Utveckling och utvecklingsstrategier för skogsresurser och landsbygd i Brasilien

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling och utvecklingsstrategier för skogsresurser och landsbygd i Brasilien"

Kjell Bengtsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Utveckling och utvecklingsstrategier för skogsresurser och landsbygd i Brasilien Anders Malmer KSLA-seminarium 11 december 2014 Jord-och skogsbruk i Brasilien och BRIC-länderna utmaningar och möjligheter

2 Anders Malmer - SLU Global Professor of Tropical Forest Ecology and Management specifically soil science at Department of Forest Ecology and Management, SLU in Umeå 30% Director at SLU Global, based at Ultuna campus, Uppsala 70% SLU Global Program Agricultural Sciences for Global Development to catalyze and coordinate SLU s contribution to Swedish Policy for Global Development (PGU)

based at Ultuna campus, Uppsala 70% SLU Global Program Agricultural Sciences for Global

3 Iakttagelser och reflexioner Officiell Svensk delegation kring Skog och energi maj 2009 Delegation från miljödepartementet för samarbete brett kring miljöområdet april 2013 Side-event Global landscapes forum vid COP 20 i Lima Peru, 6-7 december 2014

för samarbete brett kring miljöområdet april 2013 Side-event

4 Brasiliens del av amasonasbäcknet > 500 milj ha / 5 milj km 2 eller > 10 x Sveriges yta

6 Komplex bild för skogsförvaltning Brasiliens federala myndigheter har höga ambitioner och flera ministerier och myndigheter har delvis överlappande ansvar och målsättningar. Brasiliens delstater är relativt självständiga gentemot federationen och har haft olika strategier för utveckling och skogs(mark)förvaltning.

7 Situationen 2009 Värd för delegationen var Federala ministeriet för strategisk planering Stora problem att skapa industriella värden för skog, f.f.a. genom svårigheter att kontrollera avskogning för annan markanvändning I stort oklara markrättigheter, brist på legala instrument och omöjligt kontrollera stora områden både på plats och med fjärranalys Brist på incitament för att använda degraderade betesmarker istället för fortsatt avskogning för odling och bete Federal guidning till tre delstater för att illustrera utveckling och problematik

genom svårigheter att kontrollera avskogning för annan markanvändning I stort oklara markrättigheter, brist på legala instrument och

8 Situationen 2013 Värd för besöket var Miljöministeriet och miljömyndigheten IBAMA Avskogningstakten har minskat, fjärranalys för skogsövervakning och planering utvecklad, kontroll i fält finns men varierande i regioner Nationellt register över markägande under uppbyggnad Skogsmyndigheten utvecklar en strategi för REDD+ som innefattar både stängning av skogsområden, biodiversitetsinriktad skogsrestaurering samt SFM och landsbygdsutveckling

regioner Nationellt register över markägande under uppbyggnad Skogsmyndigheten utvecklar en strategi för REDD+

9 Miljöministern Izabella Teixeria 2013 Miljöpolitik som drivkraft förutveckling Målsättning att ta skogsberoende befolkning ur fattigdom och minska polarisering mellan jordbruk och skogsförvaltning Restaurering av mark central för samhälleliga mål för produktion av såväl mat, fibrer och energi som ekosystemtjänster milj ha i behov av restaurering (Sveriges totala yta = 45 milj ha)

skogsförvaltning Restaurering av mark central för samhälleliga mål för produktion av såväl mat,

10 Förutom senaste decenniet har avskogningen haft en komplex trend (km 2 avskogning per år)

11 Delstaterna representerar olika grad av frontier Gardner et al., 2014, SEI

12 Delstat Mato Grosso växande välstånd från agribusiness Cuiába, huvudstad i Mato Grosso

13 Marken är mer värdefull utan träd Brazilien har ungefär lika många kor som innevånare (190 milj) Mato Grosso har 2 milj innevånare på en yta som 2 x Sverige Ungefär 1 ko/ha, 30kg köttproduktion ha/år (USA 120 kg/ha/år)

Grosso har 2 milj innevånare på en yta som 2 x Sverige

14 Storskalig intensivodling av soya, majs & bomull 29% bete, 28% spannmål, 38% skog, 5% skyddad mark

15 Dominerande träprodukt energi/träkol Strategi växande agribusiness Mycket utarmad skog potensial för rehab, men litet ek intresse Rehabilitering av älvnära skog för vattenkvalitet

