Barn- och utbildningsnämnden kallas till sammanträde

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 Barn- och utbildningsnämnden Datum Barn- och utbildningsnämnden kallas till sammanträde Datum och tid: kl. 14:00 Plats: Kommunhus A, plan 7, möteslokal Landsort Vid förhinder kontakta: Cajsa Johansson, tel: , e-post: cajsa.johanson@nynashamn.se Johan Augustsson (S) Ordförande Cajsa Johansson Sekreterare

2 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2 Barn- och utbildningsnämnden Datum Dagordning Ärende Upprop och anmälningar om förhinder Val av justerare 53 Fastställande av dagordning 54 Information om matsvinn 55 Information till Barn- och utbildningsnämnden om skolskjutsar och nyckelkoder med anledning av inriktningsbeslut om Sorunda rektorsområde 56 Information till barn- och utbildningsnämnden om matematikundervisning vid Nynäshamns gymnasium 57 Barn- och utbildningsnämndens månadsrapport januari-mars Tillsyn av den fristående förskolan Spring i benen 59 Yttrande över förslag till mål och budget Ny ledningsorganisation Sorunda förskoleområde 61 Yttrande över motion om långsiktig övergripande strategisk plan för förskole- och skollokaler i Nynäshamns kommun 62 Remissvar - Möjlighet att använda en särskild kvot vid placering i kommunala skolor, U2017/01031/S 63 Anmälningsärenden Redovisning av inkomna klagomål och synpunkter Information om IT-strategin 66 Redovisning av delegationsbeslut 67 Övriga frågor

3 Dagordning Upprop och anmälningar om förhinder Val av justerare Fastställande av dagordning Information om matsvinn Informationsärenden 51/17 Information till Barn- och utbildningsnämnden om skolskjutsar och nyckelkoder med anledning av inriktningsbeslut om Sorunda rektorsområde 3 52/17 Information till barn- och utbildningsnämnden om matematikundervisning vid Nynäshamns gymnasium 4 53/17 Barn- och utbildningsnämndens månadsrapport januari-mars Beslutspunkter 54/17 Tillsyn av den fristående förskolan Spring i benen 12 55/17 Yttrande över förslag till mål och budget /17 Ny ledningsorganisation Sorunda förskoleområde 75 57/17 Yttrande över motion om långsiktig övergripande strategisk plan för förskole- och skollokaler i Nynäshamns kommun 78 58/17 Remissvar - Möjlighet att använda en särskild kvot vid placering i kommunala skolor, U2017/01031/S83 59/17 Anmälningsärenden /17 Redovisning av inkomna klagomål och synpunkter Information om IT-strategin Redovisning av delegationsbeslut Övriga frågor

4 INFORMATION Sida 1 Datum Tjänsteställe/handläggare Barn- och utbildningsförvaltningen Carolin Rutberg E-post: carolin.rutberg@nynashamn.se Beslutsinstans Barn och utbildningsnämnden Information om skolskjutsar och nyckelkoder med anledning av inriktningsbeslutet om Sorunda rektorsområde Bakgrund Genom det inriktningsbeslut som Barn och utbildningsnämnden fattade den 23/ fick barn och utbildningsförvaltningen ett uppdrag att se över de nyckelkoder/upptagningsområde som tillhör Sorunda rektorsområde och där med också skolskjutsarna för elever runt Sorunda. Skolskjutsen är en viktig och grundläggande förutsättning för att skapa närhet och tillgänglighet för elever som behöver transport till skolan. Med utgångspunkt från de geografiska förutsättningarna i Sorunda rektorsområde så är läget avseende skolskjuts komplicerat och relativt dyrt. Det hänger samman med att vägnätet delvis är begränsat vilket ställer högre krav på planering och samordning för att kunna leverera en säker och kostnadseffektiv transport till berörda elever. Nya nyckelkodsområden Förvaltningsledningens mål är att skolskjutsen ska vara en helt integrerad del i servicen till de elever som har behov av transport och att den också är en integrerad del i planeringen av hela skolverksamheten, inte minst den grundläggande pedagogiska kärnverksamheten. Detta ställer höga krav på personal och ledning för att skapa en optimal schemaläggning som också levererar den höga kvalitet som krävs för att eleverna ytterst ska få en kvalitativ utbildning i enlighet med gällande regelverk. Samtliga skolenheter i Sorunda har fastställda så kallade nyckelkodsområden som styr vilka elever som anvisas till den skola som ligger närmast och smidigast för varje enskild elev. Med anledning av att eleverna vid Fagerviks skola och Vika skola till höstterminen 2017 flyttas till Sunnerbyskolan och Kyrkskolan kommer nyckelkoderna att förändras. Förändringen man gör med nyckelkoderna blir som följande: Nyckelkoden Berga/väggarö delas mellan upptagningsområde Kyrkskolan och Vanstaskolan så att kanten mot väg 225 som heter Berga eller Berga By hamnar i upptagningsområde Ösmo/Vansta. Övrigt med Väggarö i denna nyckelkod går till kyrkskolan. Nyckelkoderna Lyngsta och Åkerby delas så att de som ligger i anknytning till Sjöviksvägen och har närmaste skola i Ösmo placeras i Ösmo rektorsområden. Övriga delar går till Sorunda rektorsområde. Fördelningen i de nya nyckelkodsområden har gjorts för att skolskjutsen skall bli så kostnadseffektiv som möjligt och att miljöpåverkan med långa resor bli så låg som möjligt.

5 INFORMATION Sida 1 Datum Tjänsteställe/handläggare Barn- och utbildningsförvaltningen Anna Eriksson E-post: Anna.A.Eriksson@nynashamn.se Beslutsinstans Barn och utbildningsnämnden Information om matematikundervisning vid Nynäshamns gymnasium Bakgrund Vid Barn- och utbildningsnämndens möte den 23 mars 2017 väckte en övrig fråga av en ledamot om matematikundervisningen vid Nynäshamns gymnasium med anledning av uppgifter om att ett stort antal elever skulle riskera att få F (underkänt) i matematik. Svar från rektor vid Nynäshamns gymnasium F-varning lämnas personligt via mentor eller undervisande lärare. Det har inte kommunicerats i elevgrupper om att ett stort antal elever riskerar att få betyget F. Bedömning av elever i kurser sker kontinuerligt och uppdateras, dock inte i betygsform. Elevernas betyg sätts på kunskap och i de fall en elev riskerar betyget F så varnas eleven. Den vanligaste varningen sker mitt i kursen men kan även komma vid andra tillfällen. Är det flera elever som är föremål för varningar utreds möjligheten till förlängning av kursen. I andra fall kan det bli en utredning om eleven har fler ämnen som kan befaras bli F. Vid utredning undersöks om eleven har svårigheter och särskilt stöd behöver sättas in. I det fallet skrivs ett åtgärdsprogram. Kommunikationen kring elevens måluppfyllelse sker i första hand mellan mentor och elev så att eleven får information om hur hen ska ta sig vidare i kursen. I de fall där eleven inte är myndig sker kommunikationen med föräldrar och elev.

6 Bilaga Barn- och utbildningsnämndens månadsrapport - mars 2017 Sammanfattande ekonomisk analys Barn- och utbildningsnämnden (BUN) redovisar ett negativt resultat för perioden januari till mars på -0,7 mnkr (0,4 %). Underskottet beror på högre kostnader än beräknat. På intäktssidan finns ett överskott, men inte tillräckligt för att uppväga de högre kostnaderna. Kostnadssidan har ett underskott på 1,2 mnkr, där personalkostnaderna står för merparten. Bland resultatenheterna har Stöd och resurs och NKC större ekonomiska överskott, medan Nämnd och förvaltning och Grundskolan har större underskott. BUNs årsprognos beräknas till -7,3 mnkr (1,0 %). Ekonomisk analys per verksamhetsområde Verksamhetsområde (mnkr) Resultat 2017 jan-mar Budget 2017 janmar Budgetavvi kelse 2017 jan-mar Budgetavvi kelse 2016 jan-mar Prognos 2017 Resultat 2016 Nämnd och förvaltning -0,7 1,3-1,9-1,5 2,9-7,1 Stöd och Resurs 2,3-0,3 2,7 0,4 1,4 6,0 Förskolan 1,2 1,5-0,3-1,1-0,3-2,8 Grundskolan -1,4 0,5-1,9-1,3-9,5-5,4 Särskolan 0,0 0,0 0,0 0,4 0,2-0,9 Gymnasiet, IKE -0,8-0,7-0,1 1,0 0,1-1,7 Gymnasiesär -0,2-0,1-0,1-0,3-2,1-1,3 NKC 1,3 0,3 1,1 1,4 0,0 6,4 Kulturskolan 0,3 0,3-0,0 0,1 0,0 0,0 Summa 2,1 2,7-0,7-0,9-7,3-6,7 Resultatet mot budget är -0,7 mnkr när 25,0 % av de totala intäkterna och 24,7 % av kostnaderna är upparbetade. Vid jämn procentuell fördelning över kalenderåret ökar procentsatsen med 8,33 enheter per månad och ska vid jämn fördelning vara 25,0 % i mars. Verksamhetsområde (mnkr) Utfall 2017 (intäkter) jan-mar Utfall 2017 (kostnader) jan-mar Utfall 2017 (netto) jan-mar Nämndbidrag 2017 (netto) jan-mar Resultat 2017 jan-mar Resultat 2016 jan-mar Nämnd och förvaltning 1,9 21,3-19,4 18,7-0,7-2,5 Stöd och Resurs 0,5 4,6-4,1 6,4 2,3 1,0 Förskolan 6,4 42,4-36,0 37,1 1,2 0,6 Grundskolan 8,4 70,9-62,4 61,0-1,4 2,1 Särskolan 1,3 4,6-3,3 3,3 0,0 0,4 Gymnasiet, IKE 3,7 27,4-23,7 22,9-0,8-0,1 Gymnasiesär 1,2 2,4-1,2 1,0-0,2-0,3 NKC 1,5 4,8-3,3 4,6 1,3 1,5 Kulturskolan 0,5 2,0-1,5 1,8 0,3 0,4 Summa 25,4 180,3-154,9 156,9 2,1 3,2 Nämnd och förvaltning har ett negativt resultat mot budget på -1,9 mnkr. 1

7 Bilaga Förvaltningschefen har ett negativt resultat med -0,6 mnkr. Intäkterna, i form av kommunbidrag är 0,2 mnkr lägre än budgeterat pga. att det budgeterade tilläggsanslaget för Rik Fritid ännu inte har beslutats och därmed inte heller utbetalats av kommunstyrelsen. Kostnaderna är 0,4 mnkr högre än budgeterat. Av dessa kostnader är personalkostnaderna 0,1 mnkr lägre än budgeterat medan kostnaderna för inhyrd personal, som arbetat med olika utredningsuppdrag, är 0,7 mnkr högre än budgeterat. Administrativa avdelningen har ett negativt resultat med -1,4 mnkr, varav Administrationens del av underskottet är -0,2 mnkr och Kostenhetens del -1,2 mnkr. Administrationens underskott består främst av högre skolskjutskostnader än budgeterat. Kostenhetens underskott beror både på lägre intäkter med 0,5 mnkr och högre kostnader med 0,7 mnkr än budgeterat. De lägre intäkterna beror på försenad fakturering. De högre kostnaderna utgörs främst av personalkostnader samt högre livsmedelskostnader. Nämnden har ett positivt resultat med 0,1 mnkr. Årsprognosen för nämnd och förvaltning är ett överskott med 2,9 mnkr. Prognosen är beräknad utifrån högre kostnader än budgeterat för inhyrd personal, skolskjutsar vårterminen 2017 samt att den budgeterade reserven på 6,7 mnkr inte används fullt ut. Av denna reserv har beslut om ca 3 mnkr tagits för finansiering av hyreskostnader höstterminen 2017 för förskole- och skolpaviljonger i Ösmo och i prognosen har reserven minskats med denna kostnad. Kostenheten lämnar prognos i tertial 1-uppföljningen. Stöd och resurs har ett positivt resultat mot budget på 2,7 mnkr. Intäkterna är enligt budget, men både personal- och driftkostnaderna visar överskott med 1,4 respektive 1,3 mnkr. De lägre personalkostnaderna beror på vakanta tjänster. De lägre driftkostnaderna utgörs av platsköpskostnader som ännu inte fakturerats. Av de olika verksamheterna inom stöd och resurs visar alla förutom Familjecentralen ett överskott. Familjecentralen visar ett resultat med -0,1 mnkr efter 3 månader. Underskottet beror på högre personalkostnader än budgeterat. Dessa matchas till viss del av ökade bidrag från AMS. Årsprognosen för stöd och resurs är ett överskott med 1,4 mnkr. Prognosen är beräknad utifrån uteblivna personalkostnader på grund av vakanta tjänster. Förskolan har ett negativt resultat mot budget på -0,3 mnkr. Intäkterna har blivit högre än beräknat pga. mer barnomsorgsavgifter och något ökad platsförsäljning. Kostnaderna har dock ökat mer än intäkterna varför underskott uppstår för perioden. På kostnadssidan är det främst kostnader för tillfälligt inhyrd personal, platsköp och tillsynsavgifter som är högre än beräknat. De ordinarie personalkostnaderna är något lägre än budgeterat. Den övergripande förskolan har ett ekonomiskt periodunderskott och så även förskoleområdena, se tabell nedan. Förskolechefens underskott beror på högre kostnader för platsköp än budgeterat. Även Nattis har ett underskott med 68 tkr mot budget trots ökad budgetram Årsprognosen är ett negativt resultat på -0,3 mnkr (0,2 %). Underskottet beräknas uppkomma på den övergripande förskolan med -0,3 mnkr pga. främst ökade platsköpskostnader, medan förskoleområdena gör nollresultat. Underskottet på övergripande förskola beror på att platsköpsersättningen och momsåtersöket inte fullt ut beräknas täcka kostnaden för platsköpen. 2

8 Bilaga Område / Mnkr Resultat Prognos Övergr förskola -0,1-0,3 Nynäs norra 0,1 0,0 Nynäs centrala -0,3 0,0 Nynäs södra -0,1 0,0 Ösmo 1 0,1 0,0 Ösmo 2 0,0 0,0 Sorunda 0,0 0,0 Summa -0,3-0,3 Grundskolan har ett negativt resultat mot budget på 1,9 mnkr. Intäkterna är 1,3 mnkr högre än budgeterat men även kostnaderna är högre. Personalkostnaderna är 3,2 mnkr av högre än budgeterat och driftkostnaderna är 0,1 mnkr högre. Den övergripande grundskolan har ett överskott med 1 mnkr och underskottet finns hos rektorsområdena. Fem områden har underskott jämfört med budget. Sorunda rektorsområde har det största underskottet med 1,4 mnkr. Av underskottet utgör personalkostnaderna 1,6 mnkr, alltså drygt 0,5 mnkr per månad. Minskade kostnader för övrig drift med 0,3 mnkr (periodiseringsavvikelse) balanserar tillfälligt en del av underskottet. Ösmo F-3 har ett underskott med 0,9 mnkr. Underskottet utgörs i sin helhet av personalkostnader. Av dessa personalkostnader utgörs 0,2 mnkr av avgångsvederlag. Området har höga kostnader för tillfälligt anställd personal, men även kostnaderna för den månadsanställda personalen överstiger budget. Ösmo 4-9 har ett underskott på 0,6 mnkr. Underskottet beror till största delen, 0,3 mnkr, av ökade driftkostnader (främst undervisningsmaterial samt reparationer) men även av högre personalkostnader med 0,2 mnkr och minskade intäkter med 0,1 mnkr. Via 6-9 har ett underskott på 0,5 mnkr. Underskottet beror på personalkostnader. Svandammsskolan har ett underskott med 0,1 mnkr. Underskottet utgörs av något lägre intäkter samt något högre personal- och driftkostnader. Via F-5 och Gröndal har överskott med 0,3 mnkr vardera. Gröndals överskott beror främst på ökade intäkter på grund av fler elever. Överskottet hos Via F-5 beror främst på statsbidrag, som dock kommer att återbetalas under året. Årsprognosen är ett negativt resultat på -9,5 mnkr. Underskott beräknas uppkomma hos Sorunda skolor, Ösmo F-3 och Via 6-9 vilka alla även redovisar underskott i mars. Svandammen, Via F-5, Ösmo 4-9 och övergripande grundskola prognostiserar ett nollresultat medan Gröndal prognostiserar med ett litet överskott. Av det samlade prognostiserade resultatet utgörs 12,8 mnkr av personalkostnader. Intäkterna prognostiseras bli 2 mnkr högre och driftkostnaderna 1 mnkr högre än budget. 3

9 Bilaga Särskolan har ett nollresultat mot budget. Intäkterna är lägre och det är främst kommunbidrag i form av eleversättning som är lägre pga. färre elever än beräknat. Samtidigt är personal- och driftskostnaderna också lägre, vilket parerar de lägre intäkterna. Årsprognosen är ett positivt resultat på 0,2 mnkr (0,9 %). Gymnasieområdet har ett negativt resultat mot budget på -0,1 mnkr. Nynäshamns gymnasieskola har ett underskott på -0,3 mnkr. Intäkterna är lägre än budgeterat och kostnaderna är högre än budgeterat. Underskottet på intäktssidan beror främst på att statsbidrag från skolverket och Migrationsverket inte inkommit som beräknat. På kostnadssidan är personalkostnaden lägre, men driftskostnaden högre för främst undervisningsmaterial än beräknat och sammantaget bidrar kostnadsnettot till underskottet. Årsprognosen är ett nollresultat. IKE-delen har ett överskott på 0,2 mnkr beroende på att 2 färre platsköp än beräknat gjorts under perioden. Årsprognosen är ett positivt resultat på 0,1 mnkr (0,2 %). Område / Mnkr Resultat Prognos Gymnasieskolan -0,3 0,0 IKE 0,2 0,1 Summa -0,1 0,1 Gymnasiesärskolan har ett negativt resultat mot budget på -0,1 mnkr pga. något lägre kommunbidrag än beräknat. Personalkostnaderna är högre än budgeterat, men det matchas av intäkter från platsförsäljning. Årsprognosen är ett negativt resultat på -2,1 mnkr (19,7 %). Underskottet beror så gott som helt på högre personalkostnad än budgeterat. NKC har ett positivt resultat mot budget på 1,1 mnkr. Intäktssidan har ett litet underskott på 0,1 mnkr, men både personalkostnaderna och på driftskostnaderna har överskott med 0,7 mnkr respektive 0,5 mnkr. Överskottet på personalkostnaderna beror främst på ej tillsatta tjänster. Överskottet på driften beror främst på lägre kostnader för konsulter samt för platsköp av gymnasial vuxenutbildning och SFI. Årsprognosen är ett nollresultat. Kulturskolan har ett nollresultat. Såväl intäkter som kostnader är enligt budget. Årsprognosen är ett nollresultat. 4

10 Antal heltider Statistik Personal Bilaga Antalet heltidsanställda, exklusive vikarier och timanställda, är i mars 872, vilket är 37 fler än motsvarande period föregående år. Förändringarna fördelar sig enligt följande: Förskolan har ökat med 21 heltider, Stöd och resurs med 9, Grundskolan och NKC med 4 vardera samt Nämnd och förvaltning, inklusive kosteenheten, med 2 heltider och Gymnasiesärskolan med 1 heltid. Gymnasiet har minskat med 2 heltider och Grundsärskolan med 1 heltid. Kulturskolan är oförändrad jämfört med samma period föregående år. Anställda omräknat till heltid - förändring mot samma månad föreg. år Sjukfrånvaron i mars 2017 ligger på 6,96 %, vilket är betydligt lägre jämfört med samma månad föregående år (10,71 %). Sjukfrånvaron har minskat i alla tre ålderkategorier, till och med 29 år, år samt 50 år och uppåt. Verksamhet Enligt budget ska antalet barn i förskoleverksamhet totalt, inkl. IKE, vara 1516 årets första 8 månader och 1410 resterande del av året Antalet barn i förskoleverksamhet i mars är 1510, vilket är 7 färre än totalbudgeterat. Antalet barn i den egna verksamheten var i mars 1250, vilket är 14 färre än beräknat. I de kommunala förskolorna har alla förskoleområdena hittills under året haft färre barn än beräknat. Det finns i mars 8 fler barn än beräknat i andra huvudmäns förskolor. 5

11 Antal elever Antal barn Bilaga I andra huvudmäns förskolor har det hittills under året varit 3 färre nynäsbarn än beräknat. Totalt har det hittills under året varit 27 färre nynäsbarn än budgeterat i verksamheten. Antalet förskolebarn är alltid högst på våren. Under sommaren sker en volymminskning, främst pga. att barnen överförs till F-klass, för att därefter öka successivt under hösten. I grafen nedan är sommarminskningen förskjuten pga. RFS-statistiken med ekonomisk brygga under sommaren. Den ekonomiska bryggan innebär att verksamheten behåller junivärdet för antalet barn under juli och augusti för att i september igen mäta det faktiska antalet barn. Antal förskolebarn Totalt fsk/fdh inkl köp/sälj Budget fsk/fdh totalt Totalt fsk/fdh kommunen Budget fsk/fdh kommunen Enligt budget ska antalet nynäshamnselever F-9 totalt, inkl. IKE, under årets första 7 månader vara 3081 och 3085 resterande del av året I mars var eleverna 3074, vilket är 7 färre än totalbudgeterat. Antalet elever i den egna verksamheten i mars var 2753, vilket är 8 fler än beräknat. Av de kommunala skolorna har Svandammen och Gröndals områden hittills under året haft fler elever än beräknat, Ösmo och Via färre och Sorunda som beräknat. Det finns i mars 4 färre elever än beräknat i andra huvudmäns skolor. I andra huvudmäns skolor har det hittills under året varit 4 färre nynäselever än beräknat. Totalt har det hittills under året varit 2 färre nynäselever än budgeterat i verksamheten. Den ekonomiska bryggan innebär att skolan behåller majvärdet för antalet elever under juni och juli för att i augusti igen mäta det faktiska antalet elever Antal elever F Totalt F-9 inkl köp och sälj Budget F-9 totalt Totalt F-9 kommunen Budget F-9 kommunen 6

12 Andel av målgrupp Antal elver Bilaga Enligt budget ska antalet nynäshamnselever på gymnasiet totalt, inkl. IKE, under årets första 7 månader vara 850 elever och 874 resterande del av året Antalet nynäshamnselever totalt i gymnasieverksamhet i mars var 843, vilket är 7 färre än totalbudgeterat. Antalet elever i den egna gymnasieskolan var i mars 348, vilket är som beräknat, varav antalet nynäselever var 323 eller 1 mindre än beräknat. Den egna gymnasieskolan har hittills under året haft fler elever än beräknat. Samtidigt var antalet nynäselever i andra huvudmäns skolor i mars 520, vilket är 6 färre än beräknat. I andra huvudmäns skolor har det hittills under året varit 6 färre nynäselever än beräknat. Totalt har det hittills under året varit 7 färre nynäselever än budgeterat i verksamheten. Den ekonomiska bryggan innebär att gymnasieskolan behåller majvärdet som elevvärde under juni och juli för att i augusti igen mäta det faktiska antalet elever Antal gymnasieelever jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Gytotny Budget Nygytot Nygytot Budget Gytotny På Nynäshamns gymnasieskola går i mars 34 % av målgruppen och 55 % har valt annan gymnasieskola. Marknadsandelar gymnasiet % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 54% 55% 55% 33% 35% 34% jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Nygy % målgrupp IKE % målgrupp 7

13 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BUN/2016/0028/714-9 Tjänsteställe/handläggare Barn- och utbildningsförvaltningen Pia Widholm E-post: pia.widholm@nynashamn.se Beslutsinstans Barn och utbildningsnämnden Tillsyn av den fristående förskolan Spring i benen Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner rapporten Beslut efter tillsyn av den fristående förskolan Spring i benen. Nynäshamns kommun bedömer att förskolan Spring i benen inte uppfyller författningskraven inom området Tillgång till utbildning och omsorg avseende att: Erbjuda barn från och med ett års ålder förskola i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att med stöd av 26 kap. 12 Skollagen (2010:800) avstå från att ingripa mot påtalad brist inom området Tillgång till utbildning och omsorg hos HB spring i benen i Nynäshamn ( ). Nynäshamns kommun bedömer att Förskolan Spring i benen inte uppfyller författningskraven inom området Styrning, ledning och kvalitetsarbete avseende att: Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen och att information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med skollagens krav. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att med stöd av 26 kap. 10 Skollagen (2010:800) förelägga HB spring i benen i Nynäshamn ( ) att senast den 1 juni 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister inom området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag som ovan skriftligen redovisas för barn- och utbildningsförvaltningen i Nynäshamns kommun via antingen post till Barn- och utbildningsförvaltningen, Stadshusplatsen 1, Nynäshamn eller e-post till barn-ochutbildningsnamnden@nynashamn.se. Beslutsmotivering Tillgång till utbildning och omsorg Förskolan Spring i benen har öppet mellan klockan 06:30 och 18:30, om behov finns. Av intervju med förskolechef och representant för huvudman framgår att eventuella önskemål om förskola utanför förskolans ordinarie öppettider nekas. Om önskemål om förskola utanför förskolans ordinarie öppettider framkommer måste förskolan utifrån skollagens bestämmelser pröva huruvida barnet har rätt till förskola eller ej. Enligt 8 kap. 5 Skollagen ska öppettiderna

