Samrådsredogörelse Detaljplan för Södersjukhuset 10, stadsdelen Södermalm, Dp

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET SAMRÅDSREDOGÖRELSE, REV PLANAVDELNINGEN Per Anders Olsson SID 1 (34) Tfn REV Samrådsredogörelse Detaljplan för Södersjukhuset 10, stadsdelen Södermalm, Dp Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Förslagets syfte och huvuddrag... 2 Hur samrådet bedrivits... 2 Ämnesvisa synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstaganden... 3 Allmänt om samrådet och planprocessen... 3 Allmänt om förslaget och utvecklingen... 3 Arkitektur och gestaltning... 3 Kulturmiljö... 6 Olägenheter för grannar... 7 Gator och trafik... 7 Teknisk försörjning Hälsa och säkerhet Miljö- och klimataspekter Övriga frågor Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Föreslagna förändringar Inkomna synpunkter Statliga och regionala myndigheter och förbund Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar Övriga remissinstanser Sakägare enligt fastighetsförteckning Övriga, ej sakägare Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utbyggnad av Södersjukhuset. Planförslaget sändes ut på samråd Under samrådet har 39 yttranden inkommit. Flertalet remissinstanser tillstyrker planförslaget och framför synpunkter i sak, till exempel riskaspekter med anledning av nytt reservkraftverk samt hantering av gaser, markföroreningar, geotekniska förhållanden, x-områdets utbredning, trafikbuller från järnvägen, lokaliseringsbedömning med anledning av flyghinderhöjder, dagvatten samt u- område för ledningar. Skönhetsrådet avstyrker planförslaget i de delar som avser byggnadsfronten mot söder med hänvisning till att vårdbyggnadens höjd Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 SID 2 (34) och de utrymmen för installationer som föreslås över taklisthöjd innebär ett ovarsamt tillägg till det funktionalistiskt gestaltade sjukhuset och dess väl avvägda volymer, smala gavlar och platta tak. Mot de andra tilläggen i form av nya byggnadsvolymer har skönhetsrådet ingen erinran. De flesta sakägare och övriga boende som framfört synpunkter är starkt kritiska till att transporter, främst ambulanstransporter, planeras gå via Tantogatan/Jägargatan och är oroliga för störningar och trafiksäkerhetsaspekter kopplade till denna tillkommande trafik. Sakägare och boende lyfter också synpunkter på föreslagna volymer, bullerstörningar, gestaltning samt önskan att inrymma utåtriktad verksamhet/handel i försörjningskvarteret. Sedan samrådet har Locums/Landstingets projektering av föreslagna byggnader kommit längre. Det framkommer att vårdbyggnaden mot vattnet behöver bli något större för att rymma alla nödvändiga stödfunktioner, ett nytt reservkraftverk behöver byggas i försörjningskvarteret, till det behövs en högre skorsten, akut- och behandlingsbyggnadens planlösning behöver justeras vilket innebär en bredare byggnad jämfört med den illustrerade under samrådet. Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet samt de aspekter som framkommit under projektering kommer följande frågor att studeras vidare i det fortsatta planarbetet: utformning och gestaltning av de stora vårdbyggnaderna, trafikbuller från järnvägen, lokaliseringsbedömning för ny skorsten med anledning av flyghinderhöjd, riskfrågor med anledning av reservkraftverket, x-områdets samt u-områdets utbredning. Trafikfrågorna belyses ytterligare; det trafik-pm som togs fram till samråd förtydligas och kompletteras med mer utförlig redovisning av de olika alternativen, åtgärder, trafiksäkerhet och trafiksiffror till ett nytt trafik-pm inför granskningen. Kontorets sammanfattande bedömning är att de inkomna synpunkterna kan hanteras och vidarestuderas i det fortsatta arbetet. Bakgrund Förslagets syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utbyggnad av Södersjukhuset. I detaljplanen ingår bland annat möjligheter för en ny behandlingsbyggnad, en ny vårdbyggnad, ambulansangöring samt byggnader för teknisk försörjning. Hur samrådet bedrivits Plansamråd för aktuell detaljplan pågick under perioden Information om samrådet skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen. Samrådsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, samt på stadsbyggnadskontorets hemsida, Annons om samråd och samrådsmöte publicerades i lokaltidningen Mitt i Samrådsmöte hölls i aulan på Södersjukhuset. Ca 20 personer närvarade.

3 SID 3 (34) Ämnesvisa synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstaganden Nedan redovisas ämnesvis de synpunkter som inkom under samrådet. Stadsbyggnadskontorets kommentarer och ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje ämne. Allmänt om samrådet och planprocessen En boende är kritisk till att portarna inte affischerats för samrådsmötet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Samrådet har annonserats i tidningen Mitti ( ), på Stockholms stads hemsida, på Locums hemsida och via brev till berörda sakägare. Stadsbyggnadskontoret anser därför att informationen om mötet varit tillräcklig. Allmänt om förslaget och utvecklingen Stadsdelsnämnden skriver att den föreslagna utbyggnaden av Södersjukhuset är ett viktigt och nödvändigt projekt för att möta de ökade sjukvårdsbehoven i ett Stockholm som växer och för att förbättra och effektivisera sjukvårdsservicen till invånarna i staden. Marmorlundens bostadsrättsförening ser mycket positivt på en utveckling av närområdet och ser i tillskotten en chans att förädla denna del av Södermalm. Hyresgästföreningen på Södermalm konstaterar att utbyggnadsförslaget är mycket omfattande och känner en stark oro för de ekonomiska konsekvenserna av detta. Även om utbyggnaden beslutas av landstinget och inte av kommunens detaljplan finns all anledning att reagera på den stora omfattningen och på de fastighetskostnader som den för med sig. Den diskussionen behöver enligt Hyresgästföreningen föras i samband med planarbetet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Liksom Hyresgästföreningen konstaterat beslutas investeringen av landstinget och inte av kommunens detaljplan. Landstinget har bedömt investeringen nödvändig för att bemöta Stockholms vårdbehov. Arkitektur och gestaltning Bebyggelsens gestaltning Skönhetsrådet har stor förståelse för att Södersjukhuset behöver bygga ut med tanke på att stadens invånarantal ständigt ökar och att vårdbehovet då också ökar i motsvarande grad. Skönhetsrådet anser att Södersjukhusets front mot Årstaviken är att betrakta som byggnadskomplexets huvudfasad och att just denna därför är särskilt viktig att skydda. Sjukhusanläggningens platta tak är en annan mycket viktig komponent i byggnadens gestalt. Tyvärr har man genom åren förändrat delar av husets silhuett genom diverse påbyggnader för teknik och ventilation som allvarligt förvanskat byggnadens arkitektoniska utformning och rådet vill ta tillfället i akt och uppmana Locum att rensa taken från installationer så att byggnadens ursprungliga taklinje återskapas. Enligt rådets bestämda uppfattning bör den nya flygelbyggnadens höjd minskas så att taklisthöjden överensstämmer med det befintliga husets höjd samt att alla

