PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott

Transkript

1 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 1 (22) Paragrafer Plats och tid Sessionssalen, Kommunhuset, Klippan, kl Beslutande Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Sekreterare Ordförande Justerare Bengt Svensson (M), ordförande Carl-Axel Wilhelmsson (C), 1 vice ordförande Bodil Andersson (KD) Rune Persson (S), 2 vice ordförande Eva Stjärnlind (S) Agne Johansson (MP), ej tjg ersättare Ann-Sofie Karlsson (KD), ej tjg ersättare Hans-Eric Lundgren (S), ej tjg ersättare Kerstin Persson (S), ej tjg ersättare Anders Ivarsson, kommunsekreterare Hans-Åke Lindvall, kommundirektör Lars-Åke Svensson, kanslichef/kommunjurist Boje Jarl, ekonomichef Björn Pettersson, teknisk chef Kurt Grönsund, upphandlingsstrateg Ulla Ebelin, upphandlingsassistent Rune Persson Kommunkansliet Anders Ivarsson Bengt Svensson Rune Persson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Klippans kommun, Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Kommunkansliet i Klippan Anders Ivarsson

2 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2 (22) Innehållsförteckning: 201 Kurser och konferenser 202 Verksamheten på Naturbruksgymnasiet i Östra Ljungby från och med höstterminen Konstgräsplan på Åbyvallen 204 Trådlös åtkomst till internet på Åbyplan 205 Godsstrategi för Skåne 206 Förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne Förslag till kollektivtrafikstrategi för Skåne Nordväst 208 Förslag till nationell plan för transportsystemet Ansökan om statlig medfinansiering till regionala kollektivtrafikåtgärder samt till trafiksäkerhetshöjande och miljöförbättrande åtgärder på det kommunala väg- och gatunätet åren i Skåne län 210 Cirkulationsplats vid Storgatan-Vedbyvägen 211 Samverkan och biogasutvinning för Nårab 212 Angående vatten och avlopp från Klintarp 3:3 213 Upphandling av el 214 Förslag till överenskommelse om fastighetsreglering och ledningsrätt berörande del av Ljungbyhed 14:1 och Vakten Skrivelse från Ängelholms kommun angående gåvobrev 216 Upphandling av entreprenad för grönyteskötsel 217 Upphandling försäkringsförmedling 218 Lokalt välfärdsbokslut nr Redovisning av motioner Signatur justerare Utdragsbestyrkande

3 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 3 (22) 201 Kurser och konferenser Ärendet Följande inbjudningar till kurser m.m. föreligger. Region Skåne Dialogmöten om Skånes framtid, Skåne är globalt ( ), - mår bra ( ), -för alla ( ), -har jobben ( ), -i balans ( ) och Skåne har puls ( ), Malmö. Change i samverkan med Region Skåne m.fl. Ett förändrat klimat för företag, en konferens om hur näringslivet påverkas av klimatförändringarna , Kristianstad Beslutsunderlag Kurs- och konferensinbjudningar Arbetsutskottets beslut Informationen noteras. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

4 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 4 (22) 202 Verksamheten på Naturbruksgymnasiet i Östra Ljungby från och med höstterminen 2013 KS Ärendet Skolinspektionen har beslutat avslå ansökan om godkännande av Sveriges Naturbruksgymnasium AB som huvudman för gymnasieskola och gymnasiesärskola i Östra Ljungby. Beslutsunderlag Skolinspektionens skrivelser Arbetsutskottets förslag till Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ordförande får delegation att formulera yttrande från Klippans kommun vid ett eventuellt överklagande från Sveriges Naturbruksgymnasium AB. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

5 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 5 (22) 203 Konstgräsplan på Åbyvallen KS Ärendet Tekniska förvaltningen fick i uppdrag att revidera upphandlingen av konstgräsplan. Tekniske chefen redovisar de aktuella förutsättningarna och en diskussion förs kring olika miljökonsekvenser av skilda typer av granulat som används vid anläggningen av planen. Beslutsunderlag Protokollsutdrag Arbetsutskottet , Arbetsutskottets beslut 1. Ett kontrollprogram upprättas under överinsyn av Söderåsens miljöförbund. 2. I det fall negativa miljökonsekvenser uppstår av granulatet ska en beredskap finnas för att byta det. 3. Tekniska förvaltningen får i uppdrag att besluta om tilldelning och sluta avtal. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

6 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 6 (22) 204 Trådlös åtkomst till internet på Åbyplan KS Ärendet Allt fler kommuner tillhandahåller idag kostnadsfri tillgång till trådlös internet (WiFi) i sina tätorter. Frågan har även diskuterats vid ett antal tillfällen i Klippans kommun. Mot bakgrund av att frågeställningen inrymmer såväl ekonomiska som juridiska (ansvars-)frågor så kan det vara på sin plats att inledningsvis genomföra det på prov och i begränsad omfattning. Beslutsunderlag Kommunalrådets skrivelse Arbetsutskottets beslut Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utarbeta ett konkret förslag som innebär trådlös åtkomst till internet i området runt busshållplatsen Åbyplan. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

7 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 7 (22) 205 Godsstrategi för Skåne KS Ärendet Region Skåne har tagit fram ett förslag till Godsstrategi för Skåne. Syftet är att klargöra politiska ambitioner för infrastruktur, markanvändning och andra frågor som kan kopplas till regionens godstransporter och utveckling. En ambition att hantera transportfrågor på lång sikt ger besked till näringslivet om utvecklingsmöjligheter och utgör självfallet en komponent i kommunens fysiska och miljömässiga planering. Betydelsen av järnvägssystemets utveckling för godstransporter kan inte överbetonas. I både Godsstrategin och Skåne Nordvästs yttrande betonas kopplingen mellan ett utbyggt järnvägsnät och kommunernas planering för nya spårknutna verksamhetsområden. Kommunen har en god tillgång till planlagd verksamhetsmark i direkt anslutning till eget industrispår. Skåne Nordväst lämnar ett yttrande (bilaga Au 205/13). Kommunen ställer sig bakom yttrandet från Skåne Nordväst. Beslutsunderlag Region Skånes remiss Godsstrategi för Skåne Skåne Nordvästs yttrande (bilaga Au 205/13) Tekniska förvaltningens skrivelse Arbetsutskottets beslut Tekniska förvaltningens skrivelse utgör Klippans kommuns yttrande över Region Skånes förslag till Godsstrategi för Skåne. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