14 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning BUN/2016/0028/714-9 anpassas utifrån vårdnadshavarnas behov. Förskola behöver dock inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger enligt 8 kap. 1 Skollagen. Vid tillsynen har det inte framkommit att något barn har behov av förskola utanför förskolans ordinarie öppettid, varför Nynäshamns kommun bedömer överträdelsen som ringa då den inte lett till några negativa konsekvenser för någon enskild. Nynäshamns kommun vill dock påpeka att om önskemål om förskola utanför förskolans ordinarie öppettider framkommer måste önskemålet prövas mot skollagens bestämmelser. Styrning, ledning och kvalitetsarbete I enlighet med skollagen ska varje huvudman på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska även genomföras på enhetsnivå under medverkan av förskollärare och övrig personal. Förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt bestämmelserna. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i förskolan ska uppfyllas. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av intervju med förskolechef och representant för huvudman framgår att det på förskolan hålls kontinuerliga, veckovisa, möten för planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten dokumenteras dock inte. För att kunna hitta de områden där insatser behövs för att verksamheten ska utvecklas är det viktigt att förskolan har ett effektivt kvalitetsarbete som kan ligga till grund för analys och beslut om utvecklingsåtgärder. Enligt skollagen ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Av intervju med förskolechef och representant för huvudman framgår att förskolan har en rutin för hur klagomål tas emot och utreds, men att denna rutin inte är skriftlig. Nynäshamns kommuns tillsyn visar att förskolan Spring i benen har brister gällande dels rutiner kring klagomålshantering, dels gällande det systematiska kvalitetsarbetet. Bakgrund Varje kommun har i uppdrag att genom tillsyn granska de fristående förskolor vars huvudmän som kommunen har godkänt enligt 2 kap. 7 andra stycket Skollagen. I Nynäshamns kommun är det barn- och utbildningsnämnden som har ansvar för att kontrollera att de fristående förskolorna lever upp till de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. Ärendebeskrivning Nynäshamns kommun har under hösten 2016 genomfört tillsyn av den fristående förskolan Spring i benen. Tillsynen omfattade följande moment: observation i verksamheten, genomgång av verksamhetsdokument, intervju med förskolechef och huvudman. Följande bedömningsområden har granskats: Tillgång till utbildning och omsorg Resurser Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetsmiljö och delaktighet

15 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 3 Datum Vår beteckning BUN/2016/0028/714-9 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kunskap, utveckling och lärande Tillsynen har fokuserat på sådana faktorer som har betydelse för en god omsorg och lärandemiljö. Tillsynen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i verksamheten utan i vilken utsträckning verksamheten, vid granskningstillfället, avviker ifrån de krav och förväntningar som uttrycks i Skollag, läroplan och övriga författningar inom de granskade områdena. Ärendets handläggning Efter observation i verksamheten, genomgång av verksamhetsdokument, intervju med förskolechef och huvudman har förvaltningen sammanställt insamlade uppgifter i en rapport, Beslut efter tillsyn av den fristående förskolan Spring i benen. Rapporten har kommunicerats med den fristående förskolan som även getts tillfälle att yttra sig över rapporten. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, BUN/2016/0028/714-9 Rapport Beslut efter tillsyn av den fristående förskolan Spring i benen, BUN/2016/0028/714-5 Ilana Hart T.f. förvaltningschef Skickas till: Akten HB spring i benen i Nynäshamn Avdelningschef förskola Förvaltningschef

16 PROTOKOLL Sida 1 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum /17 Dnr BUN/2016/0028/714- Tillsyn av den fristående förskolan Spring i benen Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott föreslår att barn- och utbildningsnämnden - godkänner rapporten Beslut efter tillsyn av den fristående förskolan Spring i benen. - beslutar att med stöd av 26 kap. 12 Skollagen (2010:800) avstå från att ingripa mot påtalad brist inom området Tillgång till utbildning och omsorg hos HB spring i benen i Nynäshamn ( ). - beslutar att med stöd av 26 kap. 10 Skollagen (2010:800) förelägga HB spring i benen i Nynäshamn ( ) att senast den 1 juni 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister inom området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. Ärendebeskrivning Varje kommun har i uppdrag att genom tillsyn granska de fristående förskolor vars huvudmän som kommunen har godkänt enligt 2 kap. 7 andra stycket Skollagen. I Nynäshamns kommun är det barn- och utbildningsnämnden som har ansvar för att kontrollera att de fristående förskolorna lever upp till de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. Nynäshamns kommun har under hösten 2016 genomfört tillsyn av den fristående förskolan Spring i benen. Tillsynen omfattade följande moment: observation i verksamheten, genomgång av verksamhetsdokument, intervju med förskolechef och huvudman. Följande bedömningsområden har granskats: Tillgång till utbildning och omsorg Resurser Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetsmiljö och delaktighet Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kunskap, utveckling och lärande Tillsynen har fokuserat på sådana faktorer som har betydelse för en god omsorg och lärandemiljö. Tillsynen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i verksamheten utan i vilken utsträckning verksamheten, vid granskningstillfället, avviker ifrån de krav och förväntningar som uttrycks i Skollag, läroplan och övriga författningar inom de granskade områdena. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, BUN/2016/0028/714-9 Rapport Beslut efter tillsyn av den fristående förskolan Spring i benen, BUN/2016/0028/714-5 Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

17 PROTOKOLL Sida 2 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att - godkänna rapporten Beslut efter tillsyn av den fristående förskolan Spring i benen. - med stöd av 26 kap. 12 Skollagen (2010:800) avstå från att ingripa mot påtalad brist inom området Tillgång till utbildning och omsorg hos HB spring i benen i Nynäshamn ( ). - med stöd av 26 kap. 10 Skollagen (2010:800) förelägga HB spring i benen i Nynäshamn ( ) att senast den 1 juni 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister inom området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. Skickas till Akten HB spring i benen i Nynäshamn Avdelningschef förskola Förvaltningschef Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

18 Dnr:BUN/2016/0028/714-5 Beslut efter tillsyn av den fristående förskolan Spring i benen Huvudman: HB Spring i benen i Nynäshamn

19 Innehållsförteckning 1 Om tillsynen Fakta om förskolan Sammanfattande bedömning Råd och vägledning Nynäshamns kommuns ingripande Avstående från ingripande Tillgång till utbildning och omsorg... 4 Bedömning av brist... 4 Motivering... 4 Författning Föreläggande Styrning, ledning och kvalitetsarbete... 5 Bedömning av brist... 5 Förslag på åtgärder... 5 Motivering... 5 Författning

20 Tillsyn av den fristående förskolan Spring i benen 1 Om tillsynen Varje kommun har i uppdrag att genom tillsyn granska de fristående förskolor vars huvudmän som kommunen har godkänt enligt 2 kap. 7 andra stycket Skollagen. I Nynäshamns kommun är det barn- och utbildningsnämnden som har ansvar för att kontrollera att de fristående förskolorna lever upp till de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. Tillsynen har fokuserat på sådana faktorer som har betydelse för en god omsorg och lärandemiljö. Tillsynen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i verksamheten utan i vilken utsträckning verksamheten, vid granskningstillfället, avviker ifrån de krav och förväntningar som uttrycks i Skollag, läroplan och övriga författningar inom de granskade områdena. Nynäshamns kommun har under hösten 2016 genomfört tillsyn av den fristående förskolan Spring i benen. Tillsynen omfattade följande moment: observation i verksamheten, genomgång av verksamhetsdokument, intervju med förskolechef och huvudman. Följande bedömningsområden har granskats: Tillgång till utbildning och omsorg Resurser Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetsmiljö och delaktighet Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kunskap, utveckling och lärande Följande handlingar har överlämnats till tillsynsmyndigheten: Verksamhetsplan 2016 Plan mot diskriminering 2016 Kris och katastrofplan Handlingsplan när barn försvinner Begreppsförklaring Blankett - Tillbudsrapport Blankett - Klagomål, omvårdnad Blankett - Misstanke, kränkande behandling Blankett - Anmälan, kränkande behandling 2

21 2 Fakta om förskolan Förskolan Spring i benen grundades 2009 och drivs i handelsbolagsform, med organisationsnummer Huvudman för verksamheten är HB spring i benen i Nynäshamn. Förskolan har vid tillsynen 49 stycken barn inskrivna, men har totalt plats för 54 barn. På förskolan arbetar vid tidpunkten för tillsynen två stycken förskollärare och sex stycken barnskötare. En av förskollärarna är även förskolechef och ansvarar för verksamheten. De två bolagsmännen är till viss del aktiva i verksamheten, men är inte anställda. I förskolans lokaler serveras måltider som levereras från restaurang Gladakocken belägen på Balders äldreboende i centrala Nynäshamn. 3 Sammanfattande bedömning Förskolechef och huvudman ger en bild av att förskolan erbjuder en trygg omsorg och att vårdnadshavare ges möjlighet att samtala, fråga och komma med synpunkter till personalen vid hämtning och lämning. Nynäshamns kommuns tillsyn visar att förskolan Spring i benen har brister gällande öppettider, rutiner för klagomålshantering och gällande det systematiska kvalitetsarbetet. I övrigt har inga andra brister framkommit vid tillsynen. 4 Råd och vägledning Enligt 26 kap. 9 Skollagen ska tillsynsmyndigheten inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning. Inom området Arbetsmiljö och delaktighet har Nynäshamns kommun uppmärksammat ett utvecklingsområde. Enligt skollagen ska det inom varje förskoleenhet finnas ett eller flera forum för samråd. Samråden ska behandla frågor som är viktiga för verksamheten och som kan ha betydelse för barn och vårdnadshavare. Det är enligt 4 kap. 13 Skollagen förskolechefens ansvar att det finns forum för samråd och för att informations- och samrådsskyldigheten i Skollagen fullgörs. På förskolan Spring i benen genomförs kontinuerligt föräldramöten. Föräldramöten är en form av forum för samverkan. Av intervju med förskolechef och representant för huvudman framgick att några vårdnadshavare på förskolan har försökt att starta upp en föräldragrupp, men att övriga vårdnadshavare inte har varit intresserade. Nynäshamns kommun konstaterar att förskolan har ett forum för samråd och därmed uppfyller författningskraven men uppmuntrar förskolan att se över om andra eller fler forum bör inrättas. Författning 4 kap. 9, Skollagen 2.4 kap. Lpfö 98 3

22 5 Nynäshamns kommuns ingripande 5.1 Avstående från ingripande Nynäshamns kommun avstår med stöd av 26 kap. 12 Skollagen (2010:800) från att ingripa mot påtalad brist inom området Tillgång till utbildning och omsorg hos HB spring i benen i Nynäshamn ( ) Tillgång till utbildning och omsorg Bedömning av brist Nynäshamns kommun bedömer att förskolan Spring i benen inte uppfyller författningskraven avseende att: Erbjuda barn från och med ett års ålder förskola i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Motivering Förskolan Spring i benen har öppet mellan klockan 06:30 och 18:30, om behov finns. Av intervju med förskolechef och representant för huvudman framgår att eventuella önskemål om förskola utanför förskolans ordinarie öppettider nekas. Om önskemål om förskola utanför förskolans ordinarie öppettider framkommer måste förskolan utifrån skollagens bestämmelser pröva huruvida barnet har rätt till förskola eller ej. Enligt 8 kap. 5 Skollagen ska öppettiderna anpassas utifrån vårdnadshavarnas behov. Förskola behöver dock inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger enligt 8 kap. 1 Skollagen. Vid tillsynen har det inte framkommit att något barn har behov av förskola utanför förskolans ordinarie öppettid, varför Nynäshamns kommun bedömer överträdelsen som ringa då den inte lett till några negativa konsekvenser för någon enskild. Nynäshamns kommun vill dock påpeka att om önskemål om förskola utanför förskolans ordinarie öppettider framkommer måste önskemålet prövas mot skollagens bestämmelser. Författning 8 kap. 3-7 Skollagen 4

23 5.2 Föreläggande Nynäshamns kommun förelägger med stöd av 26 kap. 10 Skollagen (2010:800) HB spring i benen i Nynäshamn ( ) att senast den 1 juni 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister inom området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för barn- och utbildningsförvaltningen i Nynäshamns kommun via antingen post eller e-post. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt Styrning, ledning och kvalitetsarbete Bedömning av brist Nynäshamns kommun bedömer att Förskolan Spring i benen inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen och att information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med skollagens krav. Förslag på åtgärder Nynäshamns kommun bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna: Skriftligt dokumentera förskolans rutiner för hur klagomål tas emot och utreds. Tillse att det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras så att det kan ligga till grund för analys och beslut om utvecklingsåtgärder. Motivering I enlighet med skollagen ska varje huvudman på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska även genomföras på enhetsnivå under medverkan av förskollärare och övrig personal. Förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt bestämmelserna. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i förskolan ska uppfyllas. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av intervju med förskolechef och representant för huvudman framgår att det på förskolan hålls kontinuerliga, veckovisa, möten för planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten dokumenteras dock inte. För att kunna hitta de områden där insatser behövs för att verksamheten ska utvecklas är det viktigt att förskolan har ett effektivt kvalitetsarbete som kan ligga till grund för analys och beslut om utvecklingsåtgärder. Enligt skollagen ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Av intervju med förskolechef och representant för huvudman framgår att förskolan har en rutin för hur klagomål tas emot och utreds, men att denna rutin inte är skriftlig. 5

24 Nynäshamns kommuns tillsyn visar att förskolan Spring i benen har brister gällande dels rutiner kring klagomålshantering, dels gällande det systematiska kvalitetsarbetet. Författning 4 kap 3-7 Skollagen 4 kap. 8 Skollagen 6

25 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BUN/2017/0002/041-1 Tjänsteställe/handläggare Barn- och utbildningsförvaltningen Cajsa Johansson E-post: cajsa.johansson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Barn och utbildningsnämnden Yttrande över förslag till mål och budget 2018 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. överlämna förvaltningens förslag till yttrandet över förslag till Mål och budget 2018 till kommunstyrelsen som sitt eget Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden har fått möjlighet att yttra sig över den styrande koalitionens förslag till Mål och budget Förvaltningens förslag till yttrande biläggs som bilaga 1. Kommentarer till yttrandet Barn- och utbildningsförvaltningen menar att det finns anledning att i högre grad samverka kring resultatindikatorer och nyckeltal för de kommungemensamma målen. Det skulle kunna bidra till att respektive förvaltnings verksamhetskompetens, med stöd i en gemensam uppsättning begrepp, kan omsättas i relevanta mått för att redovisa måluppfyllelse i kommunfullmäktige. Barn- och utbildningsförvaltnings vill även lyfta den korta tid som getts från det att förvaltningen erhållit remissen till dess att ett yttrande behöver vara färdigställt. Processen för att få fram ett väl genomarbetat yttrande där möjlighet finns till dialog i chefsgruppen minskar med den korta tid som ges. Förvaltningen önskar att det inför kommande budgetprocesser bereds mer tid för handläggning av yttranden över förslag till mål och budget. Beslutsunderlag Bilaga 1 Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till yttrande Bilaga 2 Remissversion av mål och budget Bilaga 3 resultatindikatorer och informationsindikatorer Ilana Hart Tf. förvaltningschef

26 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning BUN/2017/0002/041-1 Skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Akten Ekonomi

27 PROTOKOLL Sida 1 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum /17 Dnr BUN/2017/0002/041- Yttrande över förslag till mål och budget 2018 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att överlämna förvaltningens förslag, med vid mötet föreslagna justeringar, till yttrande över förslag till Mål och budget 2018 till kommunstyrelsen som sitt eget. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden har fått möjlighet att yttra sig över den styrande koalitionens förslag till Mål och budget Beslutsunderlag Bilaga 1 Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till yttrande Bilaga 2 Remissversion av mål och budget Bilaga 3 resultatindikatorer och informationsindikatorer Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att överlämna förvaltningens förslag till yttrandet över förslag till Mål och budget 2018 till kommunstyrelsen som sitt eget. Skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Akten Ekonomiavdelningen Mötet ajournerades kl Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

28 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BUN/2017/0002/041-1 Förvaltningens förslag till yttrande Kommunbidrag 2018 Barn- och utbildningsnämnden föreslås bli tilldelade 641,05 miljoner kronor i kommunbidrag för budgetåret Förslaget utgår från förra årets budget, som antagits av Kommunfullmäktige i november 2016, samt de beslut om tilläggsbidrag från ofördelade medel och centrala personalkostnadsmedel som kommunstyrelsen tagit under februari och mars Därefter har det framräknade beloppet räknats upp med kompensation för ökade volymer samt med pris- och löneökningskompensation. Kommunbidrag 2017 (justerad budget) Volymförändringar 2017 Kompensation pris- och personalkostnadsökningar Kommunbidrag kr kr kr kr Kommunstyrelseförvaltningen har beaktat följande faktorer vid beräkningarna: Kompensationen för volymförändringar, som uppgår till 4,56 miljoner kronor är beräknade utifrån befolkningsprognosen för Åldersgruppen 1-5 år beräknas öka med 47 invånare och genererar ett utökat kommunbidrag med 2,1 mnkr, åldersgruppen 6-15 år beräknas öka med 23 invånare och genererar ett utökat kommunbidrag med 1,2 mnkr, åldersgruppen år beräknas öka med 17 invånare och genererar ett utökat kommunbidrag med 1,05 mnkr. Hela befolkningen beräknas öka med 318 invånare och genererar ett utökat kommunbidrag med 0,2 mnkr. Den föreslagna kompensationen för ökade priser och löner uppgår till 1 % eller 6,3 mnkr. I remissförlaget presenteras Sveriges kommuner och landstings (SKL) kalkyler för kommunernas årliga pris- och löneökningar under perioden För 2018 gör SKL bedömningen att prisförändringen blir 2,9 %, varav personalkostnaderna beräknas öka med 3,2 % och kostnaderna för övrig förbrukning med 2,4 %. Detta innebär att förvaltningen inte har erhållit full kompensation för förväntade pris- och löneökningar. Förvaltningen har utifrån ett antal scenarior beräknat vilka resurser som saknas 2018 för att bibehålla verksamheten på den nivå som i budget Under förutsättningen att pris- och löneutvecklingen 2018 blir en procent lägre än vad SKL beräknar saknas 6,5 miljoner kronor. Vid en beräkning utifrån SKLs antaganden med en prisförändring med 2,9 % saknas 14 miljoner kronor. Personalkostnaderna utgör ca 60 % nämndens kostnader och det är ofrånkomligt att antalet tjänster kommer att beröras om verksamheten måste effektiviseras med flera miljoner kronor. En minskning av antalet tjänster kommer även i vissa fall att generera lägre statsbidragsintäkter. En stor kostnadspost som inte kan minskas är platsköpskostnaderna för gymnasieskolan samt Nynäshamns gymnasieskolas elevbidrag, som båda bestäms av länsprislistan. Nynäshamns kommun upphandlar en ny teknisk plattform där avtalet träder i kraft 1 april Vad kostnaderna blir för administrativa arbetsplatser är okänt men förvaltningen vill ändå signalera om denna förändring då förvaltningen har ett högt antal datorarbetsplatser som kan påverka budget 2018 om kostnaderna stiger.

29 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning BUN/2017/0002/041-1 Barn- och utbildningsförvaltningen lämnar i detta yttrande förslag på ett större kommunbidrag till barn- och utbildningsnämnden för att täcka behovet av ersättningslokaler, It-strategisk plan och kompletterande utbildningsinsatser samt digitala och inlästa läromedel, ytterligare ledningsfunktion till förskolan, kompensation för grundskolans resursfördelningssystems socioekonomiska faktorer samt bibehållen andel ekologiska livsmedel. Förslaget innebär en utökad tilldelning på 18,9 mnkr. Sammantaget ett kommunbidrag på 659,95 mnkr. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår utökat kommunbidrag enligt följande: Ersättningslokaler Utökade kapitalkostnader för It-strategisk plan Kompletterande utbildningsinsatser samt digitala och inlästa läromedel Ytterligare ledningsfunktion till förskolan Kompensation för grundskolans resursfördelningssystems socioekonomiska faktorer Utökning av antalet kommungemensamma undervisningsgrupper Bibehållen andel ekologiska livsmedel Summa 8,1 mnkr 1,4 mnkr 0,8 mnkr 0,4 mnkr 6,4 mnkr 1,4 mnkr 0,4 mnkr 18,9 mnkr Nämnderna har fått i uppdrag att lämna svar på följande frågor i yttrandet: Verksamhet Hur är 35-punktsprogrammet beaktat i respektive nämnd? Vad behöver genomföras för att uppfylla programmet? Nedan har förvaltningen valt att lyfta fram de områden för vilka ytterligare kommunbidrag behövs skjutas till för att uppfylla programmet. 1. Fortsätt förbättra skolresultaten Andelen elever som når målen i alla ämnen ska vara en av de tio bästa i länet. Kommunen har förbättrat sin relativa plats i länet med två placeringar från föregående år och ligger i idag på plats 19 av 26. För att förbättra skolresultaten ytterligare behövs: För verksamheterna fungerande lokaler Flera skolenheter har under 2017 eller kommer under 2018 att behöva evakueras till tillfälliga paviljonger på grund av fukt och mögelskador i skolbyggnaderna. Kostnaden för paviljongetableringarna innebär en ökning av kostnaderna för lokaler motsvarande 8,1 mnkr. Omfördela resurser Ett nytt resursfördelningssystem har implementerats under budgetåret Den del som berör skillnader i enheters strukturella förutsättningar utgör 6,4 miljoner kronor

30 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 3 Datum Vår beteckning BUN/2017/0002/041-1 per helår. Dessa medel (strukturtillägget) har skapats genom att ordinarie eleversättningar har minskats med motsvarande belopp. Strukturtillägget implementeras först från och med höstterminen 2017 för att ge de rektorsområden, som ger stora bidrag till tillägget, möjlighet att anpassa sin organisation till de lägre intäkterna. För att inte urholka det ordinarie elevbidraget till samtliga grundskolor föreslår barn- och utbildningsförvaltningen att nämndens kommunbidrag ökas med 6,4 mnkr. Fler legitimerade lärare i våra verksamheter. Barn- och utbildningsförvaltningen har behov av att rekrytera fler behöriga, legitimerade lärare och kompetenta skolledare till kommunen. Idag råder brist på såväl förskollärare, lärare och rektorer vilket förväntas driva upp lönerna och ge barnoch utbildningsnämnden ökade personalkostnader. I förslaget till mål och budget 2018 erhåller förvaltningen inte full kompensation för förväntade pris- och löneökningar, enligt SKLs bedömning om prisförändringar och ökade personalkostnader. Förvaltningen har utifrån ett antal scenarior beräknat vilka resurser som saknas 2018 för att bibehålla verksamheten på den nivå som i budget Under förutsättningen att pris- och löneutvecklingen 2018 blir en procent lägre än vad SKL beräknar saknas 6,5 miljoner kronor. Vid en beräkning utifrån SKLs antaganden med en prisförändring med 2,9 % saknas 14 miljoner kronor. 2. Maten som serveras skall vara närproducerad, minst 25 procent av livsmedlen skall vara ekologiska. Fler tillagningskök byggs vid renovering eller nybyggnation. För att så mycket mat som möjligt ska lagas från grunden i skolköken och vara ekologisk krävs att köken har tillräckligt med personal och att uppräkning av livsmedelskostnader tas i beaktande. Kostenheten uppskattar ökade livsmedelskostnader till 1,8 % år I förslaget till mål och budget 2018 erhåller förvaltningen inte full kompensation för förväntade pris- och löneökningar. Ett utökat kommunbidrag på 0,4 mnkr krävs för att kunna bibehålla den verksamhet som sker idag. 3. Utveckla konceptet lovskola för att höja studieresultaten i grundskolan Under sommaren 2017 erbjuds sommarskola på Vanstaskolan och på gymnasiet. För att erhålla statsbidrag för lovskola krävs det att legitimerade lärare ansvarar för undervisningen. Förvaltningen ser med anledning av rekryteringsläget att lönekostnaderna för behöriga och legitimerade lärare kommer att öka. I förslaget till mål och budget 2018 erhåller förvaltningen inte full kompensation för förväntade pris- och löneökningar. 4. Fullfölja arbetet med IT-strategisk plan Regeringen har beslutat att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens och innovativa förmåga. Skolverket har fattat beslut om förändringar i styrdokumenten för grundskole-, gymnasie- och vuxenutbildningen och ändringarna ska tillämpas senast från och med från 1 juli Förändringarna innebär ökade åtaganden för huvudmannen att tillse att digital kompetens blir ett tydligt inslag i undervisningen.

