E4, Ljungby Toftanäs byggs om till motorväg

Transkript

1 E4, Ljungby Toftanäs byggs om till motorväg trafikverket.se/e4-ljungby

2 Hånger 27 Toftanäs E4, Ljungby-Toftanäs, byggs om till motorväg Vägen byggs längs befintlig sträckning Vattenskyddsåtgärder på E4:an Vattentäkt E4 Toftaån Trafikplats Vidöstern Broar Dörarp E4 Vittaryd TPL 82 Hallsjö Flåren Bergaåsens vattentäkt Lagan Hölminge Ny rastplats med busshållplats och samåkningsparkering. Skålan Hörda Bolmen TPL 81 Lagan Lagan Åby Lagan E4 Ljungby-Lagan vattentäkt TPL 80 Ljungby N 25 Ryssby Angelstad Ljungby TPL 79 Ljungby S Kösen Lagan 25 Kånna Kånna vattentäkt 124 E4 Lantmäteriet, Geodatasamverkan 2

3 Vägen byggs om till en motorväg i samma sträcka som i dag. Arbetet startar hösten 2018 och beräknas vara klart Ett prioriterat område är att skydda vattentäkten Bergaåsen. Kapaciteten ökar på sträckan och trafiken blir mindre känslig för störningar Vi skapar ett smidigt flöde för trafikanter och näringsliv På hela sträckan från Kånna till Toftaholm bygger vi en ny motorväg på 3,2 mil. Målet är att förbättra vägens standard och öka framkomligheten, främst för den tunga trafiken men också för resenärer, näringsliv, pendlare och turister. Varje dygn passerar i genomsnitt cirka fordon, och andelen tung trafik är cirka 30 procent. Förbindelsen är en viktig nationell väg som får motorvägsstandard mellan Helsingborg och Gävle. Men också i ett vidare perspektiv är det en betydelsefull förbindelse genom hela Sverige. Trafikverkets ombyggnad av E4 förbi Ljungby bidrar till liv och rörelse i regionen och nationellt nu och i framtiden. Olycksdrabbad väg byggs om E4 mellan Helsingborg och Stockholm är en av Sveriges viktigaste vägar. De 3,2 milen förbi Ljungby är den enda delen av sträckan som saknar motorvägsstandard. Under 1999 sattes mitträcke upp på motortrafikleden, något som kraftigt minskade antalet svåra olyckor. Men den ständigt ökande trafiken har skapat nya problem och antalet incidenter är högt. Så här byggs vägen Vägen byggs om till motorväg i befintlig sträckning. Antalet fordon per dygn är , varav 30 procent är lastbilar. Hela sträckan är 3,2 mil lång. Byggtiden är mellan 2018 och Vi bygger om 4 befintliga trafikplatser. Det blir en ny rastplats med busshållplats och samåkningsparkering vid trafikplats Lagan. Omfattande vattenskyddsåtgärder byggs vid vattentäkterna Bergaåsen och Ljungby Lagan. Bullerskydd byggs på delar av sträckan. Det blir ett nytt viltstängsel och nya viltpassager på sträckan. Vi bygger om flera korsande och anslutande vägar till E4. 28 befintliga broar påverkas av arbetet. 3

4 2 1 Arkeologin berättar om bygden 3 Vattenvägarna viktiga under jägarstenåldern På flera av de undersökta platserna längs E4 har vi hittat lämningar som dateras till jägarstenålder. De äldsta fynden är drygt år gamla. Under jägarstenåldern livnärde man sig på jakt och fiske, och man samlade växter, frön och nötter. Man rörde sig över stora landområden. Delar av året tillbringade man vid kusten, till exempel vid Lagan och Nissans mynningsområden, för att periodvis ta sig in i landet. Om man skulle förflytta sig längre sträckor färdades man med båt. De halländska åarna fungerade som viktiga färdvägar mellan kust och inland. De äldsta lämningarna ligger nästan alltid i anslutning till sjöar och vattendrag, till exempel Lagan och Toftaån. Vi vet inte varför man för år sedan började leta sig upp längs de halländska åarna till det småländska höglandet. Under jägarstenåldern var befolkningstätheten vid kusten låg och det fanns sannolikt ingen större konkurrens om födan. Kanske var det i stället mänsklig nyfikenhet som gjorde att man började utforska höglandet. Kanske var det mänsklig nyfikenhet som drev forntidens människor inåt landet, från kusten till det småländska höglandet. 4

