Syn och Tolk:s verksamhetsplan finns det mål som kan härledas till PCA dock behöver aktiviteterna bli mer specifika kring hur förvaltningen kan arbeta mer personcentrerat. Konkreta exempel på vad som gjorts och ev resultat, ex patientupplevelse, arbetsmiljö mm Styrgrupp till PCA är utsedd och hittills har vi tillsammans satt oss in i vad PCA kan innebära för HoH, analys kring hur vi har det idag, hur vi kan få det i framtiden. Diskussioner hur vi kan få ut PCA inom förvaltningen. Vi träffas 4-5 tillfällen/år. Handlingsplanen för hösten 2017 innehåller i stora drag att försöka sprida information om PCA och att tänket kommer att vara mer framträdande inom förvaltningen i framtiden. Under 2018 kommer förvaltningen att lägga fokus på att arbeta med studiecirklar i olika grupper samt att hitta konkreta arbetsområden där vi kan utveckla insatserna för att patienten ska uppleva en ökad känsla av att hen är delaktig i sin vård. Information och inspiration kring PCA till förvaltningens ledningsgrupp och till ledningsgrupper inom respektive verksamhet. Informationsträffar med dialog. Information och inspiration kring PCA till Hörsel, Syn, Tolk:s verksamhetsutvecklare och Habiliteringens journalutvecklingsgrupp. Dialog. Planerad inspiration- och informationsföreläsning till personal inom Hörsel, Syn, Tolk, den 13 oktober. Endast genom mun till mun -metoden har flertalet behandlare uppmärksammat PCA och upplever att de vill veta mer. Korta dialogmöten visar på stort intresse hos personalen att utforma vården mer personcentrerat. Kontakt med forskare Jeanette Melin som är intresserad av att göra ett projekt kring delaktighet i vården. Detta skulle ske via enkätfrågor som mäter patienters upplevda delaktighet. Beslut kring godkännande av projekt inväntas under oktober.

23 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 22 Närhälsan Under våren 2016 deltog dåvarande förändringledaren i Närhälsan samt tre av medlemmarna i projektgruppen i GPCC:s grundprogram utformat för regionen. Därefter utformade projektgruppen tillsammans med GPCC utbildningsdagar för medarbetare på de enheter inom Närhälsan som anmält sitt intresse att delta i projektet. Det mynnade ut i en inspirationsdag där ett trettiotal medarbetare från sju olika enheter och olika typer av verksamheter deltog. Tre enheter utsågs till pilotverksamheter, Herrljunga rehabiliteringsmottagning, Hisingen jourcentral och Ängabo vårdcentral. De tre enheterna har under hösten 2016 fått utbildning via GPCC samt arbetat kontinuerligt vidare på den egna enheten. Utformningen har skett utifrån de olika verksamheternas behov och förutsättningar vilket gör förankringen starkare. Under 2017 har projektgruppen fortsatt att stötta och uppmuntra de enheter som påbörjat arbetet. Det är ett arbetssätt som kräver en kontinuitet och medvetenhet som vi måste jobba vidare med. Vi tror att en stark förankring på de enheter som påbörjat arbetet i förlängningen kan fungera som inspiration till andra enheter inom Närhälsan. Arbetet på enheterna har under året fokuserat på både kultur och struktur. Centrala begrepp har varit bemötande, uppskattande förhållningssätt och kommunikation som vi arbetat strukturerat med i form av reflektion, lärpar, coachning och patientråd. För uppföljning och vidare utveckling av vårt arbete använder vi oss av en egen utformad enkät. Enkäten bygger på frågor från Nationella patientenkäten med fokus på patientens upplevda delaktighet. Personcentrering är ett etiskt förhållningssätt och en personlig utveckling hos varje enskild medarbetare som kräver en process och tid för att förankras. Den stora tillströmningen av patienter med önskemål om bra tillgänglighet och bra bemötande är en utmaning för verksamheterna. Medarbetarna på enheterna upplever att mer fokus på personcentrering är mycket positivt och användbart i det dagliga arbetet. Tillfredsställelsen när de får till bra möten med patienten är en mycket stor vinst för patienten men också för den enskilda behandlaren som upplever en mer positiv arbetsmiljö. Tre av projektgruppens medlemmar deltar under 2017 i en utbildning i tjänstedesign som arrangeras av Innovationsplattformen. Fokus för utbildningen ligger på kundinvolvering och vad som skapar värde för kunden. För att förstå kundvärde måste lyssnandet vara inställt på vilka behov och önskningar kunden har. En av deltagarna i projektgruppen har under 2017 dessutom avslutat ett magisterarbete kring personcentrerat arbetssätt. Fokus på arbetet har varit att beskriva framgångsfaktorer på enheter som har arbetat längre med personcentrering. Södra Älvsborgs sjukhus Södra Älvsborgs Sjukhus gick med i det regiongemensamma projektet i mitten av Mars 2016 och valde att ha två förändringsledare på 50 % vardera. I år är det en förändringsledare på 40 % och en utvecklingsledare från utvecklingsstaben på 15 %. PCA stämmer väl överens med SÄS verksamhetsplan där ett av fem fokusområde är att öka patientens delaktighet i sin vård och behandling. Det

24 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 23 personcentrerade arbetssättet skulle även förankras i ledningssystem och organisationskultur vilket innebär att patienternas kunskaper och erfarenheter också tas tillvara i sjukhusets förbättringsarbete, forskning och utveckling. Aktiviteter: Anpassat utbildningsprogram inför utbildning av en tvärprofessionell grupp. Fortsatt utbildning i PCA, med en tvärprofessionell grupp med anknytning till strokeavdelningen, möte en gång i vecka á två timmar per gång (Mars- Juni). Arbete med att få igång den individuella vårdplanen (IVP) på strokeavdelningen enligt ett personcentrerat arbetssätt. Deltagande i projektet för kollegialt lärande om personcentrerad vård, HFS (som enda förvaltning) där SÄS upplägg av PCA arbetet granskades från en strokeenhet på Motala sjukhus. En White-board har hängts upp vid varje sängplats, där personal ska skriva in aktiviteter under dagen. Patient/närstående ska få en överblick av vad som planeras in under dagen för deras del. Uppföljning: Mätning av patienters erfarenheter av; information och delaktighet. Mätning av medelvårdtid, DRG och KPP. Jämförelse kommer också att göras med hur patienterna klarar sig 3 min efter utskrivning, med de som fick IVP i Juni-17 jämfört med patienter som inte fått IVP. En kognoskub har skapats, med hjälp av representant från utdata för att enhetschefen ska följa upp antal IVP som genomförs, hur de genomförs. Fortsatt dokumentationsarbete, gällande dokumentation i melior av patientberättelse och individuell vårdplanering. Intensifierat samarbete med ledare och representanter i strokeprocessen. En medarbetargrupp på strokeavdelningen har bildats som fortsätter att utveckla PCA på avdelningen. Det är vårdenhetschefen som driver arbetet och förändringsledaren kopplas in vid behov. Vid strokeavdelningen och infektionsmottagningen har PCA haft sin utgångspunkt i de aktiviteter som redan bedrivs på enheterna, så att PCA läggs in på ett naturligt sätt i det patientnära arbetet. Mätning via Ipad strokeavdelningen, SÄS Mätning via Ipad i sept -16 gällande delaktighet; 4.29 poäng av 5 (61 svar) Samma mätning gällande delaktighet i jun -17; 4.46 poäng av 5 (30 svar) Mätning via Ipad i sept -16 gällande information; 4.31 poäng av 5 (61 svar) Samma mätning gällande information i jun -17; 4.50 poäng av 5 (30 svar Erfarenheter Patienter och närstående har varit positiva till att få ge sin berättelse då de kommer till vårdavdelningen och får den bekräftad av personalen. De patienter och närstående som det har genomförts individuell vårdplan på har varit nöjda, missförstånd har kunnat undvikas på ett tidigt stadium. Personalen har erfarit att det minskat otryggheten, genom mindre frågor från anhöriga/närstående efter IVP och mindre oro blad patienterna. Personal uppger att jag gick in till en patient och när jag kom ut från salen hade jag träffat en person då det tagit upp patientberättelsen.

25 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 24 Personalen uppger att de får en tydligare helhetsbild av patienten. Det hjälper i det fortsatta omvårdnads- och planeringsarbetet. Patienter på mottagningen har varit positiva till att få en plan med sig hem, som innehåller information om vad de kommit överens om med vårdpersonalen om. Personalen på avdelningen uppger att den tid som de lägger på arbetssättet lönar sig totalt sett, vilket motiverat dem till att fortsätta med att utveckla PCA. Det har sparat tid att gå ut till- och ronda tillsammans med patienten, efter att läkare och sjuksköterska har läst in sig i melior. Patienterna som läkare och sjuksköterska har gått ut till och rondat med på infektionsavdelningen har uppgett att de känt sig mer delaktiga i vården. Sahlgrenska Universitetssjukhuset På SU finns flera enheter som arbetat med att utveckla personcentrerade arbetssätt sedan några år tillbaka. Under 2017 har arbetet med att övergå till ett personcentrerat arbetssätt intensifierats mer, med en intern projektorganisation, aktivitetsplan och två förändringsledare, med uppdrag att driva införandet. I sjukhusets Utvecklingsplan för 2017 finns följande två strategier - med direkt bäring på detta arbete: Patienten är vår partner i vården Utveckla arbetssätt som skapar största möjliga värde för patienten utifrån givna resurser Hörnstenar i ett personcentrerat arbetssätt har på SU definierats som: Samtal, delaktighet och vårdplan/hälsoplan. Aktiviteter 2017 Två förändringsledare är utsedda och har under året arbetat internt på SU och deltagit i det regionala arbetet tillsammans med förändringsledare från förvaltningar i regionen. En styrgrupp har bildats, med representation från verksamheter med lång erfarenhet av ett personcentrerat arbetssätt, sjukhusets kvalitetsorganisation och akademin. Fokus har varit att få leverans och aktivitet. En arbetsgrupp finns med bred förankring i verksamheterna som arbetat länge med att utveckla och införa personcentrerat arbetssätt. Detta tillsammans med representanter från kvalitetsstrategiska avdelningen med lång erfarenhet av implementeringsarbete har gjort arbetsgruppen operativ. Presentation av projektet: Sjukhusets kvalitetsdagar - i början av mars - var starten för att göra projektet känt inom sjukhuset. Inför dessa dagar hade projektet tagit fram en komprimerad broschyr (bilaga 2) om vad personcentrerat arbetssätt är, en logga (bilaga 3) och en inkluderande roll-up (bilaga 4). Under vården har förändringsledare presenterat projektet för sjukhusets områdesledningar. Respektive områdesledning har sedan fått nominera verksamheter som vill ha pilotenheter med i projektet. Projektet presenterades under första delen av året även för; sjukhusledning, funktionsgruppen för kvalitet och patientsäkerhet samt verksamhetsutvecklare för alla verksamheter på sjukhuset (ca 50).

