FÖRSTUDIE Väg 620 Buberget - Botsmark. Vindeln och Umeå kommun, Västerbottens län. Samrådshandling december 2012 Objekt:

Transkript

1 FÖRSTUDIE Väg 620 Buberget - Botsmark Vindeln och Umeå kommun, Västerbottens län Samrådshandling december 2012 Objekt:

2 Beställare: Projektledare: Trafikverket Box Luleå Jonas Hallin Konsult: Vectura Consulting AB Box Luleå Uppdragsledare: Mattias Olofsson Teknikansvarig förstudie: Sofia Rosendahl Rapport: Christine Waessman Miljö: Elin Oja Kartor: Elin Oja Geoteknik: Tomas Björnehall

3 Innehåll Sammanfattning 4 1 Bakgrund Brister, problem och syfte Aktualitet Tidigare utredningar Geografisk avgränsning 5 2 Vägplaneringsprocessen Nya planeringsprocessen 6 3 Befintliga förhållanden Markanvändning Trafik och trafikanter - resor och transporter Vägstandard Miljö Byggnadstekniska förutsättningar 15 4 Övergripande mål för transportpolitiken Funktionsmål Hänsynsmål 16 5 Funktionsanalys av transportsystemet 17 6 Projektmål 18 7 Tänkbara åtgärder Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen 18 8 Effekter och konsekvenser 19 9 Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder Kostnader Riskhantering Skydds- och riskobjekt Konfliktpunkter Samråd Väghållningsmyndighetens ställningstagande Fortsatt arbete Nästa steg i planeringsprocessen Frågor som kräver särskild uppmärksamhet Prövning enligt annan lagstiftning Referenser Tryckta referenser Elektroniska referenser Övriga referenser 22 3

4 Sammanfattning Förstudien omfattar väg 620 mellan Botsmark i Umeå kommun och Buberget i Vindeln kommun. Förstudieområdet utgörs av vägen med tillhörande sidoområden och begränsas till 50 m på vardera sidan om vägkanten. Väg 620 har längsgående tjälsprickor, potthål, hjulspår, tjälfrysningar och har stora bärighetsskador. Det saknas särskilda busshållplatser längs vägen. Projektmålen är att nå en bättre väg för näringslivet på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt tillfredsställande sätt. Väg och sidoområden kommer att utformas för 80 km/h VR80) enligt Trafikverkets Krav för vägar och gators utformning VGU), publikation 2012:179. Sakägarna skall vara delaktiga i vägplaneringsprocessen samt positivt inställda till slutresultatet d.v.s. färdig väg. Ökad turtäthet i kollektivtrafik kan minska personbilstrafik längs sträckan. Väg 620 föreslås förbättras och förstärkas i befintlig sträckning. Korsningar med siktproblem bör åtgärdas. Tjälgupp kan åtgärdas med utskiftningar. Vägens diken och utloppsdiken bör åtgärdas för att åstadkomma en fungerande avvattning. Trummor som utgör vandringshinder bör bytas ut. Förutsatt att tänkbara åtgärder genomförs ger detta nedanstående effekter och konsekvenser. Åtgärderna bidrar till att förbättra transportkvalitet och trafiksäkerhet samt minskar risken för en försämring av tillgängligheten för näringslivets transporter. Åtgärderna bidrar till uppfyllelse av projektmålen. Tillgängligheten förbättras så väl för gående och cyklister som för fordonstrafik när transportkvaliteten blir bättre och vägytan blir jämn. Trafiksäkerheten längs vägen ökar. Sikten förbättras längs vägen och vid korsningar. Sidoområden säkras. Åtgärderna är begränsade och tar liten andel ny mark i anspråk, miljöeffekterna bedöms därför inte som omfattande. Alla arbeten med trummor och dikesrensningar ska utföras så att så lite sediment som möjligt följer med vattendragen nedströms. Åtgärderna ska vara sådana att konsekvenserna för vattendragen under byggtiden minimeras. Byte av vägtrummor medför att vandringshinder byggs bort. Beroende på om vägområdet utökas kan fornlämningar komma att beröras. I kommande arbetsplan kommer en miljökonsekvensbeskrivning att tas fram där projektets miljöpåverkan och skyddsåtgärder beskrivs. 4

