UR PERTTIS PERSPEKTIV

Transkript

1 NYHETSBREV FÖR KONTROLLMYNDIGHETERNA UR PERTTIS PERSPEKTIV Året som gått visar hur otroligt viktig livsmedelskontrollen är December igen, tiden går fort, det kan man inte ta ifrån den. Vi har ännu ett händelserikt år i livsmedelskontrollen där den stora tilldragelsen varit nationella livsmedelsstrategin. Och det är värt att reflektera över att när riksdag och regering nu enas om en strategi för tjugo år framåt, och för en av landets stora näringar, så lyfts kontrollen upp som en grundläggande förutsättning för framgång. Det vi gör är viktigt. Och utveckling är viktigt. Fredagen den 8 december 2017 Livsmedelskonsumtion och livsmedelsproduktion är grundläggande i både Agenda 2030 och nationella livsmedelsstrategin. Livsmedelskontrollen får nya och fördjupade uppdrag. Vi behöver ta hänsyn till samhälleliga och globala utmaningar, och hållbarhetmål. Samtidigt ska vi bidra till ökad produktion, tillväxt och export. Med det här kommer också nya frågeställningar, förhållningssätt och arbetssätt. I centrum står inspektören som i kontrollsituationen ensam ska omfattas av, konkretisera och tillämpa allt det nya. Utan vägledning är det en omöjlig uppgift. Behovet av att vi samordnar kontrollen, och samverkar är större än någonsin. Tillsammans kan vi göra något bra. Jag vill att 2018 ska präglas av att vi fördjupar det professionella samtalet om hur vi genomför vårt uppdrag. Att vi utvecklar förhållningssätt och metoder som gör att vi kan orientera oss i, och genomföra vårt viktiga och svåra uppdrag på ett effektivt sätt. Kan vi utveckla en god kontrollsed för livsmedelskontrollen? Ett första tillfälle att prata om det ihop blir på Nationella kontrollkonferensen i maj. Jag återkommer med mer om detta då. Ytterligare utveckling. Storstadskommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala är på gång att lansera en gemensam kontrollrapportmall. Mallen är utformad av Livsmedelsverket för att underlätta för företagen att förstå resultatet av kontrollen. Kommunerna har anpassat och testkört den med positivt resultat. Emma Nordvik Premfors på Miljöförvaltningen i Stockholm leder projektet och ser det som ett sätt att effektivisera och öka likvärdigheten. Jag kan bara hålla med och tycker det här är ett mycket positivt samarbete. Förhoppningsvis upptäcker fler myndigheter fördelarna och vill börja använda rapportmallen, förhoppningsvis är det här bara början. Livsmedelsverket har nu också tagit steget och föreslår till Näringsdepartementet att utreda möjligheten för efterhandsbetalning av kontrollavgifterna. Modellen för förhandsbetalning har ifrågasatts av både livsmedelsföretag och kommuner som upplever den som svår. Statskontoret konstaterar också att förhandsbetalning skapar trovärdighetsproblem hos företagen. Vår förväntan är att en modell för efterhandsbetalning kan öka transparensen och tilltron till kontrollen. Men som sagt är det ännu bara ett förslag. Sist men inte minst. Nu är det snart jul. Igen! Tack för allas enskilda och samlade insatser, tack för det stora arbete ni gör. Om något, tycker jag att året som gått verkligen visar hur otroligt viktig livsmedelskontrollen är. Inte bara för livsmedelssäkerheten och konsumentsäkerheten, utan också för ett hållbart livsmedelsföretagande, för en mer hållbar framtid. Jag ser fram emot ett utvecklande Från mig och alla här på Livsmedelsverket en riktigt God Jul och Gott Nytt År! Pertti Nordman, chef för livsmedelskontrollen, Livsmedelsverket