26 , Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt - PVV Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Delrapport - på väg mot ett personcentrerat arbetssätt : Rapport Pa vag mot ett personcentrerat arbetssätt 25 Projektet har en egen hemsida som är centralt placerad på sjukhusets intranät (under Våra prioriterade mål vi skapar värde för patienten ). Startpaket för pilotavdelningar: Workshop för uppstart av pilotenheter har genomförts i två omgångar. Totalt har 9 pilotenheter startats upp. Innehåll: kort introduktion kring vad ett personcentrerat arbetssätt är. Presentation från två enheter (en med somatisk och en med psykiatrisk verksamhet) som arbetat länge med att införa arbetssättet. Workshop där enheternas team tagit fram handlingsplan för sitt fortsatta arbete med att införa ett personcentrerat arbetssätt. Uppföljande workshop för pilotenheter genomförs efter 4 månader För första omgången pilotenheter kommer detta att ske i början av oktober För andra omgången pilotenheter i februari 2018 Material för uppföljning på pilotavdelningar. Den regionala uppföljningsenkäten har lagts upp i EsMaker och projektet har införskaffat pekplattor som verksamheterna kan låna för uppföljning En uppskattad interaktiv inspirationsföreläsning för pilotavdelningar och andra genomfördes i augusti. Arbete pågår med vårdplan slutenvård i Melior-journalen. I samband med GEMprojektet skapades en gemensam vårdplan slutenvård för somatisk vård och en gemensam för psykiatrisk vård. Den psykiatriska vårdplanen fungerar i nuvarande form men för somatiska vårdavdelningar finns önskemål om ändringar. Inom projektet pågår ett arbete tillsammans med ehälsostrategiska avdelningen för en anpassning av vårdplan slutenvård i Melior. En pilotavdelning är utsedd och arbete pågår med syfte att dokumentationen ska följa och stödja ett personcentrerat arbetssätt bättre. Målsättning är att anpassningar ska vara införda under hösten Folktandvården Inom Folktandvården har arbetet med personcentrerat arbetssätt (PCA) gått trögt. Förvaltningen har inte till fullo tagit till sig frågeställningarna och ser inte heller kopplingen till Frisktandvårdsprogrammet vilket är den naturliga delen av verksamheten att anpassa till PCA, främst då rutiner kring egenvårdsprogram och undersökningsprotokoll. Till viss del beror det på en kommande uppgradering av journalsystemet T4 vilket kommer öka möjligheterna att dokumentera samtal mm med patienter men när det gäller förändrade arbetssätt finns inga tekniska hinder att se över dessa. Tanken var initialt att föra en dialog med ett par klinikledningar kring hur rutinerna inom Frisktandvården efterlevs och i viss mån vilket resultat Frisktandvård lett till men nyttan med PCA har inte kunnat framföras på ett tillräckligt övertygande sätt. Ett omtag i arbetet behövs och ny handlingsplan ska tas fram.

27 onalutskottet, PLUS verksamhet och finansiering - PVV Protokollsutdrag personalutskottet, PLUS verksamhet och finansiering : Protokollsutdrag personalutskottet, PLUS verksamhet och finansiering 6 (23) Protokoll från personalutskottet, PLUS verksamhet och finansiering Diarienummer RS Beslut 1. Personalutskottet beslutar att avsätta 7,6 mkr ur personalpolitiska anslaget för PLUS Sammanfattning av ärendet PLUS (program för lärande och utveckling i svensk hälso- och sjukvård för utlandsutbildad personal) är sedan 2013 Västra Götalandsregionens kvalitetssäkrade introduktionsprogram för utlandsutbildad personal. PLUS kompletterar kunskaper och ger medarbetaren goda färdigheter i kommunikation och förhållningssätt inom svensk hälso- och sjukvård, viktiga grunder för att kunna bedriva ett patientsäkert arbete. Under 2018 kommer PLUS att utökas och program för tre olika målgrupper planeras, ett för läkare, ett för sjuksköterskor, fysioterapeuter och psykologer med flera samt ett tandhygienister och tandläkare. Till följd av verksamheternas efterfrågan på program för nya målgrupper och större volymer i programmet föreslås en viss utökning av budget för 2018 för att fortsatt driva verksamheten med hög kvalitet. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Skickas till För genomförande Eva Lundh, avdelningschef VGR-akademin, eva.lundh@vgregion.se Michael Zijp, HR-strateg, koncernstab HR, michael.zijp@vgregion.se, för utskick till HR-chefer hälso- och sjukvård och tandvård Emma Mattson, strateg, ledningsstöd RD, emma.mattson@vgregion.se för utskick till koncernledning hälso- och sjukvård För kännedom Marina Olsson, personaldirektör, marina.r.olsson@vgregion.se Inger Hagqvist, programchef PLUS, inger.hagqvist@vgregion.se Ann Söderström, hälso-och sjukvårdsdirektör, ann.soderström@vgregion.se Anders Ahlström, förvaltningschef, Folkhögskolorna, anders.ahlstrom@vgregon.se Sören Vad, språksamordnare, soren.vad@vgregion.se Linda Olsson, HR-konsult, Folktandvården, linda.katarina.olsson@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

28 onalutskottet, PLUS verksamhet och finansiering - PVV Protokollsutdrag personalutskottet, PLUS verksamhet och finansiering : Protokollsutdrag personalutskottet, PLUS verksamhet och finansiering 7 (23) Protokoll från personalutskottet, Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

29 LUS verksamhet och finansiering - PVV Protokollsutdrag personalutskottet, PLUS verksamhet och finansiering : Expediering av protokollsutdrag personalutskottet, PLUS verksamhet och finansiering Från: Carolina Hansson Skickat: den 14 november :34 Till: Eva Lundh; Michael Zijp; Emma Mattsson; Marina Olsson; Inger Hagqvist; Anders Ahlström; Søren Vad; Ann Söderström; Linda Olsson; Anders Öhman; HSS FB; Folkhögskoleförvaltningen FB; Universitetssjukhuset Sahlgrenska; SkasDiariet; Säs; NU Nusjukv kansli; AL Alingsåsstyrelse; KS/FSS Styrelsen FB; ANS ans; Habiliteringochhälsa; PV Närhälsan; PV Närhälsan; folktandvården info Ämne: Expediering av RS Protokollsutdrag från personalutskottets sammanträde den 8 november PLUS verksamhet och finansiering Bifogade filer: Protokollsutdrag från personalutskottets sammanträde den 8 november PLUS verksamhet och finansiering.pdf Hej! Översänder personalutskottets beslut om PLUS verksamhet och finansiering. Beslutet översänds även till styrelsen för Alingsås lasarett, Anders Öhman, styrelsen för Angereds Närsjukhus, folkhögskolestyrelsen, styrelsen för Habilitering & Hälsa, hälso- och sjukvårdsstyrelsen, styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus, styrelsen för NU-sjukvården, primärvårdstyrelsen, styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, styrelsen för Skaraborgs Sjukhus, Styrelsen för beställd primärvård, styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, och tandvårdstyrelsen. Vänliga hälsningar, Carolina Hansson Nämndsekreterare Koncernavdelning Ärendesamordning & kansli Koncernkontoret Västra Götalandsregionen Telefon: E-post: carolina.s.hansson@vgregion.se

30 tet, Regionala medel för AT/ST utvecklings- och utbildningsinsatser (REGATT) inför PVV Protokollsutdrag personalutskottet, Regionala medel för AT/ST utvecklings- och utbildningsinsatser (REGATT) inför 2018 : Filen hittades inte. Den är antingen borttagen eller utcheckad

31 1-08 personalutskottet, Regionala medel för AT/ST utvecklings- och utbildningsinsatser (REGATT) inför 2018 : Protokollsutdrag personalutskottet, Regionala medel för AT/ST utvecklings- och utbildningsinsatser (REGATT) inför (23) Protokoll från personalutskottet, Regionala medel för AT/ST utvecklings- och utbildningsinsatser (REGATT) inför 2018 Diarienummer RS Beslut 1. Personalutskottet avsätter 14 mnkr ur det personalpolitiska anslaget för REGATT-medel för REGATT-medlen ska användas till kvalitetshöjande utbildningsinsatser, framförallt avseende de specialitetsövergripande delmålen, i enlighet med målbeskrivningarna för läkarnas specialiseringstjänstgöring, (SOSFS 2015:8). Sammanfattning av ärendet Sedan år 2001 har Västra Götalandsregionen (VGR) avsatt regionala medel för AT/ST utvecklings- och utbildningsinsatser (REGATT). Från och med 2010 hanteras AT-tjänsterna centralt och REGATT medlen omfattar endast ST-läkare. Nuvarande finansieringsbeslut avser 2017 varför ett nytt beslut behöver fattas för I och med beslutet om ST-styrning inom Västra Götalandsregionen (RS ) finns förbättrade möjligheter att arbeta regionövergripande med gemensamma angelägenheter varför personalutskottet uppdrog personaldirektören att, under 2017 och genom den regionala studierektorsorganisationen, formera ett upplägg (avseende hanterandet och nyttjandet) för REGATT-medlen inför Detta uppdrag är ännu ej slutfört. Vi har gjort bedömningen att det är viktigt att arbetet bereds mot bakgrund följande förutsättningar (del i beslutet av ST-styrning, se ovan): 1. En funktion som övergripande studierektor utses på heltid med uppgift att samordna ST- och AT-läkare, läkarstudenter, deltagare i PLUS-program m.fl. läkare under utbildning/introduktion. Funktionen som regionövergripande studierektor har sin organisatoriska tillhörighet inom koncernkontoret. 2. En samordnande studierektor utses på varje förvaltning/primärvårdsnivån med uppdraget att samordna ST- och AT-läkare, läkarstudenter, deltagare i PLUS-program m.fl. läkare under utbildning/introduktion. Den samordnande studierektorn ska ha en tydlig organisatorisk hemvist på förvaltningen/primärvårdsnivån. Arbetet kommer sedan att ske i matris. Denna formaliserade organisation för studierektorerna har inte funnits på plats förrän nu och den 20 september träffade den regionala studierektorn för första gången de förvaltningsövergripande studierektorerna och diskuterade uppdraget. Det utmynnade i att denna nya, nyligen formade och formaliserade grupp, önskar få möjlighet att arbeta med frågan och återkomma med ett förankrat förslag innan Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

