PUBLIKATION 2007:116. SMADIT Samverkan Mot Alkohol och Droger i Trafiken

Transkript

1 PUBLIKATION 2007:116 SMADIT Samverkan Mot Alkohol och Droger i Trafiken Utvärdering av utvecklingsfasen i Stockholms län

2 Titel: Publikation: 2007:116 Utgivningsdatum: November 2007 Utgivare: Kontaktperson: Författare: Layout: Tryck: ISSN: Distributör: SMADIT Samverkan Mot Alkohol och Droger i Trafiken Utvärdering av utvecklingsfasen i Stockholms län Vägverket Region Stockholm Annica Slätis, Vägverket Region Stockholm Susanne Gustafsson, VTI samt Per Henriksson, VTI Tecknar n i Roslagen Tryckeriet Vägverket Vägverket Region Stockholm, Solna Telefon: , telefax

3 Förord SMADIT Stockholms län står för Samverkan Mot Alkohol och Droger I Trafiken. Det är ett samarbete mellan Vägverket, Polismyndigheten, Landstinget, Kommunerna, Kriminalvården och Länsstyrelsen. Projektet har delats in i en försöksverksamhet och en utvecklingsfas På uppdrag av Vägverket Region Stockholm utvärderas SMADIT Stockholms län vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Utvärderingen av SMADIT försöksverksamheten publicerades i november 2006, Vägverkets publikation 2006:133. Efter vissa kompletteringar gavs den också ut i februari 2007 som VTI rapport 555. Föreliggande publikation redovisar utvärderingen av SMADIT utvecklingsfasen Projektledare har varit Susanne Gustafsson, som tillsammans med Per Henriksson, båda VTI, författat denna publikation. Den enkät som ligger till grund för utvärderingen har konstruerats i samråd med Yvonne Jacobsson, beteendevetare vid Vägverket Region Stockholm. Janet Yakoub vid VTI har ombesörjt enkätutskick och kodning av inkomna enkäter. Susanne Gustafsson och Per Henriksson har analyserat data. Rapporten granskades på ett seminarium på VTI där Robert Hrelja fungerade som lektör. Från Vägverket Region Stockholm deltog Alexander Hurtig. Pontus Matstoms, avdelningschef vid VTI, har granskat och godkänt publikationen för publicering Utvärderingen av SMADIT utvecklingsfasen ges även ut som VTI rapport 589. För ytterligare information kontakta Vägverket Region Stockholm: Annica Slätis, projektledare, telefon , e-post, vv.se eller Yvonne Jacobsson, beteendevetare, telefon , e-post vv 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Alkohol och droger i trafiken SMADIT-projektet Syfte Genomförande Utvärdering av verksamhetsmålen Utvärdering av process- och informationsmålen Verksamhetsmål Verksamhetsmålens lydelse Uppfyllelse av verksamhetsmålen Processmål Processmålens lydelse Redovisning av enkätsvar Uppfyllelse av processmålen Informationsmål Informationsmålens lydelse Redovisning av enkätsvar Uppfyllelse av informationsmålen Jämförelse mellan försöksverksamheten och utvecklingsfasen Bättre uppfyllelse av verksamhetsmålen Ökning av antalet SMADIT-kunder Motivation av SMADIT-kunder att tacka ja till SMADIT-erbjudandet Motivation av SMADIT-kunder att acceptera åtgärd Förbättrad återkoppling om SMADIT-kunderna SMADIT:s framtid Diskussion, slutsatser och förbättringsförslag Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsatser och förbättringsförslag Referenser BILAGA 1 / ENKÄT/ Utvecklingsfasen BILAGA 2 / PROMEMORIA / Redovisning av verksamhetsmålen

5 SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken. Utvärdering av utvecklingsfasen i Stockholms län av Susanne Gustafsson och Per Henriksson VTI Linköping Sammanfattning SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken är ett samarbetsprojekt i Stockholms län mellan Vägverket, Polismyndigheten, Landstinget, Kommunförbundet Stockholms län, Stockholms stad, Kriminalvårdens frivård och Länsstyrelsen. Syftet med SMADIT är att minska antalet som kör rattfulla och ge personer med missbruksproblem en chans att ta itu med sina problem. Projektet ska utveckla effektivare rutiner så att alkohol- eller drogpåverkade förare bosatta i Stockholms län (s.k. SMADIT-kunder) inom 24 timmar erbjuds samtal om möjligheten att bearbeta alkohol- eller drogberoende, dvs. får ett SMADIT-erbjudande. SMADIT har sin grund i Skelleftemodellen, som utvecklades i Skellefteå i slutet av 1990-talet. Denna rapport utgör en utvärdering av den del av utvecklingsfasen i Stockholms län som pågick under tidsperioden I projektet finns verksamhetsmål, processmål och informationsmål uppsatta. Dessa har utvärderats med hjälp av sammanfattande statistik från verksamheten och enkäter till aktiva personer inom projektet (76 besvarade enkäter, en svarsandel på 73 %). Av de svarande var 38 % män och 62 % var kvinnor. Under perioden april 2006 mars 2007 påträffades alkohol- eller drogpåverkade förare bosatta i Stockholms län. Målsättningen var SMADITkunder. Tre fjärdedelar av SMADIT-kunderna erhöll ett SMADIT-erbjudande (1 728 personer). Det var en fjärdedel av dessa (439 personer) som antog erbjudandet och alltså tackade ja till ett samtal med beroendevården. Målsättningen om att 40 % skulle anta erbjudandet nåddes alltså inte. Beroendevården hade kontakt med 97 % av dem som tackat ja (428 personer). Här ingår även personer som kommit på eget initiativ i ett senare skede, men som fått information om SMADIT från polisen eller länsstyrelsen. Målet var 50 %, vilket alltså uppfylldes med råge. Slutligen var det 48 % (206 personer) som hade ett bedömningssamtal med specialistläkare. Målet var 50 % så det uppfylldes inte riktigt. Det kan också konstateras att 12 % av dem som fått ett SMADIT-erbjudande blev specialistbedömda. Detta medför att SMADIT:s övergripande mål om att 10 % av de ertappade rattfylleristerna som erbjudits kontakt med beroendevården skulle acceptera behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk uppfylldes. Process- och informationsmålen handlar om samarbete och information bland dem som arbetar i projektet. Samtliga av dessa mål uppfylldes. När det gäller processmålen har de viktigaste rutinerna för det förbättrade samarbetet mellan 5

6 organisationerna varit regelbundna möten på både central och lokal nivå samt den löpande informationen. Studien av informationsmålens uppfyllelse visar att nästan alla respondenter hade god kunskap om SMADIT:s syfte och att man förstod sin roll i SMADIT. Tre fjärdedelar ansåg sig få god löpande information om SMADIT:s utveckling. Fler än 90 % ansåg sig ha tillräcklig kunskap om problematiken med alkohol och droger i trafiken. SMADIT-insatserna hade till viss del påverkat respondenterna i sin motivation att arbeta med projektet och även i deras agerande i arbetet. I rapporten nämns starka och svaga sidor i SMADIT och en del förbättringsförslag att ta med i den fortsatta utvecklingen av SMADIT. 6

7 1. Bakgrund 1.1. Alkohol och droger i trafiken Alkohol och droger i trafiken är ett av de största trafiksäkerhetsproblemen i Sverige. Vi vet idag dock inte i vilken omfattning alkohol och droger förekommer i trafiken, vilket Forsman och Gustafsson (2004) konstaterat efter en genomgång av datakällor som är förknippade med rattfylleri. Att alkohol och droger i trafiken är ett stort problem visar sig emellertid i statistik över dödsolyckor. I Stockholms län dödades 47 personer och ytterligare ca 830 skadades svårt i polisrapporterade vägtrafikolyckor år 2006 (SIKA, 2007). Av de dödade var 29 personer bil-, motorcykel- eller mopedförare, övriga var passagerare i olika fordon eller cyklister/fotgängare. I en studie från Rättsmedicinalverket om alkohol och droger i omkomna förare under åren konstateras att år 2002 hade nästan 40 % av dem som analyserats (drygt 94 % av de omkomna motorfordonsförarna) någon drog i sig (Holmgren et al., 2005). Alkohol var dominerande med en förekomst på nästan 22 % år De omkomna männens alkoholkoncentration i blodet var i medianvärde 1,6 mg/ml, året innan var det 2,0 mg/ml. Bergman m.fl. (2000) vill dock göra gällande att riskfyllda och skadliga alkoholvanor bland svenska motorfordonsförare är vanliga även vid låga promillenivåer. I en studie inom KAPUBRA-projektet (Kartläggning, Prevention, Uppföljning och Behandling av Rattfyllerister) hade mer än hälften av motorfordonsförare som var misstänkta för rattfylleri, alkoholproblem i form av riskabla och skadliga alkoholvanor och nästan var femte hade svåra alkoholproblem. Det visade sig också att 47 % av förarna under den straffbara promillegränsen (0,2) hade problem med alkohol. Bergman (2000) anser att rattfylleri kan vara ett tecken på svåra alkoholproblem eller att man håller på att tappa kontrollen över sin konsumtion och börjat dricka i olämpliga sammanhang. Polisens alkoholkontroller är mycket viktiga eftersom de ökar möjligheten för att personer med alkoholproblem ska upptäckas. Enligt Rikspolisstyrelsen genomförde polisen år 2005 närmare 1,8 miljoner alkoholutandningsprov och år 2006 drygt 2,2 miljoner. År 2005 misstänktes 1,2 % för rattfylleri och år 2006 var det 0,9 % som misstänktes för rattfylleri. I Stockholms län år 2005 var det förare som fick blåsa i alkoholkontroller, varav 1,9 % blåste positivt. År 2006 genomfördes alkoholutandningsprov och andelen positiva var 1,3 % (5 621 blås). Andelen som misstänks för rattfylleri är högre i Stockholms län än i övriga landet där andelen positiva var 1,0 % respektive 0,8 % åren 2005 respektive 2006 när Stockholms län exkluderas. Den högre andelen positiva i Stockholms län har bland annat att göra med att polisens arbetssätt när det gäller alkoholkontroller skiljer sig åt, t.ex. genom mer riktade kontroller. Detta konstateras också av Andersson m.fl. (2007). Skillnaderna minskar emellertid, som synes av ovanstående siffror, när ett högre antal alkoholkontroller genomförs och likaså minskar andelen positiva eftersom polisen måste jobba 7

8 på ett annat sätt för att uppnå de högre åtaganden som beslutats (Rikspolisstyrelsen, 2006; Rikspolisstyrelsen, 2007). Bergman m.fl. (2000) anser det viktigt att polisen ger information eller förmedlar kontakt så att den som misstänkts för rattfylleri kan få hjälp med sina alkoholproblem så tidigt som möjligt. Detta är också syftet med den modell för rehabilitering av rattfyllerister som utvecklats i Skellefteå i Västerbottens län, den s.k. Skelleftemodellen (Vägverket, 2007). Modellen bygger på samverkan mellan polis, sjukvård och socialtjänst och har visat sig vara framgångsrik. Huvudtanken är att rattfylleristen redan vid vägkanten ska få ett erbjudande om samtal med socialtjänst eller beroendevård inom 24 timmar. Ett tidigt omhändertagande har sin grund i att den alkohol- eller drogpåverkade förare som ertappas av polisen är mycket mer mottaglig för att ta emot erbjudande om vård om det kommer snabbt efter ingripandet. 1.1 SMADIT-projektet I Stockholms län startade under år 2003 ett samarbete mellan Vägverket, Polismyndigheten, Landstinget, Kommunförbundet Stockholms län, Stockholms stad, Kriminalvårdens frivård och Länsstyrelsen i syfte att skapa sådana snabba rutiner som visat sig framgångsrika i Skellefteå. Projektet kom att kallas SMADIT, Samverkan Mot Alkohol och Droger I Trafiken. Alkohol- eller drogpåverkade förare ( SMADIT-kunder 1 ) ska av polisen erbjudas samtal om möjligheten att bearbeta alkohol- eller drogberoende inom 24 timmar och de som genomför samtal med beroendevården och har alkohol- eller drogproblem ska motiveras att ta emot relevant vård som leder till minskat missbruk. I figur 1.1 framgår de rutiner som lagts till i den tidigare processen. 1 Vi har valt att behålla begreppet SMADIT-kund som används i projektet. En SMADITkund är en alkohol- eller drogpåverkad förare boende i Stockholms län som ertappats av polisen och som skulle kunna komma ifråga för SMADIT-åtgärder, men som också kan tacka nej till erbjudandet. 8

9 Figur 1.1 Processkedja över rutiner hos medverkande verksamheter. Figuren är hämtad från bilaga 1 i Projektplan för försöksverksamheten (SMADIT, 2003). En försöksverksamhet pågick under tidsperioden , där medverkande polismästardistrikt var Västerort, City och Norrort samt Maria Beroendecentrum och Beroendecentrum Stockholm från Stockholms läns landsting. Från socialtjänsten var det 10 av Stockholms stads 18 stadsdelar samt 9 av länets övriga 25 kommuner som deltog. Två utvärderingar av försöksverksamheten har utförts, se Lundin & Sammland (2005) och Gustafsson (2006, 2007a). Projektet SMADIT övergick under år 2005 i en utvecklingsfas. Verksamheten inom Polismästardistrikten Västerort, City och Norrort permanentades från och med år Under utvecklingsfasen tillkom ytterligare fem Polismästardistrikt; Roslagen och Nacka i oktober november 2005 samt Södertörn, Södertälje och Söderort i februari april Detta medför att från och med april 2006 har Stockholm stads samtliga stadsdelsförvaltningar och länets alla kommuner tillämpat SMADIT. Projektplanen för utvecklingsfasen undertecknades i maj 2005 av företrädare för Vägverket Region Stockholm, Polismyndigheten i Stockholms län, Stockholms läns landsting (Beställare Vård), Länsstyrelsen i Stockholms län (Trafikenheten), Kriminalvårdens frivård i Stockholms län och Kommunförbundet Stockholms län (Vård och Omsorg) (SMADIT, 2005). En sammanställning av den statistik som genererades under utvecklingsfasen finns sammanställd i en promemoria (Gustafsson, 2007b) och delar av den redovisningen finns med även i föreliggande rapport. Utvecklingsfasen pågick till då projektet gick in i en förvaltningsfas. 9

10 Figur 1.2 ger en översikt över när polismästardistrikten kom med i projektet och hur de olika faserna delvis överlappat varandra. Västerort City Norrort Roslagen Nacka Södertörn Södertälje Söderort Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Försöksverksamhet Utvecklingsfas Förvaltningsfas Figur 1.2 Tidpunkt för SMADIT-projektets införande i de åtta polismästardistrikten och hur faserna avlöst varandra. Föreliggande utvärdering gäller den del av utvecklingsfasen som markerats med diagonala streck i figuren ovan, dvs Vad som utvärderats är om man uppfyllt de mål som formulerats i SMADIT-projektet. Målen har handlat om verksamheten (bl.a. att öka antalet alkohol- och drogtester, att erbjuda ertappade rattfyllerister kontakt med beroendevården och att minst 10 procent av de ertappade rattfylleristerna ska ha gått vidare till behandling), processen (att förbättra samarbetet inom och mellan medverkande myndigheter/verksamheter) och information (t.ex. kunskap om syftet, att förstå sin roll och erhållande av information). När det gäller verksamheten har vi valt att granska 12-månadersperioden , en tidsperiod då alla polismästardistrikt varit aktiva i projektet. Vägverket Region Stockholm har varit projektägare med ansvar för projektledning. En styrgrupp bestående av representanter för de samverkande myndigheterna har ansvarat för det övergripande utvecklingsarbetet och verksamhetens inriktning. Dessutom har det funnits en beredningsgrupp bestående av tre medlemmar, fast adjungerande till styrgruppen. Beredningsgruppens uppgifter har varit att bereda och följa upp styrgruppens uppdrag samt stödja, samordna och dokumentera arbetet. Styrgruppen och beredningsgruppen har under den största delen av utvecklingsfasen bestått av 7 kvinnor (58 %) och 5 män (42 %). 10

