Att skriva vetenskapligt

Transkript

1 Att skriva vetenskapligt Skrivprocess, stilkrav och annat som är bra att ha kunskap om Kristina Asker Språkverkstaden

2 Innehåll Vad utmärker vetenskaplig text? Skrivprocess Att skriva för en mottagare Att skriva kortfattat och tydligt

3 Vetenskapligt skrivande Skribenter är olika Skrivprocessen Textmönster Några konkreta råd Upplägg

4 Vetenskapligt skrivande I ett utbildningsperspektiv Lärostrategi Nödvändig studiekompetens Viktig yrkeskompetens

5 Vetenskapligt skrivande I ett textperspektiv Disposition Språk

6 Vetenskapligt skrivande I ett forskningsperspektiv Bottnar i tidigare forskning Bidrar med ny kunskap Leder till ny forskning

7 Vetenskapligt skrivande Akademisk text är: Självbärande All relevant information finns i texten Kommunikativ / dialogisk Texten bygger på tidigare forskning Texten blir utgångspunkt för vidare forskning Noggrann Exakthet Källhänvisningar

8 Vetenskapligt skrivande Skribenter är olika Skrivprocessen Textmönster Några konkreta råd Upplägg

9 Skribenter är olika Två typer av skribenter Planerare Omskrivare Två typer av skrivande Tankeskrivande Presentationsskrivande

10 Skribenter är olika Men! Kom igång tidigt! Och! Lämna tid för redigering!

11 Vetenskapligt skrivande Skribenter är olika Skrivprocessen Textmönster Några konkreta råd Upplägg

12 Skrivprocessen: texttriangeln tid

13 Skrivprocessen 1: Förstadiet Analys av uppgiften Vad ska jag skriva om, för vem och i vilket syfte? Stoffsamling Samla in material/litteratur Sovring/fokusering Vad ska jag ta med av materialet? Vad ska jag fokusera på? Strukturering/planering I vilken ordning ska materialet presenteras?

14 Skrivprocessen 2: Skrivstadiet Formulering Översätta tankar till skrift

15 Skrivprocessen 3: Efterstadiet Bearbetning Från utkast till färdig text Utskrift Granskning av innehåll och struktur Granskning av språk och formalia Publicering/inlämning

16 Skrivprocessen: Bearbetning Vad? Fokus Form (och flyt) Formuleringar Rättskrivning Korrläsning, kontroll av referenser

17 Skrivprocessen: Bearbetning Hur? Tillägga Vad saknas? Stryka Vad är överflödigt? Ersätta Vad kan bytas ut? Klargöra Vad är otydligt? Utarbeta Vad är tunt? Korrigera Vad är fel eller missvisande? Flytta Vad passar bättre på ett annat ställe?

18 Skrivprocessen: Bearbetning Men hur? Skriv ut texten! Byt miljö! Läs högt för dig själv! Jämför frågeställning, undersökning och avslutning! Anlita en kritisk granskare! Don t kill your darlings, move them!

19 Vetenskapligt skrivande Skribenter är olika Skrivprocessen Textmönster Några konkreta råd Upplägg

20 Textmönster Uppsatsens huvuddel Inledning Bakgrund, syfte, frågeställning, forskningsöversikt, metod och material Huvuddel Analys, resultat Avslutning Sammanfattning, diskussion, slutsats

21 Mönster för självständiga arbetet Introduktion motivering till varför projektet är viktigt, beskrivning av frågeställning/syfte, teori, metodbeskrivning ska vara en hjälp för läsaren Resultat Koppla till metoden Diskussion Jämför och/eller värdera resultaten Slutsatser Referenser Oxford (fotnoter), Vancouver (siffror), Harvard (parentessystem)

22 Textmönster: Röda tråden Undersökning Fråga Undersökning Undersökning Svar Metatext synliggör resonemangen

23 Textmönster: Textens olika nivåer Huvudrubrik Underrubrik Text = stycken Underrubriker = vägkarta Rubrikerna ska reflektera innehållet i texten/avsnittet.

24 Textmönster: Kärnmeningar Stycken Stycken har en kärnmening Styckens övriga meningar relaterar på något sätt till kärnmeningen (beskrivande, analyserande, förklarande, stödjande, kritiserande etc.)

25 Textmönster: Kärnmeningar Stycke utan kärnmening Hela 84 % av deltagarna i Anderssons studie upplevde att daglig motion dämpade smärta. I undersökningen av Smith et al upplevde 76 % av deltagarna en liknande effekt. Inget tydligt samband kunde dock påvisas i Hoes et al, en av de största studierna hittills inom detta område.

26 Textmönster: Kärnmeningar Stycke med deskriptiv kärnmening Flera studier har undersökt sambandet mellan motion och smärtlindring. Hela 84 % av deltagarna i Anderssons studie upplevde att daglig motion dämpade smärta. I undersökningen av Smith et al upplevde 76 % av deltagarna en liknande effekt. Inget tydligt samband kunde dock påvisas i Hoes et al, en av de största studierna hittills inom detta område.

27 Textmönster: Kärnmeningar Stycke med analytisk kärnmening Sambandet mellan motion och smärtlindring är ännu oklart. Hela 84 % av deltagarna i Anderssons studie upplevde att daglig motion dämpade smärta. I undersökningen av Smith et al upplevde 76 % av deltagarna en liknande effekt. Inget tydligt samband kunde dock påvisas i Hoes et al, en av de största studierna hittills inom detta område.

28 Textmönster: Metatext Skriv vad du ska göra Gör det Skriv vad du har gjort

29 Små sammanfattningar I föregående avsnitt visade det sig att Textmönster: Metatext Beskrivning av textens struktur I detta kapitel undersöks XY. Detta görs genom en jämförelse av A och B. I första avsnittet I andra avsnittet Stora sammanfattningar Sammanfattningsvis kan man konstatera att Föreliggande studie kunde visa att X är osannolikt och att det snarare ligger till som Y. Det finns flera skäl till detta Global nivå

30 Textmönster: Metatext Textstrukturerande signalord Det finns tre skäl som talar emot detta. För det första För det andra För det tredje. Tre aspekter är viktiga, nämligen A, B och C. A B C Lokal nivå Små textbindande ord Därför, dock, vidare, dessutom, visserligen,

31 Textmönster: Metatext Lokal nivå Beskrivning av textens struktur Signalord Det finns två former av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom: en klassisk variant (ccjd) som funnits under lång tid och en nyare variant (vcjd) som anses vara kopplad till galna kosjuke-epidemin (BSE) i framför allt Storbritannien. För klassisk CJD finns lång erfarenhet som visar att risk inte föreligger för överföring av smitta med plasmaprodukter som albumin...

32 Sambandsord Sambandsord synliggör resonemanget (så att läsaren slipper göra det själv) Sambandet mellan motion och smärtlindring är ännu oklart. Hela 84 % av deltagarna i Yu et als studie upplevde att daglig motion dämpade smärta. I Smith et al. upplevde 76 % av deltagarna denna effekt. Inget tydligt samband kunde påvisas i Hoes et al.

33 Sambandsord Sambandsord synliggör resonemanget (så att läsaren slipper göra det själv) Sambandet mellan motion och smärtlindring är ännu oklart. Hela 84 % av deltagarna i Yu et als studie upplevde att daglig motion dämpade smärta. På liknande sätt upplevde 76 % av deltagarna i Smith et al. denna effekt. Inget tydligt samband kunde dock påvisas i Hoes et al.

34 Tala om hur texten ska läsas. Metatext: att skriva för en mottagare Synliggör textens struktur: The following section will discuss three aspects of There are two reasons why First of all, Secondly,

35 Tala om hur texten ska läsas. Metatext: att skriva för en Använd sambandsord (transition words): In addition, However, mottagare Viktigt! Sambandsord kan inte skapa samband utan endast belysa samband.