31 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 4 Datum Vår beteckning BUN/2017/0002/041-1 Förvaltningen har de senaste åren satsat på att utöka antalet digitala verktyg med läsplattor och datorer till elever och personal. I samband med förändrade styrdokument ser förvaltningen det som nödvändigt att varje elev har tillgång till ett digitalt verktyg. Förvaltningen avser att under 2018 investera 3,0 mnkr så att varje högstadieelev erhåller en dator. Investeringsbudgeten för IT behöver därför öka med 3,0 mnkr och driftbudgeten behöver ökas med 0,6 mnkr för kapitalkostnader avseende investeringen. Nuvarande investeringsbudget är 2,2 mnkr per år. För detta ändamål föreslår barn- och utbildningsförvaltningen att nämndens kommunbidrag ökas med 1,4 mnkr. Licenser för digitala läromedel för pedagoger och elever införs under 2018 vilket kräver ett utökat kommunbidrag med 0,8 mnkr per år. Kommunstyrelseförvaltningen har startat ett projekt med målsättningen att förbereda Nynäshamns kommuns organisation så att kommunen den 25 maj 2018 uppfyller de krav som ställs i den nya dataskyddsförordningen. Detta inkluderar samtliga personuppgiftsansvariga nämnder med dess underliggande verksamheter. Effekterna av projektet är att säkerställa att kommunen följer lagkraven och säkerställa att personuppgifter inte behandlas på ett sådant sätt som kränker den enskildes rätt till integritet. Barn- och utbildningsförvaltningen hanterar personuppgifter bland annat i elevadministrativa system samt för elevhälsa. Nämndens kostnader för anpassning av ITsystemen är ännu så länge okända. Beroende på omfattningen av de insatser som måste ske under projekttiden men även efter dess avslut kan behovet av extra kommunbidrag krävas under Utveckla stöd till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Barn- och utbildningsnämnden ansökte i sitt yttrande över förslaget till Mål och budget ökat kommunbidrag för nytt resursfördelningssystem enligt lagens krav. En del av äskandet, 3,5 mnkr, avsåg inrättandet av 5 kommungemensamma undervisningsgrupper. Eftersom barn- och utbildningsnämnden erhöll endast 2,1 mnkr i utökat kommunbidrag för kommungemensamma grupper kommer endast 3 undervisningsgrupper att startas under För att kunna ha 5 kommungemensamma undervisningsgrupper 2018 behövs ett tillskott med 1,4 mnkr. Vad är nämndens mest prioriterade områden för att nå måluppfyllelse under perioden? Barn- och utbildningsförvaltningen ser att Mål 4 och Mål 7 är mest prioriterade områden under Mål 4 Nynäshamns kommun är en attraktiv arbetsgivare: Minskad sjukfrånvaro Friska lokaler för våra verksamheter Översyn av chefernas arbetsbelastning Kompetensförsörjningsfrågan Skolans digitalisering

32 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 5 Datum Vår beteckning BUN/2017/0002/041-1 Under 2017 har förvaltningen på olika sätt arbetat för att skapa mindre förskole- och rektorsområden i syfte att minska enhetschefernas arbetsbelastning. Ett förskoleområde där förvaltningen ser ett särskilt stort behov av att skapa förutsättningar för ett hållbart, närvarande och synligt ledarskap är Sorunda. Ansvaret för förskoleverksamheten i Sorunda är idag komplext. Komplexiteten består i det spridda geografiska läget som bidrar till en ohållbar arbetsmiljö för förskolechefen och att verksamhetsansvaret omfattar flera verksamhetsformer. Genom en föreslagen utökning av antalet förskolevadelningar i Sorunda kommer även verksamhetsansvaret att öka. Förvaltningen föreslår en särskild satsning som innebär att verksamhetsledningen utökas med en heltidstjänst motsvarande en ökad kostnad på 0,4 mnkr. Med anledning av detta föreslår barn- och utbildningsförvaltningen att nämndens kommunbidrag ökas med 0,4 mnkr. Mål 7 Alla ungdomar växer upp med goda villkor för utveckling och lärande: Likvärdighet i kommunens förskolor och skolor Systematiskt kvalitetsarbete Digitalisering Elevhälsa lokalt och centralt Kommungemensamma undervisningsgrupper Ökad andel legitimerade förskollärare och lärare Aktivitetsansvaret Elever med problematisk skolfrånvaro Indikatorerna speglar de måluppfyllelsen eller behöver de förändras utifrån en kommungemensam syn? Remissversionen av Mål och budget föreslår en förändrad struktur för att mäta och redovisa måluppfyllelse. Till skillnad från innevarande Mål och budget ( ) redovisas resultatindikatorer och nyckeltal (informationsindikatorer) åtskilda. Resultatindikatorerna samlas under ett eller flera delmål. Kommunstyrelseförvaltningen definierar en resultatindikator som resultatet av kommunens agerande och den ska kunna målsättas. Nyckeltalet målsätts inte men avser att ge en fördjupad information om kommunens utveckling. Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan 2017 använder samma struktur men med en skillnad, indikatorerna har inte målsatts. Avsikten är att i en analys diskutera de avvikelser som uppstår. Förslaget är omfattande. Flera indikatorer och nyckeltal tillkommer och kommunstyrelseförvaltningen skriver inledningsvis att detta är ett utvecklingsområde. Barn- och utbildningsförvaltningen instämmer i detta och menar även att definitionen av delmål behöver förtydligas. Det är svårt att i en första genomgång av förslaget avgöra om strukturen är genomgående konsekvent avseende alla målområden samt att avgöra i vilken utsträckning barn- och utbildningsnämndens verksamheter kan påverka måluppfyllelsen. Detta medför även att det är svårt att avgöra om mängden indikatorer och nyckeltal är relevant för att mäta måluppfyllelsen. Barn- och utbildningsförvaltningen är positiv till de strukturella förändringar som föreslås och delar uppfattningen att kommungemensamma mål ska vara jämförbara med andra kommuner

33 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 6 Datum Vår beteckning BUN/2017/0002/041-1 och att officiell statistik ska användas i möjligaste mån. En resultatindikator ska även kunna brytas ned i delmängder. Detta är tillämpligt för flera av de indikatorer som ligger inom barnoch utbildningsnämndens ansvarsområden. Under mål 7 föreslår kommunstyrelseförvaltningen flera delmål. För studieresultat uttrycks dessa som att lärandet ska vara högt. Ett bättre sätt att uttrycka detta är att skriva att eleverna i respektive årskurs eller skolform har goda villkor för lärande. Här får delmålet en bättre koppling till det kommungemensamma målet. Indikatorerna som föreslås avser resultaten för alla elever folkbokförda i kommunen oavsett val av huvudman. Hemkommun är ett viktigt perspektiv men har inte en lika direkt koppling till kommunens agerande som mätningar i kommunens egna verksamheter. För årskurs 3 föreslås ett sammansatt mått från resultaten av de nationella proven. Här avses den genomsnittliga andelen elever som har klarat alla delprov svenska/svenska som andraspråk och matematik. Indikatorn speglar i någon mån måluppfyllelsen. Detta är ett relativt komplext mått som rymmer flera faktorer som kan variera över tid. Indikatorn redovisas inte på skolenhetsnivå i officiell statistik. Om indikatorn ska brytas ned på denna nivå så hänvisas barn- och utbildningsförvaltningen till intern statistik. Skolverket redovisar inte något sammanfattande mått för årskurs 3 utan enbart resultat på delprovsnivå. För föreslagna indikatorer i årskurserna 6 och 9 samt gymnasieskolan finns det goda möjligheter att bryta ned dessa i delmängder. Indikatorerna speglar väl måluppfyllelsen. För förskolan föreslås en indikator för mål 7 från barn och utbildningsförvaltningens brukarenkät. Den mäter andelen respondenter som kan rekommendera sitt barns förskola. Indikatorn speglar mindre väl måluppfyllelsen. I barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2017 används denna indikator under ett annat kommungemensamt mål, mål 3 om service och bemötande. Skolinspektionen visar i en granskning av förskolan kvalitet och måluppfyllelse att det upplevs svårt att definiera vad som är resultat i förskolan. Förskolans uppdrag är brett och går inte att avgränsa till kvantitativa mätetal. I nämndens verksamhetsplan används begreppet likvärdiga förskolor. Indikatorerna utgår från de faktorer Skolverket menar skapar kvalitet i förskolan. Förvaltningen är öppen för en fortsatt diskussion om hur förskolans kvalitet ska återrapporteras till kommunfullmäktige. Det finns inga nyckeltal beskrivna för mål 7 i förslaget från kommunstyrelseförvaltningen. I Verksamhetsplan 2017 redovisar nyckeltalen med vilka resurser och förutsättningar nämndens verksamheter arbetar. Barn- och utbildningsnämnden föreslås ett stort ansvar för resultaten i det kommungemensamma målet 6. Det är rimligt att tro att kommunens agerande i högre grad kan bidra till att Nynäshamn präglas av gemenskap och jämlika livschanser. Vad eller vilket samhällsutvecklingsansvar behöver nämnden ta framöver och hur involverar det andra förvaltningar? Barn- och utbildningsförvaltningen ser att nämnden behöver ta fram en plan för minskad sjukfrånvaro inom alla utbildningsverksamheter i samarbete med arbetsgivaravdelningen.

34 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 7 Datum Vår beteckning BUN/2017/0002/041-1 Nämnden behöver även se till att det utvecklas och skapas rutiner kring samverkansformerna mellan barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, landstinget, länsstyrelsen, arbetsförmedlingen och med andra externa aktörer. Bland annat behöver samarbetet kring aktivitetsansvaret och barn med problematisk skolfrånvaro fördjupas. Nämnden behöver ta fram en långsiktig vision/strategi som tar hänsyn till näringsliv, arbetsmarknad och bostadsmarknad. Gemensamma prioriteringsområden till exempel integration, hur kommer nämnden att arbeta med frågan? Barn- och utbildningsförvaltningen avser att ta ett större centraliserat och samlat ansvar för organiseringen av stödinsatser till denna målgrupp genom att inrätta en särskild funktion för ändamålet. SFY (SFI med yrkesinriktning) har startat på NKC och målet är att utvärdera och ansöka om ytterligare utbildning. Barn- och utbildningsförvaltningen ser att det finns ett behov av att arbeta mer aktivt med likvärdighetsfrågor samt jämställdhet med tanke på den snedfördelning avseende kön bland nyanlända elever. Nämnden behöver även utveckla och utvärdera arbetet med studiehandledning på modersmålet. Finns det gemensamma prioriteringsområden som behöver lyftas till en gemensam nivå? Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att följande prioriteringsområden lyfts till en gemensam nivå: Kommungemensam investeringsplan och lokalförsörjningsplan så att det blir möjligt att planera nyetablering av skolor och förskolor Policys kring löner, rekrytering och kompetensutveckling för alla verksamheter behöver tas fram gemensamt. Bostäder för nyanlända och studenter. Åtgärder för att komma tillrätta med en ökad drogproblematik bland ungdomar och unga vuxna i och utanför skolor och fritidsverksamhet och det ökade våld och utsatthet det medför. Arbetsgivarvarumärket Ekonomi Vad gör nämnden för lönekostnadsbedömningar framåt, vilka grupper behöver prioriteras framför andra? Chefer såsom rektorer och förskolechefer. Kontinuitet i ledarskapet är helt avgörande för om en skola eller förskola ska gå framåt i sin utveckling. Frekventa byten av ledarskap skapar otrygghet och en känsla av att man hela tiden tvingas börja om, vilket leder till att de pedagoger som vill ha utveckling börjar se sig om efter andra jobb.

35 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 8 Datum Vår beteckning BUN/2017/0002/041-1 Redovisa respektive nämnds intäkter och vad respektive nämnd behöver/kan göra för att ytterligare öka dem under perioden? Nämndens intäkter 2016 uppgick till 100,7 miljoner kronor. I budget 2017 är intäkterna på ungefär samma nivå med 100,9 mnkr. Miljoner kronor Budget Utfall 2016 Budget Budget Barnomsorgsavgifter 18,3 19,8 20,3 20,9 Försäljning av barnomsorgs- och 13 13,2 12,7 13,1 skolplatser Övrig försäljning 18,4 19,9 14,6 14,9 Bidrag från Skolverket 18,5 29,6 33,2 33,2 Bidrag från Migrationsverket 7,5 7,6 9,4 9,4 Övriga bidrag 8,7 10,6 10,7 10,8 SUMMA 84,4 100,7 100,9 102,3 Barnomsorgsavgifter Enligt remissversionen kommer antalet barn i åldrarna 1-5 år 2018 att öka med 47 barn (2,8 %) jämfört med Mål- och budget 2017 då antalet var barn. Man kan förmoda att även barnomsorgsavgifterna ökar med 2,8 % jämfört med budget 2017 och intäkterna ökar i så fall med 565 tkr. Försäljning av barnomsorgs- och skolplatser En ökning av intäkterna beror på om vårdnadshavare i andra kommuner i ökad omfattning väljer att placera sina barn i Nynäshamns kommuns förskolor/skolor. Förvaltningen utgår från samma nivå som i budget 2017 och ökar endast med 2,9 % på grund av kostnadsutveckling. Övrig försäljning Ingenting tyder på ändrade nivåer. En uppräkning med 2 % av 2017 års budget. Bidrag från Migrationsverket Det är svårt att prognostisera bidrag från Migrationsverket erhöll nämnden 7,6 mnkr i bidrag. I budget 2017 har 9,4 mnkr budgeterats. Prognosen för 2018 är ytterst osäker, men samma belopp som för 2017 prognostiseras. Övriga bidrag Drygt hälften av de övriga bidragen består av återbetalning av indirekt moms. Dessa återbetalningar står i direkt proportion till köp av förskole- och skolplatser av anordnare som inte är kommuner eller landsting. Eftersom antalet invånare i åldersgruppen 1-18 år beräknas öka med 1,5 % från 2017 beräknas de övriga bidragen öka med samma procentsats.

36 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 9 Datum Vår beteckning BUN/2017/0002/041-1 Redovisa statsbidrag som kommer/finns och finns det krav på medfinansiering på dem? Barn- och utbildningsförvaltningen söker 2017 för nämndens räkning följande statsbidrag: Mindre barngrupper i förskolan Kvalitetsförstärkande åtgärder inom förskola och fritidshem Omsorg på kvällar och nätter Maxtaxa inom barnomsorgen inklusive skolbarnsomsorgen Lärarlönelyftet Lågstadielyftet Fritidshemssatsningen Läxhjälp Sommarskola Samverkan för bästa skola Karriärutvecklingsreform Statsbidrag inom vuxenutbildningen År 2016 erhöll nämnden 29,6 mnkr i bidrag från Skolverket. I budget 2018 har 33,2 mnkr budgeterats. För lågstadielyftet erhöll Nynäshamns kommun 4,9 mnkr för läsåret 2015/16. Detta statsbidrag är kopplat till den utökning av personaltätheten inom lågstadiet som kommunen har gjort. För att bibehålla statsbidraget får inte den utökade personaltätheten försämras. I och med ökat antal elever krävs motsvarande personalförstärkning för att behålla personaltätheten och statsbidraget. Även för fritidshemssatsningen gäller att, för att erhålla statsbidrag, får personaltätheten inte försämras. Förvaltningen har beräknat att antalet tjänster behöver ökas med 2,0 till en kostnad av 1,1 mnkr. I volymkompensation för åldersgruppen 6-15 år föreslås nämnden få 1,2 mnkr. Av denna volymkompensation tillfaller 0,3 mnkr personalkostnaderna för årskurs F-3. Således saknas finansiering med 0,8 mnkr för bibehållen personaltäthet inom lågstadiet och inom fritidshemmen. För att erhålla statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan får inte förskolor ha större barngruppsstorlekar än 19 barn per avdelning. Investeringar Investeringsram År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År 2021 enligt Mål och budget ,3 mkr 7,3 mnkr 7,3 mnkr 7,3 mnkr Uppgift saknas Investeringsbehov enligt yttrande 7,3 mnkr 10,3 mnkr 10,3 mnkr 10,3, mnkr 10,3 mnkr Nämndens investeringsbudget, som främst innehåller inköp av inventarier till förskolan, grundskolan, särskolan, gymnasieskolan, kosten samt It-investeringar har de senaste åren uppgått till 7,3 mnkr per år. Förvaltningen har de senaste åren satsat på att utöka antalet digitala verktyg med läsplattor och datorer till elever och personal. I samband med förändrade styrdokument ser förvaltningen det som nödvändigt att varje elev har tillgång till ett digitalt verktyg. Förvaltningen avser att under 2018 investera 3,0 mnkr så att varje högstadieelev erhåller en dator som ett

37 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 10 Datum Vår beteckning BUN/2017/0002/041-1 arbetsverktyg. Investeringsbudgeten för IT behöver öka med 3,0 mnkr från nuvarande investeringsbudget på 2,2 mnkr per år till 5,5 mnkr per år. Utifrån den IT-strategi som är under utarbetande kommer förvaltningen att ta fram en flerårig ekonomisk plan för kommande IT-investeringar avseende digitala verktyg samt läromedel. Vad behöver respektive nämnd fundera på framöver? Barn- och utbildningsnämndens mesta och största fokus bör framöver ligga på det redan påbörjade arbetet med nytt systematiskt kvalitetsarbete och ökad likvärdighet i kommunens förskolor och skolor. Nämnden behöver få flytta fokus från att arbeta med fastighetsfrågor till att arbeta med frågor kring förbättrad måluppfyllelse, bland annat andelen elever som uppnår kunskapskraven.

38 Remisversion mars 2017 Nynäshamns kommun Mål och Budget

39 2(21) Innehållsförteckning Mål och budget i Nynäshamns kommun... 3 Framtidsvision för Nynäshamn kommun... 5 Mål och budget... 7 Hållbar utveckling... 8 Kommungemensamma mål Ett ekonomiskt hållbart Nynäshamn Ett socialt hållbart Nynäshamn Ett ekologiskt hållbart Nynäshamn Ekonomiska förutsättningar och befolkningsutveckling Kommunbidragsfördelningen Investeringar

40 3(21) Mål och budget i Nynäshamns kommun Mål och budget Mål och budget är kommunfullmäktiges styrdokument. Här anges övergripande prioriteringar för verksamheternas inriktning. I Mål och budget fastställs de kommungemensamma målen och nämndernas ekonomiska resurser. Mål och budget är en flerårig plan för att åstadkomma framförhållning och beredskap inför de kommande åren. Mål och budget är organisationens viktigaste dokument för styrning under budgetperioden. Dokumentet bygger på Nynäshamns kommuns modell för mål och resultatstyrning. Under 2016 genomfördes en översyn av målen och tillhörande indikatorer. Eftersom mål och budget är ett levande dokument kommer arbetet med att utveckla det fortsätta. Inte minst gäller det arbetet med att Mål och budget bättre synkronisera nämndernas arbete med verksamhetsplan och internbudget. För att skapa en effektiv organisation som gör rätt saker på rätt sätt behöver målkedjan fortsätta utvecklas. Målkedjan innebär att kommunen har mål på olika nivåer och att det uppstår en kedja av händelser som gemensamt bidrar till att vi gör rätt saker. Målkedjan ska garantera att den politiska viljeinriktningen når hela vägen ut i verksamheterna. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning handlar om att hushålla med de ekonomiska resurserna och att ha en bra balans i kommunens totala ekonomi. Minst lika viktigt är att organisationen arbetar effektivt och att verksamheterna, inom de ekonomiska ramarna, utför de uppdrag som kommunfullmäktige ger. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt, rättssäkert och ändamålsenligt sätt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det förutsätter en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga, mätbara mål samt en rättvisande och pålitlig redovisning av verksamhet och ekonomi. Uppföljning En väsentlig del i ett styrsystem är uppföljningen av mål och resursförbrukning. Nämnderna är skyldiga att till kommunstyrelsen lämna uppföljningsrapporter och prognoser om måluppfyllelse och ekonomiskt utfall vid tre tillfällen per år, inklusive årsredovisningen. Efter första och andra tertialet lämnar nämnderna en rapport över utfall samt gör en prognos för helåret. Med andra tertialet som underlag upprättar kommunstyrelsen en delårsrapport. Kommunstyrelsen och nämnderna har gemensamma genomgångar av uppföljningsrapporterna. Vid sidan av rapporteringen till kommunstyrelsen ska nämnderna, enligt uppföljningsplan, månatligen följa verksamhetens utveckling med utgångspunkt från nämndens strategiska plan och budget.

41 4(21) Tidplan för Mål och budgetarbetet Aktivitet Tidpunkt KS temadag Utskick remissversionen MoB Nämndernas yttrande remissversionen Partiernas förslag till MoB KS beslut MoB KS beslut MoB KF beslut MoB mars 30 mars 3 maj 2 juni 21juni 25 oktober 15 november

42 5(21) Framtidsvision för Nynäshamn kommun Framtidsvisionen är den styrande politikens idé om hur samhället i Nynäshamns kommun har utvecklats fram till Med visionen vill de tre partierna ge en vägledning till boende och verksamma i kommunen, men också till omvärlden, om vad kommunen strävar efter och vill uppnå. Vision 2030 Nynäshamn är den regionala ledaren inom social innovation, kultur, sjöfart och besöksnäring. Här finns utrymme för både gemenskap och utveckling. Nynäshamn där havet och livet möts. Nynäshamn har det bästa av Sverige på en och samma plats. Genom att bygga vidare på varje kommundels unika kvaliteter har det skapats en helhet som erbjuder något för alla och en variation som är unik i sitt slag. En kvalitet som låter tala om sig även utanför Sveriges gränser. De olika hamnarna i Nynäshamn tar världen till Nynäshamn och Nynäshamn ut i världen. Kommunen har ett utvecklat samarbete med ett antal viktiga hamnstäder runt Östersjön och utvecklar tillsammans gemensamma strategier för miljövänligare sjöfart samt hållbar handel, logistik och besöksnäring. Det medför att Nynäshamn blivit den naturliga etableringsorten för företag att välja, eftersom hållbarhetsperspektivet inom produktion, transporter och socialt ansvarstagande ger viktiga konkurrensfördelar på världsmarknaden. Det finns ett rikt och varierat service- och handelsutbud, som skapar känslan av en levande kommun. Människor söker sig till Nynäshamn för att få det goda i livet; ett bra jobb, en aktiv fritid och nära till både kultur och natur. En kvalitativ skola ger varje barn förutsättningar att växa till bildade och självständiga individer. Många kreativa människor lockas av den fantastiska miljön, de många mötesplatserna och det välkomnande klimatet. Genom aktiva och nytänkande insatser är den sociala sammanhållningen stark, vilket bidrar till både stolthet och framtidstro. Välfärdstjänsterna för äldre skapar både en känsla av frihet och trygghet. I Nynäshamn finns plats för både gemenskap och utveckling. Här är det nära till det viktiga i livet. Nynäshamn där havet och livet möts.

43 6(21) Utmaningar för Nynäshamns kommun För att visionen ska kunna nås måste några utmaningar hanteras och hinder övervinnas. Klimatförändringar och att uppnå en ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. Kompetensförsörjning och livslångt lärande. Bostadsförsörjning för en växande befolkning. Planlagd mark i strategiska lägen för bostäder och verksamheter. Ett socialt balanserat samhälle baserat på jämställdhet, jämlikhet och gemenskap. Sammanhållning mellan staden och övriga kommundelar. Fem hävstänger för förändring Här beskrivs kort några särskilt viktiga komponenter eller områden som är viktiga för att möjliggöra arbetet med att uppnå visionen. 1. Genom byggande och starten av Norviks hamn förbättras förutsättningar för kommunens utveckling för sysselsättning, företagsetablering och befolkningsutveckling. 2. Genom ett kvalitativt och varierat kommunalt utbildningssystem kan kommunens och regionens utveckling stödjas. 3. Genom en snabb och pålitlig kommunorganisation och myndighetsutövning som är rättssäker och utvecklingsbenägen utvecklas servicen för kommunens invånare och företagare. 4. Genom en kommunal organisation med ett ledarskap och medarbetarskap som präglas av öppenhet, respektfullhet, mod och engagemang är kommunen en attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare. 5. Genom ett rikt kulturliv och social innovationsförmåga bygger kommunen broar mellan människor och kommundelar. Den sociala sammanhållningen och mötesplatserna som är attraktiva, trygga och tillgängliga för alla ger förutsättningar för delaktighet och ett öppet samhälle.

44 7(21) Mål och budget Målvärdena avser värdet som ska uppnås vid periodens slut. Målvärden med rubrik inget målvärde ska ses som nyckeltal och kommer att rapporteras vid respektive uppföljning. Index är ett samlat värde av olika värden i t.ex. en undersökning Nynäshamns kommuns styrmodell Nynäshamns kommuns styrmodell bygger på demokratins grunder. Kommunfullmäktige, som är den högst beslutande församlingen, ger nämnder och verksamheter uppdrag genom att upprätta Mål och budget. Mål och budget innefattar dels resurser för att bedriva verksamhet och dels effektmål för att ge respektive nämnd/verksamhet ledsagning i uppdraget. Effektmålen beskriver var kommunfullmäktige önskar att kommunen är i slutet av planperioden (4 år). Till grund för Mål och budget ligger Nynäshamns kommuns vision. Nämnderna arbetar fram mål, åtaganden och aktiviteter som tillsammans blir verksamhetsplanen för respektive nämnd. Vision Mål och budget Policy och strategier* Verksamhetsplan och internbudget Avdelningsplaner Enhetsplaner Medarbetare *Ett flertal policys och strategier finns inom kommunen som en del av styrningen. Respektive nämnd förhåller sig till dem i samband med målarbetet. Kopplat till respektive kommunfullmäktigemål finns det indikatorer som är riktningsvisare för Mål och budget perioden Målvärdena avser värdet som ska uppnås vid periodens slut. Indikatorer där det anges inget målvärde ska ses som nyckeltal och kommer att rapporteras vid respektive uppföljning. Index är ett samlat värde av olika värden i till exempel en enkätundersökning. Alla nämnder ska bidra till måluppfyllelsen för respektive mål satta av kommunfullmäktige. En viktig del i vårt styrsystem är uppföljningen av mål och användningen av ekonomiska resurser. Kommunstyrelsen upprättar tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning för kommunen. Kommunfullmäktige godkänner uppföljningsrapporterna som ligger till grund för kommande års verksamhetsplanering.