11 2 Syfte Syftet med föreliggande studie är att utvärdera om de verksamhetsmål, processmål och informationsmål som formulerats i projektet SMADIT har uppfyllts under utvecklingsfasen som pågick Utvärderingen omfattar tidsperioden , utom utvärderingen av verksamhetsmålen som gäller En del jämförelser görs med resultaten från försöksverksamheten, men det har inte varit ett huvudsyfte att genomföra en jämförande studie. Ett av huvudmålen för verksamheten, nämligen att minska återfallsfrekvensen bland misstänkta rattfyllerister, har emellertid inte kunnat utvärderas inom ramen för denna studie. 11

12 3 Genomförande I detta kapitel beskrivs det material och de metoder som använts för att genomföra utvärderingen. Olika metoder har använts i utvärderingen. För att utvärdera verksamhetsmålen har statistik nyttjats som inrapporterats från polisen och beroendevården, medan process- och informationsmålen utvärderats genom en enkät till aktiva inom SMADIT. I kapitlet beskrivs också enkätens respondenter. 3.1 Utvärdering av verksamhetsmålen Det datamaterial som används för att utvärdera verksamhetsmålen är den statistik som månadsvis dokumenterats i de åtta medverkande polismyndigheterna. Ansvarig för att ta fram dessa uppgifter har varit Ulf Malmqvist vid Polismyndigheten i Stockholms läns FoU-avdelning. Till stor del härstammar data från de fax som polisen upprättar för varje förare boende i Stockholms län som ertappats för rattfylleri. Siffermaterialet har sammanställts kvartalsvis av VTI och redovisats i de kvartalsrapporter och SMADIT-nytt som tagits fram som dokumentation i projektet. Avstämning har också gjorts med de uppsatta verksamhetsdelmålen 1 3, se vidare i kapitel 4.1. Från beroendevårdens olika mottagningar inom Beroendecentrum Stockholm (BAS) samt Maria Beroendecentrum har siffermaterial sammanställts kvartalsvis. Ansvarig för detta arbete har varit Jan Evelius vid Stockholms läns landstings beroendevård. Dessa uppgifter från respektive beroendemottagning samt Maria beroendecentrum har skickats till VTI för sammanställning. Siffermaterialet har kompletterat polisens datamaterial och redovisats i projektets kvartalsrapporter och SMADIT-nytt. Avstämning har gjorts med de uppsatta verksamhetsdelmålen 4 5, se vidare i kapitel 4.1. När det gäller delmålen ska de gälla först när utvecklingsfasen är fullt genomförd. Vi har dock räknat som att utvecklingsfasen är fullt utbyggd från och med andra kvartalet år 2006 och således istället för ett kalenderår gjort en sammanställning av siffermaterial från polismyndigheten och beroendevården från tidsperioden , en tidsperiod när alla åtta polismästardistrikt varit med i SMADIT minst ett år. VTI har inte haft tillgång till de SMADIT-fax som statistiken grundar sig på utan de uppgifter som lämnats till VTI gäller antalet SMADIT-fax som inkommit till beroendevården och antalet personer som kommit på eget initiativ samt antalet som bedömts av specialistläkare och gått vidare i vård. Det är inte säkerställt att beroendevården verkligen haft en kontakt med alla från SMADIT-faxen, även om kontaktförsök givetvis tagits. Det är inte heller helt klart hur en SMADITkund räknas om den förflyttas efter den första kontakten till en ny mottagning där den berörde hör hemma. Vidare saknas uppgifter om hur stor andel av dem som fått SMADIT-erbjudande som verkligen kommit till samtal inom 24 timmar. Uppgifterna finns på SMADIT-faxet och därför skulle en sådan kontroll vara möjlig att genomföra. 12

13 En utförligare redovisning av verksamhetsmålens uppfyllelse i SMADIT:s utvecklingsfas finns i en promemoria ställd till Annica Slätis, Vägverket Region Stockholm (Gustafsson, 2007b), se bilaga Utvärdering av process- och informationsmålen I syfte att få svar på om de i projektplanen uppsatta process- och informationsmålen uppfyllts, genomfördes en enkätundersökning till samtliga i målgruppen, på liknande sätt som i den tidigare utvärderingen (Gustafsson, 2006 och Gustafsson, 2007a). En första utvärdering under försöksverksamheten av informations- och processmålen, nyttjade telefonintervjuer och personliga djupintervjuer som undersökningsmetoder (Lundin och Sammland, 2005) Målgrupp Målgrupp för den enkät som skickats i utvärderingen var personer som varit aktiva i SMADIT under utvecklingsfasen, antingen som medlemmar i styrgrupp och beredningsgrupp eller som medarbetare hos polisen, beroendevården, socialtjänsten eller kriminalvårdens frivård. Många av dessa medarbetare ingår i någon av de åtta lokala grupperna som finns i respektive polismästardistrikts område. Representanter från länsstyrelsen, åklagarmyndigheten och Vägverket har enbart funnits med i styrgruppen. En lista över de personer som var aktiva i projektet erhölls från Vägverkets konsult. Totalt innehöll listan 110 personer och enkäten skickades till dem på deras arbetsplats. Det var dock sex personer som meddelade att de inte arbetade med SMADIT och därför inte tillhör målgruppen Enkäten Den enkät som användes i föreliggande studie bestod av 27 frågor varav en del bestod av flera delfrågor, se bilaga 1. Många av enkätens frågor var öppna utan givna svarsalternativ, för att fånga in respondenternas egna åsikter. På de flesta av de övriga frågorna bestod svarsalternativen av en fyragradig skala där ett alternativ skulle ikryssas. Enkäten var uppbyggd kring följande teman: kännedom inställning delaktighet information kunskap påverkan samarbete i SMADIT samarbete utanför SMADIT jämförelse med försöksverksamheten bättre måluppfyllelse framtiden. Vid konstruktionen av enkäten eftersträvades att försöka formulera frågorna så lika den tidigare utvärderingen av försöksverksamheten som möjligt, för att ge möjlighet till jämförelser (Gustafsson, 2007a). I resultatet görs vissa jämförelser mellan de båda undersökningarna. Det är dock möjligt att målgruppen i 13

14 utvecklingsfasen i större utsträckning än den tidigare målgruppen varit aktiva i projektet. Detta gäller framför allt polisen, där ett mycket färre antal nu fanns med i målgruppen. Den tidsperiod som undersökningen gällde angavs i enkäten till Det kan dock inte uteslutas att personer som varit verksamma i projektet under en ännu längre tid, även haft den tidigare tiden i åtanke när de besvarat frågorna. Frågorna i enkäten täcker in mer än vad målen omfattar, eftersom vi ville eftersträva att frågorna liknade de båda tidigare utvärderingarna samt att enkäten skulle ge en djupare bild av projektet och fånga tankar och idéer som kan användas till förbättringar i projektet. Enkäten skickades ut och en påminnelseenkät skickades ut tillsammans med ett brev En ytterligare påminnelse via e-post gjordes till dem som inte besvarat enkäten. Alla e-brev nådde dock inte fram till adressaten (9 av 36) Svarsfrekvens Enkäten besvarades av 76 personer vilket ger en total svarsprocent på 73 %, se vidare i tabell 3.1, där även fördelning på organisation framgår. Någon bortfallsuppföljning är inte genomförd. Tabell 3.1 Enkätens respondenter fördelade på organisation. Organisation Antal svarande Fördelning på organisationer % Antal tillfrågade Svarsandel Polismyndigheten 13 17, Beroendevården *) 29 38, Socialtjänsten 19 25,0 **) Kriminalvårdens frivård 9 11,8 ***) Länsstyrelsen 2 2, Åklagarmyndigheten 1 1, Vägverket 3 3, Totalt , % *) Ytterligare en enkät har inkommit, men respondenten hade endast besvarat de fyra första frågorna, varför denna enkät exkluderades vid analyserna. **) Ytterligare 5 personer var tillfrågade, men har meddelat att de inte tillhör målgruppen. ***) Ytterligare 1 person var tillfrågad, men har meddelat att den inte tillhör målgruppen. 14

15 3.2.4 Respondenternas bakgrund Den genomförda enkätstudiens fem första frågor fångade in respondentens bakgrund. Omkring 17 % av respondenterna arbetade inom polisen och närmare 40 % inom beroendevården. Jämfört med den tidigare studien är polisen i betydligt mindre utsträckning representerad; detta är den största skillnaden i sammansättningen sett över både urvalsgruppen och svarsgruppen mellan de två studierna. I den fortsatta redovisningen av resultaten har en sammanslagning av myndigheter/verksamheter skett eftersom antalet respondenter i vissa fall varit litet. Kriminalvårdens frivård, länsstyrelsen, Vägverket och åklagarmyndigheten har därmed fått bilda en grupp som benämns annan organisation. En viss försiktighet måste dock påpekas vid studerandet av de olika figurerna i resultatkapitlet, där en person ibland utgör flera procentenheter. Analyser har också genomförts när datamaterialet delats upp på män och kvinnor. Större skillnader mellan könen kommenteras i resultatdelen. Alla inom polisen svarade medan svarsfrekvensen för beroendevården och socialtjänsten var 71 respektive 66 %. Detta var högre svarsfrekvenser jämfört med utvärderingen av försöksverksamheten, vilket säkert har sin grund i att föreliggande utvärdering i större utsträckning var riktad mot aktiva i projektet. Av de svarande var 38 % män och 62 % kvinnor, en ojämnare könsfördelning jämfört med den tidigare studien där könsfördelningen var nästan lika. Från polismyndigheten var endast en person en kvinna (8 %). Störst andel kvinnor av de svarande återfinner vi inom annan organisation (80 %) och beroendevården (76 %). Inom socialtjänsten var 63 % kvinnor. Att arbeta på central nivå i SMADIT angavs som huvuduppgift av 12 personer (16 %), på lokal nivå av 56 personer (74 %) och resterande 8 personer eller ca 11 % arbetade på både central och lokal nivå. Denna fördelning är i stort sett densamma som i den tidigare studien. Kvinnor arbetade i större utsträckning på central nivå (19 %; män 10 %) men samtidigt svarade en lägre andel att de arbetade både på lokal och central nivå (6 %; män 17 %). Sett över organisationstillhörighet, arbetade svarande från beroendevården i större utsträckning på lokal nivå (86 %) medan 40 % av dem i gruppen annan myndighet angav att huvuduppgiften låg på lokal nivå och 60 % på central nivå. Av de 13 respondenterna från polisen arbetade 10 stycken (77 %) på lokal nivå och bland socialtjänsten var det 79 % som arbetade på lokal nivå. Fördelning på områden i Stockholms län framgår av tabell 3.2. De 12 som endast angav att de arbetade på central nivå är här exkluderade samt ytterligare 3 personer som inte svarat eller också arbetat i alla områdena. 15

16 Tabell 3.2 Respondenternas geografiska tillhörighet exklusive de som endast arbetade på central nivå. Tre personer besvarade inte frågan. Område Antal respondenter Andel (%) Västerort City 8 13 Norrort 8 13 Roslagen 8 13 Nacka 6 10 Södertörn 6 10 Södertälje 7 11 Söderort 7 11 Totalt Fördelningen över länets områden var förhållandevis jämn, med en liten övervikt av respondenter från Västerort. De områden som inledningsvis ingick i försöksverksamheten under år 2003 och 2004 var Västerort, City och Norrort. Under år 2005 (oktober respektive november) tillkom Roslagen och Nacka. Övriga tre områden; Södertörn, Södertälje och Söderort, kom med i projektet under februari april En fråga ställdes därför under vilken tid man hade arbetat i SMADIT-projektet och tre svarsalternativ fanns i enkäten: , 2005 och Av de 73 respondenter som svarade på frågan hade 22 personer (29%) arbetat under perioden , 39 personer (51 %) under år 2005 och 70 personer (92 %) under perioden Mer detaljer framgår ur figur

17 80 70 Antal engagerade Period Deltog endast Deltog Deltog hela tiden Deltog Deltog endast Deltog i början och i slutet Figur 3.1 Antal som arbetat i projektet under olika perioder. Närmare var fjärde respondent (eller 18 personer) hade deltagit under hela perioden, dvs Ett par personer var aktiva endast under försöksverksamheten medan en stor grupp tillkom under utvecklingsfasen, nämligen 20 personer från och med 2005 och ytterligare 31 personer under tiden

18 4 Verksamhetsmål Inledningsvis presenteras de verksamhetsmål som fastslogs i Projektplan för utvecklingsfas Därefter följer de resultat som erhållits via statistik framtagen vid polismyndigheten och i beroendevården. 4.1 Verksamhetsmålens lydelse Utvecklingsfasens verksamhetsmål lyder: Återfallsfrekvensen bland misstänkta rattfyllerister ska minska. Minst 10 procent av ertappade rattfyllerister som erbjuds kontakt med beroendevården ska acceptera behandling eller annan åtgärd, som specialistbedömning, för sitt missbruk. Det finns även kvantitativa delmål för verksamheten som ska gälla när utvecklingsfasen är fullt genomförd. Dessa lyder: 1. Att öka antalet alkohol- och drogtester i Stockholms län så att minst SMADIT-kunder, dvs. påverkade förare boende i Stockholms län, årligen ertappas. 2. Att 60 procent, eller ca av SMADIT-kunderna, får ett SMADITerbjudande, dvs. erbjuds kontakt med beroendevården inom 24 timmar. 3. Att 40 procent eller ca 880 av de förare som har fått ett SMADITerbjudande motiveras att anta erbjudandet. 4. Att 50 procent eller ca 440 av de förare som antagit SMADIT-erbjudandet får kontakt med beroendevården inom 24 timmar. 5. Att 50 procent eller ca 220 av de förare som fått kontakt med beroendevården accepterar behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk, exempelvis genomgår specialistläkares bedömning. I försöksverksamheten innebar verksamhetsmål 1 att påverkade förare från Stockholms län årligen skulle ertappas inom Västerort, City och Norrort. Verksamhetsmål 2 innebar att 70 procent skulle erbjudas möjlighet till samtal med beroendevård inom 24 timmar. Verksamhetsmål 3 hade i försöksverksamheten samma lydelse som i utvecklingsfasen, medan verksamhetsmål 4 och 5 innebar att 60 procent av de förare som antagit erbjudande om samtal skulle genomföra det och 40 procent av dem som genomförde samtalet skulle motta relevant vård. 4.2 Uppfyllelse av verksamhetsmålen I den följande resultatredovisningen finns ingen uppföljning av det första övergripande målet om att återfallsfrekvensen bland misstänkta rattfyllerister ska minska, eftersom det inte har varit möjligt att följa rattfylleristerna på individnivå pga. sekretesskäl. Det har inte heller varit möjligt att följa upp delmålen 4 och 5 på polismästardistriktsnivå. Vidare ska påpekas att, som tidigare nämnts, ingen tillgång funnits till SMADIT-faxen och att det därför inte varit möjligt att följa data på individnivå. De uppgifter som ligger till grund för 18

