SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken

Transkript

1 VTI rapport 589 Utgivningsår SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken Utvärdering av utvecklingsfasen i Stockholms län Susanne Gustafsson Per Henriksson

2

3 Utgivare: Publikation: VTI rapport 589 Utgivningsår: 2007 Projektnummer: Dnr: 2005/0172/ Linköping Projektnamn: Utvärdering av SMADIT:s utvecklingsfas Författare: Susanne Gustafsson och Per Henriksson Uppdragsgivare: Vägverket Region Stockholm Titel: SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken. Utvärdering av utvecklingsfasen i Stockholms län Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord: SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken är ett samarbetsprojekt i Stockholms län mellan Vägverket, Polismyndigheten, Landstinget, Kommunförbundet Stockholms län, Stockholms stad, Kriminalvårdens frivård och Länsstyrelsen. Syftet med SMADIT är att sänka antalet som kör rattfulla och ge personer med missbruksproblem en chans att ta itu med sina problem. Projektet ska utveckla effektivare rutiner så att alkohol- eller drogpåverkade förare bosatta i Stockholms län (s.k. SMADITkunder) inom 24 timmar erbjuds samtal om möjligheten att bearbeta alkohol- eller drogberoende, dvs. får ett SMADIT-erbjudande. SMADIT har sin grund i Skelleftemodellen, som utvecklades i Skellefteå i slutet av 1990-talet. Denna rapport utgör en utvärdering av en del av utvecklingsfasen i Stockholms län som pågick under tidsperioden I projektet finns verksamhetsmål, processmål och informationsmål uppsatta. Dessa har utvärderats med hjälp av sammanfattande statistik från verksamheten och enkäter till aktiva personer inom projektet (76 besvarade enkäter, en svarsandel på 73 %). Under tidsperioden april 2006 mars 2007 påträffades alkohol- eller drogpåverkade förare bosatta i Stockholms län. Ett erbjudande om samtal med beroendevården gavs till förare. Av dessa hade 206 personer ett bedömningssamtal med specialistläkare, alltså 12 % av dem som fått erbjudandet, vilket medför att SMADIT:s övergripande mål om att 10 % av de ertappade rattfylleristerna som erbjudits kontakt med beroendevården skulle acceptera behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk uppfylldes. Processmålen och informationsmålen handlar om samarbete och information bland dem som arbetar i projektet. Samtliga av dessa mål uppfylldes. I rapporten nämns starka och svaga sidor i SMADIT och en del förbättringsförslag att ta med i den fortsatta utvecklingen av SMADIT. Nyckelord: alkohol, droger, trafik, polis, beroendevård, behandling, SMADIT, Skelleftemodellen, Stockholm ISSN: Språk: Antal sidor: Svenska bilaga

4 Publisher: Publication: VTI rapport 589 Published: 2007 Project code: Dnr: 2005/ SE Linköping Sweden Project: Evaluation of SMADIT Author: Susanne Gustafsson and Per Henriksson Sponsor: Swedish Road Administration, Region Stockholm Title: SMADIT Cooperation against alcohol and drugs in traffic. Evaluation of the development phase in Stockholm County, Abstract (background, aim, method, result) max 200 words: SMADIT Cooperation against alcohol and drugs in traffic, is a project in Stockholm County in cooperation between the Swedish Road Administration, the Police Authority, Stockholm County Council, Stockholm County branch of the Swedish Association of Local Authorities, Stockholm City, the Parole and Probation Department of the Swedish Prison and Probation Service, and the County Administrative Board. The objective of SMADIT is to reduce the number of drink drivers and to give people with drink and drug problems an opportunity to deal with their problem. The project intends to develop more effective procedures so that drivers under the influence of alcohol and drugs, resident in Stockholm County (SMADIT customers) are offered a consultation within 24 hours regarding the opportunity to tackle their alcohol or drug dependency, i.e. they are given a SMADIT invitation. This report is an evaluation of part of the development phase in Stockholm County which took place during the period Within the project there are activity goals, process goals and information goals. These have been evaluated using comprehensive statistics relating to the work and questionnaires to people active in the project. During the period April 2006 March 2007, 2,588 drivers under the influence of alcohol or drugs, resident in Stockholm County, were encountered. Three quarters of the SMADIT customers (1,728 people) received a SMADIT invitation. Of these, 12% were given a specialist assessment. This means that the overriding aim of SMADIT, that 10% of the drink drivers found who were given an invitation to contact with the service for the care & treatment of alcohol and/or drug addicts, should accept treatment or some other action for their dependency, has been reached. The process and information goals relate to cooperation and information among those working on the project. All these goals have been fulfilled. The report highlights the strong and weak points of SMADIT and makes a number of suggestions for improvements in further development of SMADIT. Keywords: alcohol, drugs, traffic, police, care and treatment of alcohol and/or drug addicts, Skellefte model ISSN: Language: No. of pages: Swedish Appendix

5 Förord På uppdrag av Annica Slätis vid Vägverket Region Stockholm har en utvärdering av SMADIT:s utvecklingsfas utförts vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Projektledare har varit Susanne Gustafsson, VTI, och hon har tillsammans med Per Henriksson, VTI, författat föreliggande rapport. Enkäten som ligger till grund för utvärderingen har konstruerats i samråd med Yvonne Jacobsson, beteendevetare vid Vägverket Region Stockholm. Janet Yakoub vid VTI har ombesörjt enkätutskick och kodning av inkomna enkäter. Per Henriksson och Susanne Gustafsson har analyserat data. Gunilla Sjöberg, VTI, har svarat för slutredigeringen av rapporten. Ett stort tack riktas till alla för hjälp och gott samarbete samt givetvis till alla som besvarat enkäten. Linköping oktober 2007 Susanne Gustafsson VTI rapport 589 Omslagsfoto: VTI/Hejdlösa bilder och photos.com

6 Kvalitetsgranskning Granskningsseminarium genomfördes , där forskare Robert Hrelja, VTI, var lektör. Författarna har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Avdelningschef Pontus Matstoms, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering Quality review Review seminar was carried out on where researcher Robert Hrelja, VTI, reviewed and commented on the report. The authors have made alterations to the final manuscript of the report. Research director Pontus Matstoms, VTI, examined and approved the report for publication on VTI rapport 589