8 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 8 (22) 206 Förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne KS Ärendet Region Skåne har uppdraget att ta fram en ny central transportinfrastrukturplan för perioden Planen omfattar främst det statliga vägnätet och järnvägsnätet inom Skåne, men även en cykelvägsplan ingår. Underlag är regeringsdirektiv, Infrastrukturproposition , Trafikverkets Kapacitetsutredning, gällande RTI-plan, OECD:s analys för Skåne, Strukturbild Skåne m.m. Skåne har fått en ram på 4,4 miljarder kronor och Region Skåne har nu föreslagit hur dessa pengar ska fördelas. Region Skåne uppmanas därtill att släppa den tankemässiga låsning som innebär att väg 108 nedvärderas. Vägen behöver förbättras och tillsammans med Trafikverket, och med närmare diskussion med berörda kommuner, kan regionen mer ingående analysera frågan och rimligen ändra prioritetsordningen. Vidare behöver mer pengar fördelas till utbyggnad av gång- och cykelvägar. Utbyggnadstakten är minst sagt låg. Planeringstiden, det vill säga väntetiden, för nya GC-vägar längs Trafikverkets vägar och som direkt ger nytta för arbetspendling börjar bli intressant för historiker. Skåne Nordväst lämnar ett yttrande (bilaga Au 206/13), som Klippans kommun ställer sig bakom. Beslutsunderlag Region Skånes förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne Skåne Nordvästs yttrande över Region Skånes förslag (bilaga Au 206/13) Tekniska förvaltningens skrivelse Arbetsutskottets beslut Tekniska förvaltningen skrivelse utgör Klippans kommuns yttrande över Region Skånes förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne Signatur justerare Utdragsbestyrkande

9 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 9 (22) 207 Förslag till kollektivtrafikstrategi för Skåne Nordväst KS Ärendet Region Skåne har, i egenskap av kollektivtrafikmyndighet, upprättat ett förslag till Inriktningsdokument Trafikförsörjningsprogram för Skåne Skåne Nordväst har arbetat fram ett yttrande över förslaget. Yttrandet behandlar bl.a. behovet av en ny syn på regionala centra, behovet av ökad tillgänglighet och kvalitet avseende busstrafiken samt en stadsplanering som integreras bättre med utvecklingen av kollektivtrafiken. Beslutsunderlag Skåne Nordvästs yttrande (bilaga Au 207/13) Planeringssekreterarens skrivelse Arbetsutskottets beslut 1. Klippans kommun delar i stort de uppfattningar som framkommer i Skåne Nordvästs yttrande. 2. Region Skåne uppmanas därtill särskilt notera det felaktiga i att per automatik lägga ner tågparallell busstrafik. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

10 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 10 (22) 208 Förslag till nationell plan för transportsystemet KS Ärendet Regeringen beslutade i december 2012 att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden Samtidigt uppdrogs åt länsplaneupprättarna för respektive län att upprätta förslag till motsvarande länsplaner för samma period. Region Skåne agerar för att Skåne ska få en större del av de nationella anslagen. Skåne Nordväst lämnar ett yttrande (bilaga Au 208/13) Beslutsunderlag Trafikverkets remiss Skåne Nordvästs yttrande (bilaga Au 208/13) Tekniska förvaltningens skrivelse Arbetsutskottets beslut Klippans kommun ansluter sig helt till yttrandet från Skåne Nordväst över Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet Signatur justerare Utdragsbestyrkande

11 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 11 (22) 209 Ansökan om statlig medfinansiering till regionala kollektivtrafikåtgärder samt till trafiksäkerhetshöjande och miljöförbättrande åtgärder på det kommunala väg- och gatunätet åren i Skåne län KS Ärendet Trafikverket ger varje år kommunerna möjlighet att uppdatera den senaste ansökan om statlig medfinansiering till kollektivtrafikanläggningar och förbättringar inom trafiksäkerhet och miljö på kommunala gator. De aktuella objekt som kommunen söker bidrag för framgår av bilaga Au 209/13. Förändringar jämfört med senaste ansökan är att cirkulationsplatsen i Preemkorset bör kostnadsberäknas till tkr. Delar av arbetet kan utföras under hösten 2013 och resterande eventuellt först under Beslutsunderlag Trafikverkets skrivelse Tekniska förvaltningens skrivelse (bilaga Au 209/13) Arbetsutskottets beslut Klippans Kommun ansöker om statlig medfinansiering med 50% för objekt enligt Tekniska förvaltningens lista (bilaga Au 209/13). Signatur justerare Utdragsbestyrkande

12 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 12 (22) 210 Cirkulationsplats vid Storgatan-Vedbyvägen KS Ärendet En cirkulationsplats vid Storgatan-Vedbyvägen har diskuterats under en längre tid. Fem olika alternativ har tagits fram av Tekniska förvaltningen. Platsen är en entré till Klippans centrum, och bör markeras. Belysning kan vara ett alternativ för att markera platsen. Beslutsunderlag Skisser över alternativa utföranden av Preem-korset Arbetsutskottets beslut 1. Ställer sig bakom den övergripande utformningen av rondellen med en tydlig mittmarkering. 2. Överlåter till Tekniska förvaltningen att ta ställning till det exakta utförandet, dock avvisas förslaget med upphöjning av hela cirkulationsplatsen. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

13 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 13 (22) 211 Samverkan och biogasutvinning för Nårab KS Ärendet Nårab har i en skrivelse efterhört kommunens intresse av att medverka till att bolaget får möjlighet att nyttja rötkammaren vid Klippans reningsverk, för att framställa rågas till Nårabs gasmotor i Hyllstofta. En gasledning finns redan från Hyllstofta till Elfdalen, och genom att komplettera med ledning och övrig nödvändig utrustning mellan Elfdalen och reningsverket skulle produktionen kunna kopplas samman med gasmotorn. Bolaget bedömer att verksamheten på reningsverket har både resurser och kompetens för uppgiften. En ev. samverkan skulle behöva regleras i avtal, vara kostnadsneutral för kommunen och inte belasta reningsverkets kunder med kostnader. Beslutsunderlag Nårabs skrivelse Arbetsutskottets beslut Ställer sig positivt till att Nårab i samråd med Tekniska förvaltningen gör en utredning kring förutsättningarna för ett samverkansprojekt om biogasutvinning. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