2 INNEHÅLL 03 LIVSMEDELSVERKET AVGIFTER FÖRESLÅR EFTERHANDS- BETALNING AV KONTROLLAVGIFTEN 04 STORSTÄDERNA KONTROLLRAPPORTSMALL OCH LIVSMEDELSVERKET BANAR VÄG FÖR EN GEMENSAM KONTROLLRAPPORT 05 VÄRMLÄNDSKT BRA UR VERKLIGHETEN SAMARBETE FÖR EN BÄTTRE KONTROLL 06 SAMARBETE LÄNSTYRELSERNA INOM PRIMÄRPRODUKTIONEN 08 GÅ NOTISER KURSER PÅ HEMMAPLAN PÅ EN TID SOM PASSAR ER! 11 NYA ÖVRIGT EXPORTINTYG 11 MÖTEN ÖVRIGT MED BESLUTSFATTARE CHEFER OCH POLITIKER

3 AVGIFTER LIVSMEDELSVERKET FÖRESLÅR EFTER- HANDSBETALNING AV KONTROLLAVGIFTEN Livsmedelsverket har tittat på frågan om möjligheterna att införa efterhandsbetalning av avgifter inom livsmedelskontrollen. För att det ska vara möjligt att införa det redan den 1 januari 2020 så begär nu Livsmedelsverket att Näringsdepartementet utreder frågan för att kunna göra de ändringar i lagstiftningen som behövs. Statskontoret utredde 2015 avgiftsfinansieringen inom livsmedelskontrollen och konstaterade då att den nuvarande avgiftsmodellen med betalning av kontrollavgift i förskott skapar stora pedagogiska problem. Slutsatser som drogs i utredningen var att förskottsbetalning för en kontroll som utförs långt senare riskerar att undergräva legitimiteten, inte bara för avgifterna, utan också för själva livsmedelskontrollen. Statskontoret lade i rapporten fram ett antal förslag som skulle kunna förbättra avgiftssystemet. Ett av dessa förslag var att möjliggöra efterhandsbetalning. Med anledning av bl.a. detta så har Livsmedelsverket nu internt utrett frågan om hur betalning i efterhand av avgifter kan gå till. Livsmedelsverket föreslår nu att Näringsdepartementet utreder frågan om att ändra i avgiftsförordningen för att göra det möjligt för efterandsbetalning i samband med utförd kontroll utan att någon årlig avgift tas ut av företagen. Vi har tittat på frågan och har kommit fram till att det går att införa ett system för att ta ut avgifter efter genomförd kontroll. Jag tror att efterhandsbetalning måste vara obligatoriskt så att alla myndigheter gör lika säger Helena Storbjörk Windahl, avdelningschef på Livsmedelsverket. Några kommuner har redan infört modeller för att debitera livsmedelsföretagarna efter utförd kontroll. Livsmedelsverket anser inte att någon av de modeller som finns för efterhandsbetalning idag är lämplig att använda. Om efterhandsbetalning ska införas så måste vi ta fram en ny och gemensam modell som är anpassad till kontrollens syfte avslutar Helena Storbjörk Windahl Nu har frågan lämnats vidare till Näringsdepartementet för avgörande. Läs mer här: Nyhet på Livstecknet inklusive Livsmedelsverkets rapport till Näringsdepartementet Livsmedelsverkets pressmeddelande Statskontorets utredning Tips! I slutet av Nyhetsbrevet kan du läsa hur du gör för att få inloggningsuppgifter till Livstecknet om du saknar det. Vi bör inte ta ut årliga administrativa avgifter utan vi behöver ett enhetligt system där vi bara tar betalt i efterhand och i nära anslutning till utförd kontroll. Att då ha kvar en årlig administrativ avgift blir inte bra fortsätter Helena Storbjörk Windahl.