4 SID 4 (34) installationer förläggs inom volymen, d.v.s. inga volymer för installationer kan tillåtas över taklisthöjd. Kanske kan sänkningen av byggnadshöjden i viss mån kompenseras med att byggnadskroppen i stället förlängs. Rådet anser vidare att gavelmotivet i mått måste efterlikna de slanka gavlar som är så kännetecknande för sjukhuset. Lämpligast, för rådet inser att byggnadens breddmått behövs för att få tillstånd fungerande vårdavdelningar, kan vara att göra ett indrag i den norra sidan av gaveln så att man från sydväst läser volymen som smalare än den egentligen är, d.v.s. en spegelvändning av det befintliga gavelmotivet. I princip borde också hela volymen flyttas något norr ut för att den södra fasaden ska linjera med sjukhusbyggnadens östvästliga axel. Skönhetsrådet har inga erinringar vad gäller den byggnadskropp som ska rymma akutsjukvård m.m. eller den nya försörjningsbyggnaden och den gatustruktur som man kan skapa genom en förändrad planstruktur. Rådet vill dock se att man i det vidare arbetet med tillbyggnaderna lägger mycket stor omsorg på fasadgestaltning och materialval. Skönhetsrådet avstyrker detaljplanen i de delar som avser byggnadsfronten som förlänger fasaden mot söder med hänvisning till att tillbyggnadens höjd och de utrymmen för installationer som föreslås över taklisthöjd innebär ett ovarsamt tillägg till det funktionalistiskt gestaltade sjukhuset och de väl avvägda volymer, smala gavlar och platta tak som är utmärkande för komplexet. Marmorlundens bostadsrättsförening ser positivt på att försörjningskvarteret i planförslaget har gestaltats som ett stadskvarter och därmed fortsätter det anslag som återfinns i det angränsande kvarteret Tvätteriet och till viss del även i den låga delen Marmorlundens egen fastighet. Detta tillsammans med de två nya gatorna som sammankopplar Marmorgatan med Jägargatan gör att denna del av Södermalm tematiskt knyts närmare övrig kvartersstad på Södermalm. Några boende skriver att de föreslagna tillbyggnaderna är volymmässigt större än de befintliga byggnader de ska ansluta till. Andra boende skriver att volymerna är väl avvägda. De kritiska rösterna skriver att byggnaderna riskerar att bli för stora, kompakta vilket påverkar befintliga kulturhistoriskt värdefulla byggnader negativt. Några boende framför också oro för att försörjningskvarteret kommer att upplevas som byggnader av industriell karaktär. Landskapsplanering Trafikkontoret ställer sig positivt till att den nya allmänna gatan föreslås trädplanteras på ena sidan. Trafikkontoret hänvisar till handboken Växtbäddar i Stockholms stad och förutsätter att trafikkontorets trädspecialister konsulteras vid projektering och artval. Trafikkontoret skriver att den nya interna gatan, inom sjukhusområdet, också har illustrerats med träd på ena sidan. Då de parallella gatorna båda löper mellan Marmorgatan och Jägargatan, och alltså kommer att upplevas som pendanger, vore det lämpligt att ha samma utformning och inte som det illustrerats med fler och mindre träd på den interna gatan. De slänter som vetter ner mot Jägargatan har illustrerats som att befintliga träd ska bevaras. Det är troligen svårt att bevara träden under rivning och byggande.

5 SID 5 (34) Trafikkontoret anser att det vore önskvärt med återplantering av nya träd i slänterna. Om något eller några av träden bedöms som särskilt skyddsvärda bör en skyddsbestämmelse införas i detaljplanen. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande På Södersjukhuset finns infrastrukturen, läget och möjligheterna att långsiktigt kunna bedriva god vård. Sjukhuset behöver i framtiden ta ett större vårduppdrag och det behöver därför byggas ut. För den förestående vårdsatsningen behöver antalet moderna vårdplatser överensstämma med sjukhusets akutvårdsuppdrag. För att klara detta uppdrag i effektiva lokaler krävs en större byggrätt än den befintliga flygeln mot söder. Vid närmare studier av vårdbyggnaden under och efter samrådet har landstinget konstaterat att vårdbyggnaden behöver bli ytterligare något större för att rymma nödvändiga stödfunktioner. Att sänka vårdbyggnaden till befintlig höjd är därför inte möjligt. Den föreslagna nya vårdbyggnad måste ses i relation till att Södersjukhuset på längre sikt kommer att behöva byggas ut ytterligare, och då utmed huvudaxeln mot Årstaviken. Landstinget jobbar med en fastighetsutvecklingsplan där ingången är att jobba vidare med sjukhusets befintliga uppbyggnad och struktur men ersätta och bygga om vårdlokaler som idag har låg standard. Det innebär att den nya vårdbyggnaden på sikt kommer att ses i ett nytt sammanhang där siluetten och fasaden mot söder kan förändras för att möta Stockholms framtida ökade vårdbehov liksom krav på goda vårdavdelningar. Stadsbyggnadskontoret bedömer trots att den föreslagna vårdbyggnaden blir högre än den befintliga att en god gestaltning kan uppnås. Stadsbyggnadskontoret och Locum har efter samrådet studerat vårdbyggnadens gestaltning ytterligare. Viktigt i detta arbete har varit att bearbeta gavlarna. Den relativt stora vårdbyggnaden föreslås brytas upp med ytterligare ett gavelmotiv mot söder för att möta de ökade kraven på yta, för att gestaltningsmässigt bryta upp den långa och stora fasaden liksom för att skapa ljusa vårdlokaler med utsikt som blir en stor kvalitet för patienten och vårdpersonalen. Greppet att skapa ytterligare en gavel mot Årstaviken ger även möjlighet att på sikt succesivt bygga om och till Södersjukhuset i etapper. Under planprocessen pågår den mer detaljerade projekteringen av byggnaderna inom sjukhuset och sedan samrådet har detaljeringsgraden av bebyggelsens innehåll, relation och funktion kommit längre. Till granskningen kommer behandlingsbyggnaden med anledning av planlösning att utvecklas till en bredare byggnad, som ges en annan gestaltning än den som presenterats under samrådet. Även försörjningskvarteret har kommit längre avseende funktionernas relationer. Ambitionen är att skapa ett så öppet, inbjudande, tryggt och tilltalande kvarter som möjligt, men där en väl fungerande teknisk försörjning av sjukhuset är viktigt att åstadkomma. Detaljplanen styr inte i detalj utformningen av kvarteret, men ambitionerna kommer att illustreras i planhandlingarna. En stor del av sjukhusets inlastning föreslås byggas in under försörjningskvarteret. Detta är positivt och ger bättre möjligheter att skapa en tilltalande utformning av kvarteret ovan mark.

6 SID 6 (34) Sedan samrådet har också framkommit att verksamhetens nya reservkraftverk, som kommer att placeras inom försörjningskvarterets södra del, kräver en ny hög skorsten inom området. Höjden kommer presenteras i granskningshandlingarna. Sjukhuset kräver relativt stora volymer för att lokalerna ska bli ändamålsenliga och bidra till ett effektivt sjukhus. Locum och stadsbyggnadskontoret arbetar för att dessa volymer ej ska uppfattas för kompakta och stora och för att de ska fungera i sin omgivning. Avseende Trafikkontorets synpunkt om samordnad trädplantering kommer utemiljöerna att studeras ytterligare inför granskningsskedet. Vid genomförandet/projektering av den nya lokalgatan ska trafikkontorets trädspecialister konsulteras för artval. Stadsbyggnadskontoret och Locum/Stockholms läns landsting arbetar för att behålla så mycket växtlighet som möjligt samt nyplantera i lämpliga lägen. Inga träd intill Jägargatan har bedömts så viktiga att de ges skydd i detaljplanen. Kulturmiljö Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Planområdet ingår i riksintresset för kulturmiljövården "Stockholms innerstad med Djurgården". Länsstyrelsen anser att förslaget är väl avvägt i förhållande till Södersjukhusets befintliga höjd samt till stadens siluett. Riksintresset för kulturmiljövården påverkas därmed inte av förslaget. Det är även positivt att en dokumentation av området och av enskilda byggnader ska göras innan bebyggelsen rivs. Stockholms stadsmuseum har i huvudsak ingen erinran mot planförslaget. Siluetten av sjukhusets befintliga bebyggelse följer höjdens form med en avtrappning mot väster. Museet anser att en liknande avtrappning mot väster av den planerade utbyggnaden skulle vara positivt och följa tidigare idéer. Siluetten av Söders höjder är särskilt betydelsefull från söder. Inom området på en mindre höjd, finns en liten muromgärdad park, en kontemplationsplats som utgör ett värdefullt inslag i den storskaliga bebyggelsemiljön. Stadsmuseet anser att parken ska bevaras och rustas upp. Stora förändringar har skett sedan stadsmuseet inventerade anläggningen Området och de enskilda byggnaderna bör dokumenteras innan bebyggelsen rivs. En dokumentation kan beställas av Dokumentationsenheten vid stadsmuseum. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande För den mindre muromgärdade park som Stockholm stadsmuseum uppmärksammat regleras den inte i detaljplanen. Sannolikt kommer marken i detta område byggas under. Ambitionen är att bevara den, det kan ske genom att den monteras ned, bevaras för att sedan användas i utformandet av utemiljön.

7 SID 7 (34) Olägenheter för grannar Hyresgästföreningen framför oro för konsekvenserna för kvarteret Tvätteriet, där planförslaget som det nu ser ut innebär att bostadskvarteret får en hög nybyggnad nära i söderläget och dessutom högre upp. Det innebär väsentliga försämringar av ljusförhållanden och för barnvänligheten i kvarteret Tvätteriet. Hyresgästföreningen anser att förslaget i denna del bör omarbetas. Några boende skriver att ambulansernas ljud och ljus kommer att påverka samtliga boende med sovrum mot Tantogatan, Jägargatan och Flintbacken. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret anser inte att Hyresgästföreningens synpunkt, att konsekvenserna för kv Tvätteriet ur ljus och barnsynpunkt är stora, stämmer. Planförslaget innebär att försörjningskvarteret placeras längre från kv Tvätteriet än var det ligger idag. En ny trädplanterad gata skiljer i planförslaget sjukhuset från bostadskvarteret. I nuläget ligger byggnader med inlastning alldeles intill bostäder, endast en smal gångväg skiljer sjukhuset från bostäderna. Stadsbyggnadskontoret bedömer att planförslaget som helhet är positivt för kv Tvätteriet. Ljus- och skuggstudier har tagits fram för förslaget som visar att planförslaget inte påverkar befintliga bostäder mer än gällande plan och befintliga förhållanden % av ambulanstransporterna, ca 20 st, kommer att använda blåljus på Tantogatan och Jägargatan. Ljudsirenerna stängs av när ambulanserna lämnar Ringvägen. För beskrivning av buller se stadsbyggnadskontorets kommentar under Buller och vibrationer i avsnittet Hälsa och säkerhet nedan. Gator och trafik Ambulanstrafik De flesta boende som yttrat sig är kritiska till att ambulanstransporterna till vuxenakuten föreslås ske via Tantogatan och Jägargatan. Sammanfattningsvis menar många boende att flytta nuvarande ambulansinfart, från dagens angöring direkt från Ringvägen till Tantogatan/Jägargatan förbi bostadskvarter intill ett viktigt rekreationsstråk är helt fel. Många skriver att det dagligen rör sig många oskyddade trafikanter i området - fotgängare, motionärer och cyklister, förskolegrupper på utflykt, föräldrar på barnvagnspromenad mm. De skriver att Tantogatan utgör gångväg till förskola och skola för ett stort antal barn och att något alternativ till Tantogatan inte finns. Föreningar skriver att Tantogatan redan idag är fylld av konflikter mellan olika trafikslag. De oroar sig därför för konsekvenserna när ambulanser tillkommer och annan trafik ökar. Några boende är oroliga att ambulanserna, i alla fall blåljustransporterna, inte kommer att hålla hastighetsgränsen, 30 km/h. Några framför oro att eftersom sirenerna stängs av kommer trafiksäkerheten försämras då oskyddade trafikanter inte kommer att upptäcka ambulanserna. Några yttranden påpekar att ambulansvägen passar dåligt ihop med stadens planer på nya bostäder utefter Tantogatan, utökad badstrand och bron till Årsta holmar.