32 1-08 personalutskottet, Regionala medel för AT/ST utvecklings- och utbildningsinsatser (REGATT) inför 2018 : Protokollsutdrag personalutskottet, Regionala medel för AT/ST utvecklings- och utbildningsinsatser (REGATT) inför (23) Protokoll från personalutskottet, sommaren Vidare föreslås att personalutskottet avsätter 14 mnkr för 2018 (på samma sätt) som för tidigare år. Beslutsunderlag Skickas till Tjänsteutlåtande Marina Olsson, marina.r.olsson@vgregion.se Eva Lundh, eva.lundh@vgregion.se Anna Nilsdotter, anna.nilsdotter@vgregion.se Lena Eriksson, lena.k.eriksson@vgregion.se Annika Carlgren, annika.carlgren@vgregion.se för vidare utskick till studiorektorsnätverket Michael Zijp, michael.zijp@vgregion.se för vidare utskick till HR-chefer hälso- och sjukvård Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

33 skottet, Regionala medel för AT/ST utvecklings- och utbildningsinsatser (REGATT) inför 2018 : Expediering av Protokollsutdrag personalutskottet, Regionala medel för AT/ST utvecklings- och utbildningsinsatser (REGATT) inför 2018 Från: Carolina Hansson Skickat: den 14 november :19 Till: Marina Olsson; Eva Lundh; Anna Nilsdotter; Lena Eriksson; Annika Carlgren; Michael Zijp; Anders Öhman; Universitetssjukhuset Sahlgrenska; SkasDiariet; Säs; NU Nusjukv kansli; AL Alingsåsstyrelse; KS/FSS Styrelsen FB; ANS ans; Habiliteringochhälsa; PV Närhälsan Ämne: Expediering av RS Protokollsutdrag från personalutskottets sammanträde den 8 november Regionala medel för AT/ST utvecklings- och utbildningsinsatser (REGATT) inför 2018 Bifogade filer: Protokollsutdrag från personalutskottets sammanträde den 8 november Regionala medel för AT-ST utvecklings- och utbildningsinsatser (REGA...pdf Hej! Översänder personalutskottets beslut om Regionala medel för AT/ST utvecklings- och utbildningsinsatser (REGATT) inför Beslutet översänds även till styrelsen för Alingsås lasarett, Anders Öhman, styrelsen för Angereds Närsjukhus, styrelsen för Habilitering & Hälsa, styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus, styrelsen för NU-sjukvården, primärvårdstyrelsen, styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, styrelsen för Skaraborgs Sjukhus, Styrelsen för beställd primärvård, och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus. Vänliga hälsningar, Carolina Hansson Nämndsekreterare Koncernavdelning Ärendesamordning & kansli Koncernkontoret Västra Götalandsregionen Telefon: E-post: carolina.s.hansson@vgregion.se

34 v Eva Olofsson (V) och Nadia Moussa (V) om avgiftsfri influensavaccinering för riskgrupper : Protokollsutdrag regionfullmäktige, Motion av Eva Olofsson (V) och Nadia Moussa (V) om avgiftsfri influensavaccinering för riskgrupper 42 (67) Protokoll från regionfullmäktige, Motion av Eva Olofsson (V) och Nadia Moussa (V) om avgiftsfri influensavaccinering för riskgrupper Diarienummer RS Beslut 1. Motionen avslås i avvaktan på regeringens beslut i frågan. Sammanfattning av ärendet Eva Olofsson (V) och Nadia Moussa (V) har i en motion från november 2015 föreslagit att Västra Götalandsregionen tar bort avgiften för influensavaccinering för riskgrupper och de som är 65 år eller äldre. Som bakgrund hänvisar motionärerna till att SKL rekommenderar landstingen att ta bort avgifterna för influensavaccinering för riskgrupper. En majoritet av landstingen har tagit bort avgiften för riskgrupper, bland annat Skåne och Stockholm. Motionen har skickats på remiss till primärvårdsstyrelsen, norra hälso- och sjukvårdsnämnden och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Beredning Regionstyrelsen har behandlat ärendet den 17 oktober Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har den 14 september 2017 föreslagit att motionen avslås. Bedömningen är att Västra Götalandsregionen bör invänta regeringens beslut i frågan, då ett regionalt beslut riskerar att skapa osäkerhet kring införandet av programmet, och även kring prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Primärvårdsstyrelsen har den 17 mars 2016 ställt sig positiv till att en avgiftsfri influensavaccination till riskgrupper införs, för att öka täckningsgraden med målet att nå av WHO rekommenderade 75 % för riskgrupper. Åtgärden är väl motiverad ur medicinsk synpunkt och bedöms vara kostnadseffektiv. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden har den 28 juni 2016 föreslagit att motionen bifalles. Beslutsunderlag Regionstyrelsens beslut Tjänsteutlåtande daterat Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

35 v Eva Olofsson (V) och Nadia Moussa (V) om avgiftsfri influensavaccinering för riskgrupper : Protokollsutdrag regionfullmäktige, Motion av Eva Olofsson (V) och Nadia Moussa (V) om avgiftsfri influensavaccinering för riskgrupper 43 (67) Protokoll från regionfullmäktige, Norra hälso- och sjukvårdsnämnden beslut Primärvårdsstyrelsens beslut Motionen anmäld på regionfullmäktige Yrkanden på sammanträdet Annette Ternstedt (V) yrkar bifall till motionen. Cecilia Andersson (C) yrkar bifall till regionstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att regionfullmäktige bifaller regionstyrelsens förslag. Skickas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen för kännedom Norra hälso- och sjukvårdsnämnden för kännedom Primärvårdsstyrelsen för kännedom Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

36 -21 regionfullmäktige, Motion av Johanna Johansson (SD) om att belöna medborgare som visat civilkurage : Protokollsutdrag regionfullmäktige, Motion av Johanna Johansson (SD) om att belöna medborgare som visat civilkurage 44 (67) Protokoll från regionfullmäktige, Motion av Johanna Johansson (SD) om att belöna medborgare som visat civilkurage Diarienummer RS Beslut 1. Motionen avslås. Reservationer Ledamöterna för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Sammanfattning av ärendet Johanna Johansson (SD) har i en motion från november 2016 föreslagit att Västra Götalandsregionen inrättar ett pris som årligen går till mottagare som visat civilkurage. Motionen har skickats på remiss till styrelsen för Västtrafik AB, styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, primärvärdsstyrelsen och folkhälsokommittén. Beredning Primärvårdsstyrelsen och folkhälsokommittén har föreslagit att motionen avslås. Styrelsen för Västtrafik AB och styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset har svarat att de inte har några synpunkter i frågan. Koncernkontoret gör bedömningen utifrån remissvaren som inkommit att det inte finns behov av ett civilkuragepris inom Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen är full utav vardagshjältar som motionären nämner. Personer som utför handlingar som ger det lilla extra inom t.ex. sjukvården eller kollektivtrafiken. Vilket även primärvårdsstyrelsen anger i sitt svar. Men motionären efterfrågar ett pris för civilkurage och precis som folkhälsokommittén anger i sitt remissyttrande, finns det redan gott om sådana pris som delas ut av civila organisationer. Beslutsunderlag Regionstyrelsens beslut Tjänsteutlåtande daterat Styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhusets beslut Primärvårdsstyrelsens beslut Yttrande från styrelsen i Västtrafik AB daterat Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

37 -21 regionfullmäktige, Motion av Johanna Johansson (SD) om att belöna medborgare som visat civilkurage : Protokollsutdrag regionfullmäktige, Motion av Johanna Johansson (SD) om att belöna medborgare som visat civilkurage 45 (67) Protokoll från regionfullmäktige, Beslut från folkhälsokommittén Motionen som anmäldes på regionfullmäktige Yrkanden på sammanträdet Johanna Johansson (SD) yrkar bifall till motionen. Elias Ytterbrink (MP) yrkar bifall till regionstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att regionfullmäktige bifaller regionstyrelsens förslag. Skickas till för kännedom Västtrafik AB, vasttrafik@vasttrafik.se Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se Primärvårdsstyrelsen, primarvarden@vgregion.se Folkhälsokommittén, folkhalsa@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

38 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och 30 (67) Protokoll från regionfullmäktige, Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och informationshantering Diarienummer RS Beslut 1. Regionfullmäktige antar förslag till föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och informationshantering i Västra Götalandsregionen att gälla från och med den 1 januari 2018 med följande ändringar: 1) Andra meningen i andra stycket ska ha följande lydelse: Regionfullmäktige har därmed beslutat om förutsättningarna för regionens arkiv- och informationshantering med stöd av såväl 16 arkivlagen som 5 kap. 1 kommunallagen (2017:725). 2) Andra punktsatsen i femte stycket ska ha följande lydelse: juridiska personer som avses i 1 kap. 2 i dessa föreskrifter och riktlinjer, för vilka regionen fullgör funktionen som arkivmyndighet, 2. Regionfullmäktige beslutar att Arkivreglemente för Västra Götalandsregionen upphör att gälla från och med den 1 januari Sammanfattning av ärendet Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad har utarbetat ett förslag till nya föreskrifter och riktlinjer om arkiv- och informationshantering i Västra Götalandsregionen. Förslaget ska ersätta befintligt Arkivreglemente för Västra Götalandsregionen (RF , 11) och Riktlinjer till arkivreglemente för Västra Götalandsregionen om redovisning och gallring av allmänna handlingar (AN , 46) från den 1 januari Förslaget innehåller bestämmelser om arkivvården med stöd av arkivlagen (1990:782) och arkivverksamheten i övrigt inom Västra Götalandsregionen. Innehållet är i stort oförändrat jämfört med de två styrande dokument som ska ersättas. Avsikten med förslaget är inte att ställa nya krav på myndigheterna. Det som föreslås är främst ändringar i utformning, kapitel- och paragrafindelning i syfte att göra föreskrifter och riktlinjer tydligare och mer pedagogiskt utformade. Utöver det har vissa tillägg gjorts för att anpassa reglerna till dagens informationshantering. Koncernkontoret bedömer att förslaget ger goda förutsättningar för att Västra Götalandsregionens myndigheter ska uppnå en effektiv och ändamålsenlig arkiv- och informationshantering som uppfyller gällande regelverk. Beslutsunderlag Regionstyrelsens beslut , 270 Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

