Kvalitetsredovisning Läsåret 2013/2014. Peterslunds rektorsområde Grundskola 1-5, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola 1-5

Transkript

1 OXL200 v (11) Datum Kvalitetsredovisning Läsåret 2013/2014 Peterslunds rektorsområde Grundskola 1-5, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola 1-5 Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator-un@oxelosund.se

2 Organisation och förutsättningar för verksamheten Grundskolan Verksamheten är organiserad i fyra arbetslag. Arbetslag F-2, 3-5, förskoleklass och fritidshem samt ett resursarbetslag med ansvar för särskola och övriga former av stöd. Grundskolans arbetslag har arbetslagstid på tisdagar och onsdagar på eftermiddagstid. Förskoleklass och fritidshem har arbetslagstid på dels förmiddagstid och kvällstid. Varje arbetslag har en arbetslagsledare med samordningsfunktion. Arbetslagstiden används dels för gemensamma pedagogiska möten och diskussioner samt till gemensam arbetslagsplanering. Rektor deltar i pedagogiska möten i samtliga arbetslag. Ledningsgrupp bestående av rektor och arbetslagsledare träffas i möte varannan vecka. 1-5 Arbetslaget består av årskurserna elever finns i arbetslaget och 10 lärare arbetar heltid i arbetslaget, lärare i mu och slöjd arbetar deltid i kombination med tjänster på andra skolor. Speciallärare och andra resurspersoner är organiserade i ett resursarbetslag tillsammans med personal i särskolan. Total lärartäthet på grundskolan 1-5 inkl resurslärare och särskola är 8,15 lärare/100 elever. Resursarbetslaget Alla stödresurser i form av specialpedagog, speciallärare, Sv2-lärare, resurslärare och särskolelärare är organiserade i ett särskilt resursarbetslag. Resursarbetslaget arbetar nära F-5-arbetslagen och har ansvar för all stödundervisning på skolan såväl stöd i befintliga grupper som särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning. Gemensamt för arbetslagen Arbetslagen arbetar med mentorskap där lärarna har ansvar för elever. Vi arbetar med olika former av grupperingar där två lärare finns tillgängliga ibland, framförallt med de yngre eleverna. Speciallärare och resurspersoner finns tillgängliga för elever med behov av särskilt stöd. Tillgången på lokaler är goda. Varje årskull disponerar två klassrum och tillhörande studiehall. Alla klassrum har multimediautrustning och Smart-board. I klassrummen finns stationära elevdatorer och i studiehallarna finns datavagnar med bärbara elevdatorer. I skolan är trådlöst nätverk installerat. På skolan finns ett mediatek. Mediateket används av eleverna till grupprum, bibliotek samt matsal. Det används även som konferenslokal för personal. Centralt i skolan ligger gymnastiksalen som används till idrottsundervisning på både skoltid och fritidstid. Den används även som samlingslokal när hela skolan samlas i sk storsamlingar. Slöjdsalar för både trä och textilslöjd finns centralt i skolhuset. 2

3 Förskoleklass och fritidshem Förskoleklassen och fritidshemmet bildar eget arbetslag. Förskoleklassen har detta år haft 45 elever och fritidshemmet har haft ca 155 elever inskrivna, dessa är uppdelade på fyra hemvisten. Eleverna har sina fritidshemvist i samma lokaler som de får sin undervisning i på förmiddagstid. Arbetslaget har gemensamma möten på kvällstid. Fyra förskollärare har sin tjänst delad mellan förskoleklassen och fritidshemmet. Utöver dessa finns 3 fritidspedagoger och 3 barnskötare med tjänst på fritidshemmet. Fritidshemmets lokaler består i huvudsak av klassrum med tillhörande hallar, ett stort rum för skapande verksamhet, gymnastiksal, skolskog och en källarlokal. Fritidshemmet har material för skapande verksamhet, leksaker, spel, pussel, teknik, utomhusleksaker samt material för utomhuspedagogik. Särskolan Särskolans personal som ingår i resursarbetslaget består av specialpedagog, speciallärare och resurslärare. Särskoleeleverna är klassplacerade men är också tillsammans med elever med diagnoser inom autismspektrat placerade i en särskild undervisningsgrupp. Genom det nära samarbete med 1-5-arbetslaget har även andra elever med behov av särskilt stöd fått sin undervisning i denna grupp. Den särskilda undervisningsgruppen disponerar ändamålsenliga lokaler med multimedia och datorer. Elevhälsan På skolan finns en skolsköterska på halvtid och tillgång till kurator, psykolog och talpedagog finns centralt i kommunen. Elevhälsoteamet bestående av rektor, skolsköterska, speciallärare och talpedagog träffas regelbundet varannan vecka i EHT-möten. Lärare som känner oro för elev kan anmäla ärendet till elevhälsoteamet som utreder och ger förslag på beslut till rektor. Elevhälsoteamet ger stöd och hjälp till övrig personal i det förebyggande elevhälsoarbetet. 3

