Kommunkansliet kl 15.00

Transkript

1 PROTOKOLL 1(32) 26/Sed Plats och tid Gruesalen, Bjuv, kl Beslutande Ledamöter Stefan Svalö (S), ordförande Anders Månsson (S) Christer Landin (S), jäv 159 Ninnie Lindell (M) Sven Yngve Persson (M) Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Tjänstemän Christer Pålsson, kommunchef Susan Elmlund, sekreterare Anders Kronfelt, ekonomichef, Staffan Persson, teknisk chef, Jarl Gustavsson, planeringschef, Övriga Justering Justerare Tid och plats Anders Månsson (S) Kommunkansliet kl Justerade paragrafer Underskrifter Sekreterare Susan Elmlund Ordförande Stefan Svalö (S) Justerande Anders Månsson (S)

2 2 ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Beslutande organ Sammanträdesdatum Datum när anslaget sätts upp Förvaringsplats för protokollet Datum när anslaget tas ned Kommunledningskontorets kansli, Mejerigatan, Bjuv Underskrift Susan Elmlund

3 3 Innehåll Ksau Fastställande av dagordning... 4 Ksau 159 Ks Årsredovisning och revisionsberättelse 2012 för Bjuvs samordningsförbund... 5 Ksau 160 Ks Förslag till investeringar i kommunens kök... 6 Ksau 161 Ks Redovisning av familjekorten på Bjuvs friluftsbad Beslutsunderlag... 7 Ksau 162 Ks Yttrande över Godsstrategi för Skåne... 8 Ksau 163 Ks Yttrande över remiss Regional transportinfrastrukturplan för Skåne Ksau 164 Ks Yttrande över remiss Nationell plan för transportsystemet /Sed Ksau 165 Ks Ansökan om statlig medfinasiering till regionala kollektivtrafikåtgärder i Skåne län Ksau 166 Ks Ansökan om statlig medfinansiering till regionala kollektivtrafikåtgärder samt till trafiksäkerhetshöjande och miljöförbättrande åtgärder på det kommunala väg- och gatunätet i Skåne län Ksau 167 Ks Antagande av detaljplan 519, stadsplan för del av Billesholms gård 15:1 m fl, Bjuvs kommun Ksau 168 Ks Antagande av detaljplan 541, stadsplan för del av Billesholms gård 1:79, Bjuvs kommun... 26

4 4 Ksau 158 Fastställande av dagordning Sammanfattning Föreligger förslag till dagordning daterad Ordförande yrkar att ärende 3 Entreprenörskap i skolan, utgår och återkommer vid ett senare tillfälle. Arbetsutskottets beslut beslutar enligt föreslagen dagordning med ordförandes förslag till ändring.

5 5 Ksau 159 Ks Årsredovisning och revisionsberättelse 2012 för Bjuvs samordningsförbund Sammanfattning Föreligger årsredovisning för Bjuvs samordningsförbund avseende år Bjuvs samordningsförbund redovisar i skrivelse sin verksamhet och sin ekonomi för året Beslutsunderlag Bjuvs samordningsförbund, årsredovisning och revisionsberättelse för 2012 Tjänsteskrivelse, Anders Kronfelt, Jäv Christer Landin (S) anmäler jäv och deltar inte i beslutet. Förvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsens föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning samt revisionsberättelse för 2012 avseende Bjuvs samordningsförbund. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsen arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning samt revisionsberättelse för 2012 avseende Bjuvs samordningsförbund.

6 6 Ksau 160 Ks Förslag till investeringar i kommunens kök Sammanfattning Föreligger förslag från Vård- och omsorgsnämnden till tilläggsanslag till årets investeringsbudget med 1 mkr för renoveringsbehov i kommunens kök med hänsyn till kommunfullmäktiges beslut , 69. Efter konsultationer med kostchefen har det framkommit att det akuta behovet uppgår till 540 tkr, vilket också föreslås som ett tilläggsanslag för 2013 utöver de 200 tkr som redan finns beslutade för projektet. Beslutsunderlag Kommunfullmäktige, , 69 Tjänsteskrivelse, Margret Barner och Cathrine Eriksson, Vård- och omsorgsnämnden, , 59 Tjänsteskrivelse med bilaga, Anders Kronfelt, Ärendet Vård- och omsorgsnämnden har i sitt beslut , 59, föreslagit kommunfullmäktige besluta att investeringsbehoven fullföljs enligt kommunfullmäktiges beslut , innebärande att 1 mkr tillförs 2013 års investeringsbudget och 1,2 mkr En sammanställning av investeringsredovisningen visar att under åren har tkr anslagits i budget och totalt har 436 tkr redovisats på projekt nr 191 Tillagningskök enligt kf:s beslut. Då investeringsbudgeten år 2013 redan är omfattande (budgeterat 59,6 mkr och prognos på 59,1 mkr) har kostchefen ombetts att ange vilka behov som är akuta och behöver åtgärdas redan Dessa är: en ugn till Ekeby skola (150 tkr), en ugn till Varagården (150 tkr), en ugn till Brogårdaskolan (200 tkr) samt en blandningsmaskin (40 tkr), sammanlagt utgifter för 540 tkr. Förvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta anslå ytterligare 540 tkr i 2013 års investeringsbudget för investeringar i kommunens kök. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsens beslut et föreslår kommunstyrelsen besluta omdisponera 540 tkr från investeringsprojekt förskola Ekeby, då dessa medel inte kommer att förbrukas under 2013, till föreslagna investeringar i kommunens kök.