39 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och 31 (67) Protokoll från regionfullmäktige, Ägarutskottets beslut , 117 Tjänsteutlåtande daterat Bilaga till tjänsteutlåtande Förslag till föreskrifter om arkiv i VGR Yrkanden på sammanträdet Ordförande meddelar att efter regionstyrelsens behandling av ärendet har Regionarkivet påpekat behovet av två redaktionella ändringar i 1 kapitlet 1 i föreskrifterna och riktlinjerna: 1. Andra meningen i andra stycket ska ha följande lydelse: Regionfullmäktige har därmed beslutat om förutsättningarna för regionens arkiv- och informationshantering med stöd av såväl 16 arkivlagen som 5 kap. 1 kommunallagen (2017:725). 2. Andra punktsatsen i femte stycket ska ha följande lydelse: juridiska personer som avses i 1 kap. 2 i dessa föreskrifter och riktlinjer, för vilka regionen fullgör funktionen som arkivmyndighet, samt Beslutsgång Ordförande frågar om fullmäktige kan bifalla regionstyrelsens förslag med förslagen till ändringar och finner att fullmäktige bifaller det. Skickas till + föreskrifter och riktlinjer Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad Samtliga nämnder och styrelser i Västra Götalandsregionen Samtliga bolagsstyrelser för Västra Götalandsregionens hel- och majoritetsägda aktiebolag Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

40 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och Regionarkivet Datum Diarienummer AN-0425/16 Bodil Fredriksson E-post: bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se Bilaga 1 Förslag till föreskrifter och riktlinjer om arkiv- och informationshantering i Västra Götalandsregionen Regionarkivet Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad Box 2154, Göteborg E-post: arkivnamnden@arkivnamnden.goteborg.se Besöksadress: Göteborg: Otterhällegatan 5 Vänersborg: Niklasbergsvägen 14 Telefon: Telefax:

41 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och Förslag till föreskrifter och riktlinjer om arkiv- och informationshantering i Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 kap. Tillämpningsområde kap. Ansvara och hantera kap. Framställa och bevara kap. Styra och redovisa kap. Arkivera och rensa kap. Gallra kap. Utlåna kap. Överlämna och leverera Regionarkivet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad 2 (18)

42 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och 1 kap. Tillämpningsområde För vilka gäller dessa föreskrifter och riktlinjer? 1 (AL och KL) Utöver de bestämmelser om arkiv som finns föreskrivna i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) gäller inom Västra Götalandsregionen följande föreskrifter och riktlinjer för arkivvården. Föreskrifterna och riktlinjerna reglerar även den hantering av myndigheternas allmänna handlingar och arkiv som inte faller under begreppet arkivvård och som inte regleras på annat sätt. Regionfullmäktige har därmed beslutat om förutsättningarna för regionens arkiv- och informationshantering med stöd av såväl 16 arkivlagen som 3 kap. 9 kommunallagen (1991:900). Föreskrifterna är teknikneutrala om inget annat anges. För varje paragraf i dessa föreskrifter och riktlinjer anges om fullmäktige beslutat om paragrafen med stöd av 16 arkivlagen (AL) eller 3 kap. 9 kommunallagen (KL). I de fall paragrafen omfattar beslut enligt både arkivlagen och kommunallagen anges detta med (AL och KL). Föreskrifterna och riktlinjerna gäller för Västra Götalandsregionens myndigheter. Med myndigheter avses i dessa föreskrifter och riktlinjer regionstyrelsen, regionfullmäktige och övriga nämnder med underställda förvaltningar samt regionfullmäktiges revisorer. Vidare ska aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande jämställas med myndigheter. Vad som enligt dessa föreskrifter och riktlinjer gäller för myndigheter ska följaktligen även gälla för: juridiska personer som avses i 2 kap 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), i vilka regionen utövar ett rättsligt bestämmande inflytande, juridiska personer som avses i 3 dessa föreskrifter och riktlinjer, för vilka regionen fullgör funktionen som arkivmyndighet, samt enskilda organ som förvarar allmänna handlingar enligt beslut av fullmäktige med stöd av 16 lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring. I detta dokument används myndighet som samlingsbegrepp för alla organ som anges i denna paragraf. Arkivmyndighet för bolag och stiftelser med flera ägare 2 (KL) I fråga om juridiska personer som omfattas av 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen, i vilka regionen och andra kommuner och/eller landsting tillsammans utövar rättsligt bestämmande inflytande, bestämmer regionen tillsammans med de andra om vilken kommuns arkivmyndighet som ska fullgöra funktionen som arkivmyndighet. Regionarkivet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad 3 (18)

43 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och Arkivmyndighet för Västra Götalandsregionen 3 (KL) Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad är arkivmyndighet i Västra Götalandsregionen. Arkivverksamheten bedrivs inom förvaltningen Regionarkivet för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. Tillämpningsanvisningar 4 (KL) Arkivmyndigheten utfärdar anvisningar för tillämpningen av dessa föreskrifter och riktlinjer. Anvisningarna är liksom föreskrifterna och riktlinjerna teknikneutrala om inget annat anges. Tillsyn 5 (AL) Bestämmelser om arkivmyndighetens tillsyn finns i arkivlagen och arkivförordningen. Arkivmyndigheten ska regelbundet inspektera myndigheterna och får i samband med inspektion förelägga myndighet att åtgärda brister som konstaterats utifrån gällande regelverk. Riksarkivets föreskrifter gällande tekniska krav 6 (AL och KL) Riksarkivets föreskrifter inom följande områden ska, om inte annat anges, tillämpas när det gäller tekniska krav för: arkivlokaler papper, mikrofilm, ritfilm, skrivmateriel, förvaringsmedel, kopiatorer, faxar och skrivare bindning av handlingar analoga ljud- och bildupptagningar elektroniska handlingar (upptagningar för automatiserad behandling) I de fall se statliga föreskrifterna innehåller mer är rent tekniska delar är det endast de tekniska delarna av föreskriften i fråga som gäller i regionen. 2 kap. Ansvara och hantera Arkivlagens portalparagraf 1 (AL) Ett arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndigheternas verksamheter och sådana handlingar som avses i 2 kap. 9 tryckfrihetsförordningen (1949:105) och som myndigheten beslutar ska tas om hand för arkivering. Upptagning som är tillgänglig för flera myndigheter bildar arkiv endast hos en myndighet, i första hand den myndighet som svarar för huvuddelen av upptagningen. Arkiven är en del av vårt nationella kulturarv. Regionarkivet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad 4 (18)

44 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och Arkiven ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser 1. rätten att ta del av allmänna handlingar, 2. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och 3. forskningens behov. Arkivbildare och arkivbildning 2 (AL) Arkivbildare är den myndighet, företag, organisation eller person genom vars verksamhet ett arkiv uppstår. 3 (AL) Arkivbildningen ska alltid brytas när en verksamhet byter juridisk form, det vill säga går från myndighet till privat bolag eller vice versa. Arkivansvar för arkivvården 4 (AL) Varje myndighet ansvarar för vården av sitt arkiv. 5 (AL) Varje myndighet ansvarar för att främja arkivens tillgänglighet och dess användning i kulturell verksamhet och forskning. Myndighetens arkivorganisation 6 (AL och KL) Myndigheten ska säkerställa att förvaltningen har en ansvarsfördelning avseende hanteringen av allmänna handlingar och arkiv. I detta ingår att besluta om fastställande av en arkivorganisation genom att utse en eller flera arkivansvariga och en eller flera arkivredogörare. 7 (AL och KL) Arkivorganisationen ska hållas aktuell genom att uppdateras fortlöpande. 8 (AL och KL) Myndigheten ska meddela arkivmyndigheten vem som utsetts till arkivansvarig samt vilka arbetsuppgifter som ingår i uppdraget. 9 (AL och KL) En arkivansvarig har bland annat som uppgift att se till att myndigheten följer arkiv- och offentlighetslagstiftningen, dessa föreskrifter och riktlinjer samt arkivmyndighetens Anvisningar för tillämpningen av föreskrifter och riktlinjer. I första hand ska arkivansvarig vara myndighetens kontaktperson i arkivfrågor gentemot arkivmyndigheten. Arbetsuppgifter och ansvar som i övrigt bör höra till arkivansvarigs uppdrag framgår av arkivmyndighetens Anvisningar för tillämpningen av föreskrifter och riktlinjer. Regionarkivet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad 5 (18)

45 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och 10 (AL och KL) En arkivredogörare är praktiskt ansvarig för arkiveringen av allmänna handlingar och har hand om den löpande arkivhanteringen inom förvaltningen. Arbetsuppgifter och ansvar som i övrigt bör höra till arkivredogörares uppdrag framgår av arkivmyndighetens Anvisningar för tillämpningen av föreskrifter och riktlinjer. 11 (AL och KL) Arkivansvarig bör ha eget resursansvar där arkiv- och informationshanteringsfrågor ingår. 12 (AL och KL) Arkivansvarig bör även vara den hos myndigheten som kan lämna närmare upplysningar om myndighetens allmänna handlingar, deras användning och sökmöjligheter enligt bestämmelserna i 4 kap. 2 offentlighets- och sekretesslagen. 13 (AL och KL) Om myndigheten utser flera arkivansvariga ska en av dessa vara huvudansvarig med särskilt ansvar för all hantering av myndighetens allmänna handlingar och arkiv. Styra och planera arkivbildningen 14 (AL) Myndighetens hantering av allmänna handlingar ska styras och planeras. Handlingarna ska hanteras och struktureras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Samråda med arkivmyndigheten 15 (AL och KL) När en myndighet förändrar organisation eller arbetssätt och förändringen påverkar förutsättningarna för arkivvården, ska myndigheten i god tid samråda med arkivmyndigheten. Ett samråd ska vara skriftligt. 16 (AL och KL) Myndigheten ska i god tid samråda med arkivmyndigheten om hela eller delar av verksamheten avses bli överförd till en annan myndighet eller ett enskilt organ. Detsamma gäller vid förändringar som medför att regionen förlorar sitt rättsligt bestämmande inflytande i ett bolag, en stiftelse eller en ekonomisk förening. Arkivansvar för övertagna arkiv 17 (AL) Myndigheten ansvarar för arkiv eller delar av arkiv som övertagits från en annan myndighet, till exempel en föregångare. Reglering av villkor vid överlåtelse 18 (AL och KL) Myndighet som överlåter delar av arkiv- och informationshanteringen till annan myndighet eller enskild ska skriftligt reglera villkoren. Regionarkivet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad 6 (18)