45 8(21) Kommunstyrelsen och nämnderna har gemensamma genomgångar av lämnade rapporter. Vid sidan av rapporteringen till kommunfullmäktige ska nämnderna, enligt uppföljningsplan, månatligen följa verksamhetens ekonomiska utveckling med utgångspunkt från nämndens internbudget. Hållbar utveckling Hållbar utveckling är stommen i kommunens styrning. Begreppet hållbarhet innebär att sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner hänger ihop och påverkar varandra och därför inte kan hanteras var för sig. Hållbar utveckling i sig är inte en målsättning utan en kontinuerlig process på alla nivåer och i alla delar av kommunens verksamhet. Hållbar utveckling tillfredsställer nuvarande behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Det kan till exempel betyda att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället anpassas till vad miljön och människors hälsa tål och långsiktigt investera i dessa resurser. Ekonomisk hållbarhet handlar, enkelt uttryckt, om att få ekonomin att gå runt. En strävan mot ekonomisk utveckling är ett långsiktigt mål. Det handlar om att kunna möta efterfrågan med ett lämpligt utbud men även om att möjliggöra sig av lokala produkter och tjänster för att värna om den lokala ekonomin. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Social hållbarhet har en avgörande betydelse för det demokratiska samhället och är nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett socialt hållbart samhälle är stabilt, men samtidigt förändringsbenäget. Ett samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, ett

46 9(21) samhälle där människor känner tillit och förtroende för varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Ekologisk hållbarhet, handlar om att hushålla med biologiska och materiella naturresurser på lång sikt. Miljön ska skyddas, det innebär att utsläpp inte ska skada natur eller människor och att det naturliga kretsloppet ska värnas. Naturfrämmande ämnen bör inte förekomma i miljön och den biologiska mångfalden ska bevaras. Målet är att skapa en effektiv användning av energi och naturresurser.

47 10(21) Kommungemensamma mål De kommungemensamma målen är kommunfullmäktiges uppdrag till Nynäshamns kommuns nämnder. Respektive mål beskriver vilka effekter Nynäshamns kommun vill uppnå och vilket tillstånd som eftersträvas under planeringsperioden. Ett ekonomiskt hållbart Nynäshamn Mål 1. Nynäshamn växer som kommun Nynäshamn befinner sig i en region med kraftig befolkningstillväxt. Kommunens ambition är att växa med 1-2% per år. Kommunen erbjuder nya och nuvarande Nynäshamnsbor olika former av attraktiva bostäder i varierade upplåtelseformer för att de ska kunna välja det boende som bäst passar den egna situationen. En grundläggande förutsättning för långsiktig samhällsekonomisk stabilitet är kommuninvånarnas sysselsättning, på en stark och mångsidig lokal och regional arbetsmarknad. För att underlätta för kommuninvånarna att välja gång/cykel eller kollektiva färdsätt är det viktigt att kommunikationerna är bra till och från arbete, studier och andra aktiviteter. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Befolkningsutveckling (2015) 1,7 % 1,2 % 1,4 (2014) 0,9 % Antalet färdigställda (2015) 86 Inget målvärde Inget målvärde bostäder (bostäder med slutbesked) (2014) 141 Andelen arbetslösa i (2015) 5,9 % 5,5 % 5,5 % kommunen (16-64 år) (2014) 6,1 % Andelen arbetslösa (2015) 11,3 % 9 % 9 % ungdomar (18-24 år) Medborgarnas uppfattning om kommunikationerna till och från, samt inom kommunen (index) Andelen ungdomar 24 år som påbörjat utbildning på högskola (2014) 11,6 % (2016) 51 (2015) 53 (2013) (2015) 30 % 40 % 40 %

48 11(21) Mål 2. Nynäshamn är en företagsvänlig kommun Nynäshamn är en attraktiv plats för etablering och utveckling av företag. Inom kommunen kan företag starta, växa och utvecklas. Kommunorganisationen samverkar aktivt för att ge företagen goda förutsättningar att växa genom att erbjuda möjligheter till god kompetensförsörjning, aktiv markpolitik och stöd. Nynäshamn är den naturliga platsen för företag som har hållbarhetsperspektiv på produktion, transporter och socialt ansvarstagande. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Antalet nystartade företag (2014) (2013) 192 Nöjd-Kund-Index för (2015) företagare (2013) 58 Antal sysselsatta i näringslivssektorn (antal arbetstillfällen) (2014) Inget målvärde Inget målvärde Mål 3. Nynäshamns kommun bedriver en effektiv verksamhet med god service och ett gott bemötande Nynäshamns kommun har en långsiktigt hållbar ekonomi. Genom en effektiv kommunal verksamhet och politiska prioriteringar skapas utrymme för framtida behov. Alla verksamheter prövar löpande möjligheterna till nya och effektivare arbetssätt. Kommunorganisationen samverkar för att ge företagen och invånare goda förutsättningar genom att erbjuda god service, bra bemötande och en tydlig och förståelig myndighetsutövning. Alla kommuninvånare bemöts med respekt och ingen diskrimineras. Kommuninvånarna och företagen upplever att det är enkelt att ha kontakt med kommunen, att de snabbt får svar och är nöjda med den service som ges. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Kommunens ekonomiska resultat, i % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag (2015) 7,8 % (2014) 2,1 % 2,0 % 2,0 % Vad kostar verksamheten, avvikelse från standardkostnad Nettokostnadsavvik elsen 2014 var: - 13,7 Inget målvärde Inget målvärde Ramavtalstrohet Inget målvärde Inget målvärde Tillgänglighet telefon (2015) 39 % 55 % 60 % (2014) 46 % Tillgänglighet e-post (2015) 70 % 85 % 90 % (2014) 76 % Medborgarnas uppfattning om kommunens bemötande (index) (2016) 6,0 (2015) 6,0 (2013) 6,5 7,0 7,5 Medborgarnas uppfattning om kommunens service (index) (2016) 5,8 (2015) 5,8 (2013) 6,2 7,0 7,5 Mål 4. Nynäshamns kommun är en attraktiv arbetsgivare

49 12(21) Nynäshamns kommun både upplevs och är känd som en attraktiv arbetsgivare. Våra medarbetare är våra viktigaste ambassadörer för att locka nya medarbetare. Kommunens medarbetare upplever att de har möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande över hur arbetet bedrivs. Kompetensutveckling utifrån verksamheternas behov är viktigt för medarbetarnas utveckling. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 HME-index* - motivation (2015) 78, (2014) 80,3 HME-index *- ledarskap (2015) 79, (2014) 81,4 HME-index* - styrning (2015) 80, (2014) 82,3 Sjukfrånvaro (2015) 8,6 % 6,2 % 6,0 % (2014) 7,6 % Andelen medarbetare som rekommenderar kommunen som arbetsgivare (2015) 72,3 % (2014) 69,7 % 75 % 77 % *Hållbart medarbetarengagemang.

50 13(21) Ett socialt hållbart Nynäshamn Mål 5. Nynäshamn är attraktivt att bo, leva i och besöka Nynäshamn är en attraktiv och trygg kommun för kommuninvånarna och besökare. Kommunen erbjuder en god livsmiljö, med närhet till det viktiga i livet, som lockar till att starta och utveckla verksamheter, till att bosätta sig här och till att besöka kommunen. Kommunen upplevs som ett öppet, tolerant samhälle med en god social sammanhållning. Nynäshamns kommun skapar goda möjligheter för en innehållsrik och omväxlande fritid genom sin natur-, kultur-, idrotts och fritidsmiljö. Verksamheterna stimulerar till aktivt deltagande och barn och ungdomar ska prioriteras. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Medborgare som kan (2016) rekommendera flytt till kommunen (index) (2015) 55 (2013) 61 Nöjd-Region-Index (NRI) (2016) 55 (2015) Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? (index) (2013) 58 (2016) 59 (2015) 57 (2013) 58 Trygghetsindex (2014) 1,88 (2012) 1.47 Antal anmälda brott/100 (2015) invånare (2014) Minska ,5 1,5 Minska Mål 6. Nynäshamn präglas av gemenskap och jämlika livschanser I ett demokratiskt samhälle har alla människor lika värde och rättigheter att delta i samhällslivet oberoende av kön, förutsättningar och bakgrund. Kommunens arbete främjar delaktighet, jämställdhet, mångfald och likabehandling. Hälsa definieras som ett tillstånd av fullständig fysisk, psykisk och socialt välbefinnande av Världshälsoorganisationen (WHO). Hälsa är därmed något mer än frånvaro av sjukdom. Hälsa är något positivt som omfattar goda livsvillkor, goda levnadsvanor och frånvaro av missbruk. Prioriterad målgrupp i kommunens arbete är barn, ungdomar och äldre. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Nöjd-Inflytande-Index (2016) (NRI) (2015) 34 Kommunens möjliggörande för medborgarna att delta i kommunens utveckling (index) Valdeltagande i allmänna val Självskattad hälsa (Stockholms läns landsting) (2013) 37 (2015) 63 (2014) (2014) 85,1 % Valdeltagande mäts vid valår Valdeltagande mäts vid valår (2014) 64 % 71 % 75 % (2010) 66 % Ohälsotal (SCB) (2014) 31,8 30,0 28,0

51 14(21) (2013) 30,3 Medellivslängd för män (2015) 79,1 (2014) 79,0 Medellivslängd för kvinnor (2015) 82,8 (2014) 81,9 Inget målvärde Inget målvärde Inget målvärde Inget målvärde Mål 7. Alla barn och ungdomar växer upp med goda villkor för utveckling, lek och lärande Tillgången till ett förskole- och utbildningssystem av hög kvalitet har stor betydelse för barns och ungdomars livssituation. Nu och senare i livet. Utbildningen ger alla likvärdiga möjligheter att utvecklas och nå goda resultat, oavsett bakgrund eller förutsättningar. För barnen och ungdomarna är den trygga och utvecklande miljön både socialt och fysiskt, samt utbudet av bra kultur och fritidsaktiviteter viktiga förutsättningar för framtiden. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Andel elever i åk 9 som uppnår kunskapskraven i alla ämnen Rädda barnens mätning av Inget målvärde Inget målvärde barnfattigdom Barn/ Personal i förskolan

52 15(21) Ett ekologiskt hållbart Nynäshamn Mål 8. Nynäshamns kommuns verksamheter främjar utvecklingen av ett långsiktigt hållbart och klimatneutralt samhälle Nynäshamns kommuns verksamheter präglas av hållbar utveckling och är ett föredöme för kommuninvånare och företag i kommunen. Kommunen arbetar förebyggande, anpassar verksamheten så att livsbetingelserna inte försämras och eftersträvar generellt resurseffektiva insatser. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Andel inköpta ekologiska (2015) 19,3 % 30 % 35 % livsmedel i den kommunala organisationen (2014) 10,8 % Andelen fossilbränslefria bilar i kommun och helägda bolag (ägda och (2014) 2 % 5 % 10 % leasade) Förändring av energianvändning i kommunens verksamheter och helägda bolag (sedan 2009) Minskat energiuttag i kommunens verksamhetslokal er 5 % 5 % Mål 9. Nynäshamns natur- och kulturvärden bevaras, förbättras och utvecklas Nynäshamn har stora natur- och kulturvärden som både bevaras och utvecklas. Tillgängligheten finns till kommunens naturområden för alla invånare och besökare. Viktiga stråk och svaga samband i grönstrukturen är stärkta, kulturvärden synliggörs och vattenmiljöers ekologiska status är goda. Verksamheter och aktiviteter på landsbygden och i skärgårdsområdet, som förenar en god resurshushållning och som bidrar till att stärka värdena främjas. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Andelen ny bebyggelse som kan anslutas till kommunalt VA (2014) 95 % (2013) 70 % 100 % 100 % Andelen kväve och fosforbelastning i kommunens vattendrag Andelen inventerade enskilda avlopp i kommunen Andel skyddad natur (av kommunens totala areal) Andel hushåll som lämnar matavfall för biologisk behandling eller som komposterar hemma Förändring av växthusgasutsläpp per invånare sedan 2006 (exklusive raffinaderi och bränslehantering) (2014) 40 % (2013) 20 % (2015) 20 % (2014) 8 % (2014) 7 % (2013) 7 % Inget målvärde Inget målvärde Inget målvärde Inget målvärde 15 % 15 % Inget målvärde Inget målvärde Inget målvärde Inget målvärde

53 16(21) Ekonomiska förutsättningar och befolkningsutveckling Skatter och generella statsbidrag För budgetåret 2018 är Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos att Nynäshamns kommuns skatter och generella stasbidrag kommer att uppgå till 1 463,3 miljoner kronor. Bedömningen görs utifrån SKL prognos den 16 februari SKL prognos bygger på att Nynäshamns kommun ökar sitt befolkningsunderlag i linje med rikssnittet d.v.s. runt 1,2 % per år. Nynäshamns ökning av befolkningen historiskt har varit i snitt 1,0 1,2 %. Regeringens satsning så kallade välfärdsmiljarden är inkluderat i prognosen. Belopp i tkr Skatteintäkter 1 187, , , , ,4 Generella bidrag 197,9 203,9 211,0 218,6 227,0 Välfärdsmdkr 6,4 6,4 4,4 2,4 0,0 Fastighetsavgift 52,8 52,8 52,8 52,8 52,8 Övrigt, LSS, reglering -25,5-23,0-25,6-28,8-30,9 Summa intäkter 1 419, , , , ,3 Att fördela 44,3 45,3 48,0 53,7 Mob , , , ,0 Konjunktur och prognoser Kommunsektorn står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar. Utvecklingen går nu in i ett skede som innebär att kostnaderna för demografin ökar snabbare än intäkterna. Detta kräver ett nytt synsätt på kommunal välfärd och en rad åtgärder från stat, kommuner och landsting. Den framtida kraftiga ökningen av det demografiska trycket har tidigare förväntats komma efter 2020, och framförallt till följd av många fler äldre, vilket främst skulle påverka äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Den demografiska dramatiken har dock tidigarelagts, genom den starkt ökande befolkningen. Det har främst med den historiskt stora flyktinginvandringen att göra, men är också en följd av ett ökat barnafödande. Skatteunderlaget räcker inte för att möta de ökade kraven. Kostnadsökningarna kommer att tillta, samtidigt som intäkterna ökar långsammare. Det är därför nödvändigt att redan nu ha ett starkt fokus på åtgärder som kan bromsa kostnadsutvecklingen. Det finns ingen enskild lösning utan det kommer krävas en rad åtgärder under lång tid. En ökad skattekraft genom att fler kommer i arbete är utan tvekan den viktigaste grundförutsättningen för att bättre kunna finansiera välfärdstjänsterna. Om stora skattehöjningar ska undvikas behöver kommunen fortsätta att effektivisera sina verksamheter, förändra arbetssätt och tillämpa ny kunskap och teknik. Nationella nyckeltal Arbetslöshet 6,9 % 6,5 % 6,4 % 6,5 % 6,5 % Inflationstakt KPIf* 1,3 % 1,7 % 1,9 % 2,0 % 2,0 % BNP 3,2 % 2,8 % 2,2 % 1,6 % 1,5 % *KPIF konsumentprisindex med fast ränta är ett mått på underliggande inflation och syftar till att ta bort effekten av förändrade räntesatser från KPI

54 17(21) Kostnader för kommunal verksamhet I Sveriges kommuner och landstings kalkyler för kommunerna beräknas priserna att öka både i fasta och löpande kostnader. Förändringen av fasta kostnader är framförallt volymförändringar under kommande planeringsperiod. SKL har gjort en bedömning av prisindex för kommunal verksamhet (PKV) Personalkostnader* 3,5 2,9 3,2 3,5 3,5 Övrig förbrukning 1,9 2,2 2,4 2,6 2,6 Prisförändring 3,0 % 2,7 % 2,9 % 3,2 % 3,2 % * Kvalitetsjusterad lönekostnadsförändring inkl. förändring i arbetsgivaravgifter SKL beräkningar visar på att kommunal verksamhets kostnader kommer att öka i paritet med skatteprognosen under planeringsperioden. För 2017 finns utrymme för att kompensera verksamheterna enligt PKV men redan 2018 bedöms skatteutvecklingen ligga lägre än prisförändringarna. % Skatteprognos utveckling 4,4 % 3,1 % 3,2 % 3,2 % Prisförändring (PKV) 2,7 % 2,9 % 3,2 % 3,2 %

55 18(21) Nynäshamns kommuns befolkningsutveckling Nynäshamns kommun tog under våren 2016 fram en befolkningsprognos för åren I början av 2016 uppgick kommunens befolkning till personer. Vid utgången av 2025 beräknas befolkningen uppgå till personer, det innebär en ökning med totalt invånare under prognosperioden. Den prognostiserade befolkningsökningen är kopplad till antalet nya bostäder som planeras i kommunen. Det tillsammans med oroligheter i omvärlden och i framtida flyktingströmmar gör att prognosen i ett längre tidsperspektiv bör tolkas med försiktighet. Befolkningsprognosen kommer att revideras i samband med Mål och budget juniversionen. Nynäshamns kommuns befolkningsökning 2015 samt prognos över befolkningsutvecklingen år Nynäshamns kommun har i likhet med övriga riket en åldrande befolkning. Antalet invånare som är i yrkesverksam ålder minskar succesivt i relation till antalet äldre och barn och unga, det gör att försörjningskvoten ökar. En annan strukturell förändring är att antalet äldre inom några år blir fler än antalet barn och unga. Efterfrågan på olika former av samhällstjänster varierar över tid efter invånarnas ålder. Ur planeringssynpunkt är det viktigt att känna till åldersstrukturen eftersom den påverkar det framtida behovet av samhällstjänster. I Nynäshamns kommun utmärker sig tre åldersgrupper eftersom invånarantalet är högre i dem jämfört med kommunens övriga åldersgrupper. De tre åldersgrupperna består av de stora födelsekullarna på 90-talet, invånare födda i slutet av 60- talet och i början av 70- talet (variera dock inom spannet), samt de stora födelsekullarna från 40-talet. Under prognosperioden kommer antalet invånare i de tre grupperna fortsätta vara högre jämfört med övriga åldersgrupper, men skillnaderna kommer att jämnas ut något. Befolkningsökningen under perioden kommer främst att ske inom förskola/skola och bland invånare över 75 år.

56 19(21) Kostnadsutveckling och volymförändringar Bedömningen är att kommunens skatter och statsbidrag kommer att uppgå till 1 463,3 miljoner kronor år Kompensation för kostnadsökningen i budgeten för 2018 har beräknats till 1 %. Det innebär att respektive förvaltning inte erhåller kompensation för förväntade ökningar inom personalkostnader samt övriga kostnader. SKL bedömning är högre än den kompensation som fördelas i remisversionen. Kommunbidragsfördelningen 2018 Utgångspunkten för kommunbidragsfördelningen 2018 är Mål och budgeten för år 2017, som fullmäktige beslutade om i november Verksamhetsförändringarna som är inarbetade i budget 2017 och ligger fast för kommande planeringsperiod återfinns i justerad budget. Det avser personalkostnadsfördelningen samt kommunstyrelsens beslut gällande hyreskompensation till paviljonger gällande förskola. Ofördelade medel och central personalkostnad är motsvarande minskad. Version feb 2017 Justerad Budget 2017 Pris/lön Summa Volym Vsh Förslag 2018 Kommunstyrelsen 149,67 1,50 151,17 1,50 152,67 Mark och exploatering 7,02 0,07 7,09 7,09 Barn- och utbildningsnämnden 630,19 6,30 636,49 4,56 641,05 Kultur- och fritidsnämnden 45,93 0,46 46,39 46,39 Socialnämnden 479,04 4,79 483,83 5,18 0,80 489,81 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 60,34 0,60 60,94 60,94 Summa nämnder 1 372,19 13, ,91 9,74 2, ,95 Finansförvaltningen 27,00 27,00 Budgeterat resultat 2 % 20,00 20,00 Personalkostnad 1 % (centralt) 0,98 0,00 Ofördelade medel 4,84 18,35 Summa kommun 1 425, ,30 RAM 1 419, ,30 Vatten och avlopp inom Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden är helt taxefinansierad och finns ej med i tabellen. Ofördelade medel Med hänvisning till vissa osäkerhetsfaktorer, som exempelvis befolkningsutveckling och volymförändringar 2017, kommer 18,35 miljoner kronor ej fördelas ut i remissversionen utan respektive nämnd har i uppdrag till remissyttrandet att återkomma om förslag på förändringar med beaktande av 35- punktsprogrammet.

57 20(21) Pris- och personalkostnadsuppräkningar Personalkostnaderna är uppräknade med 1,0 % och övriga kostnader med 1,0 %. Finansförvaltningen erhåller ingen uppräkning utifrån den räntesituation som återfinns i dagsläget. Eventuell förändring i riksbankens styrränta kommer att ge en kostnadsökning inom finansförvaltningen. Budgeterat resultat läggs på 20,0 mnkr vilket motsvarar 1,7 % dvs inte enligt kommunens mål på 2,0 %. Volymförändringar Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden har kompenserats utifrån kommunens befolkningsprognos från Effektiviseringskrav I remissversionen är inga effektiviseringskrav utlagda. Verksamhetsförändringar I remissversionen är endast två verksamhetsförändringar beaktade. Dessa är det sista året på satsningen gällande socialsekreterare samt val Respektive nämnd har till uppdrag att återkomma i remissyttrandet om eventuella förändringar utifrån den styrande minoritetens 35-punkts program. Utifrån programmet ska respektive nämnd rapportera vad som genomförts, vad som återstår och eventuella kostnader för att genomföra det som återstår.

58 21(21) Investeringar Respektive nämnd ombeds återkomma i remisversionen vilka behov av investeringsmedel nämnden har. Fastighetsrelaterade investeringar redovisas av Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och är förankrade med respektive verksamhet. Utrymme för investeringar är utan inlån ca 90 mnkr per år vid ett resultat för kommunen på 2 %. Exploateringar Under pågår exploateringar för såväl bostäder som verksamheter. Exploateringsobjekten återfinns till största delen inom Nynäshamns tätort. Redan påbörjade projekt som fortsätter/avslutas är Västra Segersäng, gästhamnsområdet, kvarteret Järnvägsparken och Kalvö verksamhetsområde. Nyexploatering inom norra Landfjärden planeras påbörjas under planeringsperioden. Taxor och avgifter Beslut om ändringar av taxor och avgifter tas i samband med Mål och budgetbeslutet på Kommunfullmäktiges sammanträde i november. Internpriser 2018 För 2018 föreslås följande internpriser Internpriser för 2018 kommer att utarbetas under perioden fram till slutversionen av Mål och budget Utgångspunkten är att internpriser inte ska öka mer än vad respektive nämnd erhåller i kompensation för kostnadsökningar. Internhyrorna kommer att justeras mellan respektive nämnd utifrån kommunens internhyresmodell.

59 Förslag - Kommungemensamma indikatorer 2018 Tankar kring förslagen: För att få till en bra resultatstyrning bör vi ha resultatindikatorer i största möjliga mån, resultatindikatorer som vi kan påverka/kontrollera och därmed målsätta. Om det inte finns resultatindikatorer kan processindikatorer användas. Resultatindikatorer visar resultatet av kommunens agerande. Indikatorn ska helst vara som en röd tråd från övergripande KF-nivå (ett totalvärde för hela kommunen) ända ner till brukaren/eleven/invånaren/företagaren. Indikatorn ska då i bästa fall även användas på förvaltning- och avdelnings-/enhetsnivå, så ser man en tydlig resultatkedja. Resultatet blir även mer detaljerat ju länger ner i kedjan man kommer. Resultatindikatorerna ska (helst) kunna jämföras med andra kommuner, länet och/eller riket. När vi mäter resultatindikatorer på KF-nivå blir det ingen detaljstyrning eftersom det då är resultatet av verksamheternas arbete som mäts, inte hur verksamheterna har valt att utforma sitt arbete. Under varje mål finns först resultatindikatorer (i huvudsak) som kan målsättas, följt av nyckeltal/informationsindikatorer som inte ska/kan målsättas men som ändå säger något om utvecklingen i kommunen. Detta är ett utvecklingsarbete och vi får förbättra under resans gång.