14 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 14 (22) 212 Angående vatten och avlopp från Klintarp 3:3 KS Ärendet Kerstin Ohlin har i en skrivelse ställt ett antal frågor kring vatten- och avloppsförsörjning på sin fastighet Klintarp 3:3. I en ytterligare skrivelse återkommer hon med synpunkter. Beslutsunderlag Kerstin Ohlins skrivelser och Arbetsutskottets beslut Ärendet bordläggs. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

15 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 15 (22) 213 Upphandling av el KS Ärendet Leverantör av el till Klippans kommunförvaltning är för närvarande E.ON. Avtalsperioden startade och avslutas Underlag till nuvarande leveransavtal togs fram av Kommentus AB som genomförde en upphandling för 19 kommuner inklusive några kommunala bolag. Avtalet är en typ av avropsavtal med fast elpris för ett år i taget. Genom kvartalsvisa elköp på Nord Pool för framtida leverans möjliggörs det fasta årspriset. För Klippans del är årsförbrukningen cirka 13 GWh. Det är nu aktuellt att börja upphandling av el för nästa avtalsperiod. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens skrivelse Arbetsutskottets beslut Godkänner att Kommentus AB anlitas för upphandling av el. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

16 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 16 (22) 214 Förslag till överenskommelse om fastighetsreglering och ledningsrätt berörande del av Ljungbyhed 14:1 och Vakten 3 KS Ärendet Ny detaljplan har upprättats för del av Ljungbyhed 14:1 med möjlighet att uppföra garagebyggnader och parkeringsplatser för ägaren av Vakten 3. Detaljplanen vinner laga kraft i dagarna, därför har vi förberett ett förslag till överenskommelse om fastighetsreglering och ledningsrätt med ägaren till Vakten 3, Treklövern Bostads AB. Överenskommelsen innebär att kommunen överlåter ett område om ca 1200 m². Inom området har kommunen allmänna vatten- och avloppsledningar som ska tryggas med ledningsrätt. Ersättningsbeloppet är satt till 60 kr/m² och Treklövern Bostads AB ska bekosta lantmäteriförrättningen. Treklövern Bostads AB ska beviljas förtida tillträde till område genom att betala huvuddelen av ersättningen i samband med att överenskommelsen godkänns. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens skrivelse Överenskommelse om fastighetsreglering (bilaga Au 214/13) Arbetsutskottets beslut Upprättad överenskommelse om fastighetsreglering och ledningsrätt berörande Ljungbyhed 14:1 och Vakten 3 godkänns. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

17 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 17 (22) 215 Skrivelse från Ängelholms kommun angående gåvobrev KS Ärendet Ängelholms kommun äger två fastigheter inom Klippans kommun, Gråmanstorp 25:52 och Öja 6:14. Fastigheterna utgörs av vägmark, m 2 respektive 200 m 2. Ägandet är en rest från järnvägsförbindelsen som tidigare fanns mellan Klippan och Ängelholm. Ängelholms kommun vill städa bland sitt markägande och finner det lämpligt att ge dessa två fastigheter i gåva till Klippans kommun. Övertagandet av fastigheterna innebär inte någon drifts- eller underhållskostnad för Klippans kommun då Trafikverket har vägrätt för riksväg 13 inom de båda fastigheterna. Beslutsunderlag Ängelholms kommuns skrivelse Tekniska förvaltningens skrivelse Gåvobrev avseende Klippan Gråmanstorp 25:52 (bilaga A Au 215/13) Gåvobrev avseende Öja 6:14 (bilaga B Au 215/13) Arbetsutskottets beslut Upprättade gåvobrev avseende Gråmanstorp 25:52 och Öja 6:14 godkänns. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

18 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 18 (22) 216 Upphandling av entreprenad för grönyteskötsel KS Ärendet Tekniska förvaltningen fick bemyndigande att inhämta anbud på entreprenader för grönyteskötsel. Tekniske chefen redovisar handläggningen av upphandlingen. Arbetsutskottets beslut Tekniska förvaltningen får slutföra upphandlingen genom att meddela tilldelningsbeslut och teckna avtal. Rune Persson och Eva Stjärnlind (båda S) deltar ej i beslutet. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

19 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 19 (22) 217 Upphandling försäkringsförmedling KS Ärendet Nuvarande avtal om försäkringsförmedling löper ut vid årsskiftet 2013/14. En ny upphandling avses gälla en fyraårsperiod. Utvärderingen bygger till 70% på pris och 30% på övriga kriterier. Arbetsutskottets beslut Upphandlingsstrategen får i uppdrag att påbörja upphandlingen av försäkringsförmedling. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

20 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 20 (22) 218 Lokalt välfärdsbokslut nr 8 KS Ärendet Folkhälsorådet har sedan 2005 årligen sammanställt lokala välfärdsbokslut för Klippans kommun. Fram t.o.m. välfärdsbokslut 2009 har upplägg och indikatorer presenterats på i stort sett samma sätt. Välfärdsbokslut 2012 har utökats med fler indikatorer jämfört med 2011, och några indikatorer har tagits bort eftersom ingen ny statistik finns tillgänglig. Anledning till de nya indikatorer som redovisas är att Folkhälsorådet lagt ett förslag till nytt mål för 2013/2014. Folkhälsoenkät för barn och unga genomfördes under 2012 och resultatet presenterades på Kommunstyrelsens Arbetsutskott En separat rapport är upprättad och finns på kommunens hemsida. Region Skånes Folkhälsoenkät år genomfördes under senare delen av 2012, och kommer att presenteras i en separat rapport. Folkhälsorådet beviljades samverkansmedel 2012 för att tillsammans med Region Skåne, föreningar samt privata och offentliga aktörer utveckla och hitta former för hälsofrämjande aktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Under 2012 har flera aktiviteter genomförts såsom: - Hälsomässa Hälsa och fritid, en mässa på tema funktionsnedsättning - Gubbafrukost på tema brottning samt Bröderna Ottosson. - Två informationstillfällen på olika mötesplatser: Micke Mek och Arbetscentrum/Merkurius samt färdtjänst och biståndshandläggare/kristallen - Information från Skånetrafiken gällande kollektivt resande och Jojo-kort samt praktisk tillämpning av Jojo-kort med hjälp av PRO - Under våren 2012 anordnades en föreläsning med Christer Glader, distriktsläkare, på temat Skrattets betydelse för hälsan Arbetet med FaR (Fysisk Aktivitet på Recept) fortskrider. Folkhälsorådet i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen och Skåneidrotten arbetar aktivt för att hitta nya aktörer som kan ta emot patienter med FaR-recept. I övrigt hänvisas till Folkhälsorådets rapport Beslutsunderlag Lokalt välfärdsbokslut 2012 (bilaga Au 218/13) Signatur justerare Utdragsbestyrkande

21 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 21 (22) Arbetsutskottets förslag till Kommunstyrelsen 1. Lokalt välfärdsbokslut för 2012 noteras. 2. Former för hälsofrämjande arbete gällande personer med funktionsnedsättning utvecklas i samarbete med Region Skåne, föreningar samt privata och offentliga aktörer. 3. Arbetet med att utveckla former för arbetet med äldres hälsa fortsätter. 4. Arbeta för att hitta former för att öka barn och ungas välmående och delaktighet. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

22 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 22 (22) 219 Redovisning av motioner KS Ärendet Kommunkansliet har sammanställt redovisning av motioner vars beredning ännu inte slutförts. Beslutsunderlag Kommunkansliets redovisning (bilaga Au 219/13) Arbetsutskottets beslut En särskild påminnelse lämnas till Tekniska förvaltningen, Kultur- och fritidsnämnden, Räddningsnämnden och Socialnämnden om att inkomma med förslag till yttrande gällande de fyra äldsta motionerna. Arbetsutskottets förslag till Kommunstyrelsen (Kommunfullmäktiges beslut) Redovisningen av de motioner vars beredning ännu inte slutförts godkänns, enligt bilaga Au 219/13. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

23 Region Skåne Ärendet Skåne Nordväst har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslag till Godsstrategi för Skåne som har utarbetats av Region Skåne. En regional godsstrategi syftar till att tydliggöra de politiska ambitionerna på kort och lång sikt avseende infrastruktur, markanvändning och övriga frågeställningar kopplade till regionens godstransporter och regional utveckling. Utgångspunkten för strategiförslaget är Region Skånes mandat och möjlighet att agera. Remissinstanserna ombeds ta ställning till: Synpunkter Allmänt Godsstrategins förslag till inriktning för det regionala utvecklingsarbetet Den regionala uppgiften i relation till övriga relevanta aktörer avseende regionens långsiktiga utveckling De viktigaste frågeställningarna som bör hanteras i ett regionalt perspektiv. Skåne Nordväst tycker att Godsstrategi för Skåne är en välskriven och bra produkt. Rapporten ger en bra bild av nuläget med Skånes centrala roll för landets in- och utflöde av gods både till lands och till sjöss. Den pekar också på att godstransporterna genom regionen förväntas öka i betydligt snabbare takt än för landet i övrigt. Regionen behöver ta sikte på att kunna hantera en fördubbling av de gränsöverskridande transporterna och möta de ökande transporter som genereras av en attraktivare och växande region. Rapporten beskriver också väl logistikens betydelse för näringslivet i regionen. För att kunna påverka godstransporterna i riktning mot bättre kapacitetsutnyttjande och minskad miljöpåverkan är det viktigt att de marknadsmässiga förutsättningarna beaktas. En tydlig och väl förankrad vision för regionens långsiktiga utveckling är väsentlig för att kunna formulera en tydlig och rak strategi i ett längre perspektiv. Ekonomisk tillväxt på miljömässigt hållbara villkor är då en av grundstenarna. Utveckling av logistikregion Skåne Skåne Nordväst är positiv till att Region Skåne understödjer samverkan mellan regionens näringslivsaktörer och utvecklingen av logistiska lösningar och affärskoncept för att effektivt utnyttja de samlade resurserna av logistikanläggningar. Vi tycker också att det är bra att regionen stöttar utvecklingen av FoU via regionens akademi och andra samarbetspartners som till exempel hamnbolagen. Region Skåne bör aktivt lyfta fram det regionala perspektivet på utveckling av strategiska lägen till stöd för kommunerna och den nationella infrastrukturplaneringen mot bakgrund av förväntade framtida godsflöden. Regionen bör också utveckla framtidsscenarier som tydliggör järnvägens kapacitetsproblem med hänsyn tagen till osäkerheter av strukturell betydelse.

24 Kommunerna har en avgörande roll för att säkerställa mark för logistikverksamheter och infrastruktur. Den kommunala planeringen kan här bidra genom att ställa krav på logistikområden och tydliggöra gränsdragningen mellan logistikområden och stadsmiljön. Berörda kommuner och regionen bör samarbeta för att säkerställa mark för framtida anläggningar i norra Skåne. Strategiska lägen och stråk Skåne Nordväst och då framför allt Helsingborg, Bjuv och Åstorp arbetar aktivt med att planera för en torrhamn i nordvästra Skåne och här ser vi fram emot ett fortsatt samarbete med regionen. Vi delar också regionens uppfattning att det är strategiskt viktigt att utarbeta planberedskap för utökad bangårdskapacitet i norra Skåne, förslagsvis i Hässleholm som har bra järnvägskopplingar. Skåne Nordväst anser att Region Skåne aktivt bör agera för att finna finansiella lösningar för infrastrukturåtgärder inom och i anslutning till de sex utpekade strategiska lägena i regionen. Vi delar regionens uppfattning att järnvägen behöver byggas ut för att möjliggöra den förväntade godstransportökningen på järnväg och att kapacitetsförbättringar behöver ske på Södra stambanan och Godsstråket genom Skåne men även på Skånebanan. Skåne Nordväst delar Region Skånes uppfattning att det i ett längre perspektiv, med bland annat Fehmarn Bält förbindelsen i drift, är det viktigt att en fast förbindelse etableras mellan Helsingborg och Helsingör. Tanken är att bland annat internationella godståg ska ledas denna väg medan spårsystemet i södra Öresund prioriteras för persontransporter. Det är synnerligen väsentligt att det fortsatta utredandet av en fast HH-förbindelse snarast kommer igång med tanke på dess strategiska betydelse för godstransportsystemets utformning i regionen. Med Skånes roll som tratten för landets import och export så är sårbarheten i dagens system alltför stor med endast en förbindelse över Öresund som matas via Kontinentalbanan. Mer hållbart transportsystem Vi delar regionens uppfattning att möjlig effektivisering inom alla transportslag ska stödjas för att skapa ett mer hållbart transportsystem. Här kan regionen bidra till ökad kunskap om möjliga åtgärder samt påverka berörda aktörer att utveckla smartare och miljövänligare lösningar. Slutord Slutligen vill Skåne Nordväst än en gång framhålla att vi tycker att Godsstrategi för Skåne är bra och att nästa steg är att göra en aktivitetsplan med konkreta samarbetsprojekt. Vi ser nu fram emot att Region Skåne tar initiativ och går från ord till handling så att Skåne blir Sveriges bästa logistikregion. Helsingborg den 6 september 2013 Peter Danielsson Ordförande Stefan Svalö Vice ordförande