7 7 Ksau 161 Ks Redovisning av familjekorten på Bjuvs friluftsbad 2013 Sammanfattning Bjuvs kommun har erbjudit säsongskort på friluftsbadet, till en kostnad av 50 kr per familj, för barn och ungdomar upp till och med 16 år som är bosatta i Bjuvs kommun. Under sommaren 2013 har 392 kort à 50 kr sålts och följande kort har delats ut till barn i dessa familjer: Under 10 år och inte simkunniga: 218 st Över 10 är och simkunniga: 401 st Det är problem med att föräldrar uppger att barnen är simkunniga vilket visar sig inte stämma. Personalen kontrollerar simkunnigheten på 200 meter och de barn som inte klarar detta får lämna tillbaka sina kort. Personalen på badet tycker satsningen är bra och upplever att det under säsongen varit lugnare och en bättre stämning än tidigare. Man har haft 5 personaltimmar extra per dag (40 tim/vecka) och dessa har varit lagda på eftermiddagen och fram till besökarna ska lämna friluftsbadet vid stängning. Totalt antal besök under säsongen 2013 var st. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Staffan Persson och Christer Pålsson, Enhetens förslag till beslut Driftenheten föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta lägga informationen till handlingarna. Arbetsutskottets beslut beslutar lägga informationen till handlingarna.

8 8 Ksau 162 Ks Yttrande över Godsstrategi för Skåne Sammanfattning Region Skåne har utarbetat ett förslag till Godsstrategi för Skåne. En regional godsstrategi syftar till att tydliggöra de politiska ambitionerna på kort och lång sikt avseende infrastruktur, markanvändning och övriga frågeställningar kopplade till regionens godstransporter och regional utveckling. Utgångspunkten för strategiförslaget är Region Skånes mandat och möjlighet att agera. Yttrande över Godsstrategin ska ha inkommit till Region Skåne den 1 oktober Beslutsunderlag Region Skåne, remiss Godsstrategi för Skåne Tjänsteskrivelse med bilaga, Jarl Gustavsson och Christer Pålsson, Ärendet Remissinstanserna ombeds ta ställning till: Godsstrategins förslag till inriktning för det regionala utvecklingsarbetet Den regionala uppgiften i relation till övriga relevanta aktörer avseende regionens långsiktiga utveckling De viktigaste frågeställningarna som bör hanteras i ett regionalt perspektiv. Synpunkter: Bjuvs kommun tycker att Godsstrategi för Skåne är en välskriven och bra produkt. Rapporten ger en bra bild av nuläget med Skånes centrala roll för landets in- och utflöde av gods både till lands och till sjöss. Den pekar också på att godstransporterna genom regionen förväntas öka i betydligt snabbare takt än för landet i övrigt. Regionen behöver ta sikte på att kunna hantera en fördubbling av de gränsöverskridande transporterna och möta de ökande transporter som genereras av en attraktivare och växande region. Rapporten beskriver också väl logistikens betydelse för näringslivet i regionen. För att kunna påverka godstransporterna i riktning mot bättre kapacitetsutnyttjande och minskad miljöpåverkan är det viktigt att de marknadsmässiga förutsättningarna beaktas. En tydlig och väl förankrad vision för regionens långsiktiga utveckling är väsentlig för att kunna formulera en tydlig och rak strategi i ett längre perspektiv. Ekonomisk tillväxt på miljömässigt hållbara villkor är då en av grundstenarna. Bjuvs kommun är positiv till att Region Skåne understödjer samverkan mellan regionens näringslivsaktörer och utvecklingen av logistiska lösningar och affärskoncept för att effektivt utnyttja de samlade resurserna av logistikanläggningar. Vi tycker också att det är bra att regionen stöttar

9 9 utvecklingen av FoU via regionens akademi och andra samarbetspartners som till exempel hamnbolagen. Region Skåne bör aktivt lyfta fram det regionala perspektivet på utveckling av strategiska lägen till stöd för kommunerna och den nationella infrastrukturplaneringen mot bakgrund av förväntade framtida godsflöden. Regionen bör också utveckla framtidsscenarier som tydliggör järnvägens kapacitetsproblem med hänsyn tagen till osäkerheter av strukturell betydelse. Kommunerna har en avgörande roll för att säkerställa mark för logistikverksamheter och infrastruktur. Den kommunala planeringen kan här bidra genom att ställa krav på logistikområden och tydliggöra gränsdragningen mellan logistikområden och stadsmiljön. Berörda kommuner och regionen bör samarbeta för att säkerställa mark för framtida anläggningar i norra Skåne. Skåne Nordväst och då framför allt Helsingborg, Bjuv och Åstorp arbetar aktivt med att planera för en torrhamn i nordvästra Skåne och här ser vi fram emot ett fortsatt samarbete med regionen. Vi delar också regionens uppfattning att det är strategiskt viktigt att utarbeta planberedskap för utökad bangårdskapacitet i norra Skåne, förslagsvis i Hässleholm som har bra järnvägskopplingar. Bjuvs kommun anser att Region Skåne aktivt bör agera för att finna finansiella lösningar för infrastrukturåtgärder inom och i anslutning till de sex utpekade strategiska lägena i regionen. Vi delar regionens uppfattning att järnvägen behöver byggas ut för att möjliggöra den förväntade godstransportökningen på järnväg och att kapacitetsförbättringar behöver ske på Södra stambanan och Godsstråket genom Skåne men även på Skånebanan. Bjuvs kommun delar Region Skånes uppfattning att det i ett längre perspektiv, med bland annat Fehmarn Bält förbindelsen i drift, är det viktigt att en fast förbindelse etableras mellan Helsingborg och Helsingör. Tanken är att bland annat internationella godståg ska ledas denna väg medan spårsystemet i södra Öresund prioriteras för persontransporter. Det är synnerligen väsentligt att det fortsatta utredandet av en fast HH-förbindelse snarast kommer igång med tanke på dess strategiska betydelse för godstransportsystemets utformning i regionen. Med Skånes roll som tratten för landets import och export så är sårbarheten i dagens system alltför stor med endast en förbindelse över Öresund som matas via Kontinentalbanan. Vi delar regionens uppfattning att möjlig effektivisering inom alla transportslag ska stödjas för att skapa ett mer hållbart transportsystem. Här kan regionen bidra till ökad kunskap om möjliga åtgärder samt påverka berörda aktörer att utveckla smartare och miljövänligare lösningar. Slutligen vill Bjuvs kommun än en gång framhålla att vi tycker att Godsstrategi för Skåne är bra och att nästa steg är att göra en aktivitetsplan med konkreta samarbetsprojekt som vi ser fram emot.