8 SID 8 (34) Många skriver att det måste vara möjligt att skapa en bättre ambulans- och transportväg inom anläggningen, antingen söder om sjukhuset eller genom garaget. Tantogatan kan inte vara enda till- och utfart för samtliga trafikslag. Det måste vara möjligt att hitta en trafiklösning som kan utgöra en effektiv transportväg för en utbyggd akutvård utan att den samtidigt försämrar trafiksäkerheten och ökar otryggheten för oskyddade trafikanter. De skriver att i ett så här omfattande projekt, som kommer att påverka både stadsbild och människors närmiljö, måste det få kosta att skapa en bra angöring. Några boende framför kritik mot trafikutredningen som de anser fokuserar på att hitta argument för den valda lösningen istället för att redovisa och analysera olika möjliga trafiklösningar. Kritik framförs också mot några av de siffror som tagits fram i trafik-pm. Några boende skriver att ett argument som används i underlaget är att en del av ambulanstransporterna kommer västerifrån och skulle få en kortare körsträcka denna väg jämfört med andra alternativ. Vad som däremot förtigs är att merparten av transporterna kommer från andra hållet, från Skanstull, med motsvarande förlängning av körsträckan. Några boende och föreningar anser att Locums argument för placering av den nya akutmottagningen och ambulansangöringen i väster: att den befintliga akutmottagningen kan användas under byggtiden, inte kan vara ett styrande argument för en långsiktigt hållbar lösning. Några boende framför också kritik och oro för att ambulanser som lämnat av patient omedelbart får ett nytt uppdrag och därmed färdas genom samma bostadskvarter på ännu ett brådskande uppdrag. Ett yttrande ger förslag på att ambulanser endast ankommer via Tantogatan, medan ambulanserna sedan kör ut på södra sidan av sjukhuset och ner mot Ringvägen via Sjukhusbacken. Detta skulle innebära att antalet ambulanstransporter halveras via bostadsområdet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Detaljplanen ger möjligheter att lösa ambulansinfart från olika håll. Detaljplanen föreskriver inte en ambulansinfart utan ger möjlighet till flera. Detaljplanen redovisar konsekvenserna av det alternativ som bedöms lämpligast och troligast och i Trafik-PM belyses flera studerade alternativ utöver det föreslagna. Det trafik-pm som togs fram inför samråd förtydligas och kompletteras med en mer utförlig redovisning av de olika alternativen, trafiksäkerhet och trafiksiffror till ett nytt trafik-pm inför granskningsskedet. Nedan ges ett sammanfattande ställningstagande, i trafik-pm kommer frågorna belysas mer detaljerat. Ambulanstransporterna föreslås primärt använda Tantogatan och Jägargatan vid transporter till sjukhuset. Alternativet att primärt angöra akutmottagningen söderifrån via Sjukhusbacken har valts bort på grund av att vägen är smal, kurvig och har mycket dåliga siktförhållanden. Det saknas dessutom gångbana på sträckan. Mycket stora ombyggnader av befintlig väg skulle krävas och det är osäkert om tillräckligt god standard skulle kunna uppnås på sträckan. Restiden för ambulanser är viktigt och alternativet söder om sjukhuset innebär totalt sett en längre restid än via Tantogatan och Jägargatan. Norr/västerifrån innebär transportvägen söder om sjukhuset ca 70 sekunder längre väg och

9 SID 9 (34) öster/söderifrån blir restiden likvärdig. Alternativet med ambulansangöring via befintligt garage har valts bort med anledning av för låg takhöjd. I garaget är det endast 2,15 m i takhöjd och en ambulans är 3 meter hög. De tillkommande ambulanstransporterna på Jägargatan bedöms bli ca 115 stycken, dvs högst 230 fordonsrörelser per dygn. Flest ambulanstransporter sker på vardagar vid lunchtid, minst antal på nätter. Ambulanserna kommer inte att rycka ut från akutintaget, utan dagens ambulanshall vid Sjukhusbacken kommer istället iordningsställas för utryckning. Sannolikt kommer flertalet ambulansförare att välja vägen söder om sjukhuset för transport från den nya till den gamla ambulanshallen, vilket minskar trafiken på Jägargatan jämfört med siffran 230 som redovisats ovan. Ett antal åtgärder planeras för att öka trafiksäkerheten och framkomligheten för oskyddade trafikanter i området. Stockholm stad planerar att under de närmaste åren bygga en cykelbana på Tantogatan mellan Marmorgatan och Ringvägen. I samband med utbyggnaden av Södersjukhuset planeras ett antal åtgärder. Dessa är bland annat en ny bredare gångbana utmed den nya lokalgatan, en ny gångpassage över Jägargatan i anslutning till den nya gatan, en ny gångväg söder om sjukhusområdet som binder samman de södra delarna av Jägargatan och en ny gångbana längs den västra sidan av Jägargatan, från Flintbacken och söderut som inte finns idag. I Trafik-PM bedöms trafikalstringen till följd av de nya lägena för godsmottagning och ambulansangöring som förhållandevis liten och de valda lösningarna bedöms ge tillfredställande trafiksäkerhet för samtliga trafikantslag. De planerade åtgärderna för oskyddade trafikanter ökar trafiksäkerheten för dem. Avseende placering av ambulansintag och akutvårdsavdelning är det ett stort allmänt intresse att vården i Stockholm och på Södersjukhuset fungerar över tid. Det gäller både under byggtiden och på längre sikt. Locum och Stockholms läns landsting har bedömt att aktuellt projekt är det lämpligaste i volym och placering för att bemöta det uppdraget. Angående hastighetsbegränsning för ambulanstrafiken så har alla ambulanstransporter ansvar att färdas trafiksäkert samt att ta hänsyn till omgivningen. Hastigheten ska anpassas till rådande trafiksituation och gällande hastighetsbegränsningar. Tidsvinsten med att korta sträckor köra snabbt är liten och står i motsats till säkerheten. Tvära inbromsningar och svängar kan äventyra säkerheten för såväl patient, ambulanspersonal som personer i omgivningen, en lägre hastighet är därför säkrare även för patient och ambulanssjukvårdare. Eftersom behandling av patienten påbörjas redan i ambulansen är det idag inte samma fokus på att snabbt komma till akutmottagningen. Idag körs därför ambulanserna lugnt även om det är brådskande fall. Sirener används inte mer än nödvändigt och oftast inte nattetid eller vid lågtrafik. Ambulanstransporterna slår av ljudsignalerna så fort de svänger av Ringvägen. Om det behövs finns det andra, tystare, ljudsignaler för att påkalla uppmärksamhet.