5 1 Bakgrund 1.1 Brister, problem och syfte Väg 620 är av näringslivet utpekad som ett mycket viktigt stråk för transporter mellan väg 363 och 364. Sträckan är i behov av en grundlig upprustning då den är i väldigt dåligt skick. 1.2 Aktualitet Projektering av den aktuella sträckan påbörjas under 2013 och byggstarten sker tidigast under hösten Tidigare utredningar Inga tidigare utredningar är gjorda. 1.4 Geografisk avgränsning Förstudien omfattar väg 620 mellan Buberget, från vägskylt Buberget väster om byn, och Botsmark, korsning med väg 364 i Botsmark. Förstudieområdet utgörs av vägen med tillhörande sidoområden och begränsas till 50 m på vardera sidan om vägkanten. Väg och sidoområden ska utformas för 80 km/h VR80) enligt Trafikverkets Krav för vägar och gators utformning VGU), publikation 2012:179. Bjärntjärnbäcken Grästjärnbäcken Ristjärnbäcken Kvarnbäcken Sävarån Med utgångspunkt från identifierade brister och förutsättningar som finns i området föreslås åtgärder som förbättrar framkomligheten för trafikanter. Förstudien ska ligga till grund för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4. Den ska vara ett beslutsunderlag för Trafikverket om projektet ska fortsätta att bedrivas och vara ett underlag för Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Bubergsån 717 Svartbäcken 672 Rödån 620 Rörtjärnsbäcken Ryptjärnsbäcken 364 Översiktskarta Förstudieområde 0 1 km Översiktskarta väg 620 i Vindelns kommun. 5

6 2 Vägplaneringsprocessen Förstudien är ett tidigt steg i Trafikverkets fysiska planering. Genom förstudien skapas en plattform för den fortsatta processen. Förstudien arbetas därför fram med en öppen attityd och i nära samarbete med berörda myndigheter, organisationer och allmänheten. Förstudien syftar till att översiktligt: klargöra viktiga förutsättningar inom angivet utredningsområde avseende trafik, miljö och markanvändning identifiera brister och problem visa på alternativa, möjliga åtgärder som kan medverka till att uppsatta mål uppfylls. I förstudien samlas material som underlag för beslut om att fortsätta eller avbryta planeringsoch projekteringsprocessen. Berörda myndigheter och allmänhet ges möjlighet att påverka innehållet. I vägutredningen analyseras alternativa vägkorridorer om flera möjliga sådana framkommit under förstudiearbetet. Miljökonsekvensbeskrivning för projektet upprättas. I mindre eller enklare projekt, där alternativa vägkorridorer saknas, kan vägutredningen utgå och projektet gå direkt till arbetsplan. Arbetsplanen preciserar åtgärden och ger efter fastställelse rättighet att ta mark i anspråk för att genomföra byggandet. Även arbetsplanen ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. Bygghandlingen innehåller de detaljerade ritningar och beskrivningar som används för entreprenadupphandling och beställning av genomförandet. Trafikverkets nuvarande planeringsprocess 2.1 Nya planeringsprocessen Från 1 januari 2013 börjar nya bestämmelser om fysisk planering av infrastruktur att gälla. Målsättningen med de nya bestämmelserna är att effektivisera planläggningsprocessen. 6

7 3 Befintliga förhållanden 3.1 Markanvändning Befolkning och bebyggelse Väg 620 går genom Umeå och Vindelns kommun. I Vindeln kommun bor ca personer. Befolkningen har under de senaste 10 åren minskat med ca 500 personer. I Umeå kommun bor ca personer. Senaste 10 åren har befolkningen ökat med ca personer. I Botsmark bor 200 personer idag och har legat kring den nivån de senaste 10 åren. I närhet till vägen ligger byarna Högliden, Kvarnsjöliden och Vindeln-Ånäset med spridd bebyggelse. Näringsliv och sysselsättning Botsmark ligger 35 minuters bilresa från Umeå, i en dalgång med omgivande berg. Ett aktivt förenings- och näringsliv finns som gör att arbetstillfällen samt boende finns. Botsmark har ett 20-tal företag med cirka 80 personer sysselsatta, bland annat inom trä-, metall-, service-, IT- och åkerinäringar. I Botsmark går barnen i en förskola och lågstadieskola med små klasser alldeles inpå naturen. Viktiga målpunkter Det finns ett välutvecklat föreningsliv i Botsmark som bland annat Jaktskytteklubb, Skoterklubb, Slöjdförening, Kyrkans sångkör, Sportklubb och Bygdegårdar. I Buberget finns Bubergets byastugeförening. Området används för friluftliv, jakt och svamplockning. Ledningar På långa sträckor löper telefonledningar längs väg 620 samt korsar den på ett flertal ställen. Strax innan Botsmark korsar en högspänningsledning vägen. Belysning finns inne i byarna längs sträckan. Kommunala och andra planer Större delen av förstudieområdet ligger inom Vindeln kommuns översiktsplan som är från Markanvändningsplan finns för området och här gäller beteckning G som är generella rekommendationer inom kommunens yta. Området är inte reglerat i detaljplaner. Förstudieområdet ligger även inom Umeå kommuns översiktsplan från Botsmark ingår i området Umeå Nordost. Området är inte detaljplanelagt. 3.2 Trafik och trafikanter - resor och transporter Vägnätet Väg 620 går mellan Botsmark och Vindeln. Vägen är en sekundär länsväg och förbinder väg 363 med 364. Trafikverket är väghållare. Längs sträckan finns direktanslutningar och anslutningar till enskilda vägar. Biltrafik Väg 620 trafikeras av ca 260 fordon per dygn ÅDT) varav ca 35 tunga. Väg 620 trafikeras dels av boende längs vägen, service och besökande till dessa, samt näringslivets transporter. 7

