Introduktion till: Vetenskapsteoretiska synsätt. Gunilla Runesson

Transkript

1 Introduktion till: Vetenskapsteoretiska synsätt Gunilla Runesson

2 Vetenskapen och Sanningen: VETENSKAPEN SÖKER SANNINGEN! VETENSKAPEN GÅR STÄNDIGT FRAMÅT! Om vetenskapen ständigt går framåt, betyder det ju att vi aldrig kan veta något säkert! Om gårdagens sanning är dagens osanning, kan ju dagens sanningar vara osanna i morgon! Provisoriska sanningar Sanningsparadoxen

3 Dogmatiker Är frälsta, förkastar allt som inte passar in som felaktigheter och osann fakta Det finns bara EN sanning Relativisten Ingen STOR sanning, allt beror på hur man ser på saker, det kan finnas många sanningar

4 Vad är teori? av grekiska av theare a; betrakta, begrunda Teori är ett sätt att betrakta någon del av verkligheten En teori definierar och kopplar ihop olika sammanhängande begrepp till förståelse och förklaring av en företeelse Teorier visualiseras ofta som modeller Epistemologi (Kunskapsteori) Behandlar frågorna kring kunskapens natur, uppkomst och giltighet

5 Kunskapsuppbyggnad: Adderas all kunskap, kumulativ kunskapsuppbyggnad? Dvs. tas ständigt bättre teorier i bruk och felaktigheter ersätts med fakta? (tidigare forskning)

6 Paradigm: (Thomas S Kuhn 1962) v Tyst kunskapen Forskare har förutfattade meningar, förförståelse som inte ifrågasätts Fakta är teoriimpregnerad Man får med sig ett synsätt redan från sin utbildning: Även forskare skolas in av äldre kollegor etc Den tysta kunskapen, dess förutfattade meningar hänger samman och bildar en helhet inom ett vetenskapsområde; ett paradigm

7 v Rådande paradigm kallas Normalvetenskap Det finns alltid anomalier, som inte kan förklaras eller strider mot det rådande paradigmet vnär anomalierna blir för många blir det Kris vett nytt, bättre paradigm etableras, Vetenskaplig revolution vdet nya paradigmet, river ned det gamla och bygger nytt, en ombyggnad. Alltså inte helt kumulativ kunskapsuppbyggnad!

8 För att analysera och tolka materialet måste det sättas in i ett teoretiskt sammanhang Arkeologins huvudsakliga teorikällor: v Arkeologiskt De fysiska kvarlevorna v Antropologiskt Andra samhällen som kan tänkas likna det studerade v Sociologiskt Människan som social och kulturell varelse

9 Två vetenskapliga huvudriktningar: Ø Positivism Har sitt ursprung i naturvetskapen Absolut kunskap Kvantitativ Ø Hermeneutiken Humanistisk inriktning mer relativistisk Kvalitativ

10 Positivismen: Ø Positiv kunskap = säker kunskap Ø Det vi kan observera Ø 1700-talets förnuftstro Ø Inga heliga skrifter, intuition eller spekulation Ø Faktakontroll Ø Kvantifiera saker Mäta, räkna, väga och statistiska beräkningar

11 Slutledning/teoriproduktion Kunskap skall baseras på hårda fakta Ø Induktion Det vi kan observera med våra sinnen Ø Deduktion Det vi logiskt kan räkna ut Utifrån detta skall vi dra logiska, generella slutsatser

12 Observationer av verkligheten, empiri Induktion Bygger på premisser (iakttagelser) som leder till slutsatser Slutsatsen är inte sanningen, utan mer eller mindre sannolik Man använder en metod vid observationerna Följer upptäckandets väg; utifrån empirin formulera en slutsats/teori Slutsats/Teori Iakttagelser Premisser (Använd metod) Empiriskt material

13 Deduktion Utifrån allmänna principer och existerande teorier härleder man en slutsats Premiss 1 (Teori) Premiss 2 En logisk slutsats som är logiskt sammanhängande Premisserna måste inte vara sanna Slutsats

14 Hypotes Ø Provisorisk teori som skall prövas Ø Ur hypotesen deducerar (härleder) man, konsekvenser som måste vara sanna om hypotesen skall verifieras (motsats: falsifieras) Ø Om riktig blir hypotesen upphöjd till Teori Den hypotetisk-deduktiva metoden Detta arbetssätt användes mycket i den processuella arkeologin