4 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet på Peterslundsskolan Yttre cirkeln Skolan arbetar med verksamhetsåret i fokus. I den yttre cirkeln är vårt uppdrag, arbetet med barn och ungdomars lärande och utveckling beskrivet i ett systematiskt kvalitetsarbete. Eleverna och deras föräldrar är delaktiga genom ett strukturerat arbete med utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Vid gemensamma pedagogiska konferenser genomförs kontinuerligt kontroller och uppföljning av elevernas lärande och utveckling. Inre cirkeln Personalen är den viktigaste resursen där vi arbetar systematiskt med arbetsmiljöfrågor och med förutsättningsskapande åtgärder. I den inre cirkeln är detta beskrivet som systematisk arbetsplatsutveckling. Vårt interna verksamhetsår innehåller fyra gemensamma APT, med olika tema/innehåll. Vart annat år görs medarbetarundersökning med personalen. Resultatet ligger till grund för en handlingsplan med tydliga åtgärder för att utveckla och förbättra arbetsmiljön. Åtgärderna är till för att skapa en positiv hälsofrämjande arbetsmiljö för både elever och personal. Kunskapsvärdering. Individuella samtal med eleverna om måluppfyllelse och de individuella utv.plan Åtgärdsprogram för elever med behov av detta Nationella prov och diagnoser LUS, DLS och Diamant. Gemensamma analyser i arbetslagen Utvecklingssamtal. Individuella mål i elevernas utvecklingsplaner Nya målformuleringar Kvalitetsredovis ning in från föreg. år Verksamhetsåret start kompetensplan APT 2 verksamhetsplan APT 1 Medarbetarunder sökning APT 3 Handlingsplan för arbetsmiljön Inre cirkeln arbetsmiljön Systematisk arbetsmiljön arbetsmiljöarbete APT 4 Utvärdering Utvecklingssamtal. Uppföljning och värdering av individuella mål och åtgärdsplaner Elevernas IUP Arbetslags-/elev utvärderingar Enkät-undersökn. Av elevernas trivsel och syn på sitt lärande Överlämn konf år 5 Resultatanalyser 4

5 Kvalitetsarbete För verksamheten finns ett gemensamt ledningslag som förutom rektor består av arbetslagsledare från varje arbetslag. Ledningslaget träffas varannan vecka. I ledningslaget tydliggörs uppdraget. Strategier för det pedagogiska arbetet läggs fast för att driva på utvecklingsarbetet och säkra kvaliteten. Arbetslagen träffas varje vecka i pedagogiska konferenser. Här följs måluppfyllelse upp och strategiska utvecklingsfrågor med förankring i läroplan och kursplaner diskuteras. Rektor deltar ofta på arbetslagsmöten. Fortbildningssatsningen detta läsår har handlat om matematiklyftet och datautbildning (PIM) för all personal. Värdegrundsarbetet med fokus på skolans respekteraregler har också varit ett utvecklingsområde liksom elevinflytandet med fokus på utvecklingssamtalen. Vad gäller elevernas läsutveckling mäts den regelbundet i LUS och delvis med DLS-prov. Provresultaten samlas och dokumenteras så att arbetslagen kan analysera utvecklingen och ta ställning till åtgärder för ökad måluppfyllelse. I matematiken används Diamant materialet för att följa elevernas utveckling. Arbetet runt de nationella proven ger mycket kunskap om elevernas måluppfyllelse och verksamhetens kvalitet. Resultaten dokumenteras centralt och uppföljningar med analyser görs i arbetslagen. Förslag till förbättringsåtgärder tas fram och nya mål för verksamheten sätts i början på läsåret. Samtliga elevers måluppfyllelse i alla ämnen sammanställs vid läsårets slut. Analyser och jämförelser med tidigare år görs i arbetslagen och ligger till grund för förbättringsåtgärder. Elevernas trygghet och trivsel samt upplevelse av inflytande mäts med enkäter. Resultaten sammanställs och dokumenteras. Analyser görs i arbetslagen och förbättringsförslag tas fram. De resultat som mäts med diagnoser och enkäter ställs i relation till lärarnas egna bedömningar. I samband med den årliga utvärderingen som görs efter läsårets slut används resultaten från de mätningar som redovisats ovan. Arbetslagen dokumenterar sina utvärderingar och dessa ligger till grund för denna kvalitetsredovisning. Vid uppstarten av nästa läsår sätts nya mål för de förbättringsåtgärder som tagits fram vid utvärderingen. 5

