Utvärdering av. Nationell samverkan mot alkohol och droger i trafiken enligt. Skelleftemodellen
|
|
- Lisa Larsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvärdering av Nationell samverkan mot alkohol och droger i trafiken enligt Skelleftemodellen
2 Innehållsförteckning Inledning 3 Skelleftemodellen 5 Utvärderingsmetod 5 Generell bild av Skelleftemodellen 6 Lagstiftning ett hinder 6 Utfall av Skelleftemodellen 7 Stora skillnader 8 Jämförelse och uppföljning 9 Vilka tackar ja? Samordning och rutiner 9 Vem tar rodret? Modell i olika skepnader 10 Drograttfylleri och Skelleftemodellen 11 Utbildningsbehov 11 Kostnader 12 Samhällsekonomiska effekter 13 Slutsatser Förslag till förbättringar Styrning och rutiner Drograttfylleri Insatser gentemot specifika grupper Återkoppling och kunskap Utvärdering och uppföljning Forskning och utredning Den här broschyren är en kortfattad återgivning av huvudinnehållet i Utvärdering av Skelleftemodellen, VTI rapport 637, utgivningsår Författare: Robert Hrelja, Åsa Forsman, Inger Forsberg, Per Henriksson, Mats Wiklund. Den kompletta utvärderingen finner du på /publikationer eller (Trafik, Alkohol & Droger, Företagssidorna, Informationsmaterial) 2
3 Inledning 1999 beslutade Riksdagen att trafiksäkerhetsarbetet skulle tillämpas enligt Nollvisionen. En viktig åtgärd för att minska antalet dödade eller svårt skadade är arbetet mot alkohol och droger i trafiken. Cirka 25 procent av alla trafikolyckor med dödlig utgång kan relateras till alkohol eller droger. Statistiken visar att rattfylleri är ett utpräglat återfallsbrott, 22 procent lagförs för samma brott inom fem år och 29 procent inom nio år. Under år 2008 anmäldes drygt rattfylleribrott. Sedan 1999 har Skelleftemodellen tillämpats (se sid 15), en modell för att motivera och erbjuda misstänkta rattfyllerister behandling för att komma tillrätta med sitt eventuella beroende/missbruk. Idag tillämpar nästan samtliga kommuner i Sverige Skelleftemodellen. Modellen utvecklades ursprungligen i Skellefteå och Vägverket har drivit arbetet vidare och initierat projektet på nationell nivå. I dagsläget kan arbetssättet variera något mellan olika kommuner, men de aktörer som medverkar i arbetet med Skelleftemodellen är alltid: Polismyndigheterna. Kommunernas socialtjänst eller landstingens beroendevård. Vägverket....och ibland också Kriminalvårdens frivård. Länsstyrelserna. Åklagarmyndigheterna. Under 2008 genomförde VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) en utvärdering av Skelleftemodellen. Den består av fyra delar: 1 Intervjuer med ett 20-tal personer som arbetar med Skelleftemodellen. 2 Enkäter till beroendevården/socialtjänsten och till polisen. 3 Rapportering av statistik. 4 Samhällsekonomisk bedömning. 3
4 4 Utvärdering av Nationell samverkan mot alkohol och droger i trafiken enligt Skelleftemodellen
5 SKELLEFTEMODELLEN POLIS BEROENDEVÅRD SOCIALTJÄNST Skelleftemodellens signum är det snabba agerandet. Utgångspunkten är att man är mest mottaglig för att ta emot hjälp i samband med att man omhändertagits för misstänkt ratt- och/eller drogfylleri. Därför ska personen, efter förhör och provtagning, erbjudas ett första samtal med social tjänsten eller beroendevården så snart som möjligt helst inom 24 timmar. Visar det sig att personen har alkohol- eller drogproblem ska han eller hon erbjudas fortsatta samtal med möjlighet till vård och/eller behandling. Utvärderingsmetod 1 Intervjuer. En kvalitativ studie med ett 20-tal personer som arbetar med Skelleftemodellen. 2 Enkät till beroendevården/socialtjänsten och till polisen. Enkät besvarad av 452 personer (77 procent svarsfrekvens). 3 Rapportering av statistik. Analys av 2132 blanketter från polisen och 845 från socialtjänst/beroendevård. 4 Samhällsekonomisk bedömning. 5
6 Generell bild av Skelleftemodellen enligt enkätsvar Majoriteten av de svarande tycker att Skelleftemodellen fungerar bra. 75 procent såg mycket stor eller ganska stor nytta med arbetet. 70 procent anser att modellen är förankrad i organisationen i mycket stor eller ganska stor utsträckning. Polisen och socialtjänst eller beroendevård har ungefär samma generella bild av Skelleftemodellen. När det gäller samarbetet mellan dessa parter är polisen något mer positiv och tycker att det utvecklats. Behöver lagstiftningen förändras? Dock visar utvärderingen att det finns en del problem när det gäller det praktiska samarbetet. Bland annat anser man att sekretesslagstiftningen försvårar arbetet eftersom polisen inte utan den misstänktes medgivande kan vidarebefordra hans/ hennes uppgifter till socialtjänsten/beroendevården. Många anser därför att lagstiftningen bör förändras och Rikspolisstyrelsen har aviserat att begära detta hos Justitiedepartementet. Utvärderingen visar också att polisen tycker att det är viktigt att man får återkoppling från socialtjänst/beroendevården om hur många av de omhändertagna rattfylleristerna som går vidare till behandling. Här finns brister som kan avhjälpas främst genom förändrade rutiner för återkoppling. 6
7 Om vi ser till Vägverkets uppdrag så är det att skapa och få den logistiska kedjan att fungera. Vi kan inte trampa in och tala om för socialtjänsten vilka åtgärder man ska sätta in. Men det viktiga är att vi ser till att de kommer dit och att inströmningen av personer som har åkt fast för rattfylleri ökar markant. Sedan hoppas vi och tror att de sätter in relevanta åtgärder och förhoppningsvis kan vi mäta effekten av det också, att återfallen minskar. (Intervju Vägverket) Utfall av Skelleftemodellen Statistik, insamlad via de blanketter som fyllts i för varje ärende, visar att 20 procent av de tillfrågade rattfylleristerna och 25 procent av drograttfylleristerna tackar ja till polisens erbjudande. Av dem har 38 procent gått vidare till samtal. Totalt tre procent har redan innan de omhändertagits kontakt med socialtjänst/beroendevård. Trots att samtliga misstänkta rattfyllerister erbjuds samtal med beroendevård/socialtjänst så går endast fem procent vidare till behandling. Ytterligare en procent kommer till samtal på eget initiativ. 7
8 Stora skillnader Andelen som tackade ja till samtal med beroendevård/socialtjänst skiljer sig stort mellan olika län, även den misstänktes ålder och grad av rattfylleri. Yngre personer och personer med lägre promillehalt tackar oftare nej. Däremot är det ungefär lika andel män som kvinnor som tackar ja. Det finns regionala skillnader i hur Skelleftemodellen tillämpas, vilket sannolikt har bidragit till skillnaderna i resultatet mellan län. Hur dessa skillnader påverkar utfallet måste dock studeras vidare. 8
9 alltså, bara som ett exempel, nu vid årsskiftet får vi en ny organisation på socialförvaltningen. Vi kommer att få nya chefer. Så det blir nytt folk och då måste de också dras in för att tycka att detta är viktigt och tycka att det får kosta de här extra kronorna. Jag tror att det är oerhört viktigt att Vägverket fortsätter att driva. (Intervju socialförvaltning) Jämförelse och uppföljning Det finns inga gemensamma nationella mål för Skelleftemodellen. Sådana bör införas som ett led i den nationella samordningen. Åtminstone bör man ha samma kriterier som bygger på kunskap av effekterna och utforma uppföljningsrutiner som gör det möjligt att jämföra och utvärdera data. De lokala mål som finns idag varierar mellan att 10 och 15 procent av de rattfyllerister som får erbjudande om vård ska acceptera det. Vilka tackar ja? Beslutet påverkas av: Vilket län man omhändertagits, stora skillnader noteras avseende hur många som tackat ja i olika län. Ålder, ökad acceptans i takt med stigande ålder, fram till 60 + då den minskar. Alkoholkoncentration, ökande acceptans i takt med högre koncentration. Vad är det som avgör den omhändertagnes ställningstagande? Har en äldre person med hög promillehalt större behov av hjälp eller beror det på att polisen har svårare att nå vissa grupper? Samordning och rutiner Flera myndigheter och många personer är inblandade i arbetet med Skelleftemodellen. Det innebär att fungerande rutiner måste upprättas av respektive myndighet och att samordningen måste förbättras. Vägverkets samordnande och ledande funktion försvåras av att man inte kan besluta över hur andra myndigheter ska arbeta. De flesta är dock positiva till den roll Vägverket haft och de insatser som genomförts för att initiera modellen, men utvärderingen visar också på svårigheterna när arbetet går över i löpande verksamhet. Hittills har projektet i många fall drivits av eldsjälar. Även här påpekas behovet av rutiner och arbetsbeskrivningar när projektet övergår i löpande verksamhet. Vem tar rodret? Vägverket har aviserat att man på sikt avser att lämna över mer ansvar till andra myndigheter och övergå till en mer stödjande funktion. Utvärderingen konstaterar dock att det i dagsläget inte finns någon självklar efterträdare till Vägverket som ansvarig för samordning och utveckling av Skelleftemodellen. De blanketter som fylls i efter omhändertagandet är viktiga för att utvärdera arbetet för kontinuerlig förbättring av modellen. Blanketterna måste fyllas i och hanteras bättre än vad som sker idag. 9
10 Modell i olika skepnader När Skelleftemodellen initierades nationellt skedde modifieringar för att anpassas till lokala förhållanden. Inte minst när det gäller ett snabbt omhändertagande, att rattfylleristen ska erbjudas samtal inom ett dygn. Av utvärderingens 160 fall som visar hur lång tid det förflutit mellan omhändertagande och vårdkontakt så hade det vid 74 procent av fallen skett efter 24 timmar. I utvärderingen konstateras att man i vissa kommuner har ambitionen att försöka minska tiden till vårdkontakt. Ett problem i sammanhanget är att socialtjänst/beroendevård inte alltid har mottagning på kvällar och helger. Andra frågor som kommer fram i utvärderingen är t ex: Bör det första samtalet med den misstänkte göras av personal från socialtjänst eller beroendevård i stället för polisen? Kan man samlokalisera, t ex genom att Evidenzern placeras hos beroendevården? Ska polisen skjutsa den misstänkte direkt till socialtjänst/ beroendevård? Här bör man ta ställning till vad som är organisatoriskt eftersträvansvärt för att göra Skelleftemodellen mer framgångsrik. 10
11 Drograttfylleri och Skelleftemodellen Av alla rattfylleribrott som anmäldes under 2008 var 39 procent drograttfylleri. Trots detta är bara sex procent av de rapporterade blanketterna relaterade till drograttfylleri. Detta kan bero på att polisen hanterar drograttfylleri annorlunda och i vissa fall inte varit medveten om att drograttfylleri ingår i Skelleftemodellen. En annan orsak kan vara att det kan dröja flera dagar innan man får provsvar och bevis på att det verkligen handlar om drograttfylleri. Utbildningsbehov Majoriteten av de tillfrågade poliserna anser att de har viss kunskap och/eller anser sig behöva mer kunskap för att motivera rattfylleristen till samtal. Ungefär en tredjedel tycker sig ha fullt tillräckliga kunskaper. Den utbildning man önskar sig i första hand handlar om det motiverande samtalet. Ibland undrar jag varför vi har varit så oerhört förblindade över Skellefteå. De har gjort ett fantastiskt jobb, men har vi kritiskt granskat det när vi kastat oss in i det? Vilka har deras framgångsfaktorer varit? Vad har Skellefteå? Jo, de har en beroendevård och de har professionell hantering osv. Och så tittar vi på oss själva. Vi har kanske en rätt medioker organisation för det här. (Intervju beroendvård) 11
12 Kostnader Extraarbetet för polisen sedan Skelleftemodellen införts innebär ca fem minuter per rattfyllerist (två minuter samtal och tre minuter faxhantering), enligt de enkätsvar som lämnats i utvärderingen. Varken polisen eller socialtjänsten anser att Skelleftemodellen medför ökade kostnader, utan att det i mångt och mycket redan ingår i det ordinarie arbetet. Att man anser att kostnaderna är låga kan bero på att antalet fall som man kan hänföra till Skelleftemodellen inte är så många. Man kan förvänta sig att om fler rattfyllerister accepterar behandling kommer kostnaderna för socialtjänst/beroendevård att öka. Några personer från socialtjänst/beroendevård är förvånade och hade förväntat sig komma i kontakt med fler rattfyllerister för samtal/ behandling tack vare Skelleftemodellen. Några av de intervjuade menade att en rattfyllerist som upphör med sitt missbruk innebär totalt minskade kostnader för samhället, vilket motiverar kostnaden för Skelleftemodellen. 12
13 När man jobbar med det här ute i kommunerna så kan man inte ta en modell och säga att det här är Skelleftemodellen och det här ska ni göra eller det här är SMADIT. Det är många kommuner i länet och det fungerar på många olika sätt. Det som förenar är att man på ett enkelt sätt ska kunna prata med dem som åker dit för rattfylleri och snabbt kunna ge dem någon form av hjälp. Och sedan hur man gör det spelar mindre roll, men huvudsaken är att man har samma inriktning; jag ska hjälpa dig så att inte du kommer att köra påverkad någon mer gång. (Intervju NTF) Samhällsekonomiska effekter Det samhällsekonomiska utfallet av Skelleftemodellen kan delas i två delar: Den som har koppling till vägtrafikolyckor. Den som inte har koppling till vägtrafikolyckor, t ex bättre hälsa, mindre sjukfrånvaro, etc. Det handlar alltså om generella effekter för den enskilde och för samhället i stort och som inte är direkt relaterade till vägtrafikolyckor. Denna del behandlas inte i utvärderingen. Cirka två procent av dem som lagförts för rattfylleri har inom en tioårsperiod, varit inblandade i en vägtrafikolycka där det också funnits misstanke om rattfylleri. Den andelen borde gå att minska om personen i fråga övervann sitt alkohol- eller drogmissbruk. En förväntad effekt av Skelleftemodellen är att det går längre tid till att rattfylleristen åter kör alkoholeller drogpåverkad, tack vare den behandling som kommit till stånd. Utvärderingen behandlar två exempel och hur utfallet blir i förhållande till de löpande kostnaderna: Om rattfylleristen inte återfaller till rattfylleri inom en vecka = samhällsekonomisk kostnad om 6 kronor. Om rattfylleristen inte återfaller till rattfylleri inom en månad = samhällsekonomisk vinst om 82 kronor. Summorna är beräknade utifrån uppskattade löpande kostnader som baseras på den tidsåtgång som framkommit av enkäterna. Därtill måste man ta med de fasta kostnader som inte är direkt relaterade till kontakterna med den omhändertagne. Om man räknar med att de fasta kostnaderna skulle motsvara en eller två årsarbetare* blir utfallet detta: Om medianen för tiden till återfall ökar med en vecka och det krävs två årsarbetare går Skelleftemodellen med samhällsekonomisk förlust om rattfyllerister tillfrågas. Om tiden till återfall för dem som tackar ja ökar med en månad vid tillfrågade rattfyllerister och det krävs en årsarbetare = en liten samhällsekonomisk vinst. För att bära två årsarbetare skulle alltså rattfyllerister tillfrågas och tiden till återfall för dem som tackar ja ökar med en månad = en liten samhällsekonomisk vinst. Om antalet som tillfrågas är högre eller tiden till återfall blir längre ökar den samhällsekonomiska vinsten. Att tillfråga rattfyllerister är inte orimligt, eftersom det t ex under år 2008 anmäldes drygt rattfylleribrott och att Skelleftemodellen är införd i nästan samtliga av landets kommuner. * En årsarbetare = en heltidstjänst under ett år. 13
14 Slutsatser Utvärderingen av Skelleftemodellen bildar underlag för följande slutsatser: De myndigheter som medverkar till Skelleftemodellen har en positiv grundinställning. Verksamheten fungerar relativt bra i många län. Nästan tre av fyra tycker att modellen är förankrad i organisationen. Tre av fyra ser stor nytta med arbetet med Skelleftemodellen. Ungefär 20 procent av de omhändertagna rattfylleristerna som tillfrågas av polisen tackar ja till erbjudandet. Nästan 40 procent av dessa går vidare till samtal med socialtjänst och beroendevård. Skelleftemodellen är lönsam om rattfyllerister årligen får erbjudande om behandling och de fasta kostnaderna inte överstiger en årsarbetare. Förslag till förbättringar Utvärderingen av Skelleftemodellen bildar underlag för följande förslag till förbättringar: En förändring av sekretesslagstiftningen (se sid 6). Mer kunskap och en större samsyn krävs avseende de bärande idéerna och vad de betyder för utfallet. Det gäller främst: - Frivillighet, rattfylleristens möjlighet att tacka ja eller nej till ett första samtal. - Samtal inom 24 timmar. - Polisen ombesörjer direkttransport. Man bör klargöra vad som är det optimala och hur de bärande idéerna bör tillämpas, även om det inte går att applicera i alla kommuner. Det bör införas gemensamma mål för Skelleftemodellen för att göra det möjligt att följa upp och jämföra resultaten mellan län och regioner. Styrning och rutiner Arbetet med Skelleftemodellen bör fastställas i regleringsbrev, arbetsordningar och liknande inom de deltagande myndigheterna. Man bör fastställa vilka arbetsdokument som ska 14
15 gälla och vilka arbetsmoment som ska utföras av varje deltagande myndighet. Exempel: - Uppföljning och utvärdering. - Informationsmöten. - Informationsbroschyrer till de misstänkta rattfylleristerna. Drograttfylleri Gör tydligt att drograttfylleri ingår i Skelleftemodellen. Utarbeta rutiner för hur drograttfylleri ska hanteras. Insatser gentemot specifika grupper Det bör klarläggas om det är viktigt att nå gruppen som visar på ett resultat som ligger under straffbar gräns. Det bör undersökas varför vissa grupper tackar nej till Skelleftemodellen. Återkoppling och kunskap Polisen bör få fördjupad utbildning inom främst drograttfylleri, respektfullt bemötande och/eller motiverande samtal. Utvärdering och uppföljning Den nationella SMADIT-blanketten bör användas av alla polismyndigheter och fyllas i fullständigt oavsett om rattfylleristen tackar ja eller nej till behandling. En speciell blankett bör utformas för att användas av socialtjänst/beroendevård när en person kommer till vård/behandling trots att man initialt tackat nej till polisens erbjudande. Utarbeta rutiner för att samla in samtliga blanketter viktigt för uppföljning och lönsamhetsbedömning. Forskning och utredning Rattfylleristernas perspektiv saknas nästan helt i de utvärderingar som gjorts hittills. Det är viktigt att deras åsikter och upplevelser undersöks för att man ska kunna förstå varför man tackar ja eller nej till samtal/behandling. Detta kan också ligga till grund för förbättrade rutiner och motiverande samtal. Dessutom bör man överväga vad det innebär om sekretesslagstiftningen ändras så att den rattfulle kan rapporteras direkt till socialtjänst/beroendevård och vilken roll polisens motiverande samtal då får. Utveckla formerna för återkoppling mellan polis och socialtjänst/beroendevård. 15
16 Vägverket Borlänge Telefon Texttelefon Fax Vägverket Best. nr Prod: Gem Reklambyrå Tryck: Tryckpoolen Foto: Ulrika Lindström, Magnus Pajnert, Patrick Degerman, Charlotte Fuhrman
SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie. Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg
SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg SMADIT-metoden Samverkan mot alkohol och droger i trafiken Minska antalet rattfyllerister
Läs merHandbok för dig som arbetar med SMADIT
Handbok för dig som arbetar med SMADIT Innehåll Inledning 3 Detta är SMADIT 4 Bakgrund 4 Metod 4 Mål 5 Deltagande myndigheter 5 Process 6 Vad säger lagen 8 Rattfylleri och grovt rattfylleri 8 Vad är straffet
Läs merPolisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng
Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Nationell strategi Polisavdelningen Polisavdelningen 2006-04-11 STRATEGI 2 (7) Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng INNEHÅLL
Läs merAldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri. Dalarnas län
Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Dalarnas län Ta chansen nu Nu kan du som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri snabbt få pro fessionell och
Läs merSamverkan för en drogfri trafik trafiksäkerhets- och behandlingseffekter
Projektplan 2012-02-28/LK Samverkan för en drogfri trafik trafiksäkerhets- och behandlingseffekter Bakgrund och syfte Antalet personer som dödats i trafiken i Sverige har minskat från ungefär 1400 per
Läs merMinskad andel alkohol och narkotika i trafiken
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Minskad andel alkohol och narkotika i trafiken Gemensam strategi för år 2015 2020 2 Medverkande aktörer i framtagande av strategin Expertgrupp Nykter trafik Pi Högberg, Folkhälsomyndigheten
Läs merPUBLIKATION 2007:116. SMADIT Samverkan Mot Alkohol och Droger i Trafiken
PUBLIKATION 2007:116 SMADIT Samverkan Mot Alkohol och Droger i Trafiken Utvärdering av utvecklingsfasen i Stockholms län 2005-2007 Titel: Publikation: 2007:116 Utgivningsdatum: November 2007 Utgivare:
Läs merÖverenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun
Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun 2012-2013 Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan
Läs merPolisens trafiksäkerhetsarbete. www.polisen.se
Polisens trafiksäkerhetsarbete www.polisen.se Den folder du har i din hand är en sammanfattning av strategin och handlingsplanen för Polisens trafiksäkerhetsarbete som började att gälla våren 2006. Strategin
Läs merÖverenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län SN 2015/273
Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Eleonor Hedberg 2015-09-03 SN 2015/273 Områdeschef Socialnämnden Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits
Läs merUtvärdering av projektet Nationell samverkan mot alkohol och droger i trafiken enligt Skelleftemodellen
VTI notat 3-2009 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Utvärdering av projektet Nationell samverkan mot alkohol och droger i trafiken enligt Skelleftemodellen Kvantitativ uppföljning av processen
Läs merUtvärdering av projektet Nationell samverkan mot alkohol och droger i trafiken enligt Skelleftemodellen
VTI rapport 637 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Utvärdering av projektet Nationell samverkan mot alkohol och droger i trafiken enligt Skelleftemodellen Syntesrapport Robert Hrelja Åsa Forsman
Läs merNy nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten
1 Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten Linda Brännström, ANDT-samordning Linda.brannstrom@folkhalsomyndigheten.se ANDT-strategin
Läs merBrukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006
Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att
Läs merSMADIT Örebro Län Metoden. Upptäckt av rattfylleri, drograttfylleri ringa narkotika brott & dopningsbrott
SMADIT Örebro Län Metoden av rattfylleri, drograttfylleri ringa narkotika brott & dopningsbrott 1 SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken http://www.trafikverket.se/foretag/trafikera-och-transportera/trafikera-vag/sakerhet-pa-vag/alkohol-och-droger/smadit/
Läs merSMADIT. Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete. Samverkan mot alkohol och droger i trafiken
Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 113 SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken Författare: SMADIT 2004-12-19 Sammanfattning Rattfylleriet
Läs merÖverenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-09-02 Diarienummer SCN-2015-0283 Socialnämnden Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB
Läs merRATTFYLLERI. Sammanfattning. Rattfylleri. Henrik Hellborg och Mikael Ernbo
Rattfylleri RATTFYLLERI Henrik Hellborg och Mikael Ernbo Sammanfattning Detta kapitel behandlar rattfylleri under påverkan av alkohol eller narkotika med fokus på perioden 2008 2011. De tillgängliga indikatorer
Läs merALKOHOL OCH ANDRA DROGER
POLICY 1(5) ALKOHOL OCH ANDRA DROGER Användning av droger och arbete hör inte ihop. Eftersom vår arbetsplats ställer särskilt höga krav på säkerhet får inga anställda eller tillfälligt verksamma personer
Läs merEtt livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt-, drogratt- eller sjöfylleri
Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt-, drogratt- eller sjöfylleri Livsviktigt erbjudande När det som hänt sjunkit in kommer ofta frågorna och ångesten. Vad ska familjen och arbetskamraterna
Läs merHandlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014
Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...
Läs merRegeringens beslut. Bakgrund. Regeringsbeslut I: Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM
Regeringsbeslut I:11 2017-10-19 Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM Justitiedepartementet Polismyndigheten Åklagarmyndigheten Rättsmedicinalverket Kriminalvården Domstolsverket Attunda tingsrätt
Läs merAlkohol och droger i trafiken kunskapsläget idag och utmaningar framöver. Åsa Forsman
Alkohol och droger i trafiken kunskapsläget idag och utmaningar framöver Åsa Forsman Förekomst i trafik Rattfylleri med avseende på Alkohol: ca 0,2 procent Illegala droger: finns en studie som visar på
Läs mer8 Överenskommelse omhändertagande enligt LOB
8 Överenskommelse omhändertagande enligt LOB Presidiets förslag Nämnden beslutar att anteckna informationen till protokollet Ärendet Strategisk grupp har tagit fram ett förslag till överenskommelse tillsammans
Läs merUpptäckt av trafikbrott och brottsbalksbrott
av trafikbrott och brottsbalksbrott Mängdbrottslighet med förankring i trafiken som kan bekämpas med effektivt brottsförebyggande arbete 1 Stoppa rattfylleristen innan olyckan 2 Håkan Larsson polisen Örebro
Läs merBrukarundersökning IFO 2016
2017-02-13 Dnr SN 2016/385 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2016 Brukarnas upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun Postadress Besöksadress
Läs merAlkohol och droger i trafiken - var står vi idag?
Alkohol och droger i trafiken - var står vi idag? tema Åsa Forsman 1 Sonja Forward 2 Magnus Hjälmdahl 3 Susanne Gustafsson 4 1 Forskare, Statens väg- och transportforskningsinstitut. E-post: asa.forsman@vti.se.
Läs merSamverka för att motverka
En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 november 2003 B 3546-03 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART A S Offentlig försvarare och ombud: advokaten C M SAKEN Grovt rattfylleri m.m.
Läs merKommittédirektiv. Alkolås till rattfyllerister samt vissa andra körkortsfrågor. Dir. 2007:157. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2007
Kommittédirektiv Alkolås till rattfyllerister samt vissa andra körkortsfrågor Dir. 2007:157 Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska föreslå
Läs merÖverenskommelsen handlar om att verka för sammanhållande strukturer kring personer omhändertagna inom LOB. Ett förslag som ska utredas
Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-09-07 Landstingsstyrelsen Sida 1(2) Referens Diarienummer 140694 Överenskommelse i Kalmar län om att gemensamt förbättra stöd och
Läs merKommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014
Kommittédirektiv Renodling av polisens arbetsuppgifter Dir. 2014:59 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till förändringar
Läs merÖverenskommelse rörande lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB)
TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Regionkontoret Styrning och Stöd Angelica Eriksson Nämndssekreterare Datum 2015-09-02 Diarienummer Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel Överenskommelse rörande lagen
Läs merAldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri
Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Livsviktigt erbjudande När det som hänt sjunkit in kommer ofta frågorna och ångesten. Vad ska familjen och arbetskamraterna
Läs merRevisionsrapport Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Robert Bergman Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och
Läs merFörstagångssamtal samverkan mellan polisen och socialtjänsten i Skärholmens. stadsdelsområde SOCIALFÖRVALTNINGEN. Till Socialnämnden
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-02-08 Handläggare: Olavi Puhakka Telefon: 08-508 430 23 Till Socialnämnden Förstagångssamtal samverkan mellan polisen och socialtjänsten
Läs merTrafiksäkerhet. Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr.
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 579 Trafiksäkerhet Polisens bidrag till arbetet med nollvisionen (http://www.dt.se/multimedia/archive/00121/bt080117-mn-polis3
Läs merKvinnofridskonferensen 29 maj 2018 Nils Öberg, särskild utredare Charlotte Eklund Rimsten, utredningssekreterare
Kvinnofridskonferensen 29 maj 2018 Nils Öberg, särskild utredare Charlotte Eklund Rimsten, utredningssekreterare Uppdraget Hur ser det återfallsförebyggande arbetet för män som utsätter närstående för
Läs merMötesprotokoll MUR samordningsgrupp trafik 091210
Mötesprotokoll MUR samordningsgrupp trafik 091210 1. Fastställande av dagordning. Thomas Forsberg hälsade samtliga välkomna och dagordningen fastställdes. Undertecknad blev utsedd till protokollförare.
Läs merPUBLIKATION 2006:133. SMADIT Samverkan Mot Alkohol och Droger i Trafiken
PUBLIKATION 2006:133 SMADIT Samverkan Mot Alkohol och Droger i Trafiken Utvärdering av försöksverksamheten i Stockholms län 2003-2005 Titel: SMADIT Samverkan Mot Alkohol och Droger i Trafiken Utvärdering
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN
1. UPPDRAG VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN Nuläge NTF Kalmar län har som uppgift att förena organisationer, företag och myndigheter i det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet samt planera, leda och samordna
Läs merUtvärdering av projektet Nationell samverkan mot alkohol och droger i trafiken enligt Skelleftemodellen
VTI notat 6-2009 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Utvärdering av projektet Nationell samverkan mot alkohol och droger i trafiken enligt Skelleftemodellen Intervjuundersökning Robert Hrelja Inger
Läs merHUR EFFEKTIVT ÄR TRAFIKSÄKERHETSARBETET?
Tylösandsseminariet augusti 2004 HUR EFFEKTIVT ÄR TRAFIKSÄKERHETSARBETET? En sammanställning av Polisens och Vägverkets arbete inom trafiksäkerhetsområdet För att nå framgång i Nollvisionen krävs handlingskraft
Läs merUtvärdering av projektet Nationell samverkan mot alkohol och droger i trafiken enligt Skelleftemodellen
VTI notat 5-2009 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Utvärdering av projektet Nationell samverkan mot alkohol och droger i trafiken enligt Skelleftemodellen Samhällsekonomisk bedömning Mats Wiklund
Läs merLÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR - Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Kalmar län den 31 dec 2000. Meddelande 2001:24 När får jag mitt bistånd? - Ej verkställda domar och beslut enligt
Läs merHANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH DROGER
HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH DROGER 2016-2017 EBERSTEINSKA GYMNASIET MÅL Ebersteinska gymnasiet är en drogfri skola där varken innehav eller påverkan av droger accepteras. Vi accepterar ingen användning
Läs merRemiss. Översyn vårdprocess tillnyktring
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Christina Godarve, avdelningschef individ- och familjeomsorgen Åsa Hedqvist, verksamhetschef akutmottagningen Visby lasarett Ärendenr SON 2016/194,
Läs merNTF:s 7 punkter för minskat rattfylleri. Sju konkreta åtgärder som radikalt kan minska antalet dödade i trafiken
NTF:s 7 punkter för minskat rattfylleri Sju konkreta åtgärder som radikalt kan minska antalet dödade i trafiken NTF April 2007 Vi har alla ett ansvar att motarbeta rattfylleriet Alkoholen är vårt allvarligaste
Läs merHandlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte
Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen
Läs merRutin vid misstanke om droganvändning
Rutin vid misstanke om droganvändning 2018-10-19 Rutin vid misstanke om och vid konstaterad droganvändning i grund- och gymnasieskolan samt vid fritidsgårdar SN 2018/0210-1 Syftet med rutinen är att underlätta
Läs merABCDE. Stadens strategi mot droger och missbruk - yttrande till revisionskontoret. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut
Stadsmiljö- och planeringsavdelningen N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2003-10-18 DNR 124-681/03 Handläggare: Gunilla Schedin Hahn Tfn: 08-508 09 015 Till Norrmalms stadsdelsnämnd
Läs merÖvergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika
Läs merAldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som åkt fast för rattfylleri. Kronobergs län
Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som åkt fast för rattfylleri Kronobergs län Ta chansen nu Nu kan du som åkt fast för rattfylleri få professionell hjälp snabbt. Du får träffa personal från
Läs merRutiner för samverkan SSPF i Borås Stad
Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad Rutinerna antagna av styrgruppen för SSPS 2017-08-30 Rutinerna revideras senast 2019-03-31 1 Samverkan SSPF i Borås Stad Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid, SSPF,
Läs merSamverkan mot alkohol och droger i trafiken
RAPPORT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken Redovisning av ett regeringsuppdrag Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel:
Läs merÅterrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Läs merStyrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009
Styrdokument och verksamhetsplan för 2008 - STYRDOKUMENT OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR PULS-GRUPPEN ÅREN... 1 1. INLEDNING... 2 2. STYRANDE DOKUMENT... 2 3. ÖVERGRIPANDE SYFTE FÖR PULS-GRUPPEN... 4 3.1 MÅL...
Läs merVad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?
Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina
Läs merRUTIN FÖR SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN (SIP)
2015-02-20 Rubrik specificerande dokument Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Susanne Rydéhn, Ingrid Gustafsson, Marie Cesares Olsson, Katarina Fardelin
Läs merInterpellation från Fredrik Ahlstedt (M) om att Uppsala ska vara tryggt
KF 117 24 april 2017 Diarienummer KSN-2017-1274 Kommunfullmäktige Interpellation från Fredrik Ahlstedt (M) om att Uppsala ska vara tryggt Allt fler personrån genomförs i Uppsala och det rapporteras dagligen
Läs merTillgänglighet i vården Rapport 12-10
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-03-22 Rev/10049 Revisorerna Johan Magnusson Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 Tillgänglighet i vården Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra årlig granskning
Läs merSkolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte
Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig
Läs merRiktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun
Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Datum: 2017-05-30 Ansvarig för revidering: Säkerhetsstrateg Diarienummer: KS 17-209 Policy Program Plan >Riktlinje Regler
Läs merBrukarundersökning IFO 2017
2018-01-31 Dnr: SN 2017/317 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2017 Brukares upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun 2 Innehållsförteckning
Läs mersatsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården
satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården nationell satning på brukarmedverkan Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla
Läs merAtt minska alkohol och droger i trafiken
Akademin för hälsa, vård och välfärd Att minska alkohol och droger i trafiken Erfarenheter av modellen SMADIT Västmanland Examensarbete i Folkhälsovetenskap Grundnivå Högskolepoäng: 15 Folkhälsovetenskapliga
Läs merNollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen
Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller
Läs merKalmar kommun. Kjell Lindberg, drogförebyggare ANDT
Kalmar kommun Kjell Lindberg, drogförebyggare ANDT Sex Försökskommuner en forsknings- och utvecklingsverksamhet i sex kommuner 2003-2007 Vilka krav ställdes på kommunerna? Sektorsövergripande ledningsgrupp
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2010424 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs merAnsökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser
2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,
Läs merSammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen
Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god
Läs merLOB, tillnyktring och abstinensvård
LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa
Läs merDen livslånga baksmällan
Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare i Jönköpings län Från diskussion till handling De fem stegen 1 Steg 1 - Diskussion Vilka känslor väckte filmen? - Diskutera filmens innehåll -
Läs merAlkohol och droger på arbetsplatsen
Kommunledning Personalavdelningen Diarienummer: 2015/52 Fastställd: 2001 Reviderad: Personalchef 2015-03-04 HANDLINGSPLAN Alkohol och droger på arbetsplatsen Alkohol och droger på arbetsplatsen 2/5 Vid
Läs merEnsamkommande barn/unga som försvinner. 28 april 2016
Ensamkommande barn/unga som försvinner 28 april 2016 Ett nätverk skapades våren 2015 Barnombudsmannen Socialstyrelsen Åklagarmyndigheten Strömsunds kommun Umeå universitet Riksföreningen gode män vårdnadshavare
Läs merTillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)
1(5) Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) Lagstiftningen om samordnade individuella planer (SIP) avser alla 1. SIP är den enskildes
Läs merPolicy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos elever
Näsbyparksskolans rektorsområde - Täby kommun Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan - Slottsparksskolan Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos elever 1 Innehållsförteckning
Läs merVåld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om verkställighet av frivårdspåföljder; SFS 1998:642 Utkom från trycket den 24 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Villkorlig
Läs merHur ser verksamheterna på IVO:s tillsyn? Enkät Statskontorets rapport 2015
Hur ser verksamheterna på IVO:s tillsyn? Enkät Statskontorets rapport 2015 Svarsfrekvens 106 verksamheter svarade 34,9 % HVB 51,9 % Boende för ensamkommande 6,6 % HVB Barn och familj 6,6 % SiS Tillräcklig
Läs merDe glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar
De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5
Läs merUppföljning av länsstyrelsen Västernorrlands avsiktsförklaring vad gäller trafiksäkerhet
1(6) Uppföljning av länsstyrelsen Västernorrlands avsiktsförklaring vad gäller trafiksäkerhet Länsstyrelsens avsikt den 24 november 2004 Länsstyrelsen arbetar såväl i sin myndighetsroll som i sin roll
Läs merÖverenskommelse mellan Riksidrottsförbundet och Polismyndigheten
Överenskommelse mellan Riksidrottsförbundet och Polismyndigheten Förord Denna överenskommelse har tagits fram för att parterna, Riksidrottsförbundet och Polismyndigheten, ska kunna uppnå målet att erbjuda
Läs merHandlingsplan 2014 2015
Handlingsplan 2014 2015 Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län och Sävsjö Kommun Antagen i kommunfullmäktige den 22 juni 2009, 55 Reviderad av kommunstyrelsen 2014-01-07 11 I januari 2008 presenterade
Läs merInspektion den 27 29 november 2013 av Individ- och familjeomsorgsnämnden i Sandvikens kommun
PROTOKOLL Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Dnr 6532-2013 Sid 1 (5) Inspektion den 27 29 november 2013 av Individ- och familjeomsorgsnämnden i Sandvikens kommun Närvarande från Riksdagens ombudsmän:
Läs merWorkshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar
Workshop 11 oktober 2013 Sammanställning av reflektioner och enkätsvar 99 deltagare i workshopen Socialtjänsten i Nässjö, Eksjö, Tranås, Vetlanda, Aneby, Sävsjö Skolor från Nässjö, Eksjö, Aneby, Vetlanda,
Läs merDefinition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna
2(10) Innehåll Innehåll... 2 Definition av samordnad individuell plan (SIP)... 3 Syfte... 3 Exempel på tillfällen då SIP ska användas... 3 Mål för insatserna... 3 Målgrupper... 4 Relation till andra förekommande
Läs merKvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Pysslingförskolan Råsten Namn på rektor/förskolechef: Suzanne Forsberg
År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Förskolan Råsten (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Pysslingförskolan Råsten Namn på rektor/förskolechef: Suzanne Forsberg User:
Läs merBrukarundersökning 2012, serveringstillstånd m.fl. Standardrapport
Brukarundersökning 2012, serveringstillstånd m.fl. Standardrapport Procent Antal Telefon 48% 36 E-post 61,3% 46 Brev 28% 21 Inspektion 38,7% 29 Personligt möte 37,3% 28 Annat sätt 4% 3 Svarande 75 Inget
Läs merGOTLANDS KOMMUN. Granskning av den interna kontrollen inom missbrukarvården. Mats Renborn
GOTLANDS KOMMUN Granskning av den interna kontrollen inom missbrukarvården Mats Renborn 2006-02-16 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. SAMMANFATTNING...2 2. Uppdrag...3 3. Uppföljning av missbrukarvårdens kostnader...4
Läs merUtvärdering av kvalitetsgarantin inom verksamhetsområde vuxen/missbruk
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Dnr 1.4.1-634/2015 Sida 1 (8) 2015-10-16 Handläggare Carina Gillgren Telefon: 08-50825611 Till Socialnämnden Utvärdering av kvalitetsgarantin
Läs merSocialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)
Yttrande 2015-10-22 Dnr 10.1-17661/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Marit Birk marit.birk@socialstyrelsen.se Socialdepartementet Jämställdhetsenheten 103 33 Stockholm Socialstyrelsens
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2010 NTF BLEKINGE
VERKSAMHETSPLAN 2010 NTF BLEKINGE 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund/Nuläge NTF Blekinge har som uppgift att förena organisationer, företag och myndigheter i trafiksäkerhetsarbetet, samt planera, leda, utveckla
Läs merHepatit C i Östergötland
Hepatit C i Östergötland Statistik Antal fall och trend Under 2018 anmäldes 69 fall av hepatit C vilket ligger på samma nivå som de senaste två åren. I Sverige ses en minskning med cirka 1 000 fall under
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att
Läs merUppföljning, tertialrapport Socialjouren Nordost SN
Uppföljning, tertialrapport Socialjouren Nordost 217 18 SN 217.61 3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Socialnämndens arbetsutskott 217-11-7 148 Uppföljning tertialrapport 2 Socialjouren nordost (SN
Läs merGranskning av hanteringen av tipspengar
Granskning av hanteringen av tipspengar Informatörsverksamheten Internrevisionen 2018-06-29 RAPPORT 2 (9) Tipspengar - informatörsverksamheten INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund...
Läs merALKOHOL OCH ANDRA DROGER
ANVISNING 1(5) ALKOHOL OCH ANDRA DROGER Användning av droger och arbete hör inte ihop. Eftersom vår arbetsplats ställer särskilt höga krav på säkerhet får inga anställda eller tillfälligt verksamma personer
Läs merProtokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN
REGERINGEN Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde 2008-04-24 S2008/3957/ST (delvis) Socialdepartementet Bemyndigande att underteckna en överenskommelse 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen bemyndigar
Läs mer