15 Hypotesprövning: Utifrån allmänna principer och existerande teorier härleder man hypoteser som prövas på ett empiriskt material Teori Antagande Hypotes Premiss 1 Empiriskt material (observation) Premiss 2 Slutsats Kombination av deduktion och induktion Man ställer upp en hypotes, gissning, som premiss. Gör en deduktiv slutledning Kontrollerar slutledningen mot ett empiriskt material, induktion Falsifieras eller Verifieras

16 v Kvarleva är fysiskt bevarade föremål som är rester av det undersökta förloppet v Berättande källor är texter, som beskriver det undersökta förloppet v Arkeologens källor är de fysiska kvarlevorna v För historiskt inriktade arkeologer finns även berättande källor

17 Metod Me thodos (grekiska) ungefär; Längs en väg Ø En metod anger alltså de steg längs en väg som man måste företa för att uppnå ett visst mål, handlingsregler Ø Val av metod styrs av de teoretiska utgångspunkterna Högskolan på Gotland

18 Metod 1. Dels de procedurer man utnyttjar för att förena teori och data -den vetenskapliga metodologin- hur data införlivas i analysen och hur man beter sig för att lösa ett konkret forskningsproblem. 2. Dels också de rent tekniska framtagandet av data. Arkeologisk metod = t.ex utgrävningar. Inom arkeologin även många naturvetenskapliga metoder. DNA, Fosfatanalys m.m

19 Krav på en metod Ø Validitet Innebär att man verkligen undersöker/mäter det man vill undersöka, och inget annat. ØReliabilitet tillförlitlighet- innebär att mätningarna är korrekt gjorda Ø Intersubjektiv testbar innebär att andra som använder samma metod på samma material skall få samma resultat

20 Hermeneutiken Hermeneutik = tolkningslära Ø Förståelse som kunskapskälla Förmågan att förstå andra människor Mänsklig introspektion och empati Människors intentioner

21 Ø Öppnar möjligheter till en form av kunskap som inte finns i positivismen Ø Inom humaniora finns det ofta olika tolkningar av en och samma forkningsobjekt Ø Ger osäkra resultat Hermenutik forts. Ibland måste det bli osäkra resultat, när man forskar om människor eller händelser i det förflutna.

22 För-förståelse Ø Vi uppfattar inte verkligheten bara genom våra sinnen Ø Vår förförståelse kan göra att den positivistiska fakta blir fel Vi vill så gärna se det på ett visst sätt, att fakta tolkas fel ØVår förförståelse påverkas av våra värderingar ØVi kan inte förstå något utan förförståelse! ØFörförståelsen är kulturbunden Beroende av den samtid vi är verksamma i

23 Den hermeneutiska spiralen Förförståelse + ny kunskap & erfarenheter Förförståelse + ny kunskap & erfarenheter Förförståelse + ny kunskap & erfarenheter Förförståelse + ny kunskap & erfarenheter etc., etc. Mycket av den vetenskapsteoretiska diskursen har handlat om hur man skall hantera för-förståelse i den vetenskapliga processen

24 Ø Förförståelse Använda sina egna sinnen och egna upplevelser Ø Är inte intersubjektivt testbart Ø En personlig tolkning Ø Analogier Hermeneutisk metod Att se likheter mellan olika företeelser, som t.ex. i etnoarkeologi

25 Hermeneutik & Positivism Ø Vanligen kombineras de två, ingen är renodlad Ø Först en solid empirisk bas att stå på (positivism), som man sedan tolkar, ofta med analogier (hermeneutik)

26 Kvinnoforskningens väg Oscar Montelius: Huru länge har kvinnan varit mannens egendom? (1898) Om kvinnofrågan i Sverige (1906) Den dagsaktuella debatten kring kvinnans medborgerliga ställning. Rösträtten och kvinnans ställning inom äktenskapet. Delade in äktenskapet efter en typologisk metod, dvs. att klassificiera och ordna efter en utvecklingskedja. När kvinnofrågan varit aktuell i sin samtid har det också ställts frågor kring kvinnor i forntiden.

27 Kvinnoforskningens väg, forts talet: Civil rights-rörelsen i USA - kvinnor en av flera marginaliserade grupper Inom arkeologien: viktigt att lyfta fram kvinnogestalter och kvinnlig verksamhet för att fylla luckor i historieskrivningen. Empirisisk feminisism Additativ kunskap Androcentrism mannen som norm 1970-talet det värdefulla i specifikt kvinnliga erfarenheter skulle tas tillvara, endast ett kvinnligt perspektiv. Gynocentrisk feminism, eller särartsfeminism

28 Från kvinnoforskning till genusforskning Performence : Judith Butler hävdar att genuskonstruktionen endast kan existera i kraft av iscensatt handling. Den yttre formen särskilt viktig Queer: diskuterar den heterosexuella normen. Yvonne Hirdman: betydelsen av att ha genus som en analytisk kategori i all historisk forskning - nödvändigt för att kunna studera maktrelationer i samhället över huvudtaget. Genussystem: beskriver den strukturella ordningen mellan könen Genuskontrakt: den individuella ordningen mellan könen.

29 Vad är skillnaden mellan kön och genus? Genus: det sociala könet Kön: det biologiska könet Manligt-kvinnligt = motpoler Biologisk essentialism

30 Intersektionalitet: Intersektionalitet, samhällsvetenskapligt begrepp som syftar till att synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skärningspunkter för maktrelationer baserade på ras, kön och klass(ne)

31 Den strukturella ordningen mellan könen?

32 Genus som analytiskt begrepp genus (latin, 'härkomst', 'släkt', 'stam', 'kön', 'art', 'slag'), begrepp som används för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön. Redskap för att studera de i tid och rum varierande formerna av vad som uppfattas som manligt och kvinnligt. Vad är manligt och maskulint - kvinnligt och feminint. betona relationen mellan könen, dvs. att uppfattningar, normer och idéer om kön skapas relationellt Föreställningar om en förgivet tagen och naturaliserad heterosexualitet ses som en avgörande komponent i konstruktionen av kvinnlighet och manlighet

33 Genuskonstruktioner utmärks av ett motsatstänkande som skapar: skillnader, isärhållande och makt Genus som konstruktion och konsekvens: människors relationer (familj och parrelationer) på individnivå som könsidentitet

34 Män ser bikiniklädda som objekt (Publicerat :55 i DN) lättklädda damer får män att se på kvinnor som objekt. Det hävdar amerikanska hjärnforskare och ger kvinnorörelsen rätt bikinibilder förändrar tankebanor och det syns i mäns hjärnor. De reagerar på de sexualiserade kvinnorna på samma sätt som de skulle reagera på verktyg, säger Susan Fiske, professor i psykologi vid Princetonuniversitetet i New Jersey i USA.

35 Har vi ett omedvetet genustänk?

36 Finns det manliga och kvinnliga artefakter?

37 Ibland kan man höra folk argumentera mot mänsklig homosexualitet genom att hävda att det inte förekommer i naturen bland djur. Men stämmer verkligen det? Vad är egentligen naturligt? Rainbow Animals är den första utställningen i världen som presenterar detta nya och spännande område inom biologin. I utställningen visar vi ett urval bland de mer än 1500 olika arter där homosexualitet har dokumenterats, bland andra svanar, delfiner, giraffer och apor. Det handlar inte bara om tillfälliga homsexuella förbindelser utan i många fall om par som håller livet ut. Genom bilder, modeller, djur från våra samlingar och texter vill vi ge våra besökare en spännande inblick i ett ämne som aldrig tidigare fått en plats i rampljuset.

38 Genus/gender Intersektionalitet Feminism Etik Posthumanism Post-kolonialism, ursprungsbefolkningar Biografier

39 Naturvetenskap vs. Humaniora Naturvetaren: Kan experimentera och upprepa försök. Kan härleda generella lagar Strävar efter en Teoretisk superstruktur Verkar i samtiden Kan direkt iaktta sitt studerade fenomen Humanisten: Studerar individuella fenomen och de unika sambanden mellan dessa Människan styrs inte av lagar och våra beteenden kan inte förutses (ingen superstruktur ) Oftast historiskt inriktade studier Inga experiment Fenomenen är i sin helhet otillgängliga, de är förflutna Måste finnas några samtida fenomen kvar, som kan direkt studeras. Dessa är våra källor. Använder ofta analogier

40 Försök att ringa in delar av posthumanism: v Tvärvetenskap- både ett kritiskt och kreativt möte mellan kultur- och naturvetenskap v Vänder sig mot antropocentrism- Natur, kropp, icke-mänsklig agens (alltså inte enbart det mänskliga) v Fysisk natur v Det materiellas meningsskapande potential