6 Nuläge utifrån tidigare åtgärder Utvecklingsområde 1 Matematikundervisningen Genom arbetet med matematiklyftet, som följt skolverkets upplägg och letts av kommunens utsedda handledare, har matematikundervisningen utvecklats och elevernas måluppfyllelse och inställning till ämnet förbättrats. Utvecklingsområde 2 Skolans värdegrund Respekten och sättet att vara mot varandra. I början på läsåret repeterades skolans respekteraregler. Reglerna diskuterades och behandlades i alla grupper och fastställdes av elevrådet. Vid utvärderingen ser man att reglerna är väl kända och att de har påverkat eleverna på ett positivt sätt. Svaren på elevenkäterna visar tydligt att eleverna i högre grad än tidigare känner till och följer skolans regler. Utvecklingsområde 3 Elevinflytandet I de yngre åldrarna innebär det att eleverna bjuder in till utvecklingssamtalet och har fått i uppgift att välj ut något arbete som de är stolta över och vill berätta om. De äldre eleverna får förutom att bjuda in till och inleda samtalet också berätta om sin IUP. Positiva synpunkter har framförts från föräldrar. Måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen Grundskolan F-5: Den sammantagna måluppfyllelsen bedöms som god, i vissa ämnen mycket god. Enligt sammanställningen av elevernas måluppfyllelse i alla ämnen ser man att den samlade måluppfyllelsen är fortsatt god och ligger på ca 95%. Resultaten på nationella proven för år tre stämmer också med denna måluppfyllelse. Av sammanställningen av LUS och DLS kan man utläsa förbättring från föregående år främst vad gäller läsförståelsen. Arbetet med NTAmaterialet i samtliga grupper ger ett förändrat arbetssätt som stämmer väl med de nya kursplanerna. De ger också fortsatt hög måluppfyllelse i alla NO-ämnen och lärarnas bedömning är att elevernas motivation för NOämnena har ökat. Måluppfyllelsen i matematik behöver höjas ytterligare. 6

7 Eleverna uttrycker i enkätsvar att de trivs och att de lär sig mycket i skolan. De är nöjda med sina utvecklingssamtal men tycker inte alltid att de får vara med och påverka hur de ska arbeta. Bilden är ganska lika i alla klasser och stämmer med lärarnas bedömningar. Det behövs även undervisning om vad delaktighet är och vad man som elev har möjlighet att ha inflytande på. Genom egna planeringsböcker ges eleverna möjlighet att ta ansvar och ha inflytande över sitt eget lärande. Genom klassråd, elevråd och matråd tränas praktisk demokrati. Mycket tid läggs på att samtala med eleverna om deras mål och prestationer så att de är insatta i sina individuella utvecklingsplaner. De pedagogiska planeringarna ger också eleverna tydlig information om syfte, mål och vad som kommer att bedömas. Särskolan F-6: Även för särskoleeleverna bedöms måluppfyllelsen utifrån deras förutsättningar som god. Fokuseringen på läsinlärning och lästräning med stöd av RT-metoden har gjort att eleverna utvecklat sin läsförmåga. Språkträning sker bl a genom rim och ramsor. Genom god struktur och tydliga mål samt mycket bildstöd har eleverna presterat goda resultat. Analys och bedömning av måluppfyllelse God måluppfyllelse är ett bevis för att insatta åtgärder har gett resultat. Bornholmsmodellen som används i förskolekassen ger eleverna en bra grund för den fortsatta läs och skrivinlärningen. RT-metoden som utvecklar elevernas läsförståelse och lässtimulans samt riktade åtgärder till elever med specifika svårigheter har ökat måluppfyllelsen i sv. Korrekta formativa bedömningar stärker elevers självkänsla och ökar förutsättningarna till god måluppfyllelse. Vi är på god väg men målet är givetvis att alla elever ska nå uppsatta mål. Arbetet med att utveckla metod för pedagogiska planeringar ger goda förutsättningar för korrekta formativa bedömningar. Arbetet med NTA-lådorna upplevs positivt av eleverna och har ökat måluppfyllelsen i NO-ämnena. Matematikundervisningen behöver utvecklas vidare och den kommande satsningen inom matematiklyftet välkomnas av lärarna. Värdegrundsarbetet som grundar sig i skolans respekteraregler har gett en bra grund. De flesta eleverna känner till reglerna och tycker att de är viktiga för att vi ska få ett positivt klimat på skolan. Tydlig struktur och fasta rutiner skapar trygghet för alla elever. Storsamlingar med alla elever och personal stärker gemenskapen. Det är ett bra sätt att skapa vikänsla och ger möjligheter att stärka och uppmärksamma goda resultat och positiva beteenden. 7