25 Region Skåne Ärendet Skåne Nordväst har beretts möjlighet att yttra sig över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en ny regional transportinfrastrukturplan (RTI-plan) för åren 2014 till Planen avser investeringsåtgärder på i huvudsak det statliga vägnätet i Skåne. Förslaget till RTI-plan utgår från den nu gällande RTI-planen för perioden och från regionala analyser och strategier. Den nya RTI-planen har upprättats utifrån ramen för Skåne på miljoner kronor. Synpunkter Skåne Nordväst vill i detta yttrande lyfta fram ett antal synpunkter på förslaget till den regionala transportinfrastrukturplanen som är av särskild vikt för kommunerna i nordvästra Skåne. De synpunkter som är av särskild vikt kan sammanfattas i följande punkter: Den starka fokuseringen på stora urbana tillväxtmotorer bör ersättas av en grundsyn där hela landskapet är en gemensam tillgång Systemlösningar och stråk bör prioriteras och redovisas med en tydlig analys Infrastrukturen bör utgå från en bredare syn på nytta än enbart arbetspendling Fullfölj påbörjade objekt innan nya tas in i genomförandefas En utveckling av kollektivtrafiken i Skåne bör vara öppen för alternativa lösningar, exempelvis spårvägslösningar och superbussar Infrastrukturplanering vinner på att vara uthållig och långsiktig Cykeln som trafikeringsalternativ måste bli starkare och tydligare i planen tillsammans med tillgänglighetsaspekten Strategi Sedan försöksperioden inleddes med ett regionansvar för infrastrukturplaneringen infördes en tydlig riktningsförändring med en Skånespecifik syn på infrastrukturen. Många av de inriktningar som idag ses som självklara var då ett nytänkande och ett uppmärksammat resultat. Den tydligaste avvikelsen mot tidigare planeringssyn var en kraftig överföring av investeringsmedlen till ny persontrafik på järnväg. Vid den tidpunkten skedde i praktiken knappt någon investering alls i nya spår för persontrafik. Vi kan konstatera att detta var en viktig och framsynt inriktning som om den fått verka fullt ut hade varit stödjande för flera av de mål som presenteras som utgångspunkt i inledningen av varje planperiod. Naturligtvis är

26 det i första hand ekonomin som hindrade den planerade insatsen, men riktningen och strategin håller än och är därför viktig att upprätthålla. Det viktigaste bidraget till en modern planering var den breda och uthålliga dialogen med kommuner och andra intressenter. Formen lever delvis kvar men inriktningsdialogen saknas allt mer för vårt gemensamma Skåne. En avgörande syn var då att trots en stark urban trend var det viktigt att stärka omlandet och bidra till en balans i utvecklingen. Städerna behöver sitt omland för att utvecklas väl och för att en bred palett av alternativ i boendeformer skall finnas tillgängliga. I detta sammanhang är Skåne helt unikt med sina små stationsorter etablerade sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. De utgör grunden till Den flerkärniga miljonstaden. I Skåne Nordväst lever detta synsätt kvar att det finns en stor stad omgiven av andra städer, mindre orter och en landsbygd i ett sammanhang. Det finns därför en stark mobilitet att inte nödvändigtvis enbart förstärka stadens förutsättningar utan att göra detta i ett avvägt sammanhang där betydande utvecklingsresurser också går till omlandet. De elva kommunerna inom Skåne Nordväst har under de senaste två åren tagit fram en Strukturplan för att finna gemensamma strategier och ställningstaganden när det gäller viktiga översiktliga planeringsfrågor. Detta har skett i rådslagsform där beslutande politiker och ansvariga tjänstemän deltagit i processen. Vid ett av tillfällena behandlades infrastrukturen i Skåne Nordväst. Vi upplever att regionen och Skåne Nordväst i stort har samma synsätt men att det finns tydliga tendenser, i planen, till att regionen allt mer ser de större städerna som möjligheten istället för sammanhanget med omlandet. Begreppet tillväxt används allt mer som drivkraften i prioriteringarna men då enbart den utveckling som kan uppstå i de större städerna. Spårburen infrastruktur är en starkt utvecklande faktor med en stor investeringströskel. Långsiktighet och uthållighet är därför helt avgörande för ett positivt resultat. I ett hållbarhetsperspektiv är kollektivtrafik och då företrädesvis spårburen sådan helt avgörande för en positiv utveckling. Det är emellertid en allvarlig felsyn att enbart uppfatta och stödja den tillväxt som sker i den urbana miljön. Det finns starka och viktiga produktionsformer i landskapet som med tanke på sin utveckling också är beroende av transporter. Ett sådant exempel är besöksnäringen där enbart omsättningen i resandevolymen uppgår till dryga 80 miljarder kronor. Det svenska varumärket inom besöksnäringen är landskapet och naturen. Så är också fallet med Skåne. Utvecklingspotentialen inom besöksnäringen är också unik på så sätt att den ökar mest av alla grenar, så mycket att den numera är verkligt stora industrin i landet. Det vore direkt olämpligt att inte ta till vara denna potential i ett strategiskt planeringsperspektiv där infrastruktur och kollektivtrafik har särskilt goda förutsättningar att bidra till en hållbar ekonomisk utveckling. Trafikverket har insett detta och beskriver sin inställning tydligt i sin nationella plan. Regionens starka fokus på arbetspendling blir därför för ensidig och måste utvecklas till att stödja andra tillväxtfaktorer. Planeringsstrategier vinner oftast på att betraktas i ett landskapsperspektiv. Medfinansiering och samhällsekonomiska analyser Ytterligare försvårande omständigheter i den nuvarande planeringsformen är den stora tyngd som medfinansiering och samhällsekonomiska analyser har i samband med etablering av ny infrastruktur och särskilt ny persontrafik med tåg. Medfinansiering som princip, måste

27 Utvecklas vidare från den form som den har idag. Situationen har blivit bättre men fortfarande finns det ett starkt inslag av att betalningsförmågan styr valen. I dessa sammanhang kommer alltid den lilla kommunen till korta. En sådan urvalsmetod har inget med samhällsekonomi i ett bredare perspektiv att göra och kan snarare motverka en god utveckling. Likaså finns en tilltro till matematikens förmåga att bidra i ett prioriteringssammanhang. Ett jämförande system för bedömning av samhällsnyttan är intressant men dagens samhällsekonomiska kalkylmodeller är fortfarande för smala och viktiga strategiska faktorer kommer inte med i bedömningen. Själva idén med planering är att synergier är intressanta och att mjuka faktorer som är svåra att mäta är av betydelse. Ett matematiskt förhållningssätt motverkar snarare en balanserad bedömning av en samhällsnytta än bidrar till klargörande. Nationella planen Region Skåne har en unik situation som ansvarig för den regionala planeringen av infrastruktur och som huvudman för kollektivtrafiken. Det är därför alltid särskilt intressant att bedöma kollektivtrafikens förutsättningar i RTI-planen. Ett problem i nuvarande planering är att den regionala planen och den nationella planen lämnas samtidigt vilket innebär att regionen hamnar i en oklar situation hur medfinansieringar av objekt i nationella planen skall hanteras. Lyckligtvis finns huvuddelen av önskade satsningar på järnvägsnätet namngivna i den nationella planen. Oavsett den nya planeringsformen anser Skåne Nordväst att det finns två påbörjade objekt som är väl analyserade och som båda är viktiga i ett regionalt perspektiv, nämligen dubbelspår på sträckan Ängelholm-Maria(Romares väg) på Västkustbanan och persontrafik på Söderåsbanan. Söderåsbanan bör ses i ett sammanhang där järnvägen bildar ett stråk mellan Ängelholm och Malmö/Trelleborg och som en del av en systemlösning i västra Skåne där banan i praktiken är ett tredje spår till Västkustbanan. Banan är därför av stor betydelse som ett kapacitetshöjande inslag för persontrafiken. Det känns mycket angeläget att den sista dubbelspårsetappen på Västkustbanan mellan Maria och Helsingborgs C också fullföljs omedelbart efter Ängelholm-Maria. De beskrivna satsningarna på Skånebanan är mycket angelägna och nyttan med dessa torde vara bekräftade av de senaste årens resandeutveckling på banan. Planeringsformen med åtgärdsvalsstudier innebär att infrastrukturplaneringen också skall finansiera utredningar och analyser. Det är därför förvånande att inte två objekt finns med i planen för att seriöst komma igång med viktiga gemensamma frågor när de också utpekats i Kapacitetsutredningen som angelägna brister att åtgärda. Det gäller dels Helsingborg-Åstorp på Skånebanan som sedan länge är ett av de mest belastade enkelspåren i landet och dessutom utgör nordvästra Skånes koppling till Södra stambanan. Sedan gäller det korsningen mellan Skånebanan, Västkustbanan och Rååbanan vid Ramlösa som har stora kapacitetsproblem. Skånebanan har stor potential till en positiv trafikutveckling. Sträckningen har också en viktig betydelse för utvecklingen av godstransporter på järnväg till kombiterminalen och hamnen i Helsingborg. Skåne Nordväst anser att det är nödvändigt att snarast inleda ett arbete med åtgärdsval och finansieringslösningar för dessa objekt.

28 Kollektivtrafik Skåne Nordväst vill också framhålla vikten av att i planerna lyfta fram det arbete för införande av lätt spårtrafik som nu pågår i flera skånska kommuner, däribland Helsingborg och Höganäs. Införande av stadsspårväg och även regionala spårvägsförbindelser är nästa logiska steg i utvecklingen av ett kapacitetsstarkt, miljöanpassat och högkvalitativt kollektivtrafiksystem, vilket är till gagn för hela regionen. Införandet av så kallad superbusstrafik (BRT) kan ses som ett första steg på väg mot spårvägstrafik. Vi delar dock inte regionens målbild av linjen Helsingborg-Höganäs som superbusstråk utan anser att vi här tillsammans ska verka för en etappvis utbyggnad med lätt spårtrafik eftersom detta stråk utgör ett av de större pendlingsstråken i Skåne. En del av detta stråk ingår dessutom i första etappen av stadsspårvägsutbyggnaden i Helsingborg. Tillgängligheten till kollektivtrafiken och dess attraktivitet är avgörande för en god utveckling i Skåne. Kopplingarna och byten mellan färdsätt måste underlättas och även här är systemtänkandet av största vikt. Skåne Nordväst anser också att det krävs betydande insatser för att locka nya resandegrupper till kollektivtrafiken samt att informationen till resande måste förbättras och utvecklas. Fast HH-förbindelse Den enskilda åtgärd som Skåne Nordväst anser har störst betydelse i ett utvecklingsperspektiv är en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingør. Det finns så många anledningar till att inlemma denna fråga i den närtida planeringen och snarast fortsätta utredandet på de punkter som Näringsdepartementet önskar förtydliganden kring. En fast förbindelse i detta läge skapar så många möjligheter till trafikering och bidrar på ett unikt sätt till höjning av kapaciteten för både den kontinentala/nationella trafiken såväl som den regionala. Både E6 och Södra stambanan kommer att avlastas. Dessutom kan projektet finansieras utanför de ordinarie planeringsramarna eftersom det är självfinansierat. Regionala vägstråk Regionen har i den föreslagna planen blivit mera tydlig än i tidigare planer när det gäller synen på vägsatsningar och vilka prioriteringsgrunder som skall gälla. Man har identifierat en del regionala stråk som skall vara utgångspunkt för fortsatta val av insatser. Flera av tidigare beslutade objekt finns kvar och en majoritet stödjer de stråkval som presenterats. Det framgår inte klart hur detta stråk har mejslats fram men däremot har sträckor som tidigare betraktats som viktiga regionala stråk tagits bort. Det finns omfattande belägg för att väg 108 har en stråkfunktion och redan idag stor belastning av tung trafik. I nuvarande plan är det endast den södra delen som är aktuell som stråk och insatser. Skåne Nordväst finner detta förvånande mot bakgrund av de tydliga behov av förbättringar som finns i den norra delen av väg 108 samt väg 13. Även väg 109 betraktas inte längre som ett regionalt viktigt stråk. I tidigare planer har det varit uppenbart att vägen har en funktion som transportled från/till de östra och mellersta delarna av Skåne, bland annat till och från hamnanläggningen i Helsingborg. I nuvarande plan är tidigare bearbetad etapp reducerad till åtgärdsvalsstudie. Skåne Nordväst tycker detta är

29 Anmärkningsvärt särskilt som just detta objekt var föremål för flera omfattande studier av dåvarande Vägverket. Det torde vara få planerade vägsträckor som är så allsidigt belyst som etappen mellan Ekeby och Knutstorp. Cykeltrafik Cykelresor fyller flera goda funktioner och stödjer en hållbar utveckling samtidigt som det kan vara mycket upplevelserikt. Satsningar på GC-system i stråk och till besöksmål måste utvecklas betydligt mer och detta måste nu återspeglas tydligare i all kommande planering av infrastruktur. I denna fråga är det nödvändigt att alla parter bidrar och den representativa demokratin svarar inte alltid upp mot befolkningens förväntningar. Regionen har varit aktiv med bland annat EU-projekt och detta kan vara en metod att komma vidare i planeringen. Idén om cykeln som transportmedel får inte begränsas till arbetspendling. Det finns stort intresse att använda cykel i rekreationssammanhang. Här har Region Skåne en viktig roll att vara med och utveckla system där cykeln är en del av hela resandet. Vi kan konstatera att i vårt södra grannland är det en självklarhet med cyklar på tåg och bussar. Här är det fortfarande oklart om det finns något intresse från huvudmannen att cyklar kan tas med. I så fall hade detta förmodligen redan varit klarlagt. Detta är en viktig fråga som behandlas med stor vikt i flera Europeiska länder. Det finns all anledning att regionen fortsätter sitt lovvärda initiativ och tar projekt Skåne som cykelregion vidare. Slutord Skåne Nordväst anser att staten bör ta ett betydligt större ekonomiskt ansvar för infrastrukturens utveckling i regionen än vad som är fallet i de nu föreliggande planförslagen. Vi stödjer därför helt Region Skånes uppfattning att investeringsnivån och investeringstakten för i infrastruktur i Skåne måste höjas väsentligt. Vi vill dock påpeka att många av de satsningar som förslås i Skåne i planerna var aktuella för mer än 15 år sedan, men fortfarande återstår stora delar av de satsningar som då var aktuella att genomföra. Det är synnerligen viktigt att betona att beslutade projekt måste bli genomförda inom rimlig tid och inte som till exempel Västkustbanan dras ut i okänd tid. Vi anser också att staten inte är tillräckligt aktiv för att söka finansieringsstöd för utredningar, projektering och byggande hos EU, framför allt för objekt som ingår i TEN-T. Alternativa finansieringssätt, som till exempel OPS, borde också diskuteras mera för stora viktiga investeringsobjekt så att tempot i processen kunde ökas. I övrigt har Skåne Nordväst inga ytterligare synpunkter på remissförslaget, utan vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete i dessa viktiga frågor för regionens framtida utveckling. Helsingborg den 6 september 2013 Peter Danielsson Ordförande Stefan Svalö Vice ordförande

30

31 Datum: Dnr: 25/2013 Region Skåne Kollektivtrafikmyndigheten Dnr KRISTIANSTAD Yttrande över förslag till Inriktningsdokument Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2014, upprättat Inledning Kommunerna i nordvästra Skåne (Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga) bedriver genom styrelsen för Skåne Nordväst (Samarbetskommittén Skåne Nordväst) ett samarbete, som syftar till att skapa tillväxt, effektivitet och utveckling i kommunerna. Styrelsen består av kommunstyrelsens ordförande samt vice ordförande/oppositionsråd i respektive kommun med respektve kommunchef som adjungerad. Visionen för 2020 är att Skåne Nordväst ska upplevas som en sammanhängande stad och vara en av norra Europas mest kreativa och toleranta regioner. För att nå denna vision är utvecklingen av kollektivtrafiken en av de viktigaste grundstenarna. Styrelsen har bildat en kollektivtrafikgrupp (kollektivtrafikgrupp Skåne Nordväst, bilaga A), vars uppgift är att företräda kommunerna i grupp i den fördjupade dialog, som Region Skåne och länets kommuner i Avtal om ansvar för lokal och regional kollektivtrafik i Skåne, 7, överenskommit att föra om trafikens långsiktiga betydelse, utveckling och förutsättningar samt aktuella frågor om trafikutbud, körvägar, framkomlighet, hållplatser med mera. Dialog kring det regionala trafikförsörjningsprogrammet 2014 Kollektivtrafikgruppen har tagit del av den information om trafikförsörjningsprogram 2014, som kollektivtrafikmyndigheten delgav kommunerna SKÅNE NORDVÄST HELSINGBORG Telefon Fax skanenordvast@helsingborg.se 1(8)

32 SKÅNE NORDVÄSTS STYRELSE Kollektivtrafikgruppen under april månad. Vidare har kollektivtrafikmyndigheten deltagit i ett sammanträde med kollektivtrafikgruppen under maj månad, då ytterligare information lämnades och programmets innehåll diskuterades. Kollektivtrafikgruppen har med utgångspunkt från de möten, som gruppen haft med myndigheten, tidigare till Region Skåne lämnade synpunkter på kollektivtrafikens utveckling samt interna diskussioner följande att anföra kring kollektivtrafikmyndighetens förslag till Inriktningsdokument Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2014, upprättat Synpunkter Allmänt Inriktningsdokumentet är en bra bas för fortsatt dialog kring kommande trafikförsörjningsprogram. Det fungerar som en gemensam inriktning att förtydliga i trafikförsörjningsprogrammet. Region Skåne anser det angeläget att alla aktörer delar Region Skånes bild av hur vi tillsammans kan jobba för Skånes utveckling, i det här fallet med fokus på kollektivtrafiken. Bilden måste skapas gemensamt så att samtliga aktörer känner sig hörsammade och respekterade i en gemensam bild. De elva nordvästskånska kommunerna har fört en intern dialog kring det föreslagna inriktningsprogrammet och har följande gemensamma synpunkter att framföra Synpunkterna följer samma rubriksättning som det föreslagna inriktningsdokumentet. Skåne en region med många möjligheter Inga synpunkter. Att stärka kollektivtrafiken stärker Skånes utveckling Det är angeläget, att det bredare ändamålet med kollektivtrafiken poängteras - att den inte bara ska stödja arbetspendling och utbildning utan också rekreation, fritid, inköp, turism mm. Det är av väsentlig betydelse att stärka sambanden inom Skåne Nordväst, speciellt mellan norra och södra Skåne Nordväst (Söderåsbanan) samt mellan östra och nordvästra Skåne (Skånebanan). Det är en viktig strategi att bygga längs etablerade kollektivtrafikstråk samt att förbättra samordningen mellan planering av bebyggelse och trafiksystem. Det är möjligt att kollektivtrafikförsörja även en utspridd bebyggelse på landsbygd, men det kräver utveckling av nya trafikformer i samverkan med t.ex. taxi, skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor. Det är viktigt att trafikförsörjningsprogrammet understryker behovet av att trafikförsörja även områden, som ligger långt bort från de starka och medelstarka stråken. Sammanhanget mellan stad och omland måste knytas samman. SKÅNE NORDVÄST HELSINGBORG Telefon Fax skanenordvast@helsingborg.se 2(8)