10 Personbilstrafik, varutransporter och transporter under byggskedet En boende framför synpunkter på att den nya lokalgatan tillåter fordonstrafik. I Trafik-PM framgår att biltrafiken i området har minskat, och väntas minska ytterligare, vilket ses som positivt. Då projektet dessutom ska syfta till att ytterligare främja cykel och kollektivtrafik framför bilism ifrågasätter därför yttrandet varför biltrafik på den nya lokalgatan är motiverad. Den boende skriver att det finns många sätt att bygga en positiv, glädjande stad på och behöver inte inbegripa fordonstrafik. Några yttranden är kritiska till att trafik-pm omnämner att personalens bilanvändning väntas minska då denna trafik på Tantogatan/Jägargatan redan är minimal. Föreningar i området framför bland annat att trafiken till och från försörjningskvarteret inte kommer minska utan fortsättningsvis drabba Tantogatan/Jägargatan, Marmorgatan liksom den nya planerade gatan. Blandningen av olika trafikslag på ett begränsat gatunät i tätbebyggt område riskerar att skapa en mycket riskabel och komplex trafiksituation. Infart till akut- och försörjningsbyggnader borde ske söder om sjukhuset. Vintertid går också lastbilstrafik till stadens sandsilodepå vid Årstaviken. Några yttranden anser att dessa transporter borde omdirigeras. SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 10 (34) Några yttranden framför oro för byggtrafiken i områden vid genomförandet av planen. Trafikkontoret anser att det är positivt att fastighetsägaren jobbar med att få ner privatbilsanvändningen till sjukhuset. Om det påverkar behovet av parkeringsplatser kan Trafikkontoret dock inte att avgöra i det här skedet. Ett övrigt yttrande ger förslag att vägsträckan Tantogatan Jägargatan borde bli huvudled för att göra trafiksituationen tydligare. Trafik från Tantogatan, väster om Jägargatan, mot Ringvägen skulle då få väjningsplikt för trafiken till och från Jägargatan. I samma yttrande anses att det krävs en total översyn av trafiksituationen för att ge ett bättre flöde. Det kan till exempel vara en rondell eller att en fil i vardera riktningen på Ringvägen upplåts åt kollektivtrafik, såsom del av Ringvägen mellan Sjukhusbacken och Skanstull. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Att fordonstrafik medges på den nya lokalgatan är viktigt för att tillgodose tillgängligheten till kvarteren och intilliggande bebyggelse. Försörjningskvarteret föreslås få entréer, både för fotgängare och bilar, mot den nya gatan. Att gatan blir körbar innebär att de befintliga vändplaner som finns inte behövs. Det är markeffektivt och ger mer flexibla möjligheter för utformningen av sjukhusområdet. Att gatan planläggs för att medge fordonstrafik innebär också att en långsiktighet i hur kvarteren kan användas uppnås. Gatan ger god orienterbarhet och ger en logisk koppling och avgränsning mellan kv Tvätteriet och sjukhuset. Trafiken på den nya lokalgatan bedöms bli liten och bedöms därför inte innebära några trafiksäkerhetsproblem.

11 SID 11 (34) Avseende synpunkter om att de trafikmängder som alstras av personalen redovisas i trafik-pm anser stadsbyggnadskontoret att det är relevant att redovisa framtida trafikmängd. Då måste även andelen trafik alstrad av Södersjukhusets personal räknas, för att beskriva en så heltäckande bild av framtida trafiksituation som möjligt. Det är 56 parkeringsplatser för personal som försvinner. Platserna bedöms ha en omsättning på 2-3 resor per plats vilket motsvarar ca 150 fordonsrörelser per dygn. Trafik-PM kommer att beskriva beräknade trafikmängder till försörjningskvarteret. Styrning av trafiken till sandsilodepån kan inte regleras med detaljplan. Vid genomförandet av detaljplanen kommer en trafikanordningsplan tas fram för byggtrafik och tillfälliga omläggningar. Planen tas fram i samråd med Trafikkontoret och i den är frågor som störningar och säkerhet viktiga att hantera på ett bra sätt. Korsningen Ringvägen/Tantogatan bedöms idag klara en bra trafiksäkerhet. Gällande detaljplan ger möjlighet att bygga om korsningen om behov uppstår. Gång- och cykeltrafik Stadsdelsnämnden skriver att det är mycket positivt att frågor om hållbart resande är aktuella i projektet och att gång- och cykeltrafikanter ska gynnas vid planeringen av bebyggelse och utemiljöer. Det är angeläget att det tillkommer ordnade cykelparkeringar i tillräcklig mängd då det i dagsläget är ett påtagligt problem i området med cyklar som parkeras utanför anlagda cykelplatser. Trafikkontoret anser att behovet av x-bestämmelsen mellan vändplanen på Marmorgatan och bort mot sjukhusets huvudentré är oklart. I den intilliggande planen finns det inte något x och Trafikkontoret ser inte någon risk för att allmän tillgänglighet på sikt kommer att bli sämre om x:et tas bort. Ett yttrande ger förslag på att anlägga en cykelbana längs Tantogatan liksom att trottoaren breddas från Marmorgatan, då den idag är mycket smal. Ett yttrande föreslår att en gång- och cykeltunnel under Ringvägen som förlängning av Södermalmsallén mot Tantogatan behöver byggas för att underlätta för gång- och cykeltrafikanter. Samma yttrande föreslår också att den befintliga gång- och cykelbron över järnvägen vid Tantogatan Jägargatan förlängs över Tantogatan mot Jägargatans södra del för att underlätta passager. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande X-området binder samman befintligt x-område och allmän plats vid Marmorgatan. Till granskningen kommer x-områdets utbredning att studeras och eventuellt justeras. För att underlätta för cykeltrafiken och förbättra trafiksäkerheten planerar Stockholm stad genom Trafikkontoret att inom de närmaste åren att bygga om Tantogatan med cykelbana mellan Marmorgatan och Ringvägen. Det finns det möjligheter till i gällande plan. Vid en eventuell framtida exploatering intill Tantogatan kan trafiksäkerheten öka ytterligare. I samband med de planerade

12 SID 12 (34) åtgärderna på Södersjukhuset genomförs också ett antal åtgärder för oskyddade trafikanter. Den nya lokalgatan mellan kv Tvätteriet och försörjningskvarteret förses med gångbanor och i anslutning till gatan en gångpassage över Jägargatan. Längs den västra sidan av Jägargatan, från Flintbacken och söderut, föreslås en ny gångbana längs gatan. Denna medför ökad tillgänglighet till gångstråken längs Årstaviken söder om sjukhuset. Söder om sjukhusområdet byggs också en ny gångväg som binder ihop de södra delarna av Jägargatan. Kollektivtrafik Trafikförvaltningen skriver att det är viktigt att skapa tillgängliga gång- och cykelförbindelser både till hållplatser vid sjukhusentrén samt till hållplatser vid Tantogatan. Utformningen av vägar mellan hållplatser och bebyggelse skall vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Flygtrafik Trafikverket framför att uppförande av byggnader eller andra föremål högre än 20 meter (45 meter inom sammanhållen bebyggelse) kan komma att påverka luftfarten varför en lokaliseringsbedömning ska göras. En lokaliseringsbedömning ska alltid beställas i god tid när byggnadsverk högre än 20 meter (45 meter inom sammanhållen bebyggelse) planeras. Det är lämpligt att denna görs i detaljplaneskedet, och att frågan behandlas i planbeskrivningen. Den som avser att uppföra en hög byggnad ska dessutom senast fyra veckor före byggstart skicka en flyghinderanmälan till Försvarsmakten (2010:770, 6 kap. 25 ). Flyghinderanmälan görs när det finns bygglov eller miljötillstånd. Flyghinderanmälan avser byggnader och andra föremål som är högre än 45 m inom tätort och högre än 20 m utanför tätort. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Avseende flyghinder håller sig föreslagna vård- och behandlingsbyggnader under eller på samma nivå som Södersjukhusets befintliga byggnader. Byggnadshöjden för vårdbyggnaden blir under 45 meter. Södersjukhuset kommer att behöva bygga en ny skorsten för reservkraftverket. Denna kommer sannolikt behöva vara över 45 meter varför frågan om lokaliseringsbedömning ska utredas inför granskningen av detaljplanen. Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten Stockholm Vatten skriver att befintlig spill- och dagvattenservis mot Marmorgatan respektive vattenservis mot Jägargatan behålls vid föreslagen ombyggnad inom fastigheten. Lägsta vattentryck i förbindelsepunkt motsvarar nivån +50 m vp över stadens nollplan. Vid normalt anordnande av installation kan det innebära att intern tryckstegring erfordras för tappställen över nivån +30 m vp. Sådan installation bekostas ej av Stockholm Vatten. Stockholm Vatten skriver att föreslaget u-område justeras så att deras befintliga ledningar inryms. U-områdets bredd ska vara minst 6 meter. På bifogad karta redovisas ett justerat u-område. Stockholm Vatten kan ej acceptera byggnader inom u-området som illustrerats på detaljplan och i beskrivning.