8 Beskrivning av arbetssätt och rutiner: Beskriv hur ni har arbetat med barnens/elevernas kunskapsutveckling samt hur ni dokumenterar och följer utvecklingen Pedagogiska diskussioner förs kontinuerligt i arbetslagen. Genom arbetet med de individuella utvecklingsplanerna ges elever och föräldrar information om och möjlighet till inflytande på kunskapsutvecklingen. LUS används i alla grupper och görs tre gånger/år för att följa elevernas läsutveckling. DLS och God läsutveckling används som komplement. Resultaten dokumenteras och analyseras i arbetslagen. Vid behov sätts åtgärder in. Diagnosmaterialet Diamant används för att analysera elevernas matematikkunskaper. Nationella proven analyseras gemensamt i arbetslagen och resultaten dokumenteras centralt. För elever som riskerar att inte nå de nationella målen upprättas åtgärdsprogram efter beslut av rektor. Beskriv hur ni har arbetat med normer och värden samt hur ni dokumenterat och följt utvecklingen Eleverna är delaktiga i framtagandet av skolans ordningsregler. Förslag till förändringar behandlas och beslutas av elevrådet. Genom etiska samtal i grupperna följs respekteraregler och trivselregler upp. Fadderverksamhet där äldre elever får ta ansvar för yngre har införts. Vid storsamlingar med hela skolan stärks goda exempel och gott kamratskap premieras. Skolans respekteraregler har varit en bra grund för framtagande av skolans trivselsregler. Inför revidering av likabehandlingsplanen görs en kartläggning tillsammans med eleverna över vilka platser på skolgården och vid vilka tillfällen under skoldagen som det kan bli bråkigt och upplevas risk för kränkningar bland eleverna. Kartläggningen behandlas på elevrådet och ligger till grund för ändringar i skolans trivselregler. Utifrån kartläggningen organiseras närvaron av vuxna under raster och vid de platser på skolgården som upplevs som stökiga av eleverna. Beskriv hur ni har arbetat med barnens/elevernas inflytande och delaktighet samt hur ni dokumenterat och följt utvecklingen Eleverna har planeringsböcker där de dokumenterar sina mål och reflekterar över sin måluppfyllelse. Elevernas individuella utvecklingsplaner som grundar sig på lärarnas formativa bedömningar upprättas i samråd med föräldrar vid utvecklingssamtalen. Arbetet med NTA-lådorna bygger på ett upplevelsebaserat arbetssätt där 8

9 elevernas frågor och funderingar till stora delar styr undervisningen. Undervisningen särskilt i de yngre åldrarna utgår från elevernas frågor och funderingar. Genom klassråd, elevråd och matråd tränar eleverna praktisk demokrati. Elevledda utvecklingssamtal stärker elevernas möjlighet till inflytande. Eleverna har skrivit inbjudan och bestämt vad som ska tas upp på utvecklingssamtalet. I vissa grupper har det upplevts mycket positivt. Likabehandlingsplanen/årlig plan mot kränkande behandling Målen i Likabehandlingsplanen är att ha en skola som är trygg och fri från kränkningar och diskriminering. Måluppfyllelsen mäts med enkät till eleverna och samtal i klasserna. Måluppfyllelsen anses god överlag. Elevernas språk och sättet att hantera konflikter har förbättrats. Klimatet på skolan över lag upplevs som öppet och tillåtande. Nolltolerans råder vad gäller våld eller hot om våld. Det är alltid tillåtet att be om hjälp och den som ber om hjälp ska ha det. Beskriv kortfattat hur ni har arbetat med de koncerngemensamma målen! 1. Peterslundsskolan med sin detaljerade arbetsplan för tillsyn och säkerhet samt den aktuella likabehandlingsplanen gör att skolan är trygg och säker plats för alla elever. Detta bekräftas av de enkätsvar från eleverna om dessa frågor. 2. Den hälsofrämjande profilen på skolan kanske inte är så framträdande men elevernas upplevelse av delaktighet och möjlighet att påverka skapar i sig ett hälsofrämjande klimat. Elevernas enkätsvar även på detta område bekräftar att måluppfyllelsen är god. 3. Genom att skolans resultat har förbättrats samt att eleverna uttrycker att de trivs och lär sig mycket i skolan bidrar säkert till att Oxelösund blir en attraktiv stad att flytta till. 4. Genom att skolan arbetar för hållbar utveckling bidrar detta till att kommunens mål att motverka klimatförändringar uppnås. 9