4 KONTROLLRAPPORTSMALL STORSTÄDERNA OCH LIVSMEDELSVERKET BANAR VÄG FÖR EN GEMENSAM KONTROLLRAPPORT Storstäderna och Livsmedelsverket har tagit fram en mall för en kontrollrapport som kommer att göras tillgänglig för alla myndigheter. Några tekniska detaljer kvarstår att lösa men målet är att den ska vara tillgänglig för användning under Livsmedelsverket arbetade under 2016 fram en ny mall till kontrollrapport som är tänkt att användas vid kontroll av Livsmedelsverkets anläggningar. Rapporten är framtagen med företagens förståelse av kontrollen i fokus. Resultatet är en mall som tydligt visar avvikelser och som är tänkt att skrivas med klarspråk som grund. Ambitionen är att rapporten ska ge livsmedelsföretagaren en så lättillgänglig bild av kontrollbesöket som möjligt, genom att förenkla och förtydliga innehållet, och ha en grafisk layout med symboler. I början av 2017 träffades Storstadsgruppen (storstäderna), det vill säga kontrollmyndigheterna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Livsmedelsverket, för att diskutera skillnader och likheter i själva kontrollrapporterna. Utifrån det mötet enades man om att det vore fördelaktigt med en gemensam mall. Eftersom Livsmedelverket redan tagit fram en mall beslutade sig storstäderna för att gå igenom denna och testa om mallen kunde användas även av kommunala kontrollmyndigheter. Rapporten har modifierats något och prövats av bland annat inspektörer i Stockholm. Under hösten 2017 beslutade storstäderna att införa den nya kontrollrapporten Fortfarande återstår vissa tekniska saker att lösa för att möjliggöra införandet av rapporten i IT-systemen för de kommunala myndigheterna, men förhoppningen är att det finns en mall på plats att använda Målet Livsmedelsverket kommer tillsammans med storstäderna att ta fram en nyhet och en instruktion för användandet av den nya kontrollrapportsmallen. Målet är att informationen ska finnas på Livstecknet under sista halvan av december. På så sätt finns möjlighet för fler kommuner att, om man så önskar, använda den gemensamma kontrollrapportsmallen. Så här ser förslaget på mallen ut i dagsläget. Den kan komma att förändras något innan den blir tillgänglig via Livstecknet. Under framtagandet testade Livsmedelverket mallen på livsmedelsföretagare och inspektörer, hos vilka upplägg och utseende landade väl. Rapportens förstasida ger en kort sammanfattning av kontrollbesöket, vad som granskades och resultatet. Följande sidor beskriver eventuella avvikelser. På sista sidan återfinns ytterligare upplysningar, och information från kontrollbesöket. Gemensam mall

5 BRA UR VERKLIGHETEN VÄRMLÄNDSKT SAMARBETE FÖR EN BÄTTRE KONTROLL Den svenska livsmedelskontrollen präglas av många och ibland små myndigheter. Det gör att livsmedelsinspektörer ofta får lösa flera av de andra arbetsuppgifterna som förekommer inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Miljösamverkan Värmland bildades 2008 som en följd av de goda erfarenheter som vunnits av flera olika samverkansprojekt. Sedan fem år är Eddie Persson organisationens samordnare och han jobbar heltid med uppgiften. Miljösamverkan Värmland jobbar med alla de frågor som förekommer inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Självklart är livsmedelskotrollen en viktig del av det arbetet. Eddie Perssons uppgift som samordnare är bland annat att se till att medlemskommunernas miljöchefer (och motsvarande) kan träffas för att diskutera de frågor som är aktuella inom varje område som dem ansvarar för. Med anledning av detta så besökte ett flertal av cheferna Livsmedelsverket i Uppsala under hösten för att tillsammans diskutera aktuella kontrollfrågor. Alla kommunerna i Värmland samt Karlskoga kommun i Örebro län är medlemmar i organisationen. Eddie Persson berättar att man nu också söker samarbete med Örebro län. Närliggande kommuner i Örebro län brukar vilja vara med på möten vi håller i Miljösamverkan Värmlands regi och framtiden får utvisa om vi även ska bjuda in de kommunerna att bli fullvärdiga medlemmar i Miljösamverkan säger Eddie Persson. Under hösten anordnade Miljösamverkan Värmland en särskild övning på ett vattenverk i Kristinehamns kommun. 