13 El/Tele Teliasonera Skanova Access AB har markbundna ledningar med tillhörande kanalisation och kabelbrunnar i väster om detaljplanområdet, ledningarna försörjer befintlig byggnation. Ledningarna framgår av bifogad kartbild. Generellt så önskar Teliasonera Skanova Access att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i sina nuvarande lägen för att undvika de olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flytt. Energiförsörjning Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår utöver tidigare underlag att möjligheterna utreds att anlägga solpaneler i kombination med fördröjningsåtgärder på taken. Fortum Värme skriver att hänsyn måste tas till befintlig fjärrvärmeledning inom området. Vidare utredning får visa om behov av flytt finns. Fortum Värme kan erbjuda fjärrvärme. SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 13 (34) Angående fjärrkyla har Fortum Värme tunnellagda ledningar för fjärrkyla inom området. Räddningstjänst SSBF ser i dagsläget inga konflikter med att genomföra räddningsinsatser i området utifrån ett detaljplaneperspektiv. Byggnadernas förutsättningar samråds förslagsvis med SSBF i bygglovskedet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande U-område justeras enligt Stockholm Vattens önskemål. Illustrerad byggnad ovan u-området är en inbyggd befintlig syrgastank. Byggrätt i detaljplanen tas bort och befintlig syrgas kan ligga kvar då ledningarna är tillgängliga i dagsläget. Frågor om eventuella ledningsförändringar samt tryckstegring kan lösas vid genomförandet av detaljplanen. Exploatören ansvarar för planerande, bekostande och genomförande av dessa åtgärder i samråd med respektive ledningsägare. Detaljplanen ger möjlighet att anlägga solpaneler och fördröjningsåtgärder på taken. Hälsa och säkerhet Buller och vibrationer Trafikverket anser att de riktvärden som finns för trafikbuller och som anges i regeringens proposition 1996/97:53 ska följas vid planering av ny bebyggelse för att uppnå en god boendemiljö. Trafikverket anser att samma riktvärden som för bostäder bör gälla för vårdlokaler. Bullerutredningen bör kompletteras med prognosdata för framtida spårtrafik, år Flygbuller omnämns inte i bullerutredningen. Trafikverket gör dock bedömningen att de ekvivalenta och maximala bullernivåerna från Bromma flygplats inte är något problem i detta fall. Ett par boende framför oro mot ljud- och ljusstörningar från tillkommande ambulanser. För detta nämns inga bulleråtgärder i handlingarna.

14 SID 14 (34) En boende skriver att trafikbuller, framförallt från kollektivtrafik och sjukhustrafik, är något man får leva med som boende i innerstaden. Men bullret från försörjningskvarteret borde kunna åtgärdas. Det lågfrekventa bullret från försörjningsanläggningen är redan idag en påtaglig störning och hörs in i bostaden - trots stängda fönster. Det påverkar både sömn och livskvalitet. I bullerutredningen står att tillkommande installationer i försörjningskvarteret bör kravsättas så att de inte bidrar till att öka ljudnivån. Den boende anser att de nya installationerna och det nya försörjningskvarteret bör projekteras för att kraftigt minska den ljudförorening som det idag utgör. Risk Länsstyrelsen skriver att staden har redogjort för de rutiner som finns för att hantera de kemiska ämnen och medicinska gaser som förekommer på sjukhuset. Enligt Länsstyrelsen behöver det också framgå om en lossningsplats ska finnas inom planområdet och om t ex ventilationen behöver vara avstängningsbar. Om det finns behov av en större förvaringstank för farliga gaser i samband med att sjukhuset expanderar bör lokaliseringen beskrivas och eventuella säkerhetsåtgärder regleras på plankartan. Inom planområdet finns Södersjukhusets reservkraftverk. Länsstyrelsen skriver att då det nya Södersjukhuset står klart kommer befintlig reservkraftförsörjningen att vara underdimensionerad och ett nytt reservkraftverk planeras därför inom planområdet. Länsstyrelsen anser att planhandlingarna behöver redogöra för reservkraftanläggningens lokalisering i förhållande till närliggande bostäder och vårdlokaler samt var lossning och hantering av miljödiesel kommer att ske. Länsstyrelsen anser även att transportvägen genom sjukhusområdet samt mängden miljödiesel som hanteras behöver uppges. Föroreningar i mark Hela sjukhusområdet utgör ett objekt i Länsstyrelsens databas över eventuellt förorenade områden. Planbeskrivningen uppger att det funnits en förbränningsanläggning inom området och att den kan ha bidragit till föroreningar i mark och byggnader. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att få en fullständig bild över den eventuella föroreningssituationen. Om det finns ett saneringsbehov bör saneringsåtgärderna ske enligt Naturvårdsverkets riktlinjer och utföras på ett långsiktigt hållbart sätt. Eventuell sanering sker i samråd med stadens miljöförvaltning som är tillsynsmyndighet i frågan. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Bullerutredningen kompletteras med prognosdata för framtida spårtrafik, år Stadsbyggnadskontoret anser därmed att trafikbullerfrågan är tillräckligt utredd. Stadsbyggnadskontoret bedömer att det inom planområdet finns goda möjligheter att skapa vårdlokaler med bra ljudnivåer. Besvärande bullernivåer från järnvägen når enligt bullerutredningen inte till vårdlokalerna. Bullerutredningen räknar med att sirener liksom idag stängs av när ambulansen svänger in på Tantogatan och påverkar därför inte boende längre in i området.