60 2(17) Mål 1. Nynäshamn växer som kommun Nynäshamn befinner sig i en region med kraftig befolkningstillväxt. Kommunens ambition är att växa med 1-2% per år. Kommunen erbjuder nya och nuvarande Nynäshamnsbor olika former av attraktiva bostäder i varierade upplåtelseformer för att de ska kunna välja det boende som bäst passar den egna situationen. En grundläggande förutsättning för långsiktig samhällsekonomisk stabilitet är kommuninvånarnas sysselsättning, på en stark och mångsidig lokal och regional arbetsmarknad. För att underlätta för kommuninvånarna att välja gång/cykel eller kollektiva färdsätt är det viktigt att kommunikationerna är bra till och från arbete, studier och andra aktiviteter. Delmål tillhörande mål 1 1A. Antalet bostäder i antagna detaljplaner ökar. (alternativt ligger på en hög nivå ) 1B. Antalet byggrätter i beviljade bygglov ökar. (alternativt ligger på en hög nivå ) 1C. Handläggningstiden för bygglovsären den ska vara kort Resultatindikator Antal bostäder i antagna detaljplaner Antal nya bostäder i beviljade bygglov Genomsnittlig handläggningstid för bygglovsärenden Utfall Beslutad målnivå Målvärde Nyckeltal kopplade till mål 1 Befolkningsutveckling Andelen arbetslösa i åldern år Andelen arbetslösa ungdomar i åldern år Andelen ungdomar 24 år som påbörjat utbildning på högskola Nynäshamns kommun Länet Riket Nöjd Region-Index - Helheten Nöjd Region-Index - Rekommendation Nöjd Region-Index - Arbetsmöjligheter Nöjd Region-Index - Utbildningsmöjligheter Nöjd Region-Index - Bostäder

61 3(17) Nöjd Region-Index - Kommunikationer Nöjd Region-Index Kommersiellt utbud Nöjd Region-Index - Fritidsmöjligheter Nöjd Region-Index - Trygghet Mål 2. Nynäshamn är en företagsvänlig kommun Nynäshamn är en attraktiv plats för etablering och utveckling av företag. Inom kommunen kan företag starta, växa och utvecklas. Kommunorganisationen samverkar aktivt för att ge företagen goda förutsättningar att växa genom att erbjuda möjligheter till god kompetensförsörjning, aktiv markpolitik, och stöd. Nynäshamns är den naturliga platsen för företag som har hållbarhetsperspektiv på produktion, transporter och socialt ansvarstagande. Delmål tillhörande mål 2 2A. Servicenivån mot företag ska vara hög Resultatindikator Betygsindex för samtliga serviceområden Information Tillgänglighet Bemötande Kompetens Rättssäkerhet Effektivitet Betygsindex för samtliga myndighetsområden Brandtillsyn Bygglov Markupplåtelse Miljö- och hälsoskydd Serveringstillstånd Utfall Beslutad målnivå Målvärde Nyckeltal kopplade till mål 2 Antal sysselsatta i näringslivssektorn (antal arbetstillfällen) Antalet nystartade företag Antalet företag som gått i konkurs Svenskt näringslivs ranking Svenskt näringsliv Företagares uppfattning om kommunens service till Nynäshamns kommun Länet Riket

62 4(17) företagen Andel positiva svar (bra, mycket bra, utmärkt) Svenskt näringsliv Företagares sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen. Företagarna får utifrån sina egna erfarenheter ge ett samlat betyg på hur de upplever hur det är att driva företag i kommunen. Andel positiva svar (bra, mycket bra, utmärkt) Svenskt näringsliv Företagares uppfattning om tjänstemännens attityder till företagande Andel positiva svar (bra, mycket bra, utmärkt) Svenskt näringsliv Företagares uppfattning om dialog mellan företag och kommunledning (politiker och tjänstemän) Andel positiva svar (bra, mycket bra, utmärkt) Andel företagsamma individer av befolkningen, år Andel företagsamma kvinnor av befolkningen, år Andel företagsamma unga av befolkningen, år Nyföretagsamhet - antal nyföretagsamma individer år per 1000 invånare Nyföretagsamhet - antal nyföretagsamma kvinnor år per 1000 invånare Nyföretagsamhet - antal nyföretagsamma unga år per 1000 invånare

63 5(17) Mål 3. Nynäshamns kommun bedriver en effektiv verksamhet med god service och ett gott bemötande Nynäshamns kommun har en långsiktigt hållbar ekonomi. Genom en effektiv kommunal verksamhet och politiska prioriteringar skapas utrymme för framtida behov. Alla verksamheter prövar löpande möjligheterna till nya och effektivare arbetssätt. Kommunorganisationen samverkar för att ge företagen och invånare goda förutsättningar genom att erbjuda god service, bra bemötande och en tydlig och förståelig myndighetsutövning. Alla kommuninvånare bemöts med respekt och ingen diskrimineras. Kommuninvånarna och företagen upplever att det är enkelt att ha kontakt med kommunen, att de snabbt får svar och är nöjda med den service som ges. Delmål tillhörande mål 3 3A. Kommunen ska ha ett balanserat resultat 3B. Tillgängligheten via telefon ska vara hög. 3C. Tillgängligheten via e- post ska vara hög. Resultatindikator Kommunens ekonomiska resultat, i % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag Andel som tar kontakt med kommunen via telefon och får ett direkt svar på en enkel fråga. Andel som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar. Utfall Beslutad målnivå Målvärde Nyckeltal kopplade till mål 3 Medborgarnas uppfattning om kommunens bemötande (index) Medborgarnas uppfattning om kommunens service (index) Vad kostar verksamheten, nettokostnadsavvikels e per verksamhet Nettokostnadsavvikels e fritidshem inkl. öppen fritidsverksamhet, (%) Nynäshamns kommun Länet Riket

64 6(17) Nettokostnadsavvikels e gymnasieskola, (%) Nettokostnadsavvikels e individ- och familjeomsorg, (%) Nettokostnadsavvikels e LSS, (%) Nettokostnadsavvikels e äldreomsorg, (%) Mål 4. Nynäshamns kommun är en attraktiv arbetsgivare Nynäshamns kommun både upplevs och är känd som en attraktiv arbetsgivare. Våra medarbetare är våra viktigaste ambassadörer för att locka nya medarbetare. Kommunens medarbetare upplever att de har möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande över hur arbetet bedrivs. Kompetensutveckling utifrån verksamheternas behov är viktigt för medarbetarnas utveckling. Delmål tillhörande mål 4 4A. Kommunens medarbetare rekommenderar Nynäshamns kommun som arbetsgivare 4B. Hållbart medarbetarindex ökar (övergripand e index som baseras på motivation, ledarskap och styrning) Resultatindikator Andel medarbetare som gärna rekommende rar sin arbetsplats till andra. 1. Övergripande medarbetarindex (baserat på motivation, ledarskap och engagemang) 1.1 Hållbart medarbetarengagemang Motivation (baserat på tre motivationsfrågor, se nedan) Mitt arbete känns meningsfullt Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete Jag ser fram emot att gå till arbetet 1.2 Hållbart medarbetare ngagemang Ledarskap Utfall Beslutad målnivå Målvärde

65 7(17) 4C. Sjukfrånvaro n minskar (baserat på tre ledarskapsfårgor, se nedan) Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatse r Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare Min närmaste chef ger mig förutsättning ar att ta ansvar i mitt arbete 1.3 Hållbart medarbetare ngageman Styrning (baserat på tre frågor om styrning, se nedan) Jag är insatt i min arbetsplats mål Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete Sjukfrånvaro Nyckeltal kopplade till mål 4 Nynäshamns kommun Länet Riket

66 8(17) Mål 5. Nynäshamn är attraktivt att bo, leva i och besöka Nynäshamn är en attraktiv och trygg kommun för kommuninvånarna och besökare. Kommunen erbjuder en god livsmiljö, med närhet till det viktiga i livet, som lockar till att starta och utveckla verksamheter, till att bosätta sig här och till att besöka kommunen. Kommunen upplevs som ett öppet, tolerant samhälle med en god social sammanhållning. Nynäshamns kommun skapar goda möjligheter för en innehållsrik och omväxlande fritid genom sin natur-, kultur-, idrotts och fritidsmiljö. Verksamheterna stimulerar till aktivt deltagande och barn och ungdomar ska prioriteras. Delmål tillhörande mål 5 5A. Öka andelen barn och ungdomar som deltar aktivt i föreningsverksamhet utanför skolan 5B. Brukare inom hemtjänsten ska känna sig trygga 5C. Brukare inom särskilt boende ska känna sig trygga Resultatindikator Åk 5 (årlig elevenkät): Jag deltar aktivt i föreningsverksamhet utanför skolan. Uppdelning pojkar/flicko r Åk 8 (årlig elevenkät): Jag deltar aktivt i föreningsverksamhet utanför skolan. Uppdelning pojkar/flicko r Andel brukare inom hemtjänsten som känner sig trygga Andel brukare inom särskilt boende som känner sig trygga Utfall Beslutad målnivå Målvärde Nyckeltal kopplade till mål 5 Andel elever i åk 8 som anser att det finns bra fritidsaktiviteter (skala 1-4) flickor/pojkar Deltagartillfällen i Nynäshamns kommun Länet Riket

67 9(17) idrottsföreningar, antal/invånare 7-20 år flickor/pojkar Trygghetsindex från trygghetsmätningen Antal anmälda brott/ invånare Nöjd Region-Index - Helheten Nöjd Region-Index - Rekommendation Nöjd Region-Index - Arbetsmöjligheter Nöjd Region-Index - Utbildningsmöjligheter Nöjd Region-Index - Bostäder Nöjd Region-Index - Kommunikationer Nöjd Region-Index Kommersiellt utbud Nöjd Region-Index - Fritidsmöjligheter Nöjd Region-Index - Trygghet Mål 6. Nynäshamn präglas av gemenskap och jämlika livschanser I ett demokratiskt samhälle har alla människor lika värde och rättigheter att delta i samhällslivet oberoende av kön, förutsättningar och bakgrund. Kommunens arbete främjar delaktighet, jämställdhet, mångfald och likabehandling. Det har avgörande betydelse för att förhindra ohälsa. Hälsa definieras som ett tillstånd av fullständig fysisk, psykisk och socialt välbefinnande av Världshälsoorganisationen (WHO). Hälsa är därmed något mer än frånvaro av sjukdom. Hälsa är något positivt som omfattar goda livsvillkor, goda levnadsvanor och frånvaro av missbruk. Prioriterad målgrupp i kommunens arbete är barn, ungdomar och äldre. Delmål tillhörande mål 6 6A. Öka barn och ungas medvetenhet om riskerna med alkohoi, narkotika och tobak. Resultatindikator Åk 5 (årlig elevenkät). I min skola får vi lära oss om riskerna med alkohol, narkotika och tobak. Åk 8 (årlig elevenkät). I min skola får vi lära oss om riskerna med alkohol, narkotika och tobak Utfall Beslutad målnivå Målvärde

68 10(17) 6B. Minska andelen äldre (65+) som besväras av ensamhet Socialstyrelsens brukarenkät till hemtjänsttagare. Händer det att du besväras av ensamhet? Nyckeltal kopplade till mål 6 Delaktighetsindex (Kommunens egen skattning baserat på 18 frågor om möjlighet till delaktighet) Nöjd-Inflytande-Index (NRI) Valdeltagande i allmänna val Ohälsotal Medellivslängd män Medellivslängd kvinnor Nynäshamns kommun Länet Riket Mål 7. Alla barn och ungdomar växer upp med goda villkor för utveckling, lek och lärande Tillgången till ett förskole- och utbildningssystem av hög kvalitet har stor betydelse för barns och ungdomars livssituation. Nu och senare i livet. Utbildningen ger alla likvärdiga möjligheter att utvecklas och nå goda resultat, oavsett bakgrund eller förutsättningar. För barnen och ungdomarna är den trygga och utvecklande miljön både socialt och fysiskt, samt utbudet av bra kultur och fritidsaktiviteter viktiga förutsättningar för framtiden. Delmål tillhörande mål 7 7A. Öka andelen vårdnadshav are som definitivt kan rekommende ra sitt barns förskola 7B. Lärandet i åk 3 ska vara högt Resultatindikator Andel vårdnadshavare som definitivt kan rekommendera sitt barns förskola Andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA, hemkommun Utfall Beslutad målnivå Målvärde

69 11(17) 7C. Lärandet i åk 6 ska vara högt. 7D. Lärandet i åk 9 ska vara högt. 7E. Lärandet i gymnasiet ska vara högt. Andel elever i grundskolans årskurs 6 som klarar kunskapskra ven i alla lästa ämnen, hemkommun Andel elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, hemkommun Andel elever behöriga till ett yrkesprogram i gymnasieskolan, hemkommun. Andel gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun Nyckeltal kopplade till mål 7 Nynäshamns kommun Länet Riket Mål 8. Nynäshamn kommuns verksamheter främjar utvecklingen av ett långsiktigt hållbart och klimatneutralt samhälle Nynäshamns kommuns verksamheter präglas av hållbar utveckling och är ett föredöme för kommuninvånare och företag i kommunen. Kommunen arbetar förebyggande, anpassar verksamheten så att livsbetingelserna inte försämras och generellt eftersträva resurseffektiva insatser. Delmål tillhörande mål 8 8A. Öka andelen ekologiska livsmedel i Resultatindikator Andel inköpta ekologiska livsmedel i Utfall Beslutad målnivå Målvärde

70 12(17) den kommunala organisation en 8B. Öka kunskapen om hållbar miljö bland barn och ungdomar 8C. Kommunens bilpark byts successivt ut mot fossilbränslef ria bilar. 8D. Minska energianvän dningen i kommunens verksamhete r och helägda bolag (sedan 2009) 8E. Öka miljömedvetenhet en i skola och förskola den kommunala organisation en Åk 5 (årlig elevenkät) I min skola diskuterar vi frågor om en hållbar miljö. Åk 8 (årlig elevenkät) I min skola diskuterar vi frågor om en hållbar miljö. Andelen fossilbränslefria bilar i kommun och helägda bolag (ägda och leasade) Förändring av energianvän dningen i kommunens verksamhete r och helägda bolag Andelen förskolor och skolor som är anslutna till grön flagg Nyckeltal kopplade till mål 8 Nynäshamns kommun Länet Riket

71 13(17) Mål 9. Nynäshamns natur- och kulturvärden bevaras, förbättras och utvecklas Nynäshamn har stora natur- och kulturvärden som både bevaras och utvecklas. Tillgängligheten finns till kommunens naturområden för alla invånare och besökare. Viktiga stråk och svaga samband i grönstrukturen är stärkta, kulturvärden synliggörs och vattenmiljöers ekologiska status är goda. Verksamheter och aktiviteter på landsbygden och i skärgårdsområdet som går att förena med en god resurshushållning och som bidrar till att stärka värdena främjas. Delmål tillhörande mål 9 Vad satsar kommunen på, och hur kan resultatet av det mätas? 9A. Andelen inventerade enskilda avlopp i kommunen ökar 9B. Minska utsläppen från kommunens reningsverk Resultatindikator Utfall Beslutad målnivå Målvärde Nyckeltal kopplade till mål 9 Andelen kväve och fosforbelastning i kommunens vattendrag Andel skyddad natur (av kommunens totala areal) Andel hushåll som lämnar matavfall för biologisk behandling eller hemkomposterar Ton växthusgasutsläpp per invånare (exklusive bränslehantering och raffinaderier) Nynäshamns kommun Länet Riket

72 14(17) Bilaga 1 - Information om resultatindikatorer och källa (ej fullständig) Mål 1. Nynäshamn växer som kommun 1A. Antal bostäder i antagna detaljplaner Källa: Kommunens egen statistik 1B. Antal nya bostäder i beviljade bygglov Källa: Kommunens egen statistik 1C. Genomsnittlig handläggningstid för bygglovsärenden Källa: Kommunens egen statistik Mål 2. Nynäshamn är en företagsvänlig kommun 2A. Övergripande Nöjd-Kund-Index (NKI), samt uppdelning på serviceområden och myndighetsområden Källa: Insikt, en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning som genomförs av SKL, Stockholm Business Alliance (SBA) och Business Region Göteborg (BRG). Mål 3. Nynäshamns kommun bedriver en effektiv verksamhet med god service och ett gott bemötande 3A. Kommunens ekonomiska resultat, i % av kommunens skatte-intäkter och generella statsbidrag Går att förgrena ner i organisationen. Källa: Kommunens bokslut 3B. Andel som tar kontakt med kommunen via telefon och får ett direkt svar på en enkel fråga Går att förgrena ner i organisationen. Källa: Årlig mätning av externt företag via KKiK (kommunens kvalitet i korthet) 3C. Andel som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar Går att förgrena ner i organisationen. Källa: Årlig mätning av externt företag via KKiK (kommunens kvalitet i korthet) Mål 4. Nynäshamns kommun är en attraktiv arbetsgivare 4A. Andel medarbetare som gärna rekommenderar sin arbetsplats till andra Går att förgrena ner i organisationen. Källa: Kommunens årliga medarbetarenkät 4B. Övergripande medarbetar-index Går att förgrena ner i organisationen. Källa: Kommunens årliga medarbetarenkät 4C. Sjukfrånvaro Går att förgrena ner i organisationen. Källa: Kommunens personalsystem Heroma Mål 5. Nynäshamn är attraktivt att bo, leva i och besöka 5A. Andel elever som deltar aktivt i föreningsverksamhet utanför skolan (för åk 5 respektive åk 8) Källa: Årlig elevenkät i grundskolans åk 5 respektive åk 8. Kan brytas ner på skolnivå. 5B. Andel brukare inom hemtjänsten som känner sig trygga Källa: Socialstyrelsens årliga brukarenkät. 5C. Andel brukare inom särskilt boende som känner sig trygga Källa: Socialstyrelsens årliga brukarenkät.

73 15(17) Mål 6. Nynäshamn präglas av gemenskap och jämlika livschanser 6A. Andel elever som får lära sig om riskerna med alkohol, narkotika och tobak (för åk 5 respektive åk 8). Definition: Andel som instämmer helt eller ganska bra i påståe det I min skola får vi lära oss om riskerna med alkohol, narkotika och tobak. Svarsskala 1-4 där 4=stämmer helt, 3=stämmer ganska bra, 2=stämmer ganska dåligt, 1=stämmer inte alls. Källa: Årlig elevenkät i grundskolans åk 5 respektive åk 8. Kan brytas ner på skolnivå. 6B. Andel äldre som besväras av ensamhet Källa: Socialstyrelsens årliga brukarenkät. Mål 7. Alla barn och ungdomar växer upp med goda villkor för utveckling, lek och lärande 7A. Andel vårdnadshavare som definitivt kan rekommendera sitt barns förskola Definition: Andel vårdnadshavare som uppger att de helt (svarsalternativ 4) kan rekommendera barnets förskola. Svarsskalan är 1-4 där 4=stämmer helt, 3=stämmer ganska bra, 2=stämmer ganska dåligt, 1=stämmer inte alls Källa: Förskoleenkäten. En brukarenkät som genomförs årligen av kommunen i både kommunala och enskilda förskolor. På KF-nivå redovisas resultatet sammanslaget för båda regiformerna, på förvaltningsnivå och lägre redovisas endast kommunala förskolor. Måttet går ej att jämföra men andra kommuner men förhoppningen är att flera kommuner ska kunna användas samma enkät i framtiden. 7B. Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA Definition: Andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov i svenska alt. svenska som andraspråk + andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov i matematik, dividerat med 2. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skolan. Redovisa för hemkommun på KF-nivå, skolkommun/lägeskommun på övriga nivåer. På övriga nivåer redovisas uppgifter från SIRIS. Går att bryta ner för att se resultatet för de tre olika ämnenas delprov. Går att bryta ner per skola. Källa: Skolverkets och SCBs statistik beräknat för Kolada, av RKA (Rådet för kommunala analyser). Totalvärdet för kommunen finns i Kolada (indikator-nr i Kolada: N15474), öppna jämförelser och KKiK, avser hemkommun. För att se resultatet uppdelat på Sv+Sv2 och matte, se kompletterade nyckeltal i KKiK, där avses skolkommun/lägeskommun. För att bryta ner det i delprov och skolenhet, se SIRIS, där redovisas skolkommun/lägeskommun. På KF-nivå vill vi ha med alla barn som är skrivna i kommunen. På lägre nivåer, som kommer närmare verksamheten vill vi ha på skolnivå (dvs endast de som går skola i kommunen). 7C. Andelen elever i grundskolans årskurs 6 som klarar kunskapskraven i alla lästa ämnen Definition: Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Antal elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven (betyg A-E) i samtliga ämnen som eleven läser dividerat med antal elever i årskurs 6 totalt. Multipliceras med 100 för redovisning i procent. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skola. Elever med okänd bakgrund ingår. För dessa elever anges kommunen där de går i skolan som hemkommun. OBS! Måttet är inte direkt jämförbart mellan kommunerna på grund av att eleverna läser olika ämnen och olika antal ämnen i årskurs 6. Redovisas för hemkommun på KF-nivå och

74 16(17) skolkommun/lägeskommun på övriga nivåer. Går att bryta ner för att se resultatet för de tre olika ämnenas delprov. Går att bryta ner per skola. Källa: Skolverkets och SCBs statistik beräknat för Kolada, av RKA (Rådet för kommunala analyser). Totalvärdet för kommunen finns i Kolada (indikator-nr i Kolada: N15543), öppna jämförelser och KKiK, avser hemkommun. För att se totala resultatet uppdelat på Sv+Sv2, engelska och matte, se kompletterade nyckeltal i KKiK, där avses skolkommun/lägeskommun (även detta beräknat av RKA enligt ovan). För att bryta ner resultatet i samtliga ämnen samt skolor, se SIRIS, där redovisas skolkommun/lägeskommun. På KF-nivå vill vi ha med alla barn som är skrivna i kommunen. På lägre nivåer, som kommer närmare verksamheten vill vi ha på skolnivå (dvs endast de som går skola i kommunen). 7D.1. Andel elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Definition: Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på dem elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skola. Elever med okänd bakgrund ingår inte. Redovisas för hemkommun på KF-nivå och skolkommun/lägeskommun på övriga nivåer. Källa: På KF-nivå är källan SCB och Skolverket, måttet finns i Kolada eftersom den redovisar hemkommun, (indikator-nr i Kolada: N15508). På förvaltningsnivå och lägre fi s uppgifter a i Skolverkets databas SIRIS, se slutbet g årskurs 9, välj e klusive okänd bakgrund 7D.2. Andel elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram Definition: Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Fram t.o.m krävdes godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att uppnå lägsta behörighet till gymnasiet. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Elever med okänd bakgrund ingår inte. Uppgiften avser läsår. På KF-nivå redovisas hemkommun, på förvaltningsnivå och lägre redovisas skolkommun/lägeskommun. Källa: SCB och Skolverket, på KF-nivå finns uppgiften i Kolada (indikator-nr i Kolada: N15543) och avser hemkommun. På förvaltningsnivå och längre ner redovisas skolkommun/lägeskommun, endast kommunala skolor. Där finns uppgifterna i SIRIS. Uppdelning går att göra på kön, skola, samt behörighet utifrån vilket program eleven läser på. 7E. Andel gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år Definition: Antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för fyra år sedan som fått examen eller studiebevis inom fyra år, inkl. IM dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för fyra år sedan, inkl. IM. På KF-nivå redovisas hemkommun, på förvaltningsnivå redovisas skolkommun/lägeskommun. Källa: SCB. På KF-nivå finns uppgifterna i Kolada (Indikator-nr i Kolada: N17457). På förvaltningsnivå redovisas skolkommun/lägeskommun, även där finns måttet i Kolada (Indikator-nr i Kolada: N17458).

75 17(17) På förvalt i gs ivå ka a i SIRIS u der Avgå gselever, atio ella progra br ta er resultatet och se andelen avgångselever som fått examen (högre krav) respektive studiebevis (lägre krav) bland de som gått ett yrkesprogram respektive högskoleförberedande program på Nynäshamns gymnasium. Mål 8. Nynäshamn kommuns verksamheter främjar utvecklingen av ett långsiktigt hållbart och klimatneutralt samhälle 8A. Andel inköpta ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen Källa: Kommunens egen statistik, Kostenheten. Bryta ner på förvaltningsnivå och lägre där det är möjligt. 8B. I min skola diskuterar vi frågor om en hållbar miljö (för åk 5 respektive åk 8) Definition: A del so i stä er i påståe det I i skola diskuterar vi frågor o e hållbar iljö. Svarsskala 1-4 där 4=stämmer helt, 3=stämmer ganska bra, 2=stämmer ganska dåligt, 1=stämmer inte alls. Källa: Årlig elevenkät i grundskolans åk 5 respektive åk 8. Kan brytas ner på skolnivå. 8C. Andel fossilbränslefria bilar i kommun och helägda bolag (ägda och leasade) Definition: Fossilbränslefri innebär att bilen inte drivs med bensin, diesel, etanol eller naturgas. Laddhybrid är ok, då drivs bilen på el och om elen tar slut ersätts drivmedlet av något av de fyra drivmedlen ovan (?). Källa: Kommunens egen statistik, Fordonsenheten. 8D. Förändring av energianvändningen i kommunens verksamheter och helägda bolag 8E. Andelen förskolor och skolor som är anslutna till grön flagg Mål 9. Nynäshamns natur- och kulturvärden bevaras, förbättras och utvecklas

76 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BUN/2017/0026/ Tjänsteställe/handläggare Barn- och utbildningsförvaltningen Pia Widholm E-post: pia.widholm@nynashamn.se Beslutsinstans Barn och utbildningsnämnden Ny ledningsorganisation Sorunda förskoleområde Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämndens beslutar att ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att genomföra en organisatorisk förändring av Sorunda förskoleområde som innebär en fördelning av verksamhetsansvaret i två nya förskoleområden där: - en förskolechef ansvarar för verksamheten vid Vika förskola och Sunnerby förskola - en förskolechef ansvarar för verksamheten vid Fagerviks förskola och den pedagogiska omsorgen i Sorunda. Sammanfattning I samband med de organisationsförändringarna som skett i Sorunda rektorsområde har barn- och utbildningsförvaltningen även genomfört en översyn av ledningsorganisationen i Sorunda förskoleområde. Ansvaret för förskoleverksamheten i Sorunda är idag komplext. Komplexiteten består i det spridda geografiska läget och att verksamhetsansvaret omfattar flera verksamhetsformer, det vill säga såväl förskola som pedagogisk omsorg. Förskoleverksamheten i Sorunda leds av en förskolechef. För tillfället delas dock verksamhetsansvaret mellan två tillförordnade förskolechefer vilket har fungerat väl. För att skapa ett hållbart, närvarande och synligt ledarskap i Sorunda förskoleområde föreslår förvaltningen därför att ledningen för Sorunda förskoleområde utökas till två förskolechefer. Ärendet Nulägesbeskrivning av verksamhetsansvaret för förskolor och pedagogisk omsorg i Sorunda I Sorunda finns idag tre förskolor (Sunnerby förskola, Vika förskola och Fagerviks förskola). Förskolorna i Sorunda är spridda över ett stort geografiskt område. Att verksamheten är utspridd geografiskt påverkar förskolechefens arbetsmiljö. Verksamhetsansvaret kräver många resor under arbetstid och innebär en splittrad arbetssituation, exempelvis eftersom det blir svårt att hålla möten med all personal på samma ställe. Det spridda geografiska läget gör att det är svårt för förskolechefen att bedriva ett närvarande och synligt ledarskap. I Sorunda finns även sju dagbarnvårdare som bedriver pedagogisk omsorg. Varje utförare av pedagogisk omsorg är att betrakta som en verksamhet som behöver ledning och styrningen. Verksamhetsansvarig för förskoleverksamheten i Sorunda är även ledningsansvarig för all pedagogiska omsorgen i förskoleområdet. Utökning av förskoleverksamheten i Sorunda rektorsområde Barn- och utbildningsförvaltningen ser att det finns ett behov av att utöka antalet förskoleplatser i kommunen. Ett förslag som diskuteras är att använda Fagervikskolans lokaler för att inrymma nya förskoleavdelningar.