10 10 Enhetens förslag till beslut Samhällsutvecklingsenheten föreslår att kommunstyrelsens arbetsutskott överlämnar ovan redovisade synpunkter på förslag till Godsstrategi för Skåne till Region Skåne. Arbetsutskottets beslut beslutar överlämna ovan redovisade synpunkter på förslag till Godsstrategi för Skåne till Region Skåne.

11 11 Ksau 163 Ks Yttrande över remiss Regional transportinfrastrukturplan för Skåne Sammanfattning Bjuvs kommun vill i detta yttrande lyfta fram ett antal synpunkter på förslaget till den regionala transportinfrastrukturplanen som är av särskild vikt för kommunerna i nordvästra Skåne. Yttrandet ska ha inkommit till Region Skåne den 1 oktober Beslutsunderlag Region Skåne, förslag till Regional transportinfrastrukturplan för Skåne Tjänsteskrivelse med bilaga, Jarl Gustavsson och Christer Pålsson Ärendet Sedan försöksperioden inleddes med ett regionansvar för infrastrukturplaneringen infördes en tydlig riktningsförändring med en Skånespecifik syn på infrastrukturen. Många av de inriktningar som idag ses som självklara var då ett nytänkande och ett uppmärksammat resultat. Den tydligaste avvikelsen mot tidigare planeringssyn var en kraftig överföring av investeringsmedlen till ny persontrafik på järnväg. Vid den tidpunkten skedde i praktiken knappt någon investering alls i nya spår för persontrafik. Vi kan konstatera att detta var en viktig och framsynt inriktning som om den fått verka fullt ut hade varit stödjande för flera av de mål som presenteras som utgångspunkt i inledningen av varje planperiod. Naturligtvis är det i första hand ekonomin som hindrade den planerade insatsen men riktningen och strategin håller än och är därför viktig att upprätthålla. Det viktigaste bidraget till en modern planering var den breda och uthålliga dialogen med kommuner och andra intressenter. Formen lever delvis kvar men inriktningsdialogen saknas allt mer för vårt gemensamma Skåne. En avgörande syn var då att trots en stark urban trend var det viktigt att stärka omlandet och bidra till en balans i utvecklingen. Städerna behöver sitt omland för att utvecklas väl och för att en bred palett av alternativ i boendeformer skall finnas tillgängliga. I detta sammanhang är Skåne helt unikt med sina små stationsorter etablerade sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. De utgör grunden till Den flerkärniga miljonstaden. Vi upplever att regionen och Bjuvs kommun i stort har samma synsätt men att det finns tydliga tendenser, i planen, till att Regionen allt mer ser de större städerna som möjligheten istället för sammanhanget med omlandet. Begreppet tillväxt används allt mer som drivkraften

12 12 i prioriteringarna men då enbart den utveckling som kan uppstå i de större städerna. Spårburen infrastruktur är en starkt utvecklande faktor med en stor investeringströskel. Långsiktighet och uthållighet är därför helt avgörande för ett positivt resultat. I ett hållbarhetsperspektiv är kollektivtrafik och då företrädesvis spårburen sådan helt avgörande för en positiv utveckling. Det är emellertid en allvarlig felsyn att enbart uppfatta och stödja den tillväxt som sker i den urbana miljön. Det finns starka och viktiga produktionsformer i landskapet som också är beroende av transporter för sin utveckling. Ett sådant exempel är besöksnäringen där enbart omsättningen i resandevolymen uppgår till dryga 80 miljarder kronor. Det svenska varumärket inom besöksnäringen är landskapet och naturen. Så är också fallet med Skåne. Utvecklingspotentialen inom besöksnäringen är också unik på så sätt att den ökar mest av alla grenar, så mycket att den numera är verkligt stora industrin i landet. Det vore direkt olämpligt att inte ta till vara denna potential i ett strategiskt planeringsperspektiv där infrastruktur och kollektivtrafik har särskilt goda förutsättningar att bidra till en hållbar ekonomisk utveckling. Trafikverket har insett detta och beskriver sin inställning tydligt i sin nationella plan. Regionens starka fokus på arbetspendling blir därför för ensidig och måste utvecklas till att stödja andra tillväxtfaktorer. Planeringsstrategier vinner oftast på att betraktas i ett landskapsperspektiv. Ytterligare försvårande omständigheter i den nuvarande planeringsformen är den stora tyngd som medfinansiering och samhällsekonomiska analyser har i samband med etablering av ny infrastruktur och särskilt ny persontrafik med tåg. Medfinansiering som princip måste utvecklas vidare från den form som den har idag. Situationen har blivit bättre men fortfarande finns det ett starkt inslag av att betalningsförmågan styr valen. I dessa sammanhang kommer alltid den lilla kommunen till korta. En sådan urvalsmetod har inget med samhällsekonomi i ett bredare perspektiv att göra och kan snarare motverka en god utveckling. Likaså finns en tilltro till matematikens förmåga att bidra i ett prioriteringssammanhang. Ett jämförande system för bedömning av samhällsnyttan är intressant men dagens samhällsekonomiska kalkylmodeller är fortfarande för smala och viktiga strategiska faktorer kommer inte med i bedömningen. Själva idén med planering är att synergier är intressanta och att mjuka faktorer som är svåra att mäta är av betydelse. Ett matematiskt förhållningssätt motverkar snarare en balanserad bedömning av en samhällsnytta än bidrar till klargörande. Region Skåne har en unik situation som ansvarig för den regionala planeringen av infrastruktur och som huvudman för kollektivtrafiken. Det är därför alltid särskilt intressant att bedöma kollektivtrafikens förutsättningar i RTI-planen. Ett problem i nuvarande planering är att den regionala planen och den nationella planen lämnas samtidigt vilket innebär att regionen hamnar i en oklar situation hur medfinansieringar av objekt i nationella planen skall