7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Summary Bakgrund Alkohol och droger i trafiken SMADIT-projektet Syfte Genomförande Utvärdering av verksamhetsmålen Utvärdering av process- och informationsmålen Verksamhetsmål Verksamhetsmålens lydelse Uppfyllelse av verksamhetsmålen Processmål Processmålens lydelse Redovisning av enkätsvar Uppfyllelse av processmålen Informationsmål Informationsmålens lydelse Redovisning av enkätsvar Uppfyllelse av informationsmålen Jämförelse mellan försöksverksamheten och utvecklingsfasen Bättre uppfyllelse av verksamhetsmålen Ökning av antalet SMADIT-kunder Motivation av SMADIT-kunder att tacka ja till SMADIT-erbjudandet Motivation av SMADIT-kunder att acceptera åtgärd Förbättrad återkoppling om SMADIT-kunderna SMADIT:s framtid Diskussion, slutsatser och förbättringsförslag Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsatser och förbättringsförslag Referenser Bilaga 1 Enkät VTI rapport 589

8 VTI rapport 589

9 SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken. Utvärdering av utvecklingsfasen i Stockholms län av Susanne Gustafsson och Per Henriksson VTI Linköping Sammanfattning SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken är ett samarbetsprojekt i Stockholms län mellan Vägverket, Polismyndigheten, Landstinget, Kommunförbundet Stockholms län, Stockholms stad, Kriminalvårdens frivård och Länsstyrelsen. Syftet med SMADIT är att minska antalet som kör rattfulla och ge personer med missbruksproblem en chans att ta itu med sina problem. Projektet ska utveckla effektivare rutiner så att alkohol- eller drogpåverkade förare bosatta i Stockholms län (s.k. SMADITkunder) inom 24 timmar erbjuds samtal om möjligheten att bearbeta alkohol- eller drogberoende, dvs. får ett SMADIT-erbjudande. SMADIT har sin grund i Skelleftemodellen, som utvecklades i Skellefteå i slutet av 1990-talet. Denna rapport utgör en utvärdering av den del av utvecklingsfasen i Stockholms län som pågick under tidsperioden I projektet finns verksamhetsmål, processmål och informationsmål uppsatta. Dessa har utvärderats med hjälp av sammanfattande statistik från verksamheten och enkäter till aktiva personer inom projektet (76 besvarade enkäter, en svarsandel på 73 %). Av de svarande var 38 % män och 62 % var kvinnor. Under perioden april 2006 mars 2007 påträffades alkohol- eller drogpåverkade förare bosatta i Stockholms län. Målsättningen var SMADIT-kunder. Tre fjärdedelar av SMADIT-kunderna erhöll ett SMADIT-erbjudande (1 728 personer). Det var en fjärdedel av dessa (439 personer) som antog erbjudandet och alltså tackade ja till ett samtal med beroendevården. Målsättningen om att 40 % skulle anta erbjudandet nåddes alltså inte. Beroendevården hade kontakt med 97 % av dem som tackat ja (428 personer). Här ingår även personer som kommit på eget initiativ i ett senare skede, men som fått information om SMADIT från polisen eller länsstyrelsen. Målet var 50 %, vilket alltså uppfylldes med råge. Slutligen var det 48 % (206 personer) som hade ett bedömningssamtal med specialistläkare. Målet var 50 % så det uppfylldes inte riktigt. Det kan också konstateras att 12 % av dem som fått ett SMADIT-erbjudande blev specialistbedömda. Detta medför att SMADIT:s övergripande mål om att 10 % av de ertappade rattfylleristerna som erbjudits kontakt med beroendevården skulle acceptera behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk uppfylldes. Process- och informationsmålen handlar om samarbete och information bland dem som arbetar i projektet. Samtliga av dessa mål uppfylldes. När det gäller processmålen har de viktigaste rutinerna för det förbättrade samarbetet mellan organisationerna varit regelbundna möten på både central och lokal nivå samt den löpande informationen. Studien av informationsmålens uppfyllelse visar att nästan alla respondenter hade god kunskap om SMADIT:s syfte och att man förstod sin roll i SMADIT. Tre fjärdedelar ansåg sig få god löpande information om SMADIT:s utveckling. Fler än 90 % ansåg sig ha tillräcklig kunskap om problematiken med alkohol och droger i trafiken. SMADIT-insatserna hade till viss del påverkat respondenterna i sin motivation att arbeta med projektet och även i deras agerande i arbetet. VTI rapport 589 5

10 I rapporten nämns starka och svaga sidor i SMADIT och en del förbättringsförslag att ta med i den fortsatta utvecklingen av SMADIT. 6 VTI rapport 589

11 SMADIT Cooperation against alcohol and drugs in traffic. Evaluation of the development phase in Stockholm County, by Susanne Gustafsson and Per Henriksson VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE Linköping Sweden Summary SMADIT Cooperation against alcohol and drugs in traffic, is a project in Stockholm County in cooperation between the Swedish Road Administration, the Police Authority, Stockholm County Council, Stockholm County branch of the Swedish Association of Local Authorities, Stockholm City, the Parole and Probation Department of the Swedish Prison and Probation Service, and the County Administrative Board. The objective of SMADIT is to reduce the number of drink drivers and to give people with drink and drug problems an opportunity to deal with their problem. The project intends to develop more effective procedures so that drivers under the influence of alcohol and drugs, resident in Stockholm County (SMADIT customers) are offered a consultation within 24 hours regarding the opportunity to tackle their alcohol or drug dependency, i.e. they are given a SMADIT invitation. SMADIT is based on the Skellefte model which was developed in Skellefteå at the end of the last century. This report is an evaluation of part of the development phase in Stockholm County which took place during the period Within the project there are activity goals, process goals and information goals. These have been evaluated using comprehensive statistics relating to the work and questionnaires to people active in the project (76 replies received, a response rate of 73%). Thirty-eight of the respondents were males and 62% were females. During the period April 2006 March 2007, 2,588 drivers under the influence of alcohol or drugs, resident in Stockholm County, were encountered. The goal had been 3,600 SMADIT customers. Three quarters of the SMADIT customers (1,728 people) received a SMADIT invitation. One quarter of these (439 people) accepted the invitation and consented to a consultation with the service for the care & treatment of alcohol and/or drug addicts. The goal that 40% should accept the invitation was therefore not attained. The service had contact with 97% of those who had accepted (428 people). This number also includes those who came on their own initiative at a later stage, but who had received the information about SMADIT from the police or the county administrative board. The goal had been 50% which was thus attained in good measure. In the end, there were 48% (206 people) who had an assessment consultation with specialist physicians. The goal had been 50% which was not quite reached. It can also be stated that 12% of those who had received a SMADIT invitation were given a specialist assessment. This means that the overriding aim of SMADIT, that 10% of the drink drivers found who were given an invitation to contact with the service for the care & treatment of alcohol and/or drug addicts, should accept treatment or some other action for their dependency, has been reached. The process and information goals relate to cooperation and information among those working on the project. All these goals have been fulfilled. As regards the process goals, the most important procedures for better cooperation among the organisations were regular meetings at both central and local level, and up to date information. A study of VTI rapport 589 7