15 inspektörer från 11 av länets kommuner gjorde tillsammans en kontroll av vattenverket i utbildande och samordnande syfte. Kontrollen utfördes utifrån de operativa målen (mål nr 1-3) om dricksvatten. Syftet var att inspektörerna skulle kunna dela med sig av sina erfarenheter till varandra och samtidigt få chansen att öva på den kontroll som ska genomföras på den här typen av anläggningar. Både verksamhetsutövaren och inspektörerna var nöjda efter den här dagen. Jag försöker satsa på den här typen av övningar tillsammans med alla kommuner för att kontrollen ska bli så lika som möjligt. Jag vill också att inspektörerna ska Eddie Persson, samordnare, Miljösamverkan Värmland. Foto: Eddie Persson. få öva sig och bli trygga i sin kontrollroll. Det gör att vardagen blir lite lättare Många myndigheter här i Värmland är ju små och då behöver vi den här typen av övningar tillsammans, just för att inspektörerna ska få en chans att göra lika. fortsätter Eddie Persson Miljösamverkan Värmland har också anordnat kurser i kontroll av små dricksvattenanläggningar. Just anordnandet av kurser och mötesplatser är en viktig arbetsuppgift för Miljösamverkan Värmland. Det är bland annat därför som det kommer att hållas en juridikkurs för nya inspektörer innan jul. Karlstads kommunjurister håller i utbildningen som berör bland annat förvaltningsjuridik. Miljösamverkan Värmland kallar även till särskilda träffar i vilka länets livsmedelsinspektörer bjuds in för att kunna överföra idéer och erfarenheter sinsemellan. Mötena är informella och ger utrymme för alla att ta upp just dem problem som de behöver hjälp med. Många nyanställda inspektörer behöver introduceras i hur det fungerar att arbeta i den offentliga sektorn. Vi behöver också kunna träffas för att prata om de små sakerna som blir stora och svåra om vi inte kan diskutera de med en kollega Jag tror på samverkan och är jätteglad över att kunna göra det här på heltid. Det tror jag är nyckeln till varför det har blivit så bra här i Värmland sammanfattar Eddie Persson. Läs mer om Miljösamverkan Värmland

6 LÄNSSTYRELSERNA SAMARBETE INOM PRIMÄRPRODUKTIONEN Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland har sedan 2011 samverkat om livsmedelskontrollen i primärproduktionen. Myndigheterna har träffats regelbundet och träffarna handlade till en början om vilka anläggningar som skulle registreras och hur lagstiftningen skulle tolkas. De sista två åren har det mer handlat om planering av kontrollen, om lagstiftning, om kontrollmetoder, checklistor och samsynsövningar. Att träffas har varit väldigt viktigt. Det här sättet att samverka har medfört att de kontroller som genomförs blir mer riskbaserade och likriktade inom den norra regionen, trots den låga kontrollfrekvensen. Värdskapet för träffarna roterar nu mellan länen. De två senaste åren har även Livsmedelsverket bjudits in. Det har varit väldigt inspirerande att vara med på samverkansträff och se deltagarnas stora engagemang. Det här tror jag absolut är ett bra sätt att effektivt arbeta med de knappa resurser vi har inom primärproduktionskontrollen. säger Renée Norlin, statsinspektör på livsmedelsverket. Under 2015 lades fokus på mjölkproduktionen. Kustlänen har under några år ( ) deltagit i ett kontrollprojekt om spårbarhet av östersjölax. Fet fisk från Östersjön är omgiven av särskilda restriktioner och får inte säljas hur som helst utomlands. Därefter stod branschen fiske och odlad fisk på tur där syftet var att höja den gemensamma kompetensen. Vid den