77 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning BUN/2017/0026/ Barn- och utbildningsnämnden beslutade att flytta skolverksamheten från Vika skola och Fagerviks skola till Kyrkskolan och Sunnerbyskolan. Detta innebär att skolhusen i Vika och Fagervik definitivt tomställs från höstterminen Barn- och utbildningsförvaltningen fick i uppdrag av nämnden att ta fram förslag på alternativ användning av skolhusen. Fagerviksskolan har kapacitet för barn i grundskola. Skolhuset är litet och integrerat med Fagerviks förskola som rymmer fyra avdelningar. Lokalerna har ett måttligt underhållsbehov. Barn- och utbildningsförvaltningen ser att två nya förskoleavdelningar skulle kunna inrymmas i Fagerviksskolans lokaler, med kapacitet att ta emot mellan barn. Förvaltningens övervägande Genom de tomställda skollokaler som kommer att finnas i Sorunda från höstterminen 2017 finns möjlighet att utöka förskoleverksamheten i området. För att få tillstånd ett närvarande och tydligt ledarskap för förskoleverksamheten och den pedagogiska omsorgen i Sorunda föreslår barn- och utbildningsförvaltningen att verksamhetsansvaret delas mellan två förskolechefer. Förvaltningen bedömer att rekrytering av två förskolechefer bör påbörjas snarast då verksamhetsansvaret redan idag delas mellan två tillförordnade förskolechefer. Verksamhetsansvaret bör lämpligtvis organiseras så att en förskolechef ansvarar för verksamheten vid Vika förskola och Sunnerby förskola och en förskolechef ansvarar för verksamheten vid Fagerviks förskola (inklusive de två nya avdelningarna som eventuellt kommer att tillkomma i Fagerviksskolans lokaler) och den pedagogiska omsorgen i Sorunda. Ekonomi Att utöka Sorunda förskoleområdes ledning med en förskolechefstjänst innebär en kostnad om ca kr per år. Under 2017 finansieras den utökade ledningsresursen i Sorunda förskoleområde till 80 procent av medel inom ramen för förskolesatsningen. Resterande 20 procent belastar verksamhetens ordinarie budget. Förvaltningen har äskat om en ökning av kommunbidraget motsvararande kostnaderna för 50 procent av en heltidstjänst (ca kr) i samband med utblick Resterande kostnader för utökning av ledningsfunktionen finansieras genom medel från förskolesatsningen (ca 25 procent) genom den utökning av verksamheten som de två ytterligare förskoleavdelningarna vid Fagerviksskolan innebär (25 procent). Ilana Hart Skickas till Avdelningschef förskola Controler Akten

78 PROTOKOLL Sida 1 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum /17 Dnr BUN/2017/0026/610- Ny ledningsorganisation Sorunda förskoleområde Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att genomföra en organisatorisk förändring av Sorunda förskoleområde som innebär en fördelning av verksamhetsansvaret i två nya förskoleområden där: - en förskolechef ansvarar för verksamheten vid Vika förskola och Sunnerby förskola - en förskolechef ansvarar för verksamheten vid Fagerviks förskola och den pedagogiska omsorgen i Sorunda. Ärendebeskrivning I samband med de organisationsförändringarna som skett i Sorunda rektorsområde har barn- och utbildningsförvaltningen även genomfört en översyn av ledningsorganisationen i Sorunda förskoleområde. Ansvaret för förskoleverksamheten i Sorunda är idag komplext. Komplexiteten består i det spridda geografiska läget och att verksamhetsansvaret omfattar flera verksamhetsformer, det vill säga såväl förskola som pedagogisk omsorg. Förskoleverksamheten i Sorunda leds av en förskolechef. För tillfället delas dock verksamhetsansvaret mellan två tillförordnade förskolechefer vilket har fungerat väl. För att skapa ett hållbart, närvarande och synligt ledarskap i Sorunda förskoleområde föreslår förvaltningen därför att ledningen för Sorunda förskoleområde utökas till två förskolechefer. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0026/ Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att genomföra en organisatorisk förändring av Sorunda förskoleområde som innebär en fördelning av verksamhetsansvaret i två nya förskoleområden där: - en förskolechef ansvarar för verksamheten vid Vika förskola och Sunnerby förskola - en förskolechef ansvarar för verksamheten vid Fagerviks förskola och den pedagogiska omsorgen i Sorunda. Skickas till Akten Controler Avdelningschef förskola Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

79 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BUN/2017/0043/060-2 Tjänsteställe/handläggare Barn- och utbildningsförvaltningen Cajsa Johansson E-post: cajsa.johansson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Barn och utbildningsnämnden Yttrande över motion om långsiktig övergripande strategisk plan för förskole- och skollokaler i Nynäshamns kommun Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till yttrande som sitt eget. Ärendet Den 19 januari 2017 inkom en motion till Kommunstyrelsen från Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om en långsiktig övergripande strategisk plan för förskole- och skollokaler i Nynäshamns kommun. Kommunstyrelseförvaltningen har skickat motionen på remiss till barnoch utbildningsnämnden som en del i beredningen. Barn- och utbildningsnämnden har begärts yttra sig över motionen eftersom det är nämnden som, med stöd av kommunfullmäktiges reglemente, fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn, unga och vuxna. Kommunfullmäktige har att slutgiltigt fatta beslut om motionen. I motionen föreslår Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna kommunfullmäktige besluta att: 1) Att Nynäshamns kommun omgående återuppväcker skolhusutredningen, och kompletterar den enligt de behov som gäller nu, så att den kan utgöra beslutsunderlag. 2) Att Nynäshamns kommun med utgångspunkt från det som framkommer i den uppdaterade skolhusutredningen tar fram en plan för förskolor och skolor, konsekvenser av förändringar och vilka enheter och fastigheter som behövs, nya och gamla, nu och i framtiden samt att denna plan omgående sätts i verket. 3) Att det tas fram en ny plan for hur byggprocessen ska gå till, där det tydligt framgår ordningen for förstudie, politiska beslut, genomförande osv. 4) Att Nynäshamns kommun tillser att varje förskola och skola regelbundet kontrollerar, mäter och följer upp den fysiska arbetsmiljön. 5) Att Nynäshamns kommun ser till att beslutsunderlag och plan tas fram för lokaler inom kommunens övriga verksamheter. Förvaltningens överväganden Återuppväcka Skolhusutredningen (att-sats 1) Skolhusutredningen genomfördes 2013 som en övergripande utredning där man från kommunens sida ville kartlägga status, behov och struktur kring skolhus. Syftet var att skapa en framförhållning i relation till lokalbehovet i barn- och utbildningsnämndens verksamhet, ekonomiska ramar för genomförande samt en effektiv struktur kring plan och byggprocess.

80 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning BUN/2017/0043/060-2 En stor del av materialet i skolhusutredningen är de facto återuppväckt då det utgjort underlag och arbetsmaterial till de utredningar kring skolverksamheten i Sorunda- och Ösmo rektorsområden som barn- och utbildningsförvaltningen genomfört under Utredningarna har i sin tur legat till grund för beslut om organisationsförändringar i Sorunda rektorsområde (BUN/2017/0026/610-8) och Ösmo rektorsområden (BUN/2017/0025/610-9). I det fortsatta arbetet med utveckling av skolorganisationen ligger det nära till hands att även använda skolhusutredningens resultat, särskilt i de delar som hanterar statusen på aktuella skolhus, som underlag vid framtida genomlysningar av ytterligare rektorsområden som centrala Nynäshamn. Plan för underhåll och framtida lokalbehov i kommunen (att-sats 2 och 5) För att kunna planera för långsiktiga investeringar och i möjligaste mån undvika tillfälliga lösningar i form av paviljonger ser barn- och utbildningsförvaltningen att det finns behov av en kommungemensam plan för underhåll av kommunens förskolor och skolor samt en analys av framtida lokalberhov och hur dessa ska prioriteras. Processbeskrivning för beställning av lokaler (att-sats 3) Barn- och utbildningsförvaltningen ser att det finns ett behov av en kommungemensam processbeskrivning för beställning av lokaler, såväl tillfälliga lösningar som nybyggnationer. Regelbundna mätningar av arbetsmiljö i förskolor och skolor (att-sats 4) Arbetsgivaren har enligt Arbetsmiljölagen (1977:1160) ansvaret för arbetsmiljön men kan fördela uppgifterna i arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska enligt 3 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete 1 ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det ska omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. I Nynäshamns kommun är det rektorerna och förskolecheferna som, utifrån sina roller som enhetschefer, ansvarar för den fortlöpande tillsynen på arbetsmiljöområdet och det systematiska arbetsmiljöarbetet i verksamheten. 2 Det systematiska arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet innehåller tre delar: Undersökning/riskbedömning, genomförande av åtgärder och uppföljning. I kommunens årsplan är det tidsatt när de olika delarna ska äga rum och när viss information ska rapporteras vidare. Enligt Nynäshamns kommuns arbetsmiljöpolicy ska den fysiska arbetsmiljön undersökas och riskbedömas minst en gång om året genom en arbetsmiljörond. Enhetschefen ska kontinuerligt undersöka och riskbedöma arbetsplatsens arbetsmiljö och säkerhet. Uppmärksammas brister i arbetsmiljön som inte kan åtgärdas omedelbart ska en handlingsplan upprättas. För att ge vägledning i arbetsmiljöfrågor har Nynäshamns kommun antagit en arbetsmiljöpolicy, upprättat en årsplan samt tagit fram rutiner. Nynäshamns kommun erbjuder även alla chefer mallar för årliga ronder, fördjupade ronder, riskbedömningar samt mall för handlingsplan. 1 AFS 2001:1, Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. 2 Enligt barn- och utbildningsnämndens delegationsordning 19.9

81 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 3 Datum Vår beteckning BUN/2017/0043/060-2 Utöver detta kan cheferna även få stöd av arbetsgivaravdelningen, fastighetsavadelningen, företagshälsovården och säkerhetsansvarig. Förvaltningen anser med anledning av ovanstående att det idag finns rutiner för att tillse att arbetsmiljön vid skolor och förskolor i kommunen regelbundet kontrolleras. Beslutsunderlag Motion, KS/2017/0057/060-1 Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0043/060-2 Ilana Hart Tf. förvaltningschef Skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Akten

82 PROTOKOLL Sida 1 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum /17 Dnr BUN/2017/0043/060- Yttrande över motion om långsiktig övergripande strategisk plan för förskole- och skollokaler i Nynäshamns kommun Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Barn och utbildningsnämndens arbetsutskott föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till yttrande som sitt eget. Ärendebeskrivning Den 19 januari 2017 inkom en motion till Kommunstyrelsen från Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om en långsiktig övergripande strategisk plan för förskole- och skollokaler i Nynäshamns kommun. Kommunstyrelseförvaltningen har skickat motionen på remiss till barnoch utbildningsnämnden som en del i beredningen. Barn- och utbildningsnämnden har begärts yttra sig över motionen eftersom det är nämnden som, med stöd av kommunfullmäktiges reglemente, fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn, unga och vuxna. Kommunfullmäktige har att slutgiltigt fatta beslut om motionen. I motionen föreslår Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna kommunfullmäktige besluta att: 1. Att Nynäshamns kommun omgående återuppväcker skolhusutredningen, och kompletterar den enligt de behov som gäller nu, så att den kan utgöra beslutsunderlag. 2. Att Nynäshamns kommun med utgångspunkt från det som framkommer i den uppdaterade skolhusutredningen tar fram en plan för förskolor och skolor, konsekvenser av förändringar och vilka enheter och fastigheter som behövs, nya och gamla, nu och i framtiden samt att denna plan omgående sätts i verket. 3. Att det tas fram en ny plan for hur byggprocessen ska gå till, där det tydligt framgår ordningen for förstudie, politiska beslut, genomförande osv. 4. Att Nynäshamns kommun tillser att varje förskola och skola regelbundet kontrollerar, mäter och följer upp den fysiska arbetsmiljön. 5. Att Nynäshamns kommun ser till att beslutsunderlag och plan tas fram för lokaler inom kommunens övriga verksamheter. Beslutsunderlag Motion, KS/2017/0057/060-1 Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0043/060-2 Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till yttrande som sitt eget. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

83 PROTOKOLL Sida 2 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Akten Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

84 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BUN/2017/0078/609-2 Tjänsteställe/handläggare Barn- och utbildningsförvaltningen Anna Eriksson E-post: anna.a.eriksson@nynashamn.se Beslutsinstans Barn och utbildningsnämnden Remissvar - Möjlighet att använda en särskild kvot vid placering i kommunala skolor, U2017/01031/S Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta förvaltningens yttrande som sitt eget. Ärendet Barn- och utbildningsnämnden fick den 8 mars 2017 uppdrag från kommunstyrelseförvaltningen att inkomma med ett yttrande över remissen Möjlighet att använda särskild kvot vid placering vid kommunala skolor från utbildningsdepartementet. Utbildningsdepartementet föreslår att det ska införas en möjlighet för kommuner att göra undantag från närhetsprincipen vid placering av elever i vissa kommunala skolor. Syftet med detta är att motverka konsekvenserna av boendesegregation mot bakgrund av att antalet elever i svenska skolväsendet ökat stort under senare år. Möjligheten till undantag från närhetsprincipen ska vara begränsad till en viss andel platser en särskild kvot - som ska uppgå till högst 5 procent av det högsta antal elever som kommunen beslutar ska tas emot vid skolenheten. Bestämmelserna om denna möjlighet ska finnas i en särskild lag med begränsad giltighetstid. Lagen föreslås träda ikraft den 1 februari 2018 och gälla till och med Barn- och utbildningsnämnden har begärts yttra sig över remissen eftersom det är nämnden som, med stöd av kommunfullmäktiges reglemente, fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn, unga och vuxna. Kommunstyrelsen har att slutgiltigt fatta beslut om yttrandet. Förvaltningens yttrande Skolan kan på flera sätt bidra till att motverka konsekvenserna av boendesegregation. Utbildningsdepartementet föreslår i promemorian Möjlighet att använda särskild kvot vid placering vid kommunala skolor en tillfällig, frivillig lagstiftning som ger kommunerna möjlighet att kringgå skollagens princip om att elever måste erbjudas en grundplacering nära hemmet. Förslaget innebär möjligheten att vid en eller flera skolenheter undanta ett antal platser en särskild kvot som kan fördelas utifrån de principer som kommunen beslutar. I promemorian argumenteras för att ett sådant förfarande skulle kunna innebära att elever med en grundplacering vid en skola i ett utsatt område skull kunna beredas plats vid en populär skola i ett gynnat område. En sådan omfördelning av elever försvåras idag, trots det fria skolvalet, genom närhetsprincipen. Kostnader för att införa särskilda kvoter Barn- och utbildningsförvaltningen anser att ambitionen med förslagen i promemorian är goda och att det är av vikt att hitta lösningar som innebär en jämnare fördelning av elever vid

85 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning BUN/2017/0078/609-2 kommunens skolor framförallt avseende vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund. Dock ser förvaltningen att förslaget till tillfällig lag kan innebära ökade kostnader, särskilt för landsbygdskommuner, vilket bör tas hänsyn till. För det första skulle införandet av en särskild kvot behöva föregås av en utredning av hur en sådan på bästa sätt skulle kunna bidra till en jämnare fördelning av elever från olika socioekonomiska områden vid kommunens skolor. För det andra innebär förslaget eventuellt tillkommande kostnader för skolskjuts. Skolor i gynnade områden där en särskild kvot skulle kunna tillämpas har ofta fyllt sina platser. Elever som skulle haft sin grundplacering vid dessa skolor får då, genom att den särskilda kvoten införs, en ny grundplacering vid en annan skola vilken kan innebära att eleven behöver erbjudas skolskjuts. I en landsbygdskommun kan dessa resor bli både långa och kostsamma. Försämringar beträffade skolväg för vissa elever Barn- och utbildningsförvaltningen ser att det för Nynäshamns kommuns skolväsende är centrumskolor som skulle kunna komma ifråga för tillämpningen av den särskilda kvoten. Dessa skolor är idag fyllda och måste i stor utsträckning idag neka elever som söker sig till skolorna. Detta innebär att införandet av en särskild kvot vid en eller flera av dessa skolor skulle resultera i att elever som idag har sin grundplacering vid dessa skolor skulle bli grundplacerade utanför centrum. Detta skulle medföra en allvarlig försämring för dessa elever beträffande skolväg. Kompensatoriska effekter av ett nytt resursfördelningssystem Under 2016 fattade barn- och utbildningsnämnden beslut om ett nytt resursfördelningssystem för skolan. Det nya resursfördelningssystemet, som börjar tillämpas under 2017, ska i tydligare grad än tidigare kompensera för elevers individuella behov och skillnader i enheters strukturella förutsättningar. Barn- och utbildningsförvaltningen ser att det nya resursfördelningssystemet kommer att kommer att ha bredare och mer genomgripande kompensatoriska effekter för konsekvenserna av bostadssegregation än vad införandet av särskilda kvoter under en begränsad period skulle kunna innebära. Sammanfattande bedömning Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att införandet av en tillfällig möjlighet till undantag från närhetsprincipen, begränsad till ett visst antal elever, kommer att innebära kostnadsökningar för landsbygdskommuner som Nynäshamns kommun. Vidare bedömer barn- och utbildningsförvaltningen att de kompensatoriska effekter som en särskild kvot skulle kunna ha på bostadsegregationens konsekvenser är begränsad. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0078/609-2 Utbildningsdepartementet, Promemoria U2017/01031/S, Möjlighet att använda en särskild kvot vid placering i kommunala skolor Ilana Hart Tf. förvaltningschef

86 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 3 Datum Vår beteckning BUN/2017/0078/609-2 Skickas till Akten Kommunstyrelseförvaltningen Avdelningschef skola

87 PROTOKOLL Sida 1 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum /17 Dnr BUN/2017/0078/609- Remissvar - Möjlighet att använda en särskild kvot vid placering i kommunala skolor, U2017/01031/S Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta förvaltningens yttrande som sitt eget. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden fick den 8 mars 2017 uppdrag från kommunstyrelseförvaltningen att inkomma med ett yttrande över remissen Möjlighet att använda särskild kvot vid placering vid kommunala skolor från utbildningsdepartementet. Utbildningsdepartementet föreslår att det ska införas en möjlighet för kommuner att göra undantag från närhetsprincipen vid placering av elever i vissa kommunala skolor. Syftet med detta är att motverka konsekvenserna av boendesegregation mot bakgrund av att antalet elever i svenska skolväsendet ökat stort under senare år. Möjligheten till undantag från närhetsprincipen ska vara begränsad till en viss andel platser en särskild kvot - som ska uppgå till högst 5 procent av det högsta antal elever som kommunen beslutar ska tas emot vid skolenheten. Bestämmelserna om denna möjlighet ska finnas i en särskild lag med begränsad giltighetstid. Lagen föreslås träda ikraft den 1 februari 2018 och gälla till och med Barn- och utbildningsnämnden har begärts yttra sig över remissen eftersom det är nämnden som, med stöd av kommunfullmäktiges reglemente, fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn, unga och vuxna. Kommunstyrelsen har att slutgiltigt fatta beslut om yttrandet. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0078/609-2 Utbildningsdepartementet, Promemoria U2017/01031/S, Möjlighet att använda en särskild kvot vid placering i kommunala skolor Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta förvaltningens yttrande som sitt eget. Skickas till Akten Kommunstyrelseförvaltningen Avdelningschef skola Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

88 PROTOKOLL Sida 2 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

89 c.; rrt- 37 (1 Promemoria Utbildningsdepartementet U2017/01031/S Mojlighet att anvanda en sarskild kvot vid placering i kommunala skolor

90 2 Innehallsforteckning Sammanfattning 3 1 Forslag till lag om sarskild kvot vid placering av elever i vissa kommunala skolor 4 2 Tidigare och pagdende utredningar om kommuners mojligheter att placera elever vid andra skolenheter an de narliggande 5 3 Strukturella faktorer paverkar skolans uppdrag 6 4 Nuvarande reglering Vilka regler galler for placering av elever i kommunala skolor? Vad innebar direkt och indirekt diskriminering? 10 5 En mojlighet for kommuner att ha en sarskild kvot vid placering av elever i vissa skolor ska inforas 12 6 Ikrafttradande- och overgingsbestammelser 20 7 Konsekvenser Konsekvenser for kommunerna Konsekvenser for staten Konsekvenser for foretag Konsekvenser for jamstalldhet mellan flickor och pojkar Konsekvenser for elever Sveriges medlemskap i Europeiska unionen 21 8 Forfattningskommentar 21 Referenser 25

91 3 Sammanfattning I denna promemoria foreslas att det infors en mojlighet for kommuner att Ora undantag fran narhetsprincipen vid placering av elever i vissa kommunala skolor. Syftet är att motverka konsekvenserna av boendesegregation mot bakgrund av att antalet elever i svenska skolvasendet okat stort under senare Ir. Mojligheten till undantag fran narhetsprincipen ska vara begransad till en viss andel av platserna en sarskild kvot vid en eller flera av kommunens skolenheter. Bestammelser om denna mojlighet ska finnas i en sarskild lag med begransad giltighetstid. Enligt den tidsbegransade lagen ska en kommun vid placering av elever i skolenheter i forskoleklassen, grundskolan eller grundsarskolan fa undanta ett antal platser i en eller flera skolenheter fran den fordelning som ska goras enligt skollagens bestammelser och Pita dessa platser utgora en sarskild kvot. Platserna inom en sarskild kvot ska fordelas till elever vars vardnadshavare onskar att de ska ga vid den aktuella skolenheten. Lagen ska trada i kraft den 1 februari 2018 och galla till och med 2021.

92 4 1 FOrslag till lag om sarskild kvot vid placering av elever i vissa kommunala skolor Harigenom foreskrivs foljande. 1 En kommun far vid placering av elever i skolenheter i forskoleklassen, grundskolan eller grundsarskolan undanta ett antal platser i en eller flera skolenheter frail den fordelning som ska goras enligt 9 kap. 15 forsta stycket, 10 kap. 30 forsta stycket respektive 11 kap. 29 forsta stycket skollagen (2010:800) och lata dessa platser utgora en sarskild kvot. Det antal platser som ingar i den sarskilda kvoten vid en viss skolenhet far uppga till hogst fern procent av det hogsta antal clever som kommunen beslutar ska tas emot vid skolenheten. 2 Kommunen ska fordela de platser som ingar i den sarskilda kvoten till elever vars vardnadshavare onskar att de ska ga vid den aktuella skolenheten enligt grunder som kommunen beslutar. 3 En elev som tilldelas en plats vid en viss skolenhet morn den sarskilda kvoten har samma ratt att ga kvar vid skolenheten som en elev som placerats dar enligt bestammelserna i skollagen (2010:800). 4 En kommun som tillampar denna lag ska anmala detta till Statens skolinspektion. 5 Ett beslut enligt denna lag far inte overklagas. Bestammelser om laglighetsprovning finns i 10 kap. kommunallagen (1991:900). 1. Denna lag trader i kraft den 1 februari Lagen upphor att galla vid utgangen av 2021.