8 8 Vägsträckan har stora bärighetsskador såsom längsgående sprickor. Boende i Högliden har direktutfart på väg 620. Vid Sör-Kvarnsjöliden går väg 620 i bergskärning. Utblick mot Buberget. Belysning intill vägen inne i byn Buberget. Vägsträckan har längsgående sprickor, potthål och hjulspår. Försegling mot stensläpp har utförts.

9 Kollektivtrafik Längs vägen finns tre busslinjer. Linje 21, Skellefteå-Botsmark-Buberget, avgår fem gånger per dag, tur och retur. Under lördag och söndag avgår den tre respektive fyra turer per dag. År 2011 hade denna linje påstigande från Botsmark och 713 påstigande till Botsmark. Linje 116, Botsmark-Bullmark-Sävar, avgår två gånger per dag vardagar, tur och retur. År 2011 hade denna linje påstigande från Botsmark och påstigande till Botsmark. Linje 158 från Tillflykten-Buberget-Vindeln avgår två gånger per dag, tur och retur i vardera riktningen. Ingen resandestatistik finns för denna busslinje. Det finns också länstaxi 533 samt 544 som går i riktning mot Botsmark två gånger per vecka vid förbeställning. Resandestatistik saknas för dessa. Bussen stannar i Vindeln-Ånäset samt i Buberget. Av- och påstigning sker intill väg. 3.3 Vägstandard Allmänt Väg 620 är en belagd BK1 bärighetsklass) väg med en vägbredd på 6,5 meter och en längd på 17 km. Vägensträckan har stora bärighetsskador såsom längsgående sprickor, potthål, hjulspår och tjäluppfrysningar. Sträckan är i stort behov av en grundlig upprustning. Den skyltade hastighete är 90 km/h längs hela sträckan. Sidoområden I sidoområdet finns fasta oeftergivliga föremål i form av belysningsstolpar i byarna, uppvuxen vegetation samt stenar längs vissa sträckor. Dessa utgör en fara inom sidoområdet för vägen. Anslutande vägar För trafikanter som ska svänga ut från väg 672 har nedsatt sikt åt vänster pga. vägens planoch profil. Även en skylt som är placerad i sidoområdet kan var skymmande. Korsning med väg 717 råder god sikt åt båda håll. Längs sträckan finns ett antal enskilda vägar samt direktutfarter. Busshållplatser Det saknas anordnade busshållplatser längs sträckan. På- och avstigning sker intill väg. Konstbyggnader Över Blåkullån passerar väg 620 över rörbron Sedan passerar vägen över Svartbäcken, 3,5 km öster om Buberget, på bron som är en plattramsbro med kohlswaprofil. Konstruktionen för båda broarna är av funktionstypen Vägbro och de byggdes år 1954 respektive år De ägs och förvaltas av Trafikverket. Bro över Blåkullån. 9

10 Grästjärnbäcken Ristjärnbäcken Sävarån # # I1 Bubergsån # 717 Svartbäcken Bjärntjärnbäcken # # # # 672. Rödån. 620 "J Rörtjärnsbäcken Kvarnbäcken Ryptjärnsbäcken # "J "J #"J "J 364 Befintliga förhållanden Förstudieområde. Korsande skoterled I1 Av- och påstigning buss Olyckor "J Gående/cykel/moped # Singel Vattenskyddsområde I1 0 1 km Förstudieområdet omfattar väg 620 samt 50 m på vardera sida vägkant. Kartan visar olyckor och målpunkter inom förstudieområdet. 10