träff som då hölls diskuterades hur registreringar av anläggningar (fartygen), ska göras, hur kontrollen av dem kan gå till, hur lagstiftningen är uppbyggd samt hur en checklista kan anpassas utifrån lagstiftningen. Den träff som hölls i år mynnade ut i ett enhetligt riskbaserat arbetssätt och ett projekt som kommer att utföras under nästa år. Projektet gäller kontroll av mjölkproduktion där varje län redovisar resultatet från fem mjölkkontroller. Syftet är att identifiera de vanligaste bristerna men även att lyfta de delar i mjölkproduktion där kraven uppfylls. Sedan vill man också utvärdera mjölkchecklistan. Resultatet av ett sådant här arbetssätt blir att de företag som kontrolleras får en mer likvärdig kontroll. Även länsstyrelsen kommer att få fördelar genom att kontrollpersonalen får en möjlighet att öka sin kompetens genom att lära av varandra. Det blir möjligt att hitta nya eller förbättra de arbetssätt som används vid kontrollen säger Robert Johansson, handläggare Livsmedel och djurskydd på länsstyrelsen i Västerbotten. Nu är målet att det ska gå att genomföra kontroller tillsammans mellan länen för att därigenom få en ökad samsyn och ytterligare kunskap. På längre sikt tror vi på en kontroll där man är specialiserad inom olika områden. De områdeskunniga bör få göra fler kontroller över ett större geografiskt område, vilket leder till ökad kompetens och mer riskbaserad kontroll men även till en större likvärdighet. Detta kommer företagare liksom kontrollen att tjäna på säger Sara Westberg, djur- och livsmedelshandläggare på länsstyrelsen i Västernorrland.

7 LÄNSSTYRELSERNA MABO-länen. De tre storstadslänen Skåne, Västra Götaland och Stockholm (förkortas MABO efter länsbokstäverna) har i år startat upp ett samverkansarbete med inriktning på kontroll inom primärproduktionen. Att just de här tre länen har börjat samverka på det här sättet beror på att det sedan tidigare funnits en etablerad kontakt mellan länsveterinärerna på myndigheterna. Tanken med samverkan är att personal ska träffas för att kunna utbyta erfarenheter och diskutera kontrollfrågor med varandra men även att bedömningar ska kunna diskuteras så att likvärdigheten och samsynen i kontrollen ökar. Ett mål är också att skapa ett kontaktnät i vilket personalen ska kunna höra av sig till varandra mellan träffarna. I maj i år genomfördes ett första uppstartsmöte via Skype där kontrollpersonalen inom primärproduktionen presenterade sig för varandra och där man också beskrev hur kontrollverksamheten inom respektive län var organiserad. Mötet kan sammanfattas med att även om organisationerna ser helt olika ut i de tre länen så är frågeställningarna och funderingarna desamma säger Kajsa Cinthio på länsstyrelsen i Skåne. Under hösten var det så dags för en fysisk träff. Då träffades man i Skara för ett lunch till lunchmöte. En gemensam kontroll gjordes på en gård med stor spannmålsodling och egen torkanläggning. Därefter granskades checklistor för livsmedel respektive foder utifrån de iakttagelser som gjordes under kontrollbesöket. Man diskuterade även frågor som kommit upp vid andra kontroller. Det var väldigt trevligt och givande både att ibland kunna ge varandra svar men också att inse att vi alla har frågor och att svaren sällan är självklara, och att se att vi trots allt jobbar rätt lika fortsätter Kajsa Cinthio. Vi tror att den fortsatta samverkan kommer att stärka vårt arbete och vår kompetens som inspektörer och att den kan bidra till ökad samsyn över länsgränserna avslutar Kajsa Cinthio. Till nästa år har gruppen bokat in fyra möten och tanken är att ett av tillfällena ska vara en fysisk träff. Jag hoppas att dessa goda exempel ger ringar på vattnet så att jag i framtiden får vara med om fler intressanta samverkansmöten runt om i Sverige. kommenterar Renée Norlin, statsinspektör på Livsmedelsverket.