15 Försörjningskvarteret ska klara gällande riktvärden för industribuller. Locum/Landstinget är uppmärksammade på frågan. Vid nyproduktion av försörjningslokaler finns goda möjligheter att skapa tystare lösningar. Risker med anledning av kemiska ämnen, medicinska gaser samt reservkraftförsörjning kommer att belysas ytterligare inför granskningen av detaljplanen. Beskrivning av förorenad mark ses över i planhandlingarna. Information om hur eventuellt påträffade föroreningar ska hanteras förs in i beskrivningen. Miljö- och klimataspekter Miljöbedömning Länsstyrelsen delar stadens bedömning att detaljplanens genomförande inte kan förväntas medföra betydande miljöpåverkan. SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 15 (34) Miljökvalitetsnormer för vatten (MKN) samt dagvatten Länsstyrelsen anser att det är viktigt att ta höjd för kommande klimatförändringar med ökad nederbörd. Det kan därför vara lämpligt att studera möjligheten att förlägga fördröjningsmagasin i de nya gator som skapas i planen. Länsstyrelsen har inga ytterligare synpunkter under förutsättning att de dagvattenlösningar som presenteras i planbeskrivningen genomförs. Även miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår att möjligheterna att förlägga fördröjningsmagasin i de nya gatorna utreds. Stockholm Vatten skriver att det är viktigt att planera så att dagvatten i första hand kan tas omhand inom fastigheten. I andra hand ska fördröjning ske innan avledning sker till befintlig kombinerad avloppsledning i Marmorgatan respektive Jägargatan. Vid eventuella frågeställningar beträffande omhändertagande av dagvatten kan områdesansvarig kontaktas. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Möjligheterna att förlägga fördröjningsmagasin i de nya gatorna belyses till granskningen av detaljplanen. Övriga frågor Länsstyrelsen anser att funktionen i de två tunnlarna under planområdet behöver beskrivas. Det behöver tydliggöras om särskild hänsyn behöver tas. Staden kan behöva överväga om någon reglering behövs angående t ex borrdjup eller påförande av laster. En bostadsrättsförening undrar hur ombyggnaden av korsningen Tantogatan/Jägaregatan ska se ut och hur återvinningsstationen ska placeras. En boende är angelägen att återvinningsstationen blir kvar i området. En bostadsrättsförening framför att Södersjukhuset är Stockholms Stads största arbetsplats med cirka 6000 anställda. Sjukhuset har också många besökare varje dag. Detta i kombination med en kvällsbefolkning bestående av boende borde enligt föreningen rimligen skapa ett bra underlag för publika funktioner i försörjningskvarterets bottenvåning. Idag lider närområdet brist på

16 kommersiella funktioner i bottenvåningarna, något som ökar trycket på att ny bebyggelse i denna del av Södermalm förses med detta. Läget borde till exempel kunna medge till exempel ett kafé eller en mindre restaurang med både lunch- och middagsgäster. Under vidare bearbetning av försörjningskvarteret borde en handelsutredning genomföras för att belysa de behov som möjligen kommer att uppstå av kommersiell service i närområdet. En boende anser att planförslaget behöver utökas för att också inrymma överdäckning spårområdet, ny bostadsbebyggelse längs Ringvägen från Tantogatan till Zinkens idrottsplats. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Avseende länsstyrelsens synpunkt om geotekniska förhållanden/funktion i tunnlar anser kontoret att hänsyn är tagen genom bestämmelser om lägsta schaktningsnivå på plankartan. SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 16 (34) Korsningen Ringvägen/Tantogatan bedöms idag klara en bra trafiksäkerhet. Gällande detaljplan ger möjlighet att bygga om korsningen om behov uppstår. Detaljplanen reglerar inte återvinningsstationen, inga förändringar planeras. Stadsbyggnadskontoret och Locum/landstinget arbetar för att försörjningskvarteret ska bli så öppet och inbjudande som möjligt. En handelsutredning föreslås dock inte tas fram. För fastighetsägaren och sjukhuset är det viktigt att försörjningskvarteret får en så bra funktion som möjligt och att det finns utvecklingsmöjligheter inom den byggda strukturen. Den utåtriktade verksamheten som eftersträvas i försörjningskvarteret är därför kopplad till sjukhusets verksamhet och dess användning. Det är inte aktuellt att i samband med Södersjukhusets utveckling även planlägga för stadsutveckling på och intill spårområdet. Sjukhusets utveckling är varken beroende av eller förhindrar en sådan framtida utveckling. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Flertalet remissinstanser tillstyrker planförslaget och framför synpunkter i sak, i huvudsak riskaspekter med anledning av nytt reservkraftverk samt hantering av gaser, markföroreningar, geotekniska förhållanden, x-områdets och u- områdets utbredning, trafikbuller från järnvägen, lokaliseringsbedömning med anledning av flyghinderhöjder samt dagvatten. Skönhetsrådet avstyrker planförslaget i de delar som avser byggnadsfronten mot söder med hänvisning till att vårdbyggnadens höjd och de utrymmen för installationer som föreslås över taklisthöjd innebär ett ovarsamt tillägg till det funktionalistiskt gestaltade sjukhuset och dess väl avvägda volymer, smala gavlar och platta tak. Mot de andra tilläggen i form av nya byggnadsvolymer har skönhetsrådet ingen erinran. De flesta sakägare och övriga boende som framfört synpunkter är starkt kritiska till att transporterna, främst ambulanstransporterna, planeras gå via Tantogatan/Jägargatan och är oroliga för störningar och trafiksäkerhetsaspekter kopplade till denna tillkommande trafik.

17 Boende lyfter också synpunkter på föreslagna volymer, bullerstörningar, gestaltning samt önskan att inrymma utåtriktad verksamhet/handel i försörjningskvarteret. SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 17 (34) Sedan samrådet har Locums/Landstingets projektering av föreslagna byggnader kommit längre. Det framkommer att vårdbyggnaden mot vattnet behöver bli något större för att rymma alla nödvändiga stödfunktioner, ett nytt reservkraftverk med en högre skorsten behöver byggas i försörjningskvarteret och akut- och behandlingsbyggnadens planlösning behöver justeras vilket innebär en bredare byggnad jämfört med den illustrerade under samrådet. Föreslagna förändringar Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet samt de aspekter som framkommit under projektering kommer följande frågor att studeras vidare: - Ett bearbetat Trafik-PM tas fram. Trafik-PM bearbetas med anledning av inkomna synpunkter och kommer tydligare beskriva de olika alternativa transportvägarna, konsekvenserna, planerade åtgärder och trafiksäkerhetsfrågorna i området. - Det är inte ur vårdens synpunkt möjligt att minska de föreslagna vårdytorna i enlighet med skönhetsrådets synpunkter. Däremot bearbetas utformningen av vårdbyggnaden, synlig från söder, för att en god gestaltning ska åstadkommas. - Gestaltningen utvecklas även för övriga byggnader. Illustrationerna bearbetas och uppdateras. - Bullerutredning justeras med anledning av Trafikverkets yttrande. - Riskutredning tas fram med anledning av det planerade reservkraftverket. - En lokaliseringsbedömning avseende reservkraftverkets skorsten tas fram - Möjligheten att justera föreslaget x-område utreds. Kontoret föreslår att detaljplanen ändras så att justerade föreslagna byggnader överensstämmer med detaljplanen, u-område justeras efter Stockholm Vattens synpunkt, byggrätt vid försörjningskvarteret justeras efter Stockholm Vattens synpunkt, planhandlingarna revideras för att på ett tydligare sätt bemöta bland annat trafikfrågor, riskfrågor, flyghinder, bullerfrågor och markföroreningsfrågan.