13 13 hanteras. Lyckligtvis finns huvuddelen av önskade satsningar på järnvägsnätet namngivna i den nationella planen. Oavsett den nya planeringsformen anser Bjuvs kommun att det finns två påbörjade objekt som är väl analyserade och som båda är viktiga i ett regionalt perspektiv, nämligen persontrafik på Söderåsbanan och dubbelspår på sträckan Ängelholm-Maria(Romares väg) på Västkustbanan. De beskrivna satsningarna på Skånebanan är mycket angelägna och nyttan med dessa torde vara bekräftade av de senaste årens resandeutveckling på banan. Planeringsformen med åtgärdsvalsstudier innebär att infrastrukturplaneringen också skall finansiera utredningar och analyser. Det är därför förvånande att inte två objekt finns med i planen för att seriöst komma igång med viktiga gemensamma frågor när de också utpekats i Kapacitetsutredningen som angelägna brister att åtgärda. Det gäller dels Helsingborg-Åstorp på Skånebanan som sedan länge är ett av de mest belastade enkelspåren i landet och dessutom utgör nordvästra Skånes koppling till Södra stambanan. Sedan gäller det korsningen mellan Skånebanan, Västkustbanan och Rååbanan vid Ramlösa som har stora kapacitetsproblem. Skånebanan har stor potential till en positiv trafikutveckling. Sträckningen har också en viktig betydelse för utvecklingen av godstransporter på järnväg till kombiterminalen och hamnen i Helsingborg. Bjuvs kommun anser att det är nödvändigt att snarast inleda ett arbete med åtgärdsval och finansieringslösningar för dessa objekt. Den enskilda åtgärd som Bjuvs kommun anser har störst betydelse i ett utvecklingsperspektiv är en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingør. Det finns så många anledningar till att inlemma denna fråga i den närtida planeringen och snarast fortsätta utredandet på de punkter som Näringsdepartementet önskar förtydliganden kring. En fast förbindelse i detta läge skapar så många möjligheter till trafikering och bidrar på ett unikt sätt till höjning av kapaciteten för både den kontinentala/nationella trafiken såväl som den regionala. Både E6 och Södra stambanan kommer att avlastas. Dessutom kan projektet finansieras utanför de ordinarie planeringsramarna eftersom det är självfinansierat. Regionen har i den föreslagna planen blivit mera tydlig än i tidigare planer när det gäller synen på vägsatsningar och vilka prioriteringsgrunder som skall gälla. Man har identifierat en del regionala stråk som skall vara utgångspunkt för fortsatta val av insatser. Flera av tidigare beslutade objekt finns kvar och en majoritet stödjer de stråkval som presenterats. Det framgår inte klart hur detta stråk har mejslats fram men däremot har sträckor som tidigare betraktats som viktiga regionala stråk tagits bort. Väg 109 betraktas inte längre som ett regionalt viktigt stråk. I tidigare planer har det varit uppenbart att vägen har en funktion som transportled från/till de

14 14 östra och mellersta delarna av Skåne, bland annat till och från hamnanläggningen i Helsingborg. F.d. vägdirektör Montgomery betecknade väg 109 som den felande länken i Skånes vägsystem! I nuvarande plan är tidigare bearbetad etapp reducerad till åtgärdsvalsstudie. Bjuvs kommun tycker detta är mycket anmärkningsvärt särskilt som just detta objekt var föremål för flera omfattande studier av dåvarande Vägverket. Det torde vara få planerade vägsträckor som är så allsidigt belyst som etappen mellan Ekeby och Knutstorp. Cykelresor fyller flera goda funktioner och stödjer en hållbar utveckling samtidigt som det kan vara mycket upplevelserikt. Satsningar på GC-system i stråk och till besöksmål måste utvecklas betydligt mer och detta måste nu återspeglas tydligare i all kommande planering av infrastruktur. I denna fråga är det nödvändigt att alla parter bidrar och den representativa demokratin svarar inte alltid upp mot befolkningens förväntningar. Regionen har varit aktiv med bland annat EU-projekt och detta kan vara en metod att komma vidare i planeringen. Idén om cykeln som transportmedel får inte begränsas till arbetspendling. Det finns stort intresse att använda cykel i rekreationssammanhang. Här har Region Skåne en viktig roll att vara med och utveckla system där cykeln är en del av hela resandet. Vi kan konstatera att i vårt södra grannland är det en självklarhet med cyklar på tåg och bussar. Här är det fortfarande oklart om det finns något intresse från huvudmannen att cyklar kan tas med. I så fall hade detta förmodligen redan varit klarlagt. Detta är en viktig fråga som behandlas med stor vikt i flera Europeiska länder. Det finns all anledning att Regionen fortsätter sitt lovvärda initiativ och tar projekt Skåne som cykelregion vidare. Bjuvs kommun anser att staten bör ta ett betydligt större ekonomiskt ansvar för infrastrukturens utveckling i regionen än vad som är fallet i de nu föreliggande planförslagen. Vi stödjer därför helt Region Skånes uppfattning att investeringsnivån och investeringstakten för i infrastruktur i Skåne måste höjas väsentligt. Vi vill dock påpeka att många av de satsningar som förslås i Skåne i planerna var aktuella för mer än 15 år sedan, men fortfarande återstår stora delar av de satsningar som då var aktuella att genomföra. Det är synnerligen viktigt att betona att beslutade projekt måste bli genomförda inom rimlig tid och inte som till exempel Västkustbanan dras ut i okänd tid. Vi anser också att staten inte är tillräckligt aktiv för att söka finansieringsstöd för utredningar, projektering och byggande hos EU, framför allt för objekt som ingår i TEN-T. Alternativa finansieringssätt, som till exempel OPS, borde också diskuteras mera för stora viktiga investeringsobjekt så att tempot i processen kunde ökas./sed