8 NOTISER Gå kurser på hemmaplan på en tid som passar er! Livsmedelsverket lanserar nu flera nya kurser i vår Utbildningsportal. Kurserna är webbaserade och deltagarna genomför dem på en tid och plats som dem själva väljer. Kurserna vänder sig till personal som jobbar med livsmedelskontroll inom Livsmedelsverkets egen organisation, inom kommuner och länsstyrelser samt inom Försvarsinspektören för hälsa och miljö. Utbildningsportalen nås via Livstecknet. Några kurser är kostnadsfria medan andra kostar pengar. Det är stor skillnad i produktionskostnad mellan olika kurser eftersom de är uppbyggda på olika sätt. Kurserna kan kosta olika mycket att gå. Det beror på att Livsmedelsverket har haft olika kostnader för byggande och förvaltande av kurserna säger Anna Möller som sköter administrationen runt Utbildningsportalen. Vi håller på att göra nya kurser, så håll ögonen öppna på Utbildningsportalen. Det kommer att hända mycket under december och början av nästa år fortsätter Anna Möller. De kurser som nu finns tillgängliga berör kontroll av ätfärdiga livsmedel med avseende på Listeria, regler kring näringsdeklaration, regler kring export, inspektionsmetodik och slutligen hur det nationella RASFF-systemet fungerar. Kurskatalog Guide för anmälan Tips! I slutet av Nyhetsbrevet kan du läsa hur du gör för att få inloggningsuppgifter till Livstecknet om du saknar det. Kostnadsfria utbildningar från kommissionen EU-kommissionen ger inom ramen för BTSF (Better Training for Safer Food) kostnadsfria kurser. Resa och logi ingår och det enda som deltagaren själv står för är tiden. Det är alltså väldigt förmånligt att gå utbildningarna. De kurser som finns tillgängliga för svenska deltagare finns publicerade på Livsmedelsverkets hemsida. Vissa kurser kräver fysisk närvaro medan andra ges som e-utbildningar. Vill du som chef själv delta eller att någon ur din personal går en kurs så kontakta Livsmedelsverket på följande e-postadress: btsfcontactsweden@slv.se. Du får därefter en anmälningsblankett att fylla i. Tänk på att Sverige bara har ett begränsat antal platser per kurs. Läs mer om de kurser som är aktuella för oss i Sverige Nya dricksvattenföreskrifter Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten reglerar kvaliteten på dricksvatten. Den 27 oktober 2017 trädde reviderade föreskrifter i kraft. Ändringarna berör huvudsakligen producenter och tillhandahållare av dricksvatten, men även kontrollmyndigheternas arbete påverkas. De huvudsakliga förändringarna i dricksvattenföreskrifterna som berör kontrollmyndigheterna är följande: Kontrollmyndigheten ska fastställa verksamhetsutövarens faroanalys och undersökningsprogram. Det blir obligatoriskt för alla som producerar och tillhandahåller dricksvatten att genomföra en faroanalys. Undersökningsprogrammet ska omprövas minst vart femte år. Livsmedelsverket kommer att ta fram vägledande text till före skrifterna i Kontrollwiki. Läs föreskriften

9 NOTISER Sante F tittar närmare på internethandel Under en vecka i september, närmare bestämt mellan den 12 och 18 september, var EU-kommissionens granskningsmyndighet, Sante-F, i Sverige för att genomföra en studie av hur kontrollen av e-handel med livsmedel fungerar här. Den här typen av fact-finding missions har Sante F genomfört i sju länder och Sverige var det sista landet som besöktes. Ett sådant här besök handlar om att de ska skaffa sig en bild av hur vi gör och inte gör, det är inte samma sak som vid en regelrätt revision säger Aron Lindén, statsinspektör på Livsmedelsverket. Besöket inleddes på Livsmedelsverket i Uppsala. Därefter besöktes de kommunala kontrollmyndigheterna i Stockholm, Örebro och Uppsala för att revisorerna i praktiken skulle kunna se hur kontrollen utförs. Slutmötet hölls den 18 september. Det var även flera andra myndigheter som berördes av besöket. Läkemedelsverket, Konsumentverket, Tullverket, Länsstyrelserna och Näringsdepartementet var representerade vid start- och slutmötena klargör Aron Lindén. Vår slutsats av besöket är att kontroll av e-handel med livsmedel är något som behöver utföras av samtliga myndigheter inom livsmedelskontrollen. Det ska vara som vilken kontrolluppgift som helst i den planerade kontrollen, oavsett var i livsmedelskedjan man befinner sig. Nu väntar vi på den preliminära rapporten från Sante F och vi vill verkligen tacka de kommuner som var med under besöket sammanfattar Aron Lindén Läs mer om EU:s