12 the fulfilment of the information goals shows that nearly all respondents had good knowledge of the aims of SMADIT and understood their own roles within SMADIT. Three quarters considered that they received good up to date information on the development of SMADIT. More than 90% thought that they had adequate knowledge of the problem with alcohol and drugs in traffic. The SMADIT inputs had to some extent affected the respondents in their motivation to work on the project, and also their engagement in the work. The report highlights the strong and weak points of SMADIT and makes a number of suggestions for improvements in further development of SMADIT. 8 VTI rapport 589

13 1 Bakgrund 1.1 Alkohol och droger i trafiken Alkohol och droger i trafiken är ett av de största trafiksäkerhetsproblemen i Sverige. Vi vet idag dock inte i vilken omfattning alkohol och droger förekommer i trafiken, vilket Forsman och Gustafsson (2004) konstaterat efter en genomgång av datakällor som är förknippade med rattfylleri. Att alkohol och droger i trafiken är ett stort problem visar sig emellertid i statistik över dödsolyckor. I Stockholms län dödades 47 personer och ytterligare ca 830 skadades svårt i polisrapporterade vägtrafikolyckor år 2006 (SIKA, 2007). Av de dödade var 29 personer bil-, motorcykel- eller mopedförare, övriga var passagerare i olika fordon eller cyklister/fotgängare. I en studie från Rättsmedicinalverket om alkohol och droger i omkomna förare under åren konstateras att år 2002 hade nästan 40 % av dem som analyserats (drygt 94 % av de omkomna motorfordonsförarna) någon drog i sig (Holmgren et al., 2005). Alkohol var dominerande med en förekomst på nästan 22 % år De omkomna männens alkoholkoncentration i blodet var i medianvärde 1,6 mg/ml, året innan var det 2,0 mg/ml. Bergman m.fl. (2000) vill dock göra gällande att riskfyllda och skadliga alkoholvanor bland svenska motorfordonsförare är vanliga även vid låga promillenivåer. I en studie inom KAPUBRA-projektet (Kartläggning, Prevention, Uppföljning och Behandling av Rattfyllerister) hade mer än hälften av motorfordonsförare som var misstänkta för rattfylleri, alkoholproblem i form av riskabla och skadliga alkoholvanor och nästan var femte hade svåra alkoholproblem. Det visade sig också att 47 % av förarna under den straffbara promillegränsen (0,2) hade problem med alkohol. Bergman (2000) anser att rattfylleri kan vara ett tecken på svåra alkoholproblem eller att man håller på att tappa kontrollen över sin konsumtion och börjat dricka i olämpliga sammanhang. Polisens alkoholkontroller är mycket viktiga eftersom de ökar möjligheten för att personer med alkoholproblem ska upptäckas. Enligt Rikspolisstyrelsen genomförde polisen år 2005 närmare 1,8 miljoner alkoholutandningsprov och år 2006 drygt 2,2 miljoner. År 2005 misstänktes 1,2 % för rattfylleri och år 2006 var det 0,9 % som misstänktes för rattfylleri. I Stockholms län år 2005 var det förare som fick blåsa i alkoholkontroller, varav 1,9 % blåste positivt. År 2006 genomfördes alkoholutandningsprov och andelen positiva var 1,3 % (5 621 blås). Andelen som misstänks för rattfylleri är högre i Stockholms län än i övriga landet där andelen positiva var 1,0 % respektive 0,8 % åren 2005 respektive 2006 när Stockholms län exkluderas. Den högre andelen positiva i Stockholms län har bland annat att göra med att polisens arbetssätt när det gäller alkoholkontroller skiljer sig åt, t.ex. genom mer riktade kontroller. Detta konstateras också av Andersson m.fl. (2007). Skillnaderna minskar emellertid, som synes av ovanstående siffror, när ett högre antal alkoholkontroller genomförs och likaså minskar andelen positiva eftersom polisen måste jobba på ett annat sätt för att uppnå de högre åtaganden som beslutats (Rikspolisstyrelsen, 2006; Rikspolisstyrelsen, 2007). Bergman m.fl. (2000) anser det viktigt att polisen ger information eller förmedlar kontakt så att den som misstänkts för rattfylleri kan få hjälp med sina alkoholproblem så tidigt som möjligt. Detta är också syftet med den modell för rehabilitering av rattfyllerister som utvecklats i Skellefteå i Västerbottens län, den s.k. Skelleftemodellen (Vägverket, 2007). Modellen bygger på samverkan mellan polis, sjukvård och socialtjänst och har visat sig vara framgångsrik. Huvudtanken är att rattfylleristen redan vid vägkanten ska få ett erbjudande om samtal med socialtjänst eller beroendevård inom 24 timmar. Ett tidigt omhändertagande har sin grund i att den alkohol- eller drogpå- VTI rapport 589 9

14 verkade förare som ertappas av polisen är mycket mer mottaglig för att ta emot erbjudande om vård om det kommer snabbt efter ingripandet. 1.2 SMADIT-projektet I Stockholms län startade under år 2003 ett samarbete mellan Vägverket, Polismyndigheten, Landstinget, Kommunförbundet Stockholms län, Stockholms stad, Kriminalvårdens frivård och Länsstyrelsen i syfte att skapa sådana snabba rutiner som visat sig framgångsrika i Skellefteå. Projektet kom att kallas SMADIT, Samverkan Mot Alkohol och Droger I Trafiken. Alkohol- eller drogpåverkade förare ( SMADIT-kunder 1 ) ska av polisen erbjudas samtal om möjligheten att bearbeta alkohol- eller drogberoende inom 24 timmar och de som genomför samtal med beroendevården och har alkoholeller drogproblem ska motiveras att ta emot relevant vård som leder till minskat missbruk. I figur 1.1 framgår de rutiner som lagts till i den tidigare processen. Figur 1.1 Processkedja över rutiner hos medverkande verksamheter. Figuren är hämtad från bilaga 1 i Projektplan för försöksverksamheten (SMADIT, 2003). En försöksverksamhet pågick under tidsperioden , där medverkande polismästardistrikt var Västerort, City och Norrort samt Maria Beroendecentrum och Beroendecentrum Stockholm från Stockholms läns landsting. Från socialtjänsten var det 10 av Stockholms stads 18 stadsdelar samt 9 av länets övriga 25 kommuner som deltog. Två utvärderingar av försöksverksamheten har utförts, se Lundin & Sammland (2005) och Gustafsson (2006, 2007a). 1 Vi har valt att behålla begreppet SMADIT-kund som används i projektet. En SMADIT-kund är en alkohol- eller drogpåverkad förare boende i Stockholms län som ertappats av polisen och som skulle kunna komma ifråga för SMADIT-åtgärder, men som också kan tacka nej till erbjudandet. 10 VTI rapport 589