46 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och Arkivansvar för regiongemensamma IT-system 19 (AL och KL) Arkivmyndigheten beslutar om tekniskt arkivansvar för information i elektroniska system som används av mer än en myndighet i regionen om detta inte är reglerat på annat sätt. Informationen ägs av och bildar arkiv hos respektive myndighet som använder systemet. För den information som tillkommer i den egna verksamheten ansvarar myndigheterna för frågor om utlämnande av allmän handling eller uppgifter ur allmän handling, för bevarande- och gallringsutredningar och för att redovisa den i sin informationsredovisning. Arkivhantering i gemensamma projekt 20 (AL och KL) Myndigheter i regionen som hanterar gemensamma projekt eller liknande ska besluta om vilken av de berörda myndigheterna som ska utses till ansvarig för arkiveringen av de handlingar som ingår i det gemensamma projektet. Övriga myndigheter som ingår i projektet ansvarar för de handlingar man själv upprättar eller tar emot. Besluta om arkivbildare 21 (AL och KL) Arkivmyndigheten beslutar om delar av en myndighets verksamhet ska utgöra egen arkivbildare samt om en myndighet ska ingå i en annan myndighets arkivbildning. 22 (AL och KL) Arkivmyndigheten beslutar i vilka fall ett kommunalt bolag som går från ett verksamhetsdrivande bolag till ett vilande bolag ska anses vara en upphörd arkivbildare. 3 kap. Framställa och bevara Framställa allmänna handlingar 1 (AL) Vid framställning av allmänna handlingar ska myndigheten använda medel och metoder som är lämpliga med hänsyn till att handlingarna ska kunna läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas under den tid som de ska bevaras. Vid behov ska det vara möjligt att överföra informationen till annan databärare. Skydda allmänna handlingar 2 (AL) Papper, datamedium, skrivmateriel och maskinell utrustning ska väljas i enlighet med de krav som ställs på handlingarnas beständighet och arkivmyndighetens Anvisningar för tillämpningen av föreskrifter och riktlinjer. Regionarkivet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad 7 (18)

47 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och 3 (AL) Myndigheten ska skydda allmänna handlingar mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst under hela den tid som de ska bevaras. Avgränsa arkivhandlingar 4 (AL) Myndighetens arkiv ska hållas skilt från andra arkiv som myndigheten förvarar. Arkivlokal 5 (AL) Allmänna handlingar ska förvaras i arkivlokal som godkänts av arkivmyndigheten eller i förvaringsskåp som ger motsvarande skydd. Samråda med arkivmyndigheten 6 (AL och KL) Myndighet som avser att bygga ny arkivlokal, bygga om befintlig arkivlokal eller hyra sådan lokal ska innan arbetet påbörjas samråda med arkivmyndigheten. Arkivmyndighetens beslut 7 (AL och KL) Innan en arkivlokal tas i bruk, ska den godkännas av arkivmyndigheten. Detta gäller även innan en arkivlokal tas i bruk efter ombyggnad. Bestämmelserna gäller oavsett medium. Till arkivlokal räknas även utrymmen för digital förvaring samt hantering av digitalt material i driftsmiljö. Om det förvaras allmänna handlingar i ITutrymmen (exempelvis serverrum eller datorhall) ska tillämpliga bestämmelser för arkivlokaler gälla även för dessa utrymmen. 8 (AL och KL) Om en arkivlokal inte uppfyller kraven i föreskrifterna kan myndigheten ansöka om undantag från föreskrifterna. Endast under förutsättning att det finns kompenserande åtgärder som ger handlingarna motsvarande skydd kan arkivmyndigheten godkänna arkivlokalen. Förvaringsmedel 9 (AL) För förvaring av analoga handlingar ska för arkivändamål godkända aktomslag, arkivboxar och andra arkivgodkända förvaringsmedel användas. 4 kap. Styra och redovisa Informationsredovisning 1 (AL) Myndigheten ska upprätta en informationsredovisning som gör det möjligt att: Regionarkivet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad 8 (18)

48 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och förstå sambanden mellan verksamhet och handlingar, överblicka handlingsbeståndet, söka och ta fram handlingar och hantera och förvalta handlingar. 2 (AL) Informationsredovisningen ska bestå av uppgifter som ska kunna presenteras som: en klassificeringsstruktur med processbeskrivningar, en dokumenthanteringsplan, en arkivbeskrivning och beskrivning av allmänna handlingar, en arkivförteckning, ett register/diarium, en förteckning över IT-system som innehåller allmänna handlingar och en plan för bevarande av elektroniska handlingar. Klassificeringsstruktur 3 (AL och KL) Myndigheten ska upprätta en klassificeringsstruktur som representerar den egna verksamheten. Klassificeringsstrukturen är grunden i myndighetens informationsredovisning och är ett systematiskt sätt att beskriva myndighetens uppdrag och verksamhet. Verksamhetsområden och samtliga processer som avsätter handlingar ska finnas representerade i strukturen. Klassificeringsstrukturen ska innehålla processbeskrivningar samt exempel på handlingstyper som genereras i processerna. Klassificeringsstrukturen ska i övrigt utformas i enlighet med arkivmyndighetens Anvisningar för tillämpningen av föreskrifter och riktlinjer. 4 (AL) Klassificeringsstrukturen ska användas för klassificering av handlingar vid upprättande av dokumenthanteringsplan, arkivförteckning och diarieplan vid registrering enligt 5 kap.1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Arkivmyndighetens beslut 5 (AL och KL) Myndighetens klassificeringsstruktur ska beslutas av arkivmyndigheten. Myndighetens beslut 6 (AL och KL) Myndigheten ska i ett beslut dokumentera tillämpningen av arkivmyndighetens beslut i den egna verksamheten. Regionarkivet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad 9 (18)

49 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och Uppdatera strukturen 7 (AL) Klassificeringsstrukturen ska hållas aktuell genom att uppdateras fortlöpande. Styra- och stödprocesser 8 (AL och KL) Arkivmyndigheten får besluta om obligatorisk klassificeringsstruktur för styra- och stödprocesserna i regionen. Dokumenthanteringsplan 9 (AL och KL) Myndigheten ska upprätta en dokumenthanteringsplan för den egna verksamheten. Dokumenthanteringsplanen styr hanteringen av allmänna handlingar och är ett redskap för myndigheten att skapa enhetliga rutiner med anvisningar för hur de ska hanteras: om dokumenten ska bevaras eller gallras, hur de ska sorteras och förvaras, om de ska diarieföras och så vidare. Struktur 10 (AL och KL) Dokumenthanteringsplanen ska struktureras utifrån beslutad klassificeringsstruktur. Dokumenthanteringsplanen ska i övrigt utformas i enlighet med arkivmyndighetens Anvisningar för tillämpningen av föreskrifter och riktlinjer. Myndighetens beslut 11 (AL och KL) Dokumenthanteringsplanen ska beslutas av myndigheten. Uppdatera dokumenthanteringsplan 12 (AL och KL) Dokumenthanteringsplanen ska hållas aktuell genom att uppdateras fortlöpande. Arkivbeskrivning och beskrivning av allmänna handlingar 13 (AL) Myndigheten ska upprätta en arkivbeskrivning enligt 6 arkivlagen och en beskrivning av allmänna handlingar enligt 4 kap. 2 offentlighets- och sekretesslagen detta redovisas samlat i ett dokument: Arkivbeskrivning och beskrivning av allmänna handlingar. Arkivbeskrivning och beskrivning av allmänna handlingar ska ge en kort introduktion till myndigheten, dess uppdrag och verksamhet och hur man söker de allmänna handlingarna. Arkivbeskrivning och beskrivning av allmänna handlingar ska i övrigt utformas i enlighet med arkivmyndighetens Anvisningar för tillämpningen av föreskrifter och riktlinjer. Regionarkivet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad 10 (18)

50 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och Myndighetens beslut efter samråd med arkivmyndigheten 14 (AL och KL) Myndigheten ska besluta om arkivbeskrivning och beskrivning av allmänna handlingar. Innan myndigheten fastställer dokumentet ska arkivmyndighetens synpunkter inhämtas. 15 (KL) En kopia av myndighetens fastställda arkivbeskrivning och beskrivning av allmänna handlingar ska skickas till arkivmyndigheten för kännedom. Uppdatera arkivbeskrivning 16 (AL) Arkivbeskrivning och beskrivning av allmänna handlingar ska hållas aktuell genom att uppdateras fortlöpande. 17 (AL) När en myndighet upphör ska myndighetens arkivbeskrivning och beskrivning av allmänna handlingar omarbetas till en slutgiltig presentation av arkivbildarens verksamhet, arkiv och allmänna handlingar. Arkivförteckning 18 (AL) Myndigheten ska upprätta en arkivförteckning. Arkivförteckningen är en innehållsförteckning som visar vilka typer av bevarandehandlingar som finns, vilken tid de omfattar och var de finns placerade. Redan påbörjade och pågående arkivförteckningar ska fortsätta att föras enligt den tidigare modellen (allmänna arkivschemat), men när myndigheten går över till en ny processorienterad informationsredovisning ska den nya arkivförteckningen vara processorienterad. Arkivförteckningen ska i övrigt utformas i enlighet med arkivmyndighetens Anvisningar för tillämpningen av föreskrifter och riktlinjer. 19 (AL och KL) Myndigheten ska i samråd med arkivmyndigheten välja en lämplig tidpunkt för att bryta sin pågående arkivförteckning och gå över till processorienterad arkivförteckning. Uppdatera arkivförteckning 20 (AL) Arkivförteckningen ska hållas aktuell genom att uppdateras fortlöpande. Register/diarium 21 (AL) En allmän handling ska registreras så snart den har kommit in till eller upprättats hos en myndighet, om det inte är uppenbart att den är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet. Regionarkivet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad 11 (18)