11 Bro 3,5 km öster om Buberget. Inträffade olyckor Längs sträckan har det mellan åren 2003 tom. september 2012 inträffat fem polis- eller sjukhusrapporterade olyckor, se karta på sid 10. I dessa olyckor har sex personer skadat sig lindrigt. Olyckorna var alla singelolyckor Källa : STRADA). 3.4 Miljö Viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Nedan beskrivs miljöförutsättningar inom området så som områdets allmänna karaktär, kulturmiljö, naturmiljö, naturresurser, rekreation och friluftsliv och boendemiljö. Områdets allmänna karaktär Sträckan går till största delen genom ett skogslandskap, bortsett från i byarna där jordbruksmarkerna dominerar. Vägen korsars av flera små vattendrag och ett antal mindre sjöar. Bebyggelse längs vägen finns i byarna Buberget, Botsmark och Högliden. Skyddade och skyddsvärda områden Västermark utgör naturreservat och Natura 2000 område. Ryptjärnsbäcken ingår i Sävaråns Natura 2000 område. Natura 2000-områden har skydd enligt miljöbalken 7 kap 27 samt är riksintressen enligt 4 kap. 8. Flyttlederna samt kärnområdet utgör riksintresse för rennäringen enligt 3 kap 5 miljöbalken. Kulturmiljö I vägens närhet, Vid naturreservatet Västermark, finns en kulturlämning bestående av en tjärdal. Bäckarna Bubergsån, Rödån, Rörtjärnsbäcken utgör gamla flottleder. I vägens närhet finns i övrigt inga kända forn- eller kulturlämningar. Bilden visar Rödån, vilken nyttjas som flottled. Naturmiljö Vägen passerar naturreservatet Västermark. Naturreservatet är präglat av mosaiken av skog och myr där det meandrande vattendraget Kvarnbäcken avvattnar området österut. 11

12 ,,,,,,,,,,,,,,, n rå va Sä k bäc, en Kvarn Västermark bäcke n,, Ryptjärnsb R ö r tjärn sbä cke n äcken Bubergsån 620, n tjär n Rödån?, Ris e ck bä rn tjä äs Gr bäcken Bjärntjärn n cke bä a rt Sv 717,,,,,?, 364,,, RAÄ Sävar 351:1 672,,,, Natur- och kulturmiljö,,,,,, 0,, Förstudieområde Våtmark klass 2? Vandringshinder Riksintresse naturvård Nyckelbiotop Skog och historia Forn/kulturlämning linje Natura 2000 Naturvärden Flottled Forn/kulturlämning yta Naturreservat Sumpskog 1 km Landskapsvårdsprogram Karta som visar natur- och kulturförutsättningar i förstudieområdet., 12,,, Forn/kulturlämning punkt,,,,

13 Grästjärnbäcken Ristjärnbäcken Bjärntjärnbäcken Sävarån 717 Svartbäcken Rörtjärnsbäcken Kvarnbäcken Ryptjärnsbäcken Rödån 364 Bubergsån Riksintressen Förstudieområde Riksintresse naturvård Natura 2000 Riksintresse rennäring 0 1 km Karta som visar riksintressen i förstudieområdet. 13

14 Västermark utgör även Natura 2000 område. Natura 2000-områden har skydd enligt 7 kap 27 samt är riksintressen enligt 4 kap. 8. Arter som finns inom reservatet och som utpekats i habitatdirektivet är västlig taiga, skogsbevuxen myr samt öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn. Inom naturreservatet Västermark finns ett myrområde med höga naturvärden klass 2). I naturreservatet, längs med Kvarnbäcken samt i vägens närhet, växer sumpskogar. Ryptjärnsbäcken, som sedemera rinner ut i Sävarån vid Botsmark ingår i Sävaråns Natura 2000 område. Arter som utifrån habitatdirektivet ska värnas inom Natura 2000 området är Bilden visar informationstavlan till Naturreservatet Västermark. lax, stensimpa, flodpärlmussla, utter och bred gulbrämad dykare. Bäckarna Bubergsån, Svartbäcken, Rödån, Rörtjärnsbäcken samt Kvarnbäcken har fastställda miljökvalitetsnormer med kvalitetskravet att god ekologisk status och god kemisk status ska uppnås till För samtliga bäckar är den ekologiska och kemiska statusen god. Bedömningen är enligt VISS Vatteninformationssystem Sverige) att det för alla bäckar utom Svartbäcken finns risk att den ekologiska statusen ej uppnås till Längs vägen finns mindre områden med sumpskogar, nyckelbiotoper samt områden med naturvärden. En inventering av vandringshinder har genomförts längs den aktuella sträckan. Längs vägen finns vandringshinder för fisk i två bäckar. Naturresurser Renskötsel förekommer i hela området. Förstudieområdet berör Gran samt Ran fjällsamebyar. Området norr om vägen utgör förvinterland, vinterland och vårvinterland för Gran sameby. Området söder om vägen utgör vinterland och vårvinterland för Ran sameby. Längs vägen passeras två flyttleder av riksintresse för rennäringen, en av riksintresse för Gran sameby i höjd med Stor-Hålvattnet och en av riksintresse för Ran sameby strax innan Botsmark. Söder om förstudieområdet finns ett kärnområde av riksintresse för Ran sameby. Området utgör även trivselland. I området förekommer skogsbruk och jordbruk. I Botsmark, i närheten av korsningen mellan väg 620 och väg 364 finns en vattentäkt med vattenskyddsområde. Området ligger utanför aktuellt förstudieområde. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns 2 enskilda brunnar i Buberget. I brunnsarkivet finns i första hand borrade brunnar i berg. Grävda brunnar finns oftast inte upptagna och är sällan registrerade hos någon myndighet. Rekreation och friluftsliv I området förekommer friluftsliv i form av exempelvis naturstudier, skoteråkning, skidåkning, jakt samt svamp- och bärplockning. På två ställen korsas vägen av kryssmarkerade skoterleder. Naturreservatet Västermark hyser goda förutsättningar för friluftslivet. En skid- och vandringsled går genom reservatet och möjlighet till övernattning finns i Kvarnbäckskojan som ligger ca 2 km in i reservatet. 14