93 5 2 Tidigare och pagaende utredningar om kommuners mojligheter att placera elever vid andra skolenheter an de narliggande Utredningen om utbildning for nyanlanda foreslog i sitt delbetankande Plats for nyanlanda i fler skolor (SOU 2016:9) att en permanent reglering ska inforas i skollagen som medger undantag fran bestammelserna om placering enligt vardnadshavarnas onskemal och elevers berattigade krav pa en placering nara hemmet. Enligt utredningens forslag ska en kommun, nar det galler grundskolan och grundsarskolan, fa Ora undantag fran bestammelserna om placering enligt vardnadshavarnas onskemal och elevers berattigade krav pa en placering nara hemmet, om det finns sarskilda skal med hansyn till kommunens mottagande av nyanlanda clever eller andra elever som varit bosatta i landet en kortare tid. Vidare foreslogs att en kommun nar det galler forskoleklassen ska fa Ora undantag fran bestammelserna om placering enligt vardnadshavarnas onskemal och elevers berattigade krav pa en placering nara hemmet, om det finns sarskilda skal med hansyn till kommunens mottagande av elever som varit bosatta i landet en kortare tid. Dessa forslag kritiserades av flera remissinstanser och har inte lett till lagstiftning. Regeringen har gett en kommitte 2015 ars skolkommission i uppdrag att lamna forslag som syftar till hojda kunskapsresultat, forbattrad kvalitet i undervisningen och en okad likvardighet i skolan (dir. 2015:35). Skolkommissionen ska bl.a. analysera orsakerna till de fallande skolresultaten och redovisa en samlad problembild och utifran denna foresla nationella malsattningar samt lamna forslag till en langsiktig plan med utvecklingsomraden som utgar fran de nationella malsattningarna och lamna forslag inom de identifierade utvecklingsomradena. Skolkommissionen har i sitt delbetankande Samling for skolan Nationella malsattningar och utvecklingsomraden for kunskap och likvardighet (SOU 2016:38 s. 97) foreslagit som en overgripande malsattning att likvardigheten ska forbattras. Som delmal har kommissionen foreslagit att grundskolorna ska ha en jamnare elevsammansattning med avseende pa familjebakgrund, att sambandet mellan elevernas familjebakgrund ska minska och att skillnaderna i kunskapsresultat ska minska. Kommissionen redovisar i betankandet aven sin bedomning nar det atgarder mot skolsegregation och ett likvardigt skolval (SOU 2016:38 s. 126 ff.). Enligt kommissionen är utvecklingen mot alit storre skillnader i skolornas elevsammansattning med avseende pa socioekonomisk bakgrund oroande. Kommissionen ser ett behov av att utveckla en modell som mojliggor val av skola samtidigt som segregation och minskad likvardighet motverkas. Det foreslas att ett obligatoriskt skolval som kombineras med relevant och allsidig information till clever och yardnadshavare bor overvagas. Aven regelverket for skolplacering bor enligt

94 6 kommissionen ses over. Kommissionen anser vidare att det bor overvagas att infora en bestammelse om att huvudmannen och rektorn ska verka for att skolenheter, klasser och arbetsenheter ska ha en sa bred social sammansattning som mojligt. Kommissionen avser att aterkomma med forslag till atgarder i sitt slutbetankande, som ska lamnas till regeringen senast den 20 april Strukturella faktorer p5verkar skolans uppdrag Skolsegregationen har okat En av de grundlaggande principerna for det svenska skolvasendet är att alla elever har ratt till en likvardig utbildning. Enligt skollagen (2010:800) ska elever ges stod och stimulans sa att de utvecklas sa langt som mojligt. En strayan ska vara att uppvaga skillnader i elevernas forutsattningar att tillgodogora sig utbildningen. I utbildningen ska hansyn tas till elevernas olika behov (1 kap. 4 ). Utbildningen ska vara likvardig oavsett var den anordnas (1 kap. 9 ). Skolsegregationen har dock okat, saval i bemarkelsen att skillnaderna i kunskapsresultaten mellan olika skolor okar, som i att den socioekonomiska och etniska bostadssegregationen befasts i skolorna (SOU 2016:38). Enligt en studie fran Skolverket har skolorna blivit mer homogena framfor allt nar det galler uppdelningen mellan clever med svensk och utlandsk bakgrund. Den storsta nivan pa skolsegregation baserad pa svensk eller utlandsk bakgrund finns i storstader och har okat mer eller mindre kontinuerligt under perioden , fran ungefar 27 till 32 procent (Skolverket, 2012a). Den av regeringen tillsatta Skolkommissionen anser att det är viktigt att motverka de negativa effekter som segregation kan leda till for enskilda elever, men ocksa for samhallet i stort (SOU 2016:38). I ett samhalle dar clever fran olika bakgrund i storre utstrackning gar i olika skolor finns risk for att toleransen mellan olika samhallsgrupper minskar och att skolans mal att formedla en gemensam vardegrund forsvaras. Att blanda elever med olika social och kulturell bakgrund pa samma skolor och i samma klassrum kan saledes ha ett samhalleligt varde utover hur kunskapsresultaten eventuellt paverkas (Skolverket, 2012a). Enligt Skolverket har aven betydelsen av vilken skola som en elev har gin i, den s.k. skolnivieffekten, okat. Skolnivaeffekten är effekten pa elevernas betyg beroende av skolans socioekonomiska sammansattning. Det vill saga elevernas prestation i olika skolor aven efter det att hansyn har tagits till elevernas socioekonomiska bakgrund (samt kon och utlandsk bakgrund). Elever fran skolor dar andelen med hogutbildade foraldrar är hogre tenderar att prestera battre an elever pa skolor dar andelen med hogutbildade är lagre. Skolverkets tes till denna utveckling

95 7 är att det har skett en okad sortering av elever mellan skolor utifran variabler som studiemotivation och engagemang. Detta är en form av dold selektion, dar elever som är mer studiemotiverade och har mer padrivande foraldrar, oavsett deras socioekonomiska bakgrund, i okad utstrackning samlas pa vissa skolor. Skolnivaeffekten forstarks sedan ytterligare av kamrateffekter och lararforvantningar (Skolverket 2012a). En av de mest utsatta elevgrupperna inom skolvasendet nar det galler att na behorighet till gymnasieskolans nationella program utgors av nyanlanda eleven Elever med utlandsk bakgrund är en heterogen grupp &dr foraldrarnas utbildningsbakgrund och tiden i svensk skola paverkar den enskildes forutsattningar att na grundskolans kunskapsmal. Aven elever vars foraldrar har lagre utbildning nar behorighet till gymnasieskolans nationella program i lagre utstrackning an andra elever, oavsett om eleven har migrationsbakgrund eller ej (Skolverket, 2015, 2016b). Det rdder en anstrangd situation pii mdnga skolor Manga svenska skolor har en anstrangd situation dar det ofta rider brist pa saval legitimerade och behoriga larare som lokaler. Skalen till detta Ilan& t.ex. fran den generella bristen pa larare i Sverige och pa den demografiska situationen, dar antalet barn okat under de senaste aren, men aven 2015 ars asylmottagande med ett kraftigt Okat antal asylsokande barn (se t.ex. SCB:s befolkningsstatistik, Enligt Skolverket tar tio procent av samtliga skolor i Sverige emot halften av alla nyanlanda elever och 75 procent av eleverna finns i 25 procent av skolenheterna (Skolverket, 2016). Skolkommissionen (SOU 2016:38) anser att det är oroande att det ofta är de minst erfarna lararna och rektorerna, matt i antal ar i yrket, som är verksamma vid de mest utsatta skolorna enligt rapporter fran bl.a. Skolverket. Enligt Skolkommissionen är ocksa andelen legitimerade larare och andelen larare med pedagogisk hogskoleexamen lagre i de mest utsatta skolorna. Det finns en risk for att forvantningarna pa eleverna blir lagre och att nivan pa undervisningen anpassas nedat i skolor dar en stor majoritet av eleverna har kortutbildade foraldrar enligt studier fran OECD som Skolkommissionen refererar till i sitt betankande. Sammantaget innebar detta utmaningar for skolan, vissa skolor tar i dagslaget ett betydligt stone ansvar an andra och det finns risker att det uppstar kvalitetsskillnader i undervisningen mellan skolor. Manga huvudman har ett system for att fordela resurser efter behov och darigenom skapa mer lika forutsattningar for undervisningen i olika skolor. Enligt Statens skolinspektion fordelar kommuner resurser ofta framst efter elevers migrationsbakgrund, trots att betygsstatistiken visar att andra faktorer, framst foraldrarnas utbildningsbakgrund, har storre inverkan pa kunskapsresultaten. For att 'Oka mojligheten till likvardig

96 8 utbildning maste enligt Skolinspektionen hogre anslag kombineras med andra atgarder (Skolinspektionen, 2014). Vissa kommuner med manga nyanlanda elever har forlagt forberedelseklasser till skolor med overvagande andel elever fodda i Sverige. Dar erbjuds de nyanlanda eleverna sedan att ga kvar. Detta bidrar till att elevsammansattningen blir mindre homogen med hansyn till elevernas bakgrund an di motsvarande verksamhet forlaggs till skolor i omraden med stor andel utlandsfodda elever (Skolinspektionen, 2014). Vidtagna insatser for att starka likvdrdigheten De lokala forutsattningarna ser olika ut i olika kommuner och i manga kommuner kan det kravas fler insatser an dagens for att kommunen ska kunna erbjuda alla elever en likvardig utbildning av hog kvalitet. For att langsiktigt forbattra en skolas mojligheter att erbjuda sina elever en likvardig och kvalitativt god utbildning är det viktigt att huvudmannen aktivt arbetar med de atgarder som forskning och beprovad erfarenhet identifierat som viktigast i detta avseende. Det vill saga t.ex. legitimerade och behoriga larare som anpassar sin undervisning efter malgruppen, det pedagogiska ledarskapet, hoga forvantningar pa varje elev, sarskilt stod, systematiskt kvalitetsarbete och att fordela resurser efter behov (se t.ex. Skolinspektionen 2010, Skolverket 2011, 2012b, 2014, 2016). Regeringen har initierat ett flertal olika insatser for att stodja huvudmannen i detta arbete, t.ex. satsningar pa larare (bl.a. okade medel till karriarsteg, insatser for att Oka lararyrkets attraktivitet, kompetensutvecklingsinsatser for larare, rektorer och annan personal i skolan, samt statsbidrag till huvudmannen for att anstalla fler i lagstadiet). Regeringen har aven beslutat om forstarkningar for elevhalsan, speciallararutbildningen och specialpedagogutbildningen, samt om satsningar pa samverkan for basta skola och sarskilda insatser for att starka utbildningens kvalitet for nyanlanda elever och elever med annat modersmal an svenska. Nuvarande reglering om skolplacering utifran narhetsprincipen framjar dock inte regeringens malsattning att ansvaret for att ge nyanlanda elever de basta forutsattningarna for sin kunskapsutveckling ska delas av flera skolor. Som ett led i regeringens arbete att battre nyttja skolans samlade resurser foreslog regeringen varen 2016 i propositionen Fler elever i fler skolor (prop. 2015/16:184) sadana andringar i skollagen som skulle mojliggora for regeringen att meddela foreskrifter om att en huvudman for en fristiende skola som anvander kotid som urvalsgrund ska fa valja att ta emot ett begransat antal elever per lasar (sarskild kvot) som ges foretrade framfor ovriga sokande. Den sarskilda kvoten ska avse elever som varit bosatta i landet kortare tid an tva ar fore starten av det aktuella lasaret. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens forslag och regeringen har meddelat de aktuella foreskrifterna (bet. 2016/17:UbU3, rskr. 2016/17:5, forordningen [2016:910] om sarskild kvot i fristlende

97 9 skolor). Det behovs dock ytterligare insatser for att huvudmannen ska kunna ge alla clever en likvardig utbildning. 4 Nuvarande reglering 4.1 Vilka regler galler for placering av elever i kommunala skolor? I skollagen (2010:800) finns bestammelser om hur kommunen ska organisera sin grundskola och grundsarskola med hansyn till kommunikationerna mellan hemmet och skolan. Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskola beakta vad som är andamalsenligt fran kommunikationssynpunkt for eleverna (10 kap. 29 forsta stycket). For grundsarskolan galler en motsvarande bestammelse (11 kap. 28 forsta stycket). Daremot finns inte nagon motsvarande bestammelse for forskoleklassen. Bestammelserna innebar att elevernas intresse av att behtiva lagga ned sa lite tid som mojligt pa att ta sig till skolan alltid maste vara en betydelsefull faktor vid planeringen och utformningen av skolverksamheten i kommunen. Enligt forarbetena maste avvagningar manga ganger goras t.ex. mellan vissa elevers intresse av en kort skolvag och vikten av att skolorna far en rationell storlek. Det har inte ansetts mojligt att ge nagra detaljerade foreskrifter for hur dessa avvagningar ska goras, men det är kommunernas skyldighet att alltid finna sadana losningar som ger varje elev en situation som vid en samlad bedomning av omstandigheterna framstar som rimlig for eleven (se prop. 1990/91:115 s. 73 och prop. 2009/10:165 s. 738). Bestammelser om hur en kommun ska placera eleverna i sin grundskola i olika skolenheter finns i 10 kap. 30 skollagen. En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter dar elevens vardnadshavare onskar att eleven ska ga. Om den onskade placeringen skulle medfora att en annan elevs berattigade krav pa en placering vid en skolenhet nara hemmet asidosatts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet (10 kap. 30 forsta stycket). Kommunen far annars franga elevens yardnadshavares onskemal endast om den onskade placeringen skulle medfora betydande organisatoriska eller ekonomiska svarigheter for kommunen eller det är nodvandigt med hansyn till Ovriga elevers trygghet eller studiero (10 kap. 30 andra stycket). Motsvarande bestammelser galler for grundsarskolan (11 kap. 29 ). Detsamma galler for forskoleklassen, med undantag for att det inte finns nagon mojlighet att franga ett onskemal om placering vid en viss skolenhet med hansyn till ovriga elevers trygghet eller studiero (9 kap. 15 ).

98 10 Bestammelserna om att ett onskemal om placering vid en viss skolenhet inte far ga ut over ett annat barns berattigade krav pa en placering vid en skolenhet nara hemmet blir tillampliga awn nar en annan elevs vardnadshavare inte framstallt nagot onskemal om placering. Om det finns en skola nara hemmet har elever, vilkas vardnadshavare inte framstallt nagot onskemal, ran att bli placerade dar. Om det inte finns *on skola nara hemmet maste kommunen i enlighet med den princip som kommit till uttryck i 10 kap. 29 forsta stycket anda beakta vad som är andamalsenligt fran kommunikationssynpunkt for eleven. I vissa fall kan flera skolor bedomas som likvardiga fran kommunikationssynpunkt aven om de inte ligger pa samma avstand fran hemmet. Eleven far dock inte drabbas av en allvarlig forsamring betraffande sin skolvag. Det normala bor vara att elever och vardnadshavare gor ett aktivt val. For elever vars familjer av nagot skal inte valjer skola for sitt barn ska kommunen med hansyn till berorda elevers skolvag finna den basta samlade losningen. I situationer da flera onskat bli placerade i en skola an det finns plats for i skolan ska samma principer vid urvalet galla som da nagot onskemal inte framstallts. En elev som inte kan beredas plats i den skola som vardnadshavaren valt kan komma att paverka urvalet till en annan skola. I sadana situationer maste kommunen hitta den basta losningen for alla berorda elever (prop. 1992/93:230 s. 57 och s. 73 och prop. 2009/10:165 s. 378 och s. 739). Varken i lagen eller i dess forarbeten definieras vad som avses med uttrycket "nara hemmet". Inneborden far antas vara beroende av de lokala forhallandena. Det blir darfor upp till varje kommun att bestamma vilka kriterier som ska galla med beaktande av faktorer som t.ex. elevernas alder och avstandet mellan hemmet och olika tillgangliga skolenheter. En elev har inte en ovillkorlig ratt att bli placerad vid den skolenhet som ligger narmast hemmet. De elever som bor narmast en viss skolenhet kan inte bara av detta skal ges foretrade framfor andra sokande i kommunen (se Hogsta forvaltningsdomstolens avgorande HFD 2015 ref. 50). Bestammelserna forutsatter att kommunen gor ett urval av de elever som maste placeras i en annan skolenhet an den onskade. Hur ett sadant urval ska goras är inte narmare reglerat i skollagen. Kommunen har en viss frihet att bestamma vilka kriterier som ska laggas till grund for prioriteringen. Ett grundlaggande krav är att urvalet sker pa ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande satt och med hansyn till vad som sammantaget är bast for samtliga elever (se HFD 2015 ref. 50). 4.2 Vad innebar direkt och indirekt diskriminering? I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestammelser om forbud mot diskriminering i samband med utbildning. Med direkt diskriminering avses att nagon missgynnas genom att behandlas samre an nagon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jamforbar

99 11 situation, om missgynnandet har samband med bl.a. etnisk tillhorighet (1 kap. 4 1 diskrimineringslagen). Med indirekt diskriminering avses att nagon missgynnas genom tillampning av en bestammelse, ett kriterium eller ett forfaringssatt som framstar som neutralt men som kan komma att sarskilt missgynna personer med bl.a. viss etnisk tillhorighet, savida inte bestammelsen, kriteriet eller forfaringssattet har ett berattigat syfte och de medel som anvands är lampliga och nodvandiga for att uppna syftet (1 kap. 4 2 diskrimineringslagen). Med etnisk tillhorighet avses i diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfarg eller annat liknande forhallande (1 kap. 5 5 diskrimineringslagen). Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen fir inte diskriminera nagot barn eller nagon elev som deltar i eller soker till verksamheten (2 kap. 5 diskrimineringslagen). Diskrimineringslagen genomfor bl.a. radets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomforandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Enligt direktivet Mr det inte forekomma nagon direkt eller indirekt diskriminering pa grund av ras eller etniskt ursprung (artikel 2.1). Direkt diskriminering ska anses forekomma ndr en person pa grund av ras eller etniskt ursprung behandlas mindre formanligt an en annan person behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jamforbar situation (artikel 2.2 a). Indirekt diskriminering ska anses forekomma ndr en skenbart neutral bestammelse eller ett skenbart neutralt kriterium eller forfaringssatt sarskilt missgynnar personer av en viss ras eller ett visst etniskt ursprung jamfort med andra personer, om inte bestammelsen, kriteriet eller forfaringssattet objektivt motiveras av ett berattigat mai och medlen for att uppna detta är lampliga och nodvandiga (artikel 2.2 b). Av EU-domstolens praxis framgar att det inte kravs att den mindre forminliga behandlingen eller det sarskilda missgynnandet inkraktar pa rattigheter eller beratigade intressen. EU-domstolen har ansett att en at- Ord som innebar mindre formanlig behandling av invanarna i en stadsdel jamfort med invanarna i andra omraden utgor direkt diskriminering om det visar sig att atgarden har inforts eller uppratthillits av skäl som hanger samman med det etniska ursprung som är gemensamt for de fiesta av invanarna i den aktuella stadsdelen (EU-domstolens dom den 16 juli 2015 i mai C-83/14).

100 12 5 En mojlighet f6r kommuner att ha en sarskild kvot vid placering av elever i vissa skolor ska inforas Forslag: En sarskild lag med begransad giltighetstid ska inforas. Enligt den sarskilda lagen ska en kommun vid placering av elever i skolenheter i forskoleklassen, grundskolan eller grundsarskolan fa undanta ett antal platser i en eller flera skolenheter fran den fordelning som ska goras enligt skollagens bestammelser och lata dessa platser utgora en sarskild kvot. Det antal platser som ingar i den sarskilda kvoten vid en viss skolenhet far uppga till hogst fern procent av det hogsta antal elever som kommunen beslutar ska tas emot vid skolenheten. Kommunen ska fordela de platser som ingar i den sarskilda kvoten enligt grunder som kommunen beslutar. En elev som tilldelas en plats vid en viss skolenhet inom den sarskilda kvoten ska ha samma ratt att ga kvar vid skolenheten som en elev som placerats dar enligt bestammelserna i skollagen. Beslut enligt den sarskilda lagen ska inte fa overklagas enligt forvaltningslagen. Lagen ska dock innehalla en upplysning om mojligheten till laglighetsprovning enligt kommunallagen. Skalen for forslaget Det heir finnas en mojlighet for en kommun att Ora undantag frdn ndrhetsprincipen vid placering av elever i kommunens skolor De principer som galler for statens styrning av skolvasendet och ansvarsfordelningen mellan staten och huvudmannen innebar att huvudmannen ansvarar for att verksamheten genomfors inom de ramar som riksdagen och regeringen har lagt fast. Kommuner och andra huvudman ska besluta om hur skolan ska organiseras och administreras samt hur resurserna ska fordelas och disponeras. Huvudmannen svarar bl.a. for en andamalsenlig organisation av skolverksamheten och for att det finns lokaler, utrustning och personal (prop. 1990/91:18 s 20 ff.). I detta ligger att varje kommun beslutar om vilka skolenheter som ingar i kommunens skolorganisation och deras lokalisering och dimensionering. I skollagen anges aven att kommuner ska fordela resurser till utbildning inom skolvasendet efter barnens och elevernas olika forutsattningar (2 kap. 8 a ). Att resurser viktas och fordelas utifran dessa grunder är enligt forarbetena ett mycket viktigt instrument for att uppna likvardighet i utbildningen (prop. 2013/14:148 s. 19 ff.). Kommunerna kan d. behova ta hansyn till socioekonomiska faktorer.

101 13 Varje kommun har saledes ett ansvar for att alla elever i dess skola ges en likvardig utbildning oavsett vilken av kommunens skolenheter eleven gar i. Hur eleverna fordelas mellan en kommuns skolenheter paverkar kommunens forutsattningar att ge alla elever en likvardig utbildning oavsett deras bakgrund, forutsattningar och behov. Sammansktningen av elevgruppen med avseende pa elevernas behov och forutsattningar paverkar skolornas forutsattningar att leva upp till skollagens ml om likvardig utbildning av hog kvalitet. En fordelning av resurser mellan olika skolenheter utifran elevers behov och forutsattningar kan motverka sadana konsekvenser, men om detta inte är tillrdckligt kan det finnas ett behov av att aven paverka hur eleverna placeras vid skolenheterna. Enligt Skolkommissionen är det vardefullt att skolan är en motesplats for elever med olika bakgrund och forutsattningar (SOU 2016:38). Utover detta kan kamrateffekter och lararforvantningar forstarka den okande skolnivaeffekten, vilket kan missgynna vissa elevers studieresultat (Skolverket 2012a). Mest utsatta är vissa skolor som har strukturella utmaningar sa som att de är belagna i ett omrade dar befolkningen i hogre grad har lagre utbildning eller är beroende av forsorjningsstod och dar farre elever blir behoriga till gymnasieskolans nationella program an i andra bostadsomraden. Om skolans elever i lagre grad har svenska som modersmal och foraldrarna annu inte har starka kunskaper i svenska, innebar det forutsattningar som skolan maste ta hansyn till i undervisningen och i kontakten med foraldrarna. Det kan t.ex. behovas fler larare med kompetens inom svenska som andrasprak, studiehandledare pa modersmal, elevhalsopersonal och studievagledare med interkulturell kompetens och tolkar. For att kunna erbjuda en kvalitativ och likvardig utbildning behover skolan ta hansyn till en elevgrupps storlek och sammansattning och det kan t.ex. finnas behov av undervisning i mindre grupper. Skolor som i dag har tagit emot manga nyanlanda elever kan behova avlastas temporart och ges tillfälle att arbeta med sin nuvarande elevgrupp och inte standigt behova organisera om sin verksamhet for att kunna ta emot nytillkomna elever. For att bade de clever som borjar i den svenska skolan liksom de elever som redan gar i skolor med hog belastning ska ges de basta mojligheterna att na kunskapskraven, kan den kommunala huvudmannen behova utnyttja sina samlade resurser mer effektivt. Detta inbegriper att en kommun utover att styra olika former av resurser till en viss skolenhet aven kan behova styra placeringen av elever pa ett satt som inte dr forenligt med nuvarande reglering. Om fler skolor i en kommun tar emot elever med en socioekonomiskt utsatt bakgrund kan skolor i de mest utsatta omradena ges Ware

102 14 forutsattningar att leva upp till skollagens mil om likvardig utbildning av hog kvalitet och de samlade resurserna utnyttjas battre. Darmed ges fler elever ges 'Dame forutsattningar att utvecklas sa langt som mojligt enligt kunskapskraven. En kommuns forutsattningar att framja en jamnare fordelning av eleverna mellan kommunens skolenheter begransas dock av dess skyldighet enligt skollagen att ta hansyn till alla elevers berattigade krav pa en skolplacering nara hemmet den s.k. narhetsprincipen. Aven alla elevers mojlighet att fritt valja skola begransas av narhetsprincipen. I enlighet med dessa bestammelser placeras clever i stor utstrackning i en kommunal skola i sitt naromrade. Det är t.ex. inte ovanligt att nyanlanda bosatter sig i omraden dar andelen boende med liknande bakgrund redan är hog. I manga kommuner innebar detta att boendesegregationen aterspeglas aven i skolorna. Om det finns fler elever inom upptagningsomradet an som kan beredas plats i skolan med bibehallen kvalitet, kan kommunen behova erbjuda elever en plats i en annan skola. En kommun kan enligt gallande regler pa frivillig vag placera elever i skolenheter som inte ligger nara hemmet om elevens vardnadshavare accepterar ett erbjudande om en sadan placering. En sadan losning forutsatter dock att inte andra clever maste ges foretrade med hansyn till sina berattigade krav pa en placering nara hemmet. Det är dock viktigt att framhalla att det redan i dag är mojligt for en kommun att inom ramen for de nuvarande bestammelserna i skollagen vidta atgarder for att framja en jamnare fordelning av elever genom t.ex. planering, resursfordelning och informationsinsatser. Ett satt att skapa en jamnare elevsammansattning kan vara att t.ex. lagga ned en skolenhet i ett socioekonomiskt utsatt omrade och sprida eleverna pa andra skolenheter. Det är dock inte alltid realistiskt av resursskal eller onskvart pa grund av konsekvenser for eleverna t.ex. i form av langre skolvag. Dessa mojligheter bor tas tillvara sa langt som mojligt. De lokala forutsattningarna ser emellertid olika ut och att det kan finnas kommuner dar sadana insatser inte är tillrackliga for att fa till stand en jamnare fordelning av elever med hansyn till deras socioekonomiska bakgrund. Det finns darfor ett behov av att ge kommunerna stone mojlighet att fordela elever pa ett satt som tar hansyn till lokala forhallanden med syftet att framja ett battre resursutnyttjande. Det innebar att kommunernas mojlighet till placering av clever i andra skolor an de som ligger nara elevens hem bor oka jamfort med den nuvarande regleringen i skollagen.