5 På flera av de undersökta platserna längs E4 har man hittat lämningar som dateras till jägarstenålder. Ovanligt stora fynd av flintredskap De arkeologiska undersökningarna som gjorts inför ombyggnationen av E4 gav ovanligt stora fyndmaterial. I de flesta fall brukar fyndmaterialen vara mer sparsamma. Flinta fanns inte naturligt i området, utan transporterades från kusten, där den kunde samlas uppspolad på stranden. Av den anledningen användes flintan sparsamt i inlandet. Stenmaterialet som hittats vid grävningarna visar dels var man haft sina lägerplatser, dels var man tillverkat och reparerat sina flintredskap. Men mer utförliga analyser kan också berätta vad de knivar, skrapor, borrar och pilspetsar som vi hittat kan ha använts till. Har man skurit i kött eller läder? Har man hyvlat i trä eller ben? Jägarna blev bönder För år sedan skedde en omvälvande förändring i hela södra Skandinavien, vilket också kom att påverka Ljungbyområdet man började odla grödor och hålla boskap och man blev mer bofasta. Vid de nu genomförda undersökningarna hittades inga säkra lämningar från denna tid. Däremot hittade vi lämningar från den yngsta bondestenåldern (cirka år gamla). Det är fortfarande mycket kvar att göra innan vi kan presentera en tydligare bild av vad som skett på de olika platserna. Genom att titta på olika aspekter i fyndmaterialen kan vi bygga upp en bild av vad som skett och få fram viktiga pusselbitar för att förstå den första koloniseringen av det småländska höglandet. Text och foto: Kenneth Alexandersson och Andreas Emilsson, Museiarkeologi sydost/kalmar läns museum Undersökning vid trafikplats 79, Ljungby södra. Flintspån från jägarstenåldern, ca år gammalt. En ca 1,5 cm stor flathuggen pilspets i flinta från den yngsta bondestenåldern, ca år gammal. 5

6 Vi bidrar till en bättre miljö för både människor, djur och natur Ny rastplats med många möjligheter I samband med att vi bygger om E4 till motorväg försvinner nuvarande rastplats vid Lagan. Den ersätts av en ny rastplats i anslutning till trafikplats Lagan. Den nya rastplatsen kommer att innehålla service- och rastytor för trafikanterna, och den ges en lummig inramning som smälter in i det småländska landskapet. Servicehus och möbelgrupper får en modern prägel, och blommande buskar och träd omger en central lekyta. Tillgängligheten till rastplatsen blir god för alla trafikantgrupper eftersom det finns busshållplats, parkeringsplats för samåkning och anslutande gång- och cykelbana. Trafikplatser får småländsk prägel Även utformningen av trafikplatserna förändras. Förändringen är störst i trafikplats Lagan där vi bygger en ny luftig bro med tillhörande cykelbana över E4. Trafikplatserna Lagan och Ljungby södra får en ny gestaltning som bygger på stenmurar och tallskog som är typiska inslag i landskapet. På sidorna, parallellt med E4, blir det belysta stenmurar och tallplanteringar. Lättare för djuren att passera I samband med att E4 byggs om till motorväg kommer ett antal broar att anpassas för att göra det lättare för djur att passera vägen. Bron över Lagan kommer exempelvis att utformas med en bredare strandremsa och en höjd under bron som innebär att klövvilt upp till älgars och hjortdjurs storlek känner sig trygga och kommer att röra sig under bron. Ytterligare ett antal portar som byggs och som trafikeras av en mindre mängd trafik kommer att anpassas. Det gäller till exempel ytmaterial och avskärmningar av buller och ljus, för att även vilt ska kunna och vilja använda dem. Dessutom kommer ett antal torrtrummor att byggas, vilket gör det möjligt för mindre djur att passera vägen på ett säkert sätt. Där det finns risk för att djur tar sig upp på vägen på fel sida av viltstängslet, till exempel vid trafikplatser, kommer det att bli möjligt för djuren att komma tillbaka till rätt sida. Text: Frida Kumb, miljöspecialist, Trafikverket. Text: Helena Niordson, Landskapsarkitekt, Trafikverket. 6

7 Flera sätt att skydda grundvattnet Vi har fokuserat på att skydda vägsträckans närliggande förekomster av grundvatten vattentäkterna Bergaåsen och Ljungby-Lagan. Ombyggnationen till motorväg leder i sig till ett bättre vattenskydd genom att risken för olyckor minskar. Men vi gör dessutom omfattande åtgärder för att förhindra att vattentäkternas kvalitet påverkas av utsläpp vid eventuella olyckor och av vägdagvatten. Vi anlägger bland annat diken som fungerar som filter där vägdagvatten renas. Inom Bergaåsen och andra utvalda delar av vägsträckan kommer vattens kyddet att bestå av täta diken där vägdagvattnet leds till dammar. Där renas vattnet ytterligare, innan det släpps ut i vattendrag. Dammarna kan stänga in eventuella föroreningar, i väntan på sanering. Vi sätter också upp räcken som förhindrar att såväl lätt som tung trafik kör av vägen. För samtliga skyddsåtgärder kommer vi att ta fram beredskapsplaner som beskriver rutinerna vid en olycka på vägen. Har du frågor? Anna Karlsson, Projektledare, , anna.karlsson@trafikverket.se Mattias Eriksson Biträdande projektledare, , mattias.eriksson@trafikverket.se Richard Lindow, Markförhandlare, , richard.lindow@trafikverket.se Kristjan Sigurdsson Projektchef, Barslund A/S , ksi@barslund.as Projektkontor Viaduktgatan Ljungby Följ projektet på: trafikverket.se/e4-ljungby Text: Jari Leskelä, miljöspecialist, Trafikverket. 7

8 TRAFIKVERKET. NOVEMBER BESTÄLLNINGSNUMMER: PRODUKTION: GULLERS GROUP. TRYCKERI:BRANDFACTORY. FOTO: WSP, MOSTPHOTOS, TRAFIKVERKET, ISTOCKPHOTO. Trafikverket, Box 810, Borlänge. Besöksadress: Kungsgatan 8, Växjö Telefon: , Texttelefon: trafikverket.se/e4-ljungby