15 Boendemiljö Bebyggelse finns längs vägen i byarna Buberget, Högliden, Kvarnsjöliden, Vindel-Ånäset och Botsmark. Trafiken på vägen kan orsaka störningar för närboende i form av buller och vibrationer. Trafiken kan även orsaka otrygghet i boendemiljön för de som bor närmast vägen. Problemen antas vara små då trafikmängden är sparsam. Trafiken bedöms inte ge upphov till att luftföroreningar överskrider miljökvalitetsnormerna enligt nomogram i Vägverkets publikation 2001:128 och trafiken ligger långt under det värde där mer detaljerade beräkningar behöver övervägas. 3.5 Byggnadstekniska förutsättningar Geologiska förhållanden Vägsträckan går genom kuperad terräng i huvudsak på skogsbevuxen moränmark som troligtvis utgörs av siltig morän, delvis blockig. Moränen överlagras ställvis av torv. Strax före korsning för väg 672 förekommer isälvsavlagringar troligtvis bestående av sand eller grus och där passerar vägen över Svartbäcken. Efter korsning mot väg 672 passeras Blåkullån. Längs den senare delen av sträckan finns berg Jordartskarta, Sveriges geologiska undersökningar 15

16 i dagen och vägen går även genom en djup bergskärning vid Högliden. I slutet av sträckan passeras ett område med finsediment av lera eller silt som kan innehålla sulfid. Längs hela vägens sträcka förekommer drumlinformade moränryggar med orientering vinkelrätt mot vägens längdriktning. Vägens sträckning ligger delvis under högsta kustlinjen. Geotekniska förhållanden materialförsörjning På sträckor med moränmark bedöms jorden vara tämligen tjälskjutande och i område med finsediment är jorden än mer tjällyftande vilket bör beaktas vid vägdimensioneringen. Vägen kommer i huvudsak följa befintlig väg. Inga breddningar av vägen planeras förutom i tvärare kurvor. Vid profiljusteringar bör geotekniska förhållanden särskilt beaktas vid val av överbyggnadstjocklekar. Åtgärder med utskiftningar eller sten och blockrensning i tjälaktiv jord kan behövas för att säkerställa vägens funktion. Nytt bärlager och förstärkningslager kommer att tas från sidotag. Erforderliga fyllnadsmassor kan tas från sidotag eller genom eventuellt materialuttag inom arbetsområde om åtgärd medför detta. Morän används i första hand vid släntutfyllnad. 4 Övergripande mål för transportpolitiken Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. 4.1 Funktionsmål Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Preciseringar av funktionsmålet Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafik miljöer, ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. 4.2 Hänsynsmål Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. Preciseringar av hänsynsmålet Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieff ektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. 16