15 15 I övrigt har Bjuvs kommun inga ytterligare synpunkter på remissförslaget, utan vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete i dessa viktiga frågor för regionens framtida utveckling. Enhetens förslag till beslut Samhällsutvecklingsenheten föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att överlämna ovan redovisade synpunkter på förslag till RTI-plan till Region Skåne. Ordförandes förslag Ordförande föreslår att följande text stryks: Alternativa finansieringssätt, som till exempel OPS, borde också diskuteras mera för stora viktiga investeringsobjekt så att tempot i processen kunde ökas. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar enligt ordförandes förslag. Arbetsutskottets beslut beslutar att överlämna ovan redovisade synpunkter, reviderade, på förslag till RTI-plan till Region Skåne.

16 16 Ksau 164 Ks Yttrande över remiss Nationell plan för transportsystemet /Sed Sammanfattning Skåne är en region som befinner sig i en mycket stark tillväxt, med en växande befolkning och ett näringsliv i ständig utveckling. Inflyttningen är hög till regionen och inte minst i nordvästra Skåne är andelen yngre inflyttare mycket hög. Detta ställer också mycket höga krav på ett fungerande transportsystem inte minst då arbetsmarknaden i regionen blir alltmer integrerad. Beslutsunderlag Trafikverket, förslag till Nationell plan för transportsystemet Tjänsteskrivelse, Jarl Gustavsson och Christer Pålsson, Ärendet Alla prognoser pekar på en fortsatt mycket stark befolkningstillväxt. Detta ställer höga krav på en fungerande arbetsmarknad och därmed goda möjligheter till pendling och varutransporter. Etableringen av ESS och MAX IV i Lund kommer att innebära att kraven på ett välfungerande transportsystem ytterligare ökar. Bjuvs kommun vill i detta yttrande lyfta fram ett antal synpunkter som är av särskild vikt för nordvästra Skåne. Remissmaterialet är omfattande och håller generellt sett hög kvalitet. Det ges en omfattande analys av nuvarande situation kompletterad med bedömningar av framtida behov och inriktningar. Ett tioårsperspektiv är förhållandevis kort period i ett infrastruktursammanhang. Under de senaste planperioderna har vi sett riktningsförändringar, inom ramen för planomgångarna, som påtagligt påverkat planeringsförutsättningarna för regioner och kommuner. Synsätt och prioriteringar har i första hand påverkats av de ekonomiska förutsättningarna vilket på ett olyckligt sätt påverkat långsiktigheten i investeringsdelen. Det kan anses vara rimligt att nya förutsättningar och ny planeringssyn får påverka planeringens inriktning och objekt men i fallet infrastruktur är långsiktigheten och uthålligheten fullständigt avgörande för ett verkligt resultat. Infrastrukturen är en stark strukturbildande faktor i samhällsutvecklingen. Därför är det viktigt att den tillåts vara strukturbildande som en del i en utvecklingsstrategi som ett alternativ till den allt mer reaktiva planeringen och prioriteringen. I och med denna planomgång introduceras en ny planeringsmodell med inriktningsplanering och åtgärdsval i en mera rullande planeringsform. I denna modell har de ekonomiska förutsättningarna en mera framskjuten roll i valet av åtgärder. Åtgärdsval har därmed förskjutits mera mot

17 17 finansieringslösningar i olika former än reella idéer om samhällsutveckling och effekter av insatserna. I detta finns den ouppklarade diskussionen kring medfinansiering av objekt. Denna fråga har ännu inte funnit en acceptabel lösning i så måtto att den är djupt odemokratisk i ett traditionellt perspektiv eftersom den eller de enskilda kommunernas betalningsförmåga blir en betydelsefull faktor i de sammanhang en ny tågförbindelse med persontrafik skall startas. Det är inte heller en samhällsekonomisk god princip eftersom den är totalt okänslig för balans i utvecklingen och en god ekonomisk hushållning i ett längre perspektiv. En ytterligare försvårande faktor är de samhällsekonomiska analyserna som tillmäts en alltför viktig roll i val av åtgärder. Fortfarande är det så att de samhällsekonomiska kalkylmodellerna inte är tillräckligt utvecklade för att kunna vara det prioriteringsverktyg som önskas. Brister finns bland annat i värderingen av strategiska synergieffekter. Planeringen bör inte grundläggas i matematiska teorier utan i goda argument samt välgrundade och utvecklande analyser där man drar nytta av den lokala och regionala kompetensen i valet av prioriteringar. I detta perspektiv har Trafikverket haft en svår uppgift genom den korta tid som stått till förfogande efter Kapacitetsutredningen 2012 till ett färdigt förslag till nationell plan. Möjligheterna till en genomgripande dialog har varit mycket begränsad och till detta följer att remisstillfället i praktiken faller under en olycklig tidsperiod i samband med semestrarna. Både inriktning och innehåll är trots allt välgrundat och rimligt i förhållande till de förutsättningar som råder idag. Alla torde vara ense om att resurserna för infrastruktur är begränsade i förhållande till det verkliga behovet. I Skånes fall har detta varit situationen allt för länge. Det finns ett behov att utveckla de regionala särdragen mera i den nationella planen än vad som är fallet i remissförslaget. Regeringen har dessutom redan i planeringsdirektiven beslutat om en betydande del av det av det nya ekonomiska utrymmet för nyinvesteringar, tyvärr dock inte i Skåne. Generellt vill vi ännu en gång betona att Skånes roll i det nationella transportsystemet är mycket viktig, inte minst då stora delar av det gods som transporteras till och från Sverige går via de stora skånska hamnarna. Skåne har därför en viktig roll som transitregion, vilket samtidigt medför stora miljöproblem då en alltför stor del av godset transporteras på väg. Bjuvs kommun anser att den nationella planens investeringsnivå och då framför allt på järnvägssidan i Skåne är alldeles för låg, vilket kommer att få till följd att Skånes utvecklingsstrategi havererar och att det blir en infarkt i regionens tågtrafik, vilket kommer att få svåra konsekvenser för bland annat arbetspendlandet. OECD konstaterade i en studie av Skånes