19 utvärderingen har levererats från polisen och beroendevården och vi har inte haft möjlighet att ytterligare kvalitetssäkra siffrorna. Givetvis kan denna omständlighet påverka resultatet och vi väljer därför att i detta avsnitt inte göra någon närmare analys av varför resultatet ser ut som det gör Årsstatistik och jämförelse med åren 2004 och 2005 I redovisningen jämförs kalenderåret 2004 och kalenderåret 2005 med tidsperioden , kallad 2006/07. Anledningen till redovisningens tidsperioder är att samtliga polismästardistrikt som skulle vara med i projektet varit det under dessa tidsperioder, dvs. tre polismästardistrikt under och åtta polismästardistrikt från och med april 2006, dvs. under den tidsperiod som kallas 2006/07. Delmål 1: SMADIT-kunder Delmål 1 i utvecklingsfasen innebär att SMADIT-kunder, dvs. påverkade förare boende i Stockholms län, årligen ska ertappas. I figur 4.1 visas utfallet jämfört med år 2004 och 2005 då målet var ertappade förare per år. Figur 4.1 Antal SMADIT-kunder mot det uppsatta målet på årligen för 2004 och 2005, respektive år 2006/07. Andelarna är 54 %, 67 % och 72 % respektive år. Under 2006/07, när alla polismästardistrikt varit med i projektet minst ett år, ertappades påverkade förare, se figur 4.1. Detta är 72 % av målet, vilket är en förbättring mot åren 2004 och 2005, då 54 % respektive 67 % påverkade förare ertappades. I tabell 4.1 finns en redovisning av antalet SMADIT-kunder i respektive polismästardistrikt samt måluppfyllelse. Målen i respektive polismästardistrikt finns redovisade i SMADIT-handboken för Stockholms län (Vägverket, 2005). 19

20 Tabell 4.1 Delmål 1 gällande antal SMADIT-kunder; utfall och andel relaterade till målen i respektive polismästardistrikt, 2006/07 Mål Utfall Måluppfyllelse Västerort % City % Norrort % Roslagen % Nacka % Södertörn % Södertälje % Söderort % Gamla polismästardistrikt % Nya polismästardistrikt % Alla polismästardistrikt % Av tabellen ovan framgår att i de gamla polismästardistrikten, dvs. Västerort, City och Norrort, som även var med under försöksverksamheten blev måluppfyllelsen 92 %, att jämföra med 54 % i de nya polismästardistrikten. Delmål 2: SMADIT-erbjudanden Delmål 2 handlar om att SMADIT-kunderna ska få ett SMADIT-erbjudande, dvs. erbjudas kontakt med beroendevården inom 24 timmar. I figur 4.2 visas resultatet. Målet var i försöksverksamheten 70 % och i utvecklingsfasen 60 %. 20

21 SMADIT-erbjudanden 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% /07 Figur 4.2 Andelen SMADIT-erbjudanden mot det uppsatta målet om att 70 % av SMADIT-kunderna skulle få ett erbjudande 2004 och 2005, respektive 60 % år 2006/07. Andelarna för respektive år är 66 %, 67 % och 67 %. Siffrorna i staplarna är antalet SMADIT-erbjudanden som lämnats. Som visas i figur 4.2 var det ungefär två tredjedelar av SMADIT-kunderna som fick ett SMADIT-erbjudande under alla de tre redovisade åren. Målet var dock sänkt från 70 % i försöksverksamheten till 60 % i utvecklingsfasen, vilket leder till att delmål 2 om andelen SMADIT-kunder som fick SMADIT-erbjudanden uppfylldes under året 2006/07. I tabell 4.2 finns en redovisning av måluppfyllelsen i respektive polismästardistrikt. Tabell 4.2 Delmål 2 gällande antalet antal SMADIT-erbjudanden; utfall och andel relaterade till målet att 60 % av SMADIT-kunderna ska få ett SMADITerbjudande, även relaterat till målen i absoluta siffror, uppdelning i polismästardistrikt, 2006/07. Mål (=60 % av delmål 1 gällande SMADIT-kunder) Utfall Måluppfyllelse (utfall delmål 2/ utfall delmål 1) Utfall mot mål i absoluta siffror Västerort % 125 % City % 77 % Norrort % 60 % Roslagen % 95 % Nacka % 141 % Södertörn % 32 % Södertälje % 109 % Söderort % 47 % Gamla polismästardistrikt % 90 % Nya polismästardistrikt % 68 % Alla polismästardistrikt % 79 % 21

22 Som framgår av tabell 4.2 var polisen i de nya polismästardistrikten mycket bättre på att lämna SMADIT-erbjudandet till påverkade förare som ertappats, 78 % fick SMADIT-erbjudande jämfört med 60 % i de gamla polismästardistrikten. I Södertörn fick samtliga SMADIT-kunder ett erbjudande. Om delmål 2 för år 2006/07 istället relateras till att minst av SMADITkunderna skulle få ett erbjudande, kan konstateras att 79 % av SMADITkunderna fick ett erbjudande. Vid en jämförelse av utfallet mot det uppsatta målet i absoluta siffror för respektive polismästardistrikt kan konstateras att 90 % (938 st.) av målet på SMADIT-erbjudanden lämnades i de gamla polismästardistrikten. I de nya polismästardistrikten var målet SMADITerbjudanden och 68 % (790 st.) lämnades. Delmål 3: Antagna SMADIT-erbjudanden I figur 4.3 redovisas andelen antagna SMADIT-erbjudanden att jämföra med målet om att 40 % av de förare som fått ett SMADIT-erbjudande ska motiveras att anta det. 50% Antagna SMADIT-erbjudanden 40% 30% 20% 10% % /07 Figur 4.3 Andelen antagna SMADIT-erbjudanden mot det uppsatta målet om att 40 % av de förare som fått ett erbjudande ska anta det. Andelarna för respektive år är 48 %, 37 % och 25 %. Siffrorna i staplarna är antalet förare som antagit SMADIT-erbjudandet. Enligt figur 4.3 har det varit en sjunkande andel SMADIT-kunder som tackat ja till erbjudandet om kontakt med beroendevården. Målet har under alla åren varit att 40 % skulle anta erbjudandet. År 2004 var det 48 % som antog det, år 2005 var det 37 % och år 2006/07 bara 25 %. I tabell 4.3 redovisas hur utfallet blev i respektive polismästardistrikt. 22

23 Tabell 4.3 Delmål 3 gällande antal antagna SMADIT-erbjudanden; utfall och andel relaterat till målet att 40 % av de förare som fått SMADIT-erbjudandet ska motiveras att anta erbjudandet, även relaterat till målen i absoluta siffror, uppdelning i polismästardistrikt, 2006/07. Mål (=40 % av delmål 2 gällande SMADITerbjudanden) Utfall Måluppfyllelse (utfall delmål 3/ utfall delmål 2) Utfall mot mål i absoluta siffror Västerort % 96 % City % 46 % Norrort % 43 % Roslagen % 55 % Nacka % 105 % Södertörn % 10 % Södertälje % 65 % Söderort % 26 % Gamla polismästardistrikt % 63 % Nya polismästardistrikt % 39 % Alla polismästardistrikt % 50 % Som framgår av tabell 4.3 blev uppfyllelsen av det tredje målet något bättre i de gamla polismästardistrikten 28 % att jämföra med 23 % i de nya polismästardistrikten. Sämst var måluppfyllelsen i Södertörn, 12 %, det distrikt där samtliga SMADIT-kunder fått ett erbjudande. Om delmål 3 för år 2006/07 istället relateras till att minst 880 av de förare som fått ett erbjudande ska motiveras att anta det, kan konstateras av hälften av detta antal, nämligen 439 fick ett erbjudande. I Nacka var det något fler än det uppsatta målet som antog SMADIT-erbjudandet och i Västerort var det också nästan alla, enligt målet i absoluta siffror, som antog erbjudandet. 23

24 Delmål 4: SMADIT-kunder som har haft kontakt med Beroendevården Målet om hur stor andel av de förare som tackat ja till SMADIT-erbjudandet som ska få kontakt med beroendevården var 60 % under och 50 % under 2006/07. I figur 4.4. visas hur utfallet blev. Kontakt med beroendevården 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% /07 Figur 4.4 Andelen SMADIT-kunder som har kontaktats av beroendevården eller själva tagit kontakt med beroendevården av det uppsatta målet om 60 % år 2004 och 2005, respektive 50 % år 2006/07. Andelarna för respektive år är 72 %, 103 % och 97 %. Siffrorna i staplarna är antalet SMADIT-kunder som haft kontakt med beroendevården. Målet uppfylldes med råge under alla tre perioderna. Under 2006/07 var det 428 SMADIT-kunder som hade kontakt med beroendevården, vilket är 97 % av dem som tackat ja till erbjudandet (439 stycken). En bidragande orsak till de höga andelarna är att många SMADIT-kunder kommer på eget initiativ i ett senare skede, trots att de inledningsvis vid poliskontakten tackat nej till SMADITerbjudandet. Om delmål 4 för år 2006/07 istället relateras till att minst 440 av de förare som antagit SMADIT-erbjudandet ska ha en kontakt med beroendevården kan konstateras att nästan alla haft det (97 %). Någon uppdelning på polismästardistrikt är inte möjlig att göra. 24

25 Delmål 5: SMADIT-kunder som har bedömts av specialistläkare Även för delmål 5 ändrades procentsatsen till 2006/07, från 40 % till 50 %. Se figur 4.5 för resultat. 60% Specialistbedömda SMADIT-kunder 50% 40% 30% 20% 10% 0% /07 Figur 4.5 Andelen SMADIT-kunder som har genomgått specialistläkares bedömning i relation till det uppsatta målet om 40 % år 2004 och 2005 respektive 50 % år 2006/07. Andelarna för respektive år är 49 %, 57 % och 48 %. Siffrorna i staplarna är antalet SMADIT-kunder som bedömts av specialistläkare. Det kan konstateras att höjningen av målet från 40 % till 50 % medför att delmål 5 inte kan anses vara helt uppfyllt under 2006/07, se figur 4.5. Det var 48 % av dem som haft kontakt med beroendevården som bedömdes av specialistläkare. Andelen var ungefär lika stor som 2004, medan det år 2005 var en något större andel, 57 % som bedömdes av specialistläkare. Målsättningen för år 2006/07 i absoluta tal var att 220 förare årligen skulle acceptera behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk, exempelvis genomgå specialistläkares bedömning. Om det faktiska antalet om 206 relateras till 220 kan en måluppfyllelse om 94 % konstateras. 25

26 4.2.2 Övergripande mål Projektet SMADIT:s övergripande mål har både i försöksverksamheten och utvecklingsfasen varit att minst 10 % av de ertappade rattfyllerister som erbjuds kontakt med beroendevården ska acceptera behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk, exempelvis bli specialistbedömda. I tabell 4.4 visas hur stor andel av dem som har fått ett SMADIT-erbjudande som bedömts av specialistläkare och också hur stor andel som fortsatt i behandling. Tabell 4.4 Andelen av ertappade rattfyllerister som har fått ett SMADITerbjudande, som accepterat behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk. Målsättningen är 10 % /07 Specialistbedömda 17 % 22 % 12 % I fortsatt behandling 9 % 13 % 8 % När det gäller bedömning av specialistläkare, kan, enligt tabell 4.4 konstateras att målet är uppfyllt 2006/07, liksom under försöksverksamheten. Det var 12 % som bedömdes av specialistläkare. Om man däremot enbart räknar dem som fortsätter i behandling kan målet inte anses vara uppfyllt. Det var 8 % som fortsatte i behandling 2006/ Sammanfattning verksamhetsmål I tabell 4.5 sammanfattas de framtagna resultat som redovisats ovan. Tabell 4.5 Sammanfattning av utfallet ställt mot de olika delmålen 2006/07 samt det övergripande målet Mål Utfall Utfall mot absoluta siffror Måluppfyllelse 1 SMADIT-kunder % 72 % Inte uppfyllt 2 SMADIT- erbjudanden % % 67 % Uppfyllt 3 Antagna SMADITerbjudanden 4 Kontakt med beroendevården 5 Bedömda av specialistläkare % % 25 % Inte uppfyllt % % 97 % Uppfyllt % % 48 % Inte uppfyllt Övergripande mål 10 % 12 % Uppfyllt 26

27 Vi kan konstatera att antalet SMADIT-kunder (mål 1) blev för få, att det var för få som antog SMADIT-erbjudandet (mål 3) och att det var något för något för få som bedömdes av specialistläkare. Således är enbart mål 2 och mål 4 uppfyllda under 2006/07. Detta kan jämföras med att år 2004 uppfylldes mål 3, 4 och 5 och år 2005 uppfylldes mål 4 och 5. Det övergripande målet om att 10 % av de ertappade rattfyllerister som har fått ett SMADIT-erbjudande ska acceptera behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk är uppfyllt (206/1 728). Det går också att jämföra utfallet mot de absoluta målsiffror som finns i projektplanen och därmed inte följa kedjan. För att fullständig måluppfyllelse då ska kunna konstateras borde det stå 100 % på samtliga rader i kolumnen Utfall mot absoluta siffror, vilket det inte gör. Däremot är mål 4 och 5, där resultaten hämtas från beroendevården, ganska nära. 27

28 5 Processmål Inledningsvis presenteras de processmål som finns i Projektplan för utvecklingsfas Därefter följer resultaten som erhållits ur den enkät som finns beskriven i kapitel Processmålens lydelse 1. Att förbättra samarbetet centralt mellan medverkande myndigheter/verksamheter bl.a. genom förbättrade rutiner. 2. Att förbättra samarbetet lokalt mellan medverkande myndigheter/verksamheter bl.a. genom förbättrade rutiner. 3. Att förbättra samarbetet inom medverkande myndigheter/verksamheter bl.a. genom förbättrade rutiner. 5.2 Redovisning av enkätsvar Enkätens frågor handlade om samarbetet i SMADIT centralt och lokalt mellan medverkande myndigheter/verksamheter samt om samarbetet inom den egna myndigheten/verksamheten. Fråga 20b berörde spin off-effekter dvs. samverkan inom områden som ligger utanför projektet SMADIT:s syfte Samarbete centralt, lokalt och internt I figurerna 5.1 och 5.2 redovisas i vilken utsträckning respondenten anser att samarbetet har förbättrats tack vare SMADIT både inom den egna organisationen och centralt och lokalt mellan de samverkande organisationerna. En uppdelning av svaren har gjorts beroende på om respondenten arbetar med SMADIT på central eller lokal nivå. De åtta respondenter som angett att de arbetar med SMADIT på både central och lokal nivå är inkluderade i båda figurerna. 28

29 Inom egna organisationen Centralt mellan organisationer % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket stor utsträckning Ganska stor utsträckning Ganska liten utsträckning Ingen utsträckning alls Vet inte Figur 5.1 I vilken utsträckning respondenterna som arbetar med SMADIT på central nivå eller på både lokal och central nivå anser att samarbetet har förbättrats tack vare SMADIT. Samarbete centralt mellan medverkande myndigheter/verksamheter (n=18) och samarbete inom den egna myndigheten/verksamheten (n=17). Bland dem som arbetar med SMADIT på central nivå ansåg 77 % att samarbetet centralt mellan de medverkande myndigheterna och verksamheterna förbättrats i mycket stor eller ganska stor utsträckning på grund av SMADIT (att jämföra med 69 % i försöksverksamheten). Det var ingen som angav att samarbetet inte alls hade förbättrats, däremot var det 11 % som inte visste. SMADIT hade inte fått samma positiva effekt på samarbetet inom den egna organisationen. Endast var fjärde person (en halvering jämfört med förra studien) tyckte att SMADIT hade medverkat till att förbättra samarbetet i mycket stor eller ganska stor utsträckning. Många menade att samarbetet inte hade förbättrats alls eller i ganska liten utsträckning. Kvinnor svarade i lägre utsträckning än män att samarbetet förbättrats, både vad gäller inom organisationen och centralt. Kvinnorna var också mer osäkra i dessa frågor och svarade oftare än männen Vet inte. I figur 5.2 visas hur de som arbetar med SMADIT på lokal nivå anser att samarbetet förbättrats. 29

30 Inom egna organisationen Lokalt mellan organisationer % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket stor utsträckning Ganska stor utsträckning Ganska liten utsträckning Ingen utsträckning alls Vet inte Figur 5.2 I vilken utsträckning respondenterna som arbetar med SMADIT på lokal nivå eller på både lokal och central nivå anser att samarbetet har förbättrats tack vare SMADIT. Samarbete lokalt mellan medverkande myndigheter/verksamheter (n=62) och samarbete inom den egna myndigheten/verksamheten (n=61). Bland dem som arbetar med SMADIT på lokal nivå ansåg 48 % att samarbetet lokalt mellan de medverkande myndigheterna och verksamheterna förbättrats i mycket stor eller ganska stor utsträckning tack vare SMADIT (att jämföra med 41 % i försöksverksamheten). Ytterligare 27 % ansåg att samarbetet förbättrats i ganska liten utsträckning. Inom den egna organisationen ansåg 25 % att SMADIT hade medverkat till att förbättra samarbetet i mycket stor eller ganska stor utsträckning. Ytterligare 33 % ansåg att samarbetet tack vare SMADIT förbättrats i ganska liten utsträckning. En femtedel av de svarande visste inte om samarbetet förbättrats inom den egna organisationen. Ett liknande könsmönster sågs här som tidigare, med en större andel kvinnor som menade att samarbetet inte förbättrats alls och en större andel osäkra jämfört med de manliga respondenterna. Liksom i den tidigare studien (Gustafsson, 2007a) sågs att den största förbättringen av samarbetet skedde på central nivå. Däremot gavs nu en ganska snarlik bild av samarbetet inom den egna organisationen; på vilket sätt man huvudsakligen arbetade med SMADIT (centralt eller lokalt) hade inte särskilt 30

31 stor betydelse för hur man uppfattade hur det interna samarbetet hade påverkats. Av figur 5.3 framgår det hur respondenterna ansåg att samarbetet inom den egna organisationen förändrats genom SMADIT-projektet. Annan org Socialtjänst Beroendevård Polis Samtliga % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket stor utsträckning Ganska stor utsträckning Ganska liten utsträckning Ingen utsträckning alls Vet inte Figur 5.3 I vilken utsträckning respondenterna anser att det interna samarbetet i respektive organisation har förbättrats tack vare SMADIT. Uppdelat på samtliga (n=72), polismyndigheten (n=13), beroendevården (n=28), socialtjänsten (n=17) och bland övriga organisationer (n=14). Drygt 60 % av dem som arbetar inom polismyndigheten ansåg att samarbetet inom polismyndigheten förbättrats i mycket stor eller ganska stor utsträckning tack vare SMADIT. Bland dem som arbetar inom beroendevården ansåg 29 % att samarbetet förbättrats i ganska stor utsträckning. Bland representanter från de övriga organisationerna var det ingen som ansåg att samarbetet inom organisationen förbättrats i mycket/ganska stor utsträckning tack vare SMADIT. Det fanns i enkäten utrymme för att ange de rutiner som gjort att samarbetet förbättrats. Nedan följer en uppdelning i de rutiner som förbättrat samarbetet centralt, lokalt och inom respektive myndighet eller verksamhet. 31

32 De rutiner som angavs ha förbättrat samarbetet centralt mellan medverkande myndigheter och verksamheter är: Regelbundna centrala möten Framtagandet av mål, projektplaner, processer, arbetsformer och informationsunderlag, däribland utvecklingen av faxblanketten Informationsträffar och löpande information Förbättrade rutiner för samverkan mellan polis och beroendevård Samverkan kring SMADIT-ung. 32

33 De rutiner som angavs ha förbättrat samarbetet lokalt mellan medverkande myndigheter och verksamheter är: Regelbundna lokala möten Återkopplingsmöten Löpande information Utbildningar Samverkansplanering och gemensamma vårdplaner (beroendevård socialförvaltning) Direkttransport av den misstänkte rattfylleristen och beredskap på mottagande beroendevård. Under denna fråga nämndes att samarbetet skulle kunna bli ännu bättre om polisen i större utsträckning än idag skickar rapporter om ingripanden till socialtjänsten. De rutiner som angavs ha förbättrat samarbetet inom medverkande myndigheter och verksamheter är: Informationsträffar och gemensamma möten regelbundet Information om SMADIT på arbetsplatsträffar. Därutöver nämndes att man både inom socialtjänsten och länsstyrelsen pga. SMADIT fått kontakt och samarbete med andra sektioner eller enheter inom sin organisation Spin off-effekter Det var 29 personer (14 kvinnor och 15 män) som i enkäten svarade ja på frågan om SMADIT gett upphov till spin off-effekter, 23 personer svarade nej och 22 personer visste inte. Exempel på spin off-effekter som SMADIT gett upphov till sammanfattas nedan: Ökade kontakter mellan myndigheter och aktörer Kännedom och kunskap om andra myndigheters/organisationers arbete Ökad personkännedom mellan aktörerna Samarbete mellan myndigheterna i andra frågor Personer från beroendemottagningar, frivård och socialtjänst är med polisen på insatser Ökat intresse för problematiken och att utbyta erfarenheter Motivation till polisen att arbeta med trafik SMADIT-ung. 33

34 5.3 Uppfyllelse av processmålen Processmålen handlar om att förbättra samarbetet mellan medverkande myndigheter/ verksamheter på både central och lokal nivå samt att förbättra samarbetet inom medverkande myndigheter/verksamheter. Detta ska bland annat göras genom förbättrade rutiner. Det finns inga kvantitativa mål angivna utan en kvalitativ bedömning får göras om processmålen anses uppfyllda Samarbete centralt mellan medverkande organisationer Som framgår av figur 5.1 var det 77 % av dem som arbetade centralt med SMADIT och besvarade enkätfråga 21a som ansåg att samarbetet centralt mellan medverkande organisationer förbättrats i mycket/ganska stor utsträckning och ytterligare 11 % som ansåg att det varit en ganska liten förbättring i samarbetet tack vare SMADIT. Sammanfattningsvis var det alltså nästan 90 % som ansåg att samarbetet centralt mellan organisationer förbättrats. Det första processmålet om ett förbättrat samarbete centralt mellan medverkande myndigheter/verksamheter kan därför anses vara uppfyllt Samarbete lokalt mellan medverkande organisationer Av figur 5.2 kan utläsas att 48 % av dem som arbetade lokalt med SMADIT och besvarade enkätens fråga 22a ansåg att samarbetet lokalt mellan medverkande organisationer förbättrats i mycket/ganska stor utsträckning och ytterligare 27 % ansåg att det varit en ganska liten förbättring i samarbetet tack vare SMADIT. Det var alltså 75 % som ansåg att samarbetet lokalt mellan organisationer förbättrats. Det andra processmålet om ett förbättrat samarbete lokalt mellan medverkande myndigheter/verksamheter kan därför anses vara uppfyllt Samarbete inom den egna organisationen Det tredje processmålet handlar om samarbetet inom den egna organisationen. Analyseras svaren från de 72 individer som besvarade frågan konstateras att 22 % ansåg att SMADIT förbättrat samarbetet inom den egna organisationen i mycket/ganska stor utsträckning och ytterligare 33 % i ganska liten utsträckning. Det var dock 25 % som ansåg att samarbetet inte alls förbättrats pga. SMADIT, men också 19 % som svarat vet ej. Den slutsats man kan dra är således att samarbetet inom den egna organisationen i mindre utsträckning påverkats av SMADIT, än vad samarbetet mellan de olika organisationerna påverkats. Detta är givetvis naturligt eftersom det i flera av organisationerna är så att SMADIT inte ska beröra fler än det fåtal personer som arbetar med projektet. Inom polisen där en högre andel av de anställda bör vara involverade i SMADIT, finner vi de enda som angett att samarbetet förbättrats i mycket stor eller ganska stor utsträckning. Inom beroendevården är det drygt 40 % som inte vet eller som anser att det interna samarbetet inte påverkats alls, resterande anser att samarbetet förbättrats i ganska stor/ganska liten utsträckning. Vi vill därför dra slutsatsen att det är 34

35 tveksamt om den förbättring som angivits av samarbetet inom den egna organisationen är tillräckligt. Vi anser därför att processmål 3 med tvekan är uppfyllt Sammanfattning processmålen Med anledning av ovanstående resonemang anser vi att de tre processmålen är uppfyllda, det tredje dock med tvekan. Sammanfattning Processmål 1 Processmål 2 Processmål 3 Uppfyllt Uppfyllt Med tvekan uppfyllt 35

36 6 Informationsmål Inledningsvis presenteras de informationsmål som finns i Projektplan för utvecklingsfas Därefter följer resultaten som erhållits ur enkätens svar. 6.1 Informationsmålens lydelse Mål för informationen är att 70 procent av målgrupperna ska anse: 1. Att de har god kunskap om SMADIT:s syfte 2. Att de förstår sin roll i SMADIT 3. Att de anser att de får en god löpande information om SMADIT:s utveckling 4. Att de har eller har fått relevant kunskap om problematiken kring alkohol och droger i trafiken genom SMADIT 5. Att de upplever att SMADIT-insatserna påverkat deras motivation att arbeta med projektet 6. Att de upplever att SMADIT-insatserna påverkat deras agerande i arbetet. 6.2 Redovisning av enkätsvar Enkätens frågor 6 9 handlade om respondentens kännedom om projektet och SMADIT:s syften. Likaså frågades efter den generella inställningen och vilka starka och svaga sidor som finns i SMADIT. Dessa frågor försökte ge svar på informationsmål 1. Frågorna handlade om respondentens delaktighet i SMADIT och besvarade informationsmål 2. Informationsmål 3 besvarades av frågorna Informationsmål om kunskap, mål 4, besvarades av frågorna 18a c och slutligen besvarade frågorna 19a c informationsmålen 5 och Kännedom Det var 57 % av de 74 som svarade på enkätens fråga om kännedom om SMADIT, som angav att de kände till projektet mycket väl och ytterligare 39 % som kände till projektet ganska väl. Männen sade sig känna till projektet mycket väl i högre grad (75 %) än kvinnorna (46 %). Det var även 4 % (3 personer) som svarade att de kände till SMADIT ganska dåligt. I utvärderingen av försöksverksamheten var det en lägre andel, 49,5 %, som kände till projektet mycket väl. På frågan hur väl de kände till vilket syfte SMADIT har, svarade 74 personer. Av dessa kände 72 % mycket väl till syftet, 26 % ganska väl och 3 % kände ganska dåligt till SMADIT:s syfte. Liksom på den förra frågan var det i försöksverksamheten en något lägre andel, 67 %, som mycket väl kände till SMADIT:s syfte. 36

37 I enkäten fanns fyra möjliga alternativ till syften uppräknade samt alternativet vet inte. Respondenten hade möjlighet att kryssa i flera svar. I tabell 6.1 redovisas antalet svar på respektive alternativ. De svar som enligt Projektplan för utvecklingsfas beskriver SMADIT:s syften har i tabellen markerats med fet stil. Tabell 6.1 Redovisning av svarsfördelning på enkätfråga 7b: Vilket syfte/vilka syften har SMADIT? I enkäten fick flera svar anges. 65 svar Att minska antalet påverkade förare i stockholmstrafiken genom minskat antal återfall 20 svar Att informera om alkohol och drogers påverkan på människan och dess organ 39 svar Att övertala alkohol- och drogpåverkade i Stockholms län att söka hjälp mot sitt missbruk 67 svar Att öka möjligheten för påverkade förare som är alkohol- eller drogberoende att ta itu med sina problem. 0 svar Vet inte Trettiotvå procent hade uppfattat SMADIT:s syfte såsom det finns beskrivet i projektplanen, dvs. kryssat för dessa två alternativ och ingenting annat. Som framgår av tabell 6.1 har de svarsalternativ som överensstämmer med projektplanen fått de flestas svar, det kan därför anses vara klarlagt att de svarande har god kännedom om SMADIT:s syften. 37

38 6.2.2 Inställning Av de 75 personer som svarade på vilken inställning de hade till projektet var alla positiva till SMADIT: 77 % hade en mycket positiv inställning och resterande 23 % en ganska positiv inställning. Detta resultat överensstämmer med resultatet från försöksverksamheten, med den skillnaden att det då fanns en liten andel som hade en ganska negativ inställning. Det fanns i enkäten möjlighet att beskriva projektets starka och svaga sidor. De starka sidor som finns i SMADIT handlar om: Samverkan mellan olika myndigheter och aktörer Engagerade SMADIT-medarbetare Utbildningar och broschyrer Gemensamma och tydliga mål Intensiva kontrolldagar Att nå ut med information till människor med drogproblem Att erbjuda stöd, hjälp och vårdkontakt Det snabba omhändertagandet direkt vid rattfyllerihändelsen Möjligheten att påverka personer när de kanske är som mest mottagliga för att ta emot hjälp Den snabba handläggningen Att socialtjänsten tidigare kommer i kontakt med den beroende Att socialtjänsten tidigare kommer in i familjer med pågående missbruk. 38

39 De svaga sidor som finns i SMADIT är enligt respondenterna: Att det är ett stort projekt med många aktörer Administrativa problem och informationsproblem mellan och inom aktörerna Att det krävs engagemang och en pågående process för att hålla motivationen hög hos aktörerna Att socialtjänsten inte är tillräckligt delaktig Sen polisrapportering och för få rapporter till socialtjänsten Bristande uppföljning om hur det har gått för dem som tackat ja eller nej till hjälp Sekretessen och polisens möjligheter till återkoppling från vården Bristande engagemang som kan göra att kedjan brister Det numerära resultatet, att polisen inte erbjuder kontakt med vården Svårigheten för polisen att nå förnekarna Att de polisiära systemen inte fungerar på beroendemottagningarna Att SMADIT-kunderna avböjer vård och inte vill gå kvar i behandling Att det inte är en rikstäckande modell där man bemöts likadant oavsett var man åker fast Okunskap om de olika organisationernas arbetssätt Avsaknaden av en egen hemsida för SMADIT i Stockholms län Att det är svårt att följa statistik på ett verklighetsenligt sätt. 39

40 6.2.3 Delaktighet I figur 6.1 redovisas i vilken utsträckning de som besvarat enkäten angett att de aktivt deltagit i SMADIT. Annan org Socialtjänst Beroendevård Polis Samtliga % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket stor utsträckning Ganska stor utsträckning Ganska liten utsträckning Ingen utsträckning alls Ej svar Figur 6.1 I vilken utsträckning respondenten deltagit aktivt i SMADIT bland samtliga (n=76), polismyndigheten (n=13), beroendevården (n=29), socialtjänsten (n=19) och bland övriga organisationer (n=15). Ej svar: 1 person från beroendevården. Det var över hälften, 55 %, av samtliga som i mycket stor/ganska stor utsträckning deltagit aktivt i SMADIT (större andel män, 72 %, än kvinnor, 45 %). Det finns givetvis skillnader mellan olika målgrupper och olika organisationer av hur aktivt deltagandet varit. Bland de svarande från polismyndigheten var det 92 % som deltagit aktivt i mycket/ ganska stor utsträckning, jämfört med 42 % inom beroendevården och 48 % inom socialtjänsten. Jämfört med utvärderingen av försöksverksamheten, har deltagandet ökat i alla grupper utom beroendevården. Inom socialtjänsten, där enbart 24 % deltog aktivt i ganska stor utsträckning under försöksverksamheten, har det varit en fördubbling. Detta är med all sannolikhet en spegling av att målgruppen för enkäten under utvecklingsfasen var mer aktiva medarbetare. Bland dem som arbetar på lokal nivå i SMADIT är det en betydligt lägre andel som deltagit aktivt i mycket/ganska stor utsträckning jämfört med dem som arbetar på central nivå (49 % jämfört med 75 %). En person från beroendevården hade inte alls deltagit aktivt i SMADIT-arbetet, denne arbetade på lokal nivå. Bland dem som arbetade på både central och lokal nivå var det 75 % som deltagit aktivt i mycket stor eller ganska stor utsträckning. 40

41 På frågan hur man deltagit aktivt fanns fem svarsalternativ där flera svar fick anges. I tabell 6.2 anges hur många som kryssat i de olika svarsalternativen. Tabell 6.2 Hur man aktivt deltagit i SMADIT under försöksperioden. Flera svar fick anges. Fem personer svarade inte på frågan. 48 svar Kick-off möten /Startmöten 43 svar Möten mellan organisationer på lokal nivå (lokala arbetsgrupper) 43 svar Seminarier och utbildningar som anordnats inom SMADIT 35 svar Möten inom egna organisationen 25 svar Möten mellan organisationer på central nivå Av dem som var med i projektet från år 2005 och senare, hade närmare 75 % deltagit i kick-off möte/startmöte. Närmare 90 % av dem som deltog under hela perioden (år ) hade deltagit i kick-off möte/startmöte men bara hälften av dem som var med i SMADIT enbart under Vidare kan, utifrån tabell 6.2, konstateras att ungefär 60 % av respondenterna deltagit i möten på lokal nivå och i seminarier/utbildningar. En liten grupp om 8 personer var särskilt aktiva och hade deltagit i samtliga typer av aktiviteter. En större andel män angav att de deltagit i möten mellan organisationer på lokal nivå samt möten inom den egna organisationen än kvinnor. 41

42 I figur 6.2 redovisas hur väl de svarande känner till vem man ska vända sig till i sin organisation om man har frågor om SMADIT. Annan org Socialtjänst Beroendevård Polis 92 8 Samtliga % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket väl Ganska väl Ganska dåligt Mycket dåligt Figur 6.2 Hur väl respondenten känner till vem han/hon ska vända sig till i sin organisation när det gäller frågor om SMADIT, bland samtliga (n=76), polismyndigheten (n=13), beroendevården (n=29), socialtjänsten (n=19) och bland övriga organisationer (n=15). Kännedomen om vem man ska vända sig till vid frågor om SMADIT var mycket stor i alla organisationerna och hade ökat bland alla, utom bland dem som arbetade inom beroendevården, jämfört med den tidigare studien. Ökningen är särskilt markant inom polisen där 92 % nu mycket väl kände till vem man skulle vända sig till, jämfört med 65 % tidigare. Detta är säkert en följd av att antalet poliser i den föreliggande undersökningen är färre och mer aktiva. Bland samtliga var det över 90 % som mycket eller ganska väl kände till vem man skulle vända sig till i den egna organisationen. Personer från socialtjänsten kände i lägre utsträckning än andra till vem man skulle vända sig till, ett resultat som överensstämmer med försöksverksamheten. Svaren från frågan om hur väl respondenten kände till sin roll i SMADIT visas i figur

43 Annan org Socialtjänst Beroendevård Polis Samtliga % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket väl Ganska väl Ganska dåligt Figur 6.3 Hur väl respondenten känner till sin roll i SMADIT, bland samtliga (n=76), polismyndigheten (n=13), beroendevården (n=29), socialtjänsten (n=19) och bland övriga organisationer (n=15). I stort sett alla kände mycket väl eller ganska väl till sin roll i SMADIT. Det var bara en person inom socialtjänsten som hade ganska dålig kännedom om sin roll i SMADIT. Den tidigare utvärderingen visade att bland samtliga var det 65 % som mycket väl kände till sin roll och ytterligare 27 % som ganska väl kände till sin roll. Det har i den föreliggande undersökningen blivit en förskjutning mot en lägre andel som kände till sin roll mycket väl, nämligen 58 %. Detta förhållande stämmer med övriga organisationer, utom polisen där resultatet var ungefär detsamma. I den nu aktuella undersökningen känner socialtjänstens medarbetare mycket bättre till sin roll. I figur 6.4 redovisas svaren på frågan om hur delaktig respondenten kände sig i hur arbetet med SMADIT bedrivs inom dennes organisation. 43

44 Annan org Socialtjänst Beroendevård Polis Samtliga % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket delaktig Ganska delaktig Lite delaktig Inte alls delaktig Figur 6.4 Respondentens delaktighet i hur arbetet med SMADIT bedrivs i sin organisation, bland samtliga (n=76), polismyndigheten (n=13), beroendevården (n=29), socialtjänsten (n=19) och bland övriga organisationer (n=15). Bland samtliga respondenter var det 89 % som var mycket eller ganska delaktiga i hur arbetet med SMADIT bedrevs inom deras organisation. Hos polisen kände man sig mer delaktig än bland personalen inom beroendevården och socialtjänsten. I den tidigare undersökningen av försöksverksamheten var det en mycket större andel inom samtliga organisationer som kände sig litet eller inte alls delaktiga. Det kan alltså konstateras att den nuvarande studiens respondenter var mycket mer delaktiga i hur arbetet med SMADIT bedrevs i alla organisationerna. Den sista frågan inom blocket delaktighet handlade om hur väl man ansåg att SMADIT var förankrat i sin organisation. Svaren visas i figur

45 Annan org Socialtjänst Beroendevård Polis 8 92 Samtliga % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket väl förankrat Ganska dåligt förankrat Ganska väl förankrat Inte alls förankrat Figur 6.5 Hur väl SMADIT ansågs vara förankrat inom respektive organisation, bland samtliga (n=76), polismyndigheten (n=13), beroendevården (n=29), socialtjänsten (n=19) och bland övriga organisationer (n=15). En av de svarande från socialtjänsten ansåg att SMADIT inte alls var förankrat inom den egna organisationen, men för övrigt hade andelen som svarat positivt på denna fråga inom socialtjänsten ökat jämfört med utvärderingen av försöksverksamheten. I övrigt ansåg samtliga poliser att projektet var mycket eller ganska väl förankrat inom organisationen, likaså samtliga från annan organisation. De sistnämnda hade också en högre andel som ansåg att projektet var mycket väl förankrat. Totalt sett var det över 90 % som ansåg att SMADIT var mycket väl/ganska väl förankrat. 45

46 6.2.4 Information I enkäten efterfrågades i vilken utsträckning respondenten fick löpande information om SMADIT genom kanaler/material som fanns angivna. Resultatet visas i figur 6.6. Din närmaste chef Personer i projektet Din organisations intranät Personaltidningar Lokala arbetsgrupper SMADIT-pärmen SMADIT-nytt Kvartalsrapporter, årsrapporter Mötesanteckningar styr/beredningsgrupp SMADITs w ebbarbetsplats % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket stor utsträckning Ganska stor utsträckning Ganska liten utsträckning Ingen utsträckning alls Ej svar Figur 6.6 I vilken utsträckning respondenten fått information om SMADIT:s utveckling genom olika kanaler/material. Även den andel av respondenterna som inte angivit något svar på frågan finns redovisade. De främsta informationskällorna i projektet SMADIT visade sig vara SMADITnytt samt kvartals- och årsrapporter; det var 70 % som angav att de i mycket stor/ganska stor utsträckning fick information om SMADIT:s utveckling genom dessa kanaler. En nästan lika stor informationskälla var personer i projektet (motsvarande andel 69 %). Därutöver var det också en stor andel som i stor utsträckning fick information via mötesanteckningar från styrgruppen och beredningsgruppen (65 %). Fler hade nu (32 %) inhämtat information från SMADIT:s webbarbetsplats i mycket stor eller stor utsträckning jämfört med utvärderingen av försöksverksamheten (18 %). Genomgående använde sig kvinnorna i mindre utsträckning än männen av de kanaler/material som redovisas i figuren ovan. Särskilt gällde det webbplatsen, personaltidningar och andra personer i projektet. I den tidigare utvärderingen var personer i projektet den överlägset främsta källan till information om SMADIT, där 62 % fått information från denna källa i mycket stor eller ganska stor utsträckning. Därefter var det kvartalsrapporter och årsrapporter (49 %) och mötesanteckningar från styr/beredningsgrupp (25 %). Det ska dock påpekas att det fanns en liten nyansskillnad i hur frågan var ställd i de båda undersökningarna. I utvärderingen av försöksverksamheten 46

47 specificerades inte att informationen skulle handla om SMADIT:s utveckling, utan det stod bara information om SMADIT. Det torde dock inte ha påverkat resultatet något nämnvärt. I enkäten fanns möjlighet att instämma i om man tyckte att den löpande informationen om SMADIT var lättillgänglig, tillräcklig, relevant och lättförståelig. I figur 6.7 redovisas svaren. Lättförståelig Relevant Tillräcklig Lättillgänglig % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket väl Ganska väl Ganska dåligt Inte alls Ej svar Figur 6.7 Hur väl respondenten tyckte det stämde att den löpande informationen om SMADIT:s utveckling var lättillgänglig, tillräcklig, relevant och lättförståelig. Liksom under den förra frågan ska här påpekas att den nuvarande undersökningen specificerade att det handlade om löpande information om SMADIT:s utveckling och inte bara SMADIT, som i utvärderingen av försöksverksamheten. Bland samtliga respondenter ansåg 69 % att den löpande informationen om SMADIT:s utveckling var lättillgänglig, att jämföra med 67 % under försöksverksamheten. Det var 76 % som ansåg att den var tillräcklig, 66 % i den tidigare undersökningen. Det var en ännu något större andel som ansåg att informationen var relevant, nämligen 82 % och en lika stor andel som tyckte den var lättförståelig. Motsvarande andelar i försöksverksamheten var 70 % på båda. Det kan alltså konstateras att lättillgängligheten är det som inte ansetts lika bra som det övriga när det gäller information om SMADIT:s utveckling. En närmare belysning av svaren uppdelat på organisation visade att svarande från polismyndigheten i högre grad än svarande från beroendevården och i ännu högre grad än svarande från socialtjänsten tyckte det stämde 47

48 mycket/ganska väl att den löpande informationen om SMADIT var lättillgänglig, tillräcklig och relevant. Vad gäller förståelsen, tyckte svarande från beroendevården i högsta grad att det gick mycket/ganska väl att förstå informationen följt av polismyndigheten och socialtjänsten. En ytterligare fråga om den löpande informationen om SMADIT:s utveckling gällde hur bra den svarande totalt sett tyckte att den fungerade inom sin organisation. I figur 6.8 redovisas svaren uppdelade per organisation och bland samtliga. Annan org Socialtjänst Beroendevård Polis Samtliga % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Ej svar Figur 6.8 Hur bra den löpande informationen om SMADIT:s utveckling fungerar inom respektive organisation, bland samtliga (n=76), polismyndigheten (n=13), beroendevården (n=29), socialtjänsten (n=19) och bland övriga organisationer (n=15). Ej svar: 1 person från beroendevården och 1 från socialtjänst. Som framgår av figur 6.8 anser omkring 93 % av respondenterna från polisen att den löpande informationen om SMADIT fungerar mycket eller ganska bra inom organisationen. I försöksverksamheten var andelen 74 %. Motsvarande siffra för både andra organisationer och beroendevården är ca 80 % (att jämföra med 63 % respektive 83 % i försöksverksamheten). Sämst fungerar informationen inom socialtjänsten där 58 % angivit att de tycker att den löpande informationen fungerar ganska bra, dock är det en förbättring från 35 % jämfört med den tidigare studien. Sammanfattningsvis har alltså en förbättring skett bland samtliga aktörer utom beroendevården. Bland samtliga 76 respondenter tyckte 76 % att den löpande informationen fungerade mycket eller ganska bra. I den tidigare undersökningen var det 68 % som tyckte att den löpande informationen fungerade mycket eller ganska bra. 48

49 I följande redovisning av hur information kring SMADIT:s utveckling skulle kunna förbättras görs en uppdelning av svaren på respektive organisation. Polisen: SMADIT-information vid introduktionen av nyanställd polispersonal Prioritering av SMADIT på polisens intranäts första sida och alla lokala distrikts sidor Kontinuerlig information från chefer. Beroendevården: Arbetsplatsbesök Information via e-post regelbundet Regelbunden uppföljning. Det fanns även respondenter inom beroendevården som ansåg att de får tillräckligt med information och även att det är för mycket information idag. Socialtjänsten: Behov av bättre samordning och en plan för hur arbetet ska bedrivas Enklare nyhetsbrev med den viktigaste informationen som är relevant för dem som arbetar på gräsrotsnivå E-post Mera utbildning Engagemang. Annan organisation: Uppdatering av SMADIT:s hemsida Kunskap I enkäten efterfrågades i vilken utsträckning respondenten haft kunskap om problematiken kring alkohol och droger i trafiken innan sitt deltagande i SMADIT, om kunskapen ökat via SMADIT och om man nu anser sig ha tillräcklig kunskap. I figur 6.9 redovisas svaren på frågan om kunskap innan SMADIT. 49

50 Annan org Socialtjänst Beroendevård Polis Samtliga % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket stor utsträckning Ganska stor utsträckning Ganska liten utsträckning Ingen utsträckning alls Ej svar Figur 6.9 I vilken utsträckning respondenten hade kunskap om problematiken kring alkohol och droger i trafiken innan deltagande i SMADIT, bland samtliga (n=76), polismyndigheten (n=13), beroendevården (n=29), socialtjänsten (n=19) och bland övriga organisationer (n=15). Ej svar: 1 person från beroendevården. Som framgår av figur 6.9 ansåg knappt 80 % av samtliga att man i mycket eller ganska stor utsträckning hade kunskap om problematiken kring alkohol och droger i trafiken innan sitt deltagande i SMADIT. I utvärderingen av försöksverksamheten var motsvarande andel 83 %. Beroendevården, med en motsvarande andel på 65 %, hade i det här sammanhanget sämst förkunskaper om problematiken. I den tidigare undersökningen var det 85 % inom beroendevården som i mycket eller ganska stor utsträckning hade kunskap innan sitt deltagande i SMADIT. Socialtjänsten hade bäst förkunskaper med 94 %. I den tidigare undersökningen var det 83 % i socialtjänsten som hade kunskaper i mycket eller ganska stor utsträckning innan sitt deltagande i SMADIT. Den kunskapsökning respondenten ansett sig fått via SMADIT visas i figur

51 Annan org Socialtjänst Beroendevård Polis Samtliga % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket stor kunskapsökning Ganska liten kunskapsökning Ej svar Ganska stor kunskapsökning Ingen kunskapsökning alls Figur 6.10 I vilken utsträckning respondenten via SMADIT ökat sin kunskap om problematiken kring alkohol och droger i trafiken, bland samtliga (n=76), polismyndigheten (n=13), beroendevården (n=29), socialtjänsten (n=19) och bland övriga organisationer (n=15). Ej svar: 1 person från beroendevården. Trots att många ansåg att man redan innan SMADIT hade kunskap om problematiken kring alkohol och droger i trafiken, angav 45 % att de hade fått en mycket stor eller ganska stor kunskapsökning via SMADIT. Motsvarande andel i försöksverksamheten var ungefär densamma, 43 %. Bland socialtjänstens respondenter, som redan innan i mycket stor utsträckning hade kunskap, var givetvis kunskapsökningen inte lika stor som bland svarande från de andra organisationerna. En tydlig skillnad fanns bland representanter från andra organisationer där en lägre andel i den nuvarande undersökningen ansåg sig ha ökat sin kunskap, 47 % jämfört med 63 %. De som engagerade sig i SMADIT under de senare åren ( ) ansåg sig i något mindre grad ha fått en ökad kunskap om alkohol- och drogproblematiken än övriga. Det var 40 % av dessa som menade att de fått en mycket stor/ganska stor kunskapsökning att jämföra med övriga deltagare i SMADIT där motsvarande andel var strax över 50 %. I figur 6.11 redovisas om respondenten ansåg sig ha tillräcklig kunskap om problematiken kring alkohol och droger i trafiken. 51

52 Annan org Socialtjänst Beroendevård Polis Samtliga % 20% 40% 60% 80% 100% Ja, helt och hållet Ja, i huvudsak Nej, i huvudsak inte Ej svar Figur 6.11 Respondentens svar på om dennes kunskap om problematiken kring alkohol och droger i trafiken är tillräcklig, bland samtliga (n=76), polismyndigheten (n=13), beroendevården (n=29), socialtjänsten (n=19) och bland övriga organisationer (n=15). Ej svar: 1 person från beroendevården och 1 från annan organisation. De allra flesta från samtliga organisationer ansåg sig, liksom i den förra studien, ha tillräcklig kunskap om problemet alkohol/droger i trafiken, nämligen över 90 %. Mer än hälften av polisen ansåg sig ha tillräcklig kunskap helt och hållet, i utvärderingen av försöksverksamheten var det 26 % som angav det. Bland de nytillkomna, dvs. de som kom med i SMADIT under , ansåg 90 % att de hade tillräcklig kunskap om problematiken; en lägre andel jämfört med resterande respondenter (97 %) Påverkan Följande avsnitt handlar om i vilken utsträckning SMADIT-insatserna påverkat respondentens motivation att arbeta med projektet och om SMADIT-insatserna påverkat respondentens agerande i arbetet. De enkätfrågor som handlade om detta, önskade svara på det femte och sjätte informationsmålet. I försöksverksamheten fanns det ett mål som bl.a. täckte in detta med motivation och agerande, men formuleringen var annorlunda; att de upplever att projektet påverkar deras motivation, engagemang och agerande. I figur 6.12 redovisas i vilken utsträckning SMADIT-insatserna påverkat när det gäller motivationen att arbeta med projektet. 52

53 Annan org Socialtjänst Beroendevård Polis Samtliga % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket stor utsträckning Ganska stor utsträckning Ganska liten utsträckning Ingen utsträckning alls Ej svar Figur 6.12 I vilken utsträckning SMADIT-insatserna påverkat motivationen att arbeta med projektet, bland samtliga (n=76), polismyndigheten (n=13), beroendevården (n=29), socialtjänsten (n=19) och bland övriga organisationer (n=15). Ej svar: 2 personer från beroendevården och 1 från annan organisation. Enligt figur 6.12 var det 71 % som i mycket stor eller ganska stor utsträckning blivit motiverade av SMADIT-insatserna att arbeta med projektet. Frågan som ställdes i försöksverksamhetens utvärdering löd: I vilken utsträckning har SMADIT påverkat dig i ditt arbete när det gäller din motivation att arbeta med problemet alkohol/droger i trafiken? och 56 % svarade att de påverkats i mycket/ganska stor utsträckning. Ytterligare 22 % hade i den föreliggande undersökningen angett att de i ganska liten utsträckning påverkats av SMADITinsatserna i sin motivation att arbeta med projektet. Respondenter från socialtjänsten hade i lägst utsträckning påverkats av SMADIT-insatserna i sin motivation att arbeta med projektet. Polisen hade i något högre grad än beroendevårdens representanter påverkats i sin motivation. 53

54 Det som motiverar SMADIT-medarbetarna till att arbeta med SMADIT är framför allt syftet med projektet. Några anger också samarbetet och att det ingår som en del i deras arbetsuppgifter. Här följer mer specifika motiv till att arbeta med SMADIT: Möjligheten att påverka antalet återfall ( Slippa träffa samma personer igen ) Att bidra till att rädda liv Samhällsnyttan Att det finns en kedjelänk som fungerar mellan alla inblandade i rattfylleriprocessen, att hitta en helhetssyn Att det ger resultat att erbjuda påverkade förare att söka hjälp för sina beroendeproblem Att snabbt kunna hjälpa personer med alkoholproblem Att få möta den beroende i ett tidigare skede innan familj, arbetet m.m. fallit bort Värnet om tredje part som kan drabbas Att få bort alkohol och droger från trafiken Ökad trafiksäkerhet med mindre trafikolyckor Att hjälpa till att uppnå SMADIT:s mål Samarbetet och den samverkande kraften och energin i de olika organisationerna Utveckla kontakten och samarbetet mellan socialtjänst och polis I figur 6.13 presenteras i vilken utsträckning SMADIT-insatserna påverkat respondenterna i sitt agerande i arbetet. 54

55 Annan org Socialtjänst Beroendevård Polis Samtliga % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket stor utsträckning Ganska stor utsträckning Ganska liten utsträckning Ingen utsträckning alls Ej svar Figur 6.13 I vilken utsträckning SMADIT-insatserna påverkat respondenternas agerande i arbetet, bland samtliga (n=76), polismyndigheten (n=13), beroendevården (n=29), socialtjänsten (n=19) och bland övriga organisationer (n=15). Ej svar: 1 person från beroendevården och 1 från annan organisation. Det var 53 % av samtliga som i mycket stor eller ganska stor utsträckning påverkats av SMADIT-insatserna när det gällde agerandet i arbetet; i det närmaste samma resultat som i den tidigare studien. Där löd dock frågan: I vilken utsträckning har SMADIT påverkat dig i ditt arbete när det gäller ditt agerande i problemet alkohol/droger i trafiken?. Ytterligare 37 % hade påverkats i ganska liten utsträckning. Polisen var den organisation som påverkats mest av SMADIT-insatserna i sitt agerande i arbetet, 77 % hade påverkats i mycket stor eller ganska stor utsträckning, en mycket högre andel än i utvärderingen av försöksverksamheten. Socialtjänsten hade, liksom i den tidigare utvärderingen, i lägst grad påverkats av SMADIT-insatserna i sitt agerande i arbetet. 55

56 6.3 Uppfyllelse av informationsmålen När det gäller de sex informationsmålen finns ett kvantitativt mått om att 70 % av målgrupperna ska kunna stämma in i respektive Att -sats för att den ska anses vara uppfylld God kunskap om syfte Det första informationsmålet handlar om att 70 % av de primära målgrupperna ska anse att de har god kunskap om försöksverksamhetens syfte. Som framgår av kapitel var det 96 % som angav att de kände till projektet SMADIT mycket eller ganska väl. Det var också 98 % som kände till SMADIT:s syfte mycket eller ganska väl. Att det fanns en stor kännedom om SMADIT:s syften visade sig också när respondenterna fick kryssa i olika svarsalternativ gällande syften. Det kan alltså konstateras att informationsmål 1 är väl uppfyllt Förståelse av roll Det andra informationsmålet handlar om att 70 % av de primära målgrupperna ska anse att de förstår sin roll i försöksverksamheten. Som framgår av kapitel var det 99 % av samtliga svarande som mycket eller ganska väl kände till sin roll i SMADIT, den lägsta andelen från någon organisation var 95 % (socialtjänsten). I de olika organisationerna var det % som mycket väl kände till sin roll i SMADIT. Den slutsats man kan dra är således att informationsmål 2 är väl uppfyllt och att fler än 70 % anser att de förstått sin roll i försöksverksamheten Information om utveckling Det tredje informationsmålet handlar om att 70 % av de primära målgrupperna ska anse att de får en god löpande information om försöksverksamhetens utveckling. I kapitel konstateras att 76 % av de svarande från samtliga organisationer anser att den löpande informationen om SMADIT:s utveckling fungerar mycket eller ganska bra inom den egna organisationen. Informationsmål 3 är därmed uppfyllt och man fick inom de flesta organisationer en mycket bra eller ganska bra löpande information om SMADIT:s utveckling Relevant kunskap om problematiken Det fjärde informationsmålet handlar om att 70 % av de primära målgrupperna ska anse att de har eller har fått relevant kunskap om problematiken kring alkohol och droger i trafiken. I kapitel konstateras att mer än 90 % ansåg sig helt och hållet eller i huvudsak ha tillräcklig kunskap om problematiken kring alkohol och droger i trafiken. Det visas att 77 % i mycket eller ganska stor utsträckning hade kunskap om problematiken kring alkohol och droger i trafiken innan sitt 56

57 deltagande i SMADIT samt att 45 % hade fått en mycket stor eller ganska stor kunskapsökning via SMADIT. Den slutsats som kan dras är alltså att informationsmål 4 helt klart är uppfyllt Påverkan av motivation Det femte informationsmålet handlar om att 70 % av de primära målgrupperna ska anse att de upplever att SMADIT-insatserna påverkat deras motivation att arbeta med projektet. I kapitel konstateras att drygt 70 % upplever att de påverkats av SMADITinsatserna i mycket stor eller ganska stor utsträckning i sin motivation att arbeta med projektet. Den slutsats som kan dras är alltså att informationsmål 5 är uppfyllt Påverkan av agerande Det sjätte informationsmålet handlar om att 70 % av de primära målgrupperna ska anse att de upplever att SMADIT-insatserna påverkat deras agerande i arbetet. Det konstateras i kapitel att 90 % har påverkats av SMADIT-insatserna i sitt agerande i arbetet när de medarbetare medräknas som även i en ganska liten utsträckning påverkats. Andelen som ansåg att de påverkats i mycket eller ganska stor utsträckning av SMADIT-insatserna i hur de agerade i arbetet utgjorde 53 %. Polisen är den organisation där SMADIT-insatserna i större utsträckning än de andra organisationerna torde ha påverkat hur de agerar i sitt arbete. Här svarade 77 % att de påverkats av SMADIT-insatserna i mycket eller ganska stor utsträckning. I utvärderingen av försöksverksamheten medräknades även de som påverkats i en ganska liten utsträckning och det var då ca 80 % som påverkats i sitt agerande. Med anledning av ovanstående argument vill vi därför dra slutsatsen att även informationsmål 6 är uppfyllt Sammanfattning informationsmålen Med anledning av ovanstående resonemang anser vi att alla sex informationsmålen är uppfyllda. Sammanfattning Informationsmål 1 Informationsmål 2 Informationsmål 3 Informationsmål 4 Informationsmål 5 Informationsmål 6 Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt 57

58 7 Jämförelse mellan försöksverksamheten och utvecklingsfasen De som var med även under försöksverksamheten ombads lämna sina synpunkter på vad som förbättrats eller försämrats i utvecklingsfasen. Förbättringar: Mer etablerade arbetsformer Bättre och utvecklade rutiner, bl.a. när det gäller pappershantering Minskad byråkrati Ökad personkännedom Övrig personal inom polisen har blivit mer insatt i hanteringen runt SMADIT och fått en ökad medvetenhet om vad SMADIT innebär SMADIT-faxet finns med i polisens datasystem Lokala grupperna och den information som där erhålls om varandra Något mer samarbete mellan beroendevård och socialtjänst Informationen Fler personer har kompetens om SMADIT och om varandra Alla polismästardistrikt är inkluderade Förbättringsförslag från försöksverksamheten har tagits tillvara. Försämringar: Under projekttiden fanns det hela tiden en projektansvarig inom polisen, medan det nu bara finns en myndighetsansvarig i en begränsad omfattning För stor rörlighet i de lokala grupperna Det var mer information och mer kontakt mellan aktörerna i början Det var mer engagemang från samarbetspartnerna i början. Både medarbetare från beroendevården och socialtjänsten påpekade att det numera är färre inkommande rapporter och SMADIT-fax. 58

59 8 Bättre uppfyllelse av verksamhetsmålen Ett avsnitt i enkäten handlade om vad som kan göras för att verksamhetsmålen ska uppfyllas bättre. Fokus var därför på ökning av antalet SMADIT-kunder, att få fler att tacka ja till SMADIT-erbjudandet och också acceptera behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk. Vi efterfrågade också hur återkoppling om SMADIT-kunderna ska kunna förbättras både inom och mellan de olika organisationerna. Nedan följer en sammanfattning av de idéer och förslag som framkom under respektive fråga. Det är dock så att en viss överlappning finns i och med att många respondenter angav samma svar på flera av frågorna, vilket märks främst bland svaren under kapitel 8.2 och 8.3. Likaså är en del av svaren under 8.1 snarare svar på frågorna under 8.2 och Ökning av antalet SMADIT-kunder Fler trafikkontroller med drog- och alkoholtester Fler behandlare med ut på trafikkontroller Polisen ska erbjuda fler personer (alla) SMADIT och bli bättre på att sälja SMADIT Inte gå att komma vidare i evidenzern 2 utan att SMADIT-faxet är ifyllt Direkttransporter med polisen till beroendevården Alla poliser ska utbildas och informeras om projektet Låta stationsbefälen genomföra samtalet med den misstänkte rattfylleristen Utbildning i motiverande samtal (MI: Motivational Interviewing) hos alla poliser i yttre tjänst Ökad och mer lättbegriplig information till allmänheten, t.ex. längs vägarna och som affischer utanför köpcentra och systembolag, samt en SMADIT-hemsida Mer information om polisens tipstelefon Snabbare överföring mellan samarbetspartners, exempelvis måste polisen snabbt skicka rapporter till socialtjänsten Inrättandet av en SMADIT-mottagning (eftersom det är tveksamt hur det idag fungerar mellan BAS och beroendemottagningarna) Mer tillgänglighet i beroendevården (exempelvis stående tider på beroendevård) och att tidsfaktorn ( inom 24 timmar ) blir mer viktig Lagändring: alla misstänkta rattfyllerister måste träffa beroendevård eller socialtjänst. 2 Polisens bevisinstrument, där en person som fått positivt utslag i ett alkoholutandningsprov taget i samband med körning testas. Evidenzern är knutet till ett datasystem där rapportering gällande rattfyllerikörningen sker samt att SMADIT-faxet finns tillgängligt och kan fyllas i. 59

60 8.2 Motivation av SMADIT-kunder att tacka ja till SMADIT-erbjudandet Synlighet i media Bättre och tydligare information om vad erbjudandet och kontakt med beroendevård/socialtjänst innebär Informationsbroschyrer som varar och medför att kontakt kan tas senare Personal från beroendevården och socialtjänsten med oftare vid nykterhetskontroller Motivation, engagemang och intresse från dem som ger erbjudandet Återkommande erbjudanden till SMADIT-kunder som tackat nej, uppföljning efter ingripandet Be att få återkomma om någon initialt är tveksam Utbildning av polisen i grundläggande missbruksvård och förhållningssätt för de poliser som möter rattfylleristerna på gatan Utbildning av stationsbefäl och poliser i yttre tjänst i motiverande samtal (MI) Utbildning i motiverande samtal (MI) även för beroendevården och socialtjänsten Direkttransport Snabbare kontakt med beroendevården, inom 24-timmar Speciell SMADIT-mottagning, med personal tillgänglig dygnet runt Polisrapporter om misstänkt rattfylleri skickas till socialtjänsten, så att socialtjänsten kan erbjuda tider för samtal oavsett om personen tackat ja eller nej till SMADIT-erbjudandet Lagändring vara en del av straffets behandling, även om de inte tackat ja Alkolåserbjudande till dem som genomgår behandling Motivation mot kundens hälsa. 60

61 8.3 Motivation av SMADIT-kunder att acceptera åtgärd Synlighet i media, förslagsvis av goda exempel Direkttransporter Utbildning av alla poliser i yttre tjänst, och även av personal i den fortsatta kedjan, i motiverande samtal (MI) Fungerande avrapporteringsplats på beroendemottagningarna Tillgänglighet och närhet till rådgivning och behandling Personal tillgänglig på en SMADIT-mottagning dygnet runt Engagerad personal med bra bemötande Polisen bör få fram kunskap om vad som ligger bakom att individen är misstänkt för rattfylleri Utbildning och kunskap om missbruk behövs för att kunna ge bra och adekvat information Personal från beroendevård och socialtjänst arbetar mer aktivt med polisen, följer med ut på kontroller Återkoppling och återkommande erbjudanden uppföljning efter ingripandet Snabba relevanta insatser inom vården Socialtjänsten erbjuder anhöriga stödkontakt, vilket indirekt kan påverka den som har missbruksproblem Gratis provtagning och intyg till körkort Alkolåserbjudande till dem som genomgår behandling. 61

62 8.4 Förbättrad återkoppling om SMADIT-kunderna I enkäten lämnades också förslag på hur man kan förbättra återkopplingen om SMADIT-kunderna inom och mellan organisationerna: Stöd bör skapas i gällande lagstiftning så att återkoppling kan ges från beroendevård och socialtjänst till polisen, dvs. en ändring av sekretesslagen Ha en öppen hemsida Ett datastöd, så att uppgifter kan tas direkt från evidenzern Socialtjänst och beroendevård kan ha gemensam regelbunden återkommande tid för genomgång Genom att märka SMADIT-kundens remisser bättre Återkoppling kan fungera i de lokala grupperna Tydligare organisationskoppling mellan involverade partner SMADIT-faxen skickas till socialtjänsten och frivården Kontinuitet i de så kallade återkopplingsmötena Intern uppföljning inom respektive myndighet/verksamhet Behandlade kunder tillfrågas av beroendevården om de vill ställa upp som goda exempel SMADIT-statistiken upprättas utifrån avkodade SMADIT-fax Viktigt för polisen att få feed-back på sitt arbete. 62

63 9 SMADIT:s framtid I den sista frågan ombads respondenten ge sin syn på framtiden för SMADIT och om det fanns idéer och förslag som kan komma till nytta i den fortsatta utvecklingen. Flera angav att de hoppas att det fortsätter, att allas engagemang ökar och att antalet kunder ökar. Man tror också att SMADIT kommer att utvecklas och generera mer samarbete ju längre alla arbetat med det samt att det efter ett par år kommer att vara fullt naturligt att tillfråga alla misstänkta rattfyllerister om SMADIT. I skrivande stund är SMADIT en normalrutin och därmed på något sätt permanent, vilket efterlystes i enkätsvaren. Från socialtjänsten angavs att det var oklart vilka funktioner på central nivå som skulle arbeta med SMADIT i framtiden. Därifrån kom också ett svar som såg dystert på SMADIT:s framtid. Respondenten angav att man idag inte vet vad det kostar och inte vilka effekter man kan se. Likaså att det inte fungerar från BAS till beroendemottagningarna. Personen gav som förslag att man inrättar en SMADIT-mottagning där personal finns tillgänglig dygnet runt. Medvetenhet fanns om att även detta förslag kostar pengar men att medel kanske kan omfördelas vid en omstrukturering. Här följer övriga idéer och förslag: Engagera frivilligorganisationer i omhändertagandet av gärningsmän och offer Låt SMADIT bli en del av alla straff Ha intresserad och engagerad personal i ledningen Fortsatt samverkan är ett måste, bättre samarbete mellan polisen, beroendevården och kriminalvården Fortsatt utbildning och information, bl.a. information om hur parallellprocessen Länsstyrelsen/Tingsrätten går till och vart man vänder sig för att få tillbaka körkort Mer utvecklingsarbete Någon/några måste ha till uppgift att se till att verksamheten fortlöper De lokala nätverken måste fungera med återkoppling Starkare regelbundenhet och tydligare samverkansuppdrag Satsa på långsiktighet, samordning och utveckling av arbetet i lokala arbetsgrupper Förbättrad statistik, bl.a. utifrån kön Rapporterna till socialtjänsten måste bli fler för att personal vid socialtjänsten ska prioritera att lägga tid på SMADIT-samarbetet Medverkan från Stockholms domstolar. 63

64 10 Diskussion, slutsatser och förbättringsförslag I detta kapitel diskuteras kort de metoder som använts och vilket förhållningssätt man bör ha till de resultat som presenterats och de jämförelser som gjorts med den tidigare utvärderingen. En del av detta har tidigare nämnts i kapitel 3. Därefter presenteras de viktigaste resultaten. Slutligen summeras de slutsatser som kan dras utifrån utvärderingen och förslag till förbättringar anges samt vad som är viktigt att tänka på inför SMADIT:s framtid Metoddiskussion Metoddiskussionen delas in i diskussion om statistiken som ligger till grund för att se om verksamhetsmålen uppfylls samt diskussion om enkäten som ligger till grund för uppfyllelse av process- och informationsmål Statistikframtagning Som tidigare påpekats, har VTI inte haft tillgång till primärdata, dvs. SMADITfaxen. Sammanställningar har gjorts vid polisen om utfallet i respektive polismästardistrikt och skickats till VTI. Vid beroendemottagningarna har man kvartalsvis svarat på frågor som ställts utifrån SMADIT-faxen av beroendevårdens SMADIT-samordnare. Dessa uppgifter från respektive beroendemottagning samt en utförligare redovisning på individnivå från Maria beroendecentrum har skickats till VTI för sammanställning. Det föreligger en risk för att felaktigheter insmugits i datamaterialet eller att tolkningarna av frågorna inte varit konsekventa vid alla beroendemottagningar. De olika polismästardistrikten har deltagit i SMADIT olika lång tid innan tiden för utvärderingens omfattning (april 2006 mars 2007). Detta kan ha påverkat verksamhetsresultatet på olika sätt. Utifrån resultatet från det första verksamhetsmålet verkar det som att i några av de nyare polismästardistrikten har det varit svårt att nå upp till det uppsatta målet om antal SMADIT-kunder, kanske beroende på att det tog ett tag innan rutinerna satt sig. Det är för oss som författare inte helt klart hur målen i respektive polismästardistrikt tagits fram och om de är realistiskt satta med hänsyn tagna till antalet rattfyllerister som tidigare ertappats i dessa distrikt. Dock verkar dessa nyare polismästardistrikt haft en större entusiasm att lämna SMADIT-erbjudandet, även om man inte alltid lyckats så bra i att motivera SMADIT-kunden att anta SMADIT-erbjudandet. En ytterligare brist i uppföljningen av verksamhetsmålen är att VTI inte haft möjlighet att följa upp det första övergripande målet om att återfallsfrekvensen bland misstänkta rattfyllerister ska minska. Denna uppgift överlämnas till Polismyndigheten i Stockholms län att följa upp. Det har inte heller varit möjligt att på polismästardistriktsnivå följa upp det femte målet gällande de förare som fått kontakt med beroendevården och accepterat behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk. Mål finns dock formulerade för respektive polismästardistrikt. 64

65 För att helt kunna kvalitetssäkra statistiken anser författarna att det krävs tillgång till avidentifierade SMADIT-fax, vilket också framfördes i utvärderingen av försöksverksamheten (Gustafsson, 2006; Gustafsson, 2007a) Enkät Enkäterna gick till samtliga personer som, enligt kännedom i SMADIT:s beredningsgrupp, var aktiva i projektet under utvecklingsfasen. Enkäten gick till 110 personer och vi fick besked om att sex stycken hade ersatts av någon annan eller på annat sätt inte var aktiva i projektet. Ett par personer angav också att de bara varit aktiva under försöksverksamheten, men de hade ändå besvarat enkäten. Det kan givetvis vara så att personer ur bortfallet också tillhör gruppen som inte aktivt arbetat med SMADIT. Det var även 3 personer som på en enkätfråga angav att de kände till SMADIT ganska dåligt. Det är också möjligt att personer som är aktiva i projektet av någon anledning inte fanns med på listan. Inom exempelvis beroendevården är det en ganska stor omflyttning av personal. Eftersom någon bortfallsuppföljning inte har genomförts, är det inte möjligt att veta om de svar som lämnats av respondenterna också kan anses gälla bland dem som inte svarat på enkäten eller om det är så att dessa har en avvikande åsikt. Detta är dock inte troligt eftersom samstämmigheten i resultatet är så stor och även överensstämmande med utvärderingen av försöksverksamheten. Vid jämförelse med den tidigare utvärderingen av försöksverksamheten krävs också en viss försiktighet i hur man ska förhålla sig till de framtagna resultaten. Framför allt är det inom polisen som det är mycket färre respondenter i utvärderingen av utvecklingsfasen (13 mot 34). Alla poliserna uppgav dock i den föreliggande undersökningen att de hade deltagit aktivt i projektet, en person dock bara i ganska liten utsträckning. Det var också samtliga tillfrågade poliser som besvarade enkäten. Könsfördelningen bland de svarande var inte jämn, över 60 % var kvinnor. Detta har sin grund i en ojämn könsfördelning inom de olika organisationerna. Det är enbart inom polisen som det är mansdominerat (92 % bland de tillfrågade) och dessa utgjorde inte en så stor andel av de svarande. Eftersom alla tillfrågade inom polisen svarade hade männen en högre svarsandel än kvinnorna, nämligen 88 % mot 66 %. Detta medför att könsfördelningen egentligen borde ha varit ännu snedare om även en högre andel inom de andra organisationerna hade besvarat enkäten. 65

66 10.2 Resultatdiskussion Resultatdiskussionen delas in i hur uppfyllelsen varit av de tre olika målen som finns i projektet SMADIT; verksamhetsmålen, processmålen och informationsmålen. Därutöver finns en sammanställning av starka och svaga sidor inom SMADIT, en jämförelse med försöksverksamheten samt något om SMADIT:s framtid Verksamhetsmålen När det gäller verksamhetsmålen finns två typer av mål och det är inte självklart hur man ska analysera deras uppfyllelse. Dels finns det en kedja med procentsatser som utgår från att påverkade förare boende i Stockholms län årligen ska ertappas (dessa kallas SMADIT-kunder). Kedjan landar slutligen i att av de SMADIT-kunderna som ska få ett SMADIT-erbjudande (dvs. erbjudas kontakt med beroendevården inom 24 timmar) ska 10 %, 220 förare, acceptera behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk. I Stockholms län är det främst en bedömning av specialistläkare som menas med annan åtgärd. Förutom kedjan med procentsatser finns det absoluta målsiffror som bygger på kedjans procentsiffror, dessa finns även nedbrutna på polismästardistriktsnivå. Som framgår av tabell 4.5 blir resultatet (dvs. måluppfyllelsen) helt olika, beroende på vilket sätt man väljer att redovisa. Tittar man på de absoluta siffrorna på totalnivå är inget av målen helt uppfyllt. Resultatet varierar dock stort mellan de olika polismästardistrikten. Väljer man att studera kedjan med procentsatser (liksom man gjort i den tidigare utvärderingen) kan konstateras att delmålen 2 och 4 är uppfyllda. Delmål 5 är inte så långt ifrån en måluppfyllelse. De brister som finns är alltså att antalet SMADIT-kunder varit för få. Detta kan lösas genom att öka antalet alkoholutandningsprov, vilket också angivits i enkätens öppna svar. I förvaltningsfasen kommer man också att frångå begränsningen att den ertappade rattfylleristen ska vara bosatt i Stockholms län, vilket antagligen medför att antalet SMADIT-kunder kommer att öka stort. Den största bristen ligger i att få SMADIT-kunden att anta SMADITerbjudandet, dvs. ge polisen klartecken att slussa personen vidare till beroendevården. Vi vet dock att personer som inledningsvis tackat nej till erbjudandet, senare själva tagit kontakt med beroendevården. SMADIT-kunden har kanske hemma läst i SMADIT-foldern och kommit till insikt om behovet av vård eller också fått en ny påminnelse via broschyr som erhållits av länsstyrelsen i samband med körkortsåterkallelse. Det krävs dock att polisen blir bättre i att motivera fler ertappade förare att anta SMADIT-erbjudandet. Det var endast 25 % av de SMADIT-kunder som fått erbjudandet som motiverades att anta det. Målet var 40 %. I försöksverksamheten var motsvarande siffror 48 % under 2004 och 37 % under I de öppna svaren i enkäten framgick att utbildning i Motiverande samtal (MI, Motivational Interviewing) bland poliserna i yttre tjänst kan vara en viktig väg att gå. Denna utbildning bör även ges till personal inom beroendevården som ska motivera fler SMADIT-kunder att genomgå ett bedömningssamtal eller ta emot annan behandling för sitt beroende, eftersom verksamhetsmål 5 inte heller är helt uppfyllt. 66

67 Andra förslag som framkom i enkäten för att ge en bättre uppfyllelse av verksamhetsmålen är att det blir en lagändring som innebär att alla misstänkta rattfyllerister måste träffa beroendevård eller socialtjänst. Ett ytterligare förslag var att inrätta en speciell SMADIT-mottagning med ständig bemanning, alternativt att polisen ska ha fungerande avrapporteringsplatser på beroendemottagningarna. Likaså nämndes direkttransport med polisen till beroendevården som en viktig faktor för att få fler SMADIT-kunder i vård. I enkäten uttrycktes också en stor besvikelse bland socialtjänsten över att rapporter från polisen över misstänkta rattfyllerister kommer så sent eller inte alls. Socialtjänsten önskar snabb rapportering både av de som tackat ja till SMADITerbjudandet och av de som tackat nej, för att på ett tidigt stadium kunna erbjuda hjälp. Gemensamma nykterhetskontroller där personal från beroendevården eller socialtjänsten kompletterar polisen upplevs som bidragande till att få fler SMADIT-kunder i vård. Det nämndes också önskemål om mer lättillgänglig information till allmänheten, exempelvis i form av affischer längs vägarna och vid systembolagen samt mer synlighet i media, bl.a. av goda exempel. För polisen är det viktigt i sin motivation att få återkoppling om SMADIT-kunderna. I enkäten föreslogs en ändring av sekretesslagen så att återkoppling kan ges från beroendevård och socialtjänst till polisen. Andra saker framkom också, se avsnitt 8.4, men det är troligt att det bör utredas mer, exempelvis i de lokala grupperna, av vad som menas med en del förslag och hur man kan arbeta vidare med dem Processmålen Processmålen handlar om samarbete mellan organisationerna på central och lokal nivå samt inom respektive organisation. Inga kvantitativa mål finns uppsatta av hur många som ska instämma i vissa påståenden. En uppdelning i resultatredovisningen gjordes beroende på om man arbetade på central eller lokal nivå. Det kan konstateras att samarbetet på central nivå i större utsträckning än på lokal nivå förbättrats tack vare SMADIT. Vidare att samarbetet inom den egna organisationen inte har påverkats nämnvärt av SMADIT, detta angavs både av dem som arbetade centralt och lokalt. Det var enbart inom polisen och beroendevården som svarande angav att samarbetet inom organisationen förbättrats med anledning av SMADIT. Resultatet känns trovärdigt med tanke på att samarbetet på central nivå har pågått under en mycket längre tid och med ungefär samma personer, medan samarbetet på det lokala planet i stort sätt utvecklats under den undersökta tidsperioden och ännu inte hittat de optimala formerna. Arbetet i de lokala grupperna har exempelvis vuxit fram under tidsperioden och man har inte hunnit ha så många möten. Att det främst är samarbetet inom polisen och beroendevården som påverkats är också mycket troligt eftersom man i dessa organisationer mer aktivt påverkas i sitt dagliga arbete av SMADIT. De viktigaste rutinerna för det förbättrade samarbetet mellan organisationerna är framför allt regelbundna möten, både på central och på lokal nivå. Likaså nämndes den löpande informationen. Det var däremot sämre med rutiner som förbättrat samarbetet inom den egna organisationen, vilket är naturligt med 67

68 tanke på att bara ungefär var fjärde svarande ansåg att samarbetet förbättrats i mycket stor eller ganska stor utsträckning. Samtliga processmål ansågs uppfyllda, det tredje dock med tvekan Informationsmålen Det fanns sex informationsmål som skulle uppfyllas och vi har konstaterat att samtliga kan anses vara uppfyllda. Målet var att 70 % skulle hålla med om det som fanns angivet i de olika delmålen. Ett informationsmål som uppfylldes med stor marginal är det första om att ha god kunskap om SMADIT:s syfte, vilket nästan alla hade. Även det andra informationsmålet om att förstå sin roll i SMADIT, bekräftades av i stort sett samtliga. Det tredje informationsmålet handlar om att få en god löpande information om SMADIT:s utveckling, vilket tre fjärdedelar ansåg att de fick och målet kunde därför anses uppfyllt. I enkäten nämndes också förslag av hur informationen om SMADIT:s utveckling skulle kunna bli bättre inom respektive organisation. När det gäller att ha eller ha fått relevant kunskap via SMADIT om problematiken kring alkohol och droger i trafiken, det fjärde informationsmålet, konstateras att över 90 % ansåg sig ha tillräcklig kunskap. Det var 45 % som via SMADIT ökat sin kunskap mycket eller ganska mycket. Ytterligare 42 % hade via SMADIT erhållit en ganska liten kunskapsökning. Det kan alltså konstateras att även det fjärde informationsmålet är mycket väl uppfyllt. Det femte informationsmålet handlar om hur SMADIT-insatserna påverkat respondenterna i sin motivation att arbeta med projektet och det uppfylldes precis. Det sjätte informationsmålet om hur SMADIT-insatserna påverkat medarbetarnas agerande i sitt arbete, uppfylldes inte på samma grund som de andra målen uppfyllts, eftersom det krävdes att även de som i ganska liten utsträckning påverkats medräknades för att målet skulle uppfyllas. Det kan dock anses acceptabelt eftersom de två tidigare utvärderingarna (Gustafsson, 2007a och Lundin & Sammland, 2004) godkänt på liknande grunder. En ytterligare anledning är att en högre andel inom polisen, 77 %, påverkats i mycket/ganska stor utsträckning SMADIT:s starka och svaga sidor, jämförelse med försöksverksamheten När det gäller starka sidor i SMADIT är det framför allt samverkan mellan de olika organisationerna som lyfts fram samt själva syftet med projektet som handlar om att kunna hjälpa människor till behandling i ett tidigare skede. De svaga sidor som nämndes gäller att det är svårt att få SMADIT-kunden att tacka ja till erbjudande om kontakt och fortsatt vård, sekretessen och problemet med att få återkoppling av vad som hänt med de misstänkta rattfylleristerna, att polisens avrapportering till socialtjänsten inte fungerar så bra, ett delvis litet engagemang hos aktörer samt avsaknaden av en egen hemsida för SMADIT. 68

69 En jämförelse mellan försöksverksamheten och utvecklingsfasen visar att mycket blivit bättre. Som förbättringar nämndes att rutiner och arbetsformer utvecklats och blivit mer etablerade, de lokala grupperna och att SMADIT-faxet finns i polisens datasystem. Några från beroendevården och socialtjänsten upplevde dock försämringar och tyckte att engagemang och kontakt minskat mellan samarbetspartnerna, likaså att det är för stor rörlighet i de lokala grupperna SMADIT:s framtid Mycket av det som framkom under idéer och förslag till SMADIT:s framtid handlade om att fortsätta på den inslagna vägen och att allt förmodligen skulle bli ännu bättre både när det gäller samarbetet och antalet SMADIT-kunder vart efter tiden går. Flera önskade att SMADIT ska bli permanent på så sätt att det blir en del av rattfylleristens straff. Det framkom även önskemål om mer utbildning och information, bl.a. om hur körkortsprocessen går till och även önskemål om medverkan från Stockholms domstolar. Än en gång lyftes fram att rapporterna till socialtjänsten måste bli fler och komma tidigare för att socialtjänsten ska fortsätta att engagera sig i SMADIT-samarbetet Slutsatser och förbättringsförslag Sammanfattningsvis kan konstateras att de tre processmålen och de sex informationsmålen uppfyllts under utvecklingsfasen av projektet SMADIT. Trots detta var bara två av fem verksamhetsmål uppfyllda. Det är här viktigast att titta på hur det ser ut på lokal nivå där arbetet med att uppfylla verksamhetsmålen vilar på polisen och beroendevården. Polisen är den viktigaste första länken i kedjan och det är oerhört viktigt att det arbetssätt som SMADIT står för är förankrat bland alla poliser, att de har en gedigen kunskap om problematiken med alkohol- och droger i trafiken och förmågan att föra ett motiverande samtal med SMADIT-kunden och få denne att anta erbjudandet om kontakt med beroendevården och helst skjutsas dit direkt. Det var ett fåtal poliser som fanns med i utvärderingen och dessa var personer som aktivt arbetar med SMADIT och som finns med i de lokala grupperna. Överlag har dessa svarat mycket positivt (grönt) på alla frågor i enkäten. Man kan förmoda att resultatet skulle se annorlunda ut om alla poliser i yttre tjänst skulle tillfrågas. Det är mycket troligt att vi då inte skulle se denna diskrepans mellan uppfyllelsen av verksamhetsmålen och de båda övriga målen (process och information) utan kanske hitta en förklaring till varför verksamhetsmålen inte uppfylls. När det gäller det sista delmålet som inte är helt uppfyllt, andelen bedömda av specialistläkare, tror vi snarare att detta beror på hur statistiken räknas. De som anges ha en kontakt med beroendevården (delmål 4) består av dem som funnits angivna på SMADIT-fax från polisen eller som kommit på eget initiativ. Det är sedan inte självklart att en kontakt verkligen uppstår, beroendevården får ibland inte tag på personen via telefon och om de brev som skickas med inbjudan till samtal, verkligen når mottagaren är oklart. Den statistik som 69

70 kommer från Maria beroendecentrum har oftast varit korrigerad för detta, men någon korrigering har inte varit lika lätt att göra vid sammanställningen av siffrorna från Stockholms beroendecentrum. Vi vill avslutningsvis lyfta några idéer som framkommit i enkäten och som kan vara värt att arbeta vidare med och som på sikt kan leda till en bättre uppfyllelse av verksamhetsmålen: Fler alkoholutandningsprov Fler gemensamma nykterhetskontroller med polisen, beroendevården och socialtjänsten En lagändring som innebär att alla misstänkta rattfyllerister måste träffa beroendevården eller socialtjänsten Fler direkttransporter med polisen till beroendevården Inrättande av en speciell SMADIT-mottagning med bemanning dygnet runt, alternativt att polisen kan ha fungerande avrapporteringsplatser på beroendemottagningarna Fler rapporter snabbt till socialtjänsten, så att de på ett tidigt stadium kan erbjuda hjälp både till dem som tackat ja och de som tackat nej Utbilda alla inblandade aktörer i Motivational Interviewing (MI) Mer lättillgänglig information till allmänheten, exempelvis affischering SMADIT-hemsida Ändring av sekretesslagen så att återkoppling kan ges till polisen om SMADIT-kunder i syfte att upprätthålla polisens motivation Fortsatt regelbundna möten både på central och lokal nivå Fortsatt givande av löpande information. Vi vill som författare också föreslå att de lokala grupperna närmare studerar den framtagna statistiken i sina respektive områden. Eventuellt behöver en översyn göras av verksamhetsmålen nedbrutna på polismästardistriktsnivå, för att se om man i varje polismästardistrikt har rätt målsättning när det gäller antal SMADIT-kunder. Vi vill även lyfta en tanke som rör den kontakt som beroendevården har med den SMADIT-kund som accepterat kontakt med dem (detta uppmärksammades även i Gustafsson, 2007b). På vilket sätt och när föraren haft den första kontakten med beroendevården är antagligen av stor vikt för att höja andelen som senare genomför ett bedömningssamtal. Det optimala är givetvis att polisen direkt skjutsar den påverkade föraren till beroendevården och att samtalet med vårdpersonalen kan börja omedelbart. Om så inte skett, är det viktigt att personalen i beroendevården så snabbt som möjligt gör allt för att en telefonkontakt upprättas med föraren. Dessa båda sätt ska prioriteras framför att enbart ett brev skrivs med inbjudan till samtal. Det första övergripande verksamhetsmålet som handlar om att återfallsfrekvensen bland misstänkta rattfyllerister ska minska har inte varit 70

71 möjligt att utvärdera vid VTI. Vi föreslår därför att detta uppdrag ges till Polismyndigheten i Stockholms län. Vidare föreslås att en utvärdering görs av om den utbildning som fler och fler poliser genomgår i Motiverande samtal leder till att fler tackar ja till SMADITerbjudandet. Om det inte inom en snar framtid blir en ändring i sekretesslagen, så att polisen kan få återkoppling från beroendevården eller socialtjänsten om enskilda SMADIT-kunder bör ett arbete påbörjas med att man i de lokala grupperna diskuterar vilka sorters återkopplingar som önskas och vad som skulle vara möjligt att ge utan en lagändring. Slutligen kan fastslås att föreliggande utvärdering av SMADIT:s utvecklingsfas förstärkt de resultat som framkom i utvärderingen av försöksverksamheten. Det finns säkert flera orsaker till det, exempelvis att målgruppen för utvecklingsfasens enkät var mer aktiva i projektet och därmed kände en större delaktighet bl.a. i hur arbetet bedrivits inom sin egen organisation. Det är ju även så att projektet nu pågått under en längre tid och att arbetsformer och samverkan förstärkts och blivit tydligare och att det idag finns mycket bättre rutiner för samverkan av olika slag och bättre rutiner för delgivning av information. Det kan givetvis också vara så att det nya tillskottet med medarbetare i projektet ökat entusiasmen och glöden inom projektet SMADIT. 71

72 Referenser Andersson, G., Gustafsson, S. & Larsson, J. (2007): Analys av polisens alkoholutandningsprov i fem län åren VTI notat VTI. Linköping. Bergman, H., Hubicka, B., Laurell, H., Schlyter, F. & Fernström, K. (2000): Kartläggning av det svenska rattfylleriet: Även låga promillenivåer kan indikera alkoholproblem. Läkartidningen, volym 97, nr 13, Forsman, Å. & Gustafsson, S. (2004): Skattning av rattfylleriets omfattning metodfrågor och datakvalitet. VTI rapport 505. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. Gustafsson, S. (2006): SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken. Utvärdering av försöksverksamheten i Stockholms län Publikation 2006:133. Vägverket. Gustafsson, S. (2007a): SMADIT, Samverkan mot alkohol och droger i trafiken, Utvärdering av försöksverksamheten i Stockholms län VTI rapport 555. VTI. Linköping. Gustafsson, S. (2007b): Redovisning av verksamhetsmålens uppfyllelse i SMADITs utvecklingsfas. Promemoria VTI. Linköping. Dnr 2005/ Holmgren, P., Holmgren, A. & Ahlner, J. (2005): Alcohol and drugs in drivers fatally injured in traffic accidents in Sweden during the years Forensic Science International 151 (2005) Lundin, A. & Sammland, V. (2005): Utvärdering av informations- och processmål December Publikation 2005:24. Vägverket. Rikspolisstyrelsen (2006): Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng, Nationell handlingsplan POL / Rikspolisstyrelsen (2007): Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng, Nationell handlingsplan POA / SIKA (2007): Vägtrafikskador Statens institut för kommunikationsanalys. Stockholm. Hämtad från astatistik/strada%20officiell_2006_sika_iv.xls SMADIT (2003): SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken, Stockholms län. Projektplan för försöksverksamhet SMADIT (2005): SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken, Stockholms län. Projektplan för utvecklingsfas Vägverket (2005): Handbok Smadit Stockholms län. Dokumentbeteckning: Vägverket (2007): Skelleftemodellen. Hämtad från aspx 72

73 BILAGA 1 / ENKÄT Utvecklingsfasen SMADIT - Samverkan Mot Alkohol och Droger I Trafiken SMADIT i Stockholms län delades in i en försöksverksamhet år och en utvecklingsfas år VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) har tidigare utvärderat försöksverksamheten och nu fått i uppdrag av Vägverket Region Stockholm att även utvärdera utvecklingsfasen. Enkätens frågor avser tidsperioden Enkäten skickas till personer som varit aktiva i projektet, antingen som medlemmar i styrgrupp/beredningsgrupp eller som medarbetare hos polisen, beroendevården, socialtjänsten eller kriminalvården. Svaren kommer att sammanställas och redovisas på gruppnivå, vilket medför att inga enskilda svar kan identifieras. Numret på enkäten är till för att vi ska kunna se vilka som har svarat och vilka som behöver få en påminnelse. Vi ber dig svara på frågorna och skicka tillbaka blanketten i det portofria svarskuvertet så snart som möjligt, absolut senast den 25 maj. Frågorna besvaras genom att du sätter ett kryss i den ruta som bäst avspeglar vad du tycker. Om du ångrar dig och vill ta bort ett kryss, så fyll i hela rutan och sätt sedan ditt svar i en ny ruta. Om flera svar får kryssas i anges det vid frågan. På en del frågor får du själv formulera ditt svar. Det är då viktigt att du textar tydligt. Om du behöver mer plats, fortsätt på sista sidan, men skriv ut till vilket frågenummer svaret gäller. Observera att enkäten är dubbelsidig. En rapport från utvärderingen kommer att finnas på i början av november. Vid frågor är du välkommen att kontakta Susanne Gustafsson susanne.gustafsson@vti.se 73