17 5 Funktionsanalys av transportsystemet Allmänt De största bristerna på väg 620 utgörs av stora bärighetsskador i form av längsgående sprickor, potthål, hjulspår och tjäluppfrysning. Den följande funktionsanalysen är upprättad enligt Trafikverkets handbok för förstudie och är indelad enligt de transportpolitiska delmålen. Tillgängligt transportsystem Vägen nyttjas av fordonstrafik till och från bostäder utmed sträckan, näringslivets transporter, kollektivtrafik samt oskyddade trafikanter. Tillgängligheten får med tanke på det relativt låga trafikflödet anses vara god både för trafik längs med vägen samt av- och påsvängande från anslutande vägar och fastigheter. Hög transportkvalitet Transportkvaliteten för näringslivets transporter påverkas negativt av vägens stora bärighetsskador bestående av längsgående sprickor, potthål, hjulspår och tjäluppfrysning. Det finns möjlighet att resa kollektivt med busslinje 21, 116 samt 158 som avgår en gång per dag tur och retur. De som nyttjar denna möjlighet har en brist i sin transportkvalitet eftersom det saknas väderskydd och möjlighet till iordningställd cykelförvaring vid hållplatserna. Positiv regional utveckling I analysen av transportsystemets påverkan på regional utveckling bedöms primärt näringslivets tillgång till arbetskraft och marknader. Den 17 km långa sträckan av väg 620 bedöms inte ha märkbar påverkan på regionens utveckling. Säker trafik Den studerade sträckan av väg 620 är inte nämnvärt olycksbelastad. Det finns dock en rad potentiella säkerhetsbrister i form av den smala vägen i kombination med låg geometrisk standard, fasta hinder inom vägens säkerhetszon samt avsaknad av separerade gång- och cykelmöjligheter och busshållplatser. God miljö Analysen av hur transportsystemet påverkar miljön fokuserar på påverkan på människor i i det här fallet) vägens närhet samt omgivande natur- och kulturmiljö. Väg 620 passerar i södra kanten av naturreservatet Västermark som även är ett Natura 2000 område samt genom två flyttleder som är av Riksintresse för rennäringen. Övriga naturmiljöintressen som behöver beaktas vid eventuella åtgärder på väg 620 är Svartbäcken som har fastställda miljökvalitetsnormer med kvalitetskravet att god ekologisk status och god kemisk status ska uppnås till Vägens funktion påverkas idag inte av de omgivande miljöintressena men vid eventuellt behov av förändringar av vägområdet t ex med anledning av en kurvrätning måste miljöintressena beaktas. Det finns bostadshus relativt nära vägen men med tanke på de låga trafikflödena bedöms inga riktvärden för bullerstörningar eller luftföroreningar överskridas. Bullernivåer vid bostadshusen kommer dock att studeras mer ingående i nästa skede. Jämställt vägtransportsystem Att beakta jämställdhet mellan män och kvinnor i förslag till en vägåtgärd är en utmaning. 17

18 Sett ur ett genusperspektiv är det intressant att överväga om skillnaden i män och kvinnors transportbehov påverkas av vägens utformning och tillgång till t.ex. kollektivtrafik eller om det är skillnaden mellan män och kvinnors möjlighet att transportera sig t.ex. den ekonomiska aspekten) som till viss del avgör skillnaden i transportbehov. Förslagsvis bör strävan mot ett jämställt transportsystem beakta samtliga trafikanters, oavsett kön, behov av att transportera sig. Det innebär att där det finns behov och är ekonomiskt rimligt bör det finnas god tillgänglighet till kollektivtrafik, trafiksäker tillgänglighet för oskyddade trafikanter, god framkomlighet och trafiksäkerhet för personbilar och tung trafik. 6 Projektmål Målen med projektet är: En bättre väg för näringslivet på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt tillfredsställande sätt. gar och gators utformning VGU), publikation 2012:179. Sakägarna skall vara delaktiga i vägplaneringsprocessen samt positivt inställda till slutresultatet dvs färdig väg. 7 Tänkbara åtgärder Fyrstegsprincipen beskriver ett förhållningssätt i analyser av åtgärder för att lösa identifierade problem och brister. Trafikverket använder sig av principen vid planering av transportsystemet. Principen bör ses som ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser och inte som modell som ska tillämpas i något specifikt planeringsskede. Den har utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av transportsystemets negativa effekter. De fyra stegen innebär att åtgärder för vägar ska analyseras i följande ordning: Steg 1, Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt. Steg 2, Åtgärder som ger effektivare utnyttjan- Väg och sidoområden ska utformas för 80 km/h VR80) enligt Trafikverkets Krav för väde av befintligt vägnät. Steg 3, Vägförbättringsåtgärder. Steg 4, Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Punkterna sammanfaller delvis med Miljöbalkens 2 kap.) hänsynsregler. I förstudien redovisas översiktligt vilka möjliga effekter som kan förväntas med de olika lösningsförslagen. 7.1 Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen Ingen åtgärd 0-alternativet) används som jämförelsealternativ vid effektbedömning. Detta alternativ innebär att det inte sker någon förändring förutom normal drift och underhåll, d.v.s. inga nya åtgärder utförs. Steg 1, Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Transportbehovet kan allmänt påverkas genom ekonomisk styrning och/eller samhällsplanering markanvändning m.m.). Lokala bilresor kan ersättas med kollektivtrafik, samåkning till arbetsplatser eller med ökad andel resor till fots eller med cykel. 18