10 Förskolechefs/rektors sammanfattande analys och bedömning av arbetssätt och rutiner i ett helhetsperspektiv Peterslundsskolan är en välkomnande skola med positiva lärandemiljöer såväl inomhus som utvändigt. Elevernas lärande och måluppfyllelse står i fokus och personalen är genomgående seriösa och engagerade. Det aktiva värdegrundsarbetet med skolans respekteraregler som grund för hur vi ska behandla varandra hjälper alla elever till bättre självkänsla och ökad måluppfyllelse. Eleverna är stolta över sina prestationer. De upplever också att de har ett reelt inflytande över sin skolgång genom utvecklingssamtal och klassråd/elevråd. Matematiklyftet som lärarna har deltagit i har utvecklat matematikundervisningen och höjt elevernas resultat och inställning till matematiken. Trådlöst nätverk i skolan och fortsatt ökning av elevdatorer och I- pads har ökat elevernas tillgång till digitala hjälpmedel. Jag känner stolthet i att få vara rektor för denna skola och ser fram emot att få vara med och utveckla verksamheten vidare mot ökad måluppfyllelse för alla barn Göran Forss Kommande åtgärder/lokal verksamhetsplan Beskriv här vilka åtgärder ni tänker sätta in för att förbättra resultaten och höja måluppfyllelsen. Utvecklingsområde 1: Matematikundervisningen Vilka enheter/ verksamheter berörs: Utvecklingsområde: Insats: Tidplan: Ansvarsfördelning: Uppföljningsplan: Mål/Förväntad effekt: Förskoleklass och 1-5 på Peterslundsskolan Matematikundervisningen Fortsatt utvecklande av arbetssätt och metoder med stöd av kommunens handledare för matematiklyftet. Läsåret Alla pedagoger som undervisar i matematik på skolan Pedagogiska diskussioner regelbundet i arbetslagen. Diagnoser och nationella prov VT-15 Målet är ökad måluppfyllelse och att elevernas inställning till ämnet förbättras. 10

11 Utvecklingsområde 2: Vilka enheter/ verksamheter berörs: Utvecklingsområde: Insats: Tidplan: Ansvarsfördelning: Uppföljningsplan: Mål/Förväntad effekt: Förskoleklass och åk 1-5 på Peterslundsskolan Svenskundervisningen med fokus på läsning Fortsatt lässtimulans genom samarbete med kommunens bibliotekarie. Fortsatt utvecklande av RT-metoden som stöd för läsförståelse. I samband med skolstarten HT-14 Alla pedagoger På de pedagogiska träffarna i arbetslagen. Uppföljning med LUS och DLS samt de nationella proven för år 3 100%-ig måluppfyllelse i ämnet svenska Utvecklingsområde 3: Vilka enheter/ verksamheter berörs: Utvecklingsområde: Insats: Förskoleklass, fritidshem och åk 1-5 på Peterslundsskolan Värdegrundsarbetet Tidplan: Läsåret 14/15 Ansvarsfördelning: Uppföljningsplan: Mål/Förväntad effekt: Fortsatt arbete med värdeorden: Respekt, omtanke och hjälpsamhet och vi bygger på med värdeordet ansvar. Samtlig personal På pedagogiska möten med arbetslaget. Eleverna visar prov på att de tar ökat ansvar för sig själva, för varandra och för vår gemensamma miljö. Utvecklingsområde 4: Utvecklingsområde: Insats: Tidplan: Ansvarsfördelning: Uppföljningsplan: Mål/Förväntad effekt: Elev och föräldrainflytandet Införandet av digitalt verktyg för planering, uppföljning och bedömning för att effektivisera arbetet och för att ge elever och föräldrar större möjlighet att ta del av och kunna ha inflytande på arbetet. Läsåret. Samtlig personal med stöd av IT-pedagog Utvärdering i samband med läsårsslutet VT-15. Ökat elev och föräldrainflytande på verksamheten. 11