51 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras, om de hålls så ordnade att det utan svårighet kan fastställas om de kommit in eller upprättats. Hemliga handlingar ska i princip alltid registreras. Myndigheterna ska vid registrering av allmänna handlingar ta hänsyn till registreringens betydelse för en ändamålsenlig arkiv- och informationshantering. Diarieplanens struktur 22 (AL) Diarieplanen ska struktureras utifrån beslutad klassificeringsstruktur. Förteckning över IT-system 23 (AL och KL) Myndigheten ska upprätta en förteckning över samtliga IT-system/samarbetsytor som innehåller elektroniska allmänna handlingar. I förteckningen beskrivs ändamål, innehåll samt vilken myndighet som är arkivansvarig för systemet. Förteckningen över IT-system/samarbetsytor som innehåller allmänna handlingar ska i övrigt utformas i enlighet med arkivmyndighetens Anvisningar för tillämpningen av föreskrifter och riktlinjer. Myndighetens beslut 24 (AL och KL) Myndigheten ska besluta om en förteckning över IT-system/samarbetsytor som innehåller elektroniska allmänna handlingar. Plan för bevarande av elektroniska handlingar 25 (AL) Myndigheten ska upprätta en plan för bevarande av elektroniska handlingar. Av planen ska framgå vilka åtgärder myndigheten vidtar för att säkerställa bevarandet av de elektroniska handlingarna. Med åtgärder avses hur elektroniska handlingar ska framställas, överföras, hanteras, förvaras och vårdas under den tid de ska bevaras. Bevarandeplanen ska i övrigt utformas i enlighet med arkivmyndighetens Anvisningar för tillämpningen av föreskrifter och riktlinjer. Myndighetens beslut 26 (AL och KL) Myndigheten ska besluta om en plan för bevarande av elektroniska handlingar 27 (AL och KL) För upprättande av bevarandeplanen som avses i 25 ansvarar den myndighet som har arkivansvaret för systemet/samarbetsytan. Myndigheter som använder ett system som används av fler än en myndighet i regionen ska hänvisa till den arkivansvariga myndighetens dokumentation. Regionarkivet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad 12 (18)

52 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och 5 kap. Arkivera och rensa När ska handlingar arkiveras? 1 (AL) Sedan ett ärende hos en myndighet har slutbehandlats ska de allmänna handlingarna i ärendet arkiveras. 2 (AL) Allmänna handlingar som inte tillhör ett ärende ska arkiveras så snart de har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts. 3 (AL) I fråga om diarier och journaler samt register och förteckningar som förs fortlöpande ska varje införd anteckning anses arkiverad i och med att den har gjorts. Rensa handlingar som inte ska arkiveras 4 (AL) Handlingar som inte är allmänna och som inte ska arkiveras enligt 1-3 ska rensas ut eller på annat sätt avskiljas från arkivhandlingarna. 6 kap. Gallra Definitionen av gallring 1 (KL) Med gallring avses att förstöra allmänna handlingar eller uppgifter i allmänna handlingar, eller vidta andra åtgärder med allmänna handlingar eller uppgifter i dessa som medför förlust av betydelsebärande data (informationsförlust), förlust av möjliga informationssammanställningar, förlust av sökmöjligheter, eller förlust av möjligheter att bedöma informationens autenticitet (äkthet, ursprunglighet). Besluta om gallring 2 (AL och KL) Arkivmyndigheten beslutar om gallring om inget annat anges i lag eller förordning. Myndighetens ansvar 3 (AL och KL) Det är myndighetens ansvar att fortlöpande se över möjligheterna till gallring. Regionarkivet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad 13 (18)

53 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och Gallringsframställan 4 (AL och KL) Om en myndighet efter bedömning anser att det finns handlingar i verksamheten som bör gallras, ska en framställan om gallring göras till arkivmyndigheten. 5 (AL) En framställan om att få gallra ska alltid föregås av en gallringsutredning i vilken myndigheten bland annat gör en bedömning av handlingarnas informations- och bevarandevärde utifrån arkivlagens bevarandemål. Gallringsframställan ska i övrigt utformas i enlighet med arkivmyndighetens Anvisningar för tillämpningen av föreskrifter och riktlinjer. Initiera gallringsutredningar 6 (AL och KL) En myndighet som ingår i en grupp av myndigheter med liknande verksamheter får, efter samråd med arkivmyndigheten, initiera och ansvara för gallringsutredning av handlingar som tillkommer i sådana verksamheter. Berörda myndigheter ska vid behov medverka vid informationsvärderingen. 7 (AL och KL) Arkivmyndigheten får ta initiativ till och ansvara för gallringsutredning av handlingar som tillkommer i verksamheter som bedrivs av flera myndigheter. Även myndigheter får, efter samråd med arkivmyndigheten, initiera och ansvara för gallringsutredning av handlingar som förekommer i de flesta eller samtliga myndigheter i regionen. Berörda myndigheter ska vid behov medverka vid informationsvärderingen. Dokumentera bevarande- och gallringsbeslut 8 (AL och KL) Myndigheten ska i ett beslut dokumentera tillämpningen av arkivmyndighetens beslut i den egna verksamheten. Detta görs som regel i myndighetens dokumenthanteringsplan. Generella eller myndighetsspecifika beslut 9 (AL och KL) Arkivmyndigheten utfärdar två typer av bevarande- och gallringsbeslut där det framgår vilka handlingar som får förstöras och vilka som ska bevaras för framtiden. 1. Generella bevarande- och gallringsbeslut gäller de flesta eller samtliga myndigheter i regionen. 2. Myndighetsspecifika bevarande- och gallringsbeslut gäller en enda eller ett fåtal myndigheter i regionen. Regionarkivet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad 14 (18)

54 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och Förstöra gallringsbara handlingar 10 (AL) Myndigheten ska utan dröjsmål förstöra handlingar för vilka gallringsfristen löpt ut. Fram till dess gäller samma krav på sökbarhet, säkerhet och förvaring som för handlingar som ska bevaras. Hantera personuppgifter 11 (AL) /Upphör att gälla / Personuppgiftslagen (1998:204) gäller för behandling av personuppgifter. Bestämmelser i arkivlagen går dock alltid före personuppgiftslagen vad gäller frågor om bevarande och gallring av personuppgifter. 11 (AL) /Träder i kraft / Dataskyddsförordningen GDPR (EU) 2016/679 gäller för behandling av personuppgifter. Bestämmelser i arkivlagen går dock alltid före dataskyddsförordningen vad gäller frågor om bevarande och gallring av personuppgifter. 7 kap. Utlåna Låna ut till myndighet 1 (AL) Myndigheten får låna ut arkivhandlingar till kommunala eller statliga myndigheter för tjänsteändamål. Med myndighet likställs juridiska personer som avses i 1 kap 1. Utlåning av allmänna handlingar i ursprungligt skick, till exempel originalhandlingar, ska dock begränsas så långt detta är möjligt. Förutsättningar för utlån 2 (AL) Lån ska tidsbegränsas och myndigheten ska kontrollera att handlingarna återlämnas. 3 (AL) Handlingar som lånats får inte lånas vidare. 4 (AL) En förutsättning för utlån är att utlämnande av handlingar kan ske enligt bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Låna ut till enskilt organ 5 (AL) Om en myndighet läggs ner eller upphör med en viss verksamhet och ett enskilt organ ska fortsätta med den verksamhet som handlingarna hör till och det enskilda organet behöver ha tillgång till handlingarna enligt lag (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring kan handlingarna överlämnas till det enskilda organet och förvaras där under viss tid utan att handlingarna upphör att vara allmänna. Regionarkivet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad 15 (18)

55 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och I övrigt kan utlån endast ske om någon annan överföring av uppgifterna i handlingarna inte utgör ett godtagbart alternativ samt att en arkivbeskrivning och arkivförteckning finns tillgänglig för de handlingar som begärs överlämnade. Fullmäktiges beslut 6 (AL) För utlån av allmänna handlingar som kommit in till eller upprättats hos en myndighet i regionen till ett enskilt organ krävs beslut i fullmäktige. Samråda med arkivmyndigheten 7 (AL och KL) Myndigheten ska samråda med arkivmyndigheten innan förslag till beslut om utlån lämnas till fullmäktige. Återlämnande av handlingar 8 (AL och KL) När det enskilda organet inte längre behöver låna handlingarna ska de återlämnas till regionen. Om den myndighet som lånat ut handlingarna finns kvar återlämnas handlingarna till den myndighet handlingarna härrör från. Om den myndighet som lånat ut handlingarna lagts ner återlämnas handlingarna till arkivmyndigheten. 8 kap. Överlämna och leverera Leverera arkiv efter överenskommelse 1 (AL) Myndigheten kan efter överenskommelse överlämna (leverera) handlingar till arkivmyndigheten. Ordnad och förtecknad leverans 2 (AL) Ett arkiv som överlämnas till arkivmyndigheten ska vara ordnat och förtecknat och de handlingar som gallringsfristen har löpt ut för ska vara gallrade. Leveransframställan 3 (AL och KL) Om myndigheten vill överlämna arkivhandlingar till arkivmyndigheten ska en leveransframställan göras till arkivmyndigheten. En leveransframställan ska bland annat innehålla kontaktuppgifter, uppgifter om arkivbildaren, uppgifter om arkivet, arkivformat, antal hyllmeter och antal volymer för de handlingar man önskar överlämna. En leveransframställan ska i övrigt utformas i enlighet med arkivmyndighetens Anvisningar för tillämpningen av föreskrifter och riktlinjer. Regionarkivet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad 16 (18)

