Kontroll av internethandel 2014

Transkript

1 Miljöförvaltningen Livsmedelskontrollen Rapport Sida 1 (6) Projektplan 1.1 Bakgrund Handel med livsmedel via internet har ökat markant de senaste åren. Det som säljs är ofta kosttillskott, sportpreparat och viktminskningsprodukter, men även andra typer av livsmedel förekommer. I Sverige är kontrollen av internethandel med livsmedel ännu inte organiserad på nationell nivå och på Livsmedelsverket finns ingen samordning av internethandel. Kontrollansvaret för livsmedel som säljs via internet faller på den kommun där företaget som bedriver internethandel finns om man lyckas hitta ett ansvarigt företag. Många livsmedelsföretag som enbart bedriver handel med livsmedel via internet är inte registrerade som livsmedelsföretag och vet kanske inte heller om att de ska vara det. En stor del av livsmedlen som säljs är kosttillskott, viktminskningspreparat eller sportrelaterade produkter. Inom dessa produktgrupper förekommer ofta direkt skadliga substanser speciellt i produkter som säljs via internet eftersom denna marknad är mindre kontrollerad än försäljning i exempelvis butik. Livsmedelsverket har identifierat internethandel som en särskild aktivitet i den nationella planen för kontrollen av livsmedelskedjan Målet för aktiviteten är att senast 31/ ska kontrollen ha utvecklats och genomförts inom områden som är eftersatta. Miljöförvaltningen Livsmedelskontrollen Box 8136, Stockholm Telefon Växel Fax helena.storbjork.windahl@stockholm.se Livsmedelskontrollen i Stockholm deltar i en FLEP-grupp (Food Law Enforcement Practitioners) vars syfte är att utveckla internethandeln inom EU genom att medlemsstater samarbetar och utbyter erfarenheter. Trots att kontrollen av internethandel är en nationell angelägenhet planerar Stockholm ändå att 2014 genomföra ett projekt för att bidra till utvecklingen av kontrollen av internethandel i Sverige.

2 Sida 2 (6) 1.2 Syfte Projektet syftar till att: 1. Kartlägga internethandeln som är baserad i Sverige och få en uppfattning om vilken omfattning den har. 2. Kartlägga hur kontrollen av internethandel fungerar i andra medlemsstater. 3. Ta fram ett system för kontroll av internethandel i Sverige som fungerar för svenska kontrollmyndigheter. 4. Informera verksamhetsutövare att de, som livsmedelsföretag, är skyldiga att registrera sin verksamhet hos ansvarig kontrollmyndighet. 5. Hitta samarbetsformer för kontroll av internethandel mellan de svenska myndigheter som är berörda. 1.3 Omfattning och avgränsningar Projektets avgränsas till att omfatta internethandel riktad till svenska konsumenter. 1.4 Problemställningar Eftersom det inte sker en kontinuerlig kontroll av internethandel i Sverige så finns många olösta frågor: Hur många företag erbjuder livsmedel till försäljning via internet och har sin verksamhet i Sverige? Hur många av dessa är registrerade som livsmedelsverksamhet? Känner verksamheterna till att de ska vara registrerade? I UK sker exempelvis försäljning via E-bay och Amazon, men finns motsvarande i Sverige såsom försäljning via Blocket eller Tradera? Hur kan kontrollen ske på ett bra sätt? I Sverige saknas en samordnande nationell behörig myndighet för internethandel. Kontrollen ligger istället på kommunal nivå och ska utgå från att det företag som har en hemsida för internethandel ska registrera sig hos den kommun de är verksamma. 1.5 Arbetsformer metod och genomförande Metod Vid kontrollen av handel via internet med livsmedel kommer klassisk undersökningsteknik att användas utifrån följande frågeställningar:

3 Sida 3 (6) Vem säljer, vem är web host, vilka andra är inblandade? Vad säljs? Är det något otillåtet (exempelvis NF)? Kan det vara skadligt för hälsan eller på annat sätt klassas som osäkra livsmedel? När säljs det? När publicerades websidan? Pågår försäljning just nu? Hur säljs livsmedlet? Hur sker transaktionerna? Hur sköts försäljningen? Hur programmerades sidan? Var finns den som säljer livsmedlet? Går det att koppla till en verksamhetsutövare i Sverige? Genomförande Projektet kommer att genomföras genom olika typer av sökningar på internet. Dels kommer sökningar att ske via de vanligaste sökmotorerna såsom Google etc. Sökningar kommer också att ske genom kontroll av sociala nätverk såsom forum, Facebook etc som är kända källor till hur information om försäljning av vissa livsmedel sprids. Sökningar kommer att ske från en dator med anonym IP-adress som inte är kopplad till Stockholms stad eller någon annan server förknippad med en myndighet. Sökningar kommer att ske baserat på specifika sökord kopplade till olika riskämnen eller risksubstanser som kan vara aktuella i livsmedel. Dessa sökord kommer att tas fram med hjälp av aktuella RASFF, kontakter med andra myndigheter, kontakter med myndigheter i andra MS och genom aktiv omvärldsbevakning av exempelvis kosttillskottsbranschen Åtgärder Alla fynd (websidor som hittas som säljer livsmedel till svenska konsumenter) kommer att sparas. Dessutom kommer de att lagras i en speciell katalog på datorn. Sidorna sparas antingen som pdf eller som web page complete (htm*, html-filer) för att få med samtlig information på sidan. Som säkerhet kommer även vissa websidor att brännas ned och sparas på CD.

4 Sida 4 (6) De websidor som hittas bedöms vara av olika typer: Typ av sida går att identifiera och är lokaliserad i Stockholm. går att identifiera och är lokaliserad i en annan kommun i Sverige. går att identifiera, men där verksamhetsutövaren är lokaliserad i en annan medlemsstat. inte går att identifiera eller bedöms finnas i ett tredje land. Åtgärd Verksamhetsutövaren kontaktas för att registreras. Om ingen registrering inkommer på två veckor registreras verksamheten utifrån de uppgifter som finns om företaget. Kontroll av verksamhetens försäljning påbörjas. Information till den aktuella kommunen. Information till den behöriga myndigheten i den aktuella medlemsstaten. Kopia på informationen skickas till Livsmedelsverket Information till Livsmedelsverket. Om de websidor som kontrolleras innehåller något som bedöms vara olagligt skickas en anmälan till polisen. Om en websida säljer livsmedel som kan klassas som läkemedel skickas information till Läkemedelsverket. Om en websida säljer livsmedel och hemsidan innehåller någon form av otillåtna påståenden skickas en kopia till Konsumentverket. 2 Projektorganisation 2.1 Projektgrupp Uppdragsgivare för projektet är ALG (ledningsgruppen vid Stockholms avdelning för livsmedelskontroll). Projektgruppen består av medarbetare vid Stockholms avdelning för livsmedelskontroll.

5 Sida 5 (6) Ansvarig chef: Helena Storbjörk Windahl Projektdeltagare: Imran Salifu Robert Rönngren 2.2 Resursramar Tidsåtgången för projektdeltagarna beräknas vara cirka 300 h per projektdeltagare: Studiebesök DE Sökningar och dokumentation Projektmöten Resultatsammanställning 30 h 200 h 30 h 40 h 2.3 Budget Inköp av dator, mjukvara Övriga omkostnader kronor kronor 2.4 Tidsplan Projektet genomförs i tre olika faser: 1. Uppstart möte med Livsmedelsverket och Läkemedelsverket. Studiebesök i DE. 2. Genomförandefas (3 perioder) Period 1 (feb-april): Sökning på aktuella sökord via befintliga sökmotorer på internet, exempelvis Google Period 2 (april): Sökning efter försäljningssidor som marknadsförs via sociala medier såsom Flashback, Twitter, Facebook och forum Period 3 (aug-nov): Sökning på aktuella sökord via befintliga sökmotorer på internet, exempelvis Google resultatjämförelse med period 1:s sökresultat. Mellan varje period sker en sammanställning av aktuella fynd. En utvärdering sker också om hur arbetssättet fungerat. 3. Sammanställning av resultaten. Författande av projektrapport. Överlämnande av resultat och förslag på arbetssätt till MHN,

6 Sida 6 (6) Livsmedelsverket, Konsumentverket, Läkemedelsverket, Landsbygdsdepartementet och andra berörda aktörer. 2.5 Risker Eftersom området är helt nytt och i stort sett okontrollerat finns en stor risk i att de planerade sökningarna ej ger relevanta resultat. En stor del av de fynd i form av suspekta websidor som påträffas kommer att skickas till andra myndigheter för åtgärd. Det finns en risk att dessa myndigheter inte kommer att ha resurser för att hantera den information som de får dem tillsända. 2.6 Rapportering av resultat Resultatet publiceras i en projektrapport som sammanställs under november- december 2014 och beslutas i MHN i januari 2015.