granskning av den svenska livsmedelskontrollen Sveriges revisionssystem granskas av Sante F Under en vecka i mitten av november besökte Sante F Livsmedelsverket och Uppsala igen för att göra en revision av Sveriges revisionssystem. Det som granskades var de revisioner som utförs av Jordbruksverket, Livsmedelsverket och länsstyrelserna enligt kontrollförordningen (artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004) på de olika kontrollmyndigheterna i livsmedelskedjan. Även kommunerna och Försvarsinspektören för hälsa och miljö var involverade. Vid öppningsmötet måndagen den 13 november fick varje deltagande myndighet tillsammans med Näringsdepartementet, ge en första och övergripande bild av vårt omfattande revisionssystem. Fördjupningar skedde under resten av veckan och under fredagen den 17 november presenterade revisorerna sina preliminära intryck. Revisorerna konstaterade bland annat att vi har ett revisionssystem på plats och processer som syftar till att säkerställa revisionernas kvalitet och enhetlighet. De områden de pekade ut som utmaningar var bland annat den riskbaserade planeringen av revisioner, uppföljningen av avvikelser som noterats vid revision samt utformningen av revisionsrapporterna säger Ann Rydin, teamledare på Livsmedelsverket Ingen av de myndigheter som varit inblandade hade något att invända mot slutsatserna vid slutmötet. Sante F kommer att skicka en preliminär revisionsrapport i januari nästa år som Sverige då kommer att kunna kommentera.

10 NOTISER Operativa mål - Rapportering av 2017 års resultat och förberedelser inför nästa års kontroller Nu finns det uppdaterad information om hur rapportering av kontroll som utförts enligt dem operativa målen för 2017 års verksamhet ska utföras. Rapporteringen kommer att ske i en separat enkät i samma system (IMYR) som den övriga årliga myndighetsrapporteringen. Även tidpunkten kommer att vara den samma. De frågor som enkäten kommer att innehålla syns i arbetsrummet Operativa mål för livsmedelskontrollen på Livstecknet. I målen preciseras bland annat vilken sorts anläggningar som berörs, vilken typ av kontroller som ska göras och utifrån vilken lagstiftning detta ska ske. Det är viktigt att enbart kontroller som görs med dessa avgränsningar ska rapporteras som operativa mål-kontroller. Det är nu enklare att hitta anvisningar till och information om målen i arbetsrummet på Livstecknet. Till skillnad från förra året finns det nu möjlighet att planera och förbereda dem operativa mål-kontrollerna på ett bra sätt. Eftersom målen har funnits i ett år nu så är det lättare för myndigheterna att planera för kontroller på de anläggningar som berörs och också se till att det finns tid för kontroller vid dessa anläggningar säger Victoria Wahlman, statsinspektör på Livsmedelsverket. Praktiska förberedelser kan vara att bestämma hur kontrollerna ska läggas upp, vad myndigheten ska leta efter, vilka frågor ska ställas och hur eventuella avvikelser ska hanteras. Flera mål innebär att myndigheter behöver samarbeta, bland annat vid spårning av livsmedel. Därför är det extra viktigt att redan på planeringsstadiet se till att det finns tid till att medverka i sådana samarbeten. Läs mer här Rapporteringsanvisning Tips! I slutet av Nyhetsbrevet kan du läsa hur du gör för att få inloggningsuppgifter till Livstecknet om du saknar det. Nationell kontrollkonferens 2018 Planeringen pågår för fullt med nästa nationella kontrollkonferens som kommer att anordnas den 16 och 17 maj Platsen är även denna gång Clarion Hotel Arlanda. Konferenstemat kommer att bli God kontrollsed, och Nytta och Trygghet är ledorden. Konferensen kommer att ta upp och behandla detta ur flera perspektiv. Rättssäkerhet, kontrollmetodik och mötet i kontrollsituationer kommer att vara i fokus säger Helena Storbjörk Windahl, avdelningschef på Livsmedelsverket Som tidigare år kommer det att vara en blandning av föreläsningar och seminarier för såväl inspektörer som chefer. Konferensen dimensioneras för drygt 400 personer. I december publiceras programmet på Livstecknet samt på konferensens hemsida. Det blir då också möjligt att göra en intresseanmälan för att delta. I mitten av februari nästa år ges slutgiltigt besked om man får plats eller inte. Som vanligt görs en eventuell fördelning av plaster utifrån principen att så många myndigheter som möjligt ska få vara representerade. Mera information kommer på Livstecknet.