56 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och Kostnadsfritt för ordnad och redovisad leverans 4 (AL och KL) Arkivmyndigheten tar kostnadsfritt och efter överenskommelse emot ordnat och redovisat arkivmaterial som ska bevaras, från regionens myndigheter och de enskilda organ som likställs med myndigheter enligt 1 kap. 1. Beslut om övertagande 5 (AL) Arkivmyndigheten kan besluta om ett övertagande av en myndighets arkiv som ett led i tillsynsverksamheten. Kostnadsersättning för oordnad och oförtecknad leverans 6 (AL och KL) Arkivmyndigheten får ta ut kostnadsersättning för iordningställande av arkiv oavsett om det gäller analoga eller elektroniska handlingar. Kostnadsersättning för inhyrning 7 (AL och KL) Arkivmyndigheten får ta ut kostnadsersättning för förvaring av analoga eller elektroniska handlingar vid s.k. inhyrning. En sådan lösning innebär att överlämnande myndighet har kvar ansvaret för vård, bevarande och tillhandahållande. Överlämnande av arkiv till myndighet utanför regionen 8 (AL och KL) Huvudregeln är att allmänna handlingar ska stanna kvar hos den kommun/region som arkiverade handlingarna. Endast om det finns stöd i lag eller särskilda skäl kan arkiv från regionen överlämnas till myndigheter i andra kommuner eller staten om det kan vara av stor betydelse för den fortsatta verksamheten att arkivet överlämnas. För överlämnande av arkiv till myndighet utanför regionen utan stöd i lag krävs särskilt beslut i fullmäktige. Samråda med arkivmyndigheten 9 (AL och KL) Myndigheten ska samråda med arkivmyndigheten innan förslag till beslut om överlämnande av arkiv till myndighet utanför regionen lämnas till fullmäktige. Fullmäktiges och arkivmyndighetens beslut 10 (AL) Om en myndighet upphör och hela eller delar av dess verksamhet överförs till annan kommunal myndighet eller juridisk person i regionen som omfattas av 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen krävs först beslut i fullmäktige och därefter av arkivmyndigheten för att allmänna Regionarkivet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad 17 (18)

57 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och handlingar ska få överlämnas till och/eller införlivas med den myndighet som fortsätter verksamheten. 11 (AL och KL) Om en myndighet finns kvar men upphör med delar av sin verksamhet som överförs till annan kommunal myndighet eller juridisk person i regionen som omfattas av 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen krävs först beslut i fullmäktige och därefter av arkivmyndigheten för att allmänna handlingar ska få införlivas med den myndighet som fortsätter verksamheten. Referenssyfte 12 (AL och KL) Om den myndighet eller juridiska person i regionen som omfattas av 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen som tar över delar av en befintlig myndighets verksamhet behöver tillgång till inaktuella handlingar i referenssyfte ska detta ske i form av tidsbegränsat lån och inte som ett överlämnande. Upphörd myndighet 13 (AL) Om en myndighet har upphört och dess verksamhet inte har förts över till en annan kommunal myndighet eller juridisk person som omfattas av 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen, ska myndighetens arkiv överlämnas till arkivmyndigheten inom tre månader såvida inte fullmäktige har beslutat något annat. Ursprungligt skick 14 (AL) Allmänna handlingar i ursprungligt skick, till exempel i original, får inte överlämnas till enskilt organ annat än som tidsbegränsat lån. Regionarkivet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad 18 (18)

58 regionfullmäktige, Delårsrapport augusti PVV Protokollsutdrag regionfullmäktige, Delårsrapport augusti 2017 : Protokollsutdrag regionfullmäktige, Delårsrapport augusti (67) Protokoll från regionfullmäktige, Delårsrapport augusti 2017 Diarienummer RS Beslut 1. Regionfullmäktige godkänner delårsrapporten augusti 2017 för Västra Götalandsregionen. 2. Regionfullmäktige beslutar ställa sig bakom hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut om tillgänglighetssatsningar genom finansiering av ökade volymer genom rörlig ersättning över tak, så kallade brutna tak. 3. Regionfullmäktige uppdrar åt regionstyrelsen att ersätta hälso- och sjukvårdsstyrelsen med upp till 105 miljoner vid ett redovisat underskott som kan härledas till beslutet om brutna tak. 4. Regionfullmäktige uppdrar åt nämnder och styrelser att när de beslutar om nya satsningar eller uppdrag skall beslutet omfatta en redovisning av eventuella förändringar i personalbehov som behövs för att genomföra beslutet. 5. Regionfullmäktige uppdrar åt sjukhusstyrelserna att vidta åtgärder för att säkerställa att den negativa utvecklingen inom kvalitets- och patientsäkerhetsområdet bryts. 6. Regionfullmäktige uppdrar åt hälso- och sjukvårdsstyrelsen och sjukhusens styrelser att revidera gällande program och åtgärdsplaner för tillgänglighet till akutmottagningarna i syfte att säkerställa att målet om vistelsetid på akutmottagningarna uppnås. 7. Regionfullmäktige uppdrar åt regionstyrelsen att i bokslutsdispositionerna för 2017 göra en sammanvägd bedömning av det ekonomiska resultatet och av hur respektive sjukhusen når måluppfyllelse och förbättringar inom de högprioriterade områdena. Förslagen till hantering av det ekonomiska resultatet vid sjukhusen ska baseras på denna sammanvägda bedömning. 8. Regionfullmäktige uppdrar åt regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) att aktivt följa utvecklingen och att HSS vid behov ska samordna hälsooch sjukvårdsnämndernas insatser samt för egen del vidta ytterligare åtgärder för att förbättra tillgängligheten. 9. Regionfullmäktige beslutar att statsbidrag vidareförmedlas till berörd nämnd enligt belopp i tabell 1 i tjänsteutlåtandet Sammanställning av förändringar av riktade statsbidrag Reservationer Ledamöterna för Socialdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Sammanfattning av ärendet Fullmäktige ska minst en gång om året behandla delårsrapport. Regionfullmäktige behandlar delårsrapporterna för mars och augusti. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

59 regionfullmäktige, Delårsrapport augusti PVV Protokollsutdrag regionfullmäktige, Delårsrapport augusti 2017 : Protokollsutdrag regionfullmäktige, Delårsrapport augusti (67) Protokoll från regionfullmäktige, Inom flera viktiga områden, de så kallade högprioriterade områdena, pågår vid regionens sjukhus en rad aktiviteter som syftar till att under 2017 bryta trender för att under 2018 nå uppsatta mål. Inom området tillgänglighet kan förändringar läsas av i det faktiska utfallet i form av färre antal väntande till första besök. För sjukfrånvaro har trenden brutits under 2017 och den ackumulerade sjukfrånvaron är nu lägre än Västra Götalandsregionen redovisar ett överskott i augusti med miljoner kronor. Helårsprognosen visar ett överskott med 900 miljoner kronor, vilket är 764 miljoner kronor bättre än budget. Regionstyrelsens samlade bedömning är att det är av stor vikt att de olika insatser och åtgärder som nu sker vid sjukhusen inom olika områden för att förbättra resultaten och bryta trender fullföljs och säkerställs. Detta även om den ekonomiska situationen är ansträngd och några sjukhus prognostiserar underskott. Revisorskollegiet har lämnat en skriftlig bedömning av delårsrapporten. Revisorerna kan inte bedöma resultatet i delårsrapporten med avseende på verksamhetsmålen eftersom prognoserna för att uppnå fullmäktiges mål visar på stor osäkerhet. I samband med granskningen har revisorerna inte funnit något som tyder på att Västra Götalandsregionens delårsrapport inte är upprättad i enlighet med lagens krav, god redovisningssed och gällande riktlinjer. Beredning Regionstyrelsen har behandlat ärendet den 17 oktober Revisorskollegiet har lämnat en skriftlig bedömning av delårsrapporten. Beslutsunderlag Revisorernas bedömning av delårsrapport Utlåtande från revision om delårsrapport daterad Protokollsutdrag från regionstyrelsen Tjänsteutlåtande daterat Delårsrapport augusti 2017 Västra Götalandsregionen Yrkanden på sammanträdet Johnny Magnusson (M), Kristina Jonäng (C), Marith Hesse (M), Tony Johansson (MP), Annika Tännström (M), Conny Brännberg (KD), Ulrika Frick (MP), Gunilla Levén (M), Elias Ytterbrink (MP) och Nicklas Attefjord (MP) yrkar bifall till regionstyrelsens förslag. Helén Eliasson (S), Eva Olofsson (V), Janette Olsson (S), Håkan Linnarsson (S), Annette Ternstedt (V) och Karin Engdahl (S) yrkar följande: (Yrkandet finns i bilaga 180) Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

60 regionfullmäktige, Delårsrapport augusti PVV Protokollsutdrag regionfullmäktige, Delårsrapport augusti 2017 : Protokollsutdrag regionfullmäktige, Delårsrapport augusti (67) Protokoll från regionfullmäktige, Regionfullmäktige antar förslaget i yrkandet 2. Regionstyrelsen föreslås utarbeta underlag till hur tidigare underskott kan nollställas samt föreslå regionfullmäktige att i särskild ordning besluta i frågan. Vidare yttrar sig Inga-Maj Krüger (SD), Birgitta Losman (MP), Jonas Andersson (L), Monica Selin (KD), Håkan Lösnitz (SD), Cecilia Andersson (C), Jan Alexandersson (V), Lena Malm (S) och Pär Ekström (L). Beslutsgång Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att regionfullmäktige bifaller regionstyrelsens förslag. Skickas till+ delårsrapporten Nämnder och styrelser Regiondirektören Koncernstabschefer och koncernavdelningschefer Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