19 Ökad turtäthet i kollektivtrafik och upprättande av funktionsanpassade busshållplatser med väderskydd kan minska personbilstrafik längs sträckan. Med beaktande av att bostäderna är få och spridda utmed sträckan bedöms dessa åtgärder enbart kunna generera en ringa förändring. En översiktlig bedömning av risk och otrygghet vid Nollalternativets busshållplatser enligt Trafikverkets modell för Bedömning av risk och otrygghet vid busshållplatser på landsbygd Trafikverket 2010) skulle kunna utgöra ett bra underlag för beslut om eventuella åtgärder för kollektivtrafikresande utmed sträckan. Att öka andelen kollektivtrafikresande, gående och cyklister påverkar inte projektmålen men bidrar till att nå de övergripande målen för transportpolitiken. Steg 2, Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Det finns ingen parallell bilväg till väg 620 i närheten av förstudieområdet. Att fordonstrafik skulle överföras till annan väg skulle medföra orimliga omvägar och utreds därför inte vidare i denna förstudie. Steg 3, Förbättringar och begränsade ombyggnadsåtgärder Väg 620 har stora bärighetsskador i form av längsgående sprickor, potthål, hjulspår och tjäluppfrysning. För att skapa en bättre väg för näringslivets transporter behöver dessa brister och problem åtgärdas. Nedan listas tänkbara åtgärder, beslut om vilka åtgärder som kommer att genomföras tas i kommande skeden av processen. Bärighetsproblematiken åtgärdas förslagsvis med stabilitetshöjande åtgärder, t ex infräsning av material alternativt ny överbyggnad. Tjälgupp kan åtgärdas med utskiftningar. Vägens diken och utloppsdiken bör åtgärdas för att åstadkomma en fungerande avvattning. Skadade väg- och sidotrummor byts ut och dimensioneras med tanke på den trafik som ska färdas på vägen och anslutningar. Trummor som utgör vandringshinder läggs om eller byts ut. Trafiksäkerheten förbättras genom att sidoområdena rensas från fasta hinder i samspel med översyn av vägens sidoräcken. För att ytterligare underlätta för näringslivets behov dimensioneras anslutande skogsbilvägar för skogstransporter. Med beaktande av det låga trafikflödet är det inte aktuellt att mittseparera vägen och i synnerhet behovet av gång- och cykelväg samt busshållplatser bör vägas mot kostnaden. Steg 4, Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Inga nyinvesteringar och större ombyggnader av väg 620 bedöms nödvändiga för att nå projektmålen. 8 Effekter och konsekvenser I Nollalternativet kvarstår bärighetsproblematiken med längsgående sprickor, potthål, hjulspår och tjäluppfrysningar. De tänkbara steg 3 åtgärder som listas i föregående kapitel kan bidra till att förbättra transportkvalitet och trafiksäkerhet samt minska risken för en försämring av tillgängligheten för näringslivets transporter. Åtgärderna bidrar till uppfyllelse av projektmålen. 19

20 Tillgängligheten förbättras så väl för gående och cyklister som för fordonstrafik. Transportkvaliteten blir bättre när vägytan blir jämn. Trafiksäkerheten längs vägen ökar. Sikten förbättras längs vägen och vid korsningar. Sidoområden säkras. Miljökonsekvenser Åtgärderna är begränsade och tar liten andel ny mark i anspråk, miljöeffekterna bedöms därför inte som omfattande. Alla arbeten med trummor och dikesrensningar ska utföras så att så lite sediment som möjligt följer med vattendragen nedströms. Åtgärderna ska vara sådana att konsekvenserna för vattendragen under byggtiden minimeras. Vid byte av vägtrummor ska vandringshinder byggas bort. Jord med sulfidhaltigt innehåll kan förekomma inom området. Om sulfidhaltiga jordar påträffas ska dessa hanteras efter tillsynsmyndighetens och Trafikverkets riktlinjer. I senare skeden bör projektets miljöpåverkan och skyddsåtgärder beskrivs mer utförligt. 9 Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder Skrivs efter genomfört samråd. 10 Kostnader Bedömd kostnad för projektet är miljoner kronor. 11 Riskhantering 11.1 Skydds- och riskobjekt Viktiga skyddsobjekt med avseende på personskaderisken är bostadsområden och andra områden där det finns många människor, t. ex. skolor. Även områden där oskyddade trafikanter färdas är viktiga områden att beakta. Andra områden som bör beaktas kan t. ex. vara skyddsvärda natur- och kulturmiljöområden. I det aktuella förstudieområdet återfinns bl. a. följande viktiga skyddsobjekt: Trafikanter Bostäder och arbetsplatser nära vägen Västermark, naturreservat och Natura 2000 område och Ryptjärnsbäcken som ingår i Sävaråns Natura 2000 område Infrastruktur, elledningar, teleledningar m.m Flyttlederna som leder till kärnområdet utgör riksintresse för rennäringen Riskobjekt är ett fysiskt objekt som kan leda till oönskad händelse. Exempel på riskobjekt är en industri med farliga kemikalier eller en väg där farligt gods transporteras. I det aktuella förstudieområdet återfinns bl. a. följande viktiga riskobjekt: Broar, vattendrag etc Trafiken på vägen t. ex. farligt gods 11.2 Konfliktpunkter Längs sträckan finns ett antal konfliktpunkter där skyddsobjekt sammanfaller med riskobjekt. Förstudieområdet går genom eller gränsar till ett antal känsliga miljöer med avseende på naturmiljö och rennäring. Konflikterna bedöms bli små eftersom åtgärderna innebär ett smalt intrång längs befintlig väg och åtgärderna främst innebär en tillfällig 20