103 15 Bestammelserna bor finnas en sdrskild tidsbegransad lag Skolkommissionen har i sitt delbetankande Samling for skolan Nationella malsattningar och utvecklingsomraden for kunskap och likvardighet (SOU 2016:38) redovisat att den ser ett behov av att utveckla en modell som mojliggor val av skola samtidigt som segregation och minskad likvardighet motverkas. Enligt kommissionen bör bl.a. ett obligatoriskt skolval overvagas och regelverket for skolplacering ses over. Kommissionen avser att aterkomma med forslag till atgarder i slutbetankandet. I avvaktan pa beredningen av Skolkommissionens kommande forslag framstar det som olampligt att nu foresla andringar i den permanenta regleringen i skollagen. Det galler i synnerhet andringar som skulle innebara avsteg fran de principer som i dag galler for placering av elever i kommunala skolor. Den undantagsreglering som nu foreslas bor i stallet vara tidsbegransad och finnas i en sarskild lag. En kommun som har borjat tillampa den sarskilda lagen bor fa fortsatta att Ora det under lagens giltighetstid. En lamplig giltighetstid är tre ar, dvs. till utgangen av Lagen ber utvarderas efter viss tid och det kan darefter avgoras hur erfarenheterna av lagen kan tas tillvara. Majligheten till undantag frdn ndrhetsprincipen bor vara begransad till en viss andel av platserna en sdrskild kvot vid en eller flera av kommunens skolenheter Syftet med den tidsbegransade lagen är att ge kommuner ett storre utrymme att lata intresset av ett effektivt resursutnyttjande och en likvardig utbildning paverka hur eleverna fordelas mellan kommunens olika skolenheter. Det kan dock inte bortses fran att skolplacering utifran narhetsprincipen har stor betydelse for manga manniskor. Avstandet mellan skolan och hemmet har stor praktisk betydelse for bade eleverna och deras vardnadshavare. Det är darfor inte lampligt att ge kommuner mojlighet att helt franga narhetsprincipen. Som framgar ovan finns det ocksa redan enligt gallande bestammelser mojligheter for kommunen att framja en jamnare fordelning av elever. Den mojlighet att Ora undantag fran placering enligt narhetsprincipen som nu foreslas bor utgora ett komplement till dessa atgarder som en kommun kan anvanda nar de mojligheter att motverka skolsegregation som redan finns enligt skollagen inte är tillrackliga. Den bet- darfor bara galla ett begransat antal platser vid en eller flera av kommunens skolenheter. Metjligheten att tillampa en sarskild kvot bor sta oppen for varje kommun som bederner att en sadan kvot kan tillgodose ett behov av en jamnare fordelning av eleverna mellan kommunens skolenheter. Det belr darfor inte galla nagra sarskilda villkor for att en kommun ska fa tillampa den sarskilda lagen, utan det bor vara kommunens ansvar att Ora en bedomning av behovet med hansyn till lokala forhallanden.

104 16 Den 1 november 2016 tradde forordningen (2016:910) om sarskild kvot i fristaende skolor i kraft. Vid urval till en fristaende forskoleklass, grundskola eller grundsarskola Hr huvudmannen avsatta ett begransat antal platser per lasar for vissa elever (sarskild kvot) som ges foretrade framfor de &riga sokande. Dessa platser Br dock motsvara hogst fem procent av det hogsta antal elever som huvudmannen har beslutat att den fristiende skolan har mojlighet att ge utbildning med bibehallen god kvalitet under det aktuella lasaret. Det saknas underlag for att havda att en annan storlek pa en motsvarande sarskild kvot i kommunala skolor skulle vara mer lamplig. I avsaknad av tillrackligt underlag for nagon annan slutsats bor aven i kommunala skolor en sadan kvot utgora hogst fem procent av det hogsta antal elever som kommunen bedomer kan tas emot vid en viss skolenhet. Det ãr kommunen som avgor hur manga platser som ska finnas vid en viss skolenhet. Det kan t.ex. vara mojligt for kommunen att utoka antalet platser vid en viss skolenhet och reservera de tillkommande platserna for sokande inom den sarskilda kvoten. Det bor dock inte finnas nagot hinder for kommunen att avsatta ett antal av de befintliga platserna vid en skolenhet till en sarskild kvot aven om det innebar att vissa elever som annars sannolikt hade placerats dar med hansyn till avstandet fran hemmet maste placeras vid andra skolenheter. En huvudman kan dock inte skapa en kvot genom att omplacera elever som redan har fatt plats vid en skolenhet. En elev som har fan en placering vid en viss skolenhet har som huvudregel eau att ga kvar och kan bara omplaceras till en annan skolenhet mot vardnadshavarnas onskemal om det skulle medfora betydande organisatoriska eller ekonomiska svarigheter for kommunen att lata eleven ga kvar eller det är nodvandigt av hansyn till Ovriga elevers trygghet och studiero (9 kap. 14, 10 kap. 31, och 11 kap. 30 skollagen). En kommun maste vid sitt beslut att inratta en sarskild kvot beakta att barnets basta ska vara utgangspunkt i all utbildning och annan verksamhet enligt skollagen som rot- barn (1 kap. 10 ). Detta forutsatter att en bedomning Ors av vilka konsekvenser beslutet kan H for de barn som kan beroras (prop. 2009/10:165 s. 230). En sarskild kvot har saledes storst betydelse vid placering av clever infi5r en kommande lasarsstart. Inf.& lasarsstarten maste kommunen bedoma hur manga platser som ska finnas vid varje skolenhet. Det bor dock inte narmare regleras i lagen. Om en kommun under pagaende lasar maste utoka antalet platser i sitt skolvasende pa grund av en plotslig tillstromning av ett stort antal nya clever bor kommunen vara oforhindrad att faststalla en ny kvot. Vilka elever ska ingd i kvoten? Nar det galler vilka elever ska inga i en sarskild kvot bor kommunen ha frihet att Ora overvaganden med hansyn till lokala forutsattningar. Vilka

105 17 faktorer som kan anses relevanta maste kunna anpassas till lokala forhallanden. Det är darfor inte lampligt att i den tidsbegransade lagen ange narmare hur kommunen ska bestamma vilka elever som ska inga i den sarskilda kvoten. En utgangspunkt bor dock vara att ett system med sarskild kvot ska starka mojligheten for fler elever att ga i den skola deras vardnadshavare valjer. Kommunen bör darfor bara kunna placera elever vid en skolenhet med sarskild kvot vilkas vardnadshavare viii att de ska ga dar. Som en led I att ge alla elever de basta forutsattningarna for en likvardig utbildning maste kommunen vinnlagga sig om an ge samtliga elever den information som kravs for att de ska kunna Ora ett informerat och aktivt skolval. En kommun som valjer att tillampa den tidsbegransade lagen kan forutsattas Ora det som en led i en strategi for att motverka en segregationsproblematik och dess konsekvenser. Nagon sarskild reglering av hur kommunen bor informera behovs darfor inte. Diskrimineringslagstiftningen kan innebara begransningar av hur kommunen kan besluta om en sarskild kvot med tillampning av den tidsbegransade lagen. Som framgar ovan leder de nuvarande bestammelserna i skollagen om placering av elever i kommunala skolor till att elever i stor utstrackning placeras i en skola i sitt naromrade. En kommun som i stallet tillampar den sarskilda tidsbegransade lagen kan lagga storre vikt vid andra urvalskriterier an narheten mellan hemmet och skolan i syfte att framja en likvardig utbildning i samtliga skolenheter i kommunen. Beroende pa hur sadana kriterier utformas kan de sagas gynna vissa elever framfor andra. Det maste anses utgora direkt diskriminering enligt diskrimineringslagen att vissa elever behandlas mindre formanligt an andra vid urval till en viss skolenhet i syfte att uppna en viss fordelning av eleverna med hansyn till deras etniska tillhorighet (jfr NJA 2006 s. 683 som gallde antagning till hogskoleutbildning). De elever som anses som nyanlanda enligt definitionen i 3 kap. 12 skollagen är i stor utstrackning elever som med diskrimineringslagens synsatt har ett annat etniskt ursprung an svenskt. Det ãr darfor inte lampligt att kvoten begransas till att avse sadana nyanlanda eleven Oavsett ett kriteriums neutrala utformning är bestammelserna om direkt diskriminering tillampliga om etniska overvaganden i faktisk mening i nagon man laggs till grund for ett beslut om urval. Daremot innebar det inte direkt diskriminering att tillampa urvalskriterier som syftar till en jarnnare fordelning av elever med hansyn till t.ex. socioekonomisk bakgrund. Ett urval som Ors pa grundval av andra faktorer an de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna, t. ex. etnisk tillhorighet, är neutralt i forhallande till dessa. Kommunen ar redan skyldig enligt skollagen att fordela resurser efter elevernas olika forutsattningar

106 18 och behov och kan di behova ta hansyn till socioekonomiska faktorer (se 2 kap. 8 a skollagen och prop. 2013/14:148 s. 19 ff.). Med hansyn till att det kan finnas samband mellan socioekonomisk status och utlandsk bakgrund kan det dock inte uteslutas att urvalskriterier som tar hansyn till socioekonomiska faktorer nagon gang skulle kunna anses som ett missgynnande i den mening som avses i definitionen av indirekt diskriminering. Ett sadant forfaringssatt star emellertid inte i strid med diskrimineringsforbudet om det har ett berattigat syfte och är ett lampligt och nodvandigt medel for att uppna detta. Som exempel kan det tankas en kommun dar det finns saval socioekonomiskt utsatta som gynnade bostadsomraden och dar skolenheterna är belagna sa att elever fran respektive omrade gar i olika skolor. Om skolan i ett gynnat omrade är popular bland de boende i naromradet kan en fordelning av eleverna utifran narhetsprincipen Ora det mycket svart eller till och med omojligt for elever fran det utsatta omradet att valja den skolan. Kommunen kan di, med foreliggande forslag, inratta en sarskild kvot vid antagning till den populara skolan och ge elever fran utsatta omraden, som annars skulle vara hanvisade till skolenheter med samre strukturella forutsattningar, fa foretrade Mom kvoten. Eleverna kan i detta exempel valjas ut efter var de är bosatta i kommunen med hansyn till faktorer som t.ex. skillnader i utbildningsbakgrund i olika bostadsomraden eller genomsnittliga kunskapsresultat och andelen behoriga larare vid olika skolenheter. Om kommunen anvander ett system med upptagningsomraden for varje skolenhet kan kvoten vid en viss skolenhet omfatta clever fran en annan skolenhets upptagningsomrade. Ett kvotsystem som utformas med hansyn till sadana faktorer i syfte att motverka negativa konsekvenser av boendeoch skolsegregation maste anses ha ett sadant berattigat syfte som kravs for att vara forenligt med diskrimineringslagstiftningen. Ett mer konkret exempel kan beskrivas pa foljande sat. A-skolan är en kommunal grundskola som har plats for totalt 600 elever i samtliga arskurser som finns vid skolenheten. Skolan är popular med goda elevresultat och vid varje lasarsstart fylls platserna av elever som bor i skolans relativa narhet. I kommunen finns ocksa B-skolan, som ligger bland bostadsomraden med svagare socioekonomisk situation och har samre elevresultat. Kommunen vill darfor att elever som normalt sett tillhor B- skolans upptagningsomrade men som har onskat placering vid en annan skola, t.ex. A-skolan, ska kunna beredas plats dar, aven om denna inte har tillgangliga platser och eleven darfor placeras i B-skolan. Inf.& nasta lasarsstart beslutar kommunen att inratta en sarskild kvot vid A-skolan. Den maximala kvoten kan bli 5 procent av 600 platser, dvs. 30 platser. Kommunen beslutar att 100 elever ska tas in. Av dessa 100 platser kan 30 ges till elever som soker fran andra delar av kommunen trots bestammelserna i skollagen om foretrade for clever pa grund av deras berattigade ansprak pa en placering nara hemmet. Kommunen utformar

107 19 sina kriterier for vilka som ska tas in inom kvoten sa att clever som annars skulle hanvisas till B-skolan far foretrade. Detta innebar i sin tur att ett antal elever som skulk ha placerats i A-skolan enligt skollagens bestammelser i stallet placeras pa en annan skola. Om antalet sokande är fler an det finns platser Mom kvoten maste ett urval goras bland de sokande. Det är dock inte lampligt att i lagen ange narmare hur ett eventuellt urval av elever inom den sarskilda kvoten ska goras. Vilka kriterier som kan anses relevanta vid ett sadant urval inom kvoten maste kunna anpassas till lokala forhallanden. Det bor inte finnas nagot som hindrar att t.ex. elever som bedoms ha storst behov ges foretrade framfor andra elever vid urval Mom den sarskilda kvoten. Som framgar ovan (avsnitt 4.1) är det inte narmare reglerat i skollagen hur ett urval ska goras och att kommunen har en viss frihet att bestamma vilka kriterier som ska laggas till grund for prioriteringen. Kriterier som anses godtagbara vid urval enligt den permanenta regleringen i skollagen bor ocksa anses godtagbara vid urval inom en sarskild kvot enligt den tidsbegransade lagen. Ett grundlaggande krav är att urvalet sker pa ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande satt och med hansyn till vad som sammantaget är bast for samtliga elever (se HFD 2015 ref. 50). Tillsyn over kommunen och overklagande av kommunens beslut Statens skolinspektion har enligt skollagen tillsyn over skolvasendet (26 kap. 3 forsta stycket 1). En kommuns tillampning av den tidsbegransade lagen i dess egenskap av huvudman inom skolvasendet omfattas av Skolinspektionens tillsyn. For att underlatta tillsynen bör kommunen vara skyldig att anmala sitt beslut till Skolinspektionen. Om Skolinspektionen bedomer att kommunens verksamhet inte uppfyller de krav som foljer av lagar och andra foreskrifter har den befogenhet att ingripa i sin egenskap av tillsynsmyndighet for skolvasendet. Som framgar ovan innebar bestammelserna i skollagen att vardnadshavarnas placeringsonskemal ska frangas nar det kravs for att tillgodose andra elevers berattigade ansprak pa en placering nara hemmet. Placeringsbeslut inom en sarskild kvot som fattas med stod av den tidsbegransade lagen kommer att innebara undantag fran dessa bestammelser. Sadana beslut enligt skollagen kan inte overklagas till Skolvasendets overklagandenamnd, dit vissa andra placeringsbeslut kan overklagas. I konsekvens harmed bor inte heller placeringsbeslut Mom en sarskild kvot enligt den tidsbegransade lagen kunna overklagas till Skolvasendets overklagandenamnd. En mojlighet till rattslig provning av sadana placeringsbeslut kommer dock att finnas genom mojligheten till laglighetsprovning enligt kommunallagen (1991:900).

108 20 6 Ikrafttradande- och overgangsbestammelser Forslag: Lagen ska trada i kraft den 1 februari Skalen for forslaget Det är angelaget att den foreslagna lagen trader i kraft s snart som mojligt. Med hansyn till den tid som behovs for remittering av forslaget, beredning av forslaget inom Regeringskansliet, lagradsgranskning, riksdagens behandling av forslaget och kungorande bedoms den 1 februari 2018 som den tidigaste mojliga ikrafttradandetidpunkten. 7 Konsekvenser 7.1 Konsekvenser for kommunerna Enligt den kommunala finansieringsprincipen ska beslut som innebar nya obligatoriska uppgifter for kommunerna som regel atfoljas av en statlig finansiering via det generella statsbidraget. Av 14 kap. 3 regeringsformen framgar att en inskrankning i den kommunala sjalvstyrelsen inte bor ga utover vad som är nodvandigt med hansyn till de andamal som har foranlett den. Bestammelsen ger uttryck for en proportionalitetsprincip när det galler inskrankningar i den kommunala sjalvstyrelsen. Forslaget innebar inte att nagra nya aligganden infors for kommunerna. Den lag som foreslas inforas kommer att vara frivillig att tillampa for en kommun. Forslaget bedoms darfor inte a nagra konsekvenser for kommunernas ekonomi eller innebara nagon inskrankning av den kommunala sjalvstyrelsen. 7.2 Konsekvenser for staten Forslaget bedoms inte fa nagra konsekvenser for staten. 7.3 Konsekvenser f6r foretag Forslagen omfattar endast kommunala huvudman och forslaget bedoms darfor inte H nagra konsekvenser for foretag. 7.4 Konsekvenser for jamstalldhet mellan flickor och pojkar Forslaget bedoms inte fa nagra negativa konsekvenser for jamstalldhet mellan man och kvinnor eller flickor och pojkar. Nar resurserna nyttjas battre kommer forutsattningarna for att Oka utbildningens likvardighet

109 21 att Oka och fler elever kunna ges forutsattningar att utvecklas sa langt som metjligt enligt kunskapskraven. Detta torde sarskilt gynna de elever som i dag har svarast att na kunskapskraven och som darfor har ett behov av extra anpassningar eller sarskilt stod. Statistik fran Skolverket visar att pojkar i lagre grad an flickor nar behorighet till gymnasieskolans nationella program och att pojkar som grupp har samre resultat an flickor i alla airmen utom idrott. Om fler pojkar nar kunskapskraven kommer det att fa positiva konsekvenser for jamstalldheten mellan flickor och pojkar. 7.5 Konsekvenser for elever Forslaget innebar positiva konsekvenser for eleverna. Syftet med andringen är att battre ta till vara pa kommunens samlade resurser for grundskolan. Regeringen bedomer att ett battre nyttjande av resurserna framjar en likvardig utbildning for alla clever och ger fler elever battre forutsattningar att utvecklas sa langt som mojligt enligt kunskapskraven. Nar det galler konsekvenserna for de elever som inte far plats vid den Onskade skolan darfor att elever inom en sarskild kvot ges foretrade ska beaktas att kommunens ovriga skyldigheter enligt skollagen inte paverkas av att kommunen valt att tillampa den tidsbegransade lagen. Det innebar att kommunen är skyldig att vid utformningen av sin grundskola och grundsarskola beakta vad som är andamalsenligt for alla elever fran kommunikationssynpunkt. Ingen elev ska behova bo utanfor det egna hemmet pa grund av skolgangen (10 kap. 30 och 11 kap. 29 skollagen). En skolplacering langre bort fran hemmet an den placering som elevens vardnadshavare onskat kan paverka kommunens skyldighet att anordna skolskjuts om forutsattningarna for ran till skolskjuts är uppfyllda (10 kap. 32 och 11 kap. 31 skollagen). 7.6 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen FOrslagen beror inte fragor som är reglerade i EU-ratten. 8 Forfattningskommentar 1 En kommun far vid placering av elever i skolenheter i forskoleklassen, grundskolan eller grundsarskolan undanta ett antal platser i en eller flera skolenheter fran den fordelning som ska goras enligt 9 kap. 15 forsta stycket, 10 kap. 30 forsta stycket respektive 11 kap. 29 forsta stycket skollagen (2010:800) och lata dessa platser utgora en sarskild kvot. Det antal platser som ingar i den sarskilda kvoten vid en viss skolenhet far uppga till hogst fern procent av det hogsta antal elever som kommunen beslutar ska tas emot vid skolenheten.

110 22 Paragrafen innehaller bestammelser om mojlighet for en kommun att med undantag fran vissa bestammelser i skollagen tillampa en sarskild kvot vid placering av elever i en eller flera skolenheter i kommunens forskoleklass, grundskola och grundsarskola. Av forsta stycket framgar att en kommun far undanta ett antal platser vid en eller flera skolenheter i kommunen fran den fordelning av eleverna pa olika skolenheter som ska goras enligt de bestammelser i skollagen som innebar att en elevs vardnadshavares onskemal ska frangas om det kravs for att tillgodose en annan elevs berattigade ansprak pa en placering nara hemmet. De platser som far undantas ska utgora en sarskild kvot vid urval bland sokande till den eller de aktuella skolenheterna. morn den sarskilda kvoten far elever placeras vid skolenheten om elevens vardnadshavare onskar att eleven ska ga dar aven om det skulle anses innebara att en annan elevs berattigade ansprak pa en placering nara hemmet skulle asidosattas. Mojligheten att Ora undantag fran skollagen är begransad till de bestammelser som innebar att elevens vardnadshavares placerings- Onskemal ska frangas om det behovs for att en annan elevs berattigade ansprak pa en placering nara hemmet skulle asidosattas (dvs. 9 kap. 15 forsta stycket, 10 kap. 30 forsta stycket och 11 kap. 29 forsta stycket). I ovrigt galler bestammelserna i skollagen aven nar en kommun tillampar den tidsbegransade lagen. Exempelvis far kommunen franga ett onskemal om placering med hansyn till &riga elevers trygghet och studiero aven nar det galler en elev som placeras inom en sarskild kvot. Kommunen är vidare skyldig att vid utformningen av sin grundskola och grundsarskola beakta vad som är andamalsenligt for alla clever fran kommunikationssynpunkt. Ingen elev ska behova bo utanfor det egna hemmet pa grund av skolgangen (10 kap. 29 och 11 kap. 28 skollagen). En skolplacering langre bort fran hemmet an den placering som elevens vardnadshavare onskat kan paverka kommunens skyldighet att anordna skolskjuts om forutsattningarna for ran till skolskjuts är uppfyllda (se 10 kap. 32 och 11 kap. 31 skollagen). Av andra stycket framgar att det antal platser som ingar i den sarskilda kvoten vid en viss skolenhet far uppga till hogst fern procent av det hogsta antal elever som kommunen beslutar ska tas emot vid skolenheten. Med elever som ska tas emot vid skolenheten avses det totala antalet clever i de arskurser som finns vid skolenheten. Overvagandena finns i avsnitt 5. 2 Kommunen ska fordela de platser som ingar i den sarskilda kvoten till elever vars vardnadshavare onskar att de ska gá vid den aktuella skolenheten enligt grunder som kommunen beslutar.

111 23 Paragrafen innehaller bestammelser om hur de platser som ingar i en sarskild kvot ska fordelas. Av paragrafen framgar att platserna inom en sarskild kvot ska fordelas mellan elever vars vardnadshavare onskar att eleven ska ga vid den aktuella skolenheten. Elever Mr alltsa inte placeras vid en viss skolenhet mot sina vardnadshavares onskemal. Om ett urval maste goras darfor att det finns fler sokande an det finns platser inom den sarskilda kvoten ska det goras enligt de grunder som kommunen beslutar. Sadana urvalsgrunder ska i likhet med vad som galler nar urval Ors enligt skollagens bestammelser om skolplacering vara objektiva, transparenta och ickediskriminerande (jfr HFD 2015 ref. 50). Av 1 framgar vilka bestammelser i skollagen som kommunen Mr Ora avsteg fran nar den tillampar den tidsbegransade lagen. Som framgatt ovan galler ovriga bestammelser i skollagen for kommunens skolverksamhet. Det innebar bl.a. att vissa bestammelser i skollagen medfor begransningar nar det galler vilka urvalsgrunder som far tillampas. Exempelvis finns bestammelser om i vilken utstrackning tester och prov far anvandas som grund for urval i grundskolan i 10 kap. 9 och 9 a skollagen. Den aktuella bestammelsen i paragrafen ger saledes inte kommunen nagon mojlighet att lata tester eller prov vara en urvalsgrund nar platser inom en sarskild kvot fordelas utover vad som är mojligt enligt bestammelserna i skollagen (se 9 kap. 6, 10 kap. 9 och 9 a och 11 kap. 10 skollagen). Vidare har en elev som paborjat sin utbildning i forskoleklassen och ska fortsatta i grundskolan vid samma skolenhet ratt att ga kvar vid skolenheten enligt 10 kap. 31 skollagen. En sadan elev maste darfor ges foretrade framfor andra elever aven i en kommun som tillampar sarskild kvot (jfr prop. 2009/10:165 s. 740 f.). Det kan aven finnas bestammelser i annan lagstiftning som kommunen maste beakta, t.ex. diskrimineringslagen (2008:567). Enligt 2 kap. 5 diskrimineringslagen Mr den som bedriver verksamhet enligt skollagen inte diskriminera flagon som deltar i eller soker till verksamheten. Exempel pa vad detta innebar finns i avsnitt 5. 3 En elev som tilldelas en plats vid en viss skolenhet inom den sarskilda kvoten har samma ran att ga kvar vid skolenheten som en elev som placerats dar enligt bestammelserna i skollagen (2010:800). Paragrafen innebar att bestammelserna i skollagen om elevers ran att ga kvar vid den skolenhet dar de placerats aven galler for en elev som placerats vid en viss skolenhet inom den sarskilda kvoten. Det innebar att en sadan elev i grundskolan eller grundsarskolan bara kan omplaceras till en annan skolenhet mot vardnadshavarnas onskemal om det skulle medfora betydande organisatoriska eller ekonomiska svarigheter for kommunen att rata eleven ga kvar eller det är nodvandigt av hansyn till