61 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Delårsrapport augusti PVV Protokollsutdrag regionfullmäktige, Delårsrapport augusti 2017 : Bilaga 180, , regionfullmäktige, Yrkande från S RF Bilaga 180 Yrkande Till regionstyrelsen/regionfullmäktige Dnr: RS Med anledning av delårsrapporten i augusti 2017 Den S-ledda regeringen har under mandatperioden haft som ambition att stärka välfärden genom att öka resurserna till landsting/regioner. Satsningarna har dels syftat till att stärka den totala ekonomin, dels bidra till ökad kvalitet och bättre arbetsmiljö. Medan många andra landsting/regioner använt dessa resurser i dessa syften har situationen i Västra Götalandsregionen varit det motsatta. Här har den moderatledda majoriteten valt att inte fullt ut använda de ökade resurserna utan låta dem stanna kvar på centrala konton. Det har lett till att det ekonomiska resultatet är starkt medan verksamhetsresultatet överlag är under all kritik. Vårdplatser stängs eller är otillräckliga för den ström av patienter som behöver dem. Personalen flyr fältet, vårdgarantin hålls inte och cancervårdens besöksgaranti hålls inte. Väntetiderna på akuten är fortsatt långa. Ingen vändning för psykiska ohälsan kan noteras. Vårdskador ökar, den sammanhållna vården är långt ifrån säkrad och produktionsmålen underträffas. Den oftast dyra köpta vården ökar, likaså volymen av inhyrd personal. Det som delårsrapporten signalerar starkast är att verksamheten inom allt fler områden dras med effektivitetsproblem. Majoriteten har dessvärre saknat insikt i frågan. Vi noterar även att administrationens omfattning och kostnader fortsätter att öka. Ljuspunkterna i det som lyfts i rapporten är beklagligt nog inte många. Vad det uppkomna läget beror på kräver förstås sitt svar. Vår analys är följande: Majoriteten har konsekvent vägrat ge nämnder och styrelser skälig uppräkning för kostnadsutvecklingen. Detta är lett till en underskottsekonomi inom framför allt sjukhusvården med tunga uppdrag och stora utmaningar. I sammanhanget vill vi understryka att vi förespråkar ekonomisk balans och effektivt resursutnyttjande i verksamheten. Detta kräver dock realistiska ekonomiska ramar som ger förutsättningar, och uppmuntrar till ökad produktion. Delårsrapporten bekräftar återigen vår kritik mot den moderatledda majoritetens bristande förmåga att med de samlade ekonomiska och verksamhetsmässiga resurserna skapa stabilitet och arbetsro i organisationen. Delårsrapporten bekräftar även det vi har befarat, det vill säga att enstaka punktinsatser inte kommer att leda till önskade resultat. Det är först genom att ta helhetsgrepp och arbeta systematiskt som långsiktig förändring och utveckling kan åstadkommas. Det fordrar i sin tur en lednings- och styrningsförmåga som skapar långsiktighet, och ger stabila och realistiska ekonomiska ramar. Men det krävs också krav på systematisk uppföljning och fokus på måluppfyllelse. Delårsrapporten visar dessvärre att de prioriterade målen inte uppnås, varken inom hälsooch sjukvården eller regionutveckling, även om läget ser något ljusare ut inom det senare. I detta yrkande fokuserar vi på hälso- och sjukvården där utmaningarna framför allt inom sjukhusvården är som störst. Situationen är oacceptabel och går ut över invånarnas behov av god tillgänglighet och högkvalitativ vård. Det skapar dessutom en pressad arbetssituation för våra medarbetare. Det krävs därför aktiva åtgärder för att bryta utvecklingen.

62 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Delårsrapport augusti PVV Protokollsutdrag regionfullmäktige, Delårsrapport augusti 2017 : Bilaga 180, , regionfullmäktige, Yrkande från S Yrkande Redan vid delårsrapporten i mars kunde vi konstatera att mer resurser till den egna verksamheten också leder till ökad produktion och bättre förutsättningar i verksamheterna. Vi noterade också att den moderatledda majoriteten av rent ideologiska skäl vägrade stärka den egna verksamheten och hellre såg mer köpt vård som lösning på alla problem. Sedan dess har majoriteten infört det s.k. brutna taket, men vår uppfattning är att detta inte ger långsiktiga planeringsförutsättningar. I avsaknad av agerande från den moderatledda majoriteten presenterar vi därför följande förslag, i syfte att komma till rätta med de utmaningar som verksamheten står inför under resterande delen av Att redan nu lägga en mer stabil grund för 2018 är en förutsättning för att bryta denna negativa och destruktiva trend i verksamheten. Vår bedömning är att de redovisade överskotten på de centrala nämnderna, såsom regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen, kommer till stor del av bestå fram till årsskiftet och bör därför användas för att reglera obalanserna inom sjukhusvården. Detta skapar en bättre utgångspunkt inför det förslag till tilläggsbudget som kommer att presenteras under november. Åtgärder för stabilisering av sjukhusens ekonomi Hälso- och sjukvårdsnämndernas resurser 2017 ska stärkas. Nämnderna ska i dialog med sjukhusen bidra till ekonomisk stabilitet, ökad egen produktion och kortare väntetider samt minskad köpt vård. Vi väljer därför i det här läget att tillföra de resurser som varje nämndområde behöver för att stabilisera läget. Dialog och samordning mellan nämnderna behöver ske för bästa möjliga resultat. Fördelning av resurser föreslås ske enligt följande: Norra Hälso- och sjukvårdsnämnd Södra Hälso- och sjukvårdsnämnd Östra Hälso- och sjukvårdsnämnd Västra Hälso- och sjukvårdsnämnd Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd Totalt 50 mnkr 60 mnkr 50 mnkr 50 mnkr 200 mnkr 410 mnkr Finansiering föreslås dels ske enligt följande: HSS Regiongemensamt Moderförvaltningen Totalt 100 mnkr 200 mnkr 110 mnkr 410 mnkr Avslutningsvis måste dessvärre konstateras att knappt ett år före valet låter den moderatledda majoritetens fagra löften om lugn och ro i verksamheten ihåligt. Trots skattehöjning och stora intäktsförstärkningar från den S-ledda regeringen saknar regionledningen förmågan att styra verk-

63 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Delårsrapport augusti PVV Protokollsutdrag regionfullmäktige, Delårsrapport augusti 2017 : Bilaga 180, , regionfullmäktige, Yrkande från S Yrkande samheten och dess resultat åt rätt håll. Från vår sida är vi övertygade om att satsningar på personal, arbetsmiljö och en omfördelning av de centrala resurserna till de ansvariga nämnderna är vad som behövs för att komma till rätta med situationen i vården. Men det kräver i sin tur tydlighet i strategiska ledningsfrågor, något som länge har brustit hos den moderatledda majoriteten. Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslås besluta enligt ovan samt föreslå regionfullmäktige att anta förslaget. Regionstyrelsen föreslås utarbeta underlag till hur tidigare underskott kan nollställas samt förslå regionfullmäktige att i särskild ordning besluta i frågan. Helen Eliasson (S) Regionråd i opposition

64 VV Protokollsutdrag regionfullmäktige, Kompletteringsbudget 2018 samt flerårsplan 2019 och 2020 : Protokollsutdrag regionfullmäktige, Kompletteringsbudget 2018 samt flerårsplan 2019 och (67) Protokoll från regionfullmäktige, Kompletteringsbudget 2018 samt flerårsplan 2019 och 2020 Diarienummer RS Beslut 1. Regionfullmäktiges budgetbeslut från juni 2017 kompletteras med framlagda justeringar i budget för 2018 samt flerårsplanen för 2019 och Regionbidrag till styrelser och nämnder för 2018 fastställs i enlighet med framlagt förslag till kompletterad budget. 3. Inriktningen för år 2019 och 2020 fastställs i enlighet med framlagt förslag som underlag för fortsatt planering. 4. Resultat- och balansräkning fastställs i enlighet med framlagt förslag till kompletterad budget. 5. Fastställda strategiska mål, prioriterade mål, finansiella mål samt fokusområden i budget för 2018 och planperioden ligger fast. Reservationer Ledamöterna för Socialdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Ledamöterna för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Ledamöterna för Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Sammanfattning av ärendet Den Grönblå majoriteten (M), (C), (L), (KD), (MP) har föreslagit komplettering av budget 2018 samt flerårsplan 2019 och Vidare har Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet överlämnat förslag till komplettering av budget Beredning Regionstyrelsen har behandlat ärendet den 7 november 2017 och för egen del gett regiondirektören i uppdrag att analysera de faktorer, kostnader mm som ligger bakom västra hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomiska obalanser och återkomma med förslag till åtgärder. Beslutsunderlag Regionstyrelsens beslut , 267 Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

65 VV Protokollsutdrag regionfullmäktige, Kompletteringsbudget 2018 samt flerårsplan 2019 och 2020 : Protokollsutdrag regionfullmäktige, Kompletteringsbudget 2018 samt flerårsplan 2019 och (67) Protokoll från regionfullmäktige, Förslag från den Grönblå majoriteten (M), (C), (L), (KD), (MP) Förslag från Socialdemokraterna Förslag från Sverigedemokraterna Förslag från Vänsterpartiet Yrkanden på sammanträdet Johnny Magnusson (M), Tony Johansson (MP), Kristina Jonäng (C) och Conny Brännberg (KD) yrkar bifall till regionstyrelsens förslag. Helén Eliasson (S), Anne-Charlotte Karlsson (S) och Lena Hult (S) yrkar att fullmäktige beslutar enligt Socialdemokraternas förslag till kompletteringsbudget. Heikki Klaavuniemi (SD) yrkar att fullmäktige beslutar enligt Sverigedemokraternas förslag till kompletteringsbudget. Eva Olofsson (V) yrkar att fullmäktige beslutar enligt Vänsterpartiets förslag till kompletteringsbudget. Vidare yttrar sig Nicklas Attefjord (MP). Beslutsgång Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att regionfullmäktige bifaller regionstyrelsens förslag. Skickas till+kompletteringsbudget Samtliga nämnder och styrelser, för genomförande Ann-Sofi Lodin, för genomförande Joakim Björck, för genomförande Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

66 årsplan 2019 och PVV Protokollsutdrag regionfullmäktige, Kompletteringsbudget 2018 samt flerårsplan 2019 och 2020 : Kompletteringsbudget 2018 samt flerårsplan 2019 och 2020 för Västra Götalandsregionen Yrkande (9) Yrkande i Regionstyrelsen Sammanträdesdatum: Diarienummer: Ärende nr: Komplettering av budget 2018 samt flerårsplan 2019 och 2020 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Regionfullmäktiges budgetbeslut från juni 2017 kompletteras med framlagda justeringar i budget för 2018 samt flerårsplanen för 2019 och Regionbidrag till styrelser och nämnder för 2018 fastställs i enlighet med framlagt förslag till kompletterad budget. 3. Inriktningen för år 2019 och 2020 fastställs i enlighet med framlagt förslag som underlag för fortsatt planering. 4. Resultat- och balansräkning fastställs i enlighet med framlagt förslag till kompletterad budget. 5. Fastställda strategiska mål, prioriterade mål, finansiella mål samt fokusområden i budget för 2018 och planperioden ligger fast. Regionstyrelsen beslutar för egen del 1. Regiondirektören får i uppdrag att analysera de faktorer, kostnader mm som ligger bakom Västra Hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomiska obalanser och återkomma med förslag till åtgärder. Bakgrund till kompletteringsbudgeten Regionfullmäktige beslutade i juni 2017 att fastställa budget för 2018 samt plan för 2019 och I budgetanvisningarna framgår att det råder stor osäkerhet om statsbidrag och skatteprognoser. Det noteras därför i beslutet om budget att regionfullmäktige behöver ta ställning till en kompletteringsbudget under hösten Ökade ramar I den av regionfullmäktige fastställda budgeten för 2018 låg ett antal nya ramökningar utöver den generella uppräkningsfaktorn. GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Liberalerna Centerpartiet Kristdemokraterna moderatvg.se/vgr mp.se/vastra-gotaland vast.liberalerna.se centerpartiet.se/vastragotaland wp.kristdemokraterna.se/vg