33 SKÅNE NORDVÄSTS STYRELSE Kollektivtrafikgruppen Övergripande mål för kollektivtrafiken Målet att ha ett minsta trafikutbud med fem resmöjligheter i veckan i områden, där underlag för en välutbyggd kollektivtrafik saknas, bör i trafikförsörjningsprogrammet kompletteras med att man i dessa områden ska arbeta vidare med att utveckla möjligheten till samverkan och samordning med andra samhällsbetalda resor och kommersiell persontrafik. Se vidare avsnitt Att stärka kollektivtrafiken stärker Skånes utveckling. Strategiska val Kollektivtrafiken ska utvecklas i Skåne Det viktigt att resmöjligheterna byggs ut i takt med ökad efterfrågan i alla resrelationer inte enbart i de starka stråken. Kollektivtrafikens bidrag till att binda samman Skånes olika delar ska inte bara beaktas utan också utvecklas. Strukturbildande I ett pågående arbete med en strukturplan för Skåne Nordväst poängteras vikten av att bebyggelse hamnar i stationsnära lägen eller i andra områden med god kollektivtrafikförsörjning. Detta stödjer principen i inriktningsdokumentet att i första hand bygga i lägen där kollektivtrafiken är god. I samspel med övrig planering Trafikförsörjningsprogrammet bör tydliggöra behovet av regional samverkan såväl inom som mellan kommunerna och med Region Skåne samt möjliggöra och stödja initiativ till utveckling av samverkan från idé till genomförande. Det är angeläget att samspel inte bara sker med infrastrukturplanering utan även med annan kommunal och regional planering för att stödja utvecklingen av näringsliv, turism, skola mm. Kopplar Skåne till en större omvärld För att nå en större omvärld är det av vikt att den lokala och regionala kollektivtrafiken kopplar till andra färdmedel såsom flyget och flygplatserna. I Skåne Nordväst är det angeläget med bra koppling till Ängelholms flygplats, där den kommande stationen vid Barkåkra utgör en viktig del. Långsiktighet och kontinuitet Inga synpunkter. Kollektivtrafikens delar hänger ihop Det är viktigt även annan trafik än den traditionella kollektivtrafiken inkluderas och blir en del av helheten. Kopplingar bör göras till taxi och annan kommersiell persontrafik liksom bilpooler, egen bil, moped och cykel samt hyrcykelsystem mm i trafiksystemets noder. SKÅNE NORDVÄST HELSINGBORG Telefon Fax skanenordvast@helsingborg.se 3(8)

34 SKÅNE NORDVÄSTS STYRELSE Kollektivtrafikgruppen Trafikförsörjningsprogrammet bör redovisa att en konkret samverkan med andra trafikslag ska etableras, organiseras och utvecklas. Det är också viktigt att programmet tar initiativ till att utveckla en kommundialog kring behovet av att skapa nya och väl fungerande noder i trafiksystemet. Kundernas val styr Produktutveckling är ett viktigt inslag i kollektivtrafikens hela verksamhet. Det måste bli enklare för kunder att nå och använda kollektivtrafiken samt att kunna och få betala för sig. Kontantstoppet har resulterat i en hel del problem för många resenärer framförallt för sällanresenärer och resenärer, som är på besök i Skåne. Trafikförsörjningsprogrammet måste poängtera nödvändigheten av att trafikansvariga hanterar problemet så att kollektivtrafiken inte förlorar kunder eller går miste om nya kunder på grund av att de upplever det svårt eller omöjligt att lösa biljett. När det gäller prissättningen är det också viktigt att väga in hur kunderna upplever taxestrukturen samt vad de känner att de får för pengarna utöver reslängd och trafikstandard. Taxestrukturen måste i ökad omfattning anpassas till de olika kundkategorier, som parterna i Avtal om ansvar för lokal och regional kollektivtrafik i Skåne, 5, överenskommit att trafiken har som ändamål att utvecklas för. Trafikförsörjningsprogrammet måste poängtera även detta. Ett exempel på trafikutveckling är behovet av att utveckla och anpassa kollektivtrafiken för turism samt natur och kultur. Turismen är en viktig och starkt växande näring, som är starkt beroende av kommunikationer. Det vore olämpligt att inte ta tillvara denna potential för att bidra till en hållbar ekonomisk utveckling. I en nyligen gjord utredning beskriver Region Skåne hur Skåneleden kan utvecklas till en hållbar, exportmogen vandringsled av internationell standard. Regionala tillväxtnämnden ställde sig i maj i år bakom intentionerna i utredningen. Den 1 juni 2013 invigdes Kullaleden som en etapp i denna satsning. Det är också viktigt att t.ex. kunna erbjuda turister och besökare paket, där resor, inträde mm ingår. Här krävs en vidare dialog med kommunernas turistutvecklare. Kollektivtrafikens utveckling för att stödja denna typ av satsningar måste ges större tyngd i kollektivtrafikförsörjningsprogrammet. Alla ska ha möjlighet att använda kollektivtrafiken i Skåne Skånes kommuner har träffat en överenskommelse om fritt gymnasieval. Det kräver att kollektivtrafiken utformas så, att eleverna så långt möjligt kan ta sig till och från de olika skolorna. En fördjupad dialog måste skapas mellan Region Skåne och kommunerna om hur kollektivtrafiken ska utformas för att stödja det fria skolvalets strävan att göra Skåne till en attraktiv gymnasieregion. SKÅNE NORDVÄST HELSINGBORG Telefon Fax skanenordvast@helsingborg.se 4(8)