18 SID 18 (34) Inkomna synpunkter Nedan redovisas en sammanfattning av inkomna synpunkter. För yttrandena i sin helhet hänvisas till planakten för projektet. Planakten för ärendet finns tillgänglig i Tekniska Nämndhuset på Fleminggatan 4. Statliga och regionala myndigheter och förbund Länsstyrelsen Länsstyrelsen bedömer utifrån nu kända förutsättningar att det inte finns skäl att anta att Länsstyrelsen kommer att pröva stadens beslut och upphäva detaljplanen med stöd av 11 kap. PBL under förutsättning att nedanstående synpunkter beaktas. Geotekniska förhållanden Av planbeskrivningen framgår att det finns två tunnlar under planområdet. Länsstyrelsen anser att tunnlarnas funktion behöver beskrivas för att tydliggöra om särskild hänsyn behöver tas. Staden kan behöva överväga om någon reglering behövs angående t ex borrdjup eller påförande av laster. Risker Staden har redogjort för de rutiner som finns för att hantera de kemiska ämnen och medicinska gaser som förekommer på sjukhuset. Enligt Länsstyrelsen behöver det också framgå om en lossningsplats ska finnas inom planområdet och om t ex ventilationen behöver vara avstängningsbar. Om det finns behov av en större förvaringstank för farliga gaser i samband med att sjukhuset expanderar bör lokaliseringen beskrivas och eventuella säkerhetsåtgärder regleras på plankartan. Inom planområdet finns Södersjukhusets reservkraftverk. Då det nya Södersjukhuset står klart kommer befintlig reservkraftförsörjningen att vara underdimensionerad och ett nytt reservkraftverk planeras därför inom planområdet. Planhandlingarna behöver redogöra för reservkraftanläggningens lokalisering i förhållande till närliggande bostäder och vårdlokaler samt var lossning och hantering av miljödiesel kommer att ske. Länsstyrelsen anser även att transportvägen genom sjukhusområdet samt mängden miljödiesel som hanteras behöver uppges. Riksintresse kulturmiljö Planområdet ingår i riksintresset för kulturmiljövården "Stockholms innerstad med Djurgården". Länsstyrelsen anser att förslaget är väl avvägt i förhållande till Södersjukhusets befintliga höjd samt till stadens siluett. Riksintresset för kulturmiljövården påverkas därmed inte av förslaget. Det är även positivt att en dokumentation av området och av enskilda byggnader ska göras innan bebyggelsen rivs. Föroreningar i mark Hela sjukhusområdet utgör ett objekt i Länsstyrelsens databas över eventuellt förorenade områden. Planbeskrivningen uppger att det funnits en förbränningsanläggning inom området och att den kan ha bidragit till föroreningar i mark och byggnader. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att få en fullständig bild över den eventuella föroreningssituationen. Om det finns ett

19 SID 19 (34) saneringsbehov bör saneringsåtgärderna ske enligt Naturvårdsverkets riktlinjer och utföras på ett långsiktigt hållbart sätt. Eventuell sanering sker i samråd med stadens miljöförvaltning som är tillsynsmyndighet i frågan. Miljökvalitetsnormer för vatten (MKN) samt dagvatten Länsstyrelsen anser att det är viktigt att ta höjd för kommande klimatförändringar med ökad nederbörd. Det kan därför vara lämpligt att studera möjligheten att förlägga fördröjningsmagasin i de nya gator som skapas i planen. Länsstyrelsen har inga ytterligare synpunkter under förutsättning att de dagvattenlösningar som presenteras i planbeskrivningen genomförs. Miljöbedömning Länsstyrelsen delar stadens bedömning att detaljplanens genomförande inte kan förväntas medföra betydande miljöpåverkan. Trafikförvaltningen Trafikförvaltningen skriver att det är viktigt att skapa tillgängliga gång- och cykelförbindelser både till hållplatser vid sjukhusentrén samt till hållplatser vid Tantogatan. Utformningen av vägar mellan hållplatser och bebyggelse skall vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. I övrigt har Trafikförvaltningen inga synpunkter på förslaget. Trafikverket Trafikverket anser att de riktvärden som finns för trafikbuller och som anges i regeringens proposition 1996/97:53 ska följas vid planering av ny bebyggelse för att uppnå en god boendemiljö. Trafikverket anser att samma riktvärden som för bostäder bör gälla för vårdlokaler. Bullerutredningen bör kompletteras med prognosdata för framtida spårtrafik, år Flygbuller omnämns inte i bullerutredningen. Trafikverket gör dock bedömningen att de ekvivalenta och maximala bullernivåerna från Bromma flygplats inte är något problem i detta fall. Uppförande av byggnader eller andra föremål högre än 20 meter (45 meter inom sammanhållen bebyggelse) kan komma att påverka luftfarten varför en lokaliseringsbedömning ska göras. En lokaliseringsbedömning ska alltid beställas i god tid när byggnadsverk högre än 20 meter (45 meter inom sammanhållen bebyggelse) planeras. Det är lämpligt att denna görs i detaljplaneskedet, och att frågan behandlas i planbeskrivningen. Den som avser att uppföra en hög byggnad ska dessutom senast fyra veckor före byggstart skicka en flyghinderanmälan till Försvarsmakten (2010:770, 6 kap. 25 ). Flyghinderanmälan görs när det finns bygglov eller miljötillstånd. Flyghinderanmälan avser byggnader och andra föremål som är högre än 45 m inom tätort och högre än 20 m utanför tätort. Storstockholms Brandförsvar SBK har efter inrådan av SSBF använt en utredning för en annan detaljplan, Sjövik 5, som beslutsunderlag avseende olycksriskers påverkan på den aktuella planen. Beslutsunderlaget visar på låga risknivåer avseende farligt godsolyckor. Stadsbyggnadskontoret bedömer därför att inga åtgärder med avseende på olycksrisker från järnvägen. SSBF för ingen annan bedömning och anser att denna riskhantering med utnyttjande av redan befintligt underlag är exemplarisk.