15 Projektet SMADIT övergick under år 2005 i en utvecklingsfas. Verksamheten inom Polismästardistrikten Västerort, City och Norrort permanentades från och med år Under utvecklingsfasen tillkom ytterligare fem Polismästardistrikt; Roslagen och Nacka i oktober november 2005 samt Södertörn, Södertälje och Söderort i februari april Detta medför att från och med april 2006 har Stockholm stads samtliga stadsdelsförvaltningar och länets alla kommuner tillämpat SMADIT. Projektplanen för utvecklingsfasen undertecknades i maj 2005 av företrädare för Vägverket Region Stockholm, Polismyndigheten i Stockholms län, Stockholms läns landsting (Beställare Vård), Länsstyrelsen i Stockholms län (Trafikenheten), Kriminalvårdens frivård i Stockholms län och Kommunförbundet Stockholms län (Vård och Omsorg) (SMADIT, 2005). En sammanställning av den statistik som genererades under utvecklingsfasen finns sammanställd i en promemoria (Gustafsson, 2007b) och delar av den redovisningen finns med även i föreliggande rapport. Utvecklingsfasen pågick till då projektet gick in i en förvaltningsfas. Figur 1.2 ger en översikt över när polismästardistrikten kom med i projektet och hur de olika faserna delvis överlappat varandra. Västerort City Norrort Roslagen Nacka Södertörn Södertälje Söderort Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Försöksverksamhet Utvecklingsfas Förvaltningsfas Figur 1.2 Tidpunkt för SMADIT-projektets införande i de åtta polismästardistrikten och hur faserna avlöst varandra. Föreliggande utvärdering gäller den del av utvecklingsfasen som markerats med diagonala streck i figuren ovan, dvs Vad som utvärderats är om man uppfyllt de mål som formulerats i SMADIT-projektet. Målen har handlat om verksamheten (bl.a. att öka antalet alkohol- och drogtester, att erbjuda ertappade rattfyllerister kontakt med beroendevården och att minst 10 procent av de ertappade rattfylleristerna ska ha gått vidare till behandling), processen (att förbättra samarbetet inom och mellan medverkande myndigheter/verksamheter) och information (t.ex. kunskap om syftet, att förstå sin roll och erhållande av information). När det gäller verksamheten har vi valt att granska 12-månadersperioden , en tidsperiod då alla polismästardistrikt varit aktiva i projektet. Vägverket Region Stockholm har varit projektägare med ansvar för projektledning. En styrgrupp bestående av representanter för de samverkande myndigheterna har ansvarat för det övergripande utvecklingsarbetet och verksamhetens inriktning. Dessutom har det funnits en beredningsgrupp bestående av tre medlemmar, fast adjungerande till styrgruppen. Beredningsgruppens uppgifter har varit att bereda och följa upp styrgruppens uppdrag samt stödja, samordna och dokumentera arbetet. Styrgruppen och beredningsgruppen har under den största delen av utvecklingsfasen bestått av 7 kvinnor (58 %) och 5 män (42 %). VTI rapport

16 2 Syfte Syftet med föreliggande studie är att utvärdera om de verksamhetsmål, processmål och informationsmål som formulerats i projektet SMADIT har uppfyllts under utvecklingsfasen som pågick Utvärderingen omfattar tidsperioden , utom utvärderingen av verksamhetsmålen som gäller En del jämförelser görs med resultaten från försöksverksamheten, men det har inte varit ett huvudsyfte att genomföra en jämförande studie. Ett av huvudmålen för verksamheten, nämligen att minska återfallsfrekvensen bland misstänkta rattfyllerister, har emellertid inte kunnat utvärderas inom ramen för denna studie. 12 VTI rapport 589

17 3 Genomförande I detta kapitel beskrivs det material och de metoder som använts för att genomföra utvärderingen. Olika metoder har använts i utvärderingen. För att utvärdera verksamhetsmålen har statistik nyttjats som inrapporterats från polisen och beroendevården, medan process- och informationsmålen utvärderats genom en enkät till aktiva inom SMADIT. I kapitlet beskrivs också enkätens respondenter. 3.1 Utvärdering av verksamhetsmålen Det datamaterial som används för att utvärdera verksamhetsmålen är den statistik som månadsvis dokumenterats i de åtta medverkande polismyndigheterna. Ansvarig för att ta fram dessa uppgifter har varit Ulf Malmqvist vid Polismyndigheten i Stockholms läns FoU-avdelning. Till stor del härstammar data från de fax som polisen upprättar för varje förare boende i Stockholms län som ertappats för rattfylleri. Siffermaterialet har sammanställts kvartalsvis av VTI och redovisats i de kvartalsrapporter och SMADIT-nytt som tagits fram som dokumentation i projektet. Avstämning har också gjorts med de uppsatta verksamhetsdelmålen 1 3, se vidare i kapitel 4.1. Från beroendevårdens olika mottagningar inom Beroendecentrum Stockholm (BAS) samt Maria Beroendecentrum har siffermaterial sammanställts kvartalsvis. Ansvarig för detta arbete har varit Jan Evelius vid Stockholms läns landstings beroendevård. Dessa uppgifter från respektive beroendemottagning samt Maria beroendecentrum har skickats till VTI för sammanställning. Siffermaterialet har kompletterat polisens datamaterial och redovisats i projektets kvartalsrapporter och SMADIT-nytt. Avstämning har gjorts med de uppsatta verksamhetsdelmålen 4 5, se vidare i kapitel 4.1. När det gäller delmålen ska de gälla först när utvecklingsfasen är fullt genomförd. Vi har dock räknat som att utvecklingsfasen är fullt utbyggd från och med andra kvartalet år 2006 och således istället för ett kalenderår gjort en sammanställning av siffermaterial från polismyndigheten och beroendevården från tidsperioden , en tidsperiod när alla åtta polismästardistrikt varit med i SMADIT minst ett år. VTI har inte haft tillgång till de SMADIT-fax som statistiken grundar sig på utan de uppgifter som lämnats till VTI gäller antalet SMADIT-fax som inkommit till beroendevården och antalet personer som kommit på eget initiativ samt antalet som bedömts av specialistläkare och gått vidare i vård. Det är inte säkerställt att beroendevården verkligen haft en kontakt med alla från SMADIT-faxen, även om kontaktförsök givetvis tagits. Det är inte heller helt klart hur en SMADIT-kund räknas om den förflyttas efter den första kontakten till en ny mottagning där den berörde hör hemma. Vidare saknas uppgifter om hur stor andel av dem som fått SMADIT-erbjudande som verkligen kommit till samtal inom 24 timmar. Uppgifterna finns på SMADIT-faxet och därför skulle en sådan kontroll vara möjlig att genomföra. En utförligare redovisning av verksamhetsmålens uppfyllelse i SMADIT:s utvecklingsfas finns i en promemoria ställd till Annica Slätis, Vägverket Region Stockholm (Gustafsson, 2007b). 3.2 Utvärdering av process- och informationsmålen I syfte att få svar på om de i projektplanen uppsatta process- och informationsmålen uppfyllts, genomfördes en enkätundersökning till samtliga i målgruppen, på liknande sätt som i den tidigare utvärderingen (Gustafsson, 2006 och Gustafsson, 2007a). En VTI rapport

18 första utvärdering under försöksverksamheten av informations- och processmålen, nyttjade telefonintervjuer och personliga djupintervjuer som undersökningsmetoder (Lundin och Sammland, 2005) Målgrupp Målgrupp för den enkät som skickats i utvärderingen var personer som varit aktiva i SMADIT under utvecklingsfasen, antingen som medlemmar i styrgrupp och beredningsgrupp eller som medarbetare hos polisen, beroendevården, socialtjänsten eller kriminalvårdens frivård. Många av dessa medarbetare ingår i någon av de åtta lokala grupperna som finns i respektive polismästardistrikts område. Representanter från länsstyrelsen, åklagarmyndigheten och Vägverket har enbart funnits med i styrgruppen. En lista över de personer som var aktiva i projektet erhölls från Vägverkets konsult. Totalt innehöll listan 110 personer och enkäten skickades till dem på deras arbetsplats. Det var dock sex personer som meddelade att de inte arbetade med SMADIT och därför inte tillhör målgruppen Enkäten Den enkät som användes i föreliggande studie bestod av 27 frågor varav en del bestod av flera delfrågor, se bilaga 1. Många av enkätens frågor var öppna utan givna svarsalternativ, för att fånga in respondenternas egna åsikter. På de flesta av de övriga frågorna bestod svarsalternativen av en fyragradig skala där ett alternativ skulle ikryssas. Enkäten var uppbyggd kring följande teman: kännedom inställning delaktighet information kunskap påverkan samarbete i SMADIT samarbete utanför SMADIT jämförelse med försöksverksamheten bättre måluppfyllelse framtiden. Vid konstruktionen av enkäten eftersträvades att försöka formulera frågorna så lika den tidigare utvärderingen av försöksverksamheten som möjligt, för att ge möjlighet till jämförelser (Gustafsson, 2007a). I resultatet görs vissa jämförelser mellan de båda undersökningarna. Det är dock möjligt att målgruppen i utvecklingsfasen i större utsträckning än den tidigare målgruppen varit aktiva i projektet. Detta gäller framför allt polisen, där ett mycket färre antal nu fanns med i målgruppen. Den tidsperiod som undersökningen gällde angavs i enkäten till Det kan dock inte uteslutas att personer som varit verksamma i projektet under en ännu längre tid, även haft den tidigare tiden i åtanke när de besvarat frågorna. 14 VTI rapport 589

19 Frågorna i enkäten täcker in mer än vad målen omfattar, eftersom vi ville eftersträva att frågorna liknade de båda tidigare utvärderingarna samt att enkäten skulle ge en djupare bild av projektet och fånga tankar och idéer som kan användas till förbättringar i projektet. Enkäten skickades ut och en påminnelseenkät skickades ut tillsammans med ett brev En ytterligare påminnelse via e-post gjordes till dem som inte besvarat enkäten. Alla e-brev nådde dock inte fram till adressaten (9 av 36) Svarsfrekvens Enkäten besvarades av 76 personer vilket ger en total svarsprocent på 73 %, se vidare i tabell 3.1, där även fördelning på organisation framgår. Någon bortfallsuppföljning är inte genomförd. Tabell 3.1 Enkätens respondenter fördelade på organisation. Organisation Antal svarande Fördelning på organisationer % Antal tillfrågade Svarsandel Polismyndigheten 13 17, Beroendevården *) 29 38, Socialtjänsten 19 25,0 **) Kriminalvårdens frivård 9 11,8 ***) Länsstyrelsen 2 2, Åklagarmyndigheten 1 1, Vägverket 3 3, Totalt , *) Ytterligare en enkät har inkommit, men respondenten hade endast besvarat de fyra första frågorna, varför denna enkät exkluderades vid analyserna. **) Ytterligare 5 personer var tillfrågade, men har meddelat att de inte tillhör målgruppen. ***) Ytterligare 1 person var tillfrågad, men har meddelat att den inte tillhör målgruppen. % Respondenternas bakgrund Den genomförda enkätstudiens fem första frågor fångade in respondentens bakgrund. Omkring 17 % av respondenterna arbetade inom polisen och närmare 40 % inom beroendevården. Jämfört med den tidigare studien är polisen i betydligt mindre utsträckning representerad; detta är den största skillnaden i sammansättningen sett över både urvalsgruppen och svarsgruppen mellan de två studierna. I den fortsatta redovisningen av resultaten har en sammanslagning av myndigheter/verksamheter skett eftersom antalet respondenter i vissa fall varit litet. Kriminalvårdens frivård, länsstyrelsen, Vägverket och åklagarmyndigheten har därmed fått bilda en grupp som benämns annan organisation. En viss försiktighet måste dock påpekas vid studerandet av de olika figurerna i resultatkapitlet, där en person ibland utgör flera procentenheter. Analyser har också genomförts när datamaterialet delats upp på män och kvinnor. Större skillnader mellan könen kommenteras i resultatdelen. VTI rapport

20 Alla inom polisen svarade medan svarsfrekvensen för beroendevården och socialtjänsten var 71 respektive 66 %. Detta var högre svarsfrekvenser jämfört med utvärderingen av försöksverksamheten, vilket säkert har sin grund i att föreliggande utvärdering i större utsträckning var riktad mot aktiva i projektet. Av de svarande var 38 % män och 62 % kvinnor, en ojämnare könsfördelning jämfört med den tidigare studien där könsfördelningen var nästan lika. Från polismyndigheten var endast en person en kvinna (8 %). Störst andel kvinnor av de svarande återfinner vi inom annan organisation (80 %) och beroendevården (76 %). Inom socialtjänsten var 63 % kvinnor. Att arbeta på central nivå i SMADIT angavs som huvuduppgift av 12 personer (16 %), på lokal nivå av 56 personer (74 %) och resterande 8 personer eller ca 11 % arbetade på både central och lokal nivå. Denna fördelning är i stort sett densamma som i den tidigare studien. Kvinnor arbetade i större utsträckning på central nivå (19 %; män 10 %) men samtidigt svarade en lägre andel att de arbetade både på lokal och central nivå (6 %; män 17 %). Sett över organisationstillhörighet, arbetade svarande från beroendevården i större utsträckning på lokal nivå (86 %) medan 40 % av dem i gruppen annan myndighet angav att huvuduppgiften låg på lokal nivå och 60 % på central nivå. Av de 13 respondenterna från polisen arbetade 10 stycken (77 %) på lokal nivå och bland socialtjänsten var det 79 % som arbetade på lokal nivå. Fördelning på områden i Stockholms län framgår av tabell 3.2. De 12 som endast angav att de arbetade på central nivå är här exkluderade samt ytterligare 3 personer som inte svarat eller också arbetat i alla områdena. Tabell 3.2 Respondenternas geografiska tillhörighet exklusive de som endast arbetade på central nivå. Tre personer besvarade inte frågan. Område Antal respondenter Andel (%) Västerort City 8 13 Norrort 8 13 Roslagen 8 13 Nacka 6 10 Södertörn 6 10 Södertälje 7 11 Söderort 7 11 Totalt Fördelningen över länets områden var förhållandevis jämn, med en liten övervikt av respondenter från Västerort. De områden som inledningsvis ingick i försöksverksamheten under år 2003 och 2004 var Västerort, City och Norrort. Under år 2005 (oktober respektive november) tillkom Roslagen och Nacka. Övriga tre områden; Södertörn, Södertälje och Söderort, kom med i projektet under februari april En fråga ställdes därför under vilken tid man hade arbetat i SMADIT-projektet och tre svarsalternativ fanns i enkäten: , 2005 och Av de 73 respondenter som svarade på frågan hade 22 personer (29%) 16 VTI rapport 589

21 arbetat under perioden , 39 personer (51 %) under år 2005 och 70 personer (92 %) under perioden Mer detaljer framgår ur figur Antal engagerade Period Deltog endast Deltog Deltog hela tiden Deltog Deltog endast Deltog i början och i slutet Figur 3.1 Antal som arbetat i projektet under olika perioder. Närmare var fjärde respondent (eller 18 personer) hade deltagit under hela perioden, dvs Ett par personer var aktiva endast under försöksverksamheten medan en stor grupp tillkom under utvecklingsfasen, nämligen 20 personer från och med 2005 och ytterligare 31 personer under tiden VTI rapport

22 4 Verksamhetsmål Inledningsvis presenteras de verksamhetsmål som fastslogs i Projektplan för utvecklingsfas Därefter följer de resultat som erhållits via statistik framtagen vid polismyndigheten och i beroendevården. 4.1 Verksamhetsmålens lydelse Utvecklingsfasens verksamhetsmål lyder: Återfallsfrekvensen bland misstänkta rattfyllerister ska minska. Minst 10 procent av ertappade rattfyllerister som erbjuds kontakt med beroendevården ska acceptera behandling eller annan åtgärd, som specialistbedömning, för sitt missbruk. Det finns även kvantitativa delmål för verksamheten som ska gälla när utvecklingsfasen är fullt genomförd. Dessa lyder: 1. Att öka antalet alkohol- och drogtester i Stockholms län så att minst SMADIT-kunder, dvs. påverkade förare boende i Stockholms län, årligen ertappas. 2. Att 60 procent, eller ca av SMADIT-kunderna, får ett SMADITerbjudande, dvs. erbjuds kontakt med beroendevården inom 24 timmar. 3. Att 40 procent eller ca 880 av de förare som har fått ett SMADIT-erbjudande motiveras att anta erbjudandet. 4. Att 50 procent eller ca 440 av de förare som antagit SMADIT-erbjudandet får kontakt med beroendevården inom 24 timmar. 5. Att 50 procent eller ca 220 av de förare som fått kontakt med beroendevården accepterar behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk, exempelvis genomgår specialistläkares bedömning. I försöksverksamheten innebar verksamhetsmål 1 att påverkade förare från Stockholms län årligen skulle ertappas inom Västerort, City och Norrort. Verksamhetsmål 2 innebar att 70 procent skulle erbjudas möjlighet till samtal med beroendevård inom 24 timmar. Verksamhetsmål 3 hade i försöksverksamheten samma lydelse som i utvecklingsfasen, medan verksamhetsmål 4 och 5 innebar att 60 procent av de förare som antagit erbjudande om samtal skulle genomföra det och 40 procent av dem som genomförde samtalet skulle motta relevant vård. 4.2 Uppfyllelse av verksamhetsmålen I den följande resultatredovisningen finns ingen uppföljning av det första övergripande målet om att återfallsfrekvensen bland misstänkta rattfyllerister ska minska, eftersom det inte har varit möjligt att följa rattfylleristerna på individnivå pga. sekretesskäl. Det har inte heller varit möjligt att följa upp delmålen 4 och 5 på polismästardistriktsnivå. Vidare ska påpekas att, som tidigare nämnts, ingen tillgång funnits till SMADIT-faxen och att det därför inte varit möjligt att följa data på individnivå. De uppgifter som ligger till grund för utvärderingen har levererats från polisen och beroendevården och vi har inte haft möjlighet att ytterligare kvalitetssäkra siffrorna. Givetvis kan denna omständlighet påverka resultatet och vi väljer därför att i detta avsnitt inte göra någon närmare analys av varför resultatet ser ut som det gör. 18 VTI rapport 589

23 4.2.1 Årsstatistik och jämförelse med åren 2004 och 2005 I redovisningen jämförs kalenderåret 2004 och kalenderåret 2005 med tidsperioden , kallad 2006/07. Anledningen till redovisningens tidsperioder är att samtliga polismästardistrikt som skulle vara med i projektet varit det under dessa tidsperioder, dvs. tre polismästardistrikt under och åtta polismästardistrikt från och med april 2006, dvs. under den tidsperiod som kallas 2006/07. Delmål 1: SMADIT-kunder Delmål 1 i utvecklingsfasen innebär att SMADIT-kunder, dvs. påverkade förare boende i Stockholms län, årligen ska ertappas. I figur 4.1 visas utfallet jämfört med år 2004 och 2005 då målet var ertappade förare per år Antal SMADIT-kunder /07 Figur 4.1 Antal SMADIT-kunder mot det uppsatta målet på årligen för 2004 och 2005, respektive år 2006/07. Andelarna är 54 %, 67 % och 72 % respektive år. Under 2006/07, när alla polismästardistrikt varit med i projektet minst ett år, ertappades påverkade förare, se figur 4.1. Detta är 72 % av målet, vilket är en förbättring mot åren 2004 och 2005, då 54 % respektive 67 % påverkade förare ertappades. I tabell 4.1 finns en redovisning av antalet SMADIT-kunder i respektive polismästardistrikt samt måluppfyllelse. Målen i respektive polismästardistrikt finns redovisade i SMADIThandboken för Stockholms län (Vägverket, 2005). VTI rapport

24 Tabell 4.1 Delmål 1 gällande antal SMADIT-kunder; utfall och andel relaterade till målen i respektive polismästardistrikt, 2006/07 Mål Utfall Måluppfyllelse Västerort % City % Norrort % Roslagen % Nacka % Södertörn % Södertälje % Söderort % Gamla polismästardistrikt % Nya polismästardistrikt % Alla polismästardistrikt % Av tabellen ovan framgår att i de gamla polismästardistrikten, dvs. Västerort, City och Norrort, som även var med under försöksverksamheten blev måluppfyllelsen 92 %, att jämföra med 54 % i de nya polismästardistrikten. Delmål 2: SMADIT-erbjudanden Delmål 2 handlar om att SMADIT-kunderna ska få ett SMADIT-erbjudande, dvs. erbjudas kontakt med beroendevården inom 24 timmar. I figur 4.2 visas resultatet. Målet var i försöksverksamheten 70 % och i utvecklingsfasen 60 %. 20 VTI rapport 589

25 100% 90% 80% SMADIT-erbjudanden 70% 60% 50% 40% 30% 20% % 0% /07 Figur 4.2 Andelen SMADIT-erbjudanden mot det uppsatta målet om att 70 % av SMADIT-kunderna skulle få ett erbjudande 2004 och 2005, respektive 60 % år 2006/07. Andelarna för respektive år är 66 %, 67 % och 67 %. Siffrorna i staplarna är antalet SMADIT-erbjudanden som lämnats. Som visas i figur 4.2 var det ungefär två tredjedelar av SMADIT-kunderna som fick ett SMADIT-erbjudande under alla de tre redovisade åren. Målet var dock sänkt från 70 % i försöksverksamheten till 60 % i utvecklingsfasen, vilket leder till att delmål 2 om andelen SMADIT-kunder som fick SMADIT-erbjudanden uppfylldes under året 2006/07. I tabell 4.2 finns en redovisning av måluppfyllelsen i respektive polismästardistrikt. Tabell 4.2 Delmål 2 gällande antalet antal SMADIT-erbjudanden; utfall och andel relaterade till målet att 60 % av SMADIT-kunderna ska få ett SMADIT-erbjudande, även relaterat till målen i absoluta siffror, uppdelning i polismästardistrikt, 2006/07. Mål (=60 % av delmål 1 gällande SMADIT-kunder) Utfall Måluppfyllelse (utfall delmål 2/ utfall delmål 1) Utfall mot mål i absoluta siffror Västerort % 125 % City % 77 % Norrort % 60 % Roslagen % 95 % Nacka % 141 % Södertörn % 32 % Södertälje % 109 % Söderort % 47 % Gamla polismästardistrikt % 90 % Nya polismästardistrikt % 68 % Alla polismästardistrikt % 79 % VTI rapport

26 Som framgår av tabell 4.2 var polisen i de nya polismästardistrikten mycket bättre på att lämna SMADIT-erbjudandet till påverkade förare som ertappats, 78 % fick SMADITerbjudande jämfört med 60 % i de gamla polismästardistrikten. I Södertörn fick samtliga SMADIT-kunder ett erbjudande. Om delmål 2 för år 2006/07 istället relateras till att minst av SMADIT-kunderna skulle få ett erbjudande, kan konstateras att 79 % av SMADIT-kunderna fick ett erbjudande. Vid en jämförelse av utfallet mot det uppsatta målet i absoluta siffror för respektive polismästardistrikt kan konstateras att 90 % (938 st.) av målet på SMADIT-erbjudanden lämnades i de gamla polismästardistrikten. I de nya polismästardistrikten var målet SMADIT-erbjudanden och 68 % (790 st.) lämnades. Delmål 3: Antagna SMADIT-erbjudanden I figur 4.3 redovisas andelen antagna SMADIT-erbjudanden att jämföra med målet om att 40 % av de förare som fått ett SMADIT-erbjudande ska motiveras att anta det. 50% Antagna SMADIT-erbjudanden 40% 30% 20% 10% % /07 Figur 4.3 Andelen antagna SMADIT-erbjudanden mot det uppsatta målet om att 40 % av de förare som fått ett erbjudande ska anta det. Andelarna för respektive år är 48 %, 37 % och 25 %. Siffrorna i staplarna är antalet förare som antagit SMADIT-erbjudandet. Enligt figur 4.3 har det varit en sjunkande andel SMADIT-kunder som tackat ja till erbjudandet om kontakt med beroendevården. Målet har under alla åren varit att 40 % skulle anta erbjudandet. År 2004 var det 48 % som antog det, år 2005 var det 37 % och år 2006/07 bara 25 %. I tabell 4.3 redovisas hur utfallet blev i respektive polismästardistrikt. 22 VTI rapport 589

27 Tabell 4.3 Delmål 3 gällande antal antagna SMADIT-erbjudanden; utfall och andel relaterat till målet att 40 % av de förare som fått SMADIT-erbjudandet ska motiveras att anta erbjudandet, även relaterat till målen i absoluta siffror, uppdelning i polismästardistrikt, 2006/07. Mål (=40 % av delmål 2 gällande SMADITerbjudanden) Utfall Måluppfyllelse (utfall delmål 3/ utfall delmål 2) Utfall mot mål i absoluta siffror Västerort % 96 % City % 46 % Norrort % 43 % Roslagen % 55 % Nacka % 105 % Södertörn % 10 % Södertälje % 65 % Söderort % 26 % Gamla polismästardistrikt % 63 % Nya polismästardistrikt % 39 % Alla polismästardistrikt % 50 % Som framgår av tabell 4.3 blev uppfyllelsen av det tredje målet något bättre i de gamla polismästardistrikten 28 % att jämföra med 23 % i de nya polismästardistrikten. Sämst var måluppfyllelsen i Södertörn, 12 %, det distrikt där samtliga SMADIT-kunder fått ett erbjudande. Om delmål 3 för år 2006/07 istället relateras till att minst 880 av de förare som fått ett erbjudande ska motiveras att anta det, kan konstateras av hälften av detta antal, nämligen 439 fick ett erbjudande. I Nacka var det något fler än det uppsatta målet som antog SMADIT-erbjudandet och i Västerort var det också nästan alla, enligt målet i absoluta siffror, som antog erbjudandet. Delmål 4: SMADIT-kunder som har haft kontakt med Beroendevården Målet om hur stor andel av de förare som tackat ja till SMADIT-erbjudandet som ska få kontakt med beroendevården var 60 % under och 50 % under 2006/07. I figur 4.4. visas hur utfallet blev. VTI rapport

28 Kontakt med beroendevården 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% /07 Figur 4.4 Andelen SMADIT-kunder som har kontaktats av beroendevården eller själva tagit kontakt med beroendevården av det uppsatta målet om 60 % år 2004 och 2005, respektive 50 % år 2006/07. Andelarna för respektive år är 72 %, 103 % och 97 %. Siffrorna i staplarna är antalet SMADIT-kunder som haft kontakt med beroendevården. Målet uppfylldes med råge under alla tre perioderna. Under 2006/07 var det 428 SMADIT-kunder som hade kontakt med beroendevården, vilket är 97 % av dem som tackat ja till erbjudandet (439 stycken). En bidragande orsak till de höga andelarna är att många SMADIT-kunder kommer på eget initiativ i ett senare skede, trots att de inledningsvis vid poliskontakten tackat nej till SMADIT-erbjudandet. Om delmål 4 för år 2006/07 istället relateras till att minst 440 av de förare som antagit SMADIT-erbjudandet ska ha en kontakt med beroendevården kan konstateras att nästan alla haft det (97 %). Någon uppdelning på polismästardistrikt är inte möjlig att göra. Delmål 5: SMADIT-kunder som har bedömts av specialistläkare Även för delmål 5 ändrades procentsatsen till 2006/07, från 40 % till 50 %. Se figur 4.5 för resultat. 24 VTI rapport 589

29 Specialistbedömda SMADIT-kunder 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% /07 Figur 4.5 Andelen SMADIT-kunder som har genomgått specialistläkares bedömning i relation till det uppsatta målet om 40 % år 2004 och 2005 respektive 50 % år 2006/07. Andelarna för respektive år är 49 %, 57 % och 48 %. Siffrorna i staplarna är antalet SMADIT-kunder som bedömts av specialistläkare. Det kan konstateras att höjningen av målet från 40 % till 50 % medför att delmål 5 inte kan anses vara helt uppfyllt under 2006/07, se figur 4.5. Det var 48 % av dem som haft kontakt med beroendevården som bedömdes av specialistläkare. Andelen var ungefär lika stor som 2004, medan det år 2005 var en något större andel, 57 % som bedömdes av specialistläkare. Målsättningen för år 2006/07 i absoluta tal var att 220 förare årligen skulle acceptera behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk, exempelvis genomgå specialistläkares bedömning. Om det faktiska antalet om 206 relateras till 220 kan en måluppfyllelse om 94 % konstateras Övergripande mål Projektet SMADIT:s övergripande mål har både i försöksverksamheten och utvecklingsfasen varit att minst 10 % av de ertappade rattfyllerister som erbjuds kontakt med beroendevården ska acceptera behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk, exempelvis bli specialistbedömda. I tabell 4.4 visas hur stor andel av dem som har fått ett SMADIT-erbjudande som bedömts av specialistläkare och också hur stor andel som fortsatt i behandling. Tabell 4.4 Andelen av ertappade rattfyllerister som har fått ett SMADIT-erbjudande, som accepterat behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk. Målsättningen är 10 % /07 Specialistbedömda 17 % 22 % 12 % I fortsatt behandling 9 % 13 % 8 % VTI rapport

30 När det gäller bedömning av specialistläkare, kan, enligt tabell 4.4 konstateras att målet är uppfyllt 2006/07, liksom under försöksverksamheten. Det var 12 % som bedömdes av specialistläkare. Om man däremot enbart räknar dem som fortsätter i behandling kan målet inte anses vara uppfyllt. Det var 8 % som fortsatte i behandling 2006/ Sammanfattning verksamhetsmål I tabell 4.5 sammanfattas de framtagna resultat som redovisats ovan. Tabell 4.5 Sammanfattning av utfallet ställt mot de olika delmålen 2006/07 samt det övergripande målet Mål Utfall Utfall mot absoluta siffror Måluppfyllelse 1 SMADIT-kunder % 72 % Inte uppfyllt 2 SMADIT-erbjudanden % % 67 % Uppfyllt 3 Antagna SMADITerbjudanden 4 Kontakt med beroendevården 5 Bedömda av specialistläkare % % 25 % Inte uppfyllt % % 97 % Uppfyllt % % 48 % Inte uppfyllt Övergripande mål 10 % 12 % Uppfyllt Vi kan konstatera att antalet SMADIT-kunder (mål 1) blev för få, att det var för få som antog SMADIT-erbjudandet (mål 3) och att det var något för något för få som bedömdes av specialistläkare. Således är enbart mål 2 och mål 4 uppfyllda under 2006/07. Detta kan jämföras med att år 2004 uppfylldes mål 3, 4 och 5 och år 2005 uppfylldes mål 4 och 5. Det övergripande målet om att 10 % av de ertappade rattfyllerister som har fått ett SMADIT-erbjudande ska acceptera behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk är uppfyllt (206/1 728). Det går också att jämföra utfallet mot de absoluta målsiffror som finns i projektplanen och därmed inte följa kedjan. För att fullständig måluppfyllelse då ska kunna konstateras borde det stå 100 % på samtliga rader i kolumnen Utfall mot absoluta siffror, vilket det inte gör. Däremot är mål 4 och 5, där resultaten hämtas från beroendevården, ganska nära. 26 VTI rapport 589