36 Att redogöra för tidigare forskning Tidigare forskning ska hjälpa till att uppfylla uppsatsens syfte Gör forskningen till en del av dina resonemang: vad har just den här boken/artikeln att bidra med? Leta efter förtjänster och brister i litteraturen Leta efter motsägelser/konflikter mellan olika forskare

37 Att redogöra för tidigare forskning Strukturera redogörelsen efter ämnen, ej efter forskare Andersson Andersson tar upp A, B, och C Pettersson Pettersson tar upp A, B och D I litteraturen nämns ofta aspekt A och B som avgörande faktorer för Aspekt A Det råder oenighet kring aspekt A. Andersson menar X medan Pettersson hävdar Y. Frågan är svår att besvara med det material och de metoder som Andersson och Petterson har använt. I föreliggande studie görs därför ett försök att belysa frågan i ett nytt perspektiv. Aspekt B

38 Att redogöra för tidigare forskning Några konkreta råd Skriv med egna ord Ange alltid källa för idéer och formuleringar Sätt ordagranna citat inom citationstecken Försäkra dig om att annan litteratur återges korrekt

39 Vetenskapligt skrivande Skribenter är olika Skrivprocessen Textmönster Några konkreta råd Upplägg

40 När använder man de och när använder man dem? Subjektsform jag du vi ni hon han de Objektsform mig dig oss er henne honom dem Subjekt Objekt Barnen ser leksakerna. * ser * de = they Ex. They live in Uppsala dem = them Ex. We met them yesterday de = the Ex. The best cars are expensive

41 Ordval Skriv inte utav vart eftersom att kolla på jobba jättebra utan av var eftersom undersöka arbeta mycket bra

42 Ordval Undvik talspråkliga småord Nog, väl, ju Det är ju så att pedagogen har en viktig roll i Pedagogen har en viktig roll i Så När jag hade sammanställt allt så visade det sig Vid sammanställningen visade det sig

43 Ordval Särskrivningar Sjuk gymnast Små kakor Brun hårig man Kyckling lever Sjukgymnast Småkakor Brunhårig man Kycklinglever

44 Kortfattat och tydligt språk In an editorial by Hans Bergström in Dagens Nyheter, he writes that scholars on World War I tend to agree on this issue. In an editorial in Dagens Nyheter, Hans Bergström writes that A comet hit Jupiter in the year A comet hit Jupiter in 1997.

45 När man använder ord som Kortfattat och tydligt språk this, that, they, it ska det vara tydligt vad orden syftar tillbaka på.

46 Kortfattat och tydligt språk Ord som important, very, seldom ska användas med försiktighet eftersom de kan uppfattas som otydliga och subjektiva. X is an important method. X is an important method when investigating Y because...

47 Texten under skrivprocessen Från utkast till presentationstext Från att vara Orienterad från skribentens perspektiv Associativ: Strukturerad utifrån skribentens insiktseller skrivprocess Implicit: bara skribenten vet vilka förutsättningar texten vilar på Till att vara Mottagarorienterad Logisk: Strukturerad utifrån en övergripande plan Explicit: Skribenten lotsar läsaren genom texten

48 Digitala resurser Referensguiden vid Uppsala universitetsbibliotek: Ordböcker online: Skrivguiden: Frasbanken med metatext (KI):

49 Åtta råd till skribenter 1. Börja skriva, så kommer tankarna genom språket! 2. Skriv ner tankar och idéer så snart du får dem! 3. Börja skriva om det som du känner mest för! 4. Börja skriva om det som du har något att skriva om!

50 Åtta råd till skribenter 5. Skilj mellan utkast och färdig text! 6. Följ texttriangeln (innehåll struktur språklig finputsning)! 7. Läs varandras utkast och diskutera! 8. Att skriva är en träningssak.

51 Kontakta Språkverkstaden! Engelska parken Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3L ENG Rådgivning i svenska och engelska Boka tid: sprakverkstaden@kvk.uu.se

52