11 ÖVRIGT Nya exportintyg Sveriges senaste överenskomna exportintyg med tredjeland berör färskt nötkött/produkter till Nya Kaledonien och gelatin och kollagen till Peru. Från den 1 oktober 2017 införde Kina ett krav på hälsointyg för import av lågriskprodukter. Kommissionen förhandlar med Kina om ett EU-gemensamt intyg. Vi har fått en övergångsperiod på två år (fram till den 30 september 2019). Vår hemsida hålls uppdaterad hur det går i ärendet. Läs mer om export till Kina inspirera Er till olika samarbeten och samverkan myndigheter emellan. Det senaste är oerhört viktigt för att vi ska kunna behålla en lokal och väl fungerande kontroll i Sverige. Vi som jobbar inom Regional Samverkan är Christina Spens, Åsa Eneroth och Alexander Sobestiansky. Kanske ses vi på ett chefsmöte nära dig! Kontroll av kosttillskott Under september har Livsmedelsverket gjort kontroll av kosttillskott och nya livsmedel som säljs via internet. Arbetet genomfördes på uppdrag av kommissionen. Vi sökte efter produkter som påstås kunna förebygga, behandla eller bota skelett- och ledsjukdomar, samt kosttillskott som innehåller Agmatinsulfat, Acacia rigidula, Epimedium grandiflorum eller Hoodia gordonii. Dessa är inte godkända som Nya Livsmedel säger Mikaela Ståhl, statsinspektör på Livsmedelsverket Ett trettiotal webbsidor kontrollerades av Livsmedelsverket och elva företag granskades ytterligare eftersom dem hade angivit otillåtna ingredienser eller otillåtna påståenden antingen på sin hemsida eller på produkterna. Vi skickade epost till berörda kommuner med information. Alla kommuner utförde någon form av kontroll, oftast genom att besöka en butik eller lager kopplat till websidan. Flera saluförbud utfärdades och hela 13 RASFF genererades (Rapid Alert System for Food and Feed, varningsmeddelanden). Möten med beslutsfattare chefer och politiker Regional Samverkan är en funktion på Livsmedelsverket som har till uppgift att möta Er som är beslutfattare inom livsmedelskontrollen. Vårt mål är att öka likvärdigheten och se till att resurser och kompetens utnyttjas optimalt. Därför vill vi träffa Er som faktiskt kan påverka och förändra livsmedelskontrollen i Sverige!! Regional Samverkan, från vänster: Christina Spens, Åsa Eneroth och Alexander Sobestiansky. Inloggning på Livstecknet Livstecknet är livsmedelskontrollens eget forum där det finns möjlighet att ställa frågor, läsa aktuella nyheter och se vad som skrivs om kontrollen i media. För att få tillgång till allt detta så måste du vara medlem med egna inloggningsuppgifter. Att få det är enkelt. Gå in på välj Logga in i övre högra hörnet. Där kan du ansöka om medlemskap. Välkommen! God Jul och Gott Nytt År hela Kontrollsverige önskar Livsmedelsverket! Vi kan sprida goda exempel och återkoppla synpunkter från Er till Livsmedelsverket. Kanske kan vi också