18 18 tillväxtförutsättningar 2012 att Skånes bidrag till BNP skulle kunna öka med 40 miljarder om sysselsättningen och produktiviteten kommer upp i samma nivå som snittet för Sverige. Arbetslösheten i Skåne är större än i riket, bland annat beroende på dålig matchning på arbetsmarknaden. Förbättrade pendlingsmöjligheter skulle öka möjligheterna till bättre matchning av tillgänglig arbetskraft och arbetstillfällen. Region Skåne och de skånska kommunerna arbetar för ett samlat Skånepaket, som en motsvarighet till de andra två storstadspaketen, med bland annat högre investeringsnivå än dagens. Trafikverkets förslag till plan innehåller inget förslag till en sådan lösning, vilket gör oss besvikna. Region Skåne har föreslagit ett 36-miljarderspaket som bygger på pågående planering och en rimlig andel av de avsatta investeringsmedlen, (13 %). Vi saknar bland annat betydande satsningar på de viktiga huvudstråken Södra stambanan och Västkustbanan. Flera av de planerade Pågatågsutbyggnaderna kommer nu inte att kunna genomföras under perioden. Återigen måste det påpekas att många av de satsningar som förslås i Skåne i planen var aktuella för mer än 15 års sedan, men fortfarande återstår stora delar av de satsningar som då var aktuella att genomföra. Det är synnerligen viktigt att betona att beslutade projekt måste bli genomförda inom rimlig tid och inte som till exempel Västkustbanan dras ut i okänd tid. Bjuvs kommun anser därför att staten bör ta ett betydligt större ekonomiskt ansvar för infrastrukturens utveckling i regionen än vad som nu är fallet i de nu föreliggande planförslagen. Vi stödjer därför helt Region Skånes uppfattning att nivån för investeringar i infrastruktur i Skåne måste höjas väsentligt, inte minst med tanke på att Skåne och dess skattebetalare redan i dag lägger in betydligt större medfinansiering/capita än vad övriga landet gör. Vi anser också att staten inte är tillräckligt aktiv för att söka finansieringsstöd för utredningar, projektering och byggande hos EU, framför allt för objekt som ingår i TEN-T. Alternativa finansieringssätt, som till exempel OPS, borde också diskuteras mera för stora viktiga investeringsobjekt så att tempot i processen kunde ökas. /Sed En förändring gentemot tidigare är beskrivningen av de nationella satsningarna i form av stråk. Denna modell förefaller rationell om den utvecklas vidare. Beskrivningen blir tydlig och systemmässig i de flesta fall. För det västra stråket är det inte lika tydligt då det delas vid Hallandsgränsen, precis som Trafikverkets regioner. Verkligheten avspeglas inte i denna uppdelning. De elva kommunerna inom Skåne Nordväst har under de senaste två åren tagit fram en Strukturplan för att finna gemensamma strategier och ställningstaganden när det gäller viktiga översiktliga planeringsfrågor. Detta

19 19 har skett i rådslagsform där beslutande politiker och ansvariga tjänstemän deltagit i processen. Vid ett av tillfällena behandlades infrastrukturen i Bjuvs kommun. Trafikverkets beskrivning av förutsättningarna för åtgärderna i södra Sverige delas av Bjuvs kommun. Särskilt beskrivningen av det västra stråket Trelleborg/Malmö-Helsingborg-Halmstad-Göteborg-(Oslo). Bjuvs kommun anser, liksom Trafikverket, att investeringar i infrastruktur i detta stråk kommer ha stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Då inte bara i ett arbetspendlingsperspektiv utan även i en betydande utsträckning som en viktig insats för en hållbar utveckling av besöksnäringen. Det är med stor tillfredsställelse som vi ser Trafikverkets tydliga markering i denna fråga. Det urval av åtgärder som lyfts fram kan i flera fall bidra till en sådan utveckling. Bjuvs kommun anser att persontågstrafik på Söderåsbanan och dubbelspårsutbyggnaden av hela Västkustbanan är två av de viktigaste enskilda åtgärderna i området i och med att man fullföljer redan påbörjade insatser. Däremot saknas två objekt som Bjuvs kommun bedömer som mycket angelägna i ett strategiskt perspektiv och som dessutom uppmärksammades i Kapacitetsutredningen. Det ena är sträckan Åstorp- Helsingborg (Ramlösa) på Skånebanan som sedan länge är ett av de mest belastade enkelspåren i landet. Det andra är korsningen mellan Skånebanan, Västkustbanan och Rååbanan vid Ramlösa som utgör ett stort kapacitetsproblem. Det är nödvändigt att snarast inleda ett arbete med åtgärdsval och finansieringslösningar för dessa objekt. Skånebanan har stor potential till en positiv trafikutveckling och utgör kopplingen till Södra stambanan för de nordvästskånska kommunerna. Sträckningen har också en viktig betydelse för utvecklingen av godstransporter på järnväg till kombiterminalen och hamnverksamheten i Helsingborg. Den enskilda åtgärd som Bjuvs kommun anser har störst betydelse i ett utvecklingsperspektiv är en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingør. Det finns så många anledningar till att inlemma denna fråga i den närtida planeringen och snarast fortsätta utredandet på de punkter som Näringsdepartementet önskar förtydliganden på. En fast förbindelse i detta läge skapar så många möjligheter till trafikering och bidrar på ett unikt sätt till kapacitetshöjning i både den kontinentala/nationella trafiken såväl som den regionala. Dessutom kan projektet finansieras utanför de ordinarie planeringsramarna eftersom det är självfinansierat. I samhället finns högt ställda beskrivna mål när det gäller miljö och klimat. Allt för ofta är det svårt att se motsvarande satsningar eller kursändringar i olika sektorsplaner. Så är också fallet med den nationella planen för transportsystemet. Förutsättningarna att nå klimatmålen förefaller inte förändras nämnvärt med denna plan. Det finns positiva insatser i form av en