21 påverkan under byggtiden. Riskanalyser både för byggandet och arbetsmiljön kommer att utföras i senare projekteringsskeden. 12 Samråd Samråd syftar till en kommunikation och innebär att Trafikverket fortlöpande skall ta tillvara synpunkter under hela planeringsarbetet. Samråd kan vara såväl muntligt som skriftligt. För att underlätta samrådet har myndigheter, organisationer samt allmänheten möjlighet att ta del av förstudien i skriftlig form under samrådstiden. Då kan de lämna synpunkter och upplysningar som kan påverka det fortsatta arbetet. De yttranden som kommer in sammanfattas i en samrådsredogörelse och utgör sedan tillsammans med förstudien en förslagshandling som ligger till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. När länsstyrelsen fattat sitt beslut tar Trafikverket ställning till om projektet ska drivas vidare. Trafikverkets ställningstagande dokumenteras i en beslutshandling och därmed är förstudien färdig. Förstudien kommer att kunna laddas ner från Trafikverkets hemsida; 13 Väghållningsmyndighetens ställningstagande Efter utförda samråd kommer väghållningsmyndighetens ställningstagande att redovisas här. 14 Fortsatt arbete 14.1 Nästa steg i planeringsprocessen Efter avslutad förstudie kommer projektet att drivas vidare i en arbetsplan och bygghandling. Detta gäller under förutsättningen att Trafikverket fattar beslut om att driva projektet vidare. Trafikverkets nya planeringssprocess kan dock inverka på hur den fortsatta processen för projektet kan komma att se ut Frågor som kräver särskild uppmärksamhet I senare skeden bör följande belysas: Påverkan på vattendragen Påverkan på naturreservat och områden med höga naturvärden Undersöka förekomst av sulfidjord Utredning om brunnars lokalisering längs sträckan och ev försiktighetsåtgärder Boendemiljö Barnperspektivet Vid framtagande av arbetsplan ska överenstämmelse med gällande översiktsplan kontrolleras Prövning enligt annan lagstiftning Om fasta fornlämningar berörs krävs tillstånd enligt Lag 1988:950) om kulturminnen m.m. Anmälan för vattenverksamhet till Länsstyrelsen kan komma att krävas, enligt Miljöbalken kap För sidotag gäller tillståndsplikt. 21

22 15 Referenser 15.1 Tryckta referenser Handbok Förstudie. Vägverkets Publikation 2002:46. Modell för bedömning av risk och otrygghet vid busshållplatser på landsbygd, Trafikverket Publikation: 2010:110 Länsstyrelsen Västerbotten. Bevarandeplan Sävarån SE Länsstyrelsen Västerbotten. Bevarandeplan Västermark SE Länsstyrelsen Västerbotten. Förordnande om naturreservat för Västermark, Umeå kommun Befolkningsstatisik, Hastighet, Brunnar från brunnsarkivet, Länsstyrelsens GIS-tjänster, Riksantikvarieämbetet, Fornsök, Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, VISS VattenInformationssystem Sverige) viss.lst.se/ 15.3 Övriga referenser Resandestaistik Länstrafiken Västerbotten Vindelns kommuns översiktsplan, antagen Elektroniska referenser Uppgifter om trafikflöden från trafikverkets hemsida Olycksstatistik Utdrag ur STRADA Information om Vindeln kommun, Information om Umeå kommun,

23 Trafikverket, Box 809, Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4. Telefon : , Texttelefon: