Barn- och utbildningsnämnden kallas till sammanträde

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 Datum Barn- och utbildningsnämnden kallas till sammanträde Datum och tid: kl. 14:00 Plats: Rumba förskola, Rumbagränd 11 Vid förhinder kontakta: Cajsa Johansson, tel: , e-post: cajsa.johansson@nynashamn.se Johan Augustsson Ordförande Cajsa Johansson Sekreterare

2 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2 Datum Dagordning Upprop och anmälningar om förhinder Val av justerare Ärende 132 Fastställande av dagordning 133 Presentation av verksamhetsidé för Nynäshamns kommuns förskolor 134 Placering av tjänst kommunalt aktivitetsansvar 135 Barn- och utbildningsnämndens månadsrapport januari-september Svar på Sverigedemokraternas väckta ärende om särskilt stöd 137 Remissvar över motion om trygghet och studiero 138 Yttrande över ersättningskrav för förlorad arbetsinkomst 139 Redovisning av inkomna anmälningar om kränkande behandling januariseptember Redovisning av klagomål och synpunkter Anmälningsärenden Redovisning av delegationsbeslut Resultat skola - betyg årskurs Presentation om problematisk skolfrånvaro 145 Information om gymnasieutredningen - programinriktning och ekonomi 146 Information angående översyn över tillfälliga bygglov för paviljongetableringar 147 Politikerrapport

3 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 3 Datum Information om tillägg till barn- och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse, T2 149 Övriga frågor - Rektorer och mobbning

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BUN/2017/0181/022-1 Tjänsteställe/handläggare Barn- och utbildningsförvaltningen Cajsa Johansson E-post: cajsa.johansson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Barn och utbildningsnämnden Placering av tjänst kommunalt aktivitetsansvar Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att det kommunala aktivitetsansvaret överförs från NKC till avdelningen för stöd och resurs och att en tjänst inom ramen för det mobila skolteamet tas i anspråk för samordning av det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Ärendebeskrivning Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men som inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. Aktivitetsansvaret innebär att kommunen ska: hålla sig informerad om vilka som omfattas av ansvaret vid behov bidra med insatser för att unga ska starta eller återuppta sina studier och fullfölja sin utbildning dokumentera och föra register över de unga som omfattas rapportera in dokumenterade uppgifter till SCB. Inom KAA finns behov av samordning av insatser från socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, arbetsförmedlingen och östra samordningsförbundet. Sedan januari 2017 ligger samordningen på NKC, tidigare har det legat på Nynäshamns gymnasium. Aktivitetsansvaret är dock inte en renodlad gymnasiefråga, eller en renodlad vuxenutbildningsfråga då det berör ungdomar år. Förvaltningen föreslår med anledning av ovanstående att ansvaret för samordning av det kommunala aktivitetsansvaret flyttas från NKC till avdelningen för stöd och resurs. Samordningsansvaret för KAA utgör en heltidstjänst som finansieras genom att en vakant tjänst inom det mobila skolteamet tas i anspråk. Samordnaren ska vara placerad på AUC tillsammans med Ung i Nynäs för att kunna ha ett nära samarbete.

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning BUN/2017/0181/022-1 Ilana Hart Tf. förvaltningschef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0181/022-1 Skickas till Akten NKC Avdelningen för stöd och resurs DUA-samordnaren Östra samordningsförbundet

6 PROTOKOLL Sida 1 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum /17 Dnr BUN/2017/0181/022- Placering av tjänst kommunalt aktivitetsansvar Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att det kommunala aktivitetsansvaret överförs från NKC till avdelningen för stöd och resurs och att en tjänst inom ramen för det mobila skolteamet tas i anspråk för samordning av det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Ärendebeskrivning Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men som inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. Inom KAA finns behov av samordning av insatser från socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, arbetsförmedlingen och östra samordningsförbundet. Sedan januari 2017 ligger samordningen på NKC, tidigare har det legat på Nynäshamns gymnasium. Aktivitetsansvaret är dock inte en renodlad gymnasiefråga, eller en renodlad vuxenutbildningsfråga då det berör ungdomar år. Förvaltningen föreslår med anledning av ovanstående att ansvaret för samordning av det kommunala aktivitetsansvaret flyttas från NKC till avdelningen för stöd och resurs. Samordningsansvaret för KAA utgör en heltidstjänst som finansieras genom att en vakant tjänst inom det mobila skolteamet tas i anspråk. Samordnaren ska vara placerad på AUC tillsammans med Ung i Nynäs för att kunna ha ett nära samarbete. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0181/022-1 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att det kommunala aktivitetsansvaret överförs från NKC till avdelningen för stöd och resurs och att en tjänst inom ramen för det mobila skolteamet tas i anspråk för samordning av det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Skickas till Akten NKC Avdelningen för stöd och resurs DUA-samordnaren Östra samordningsförbundet Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BUN/2017/0003/ Tjänsteställe/handläggare Barn- och utbildningsförvaltningen Nathalie Johansson E-post: nathalie.johansson@nynashamn.se Beslutsinstans Barn och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens månadsrapport januariseptember 2017 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden lägger den ekonomiska rapporten för januari-september 2017 till handlingarna. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden (BUN) redovisar ett positivt resultat för perioden januari till september på +2,0 mnkr (0,4 %). Överskottet beror på högre intäkter med 6,8 mnkr mer än beräknat från främst ersättning från Migrationsverket samt lönebidrag. Intäktsöverskottet överstiger kostnaderna som också blev högre än beräknat. Kostnadssidan har ett underskott på 4,8 mnkr, där personalkostnaderna står för merparten. Bland verksamhetsområdena har Stöd och resurs och Nämnd och förvaltning större ekonomiska överskott, medan Grundskolan och Gymnasiesärskolan har större ekonomiska underskott. BUNs årsprognos beräknas till -5,6 mnkr (0,7 %). Bakgrund Enligt kommunens program för uppföljning av verksamhet och ekonomi ska nämnderna regelbundet få information om nämndens resultat. Barn- och utbildningsnämndens månadsrapport för januari-september 2017 redovisas i bilaga 1. Ilana Hart Tf. förvaltningschef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0003/ Bilaga 1, Ekonomisk rapport januari-september 2017 Skickas till Ekonomiavdelningen Akten

8 Månadsrapport Barn- och utbildningsförvaltningen September 2017

9 Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden (BUN) redovisar ett positivt resultat för perioden januari till september på +2,0 mnkr (0,4 %). Överskottet beror på högre intäkter med 6,8 mnkr mer än beräknat från främst ersättning från Migrationsverket samt lönebidrag. Intäktsöverskottet överstiger kostnaderna som också blev högre än beräknat. Kostnadssidan har ett underskott på 4,8 mnkr, där personalkostnaderna står för merparten. Bland verksamhetsområdena har Stöd och resurs och Nämnd och förvaltning större ekonomiska överskott, medan Grundskolan och Gymnasiesärskolan har större ekonomiska underskott. BUNs årsprognos beräknas till -5,6 mnkr (0,7 %).

10 Innehåll Ekonomisk analys per verksamhetsområde... 1 Nämnd och förvaltning... 1 Stöd och resurs... 2 Förskolan... 2 Grundskolan... 2 Särskolan... 3 Gymnasiet... 4 Gymnasiesärskolan... 4 NKC... 4 Kulturskolan... 4 Statistik... 5 Personal... 5 Verksamhet... 5

11 1(8) Ekonomisk analys per verksamhetsområde Verksamhetsområde (mnkr) Resultat 2017 jan-sep Resultatet mot budget är 2,0 mnkr när 75,7 % av de totala intäkterna och 75,0 % av kostnaderna är upparbetade. Vid jämn procentuell fördelning över året ökar procentsatsen med 8,33 enheter per månad och ska vid jämn fördelning vara 75,0 % i september. Nämnd och förvaltning Verksamhetsområdet har ett positivt resultat mot budget på 2,3 mnkr. Förvaltningschefen har ett positivt resultat med 3,7 mnkr. Intäkterna är 4,1 mnkr högre än budgeterat. Detta beror främst dels på bidrag från Migrationsverket avseende år 2016 med 2,7 mnkr och dels på lägre nämndbidragsutbetalningar med 1,3 mnkr till verksamheterna. Kostnaderna är 0,4 mnkr högre än budgeterat. Personalkostnaderna är lägre än budgeterat medan kostnaderna för inhyrd personal, som arbetat med olika utredningsuppdrag, är högre än budgeterat. Administrativa avdelningen har ett negativt resultat med -1,2 mnkr, varav Administrationens del av underskottet är -0,1 mnkr och Kostenhetens del är -1,1 mnkr. Administrationens underskott beror på högre skolskjutskostnader med 1,0 mnkr än budgeterat. Denna kostnadsökning balanseras samtidigt av lägre IT-, kapital- och personalkostnader. Kostenhetens underskott beror på högre personalkostnader. Kostnaderna för den tillsvidare anställda personalen är 1,2 mnkr lägre än budgeterat, men vikariekostnaderna uppgår till 2,2, mnkr. Nämnden har ett överskott med 0,1 mnkr. Budget 2017 jan-sep Budgetavvikelse 2017 jan-sep Budgetavvikelse 2016 jan-sep Prognos 2017 Resultat 2016 Nämnd och förvaltning 5,9 3,6 2,3-6,6 3,9-7,1 Stöd och Resurs 7,4 0,1 7,3 4,8 4,5 6,0 Förskolan 0,7 1,5-0,8-1,2-0,8-2,8 Grundskolan -8,9-0,9-8,0-6,3-12,4-5,4 Särskolan -0,2-0,1-0,1-0,4-0,5-0,9 Gymnasiet, IKE 0,4-0,6 1,0-0,2 0,7-1,7 Gymnasiesär -1,6-0,1-1,5-0,8-2,8-1,3 NKC 1,6-0,1 1,7 2,9 1,8 6,4 Kulturskolan -0,2-0,2-0,0 0,1 0,0 0,0 Summa 5,2 3,2 2,0-7,7-5,6-6,7 Årsprognosen för nämnd och förvaltning är ett överskott med 3,9 mnkr. Prognosen är beräknad utifrån ett ökat kommunbidrag för utökad rätt till komvux-studier med 1,5 mnkr och schablonersättningar för mottagande av nyanlända med 4,0 mnkr. Antalet barn och elever inom förskola, grundskola och gymnasieskola, som alla får månadsvis ersättning per inskrivet barn/elev, beräknas bli högre än budgeterat under höstterminen. Detta innebär att 2 mnkr mer än budgeterat kommer enligt den senaste prognosen att utbetalas i form av elevbidrag och platsköpsersättning. Högre kostnader än budgeterat har prognostiserats främst för skolskjutsar och kostenheten. Skolskjutsarna prognostiseras bli 2,3 mnkr dyrare än budgeterat bland annat på grund av nytt skolskjutsavtal, högre skolskjutskostnader än budgeterat från Stora Vika, Fagervik och Tallbacka och skolskjuts till kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper. Kostenheten prognostiserar ett underskott med 1,6 mnkr. Personalkostnaderna beräknas bli högre än budgeterat på grund av höga vikariekostnader. Även driftkostnaderna beräknas överstiga budgeten. Införandet av samordnade varutransporter inom Södertörnskommunerna medför transportkostnader från distributionscentralen med ca. 0,9 mnkr per år. Transporter ingår i livsmedelspriset och tanken var att livsmedelskostnaderna skulle minska på grund av att transporter till varje enhet inte längre behöver ske. Någon

12 2(8) kostnadsminskning har tyvärr inte skett, vilket medför att kostenheten har transportkostnader med ca. 0,9 mnkr utan att nämnden har kompenserats för denna kostnadsökning. En reserv på 6,7 mnkr har budgeterats för oförutsedda händelser. Beslut om finansiering av hyreskostnader höstterminen 2017, för förskole- och skolpaviljonger i Ösmo samt lokaler för särskolan i sjukhuset i Nynäshamns tätort, från denna reserv har tagits. I prognosen har reserven minskats med 1,6 mnkr för dessa kostnader. Stöd och resurs Verksamhetsområdet har ett positivt resultat mot budget på 7,8 mnkr. Personalkostnaderna är 2,9 mnkr lägre än budget på grund av vakanta tjänster under året. Driftkostnaderna visar överskott med 4,8 mnkr. Det är bland annat kostnader för tilläggsbelopp, språksatsningen, övergripande särskola, konsulter samt kurser och konferenser som är lägre än budget. Årsprognosen för stöd och resurs är ett överskott med 4,5 mnkr. Prognosen är beräknad utifrån främst lägre personalkostnader på grund av vakanta tjänster under året samt lägre kostnader än budgeterat för främst språksatsningen, konsulter samt kurser och konferenser. Förskolan Verksamhetsområdet har ett negativt resultat mot budget på -0,8 mnkr. Intäkterna har blivit högre än beräknat på grund av främst mer bidrag för barn i behov av särskilt stöd och även lönebidrag. Kostnaderna har dock ökat mer än intäkterna, vilket ger underskott för perioden. På kostnadssidan är det främst kostnader för tillfälligt inhyrd personal, platsköp och kurser som är högre än beräknat. Även ordinarie personalkostnader är något högre än beräknat. Den övergripande förskolan har ett ekonomiskt periodunderskott och så även förskoleområdena utom Nynäs norra och Ösmo 1 och 2 som har överskott, se tabell nedan. Det övergripande underskottet beror på högre kostnader för platsköp än budgeterat. Årsprognosen är ett negativt resultat på -0,8 mnkr (-0,5 %) som belastar Övergripande förskola med -0,6 mnkr och Nynäshamns södra område med -0,2 mnkr. Det övergripande underskottet består av en mindre återbetalning av statsbidrag för minskade barngrupper, mindre maxtaxestatsbidrag samt ett underskott på platsköpen som följd av intäktstapp pga. sent registrerade platsköp och barn i dubbla verksamheter. Nynäshamns södra områdes underskott beror på något mindre förskoleersättning än beräknat samt kostnader över budget. Område / Mnkr Resultat Prognos Övergr förskola -0,6-0,6 Nynäs norra 0,4 0,0 Nynäs centrala -0,3 0,0 Nynäs södra -0,7-0,2 Ösmo 1 0,1 0,0 Ösmo 2 0,4 0,0 Sorunda -0,1 0,0 Summa -0,8-0,8 Värdena i tabellen är avrundade varför slutsumman inte alltid stämmer med summan av varje enskild post. Grundskolan Verksamhetsområdet har ett negativt resultat mot budget på 8,0 mnkr. Intäkterna är 3,8 mnkr högre än budgeterat och kostnaderna är 11,8 mnkr högre. De högre intäkterna utgörs främst av

13 3(8) schablonersättning från Migrationsverket, lönebidrag och ökad platsförsäljning. Av de högre kostnaderna utgörs 10,2 mnkr av personalkostnader. Platsköpskostnaden är 0,9 mnkr högre än budgeterat. Den övergripande grundskolan har ett överskott med knappt 0,6 mnkr medan rektorsområdenas samlade resultat är ett underskott med 8,5 mnkr. Tre områden har överskott och fyra områden har underskott jämfört med budget. Sorunda rektorsområde har det största underskottet med -4,2 mnkr. Av underskottet utgör personalkostnaderna 5,5 mnkr. Nämndbidraget är 0,3 mnkr lägre än budget beroende på färre elever på fritidshemmen. Övriga intäkter är 0,6 mnkr högre än budgeterat, delvis beroende på felaktig periodisering av intäkterna samt ej budgeterade intäkter. Minskade kostnader för övrig drift med 1,1 mnkr (periodiseringsavvikelse) balanserar tillfälligt en del av underskottet. Ösmo F-3 har ett underskott med 2,8 mnkr. Av underskottet utgörs 2,2 mnkr av personalkostnader. Av dessa personalkostnader utgörs 0,7 mnkr av avgångsvederlag. Området har höga kostnader för tillfälligt anställd personal, men även kostnaderna för den månadsanställda personalen överstiger budget. Intäkterna är lägre än budget på grund av uteblivna statsbidrag. Ösmo 4-9 har ett underskott på 2,5 mnkr. Drygt hälften -1,4 mnkr av underskottet beror på högre personalkostnader. Resterande underskott utgörs av lägre intäkter på grund av färre elever inom grundskola och fritidshem samt ökade driftkostnader för främst undervisningsmaterial. Via 6-9 har ett underskott på -0,9 mnkr. Av underskottet utgör ökade personalkostnader 1,5 mnkr. Intäkterna i form av lönebidrag och nämndbidrag är samtidigt 0,6 mnkr högre än budget. Svandammsskolan har ett överskott med 0,3 mnkr. Personalkostnaderna är 0,6 mnkr högre än budget, men intäkterna i form av främst statsbidrag är samtidigt 0,8 mnkr högre vilket medför ett sammanlagt överskott för rektorsområdet. Även Via F-5 har ett överskott med 0,3 mnkr. Överskottet beror främst på ökade intäkter i form av lönebidrag. Personalkostnaderna är något högre än budget. Gröndal har ett överskott med 1,3 mnkr. Överskottet beror på främst ökade nämndbidrag med 1,4 mnkr på grund av fler elever. Även statsbidragen är högre än budget. Personalkostnaderna har samtidigt ökat med 0,5 mnkr och driftkostnaderna med 0,3 mnkr. Årsprognosen är ett negativt resultat på -12,4 mnkr. Samtliga rektorsområden förutom Gröndal och Svandammen prognostiserar underskott. Största underskottet beräknar Sorunda rektorsområde med -5,9 mnkr åtföljt av Ösmo F-3 med -3,4 mnkr och Ösmo 4-9 med -2,5 mnkr. Av det samlade prognostiserade underskottet utgörs 12,5 mnkr av personalkostnader. Intäkterna prognostiseras bli 2,5 mnkr högre och driftkostnaderna beräknas bli 2,4 mnkr högre än budget. Område / Mnkr Resultat Prognos Övergr grundskola 0,6 0,1 Svandammen 0,3 0,0 Gröndal 1,3 0,2 Via F-5 0,3-0,3 Via ,9-0,7 Ösmo F-3-2,8-3,4 Ösmo ,5-2,5 Sorunda skolor -4,2-6,0 Summa -8,0-12,4 Värdena i tabellen är avrundade varför slutsumman inte alltid stämmer med summan av varje enskild post. Rektorsområdena arbetar aktivt med sina personalbudgetar för att nå budget i balans. Rektorsområdena, som prognostiserar underskott, har reducerat sina organisationer till

14 4(8) höstterminen. Tre kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper har startats, men flera rektorsområden uttrycker behov av egna mindre undervisningsgrupper. Särskolan Verksamhetsområdet har ett negativt resultat mot budget på -0,1 mnkr. Intäkterna är lägre och det är främst intäkter från eleversättningen som är lägre på grund av någon elev färre än beräknat. Samtidigt är driftskostnaderna något högre, vilket ger ett negativt resultat. Årsprognosen är ett negativt resultat på -0,5 mnkr (2,5 %). Det negativa resultatet är i huvudsak ökade personalkostnader. Gymnasiet Verksamhetsområdet har ett positivt resultat mot budget på 1,0 mnkr. Nynäshamns gymnasieskola har ett underskott med -0,2 mnkr. Intäkterna är 0,6 mnkr högre än budget främst beroende på ökat nämndbidrag. Personalkostnaderna är enligt budget medan driftkostnaderna är 0,7 mnkr högre för främst Tak-utbildningen, delvis beroende på periodisering. Årsprognosen är ett nollresultat. Personalkostnaderna prognostiseras bli 0,3 mnkr högre än budget men kompenseras av ökade nämndbidragsintäkter på grund av fler elever. IKE-delen har ett överskott med 1,2 mnkr. Överskottet beror främst på lägre kostnader än budgeterat för köp av platser hos andra utbildningsanordnare under vårterminen. Årsprognosen är ett positivt resultat på 0,7 mnkr. Nämndbidragen beräknas bli 1,3 mnkr högre än budgeterat på grund av fler elever. Under höstterminen prognostiseras 31 fler elever än budgeterat gå i andra kommuners gymnasieskolor eller i friskolor. Platsköpskostnaden för helåret 2017 beräknas öka med 0,5 mnkr. Område / Mnkr Resultat Prognos Gymnasieskolan -0,2 0,0 IKE 1,2 0,7 Summa 1,0 0,7 Värdena i tabellen är avrundade varför slutsumman inte alltid stämmer med summan av varje enskild post. Gymnasiesärskolan Verksamhetsområdet har ett negativt resultat mot budget på -1,5 mnkr på grund av högre personalkostnader än budgeterat. Årsprognosen är ett negativt resultat på -2,8 mnkr (26,9 %). Det beräknade underskottet beror så gott som helt på högre personalkostnader än budgeterat. NKC Verksamhetsområdet har ett positivt resultat mot budget på 1,7 mnkr. Intäktssidan har ett underskott på 1,1 mnkr, men personalkostnaderna och driftskostnaderna har överskott med 1,8 mnkr respektive 1,1 mnkr. Överskottet på personalkostnaderna beror på främst vakanta tjänster. Överskottet på driften beror på lägre kostnader för främst konsulter, IT och annonsering. Årsprognosen är ett positivt resultat på 1,8 mnkr (8,4 %). Kostnaderna beräknas bli 2,5 mnkr lägre än budgeterat, varav personalkostnaderna utgör 2,1 mnkr. Kulturskolan Verksamhetsområdet har ett nollresultat. Såväl intäkter som kostnader är ungefär enligt budget. Årsprognosen är ett nollresultat.

15 5(8) Statistik Personal Antalet heltidsanställda, exklusive vikarier och timanställda, är i september 849, vilket är 9 färre än samma period föregående år. Förändringarna fördelar sig enligt följande: Förskolan har ökat med 14 heltider, Stöd och resurs med 9, Gymnasiesär med 3 och NKC med 1 heltid. Grundskolan har minskat med 23 heltider, Särskolan med 7, Gymnasiet med 4, Nämnd och förvaltning med 2 och Kulturskolan har minskat med 1 heltid. Anställda omräknat till heltid - jmf samma period föreg. år Antal heltider Sjukfrånvaron i augusti 2017 ligger på 4,56 %. Septembervärdet är preliminärt och ligger på 5,10 %. Värdet är preliminärt eftersom frånvarostatistiken släpar efter pga. att all inrapportering inte är klar. I september föregående år var sjukfrånvaron 8,32 %. Sjukfrånvaron har preliminärt minskat i alla tre ålderskategorier, till och med 29 år, år samt 50 år och uppåt. Verksamhet Enligt budget ska antalet nynäshamnsbarn i förskoleverksamhet totalt, inkl. IKE, vara 1516 årets första 8 månader och 1410 resterande del av året Antalet barn i förskoleverksamhet i september är 1459, vilket är 49 fler än totalbudgeterat. Antalet barn i den egna verksamheten var i

16 6(8) september 1227, vilket är 52 fler än beräknat. I de kommunala förskolorna har alla förskoleområden utom Ösmo 2 hittills under året haft färre barn än beräknat. Det finns i september 2 färre barn än beräknat i andra huvudmäns förskolor. I andra huvudmäns förskolor har det hittills under året varit 11 fler nynäsbarn än beräknat. Totalt har det hittills under året varit så många nynäsbarn som budgeterat i verksamheten. Antalet förskolebarn har alltid varit högst på våren. Under sommaren sker en volymminskning, främst pga. att barnen överförs till F-klass, för att därefter öka successivt under hösten. I grafen nedan är sommarminskningen förskjuten pga. RFS-statistiken med ekonomisk brygga under sommaren. Den ekonomiska bryggan innebär att verksamheten behåller junivärdet för antalet barn under juli och augusti för att i september igen mäta det faktiska antalet barn. Antal förskolebarn Antal barn Totalt fsk/fdh inkl köp/sälj Budget fsk/fdh totalt Totalt fsk/fdh kommunen Budget fsk/fdh kommunen Enligt budget ska antalet nynäshamnselever F-9 totalt, inkl. IKE, under årets första sju månader vara 3081 och 3085 resterande del av året I september var eleverna 3092, vilket är 7 fler än totalbudgeterat. Antalet elever i den egna verksamheten i september var 2774, vilket är 17 fler än beräknat, främst beroende på ökad platsförsäljning. Av de kommunala skolorna har Svandammens, Gröndals och Sorundas rektorsområden hittills under året haft fler elever än beräknat, Via har haft som beräknat och Ösmo färre än beräknat. Det finns i september 15 fler elever än beräknat i andra huvudmäns skolor. I andra huvudmäns skolor har det hittills under året varit 5 nynäselever fler än beräknat. Totalt har det hittills under året varit 11 fler nynäselever än budgeterat i verksamheten. Den ekonomiska bryggan innebär att skolan behåller majvärdet för antalet elever under juni och juli för att i augusti igen mäta det faktiska antalet elever.

17 7(8) Antal elever F Antal elever Totalt F-9 inkl köp och sälj Budget F-9 totalt Totalt F-9 kommunen Budget F-9 kommunen Enligt budget ska antalet nynäshamnselever på gymnasiet totalt, inkl. IKE, under årets första 7 månader vara 850 elever och 874 resterande del av året Antalet nynäshamnselever totalt i gymnasieverksamhet i september var 918, vilket är 44 fler än totalbudgeterat. Antalet elever i den egna gymnasieskolan var i september 392, vilket är 11 fler än beräknat, varav antalet nynäselever var 371 eller 13 fler än beräknat. Den egna gymnasieskolan har hittills under året haft 36 fler elever än beräknat. Samtidigt var antalet nynäselever i andra huvudmäns skolor i september 547, vilket är 31 fler än beräknat. I andra huvudmäns skolor har det hittills under året varit 3 fler nynäselever än beräknat. Totalt har det hittills under året varit 15 fler nynäselever än budgeterat i verksamheten. Den ekonomiska bryggan innebär att gymnasieskolan behåller majvärdet som elevvärde under juni och juli för att i augusti igen mäta det faktiska antalet elever Antal gymnasieelever Antal elver jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Gytotny Budget Nygytot Nygytot Budget Gytotny På Nynäshamns gymnasieskola går i september 37 % av målgruppen och 55 % har valt annan gymnasieskola.

18 8(8) Marknadsandelar gymnasiet 2017 Andel av målgrupp 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 55% 55% 55% 55% 55% 54% 54% 54% 55% 34% 35% 34% 34% 34% 34% 38% 38% 37% jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Nygy % målgrupp IKE % målgrupp

19 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BUN/2017/0186/009-3 Tjänsteställe/handläggare Barn- och utbildningsförvaltningen Nathalie Johansson E-post: nathalie.johansson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Barn och utbildningsnämnden Svar på Sverigedemokraternas väckta ärende om särskilt stöd Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden avslår Donald Löfvings (SD) yrkande. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden har fått som uppdrag att ta fram ett svar på Sverigedemokraternas väckta ärende om särskilt stöd i skolan. Sverigedemokraterna har fått ta emot uppgifter ifrån oroliga föräldrar till barn med särskilt stöd om att ett barn eller en elev som har ett utrett stödbehov med specifika insatser kan bli av med dessa insatser när barnet eller eleven byter förskoleområde eller rektorsområde. Sverigedemokraterna anser att detta är olämpligt. Donald Löfving (SD) yrkar därför att: - Barn och elever som har stöd ifrån stöd- och resursenheten skall inte bli av med sitt stöd om barnet eller eleven byter förskola eller skola (rektorsområde) i Nynäshamns kommun. Bakgrund Barn- och utbildningsförvaltningen ser att vissa förtydligande bör göras med anledning av motiven i det väckta ärendet. Skollagens bestämmelser om särskilt stöd Skolor har som skyldighet att enligt skollagen (2010:800) 3. kap Barns och elevers utveckling mot målen att tillse att barn och elever utifrån sina egna förutsättningar skall kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Med stöd av 3 kap. 8 Skollagen skall anmälan lämnas till rektorn om det befaras att en elev inte kommer nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att extra stöd getts. Rektorn är skyldig att skyndsamt utreda elevens behov av särskilt stöd och om utredningen visar att behov finns, ska stöd ges. Hur en elev når målen kan variera och det är rektorn som avgör vilket stöd en elev ska beviljas. Skolorna har olika sätt att organisera sin verksamhet. Vid byte av skola har den nya rektorn ansvaret att göra en ny bedömning av stödinsatser. Det behöver inte medföra mindre stöd utan en elev kan beviljas annat stöd utifrån hur skolan organiserat sin stödverksamhet. Om en elev stannar i ett rektorsområde omprövas stödinsatser regelbundet. Enligt 3 kap. 9 skollagen ska åtgärdsprogram utarbetas om särskilt stöd beviljas. Åtgärdsprogrammet ska följas

20 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning BUN/2017/0186/009-3 upp och revideras återkommande. Stödet kan komma att minskas, förstärkas eller förändras utifrån barnets behov. Centrala elevhälsan kan vara inkopplad med specialpedagog och psykolog, oavsett rektorsområde, vilka kan delta i stödinsatsen. Vid byte av skola prövas stöd och en överlämning sker alltid med ett tätt samarbete mellan de lokala elevhälsoteamen. Förvaltningens förslag till beslut Rektorer har ansvaret att utreda och besluta om en elevs behov av stödinsatser. Utifrån detta avslår förvaltningen Donald Löfvings (SD) yrkande om särskilt stöd med hänvisning till 3 kap. 8 skollagen. Ilana Hart Tf. förvaltningschef Beslutsunderlag Väcker nytt ärende om särskilt stöd, BUN/2017/0186/009-1 Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0186/009-3 Skickas till Arkivet Donald Löfving, Ledamot Barn- och utbildningsnämnden

21 Väcker ett nytt ärende till Barn och Utbildningsnämnden den 26:e Oktober Vi Sverigedemokrater väcker idag ett nytt ärende till nästkommande sammanträde. Vi har fått ta emot uppgifter ifrån oroliga föräldrar till barn med särskilt stöd. Som ledamot i berörd nämnd så har Sverigedemokraterna ställt frågor i och med detta, svaret har varit tydligt, och bevisligen en brist i verksamheten i sak. Idag så ligger beslut på rektorn om en elev är i behov av stöd- och resurs. De brister vi Sverigedemokrater vill belysa är följande: Ett barn eller en elev som redan har stöd- och resurs som sedermera byter förskola eller skola (rektorsområde) blir av med det stöd- och resurs individen hade innan. Det anser vi är högst olämpligt. Sverigedemokraterna önskar ett nämnd direktiv av följande: - Barn och elever som har stöd ifrån stöd- och resursenheten skall inte bli av med sitt stöd om barnet eller eleven byter förskola eller skola (rektorsområde) i Nynäshamns kommun. Nynäshamn 29 September 2017 Sverigedemokraterna i Nynäshamn. Donald Löfving Ledamot Barn- och Utbildningsnämnden

22 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BUN/2017/0169/060-2 Tjänsteställe/handläggare Barn- och utbildningsförvaltningen Cajsa Johansson E-post: cajsa.johansson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Barn och utbildningsnämnden Remissvar över motion om trygghet och studiero Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden antar förvaltningens förslag på yttrande som sitt eget. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden har ombetts lämna yttrande över en motion från Moderaterna om trygghet och studiero i skolan. I motionen föreslår Moderaterna att en konsekvenstrappa införs för disciplinära åtgärder. Konsekvenstrappan ska vara en centralt framtagen riktlinje som ska kunna ligga till grund för skolornas eget arbete med disciplinära åtgärder, exempelvis när det är befogat med skriftlig varning, kvarsittning eller polisanmälan. Moderaterna yrkar att - Barn- och utbildningsnämnden ges i uppdrag att ta fram en konsekvenstrappa för mer trygghet och studiero som ska gälla för kommunens skolor. Bakgrund Barn- och utbildningsförvaltningen ser att vissa förtydliganden bör göras med anledning av motiven i motionen. Skollagens bestämmelser om disciplinära åtgärder Rektor och personal i skolan har skyldigheter att enligt skollagen (2010:800) kap. 5 Trygghet och studiero att tillförsäkra alla elever en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. För att åstadkomma detta är skolorna är enligt 5 kap. 5 Skollagen skyldiga att ha ordningsregler som ska utarbetas tillsammans med eleverna. Vidare har skolans personal och rektor enligt skollagen möjlighet att vidta ett antal disciplinära åtgärder gentemot elever så som kvarsittning, omhändertagande av föremål och utvisning ur klassrummet. Åtgärderna får inte inskränka elevens rätt till utbildning och man får bara göra saker som är rimliga i förhållande till syftet och till omständigheterna i den aktuella situationen, exempelvis elevens ålder och beteende. Rektorn och lärarna måste vara särskilt återhållsamma med åtgärder när det gäller elever i förskoleklassen eller i grundskolans lägre årskurser. De disciplinära åtgärderna får inte tillämpas på elever i förskolan. De disciplinära åtgärderna som anges i skollagen kan, men behöver inte, ses som en konsekvenstrappa där åtgärderna vidtas i stigande grad. När personal eller rektor behöver tillämpa disciplinära åtgärder ska åtgärden stå i proportion till elevens agerande.

23 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning BUN/2017/0169/060-2 Skolans skyldighet att göra polisanmälan Det finns ingen lagstadgad skyldighet för skolan att göra en polisanmälan för brott som begås i skolan. 1 Det saknas även nationella riktlinjer för hur brott som begås i skolan ska hanteras. En huvudman eller skola kan dock själva ta fram riktlinjer för när och hur en polisanmälan ska göras vid vissa allvarligare brott. Det är dock värt att notera att polisanmälan för brott som sker i skolan framförallt avser äldre elever. JO har uttalat att skolan bör vara återhållsam med att göra polisanmälan mot barn i de yngsta åldersgrupperna eftersom polisen normalt inte utreder sådana anmälningar. När barn under 15 år begår brott får en utredning om brottet inledas endast under vissa omständigheter. Brott som begås av barn under 12 år utreds bara om det finns synnerliga skäl till det. En polisanmälan mot ett yngre barn leder därför oftast inte till annat än att polismyndigheten underrättar socialtjänsten om anmälan, med stöd av 3 polislagen (1984:387). Allvarligare kränkningar och risk för liv och hälsa Även om de disciplinära åtgärderna i skollagen siktar in sig på elevers rätt till trygghet och studiero har arbetsgivaren ett vidare ansvar för personal och elevers arbetsmiljö enligt arbetsmiljölagen. I skolan gäller arbetsmiljölagen för både elever och skolpersonal i grund och gymnasieskolan, från och med förskoleklass. För barn på fritids gäller arbetsmiljölagen inte. Kränkningar, hot och otrygghet hos personalen ska anmälas som tillbud till arbetsgivaren och hanteras enligt arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren ansvarar för att ordna och utforma arbetsmiljön för att förebygga risker för ohälsa på grund av hot och våld. I detta ansvar ingår att utreda de risker för hot och våld som kan finnas på arbetsplatsen och så snart som möjligt genomföra åtgärder för att förebygga de risker som framkommer. Arbetsgivaren ska också följa upp åtgärderna och att de regler och rutiner som finns är kända av personalen så att alla vet hur de ska agera om en hot- eller våldssituation uppstår. Förvaltningens överväganden Barn- och utbildningsförvaltningen ser, liksom motionärerna, att det i varje verksamhet bör finnas en rutin för hur rektor och personal ska agera för att komma tillrätta med en elevs ordningsstörande beteende och för att upprätta trygghet och studiero i de fall de åtgärder som vidtagits i ett förebyggande syfte inte är tillräckliga. Förvaltningen ser dock att det är problematiskt att införa en kommungemensam konsekvenstrappa som alla verksamheter måste följa. Barn- och utbildningsförvaltningen anser att det är upp till rektor och personalgruppen att bestämma vilka disciplinära åtgärder som skolan ska tillämpa och när. Vidtagande av disciplinära åtgärder handlar till stor del om en professionell bedömning och kännedom om eleven varför det måste finas utrymme för bedömningar i varje enskilt fall. Vid fastställande av en så kallad konsekvenstrappa bör det finnas utrymme för rektor och personal att utgå ifrån det arbetssätt som fungerar i verksamheten. 1 Det finns dock en anmälningsskyldighet som avser om man får veta att någon har för avsikt att begå ett allvarligt brott, om förberedelsen har nått en punkt att den i sig är straffbar (23 kap. 6 brottsbalken).

24 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 3 Datum Vår beteckning BUN/2017/0169/060-2 Utifrån ovanstående föreslår barn- och utbildningsförvaltningen att ett kommungemensamt underlag kring disciplinära åtgärder tas fram. Underlaget kan användas som stöd för rektor i arbetet med att tillsammans med elever och personal utarbeta konsekvenstrappor för hantering av elevs ordningsstörande beteende och för att upprätta trygghet och studiero. Konsekvenstrapporna ska sedan utgöra en del av enheternas ordningsregler. Gällande polisanmälan föreslår förvaltningen att rektor, eller den person som rektor utsett, ansvarar för hur brott på skolan ska hanteras och för att göra en bedömning om en händelse ska polisanmälas. Då barn- och utbildningsförvaltningen inte ser att det är ändamålsenligt, att som motionären föreslår, ta fram en kommungemensam rutin som ska gälla för alla skolor föreslås en ändrad attsats: - Barn- och utbildningsnämnden uppdras att tillse att kommunens skolor i sina ordningsregler har en gällande rutin för hantering av elevs ordningsstörande beteende och för att upprätta trygghet och studiero. Ilana Hart Tf. förvaltningschef Beslutsunderlag Motion om trygghet och studiero, BUN/2017/0169/060-2 Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0169/060-2 Skickas till Kommunstyrelseförvaltningen

25 PROTOKOLL Sida 1 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum /17 Dnr BUN/2017/0169/060- Remissvar över motion om trygghet och studiero Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår att barn- och utbildningsnämnden antar förvaltningens förslag på yttrande som sitt eget. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden har ombetts lämna yttrande över en motion från Moderaterna om trygghet och studiero i skolan. I motionen föreslår Moderaterna att en konsekvenstrappa införs för disciplinära åtgärder. Konsekvenstrappan ska vara en centralt framtagen riktlinje som ska kunna ligga till grund för skolornas eget arbete med disciplinära åtgärder, exempelvis när det är befogat med skriftlig varning, kvarsittning eller polisanmälan. Moderaterna yrkar att - Barn- och utbildningsnämnden ges i uppdrag att ta fram en konsekvenstrappa för mer trygghet och studiero som ska gälla för kommunens skolor. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att ett kommungemensamt underlag kring disciplinära åtgärder tas fram. Underlaget kan användas som stöd för rektor i arbetet med att tillsammans med elever och personal utarbeta konsekvenstrappor för hantering av elevs ordningsstörande beteende och för att upprätta trygghet och studiero. Konsekvenstrapporna ska sedan utgöra en del av enheternas ordningsregler. Då barn- och utbildningsförvaltningen inte ser att det är ändamålsenligt, att som motionären föreslår, ta fram en kommungemensam rutin som ska gälla för alla skolor föreslås en ändrad attsats: - Barn- och utbildningsnämnden uppdras att tillse att kommunens skolor i sina ordningsregler har en gällande rutin för hantering av elevs ordningsstörande beteende och för att upprätta trygghet och studiero. Beslutsunderlag Motion om trygghet och studiero, BUN/2017/0169/060-2 Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0169/060-2 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden antar förvaltningens förslag på yttrande som sitt eget. Skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

26

27

28

29 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BUN/2016/0059/606-7 Tjänsteställe/handläggare Barn- och utbildningsförvaltningen Nathalie Johansson E-post: nathalie.johansson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Barn och utbildningsnämnden Yttrande över ersättningskrav för förlorad arbetsinkomst Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden avslår vårdnadshavares yrkande om ersättning med hänvisning till att kravet saknar rättslig grund enligt utredningen som redovisas nedan. Ärendet Barn- och utbildningsnämnden har att yttra sig över ersättningskrav för förlorad arbetsinkomst från två vårdnadshavare till en elev på Vantaskolan 4-9. Vårdnadshavarna begär ersättning för förlorad arbetsinkomst av Nynäshamns kommun. Enligt vårdnadshavarna ska eleven inte haft möjlighet till full skolgång sedan årskurs 4 då skolan inte kunnat tillgodose elevens stödbehov genom att tillsätta kompetenta elevassistenter med relevant utbildning. Med anledning av detta har en av vårdnadshavarna varit hemma med eleven. Kravet på ersättning utgör förlust av inkomst under höstterminen 2016 med tilläggskrav för vårterminen 2017 och framåt om situationen fortskrider. Bakgrund Försäkringsbolagets övervägande Enligt skollagen (2010:800) 3 kap. 3 har skolor som skyldighet att tillse att barn och elever utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever, som till följd av funktionsnedsättning, har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Med stöd av 3 kap. 8-9 skollagen skall anmälan lämnas till rektorn om det befaras att en elev inte kommer nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Rektorn är således skyldig att skyndsamt utreda elevens behov av särskilt stöd. Om sådant behov finns ska ett åtgärdsprogram utarbetas och utvärderas med tiden för att möta elevens situation. Enligt dokumentation från Vantaskolan 4-9 har det under slutet av 2016 och under våren 2017 funnits ett åtgärdsprogram avseende särskilt stöd riktat till eleven som följts upp och anpassats. Det har även funnits beslut om anpassad skolgång för eleven under våren Skolans åtgärder och anpassningar har enligt vårdnadshavarna inte gett deras barn det stöd som behövs. Ersättningskravet om förlorad inkomst avslås baserat på försäkringsbolagets utredning och med följande motivering: Enligt skadeståndslagen (1972:207) 3 kap. 2 ska staten eller en kommun ersätta

30 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning BUN/2016/0059/ personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar, och 2. skada på grund av att någon annan kränks på sätt som anges i 2 kap. 3 genom fel eller försummelse vid sådan myndighetsutövning. Ersättningskravet som framställs mot kommunen avser inte eleven själv eller eventuell förlust av utbildning. Det är vårdnadshavarna som har framställt ersättningskrav på förlorad arbetsinkomst på grund av att de stannat hemma med sitt barn. Detta till följd av att skolan, enligt vårdnadshavarna, inte kunnat tillse en elevassistent med rätt kompentents. Enligt svensk skadeståndsrätt har inte tredje man rätt till ersättning. Undantag från detta gäller närstående till den som drabbats av personskada vilka har rätt till ersättning för vissa kostnader och inkomstförluster som uppkommit med anledning av skadan. Det framkommer inte i ersättningsanspråket om eleven lidit personskada. Med hänsyn till detta utgör vårdnadshavarna tredje man i förhållande till Nynäshamns kommun och saknar således rätt till ersättning i det aktuella fallet. Förvaltningens övervägande Kommunen får inte betala ut ersättning eller understöd i någon form till enskild utan att det finns stöd i lag eller annan rättslig grund för detta. Förvaltningens sammantagna bedömning är att Barn- och utbildningsnämnden bör avslå ersättningskravet mot Nynäshamns kommun baserat på försäkringbolaget ställningstaganden om kommunens skadeståndsskyldighet. Det är inte styrkt att eleven lidit personskada samt att vårdnadshavarna i förhållande till kommunen utgör tredje man och därmed saknar rätt till ersättning enligt skadeståndsrättsliga principer. Under det faktum att det kan styrkas att eleven lidit personskada, avböjs kravet med hänvisning till att huvudmannen inte har orsakat skadan genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Detta med grund i den dokumentation som finns om skolans åtgärder riktat till eleven. Ilana Hart Tf. förvaltningschef Beslutsunderlag Bilaga- försäkringsbolagets utredning om ersättningsanspråk gentemot Nynäshamns kommun. Skickas till Akten Vårdnadshavare

31 Denna fil är sekretess skyddad Titel : Beslut.pdf Skyddskod : Allmän handling - skyddad enligt sekretess Paragraf : OSL 23 kap 2-5

32 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BUN/2017/0052/606-7 Tjänsteställe/handläggare Barn- och utbildningsförvaltningen Cajsa Johansson E-post: cajsa.johansson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Barn och utbildningsnämnden Redovisning av inkomna anmälningar om kränkande behandling januari-september 2017 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna redovisningen av anmälningar om kränkande behandling som inkommit till huvudmannen januari-september Ärendebeskrivning Enligt 6 kap. 10 skollagen ska en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. Förskolechefen eller rektorn ska i sin tur anmäla detta till huvudmannen. Varje enhet som bedriver utbildning eller verksamhet som regleras i skollagen ska till barn- och utbildningsförvaltningen rapportera inkomna anmälningar om kränkande behandling. Förvaltningen har sammanställt inkomna anmälningarna för perioden januari-september 2017 och redovisar dem i en rapport för barn- och utbildningsnämnden. Bakgrund Den 25 mars 2017 fattade barn- och utbildningsnämnden beslut om en ny modell för rapportering av inkomna anmälningar om kränkande behandling. Modellen innebär en bredare rapportering där även tillbudsrapporter och anmälningar om diskriminering inkluderas i redovisningen. Arbetet med att implementera den nya modellen pågår. I avvaktan på att den nya modellen ska implementeras fullt ut har barn- och utbildningsförvaltningen sammanställt inkomna anmälningar om kränkande behandling i en rapport (se bilaga 1). Ilana Hart Tf. förvaltningschef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0052/606-7 Bilaga 1, Rapport Inkomna anmälningar om kränkande behandling januari-september 2017

33 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning BUN/2017/0052/606-7 Skickas till Akten

34 Dnr. BUN/2017/0052/606-7 Redovisning av inkomna anmälningar om kränkande behandling januari-september 2017

35 Innehållsförteckning Inkomna anmälningar januari-september Uppgifterna i rapporten... 3 Hur fördelar sig anmälningarna per enhet?... 4 Vilka typer av incidenter förekommer?... 5 Hur tar kränkningen sig uttryck?... 6 Vem utsätter och vem är utsatt?... 6 Var sker kränkningar?... 7 Vad säger lagen?

36 Inkomna anmälningar januari-september 2017 Enligt Barn- och utbildningsnämndens delegationsordning ansvarar rektor eller förskolechef för att anmälningar om kränkande behandling skyndsamt utreds. I förekommande fall ansvarar även rektor eller förskolechef för de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden vidtas. Rektor eller förskolechef ansvarar även för att rapportera kränkningsanmälningar till huvudmannen, vilket idag sker digitalt via Public 360. Huvudmannen för skolan ska enligt skollagen 6 kap. 6 se till att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Barn- och utbildningsnämnden har som huvudman för förskolan och skolan ansvar för att fatta beslut om övergripande satsningar för att motverka kränkningar. För att barn- och utbildningsnämnden i egenskap av huvudman ska kunna sammanställa, följa upp och utvärdera arbetet för att motverka kränkande behandling krävs en fungerande rutin för att anmäla kränkande behandling och vidarerapportera dessa. Under perioden januari september 2017 har huvudmannen tagit emot 278 st anmälningar från skoloch förskoleverksamheterna. Vid kvartalsrapportering januari-juni 2017 hade 149 st kränkningsanmälningar inkommit. En av orsakerna till att antalet anmälningar ökat så mycket under perioden juni-september 2017 är att vissa kränkningsanmälningar från Sorunda rektorsområde (Sunnerbyskolan, Kyrkskolan och Fagerviksskolan) felaktigt markerats som tillbud och därför inte registrerats korrekt under perioden januari-juni I rapporteringen för detta kvartal har samtliga rapporterade tillbud för skolorna i rektorsområdet gåtts igenom. I de fall ett tillbud har bedömts utgöra grund för en anmälan om kränkande behandling har dessa registrerats om till anmälan om kränkande behandling och tagits med i underlaget. Totalt har 62 anmälningar som inte var med i rapporten över perioden januari-juni 2017 lagts till (Sunnerbyskolan 22 st, Fagervikskolan 14 st och Kyrkskolan 26 st) i rapporten för perioden, utöver de anmälningar som inkommit under 1 juli - 30 september. Antalet inkomna anmälningar under perioden januari-september under 2016 var 283 st, vilket innebär att antalet inkomna anmälningar ligger i linje med föregående år. Det är dock värt att notera att det finns stora skillnader mellan 2016 och 2017 i fördelningen av antalet anmälningar mellan verksamheterna vilket kommer att behandlas närmare nedan. Uppgifterna i rapporten Den data som presenteras i rapporten bygger på de anmälningar om kränkande behandling som inkommit till huvudmannen mellan den 1 januari 2017 och den 30 september Samtliga diarieförda kränkningsanmälningar har granskats enskilt. Uppgifterna i kränkningsanmälan har sammanställts och kategoriserats utifrån: Vid vilken enhet kränkningen har inträffat Kön utpekad/utsatt Typ av incident (kränkning, trakasserier eller diskriminering) Vilket uttryck kränkningen tar sig (fysisk, verbal, social etc.) Var kränkningen skett (i klassrum, på skolgården etc.) Vilken verksamhetsform som kränkningen sker inom Förhållandet mellan utsättare/utsatt (elev/elev eller personal/elev) Det bör förtydligas att det av uppgifterna i anmälningarna inte framgår om varje anmäld kränkning även innebär en konstaterad kränkning, det vill säga att eleven de facto blivit kränk av det som skett. I rapporten är det således anmälda kränkningar som redovisas. I rapporten för perioden januari-september 2017 presenteras inte uppgifter för förskolan, grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. Detta beror på att det under perioden januari-september 2017 endast inkommit två kränkningsanmälningar från förskoleenheterna. För motsvarande period 2016 inkom en kränkningsanmälan från en förskoleenhet. Gällande grundsärskolan och 3

37 gymnasiesärskolan har det under perioden januari 2017-juni 2017 inte inkommit någon kränkningsanmälan. Hur fördelar sig anmälningarna per enhet? I diagram 1 har antalet kränkningsanmälningar per enhet sammanställts för 2016 perioden januariseptember (gröna staplar) och 2017 perioden januari-september (blåa staplar). Diagram 1- Antal anmälningar/enhet 2106 och Viaskolan F Viaskolan Svandammsskolan Vanstaskolan Gröndalsskolan Vanstaskolan F Tallbackaskolan Humlegårdsskolan Sunnerbyskolan Kyrkskolan 3 29 Vika skola 0 2 Fagerviksskolan 0 14 Nynäshamns gymnasium 2 5 NKC 0 2 Som konstaterats ovan ligger antalet inkomna anmälningar för perioden januari-september 2017 (278 st) i linje med antalet inkomna anmälningar under motsvarande period 2016 (283 st). Det är dock värt att notera att fördelningen av antalet inkomna anmälningar mellan verksamheterna skiljer sig från 2016 till Antalet anmälningar har ökat markant på Fagerviksskolan, Kyrkskolan och Vansta F-3. Att anmälningarna har ökat på Kyrkskolan och Fagerviksskolan har till stor del att göra med den genomgång som gjorts av förvaltningen där anmälda tillbud registrerats om som anmälningar om kränkande behandling. Vad ökningen av antalet kränkningsanmälningar på Vansta F-3 beror på behöver verksamheten närmare analysera. Det kan vidare konstateras att Sunnerbyskolan, som också haft ett antal tillbud omregistrerade, redovisar färre anmälningar under perioden januari-september 2017 än motsvarande period Även Gröndalsskolan och Viaskolan F-5 har minskat antalet kränkningsanmälningar under 2017 jämfört merd samma period Om minskningen av antalet kränkningsanmälningar dessa beror på ett förbättrat förebyggande arbete återstår att analysera tillsammans med verksamheterna. 4

38 Vilka typer av incidenter förekommer? Huvudmannen har enligt skollagen och diskrimineringslagen ett ansvar för att motverka kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. I de dokumentmallar som idag används av verksamheterna för rapportering av kränkande behandling kan anmälaren kryssa i om incidenten avser kränkande behandling eller trakasserier. Den övervägande delen av kränkningsanmälningar som inkommit till huvudmannen under perioden januari september 2017 rör just kränkande behandling (se diagram 2). Inga större förändringen i fördelning av incidenttyper noteras mellan avstämningen i juni 2017 och avstämningen i september Diagram 2 Typ av incident Kränkande behandling Trakasseri Diskriminering Tillbud Uppgift saknas Med kränkande behandling avses en handling eller uppträdande som kränker en elevs värdighet. Det kan handla om slag och knuffar, hot och öknamn, elaka lappar och sms eller utfrysning. Med trakasserier avses uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder. En elev kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling av såväl personal som av andra elever. 1 Diskriminering i skolan innebär att en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Att diskriminera förutsätter någon form av makt hos den som utövar diskrimineringen. I skolan är det därför endast huvudman och personal som kan göra sig skyldiga till diskriminering i juridisk bemärkelse. 2 Av de anmälningar om kränkande behandling som inkommit till huvudmannen har hittills under 2017 ett fall av diskriminering och 19 fall av trakasserier anmälts. Vissa av kränkningsanmälningarna har i huvudmannens granskning av inkomna anmälningar om kränkande behandling kategoriserats om till tillbud. Dessa händelser avser fall där personal blivit verbalt eller fysiskt kränkta av elever. I skollagens 6 kap. 6 anges att huvudmannen ska tillse att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Personal som utsätts för kränkande behandling är en 1 Diskrimineringsombudsmannen (2012), Lika rättigheter i skolan - ett stöd i skolans likabehandlingsarbete. 2 Ibid. 5

39 arbetsmiljöfråga och dessa incidenter bör således rapporteras som tillbud och hanteras inom ramen för verksamheternas och huvudmannens systematiska arbetsmiljöarbete. Hur tar kränkningen sig uttryck? I sammanställningen av de inkomna anmälningarna om kränkande behandling har respektive anmälan kategoriserats under ett specifikt uttryck för kränkande behandling. Det skall dock tydliggöras att vissa kränkningar omfattar flera olika uttryck. I dessa fall har kränkningen kategoriserats under det uttryck som i anmälan framstått som det mest dominerande. Fysiska kränkningar, så som slag och knuffar, att få grus, snö eller annat kastat på sig, är den vanligaste förekommande uttrycket för kränkande behandling som anmäls till huvudmannen under perioden, 54 procent (jämfört med 53 procent för perioden januari-juni 2017), se diagram 3. Över hälften av alla anmälningar som inkommit rör fysiska kränkningar. Om man lägger till de kränkningar som är såväl fysiska som verbala, 12 procent (jämfört med 13 procent för perioden januari-juni 2017), så framgår att två tredjedelar, 66 procent, av alla inrapporterade kränkningar på något sätt är fysiska. Verbala kränkningar, exempelvis när en elev blir utsatt för nedsättande ord eller kommentarer, är det näst vanligaste uttrycket för kränkande behandlingar bland de anmälningar som inkommit, 21 procent, eller 33 procent om man lägger till de som är både verbala och fysiska. Andelen verbala kränkningar har inte förändrats sedan avstämningen i juni. Diagram 3 - Uttryck 7% 2% 4% Fysisk 21% 54% Fysisk och verbal Verbal Social Egendom Uppgift saknas 12% Sociala kränkningar, exempelvis utfrysning eller när en elev medvetet försöker genera en annan elev genom handlingar som inte är direkt fysiska eller verbala, och kränkningar som rör egendom, exempelvis om en elev har sönder en annan elevs saker med flit, förekommer i få fall (7 procent respektive 2 procent). Sannolikt förekommer viss underrapportering av kränkningar som inte har ett fysiskt uttryck. Verbala och sociala kränkningar kan vara svårare för personal att upptäcka varför de rapporteras mer sällan. Vem utsätter och vem är utsatt? I diagram 4 och 5 redovisas andelen utsatta elever och andelen elever som utpekas som de som kränkt/utsatt fördelat på kön. Diagrammen visar att de som utifrån de inkomna anmälningarna oftast utsätts för kränkande behandling är pojkar (60 procent, jämfört med 66 procent för perioden januarijuni 2017) och att de som oftast utpekas för att utsätta andra för kränkande behandling är pojkar (74 procent, jämfört med 77 procent för perioden januari-juni 2017). 6

40 Diagram 4 Andel utsatta fördelade på kön 2% 3% 35% 60% Pojke/pojkar Flicka/flickor Elever av olika kön Uppgift saknas Diagram 5 Antal utpekade fördelade på kön 1% 11% 14% Pojke/pojkar Flicka/flickor Elever av olika kön Uppgift saknas 74% Den vanligaste kränkningen som inrapporterats under perioden januari september 2017, liksom för perioden dessförinnan, är att en pojke kränkt en annan pojke fysiskt. I de fall pojkar kränker flickor förekommer såväl fysiska som verbala kränkningar bland de inkomna anmälningarna. Kränkningar som under perioden gjorts av flickor mot flickor var oftare verbala eller sociala. Som konstaterats ovan finns risk för underrapportering av icke-fysiska kränkningar då dessa kan vara svårare för personal att upptäcka. Då det är vanligare att flickor kränker varandra verbalt eller socialt genom exempelvis utfrysning bör bilden av att det framförallt är pojkar som utsätter varandra för (fysiska) kränkningar tonas ned något. Var sker kränkningar? Av diagram 6 framgår att de flesta anmälningar om kränkande behandling som rapporterats till huvudmannen avser händelser i grundskolan (78 procent). 7

41 Diagram 6 Verksamhetsform 16% 2% 1% 3% Förskola Förskoleklass Grundskola Fritidshem Gymnasieskola 78% De flesta kränkningar som rapporterats har skett på enheten utanför klassrummet eller avdelningen (se diagram 7). Med detta avses att kränkningen exempelvis ägde rum på skolgården, korridorer, matsalen eller liknande. Diagram 7 Plats 8% 1% 8% 28% Klassrummet/avdelningen 0% På enheten utanför klassrummet/avdelningen Utanför enheten På Internet Flera platser Uppgift saknas 55% Under perioden januari-september 2017 antalet kränkningar som sker i klassrummet ökat något (från 22 procent under perioden januari-juni 2017 till 28 procent). Ökningen beror på att många av de anmälningarna från Kyrkskolan och Fagerviksskolan som registrerats i efterhand rör händelser i klassrummet, vilket påverkar statistiken. Några fall av kränkande behandling har skett på internet. Skolan är skyldig att utreda påstådda kränkningar som sker på elevens fritid, om händelserna har koppling till verksamheten. 3 3 Skolverket (2012) Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 8

42 Vad säger lagen? Skollagen Enligt 6 kap 3 skollagen avses med kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Enligt Skolinspektionen är kränkande behandling ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningarna kan bestå av till exempel nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjligande eller fysiska handlingar. De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. 4 Kränkande behandling är till exempel alltså om en elev slår en annan eller kallar en annan elev ett öknamn. Kränkningen ska inte utgå ifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Huvudmannen för skolan ska enligt skollagen 6 kap. 6 se till att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Det förebyggande arbetet ska utgå ifrån de enskilda verksamheternas specifika behov och ska beskrivas i respektive verksamhets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Enligt 6 kap. 10 skollagen ska en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. Förskolechefen eller rektorn ska i sin tur anmäla detta till huvudmannen. Diskrimineringslagen Huvudmannen är ytterst ansvarig för att det inte förekommer diskriminering i skolverksamheterna. Sedan 1 januari 2017 har utbildningsanordnare, i det här fallet kommunen, nya ansvar enligt diskrimineringslagen. Utbildningsanordnaren ska enligt de nya reglerna arbeta med aktiva åtgärder för att motverka all typ av diskriminering, utifrån samtliga diskrimineringsgrunder samt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Diskriminering innebär att ett barn eller elev missgynnas, av huvudman eller personal, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller tros-uppfattning, funktionhinder, sexuell läggning eller ålder. Med aktiva åtgärder avses ett förebyggande och främjande arbete som går ut på att undersöka risker och hinder, åtgärda och följa upp. Det förebyggande arbetet ska utgå ifrån de enskilda verksamheternas specifika behov och ska beskrivas i respektive verksamhets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ändringarna i diskrimineringslagen innebär också en skyldighet för utbildningsanordnaren att ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Med trakasserier avses förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar, med koppling till diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan också vara sexuella i form av kommentarer, ord, närgångenhet, ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande och det är viktigt att den trakasserade tydliggör detta för den som trakasserar. Enligt lagen måste den som trakasserar förstå hur agerandet upplevs för att det ska bli fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier. I vissa situationer kan kränkningen vara så tydlig att inga påpekande krävs från den som känner sig trakasserad. 5 Brott som begås i skolan Ibland övergår kränkande behandling till att bli brottsliga handlingar. Det kan exempelvis handla om misshandel, olaga hot, ofredande, sexuellt ofredande m.m. Det finns ingen lagstadgad skyldighet för skolan att göra en polisanmälan för brott som begås i skolan. 6 Det saknas även nationella riktlinjer för hur brott som begås i skolan ska hanteras. Den enda reglering som finns är anmälningsplikten enligt 14 kap 1 socialtjänstlagen, vilken gäller alla som är anställda inom barnomsorg och skola. En 4 Skolinspektionen (2017), [Hämtad ] 5 Diskrimineringsombudsmannen (2017), [Hämtad ] 6 Det finns dock en anmälningsskyldighet som avser om man får veta att någon har för avsikt att begå ett allvarligt brott, om förberedelsen har nått en punkt att den i sig är straffbar (23 kap. 6 brottsbalken). 9

43 huvudman eller skola kan dock själva ta fram riktlinjer för när och hur en polisanmälan ska göras vid vissa allvarligare brott. JO har uttalat att skolan bör vara återhållsam med att göra polisanmälan mot barn i de yngsta åldersgrupperna eftersom polisen normalt inte utreder sådana anmälningar. När barn under 15 år begår brott får en utredning om brottet inledas endast under vissa omständigheter. Brott som begås av barn under 12 år utreds bara om det finns synnerliga skäl till det. En polisanmälan mot ett yngre barn leder därför oftast inte till annat än att polismyndigheten underrättar socialtjänsten om anmälan, med stöd av 3 polislagen (1984:387). 10

44 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BUN/2017/0008/ Redovisning av klagomål och synpunkter Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden lägger klagomålen/synpunkterna till handlingarna. Klagomål/synpunkter Synpunkt om förskolors leksaker Klagomål om förstörelse på kommunens förskolor i Ösmo Klagomål om skräpig utemiljö på Breddals förskola Klagomål om förstörelse på kommunala förskolan Skogsnibble Svar på klagomål om inte fungerande mattelärare (klagomålet redovisades i barn- och utbildningsnämnden ) Sammanställning av klagomål på Fjärdens förskola Förslag om fiskmåsar eller inte på Svandammsskolan Klagomål om inloggning till Dexter Förslag om Temafritids -fortsättning Klagomål på Viaskolan Förslag om E- utbildning i HRL, Trygg Hansa.

45 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning BUN/2017/0008/ Synpunkt på Temafritids avslut Klagomål om inställda lektioner Klagomål om stökig klass i behov av extra resurs på Kyrkskolan Klagomål på förskolan Lilla Gröndal Klagomål om resursfördelning mellan skolor (vidare mailkonversation ) Klagomål angående stort missnöje och besvikelse på SFI i Nynäshamn. Synpunkterna, förslagen, klagomålen finns tillgängliga att läsa i sin helhet under nämndens möte. Bilagt till klagomålen finns även de svar förvaltningen lämnat. Skickas till Akten

46 Anmälningsärenden Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden lägger anmälningsärendena till handlingarna. Anmälningsärenden Följande anmälningsärenden redovisas för nämnden: 1. Protokollsutdrag (KS/2016/0006/ ), Kf beslut 139 Svar på medborgarförslag om att bygga en matsal till eleverna i Sunnerbyskolan. 2. Protokollsutdrag (KS/2017/0192/026-3), KS Au beslut 146/17 Kompetensmiljonen- Ansökan för kompetenshöjande åtgärder i syfte att utveckla kommunens verksamheter, 31 augusti Protokollsutdrag (KS/2017/0029/042-4), Kf beslut 137 Rättelse av protokoll genom bekräftelse av tidigare beslut Kf 90. Anmälningsärendena finns tillgängliga under barn- och utbildningsnämndens sammanträde.

47 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BUN/2017/0001/ Tjänsteställe/handläggare Administrativa avdelningen (BUF) Nathalie Johansson E-post: nathalie.johansson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Barn och utbildningsnämnden Redovisning av delegationsbeslut Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner redovisningen av fattade delegationsbeslut. Delegationsbeslut 1. Rapport nr 18 (BUN/2017/0001/002-24), delegationsbeslut om anställning och placering på fritids för F-klasserna. 2. Ordförandebeslut (BUN/2017/0108/606-2), avstängning av elev enligt 5 kap. 17 Skollagen. 3. Ordförandebeslut (BUN/2017/0174/610-2), remissvar över promemoria om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program. 4. Rapport nr 19 (BUN/2017/0001/002-27), delegationsbeslut om nyplacering i fritidshem. 5. Rapport nr 20 (BUN/2017/0001/002-33), delegationsbeslut om nyplacering i förskola och pedagogisk omsorg i augusti Rapporten över delegationsbeslutet finns tillgänglig under barn- och utbildningsnämndens sammanträde. Ordförandebesluten biläggs till handlingarna till barn- och utbildningsnämnden. Skickas till Akten

48 Denna fil är sekretess skyddad Titel : Beslut avstängning av elev.pdf Skyddskod : Allmän handling- skyddat enligt sekretess och PUL

49

50

51 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BUN/2017/0174/610-2 Tjänsteställe/handläggare Barn- och utbildningsförvaltningen Cajsa Johansson E-post: cajsa.johansson@nynashamn.se Beslutsinstans Barn och utbildningsnämnden Remissvar över promemoria om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program Förslag till beslut Ordförande Johan Augustsson (S) beslutar att anta förvaltningens förslag till yttrande som barnoch utbildningsnämndens yttrande. Beslutet fattas med stöd av punkt 19.5 i barn- och utbildningsnämndens delegationsordning. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden har fått utbildningsdepartementets promemoria om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program på remiss från kommunstyrelseförvaltningen. Utredaren föreslår att kurser som ger grundläggande behörighet till högskoleutbildning, som påbörjas på grundnivå, ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Förslaget innebär att yrkesprogrammens omfattning utökas till eller gymnasiepoäng. Vidare föreslås att ett estetiskt ämne som benämns estetiska uttryck och som omfattar 50 gymnasiepoäng, ska ingå bland de gymnasiegemensamma ämnena i alla nationella program i gymnasieskolan, utom i det estetiska programmet. För att skapa utrymme för det estetiska ämnet som gymnasiegemensamt ämne föreslås att omfattningen av gymnasiearbetet minskas från 100 till 50 gymnasiepoäng. Barn- och utbildningsförvaltningen är positiv till förslaget om att kurser som ger grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Förslaget om ett gymnasiegemensamt estetiskt ämne är dock förvaltningen negativa till då det innebär att gymnasiearbetet reduceras i omfattning och riskerar att minska i betydelse. Bakgrund I promemorian från utbildningsdepartementet föreslår utredaren att kurser som ger grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Ett nationellt program omfattar gymnasiepoäng. I dag behöver elever på majoriteten av yrkesprogrammen läsa tre kompletterande kurser för att få

52 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning BUN/2017/0174/610-2 grundläggande behörighet (svenska 2 och 3 eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6). Alla elever har i dag rätt att läsa de behörighetsgivande kurserna som individuellt val eller som utökat program eller programfördjupning om huvudmannen erbjuder detta. För många elever på yrkesprogrammen innebär dock idag ett val att läsa behörighetsgivande kurser inom ramen för gymnasiepoäng att de måste prioritera bort yrkeskurser som branschen anser är angelägna för att stärka elevens anställningsbarhet. En elev kan också välja att läsa behörighetsgivande kurser som utökat program. Det är dock inte alltid detta fungerar i praktiken med hänsyn till schemaläggning m.m. På nationell nivå läser idag ca 40 procent av eleverna på yrkesprogram in högskolebehörighet. Utredarens förslag för att öka möjligheten till grundläggande högskolebehörighet innebär att yrkesprogrammens omfattning utökas till eller gymnasiepoäng (beroende på i vilken utsträckning behörighetsgivande kurser redan ingår obligatoriskt i programmet). Den garanterade undervisningstiden för yrkesprogram föreslås utökas i motsvarande omfattning. Förslaget innebär inte att kraven för en examen från ett yrkesprogram ska höjas utan för att nå en gymnasieexamen (yrkes- eller högskoleförberedande) ska du ha minst 2250 godkända gymnasiepoäng på en utbildning som omfattar 2500 gymnasiepoäng. Detta innebär att eleverna kan välja bort de kurser som ger grundläggande högskolebehörighet och ändå få ut en gymnasieexamen. Vidare föreslås dagens möjligheter att läsa kurser för grundläggande behörighet inom ramen för gymnasiepoäng ska finnas kvar. Den stora skillnaden i utredarens förslag mot dagens yrkesprogram är alltså att eleverna kan välja bort de kurser som ger grundläggande högskolebehörighet istället för att behöva välja till dem. Utredaren menar att förslaget om att kurser som ger grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan kommer att innebära bättre planeringsförutsättningar för huvudmännen. Vidare kan förslaget leda till ett ökat insök till yrkesprogrammen då ett sådant upplägg kan upplevas som ett tryggare och fördelaktigare alternativ för de elever som inte har bestämt sig för om de vill studera vidare efter gymnasieskolan eller inte. I promemorian lämnar utredaren även förslag på att ämnet estetiskt uttryck ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Ämnet ska omfatta 50 gymnasiepoäng. Det gymnasiegemensamma estetiska ämnet bör ha praktiska inslag med fokus på kommunikation och uttrycksformer från flera olika estetiska områden. Förändring kommer dock inte att innebära att programmen utökas med 50 gymnasiepoäng utan utredaren föreslår att gymnasiearbetet framöver ska omfatta 50 gymnasiepoäng, i stället för som i dag 100 gymnasiepoäng. Utgångsläge för Nynäshamns kommun Nynäshamns kommun erbjuder tre yrkesprogram på Nynäshamns gymnasium (El- och energiprogrammet, restaurang- och livsmedelsprogrammet samt bygg- och anläggningsprogrammet). Eleverna på yrkesprogrammen har idag möjlighet att läsa in grundläggande högskolebehörighet genom det individuella valet med programutökning.

53 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 3 Datum Vår beteckning BUN/2017/0174/610-2 Antal elever som läser in grundläggande behörighet idag De elever som väljer att läsa in de behörighetsgivande kurserna inom ramen för det individuella valet gör detta under årskurs 2 och 3 på yrkesprogrammen. Under läsåret 2017/2018 läser sammanlagt 11 elever på Nynäshamns gymnasiums yrkesprogram åk 2-3 in grundläggande högskolebehörighet. Detta motsvarar 18 procent av det totala antalet elever i årskurs 2 och 3 på yrkesprogrammen på Nynäshamns gymnasium (se tabell 1 för fördelning av antal och andel elever per program och årskurs). Tabell 1 Program Antal elever Andel elever/program och årskurs El- och energi åk % El- och energi åk % Restaurang- och livsmedel åk 2 0 Restaurang- och livsmedel åk % Bygg- och anläggning åk 2 0 Bygg- och anläggning åk 3 0 Elever som läser introduktionsprogram En del elever påbörjar ett yrkesprogram medan de läser ett introduktionsprogram på gymnasiet. Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet att söka till ett nationellt gymnasieprogram. Ett av introduktionsprogrammen är programinriktat individuellt val. Programinriktat individuellt val riktar sig till elever som saknar godkända betyg i exempelvis engelska eller matematik och ska leda till antagning på ett yrkesprogram. Elever som läser programinriktat individuellt val kan följa flera kurser på ett nationellt yrkesprogram samtidigt som hen läser de kurser som saknas för behörighet. I Nynäshamns kommun läser de elever inom programinriktat individuellt val som saknar behörighet i engelska in årskurs 9-engelskan under årskurs 1 på gymnasiet. Detta innebär att dessa elever, för att uppnå grundläggande högskolebehörighet enligt utredarens förslag, behöver läsa in engelska 5 och 6 komprimerat under årskurs 2 och 3. Estetiska ämnen på Nynäshamns gymnasium Nynäshamns gymnasium erbjuder idag bild och form som estetiskt ämne. Läsåret 2017/2018 läser sammanlagt 16 elever från yrkesprogrammen bild och form som estetiskt ämne inom ramen för det individuella valet. Ekonomi Ökande möjlighet till grundläggande behörighet på yrkesprogram Av utbildningsdepartementets promemoria framgår att förslaget om att utöka yrkesprogrammen till 2700 respektive 2800 gymnasiepoäng kommer att få ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Beslut som innebär nya obligatoriska uppgifter för kommunerna åtföljs som regel

54 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 4 Datum Vår beteckning BUN/2017/0174/610-2 av en statlig finansiering via det generella statsbidraget, vilket föreslås i promemorian. Förvaltningen har dock ändå ombett Nynäshamns gymnasiums rektor att uppskatta vilka kostnader som förslagen i promemorian kan innebära för verksamheten. För att yrkesprogrammen på Nynäshamns gymnasium ska kunna inkludera de kurser som ger grundläggande högskolebehörighet, utan att andra ämnen eller kurser tas bort, behöver programmen utökas med 300 gymnasiepoäng (till 2800 gymnasiepoäng jämfört med dagens 2500 gymnasiepoäng). Med det elevantal som yrkesprogrammen har idag räknar gymnasieskolans rektor med en kostnadsökning för undervisningen motsvarande en heltidstjänst, 650 tkr/år. Vidare ser förvaltningen att skyldigheten att erbjuda kurser som ger grundläggande högskolebehörighet kan innebära ytterligare ökade kostnader för de elever som påbörjar ett yrkesprogram efter att ha följt ett introduktionsprogram så som programinriktat individuellt val. Dessa elever läser in ett eller flera ämnen under årskurs 1 samtidigt som de påbörjar kurserna på ett nationellt yrkesprogram. Detta innebär att dessa elever, för att nå grundläggande högskolebehörighet, kan komma att behöva läsa kurser komprimerat under årskurs 2 och 3. Idag läser sex elever på Nynäshamns gymnasium programinriktat individuellt val varav två av eleverna läser in engelska. Om dessa elever inte väljer bort de behörighetsgivande kurserna kan gymnasiet behöva inrätta undervisningsgrupper enbart för dessa elever, vilket skulle vara kostnadsdrivande. Estetiskt uttryck införs som ämne på nationella program Som nämnts ovan föreslår utredaren att ett gymnasiegemensamt estetiskt ämne, benämnt estetiskt uttryck, införs. Det gymnasiegemensamma estetiska ämnet bör ha praktiska inslag med fokus på kommunikation och uttrycksformer från flera olika estetiska områden. Utredaren bedömer att förslaget inte får ekonomiska konsekvenser för kommunerna då införande av ämnet kompenseras med att gymnasiearbetet reduceras i motsvarande omfattning. Nynäshamns gymnasium erbjuder idag endast bild och form som estetiskt ämne inom individuellt val för eleverna på yrkesprogrammen. Om skolan ska erbjuda ämnet estetiskt uttryck med fokus på kommunikation och uttrycksformer från flera estetiska områden kan fler lärare behöva anställas för att uppfylla ämnesplanen. Förvaltningen bedömer att det skulle innebära ökade kostnader för gymnasieskolan, även om gymnasiearbetet minskas i motsvarande omfattning. Förvaltningens överväganden Barn- och utbildningsförvaltningen är positiv till förslaget att kurser som ger grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Förvaltningen bedömer dock inte, till skillnad från utredaren, att ökade möjligheter till att läsa in grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen kommer att leda till att fler elever söker sig till yrkesprogrammen. För att öka insöket till yrkesprogrammen ser barn- och utbildningsförvaltningen att det krävs tydligare koppling mellan skola och näringsliv. Vidare krävs satsningar på tidigare studie- och yrkesvägledning och en studie- och yrkesvägledning som integrerar arbetslivsfrågorna i undervisningen. Att barn- och

55 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 5 Datum Vår beteckning BUN/2017/0174/610-2 utbildningsförvaltningen ändå är positiva till förslaget beror på att de kurser som ger grundläggande högskolebehörighet även är sådana kurser som av branschföreträdare bedöms vara relevanta, för att inte säga nödvändiga, för eleverna i det kommande arbetslivet. Barn- och utbildningsförvaltningen ser därför att elever på yrkesprogrammen, även om de inte har för avsikt att studera vidare kommer att ha stor nytta av kurserna som ger grundläggande högskolebehörighet. Förvaltningen ser dock att en utökning av yrkesprogrammen kan skapa problem för vissa elevgrupper. För de elever som läser programinriktat individuellt val, och läser ikapp vissa ämnen under sitt första år på yrkesprogrammet, kan förslaget innebära en hög arbetsbelastning och långa skoldagar, vilket kan påverka studiemotivationen. Eleverna kommer dock fortsatt ha möjlighet att välja bort dessa ämnen. Det är därför viktigt att tillse att eleverna får stöd och hjälp från studie- och yrkesvägledare att planera sin utbildning och studieplan. Vidare kommer den elevgrupp som inom ett utökat yrkesprogram väljer bort de högskolebehörighetsgivande kurserna med stor sannolikhet att få hål i sina scheman. Långa håltimmar kan påverka närvaro och motivation negativt. Gällande förslaget om att ett estetiskt ämne ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan är barn- och utbildningsförvaltningen oeniga med utredarens förslag. Barn- och utbildningsförvaltningen anser inte att ett estetiskt ämne bör vara obligatoriskt på alla nationella program. Vidare motsätter sig barn- och utbildningsförvaltningen att det estetiska ämnet ska införas på bekostnad av att gymnasiearbetet minskas till att omfatta endast 50 gymnasiepoäng jämfört med dagens 100 gymnasiepoäng. Barn- och utbildningsförvaltningen delar utredarens åsikt att kunskap inom estetiska ämnen är en tillgång i många yrken. Dock ser förvaltningen att en minskning av antalet gymnasiepoäng, till förmån för ett estetiskt ämne är feltänkt. Syftet med gymnasiearbetet är att eleven ska få möjlighet att göra ett längre sammanhängande projekt självständigt, vilket är en nödvändig förberedelse för vidare studier och för kommande yrkesliv. För elever på yrkesprogrammen kan gymnasiearbetet vara ett arbetsprov som senare används i jobbansökningar. Att reducera gymnasiearbetet till 50 gymnasiepoäng vore att minska den tid som eleverna kan avsätta för att genomföra arbetet och även minska gymnasiearbetets betydelse. Ilana Hart Tf. förvaltningschef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0174/610-2 Promemorian i sin helhet kan laddas ner på regeringen.se (ID-nummer U2017/03537/GV) Skickas till Akten, Barn- och utbildningsnämnden, Kommunstyrelseförvaltningen, Nynäshamns gymnasium