20 20 betoning av kollektivtrafikens betydelse i ett framtida samhälle. Där kan det konstateras att vi har ett gemensamt ansvar men investeringarna i infrastrukturen har stor betydelse. Det torde vara uppenbart att spårburen trafik, både fjärr- och lokal måste utvecklas mer än ambitionerna i denna plan. Här har Region Skåne lagt ett offensivt utvecklingsförslag för kollektivtrafiken både i regionen och i de stora städerna Malmö, Helsingborg och Lund som förutom utökad Pågatågstrafik även innefattar superbussar och spårväg. Cykeln som transportmedel måste också prioriteras på ett helt annat sätt även i ett nationellt planeringsperspektiv. Kattegattleden är ett bra exempel på en satsning av ett önskat slag. I ett internationellt perspektiv är detta dock en mycket blygsam satsning. Det finns ett stort behov av att göra utblickar för att finna inspiration till lösningar. När det gäller cykeln som transportmedel finns en hel del att hämta in för att närma sig våra grannländer. Bjuvs kommun skulle önska en större tydlighet kring de ganska stora satsningar som förväntas ske via potter för mindre åtgärder och som innehåller många för Skåne viktiga insatser. Genom det arbete som inletts, i form av rådslag och utvecklad samverkan inom planering och verksamheter, är kommunerna inom Bjuvs kommun väl rustade att även samverka med regionen och Trafikverket i den fortsatta planeringen och genomförandet av beslutade projekt samt därefter förvalta och utveckla de investeringar i infrastruktur som görs med gemensamma medel. Enhetens förslag till beslut Samhällsutvecklingsenheten föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att överlämna ovan redovisade synpunkter på förslag till Nationell plan för transportsystemet till Näringsdepartementet. Ordförandes förslag Ordförande föreslår att följande text stryks: Alternativa finansieringssätt, som till exempel OPS, borde också diskuteras mera för stora viktiga investeringsobjekt så att tempot i processen kunde ökas. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar enligt ordförandes förslag. Arbetsutskottets beslut beslutar att överlämna ovan redovisade synpunkter, reviderade, på förslag till Nationell plan för transportsystemet till Näringsdepartementet.

21 21 Ksau 165 Ks Ansökan om statlig medfinasiering till regionala kollektivtrafikåtgärder i Skåne län Sammanfattning Önskemål om medfinansiering för kommande treårsperiod gällande busskurar och liknande skall insändas till Skånetrafiken senast 27 september I Ekeby finns en hållplats vid Folkets Hus där behovet är stort av en busskur. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Jarl Gustavsson och Christer Pålsson, Ärendet I Ekeby är behovet stort av busskur med cykelställ vid Folkets Hus/Trueds väg. Buss 297 utgår härifrån. Även buss 250 passerar platsen. Av kartbilaga framgår lämplig plats. Kostnaden uppskattas till kr. Projektet bör genomföras Skånetrafiken beviljar 50% i statsbidrag om hållplatsen trafikeras av en regionbuss och uppfyller deras krav på läge, utformning och resande. Enhetens förslag till beslut Samhällsutvecklingsenheten föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att till Skånetrafiken yttra sig enligt ovan anförda. Arbetsutskottets beslut beslutar att att till Skånetrafiken yttra sig enligt ovan anförda.

22 22 Ksau 166 Ks Ansökan om statlig medfinansiering till regionala kollektivtrafikåtgärder samt till trafiksäkerhetshöjande och miljöförbättrande åtgärder på det kommunala väg- och gatunätet i Skåne län Sammanfattning Önskemål om medfinasiering för kommande treårsperiod ska vara Trafikverket Region Syd tillställd senast 27 september Objekt i årets plan ska ingå i redovisningen för att helheten ska bli tydlig. Infrastrukturåtgärer för att kollektivtrafiken ska kommuner och Regionala kollektivtrafikmyndigheten sända till Trafikverket senast 27 september För kommunen angelägna projekt presenteras nedan. Mest angelägna projektet är fortsättningen på Storgatans upprustning, som är mycket viktigt ur trafiksäkerhets- och miljösynpunkt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse med bilagor, Jarl Gustavsson och Christer Pålsson, Ärendet Ett fåtal av kommunens angelägna projekt finns med i Trafikverkets plan. Nedan redovisas aktuella projekt. A. Projekt i Trafikverkets plan 1. Planskild korsning Storgatan-Skånebanan Projektet är slutbesiktigat. I Trafikverkets plan finns 9 Mkr avsatta för Gc-väg Ekeby skola Folket Hus I Trafikverkets plan finns avsatta kr i bidrag för Projektet innebär en cykelväg mellan Ekeby skola och Folkets Hus/Trueds väg. B. Projekt utanför Trafikverkets plan 1. Storgatans upprustning Projektet innebär en trafiksäkerhets- och miljömässig upprustning av Storgatan mellan Norra Vägen och Mellersta vägen, frånsett de delar som innefattas i projektet Planskild korsning Storgatan/Skånebana som redan färdigställts. Vid flera tillfällen har presentation skett såväl för dåvarande Vägverket av de intentioner kommunen har för att förbättra gatustråket samt för nuvarande Trafikverket. Projektet har sin tyngdpunkt inom trafiksäkerhets- och miljöförhöjande åtgärder. Tillskapandet av separata gång- och cykelvägar genom centrum, åtägrder som gynnar handikappade och en miljöupprustning innebär att kommunens målsättning med tillskapandet av ett hållbart trafiksystem uppfylls.