16 Delstat Amazonas orörda skogar och bevarande

17 Manaus, 2 milj inv (=70% delstatens befolkning) med skattebefriad högteknologi-industri ingen skogsindustri

18 Strategin är reservatsbildning (52% av skogen under olika former av skydd) och utveckling av non timber forest products för urinvånarna REDD pilotprojekt

19 Delstat Acre divers strategi areellt och i intensitet (industriellt/småskaligt) 36% av Sveriges yta, inv, 90% skog, 55% skyddad yta resten för utveckling jord- och skogsbruk

Sveriges yta, 700 000 inv, 90% skog, 55%

20 Stöd till småskaligt jordbruk och skogsprodukter med industriell anknytning

21 Välplanerat skogsbruk samt andra skogsprodukter (gummi) och ekoturism i samma skog

22 Satsning på effektiv energianvändning och utveckling av träprodukter

23 Senaste åren har sett en utveckling med både ökad jordbruksproduktion och minskad avskogning Nepstad et al., 2014, Science

24 Den positiva utvecklingen är resultat av en uppsjö av olika policys, lagar och frivilliga överenskommelser. Alla dessa processer har olika motiv, måttstockar och definitioner för framgång Fragmentiserad dialog mellan stat, industri och civilsamhälle Låg kapacitet för att förstå och implementera low carbon agriculture, inte minst på gårds-nivå The territorial performance system BRAZIL är ett initiativ utifrån en multi-sektor-dialog med mer än 50 organisationer ( Forest Farms and Finance Initiative ). Det syftar till att förbättra möjligheterna för myndigheter, bönder och företag att ta del i de incentivs som finns. Stöds av Norad och en rad privata stiftelser

25 Stort intresse för skogsfrågor kring COP 20 i Lima REDD+ instrumentets utveckling oklar, många förberedande- och pilotprogram och frågetecken kring fullskala, MEN: Bred förståelse för behov av komplex utveckling av uthålligt intensivt brukande och förbättrade livsbetingelser på landsbygden Företag som Unilever snart framme vid 100% deforestation-free production Nio Latinamerikanska länder (ej inkl. Brasilien) går samman och utlovar restaurering av 20 milj ha skog till 2020 ( 20 x 20 inititative - förutsatt finansiering, del av Bonn-inititativet ) Flertalet Brasilianska delstater i Amasonsbäckenet deltar i Governors climate and forests task force

26 Globalt regionalt samarbete Governors climate and forests task force inkluderar 25% av världens tropiska skogar och 75% av Brasiliens skog

27 Governors climate and forests task force Hittills finansierat av medlemmarna, US State Department, USAID, Norad, m.fl. Eget innovativt förslag från Brasilien på Emission reduction units (UREDD+) Stärker kapacitet nationellt inom ministerier, myndigheter och civilsamhälle, över delstats- och nationsgränser Inkluderar de-carbonization of agro-food supply chains Följer och analyserar utveckling Bygger och fördjupar samarbeten för finansiering och gemensamma aktiviteter

28 Kan Sverige vara en partner i internationell (Brasiliens) skogsutveckling? SLU har enstaka mindre samarbeten med Brasilien kring djur, växtfysiologi och analyser av payment for environmental services och REDD+ Språk, byråkrati (EMBRAPA) och relevant finansiering har hittills varit barriärer Governers task force saknar nordliga partners, har Engelska som arbetsspråk och ligger i linje med påbörjad dialog Sverige Indonesien.

29 Tack för intresset!

31 Biomass and Nutrient Content Pathways for Ecosystem Repair ECOSYSTEM FUNCTION Reallocation/ Reclamation Restoration ORIGINAL ECOSYSTEM Rehabilation Normal Ecosystem Development Reallocation/ Reclamation Neglect DEGRADED ECOSYSTEM ECOSYSTEM STRUCTURE Species and Complexity Adapted from Lugo 1988; Meffe et al. 1994

32 The forest transition curve

33 20 x 20 initiative Peru, Argentina, Ecuador, Columbia, Mexiko, Chile, Costa Rica, Guatemala, Ej Brasilien

Relevanta dokument

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen