Fysiska institutionen Styrelsen Sammanträde nr 7 Onsdagen den 12 september 2012 Kl OBS! Tiden Plats: Sammanträdesrum H422

Transkript

1 Fysiska institutionen Kallelse Styrelsen Sammanträde nr 7 Onsdagen den 12 september 2012 Kl OBS! Tiden Plats: Sammanträdesrum H422 Ledamöter Lärare Knut Deppert, professor, ordf Anders Mikkelsen, professor Claes-Göran Wahlström, professor Dan Hessman, univ.lektor Else Lytken, bitr.lektor Joakim Bood, univ.lektor Stephanie Reimann, professor TA-personal Cecilia Bille, ekonom Anneli Nilsson-Ahlm, ekonom Bengt Meuller, forsk.ing Studenter Malin Jonsson, doktorand Johanna Paulsson, GLUFS Astrid Sjögren, TLTH Suppleanter Anders Oskarsson, univ.lektor Joakim Schnadt, professor Sven Åberg, professor Stefan Andersson-Engels, professor Anna Sankari, post.doc Jan Pallon, univ.lektor Kimberly Dick, bitr.lektor Anneli Löfgren, forsk.adm.chef Gabriele Kalus, intendent Mikael Antic, utbildn.adm Elin Grånäs, doktorand Jesper Sjöström Strobel, GLUFS Teresia Olsson, TLTH Mötesordförande: Anders Oskarsson, st.f o bitr.prefekt Sekreterare: Birgitta Warhed Britt-Marie Hansson, adm.chef och Tomas Brage, huvudstudierektor har närvaro- och yttranderätt 1 Kontroll av styrelsens sammansättning för beslut 2 Utseende av justeringsperson 3 Protokollet från föregående sammanträde. Bilaga 4 Godkännande av dagordningen 5 Institutionsledningens månadsrapport. Bilaga 6 Institutionsfrågor Rapport från Sven Åberg om arbetsgruppen för att utse bitr. prefekt. Information kring paraplyorganisation för fysik i Lund. Information om initiativet att bilda en elektronikverkstad vid institutionen. Bilaga 7 Ekonomi Halvårsbokslut. Diskussionspunkt. Bilaga Institutionsgemensam budget Diskussionspunkt. Bilaga Rapport från arbetsgruppen om översyn av fördelningsmodell. Bilaga

2 8 Lokalfrågor Information och diskussion kring arkitektförslag om ny entré från Sölvegatan. Bilaga 9 GU-frågor Inga ärenden 10 FU-frågor Inga ärenden 11 Arbetsmiljöfrågor Rapport från LU s arbetsmiljöenkät. 12 Policyfrågor Hur mäter vi kvalitet inom institutionen? Finns det nyckeltal som vi tycker är bra? Finns det nyckeltal som vi måste rätta oss efter? Prefekten föreslår att en arbetsgrupp ska tillsättas. Beslutspunkt. 13 Nästa styrelsemöte Onsdagen den 10 oktober, kl OBS!! Ändrat från den 17/10 till den 10/ Övriga frågor Knut Deppert prefekt

3 Fysiska institutionen Protokoll Styrelsen Sammanträde nr Närvarande ledamöter Knut Deppert, professor, prefekt, ordf. Bengt Meuller, forskn.ing Else Lytken, bitr.lektor Cecilia Bille, ekonom, tom 7 Malin Jonsson, doktorand Stephanie Reimann, professor Claes-Göran Wahlström, professor Johanna Paulsson, GLUFS Joakim Bood, univ.lektor Anneli Nilsson Ahlm, ekonom Dan Hessman, univ.lektor Frånvarande ledamöter Anders Mikkelsen, professor Astrid Sjögren, TLTH Mötesordförande: Anders Oskarsson, st.f. o bitr. prefekt Sekreterare: Birgitta Warhed, inst. adm. I sammanträdet deltog dessutom Britt-Marie Hansson, adm.chef, Tomas Brage, professor o huvudstudierektor, Sven Åberg, professor, Stefan Andersson-Engels, professor 1 Kontroll av styrelsens sammansättning för beslut Styrelsen var beslutsmässig. 2 Utseende av justeringsperson Styrelsen utsåg Stephanie Reimann. 3 Protokollet från föregående sammanträde samt ärendelistan Påpekande om att Johanna Pålsson var närvarande vid mötet, därefter godkändes protokollet. 4 Godkännande av dagordningen Dagordningen godkändes. 5 Institutionsledningens månadsrapport Prefekten presenterade ledningsgruppens månadsrapport. Styrelsen diskuterade åter LTH s fördelningsplan, bl a med tanke på att mycket arbete måste utföras för ringa ersättning. 6 Institutionsfrågor Fysiska institutionens representant, i en arbetsgrupp för bildande av en paraplyorganisation inom fysik, är prefekten. Fysiska institutionen ska verka för att det finns en studeranderepresentant i denna arbetsgrupp. Professor Stefan Kröll har fått förlängt mandat som st.f och bitr. prefekt t o m den 31 december En arbetsgrupp ska tillsättas för att utse ny st.f och bitr. prefekt fr o m den 1 januari Professor Sven Åberg tillfrågades och åtog sig uppdraget at sammansätta denna arbetsgrupp.

4 7 Ekonomi En arbetsgrupp har tillsatts för att göra en översyn av institutionens fördelningsmodell. I denna arbetsgrupp ingår Stefan Kröll, Anders Oskarsson, Britt-Marie Hansson, Heiner Linke. Sara Goodman kommer att adjungeras för att få ett genusperspektiv. Institutionens gemensamma budget diskuterades. Cecilia Bille lämnade mötet. 8 Lokalfrågor Diskussion angående en framtida cafeteria, hur ska verksamheten bedrivas och av vem. 9 GU-frågor Inga ärenden. 10 FU-frågor Det nu framlagda beslutet, som är en sammanställning av flera tidigare tagna beslut angående förlängning av doktorandtjänst i samband med föräldraledighet, godkändes av styrelsen. 11 Arbetsmiljöfrågor Inga ärenden. 12 Policyfrågor Jämställdhetsgruppens sammanställda material kommer att skickas ut till avdelningarna för dessa att arbeta med. 12 Nästa sammanträde Onsdagen den 12 september, kl OBS! Datum och tid!! H 422 är upptagen aktuell tid, annan lokal kommer att meddelas senare. 13 Övriga frågor OBS! Ändrad datum och tidpunkt för september månads styrelsesammanträde. Ny tid är, enligt ovan: Onsdagen den 12 september, kl Ordförande Knut Deppert Sekreterare Justeringsperson Birgitta Warhed Stephanie Reimann

5 , Torsten ÅKESSON Elektronikkapacitet vid Fysiska institutionen Under en diskussion i juni föreslog prefekten, Knut Deppert, att man skulle undersöka etableringen av en gemensam elektronikkapacitet vid institutionen, placerad vid avdelningen för partikelfysik. Jag blev ombedd att förebereda ett diskussionsunderlag; här är det. Behov Forskning i experimentell fysik och grundutbildningen behöver elektronikstöd. Detektor/sensor prestanda kan inte frikopplas från utläsningselektroniken eller jordschema. Online urval, digitalisering, datatransmission, utrustningsövervakning, strömförsörjning, kylning, och hantering av mångkanalssystem; allt kräver elektronikdesign, prototyputveckling, uppbyggnad och underhåll. Det ligger i forskningens natur att det man gör inte har blivit gjort tidigare, så ofta kan utrustning inte bara inhandlas; den måste uppfinnas och byggas. Det kräver ofta att detektorer/sensorer och deras utläsningselektronik utvecklas som ett projekt. Institutionen behöver system för fotondetektorer som PMTs och APDs; högspänningssystem och utläsning. Utrustning och underhåll av högeffekts lasersystem. Kontrollsystem och säkerhetssystem för utrustning. Programmerade processorer med tillhörande elektronik för att synkronisera apparatur, t ex förbränningsmotorer med lasrar. För grundutbildningens laborationer kan man också tänka sig ett moderniseringsbehov som kan innefatta nya lösningar för sensorutläsning, utrustningsstyrning och andra utmaningar. Här kan man tänka sig att studenter engageras som konsulter, eller studenter som direkt tränas i utvecklingen genom examensarbeten där elektronikdelen handleds av en erfaren ingenjör. Kanske mindre glamoröst, men fortfarande viktigt, är att det finns mycket existerande utrustning med elektronik som ibland går sönder. Någon måste reparera eller uppgradera utrustningen. Kanske de gamla komponenterna inte längre är tillgängliga vilket genererar omdesign. Personal Det är nästan alltid fallet att fysikinstitutioner har elektronikkapacitet innanför sina väggar. Organisationen kan starkt påverka kompetensnivån och komplexiteten av det som kan utföras. Det är inte optimalt att sprida personal, ingenjörer och tekniker, eftersom det reducerar stimulans från inbördes diskussioner, genererar duplicering av utrustning och därmed också reduktion av utrustningsdiversitet, samt blockerar bemanning med komplementära kompetenser. En hög elektronikkapacitet kan inte byggas upp projekt-för-projekt. Det kräver anställningsstabilitet, dvs en så stor användarbas som möjligt för att ge en stabil och jämn arbetsbelastning. Resultatet blir ett arbetslag med medlemmar som förstår varandras expertis, har bra kunskap om, och kontakter med, relevanta företag och motsvarande elektronikgrupper vid andra forsknings- och utbildningsinstitutioner. På så vis blir där en förståelse för vad som kan göras inom institutionen, när och hur företag skall engageras, och vem som skall konsulteras för speciella utmaningar som frontend design och strålningshärdighet. De bygger också upp en kunskap och elektronik utvecklad vid andra institutioner, t ex integrerade kretsar.

6 En modest men relativt stark konfiguration vore två civilingenjörer och en gymnasieingenjör eller motsvarande. De två civilingenjörerna bör ha olika profiler, t ex en erfaren med elektronikstöd för forskning, och en nyutexaminerad med mindre erfarenhet men med nyare kunskap rörande designverktyg och metodologi. Den förra finns redan på institutionen, Lennart Österman. Dessa två täcker systemaspekter, kretsdesign, FPGA programmering, modellering med t ex VHDL eller Verilog, och samarbete med företag och laboratorier map design och prestanda. Dessa två täcker också design med, och programmering av, mikroprocessorer. Teknikern täcker kretskortdesign och montering, samt kontakter med företag rörande produktion. Teknikern är också den som främst hanterar standard reparationsarbete av existerande utrustning. Ulf Mjörnmark vid avdelningen är erfaren i programmering av mikroprocessorer och med att testa att elektronik och logiska kretsar kan utläsas av datainsamlingssystem. Han skulle inte vara en del av elektroniklaboratoriet, men det är värdefullt för institutionen i stort att känna till att den erfarenheten finns i huset för konsultation. Rekryteringen av en nyutexaminerad civilingenjör är antagligen oproblematisk eftersom dessa utexamineras vid alla tekniska högskolor i landet och vid den tekniska fakulteten vid vårt universitet. Som tekniker söker vi en gymnasieingenjör eller motsvarande. Utbildningen av gymnasieingenjörer slutade 1992, men återstartade hösten 2011 som ett komplementår till gymnasieexamen. Följaktligen utexaminerades den första kullen under våren i år. Som en illustration bifogas arbets- och kompetensbeskrivningar för de tre. Årskostnaden för personalen, förutom overhead, uppskattas till ~ kr Lokaler Idag har vi ett kombinerat kontors- och laboratorieutrymme på sju moduler som används som kontor för Ulf Mjörnmark och Lennart Österman samt elektroniklab, datorlab och detektorlab. Med omorganisation och renovering kan ett tvåmodulsutrymme fungera som kontor för de tre, och ett tvåmodulsutrymme fungera som elektroniklab. Ett tvåmodulsutrymme fyller rollen som partikelfysiks detektorlab och Det kvarvarande enmodulsutrymmet kontor för Ulf Mjörnmark. Lokalytan för den gemensamma kapaciteten blir därför ~ kr/år Kapacitet/utrustning Cadence design (vi har access genom LTH licensen) o VHDL/Verilog för simulation (finns) o PCB design (finns) o FPGA programmeringmoduler att adderas till Cadence (finns inte) o Vi skall inte planera för VLSI-design inom laboratoriet, utan snarare för mekanismer för att få det genomfört av andra aktörer. Programmering av sk Micro Controllers, t ex PIC eller ATMEL processorer (finns) Diagnostikutrustning för reparationsarbete, t ex kapacitansmätare (finns inte) Mikroskop med bildskärm för arbete med små kretsar (finns) Probstation för att mäta på integrerade kretsar och små kretskort (finns inte) Kapacitet att bonda halvledardetektorer (finns inte) Arbetsstationer (behöver nya) Digital oscilloscope (finns men ett nytt behövs)

7 Logikanalysator (ett gammalt finns, men behövs inte förnyas pga nya kretsinkapslingar medger inte access) Probekapacitet för optiska länkar Bit error rate testare/mätare Högspänningsaggregat (finns) Lågspänningsaggregat (fler behövs) Puls- och signalgeneratorer (finns) Verktyg naturligtvis (det mesta finns) Utläsningskapacitet för flera standarder: CAMAC,VME,FASTBUS,RS322/RS422,USB,ALICE DDL, Ethernet Elektronik behöver också associerad mekanik, lådor att montera I etc. Borrmaskiner finns men inte mycket mer. Det borde finnas kapacitet att göra lådor och annat mekaniskt stöd. Ebland kan sådant vara kritiskt, t ex material måste minimeras. Det kräver CAD, t ex AutoCAD. Kan en modest mekanisk kapacitet drivas av någon annan avdelning? Vi har inte gjort någon detaljerad kostnadsuppskattning av infrastrukturen, men det är rimligt att anta en investeringskostnad (inkluderande existerande utrustning) på kr med en genomsnittlig avskrivning på 10 år, dvs en årskostnad på ~ kr. Organisationsmodell och kostnad Personalen är inom avdelningens för partikelfysik linjestruktur, dvs personalansvar som utvecklingssamtal etc hanteras där. Totala årskostnaden blir ~ kr, plus overhead. Kvartalsvis fördelas kostnaden mellan avdelningarna och institutionen som helhet, i proportion till en modell för hur arbetsbelastningen är fördelad. Personalen loggar sin aktivitet, och kostnadsuppdelningen justeras därefter. Vi har även möjlighet att söka infrastrukturstöd från universitetet, dock, vi kan inte starta initiativet baserat på sådant stöd. Eftersom det bara rör tre personer så ser vi inget behov av att sätta upp en alltför formell organisation. Men, vi anser att varje läsår bör en plan göras för det förväntade arbetet för att försäkra sig om en balans mellan förväntningar och kapacitet, och för att personalen ska ha en klar bild över prioriteter. Nya idéer och reparationer kommer sedan löpande, så planen uppdateras och anpassas under årets gång. Personalen loggar sitt arbete så att man ser hur mycket de olika verksamheterna utnyttjat kapaciteten. Loggningen måste ske med måtta så att inte den tekniska personalen belastas med administrativt merarbete. Om mot förmodan arbetsbrist skulle inträffa, så bör ansvaret för merkostnaderna hanteras av institutionen i stort, t ex fördelat på samma sätt som kapaciteten utnyttjats det senaste året.

8 Arbetsbeskrivning för en erfaren civilingenjör, L Österman Introduktion Erfarenhet av att skriva specifikationer, design, test, production, inkörning och underhåll av utläsnings-, kontroll-, databehandlingselektronik för forskning och utbildning. Han kommer att ha en ledande roll i gruppen för design, produktion och underhåll av elektroniksystem vid Fysiska institutionen och vid andra laboratorier där institutionen har verksamhet. Gruppen täcker ett antal elektronikområden från ASICs (inkluderande att göra dem i samarbete med företag och laboratorier) anslutna till detektorer och sensorer, kretskort och hybrider, optiska länkar, system för lågspänningsförsörjning och instrumentering i övrigt. Han kommer att arbeta med design och igångkörning av elektroniksystem tillsammans med projektorienterade forskningsgrupper. Uppgifter Ta en ledande roll för, och medverka i, design av utläsningssystem från front-end till datatransport med optisk lank följt av databehandlingssystem. Använda moderna CAE verktyg (VHDL/Verilog, analog och digital simulering, syntes, skematisk beskrivning och verifieringsverktyg). Ta en ledande roll för, och medverka i, installation och igångkörning av ovanstående system I forskningsutrustningen. Uppgifterna kräver nära samarbete med andra civilingenjörer och tekniker i elektronikgruppen, med forskare och även onfattande samarbetet med kollegor vid andra institutioner. Kvalifikationer Civilingenjör (E) Erfarenhet och kompetens Flera års erfarenhet med ingenjörsarbete med elektronik Teoretisk kunskap om analog elektronik, och någon design erfarenhet Design och utprovning av utläsnings-, kontroll-, och databehandlingselektronik Kretskortsdesign baserat på komplexa integrerade kretsar (FPGA, DSP, ASIC, etc.) Viss förståelse av FPGA s och related firmware, men inte nödvändigtvis träning i de senaste systemen Viss träning i CAE verktyg (VHDL/Verilog, analog och digital simulering, syntes, skematisk beskrivning och verifieringsverktyg), men begränsad praktisk erfarenhet Viss förståelse av optiska länkar Högfrekvent design och signalintegritet Programmerad test och evalueringssystem Programmering med t ex C och operativsystem t ex Linux Ansvar och kapacitet att arbeta i grupp i en mångdisciplinär omgivning Kapacitet att kommunicera med människor från olika tekniska, vetenskapliga och kulturella bakgrunder God kunskap i engelska

9 Arbetsbeskrivning för civilingenjören att anställa Introduktion Medverka i att skriva specifikationer, design, test, production, inkörning och underhåll av utläsnings-, kontroll-, databehandlingselektronik för forskning och utbildning. Hon/han kommer att medverka i en grupp som gör design, produktion och underhåll av elektroniksystem vid Fysiska institutionen och vid andra laboratorier där institutionen har verksamhet. Gruppen täcker ett antal elektronikområden från ASICs (inkluderande att göra dem i samarbete med företag och laboratorier) anslutna till detektorer och sensorer, kretskort och hybrider, optiska länkar, system för lågspänningsförsörjning och instrumentering i övrigt. Hon/han kommer att arbeta med design och igångkörning av elektroniksystem tillsammans med projektorienterade forskningsgrupper. Uppgifter Design av utläsningssystem från front-end till datatransport med optisk lank följt av databehandlingssystem. Använda CAE verktyg (VHDL/Verilog, analog och digital simulering, syntes, skematisk beskrivning och verifieringsverktyg). Arbeta med installation och igångkörning av ovanstående system I forskningsutrustningen. Uppgifterna kräver nära samarbete med andra civilingenjörer och tekniker i elektronikgruppen, med forskare och även onfattande samarbetet med kollegor vid andra institutioner. Kvalifikationer Civilingenjör (E) Erfarenhet och kompetens Utbildning: Elektronikinriktning Analog elektronik Kretskortsdesign baserat på komplexa integrerade kretsar (FPGA, DSP, ASIC, etc.) är en fördel FPGA s och relaterad firmware CAE verktyg (VHDL/Verilog, analog och digital simulering, syntes, skematisk beskrivning och verifieringsverktyg) Högfrekvent design Design och utprovning av utläsnings-, kontroll-, och databehandlingselektronik Utbildning om optiska länkar är en fördel Programmering med t ex C och operativsystem t ex Linux Ansvar och kapacitet att arbeta i grupp i en mångdisciplinär omgivning Kapacitet att kommunicera med människor från olika tekniska, vetenskapliga och kulturella bakgrunder God kunskap i engelska

10 Arbetsbeskrivning för tekniker Introduktion Medverka i design, test, production, inkörning och underhåll av utläsnings-, kontroll-, databehandlingselektronik för forskning och utbildning. Hon/han kommer att medverka i en grupp som gör design, produktion och underhåll av elektroniksystem vid Fysiska institutionen och vid andra laboratorier där institutionen har verksamhet. Hon/han kommer att arbeta med design och igångkörning av elektroniksystem tillsammans med projektorienterade forskningsgrupper. Underhållsarbete blir en viktig del av arbetet. Uppgifter Under handledning medverka I design av elektroniksystem och kretskort Design av kretskort med CAE verktyg Ha ansvar för production och utprovning av elektronikkort vid institutionen eller vid lokala företag Medverka vid installation och igångkörning av elektroniksystemen tillsammans med forskningseller utbildningsutrustningen Organisera och genomföra underhållsarbete Kvalifikationer Gymnasieingenjör eller motsvarande Erfarenhet och kompetens Grundläggande kunskap om analog och digital elektronik Kunskap om kretskort designverktyg (skematik, layout, etc.) Viss kunskap om FPGA s och relaterad firmware. Kapacitet att designa och köra testsystem med standardinstrumentering Ansvar och kapacitet att arbeta i grupp i en mångdisciplinär omgivning Kapacitet att kommunicera med människor från olika tekniska, vetenskapliga och kulturella bakgrunder God kunskap i engelska

11 RESULTAT 1:a halvåret 2012 Institutionen för Fysik Avdelning Kostnadsställe 1:a halvåret 2012 jmf 2011 jmf 2010 jmf 2009 Fria forskargrupper Lunds lasercentrum Matematisk fysik Fysik gemensam Atomfysik Fasta tillståndets fysik Kärnfysik Grundutbildning Förbränningsfysik Summa T-fak Avdelning Kostnadsställe 1:a halvåret 2012 jmf 2011 jmf 2010 jmf 2009 Fysik skuldsanering Fysik gemensam Atomspektroskopi Partikelfysik Kärnfysik Grundutbildning Synkrotronljusfysik Resurscentrum Fasta tillståndets teori Fria forskargrupper Biblioteket Matematisk fysik Summa N-fak TOTALT

12 INSTITUTIONSGEMENSAM BUDGET diskussionsunderlag Verksamhet som finansieras genom utdebitering i förhållande till lön + drift Biblioteket Beloppet avser institutionens bidrag till biblioteksverksamheten. Prefektkansliet Löner Uppdragstillägg Prefektstöd bitr prefekter Information ingår 2013 i löner Hyra Lokalvård Diverse kanslikostnader Inst gem verks Bevakning Avskrivningar Projekteringskostnader - entré och cafeteria Underhåll mm Lokalvård gem lokaler Personalrelaterade kostnader Satsningar Till prefektens förfogande Föräldralediga doktorander Avgår - uppskattad utdelning från Holma SUMMA

13 Kommunikationsstråk i byggnaderna Alternativ 1 Plan 3 NY TRAPPA STUDIEPLATSER GRUPPRUM EXEMPEL - NEON NY HUVUDENTRÉ PREFEKT ADMINISTRATION NY HISS UNDERVISNINGSLOKALER MÖTESRUM CAFETERIA MÖTESPLATS HORISONTELLT HUVUDKOMMUNIKATIONSSTRÅK TRAPPA I I HUVUDKOMMUNIKATIONSSTRÅK HISS I HUVUDKOMMUNIKATIONSSTRÅK EXEMPEL - LJUSSPEL Fysiska institutionen

14 Ny huvudentré mot Sölvegatan och kunskapsstråket Alternativ Fysiska institutionen

15 Kommunikationsstråk i byggnaderna Alternativ 2 Plan 3 NY TRAPPA STUDIEPLATSER GRUPPRUM EXEMPEL - NEON PREFEKT ADMINISTRATION NY HISS UNDERVISNINGSLOKALER MÖTESRUM LUNCHRUM MÖTESPLATS NY HUVUDENTRÉ CAFETERIAA MÖTESPLATS HORISONTELLT HUVUDKOMMUNIKATIONSSTRÅK TRAPPA I I HUVUDKOMMUNIKATIONSSTRÅK HISS I HUVUDKOMMUNIKATIONSSTRÅK EXEMPEL - LJUSSPEL Fysiska institutionen

16 Ny huvudentré mot Sölvegatan och kunskapsstråket Alternativ 2 a BLICKFÅNG NÅGON FORM AV LJUSSKULPTURSOM HAR MED VERKSAMHETEN I HUSET ATT GÖRA Fysiska institutionen