23 23 Kostnaderna utgör 31,156 Mkr i prisnivå Det bör komma in i Trafikverkets plan En lämplig etappindelning är: Etapp A: Planskildheten/Bruksgatan - Mellersta vägen samt Hantverkargatan/Planskildheten - Gunnarstorpsvägen. Etapp B: Gunnarstorpsvägen - Norra vägen. Etapp A är av stor betydelse för att förbättra trafiksäkerheten för skolbarn till och från Varagårdsskolan samt för all kommunkation i centrala Bjuv. Etappen är en förlängning av nuvarande etapp gällande den planskilda korsningen med Skånebanan. Kostnaden för etappen har beräknats till 15,45 Mkr. Etappen går att dela upp på närligande år om så skulle erfordras. Etapp B är också av stor betydelse för trafiksäkerhet och miljö samt för oskyddade trafikanter från norra Bjuv till centrum, där vi har stora botadsområden och där utbyggnad planeras. Kostnaden för denna etapp har beräknats til 15, 705 Mkr. För båda etapperna gäller att den utbyggnad som planeras kommer att betyda en stor förändring trafiksäkerhets- och miljömässigt, vilket är av väsentlig betydelse för Bjuvs utveckling. Vi kan redan idag se av det som genomförts avden planskilda korsninge att stora förbättringar åstadkommits i Bjuvs centrum genom den första delen. 2. Gång- och cykelvägar Följande gång- och cykelvägar finns det stort behov av: a. Ljungsgårdsvägen, Nybrodal Östervång, järnvägen Billesholm Behovet av säker cykelväg för skolbarn till Jens Billeskolan och övrig cykeltrafik mellan Bjuv och norra Billesholm är stort. Kostnaden är uppskattad till 7,5 Mkr. Projektet bör genomföras b. Billesholm Norra Vram Vrams Gunnarstorp Detta projekt bör utföras snarast då skolbarnen använder denna väg. Cykevägen är även viktig för cyklister till och från Söderåsen, något som ökat de senaste åren. Kostnaden är uppskatad till 5,5 Mkr. Projektet bör genomföras c. Gunnarstorp Vrams Gunnarstorp Kostnaden för denna gc-väg uppskattas till 3,5 Mkr. Denna väg betjänar även trafik till och från Söderåsen. Projektet bör genomföras d. Selleberga Norra Vram Kostnaden för denna gc-väg är uppskattad till 4,3 Mkr. Cykelvägen är viktigt för cyklister till och från Söderåsen. Projektet bör genomföras 2017.

24 24 3. Busskur med cykelställ I Ekeby är behovet stort av busskur med cykelställ vid Folkets hus Trueds väg. Kostnaden uppskattas till kr. Projektet bör genomföras Denna begäran om busskur tillställs även Skånetrafiken. Enhetens förslag till beslut Samhällsutvecklingsenheten föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att hos Trafikverket yttra sig i enlighet med det anförda. Arbetsutskottets beslut beslutar att hos Trafikverket yttra sig i enlighet med det anförda.

25 25 Ksau 167 Ks Antagande av detaljplan 519, stadsplan för del av Billesholms gård 15:1 m fl, Bjuvs kommun Sammanfattning Syftet med planändringen är att ändra användningen för Dungatan i Billesholm från allmänplatsmark för gata till kvartersmark för småindustri. Planändringen föregås av att ägarna till Billesholms gård 15:25 vill förvärva gatumarken till sin fastighet, detta för att bl.a. underlätta transporter till och från sin verksamhet. Planändring genomförs med ett enkelt planförfarande enligt PBL 2010:900 5 kap 7. Fastighetsregleringsavtal och plankostnadsavtal har tecknats med fastighetsägaren, som bekostar planändringen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Gulistan Batak, Christel Sundberg och Christer Pålsson, Plan- och genomförandebeskrivning, Granskningsutlåtande, Plankarta, Fastighetsförteckning, Enhetens förslag till beslut Samhällsutvecklingsenheten föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att godkänna planförslag för detaljplan 519, del av Billesholms gård 15:1 m.fl i Billesholm, Bjuvs kommun, Skåne län och översända den till kommunfullmäktige för antagande. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige beslutar godkänna och antaga planförslag för detaljplan 519, del av Billesholms gård 15:1 m.fl i Billesholm, Bjuvs kommun, Skåne län.

26 26 Ksau 168 Ks Antagande av detaljplan 541, stadsplan för del av Billesholms gård 1:79, Bjuvs kommun Sammanfattning Syftet med planändringen är att ändra användningen för en del av Glasgatan i Billesholm från allmän platsmark för park, med gång- och cykelväg till allmän platsmark för gata. Planändringen syftar till att legitimera befintliga förhållanden som existerar idag. Bakgrunden är att fastighetsägarna till Billesholmsgård 1:79 i detaljplanen för Storgatan (västra delen) i Billesholm inte längre har en in- och utfart i juridisk mening, utan har ersatts av park, med gång- och cykelväg. Planändringen bedöms kunna genomföras med enkelt planförfarande enligt PBL 2010:900 5 kap 7. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Gulistan Batak, Christel Sundberg och Christer Pålsson, Plan- och genomförandebeskrivning, Plankarta, reviderad Utlåtande Fastighetsförteckning, Enhetens förslag till beslut Samhällsutvecklingsenheten föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att godkänna planförslag för detaljplan 541, stadsplan för del av Billesholms gård 1:79, Bjuvs kommun, Skåne län i Bjuvs kommun och översända den till kommunfullmäktige för antagande. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige beslutar godkänna och antaga planförslag för detaljplan 541, stadsplan för del av Billesholms gård 1:79 i Billesholm, Bjuvs kommun, Skåne län.