1(5) VERKET I YTTRANDE Ärendenr: NV I4. tmgsratt Märk- och miljödomstolen mmd.vaxjo(^dom.se

Transkript

1 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET I YTTRANDE Ärendenr: NV I4 tmgsratt Märk- och miljödomstolen mmd.vaxjo(^dom.se Yttrande i mål nr M angående ansökan om tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalken for täkt av kaolinråvara (gruvdrift) samt bortledande av grundvatten på fastigheterna Billinge 1:1 m.fl., Eslövs m.fl. kommuner Med anledning av mark- och miljödomstolens kimgörelse (tingsrätten aktbilaga 26) och med åberopande av medgivet anstånd, anför Naturvårdsverket följande. Inställning och yrkanden Naturvårdsverket bestrider att tillstånd meddelas utifrån befintligt prövningsunderlag och yrkar att mark- och miljödomstolen avvisar eller avslår ansökan. Grunder De antaganden och slutsatser om påverkan på Natura 2000-området Gällabjär som bolaget gör lever inte upp till de krav på bästa möjliga vetenskapliga information och kunnande som EU-rätten kräver och som Högsta domstolen redogör for i NJA 2013 s. 613 (Bunge). Utifrån befmtligt underlag kan det inte uteslutas att verksamheten kan komma att skada de livsmiljöer eller medföra stöming på de arter som området är avsett att skydda. Försiktighetsprincipen innebär därför att tillstånd enligt 7 kap. 28 a och b miljöbalken inte kan ges. Därmed kan inte heller tillstånd till gruvverksamhet enligt 9 och 11 kap. miljöbalken lämnas. Dessutom saknas en altemativredovisning enligt 6 kap. 7 första stycket pimkten 4 miljöbalken ifråga om planerat anrikningsverk, en tydlig redogörelse fbr hur verksamheten förhåller sig till förordningen (2013:319) om utvinningsavfall (utvinningsavfallsförordningen) och hur storleken på den ekonomiska säkerheten har beräknats. BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FÄX: OrO E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET:'

2 NATURVÅRDSVERKET 2(5) Utveckling av talan Alternativredovisning I vårt tidigare yttrande (tingsrättens aktbilaga 17) har vi efterfrågat en redovisning av altemativa platser och utformningar, m.m. i enlighet med 6 kap. 7 första stycket punkten 4 miljöbalken i fråga om planerat anrikningsverk. Bolaget har besvarat detta endast genom att uttala att "delaminering måste med nödvändighet ske på platsen for brytningen" och att det inte kan anses rimligt att bolaget ska behöva utreda detta vidare. Därmed uppfyller miljökonsekvensbeskrivningen enligt vår bedömning inte 6 kap. 7 fbrsta stycket punkten 4 miljöbalken. Det saknas också nödvändigt underlag fbr att göra en rimlighetsawägning av miljönytta i förhållande till kostnad av olika altemativ enligt 2 kap. 3, 6 och 7 miljöbalken. Enligt Naturvårdsverket skulle prövningsunderlaget behöva utvecklas med mer detaljerade uppgifter om varför bolaget anser att delaminering måste ske på platsen for brytning. Dessutom bör det firmas en redogörelse fbr altemativa lokaliseringar/utfbranden. Utvinningsavfall Enligt bolagets egna uppgifter ger brytningen av kaolin upphov till utviimingsavfall (se bolagets komplettering, s. 19, tingsrättens aktbilaga 23). Bolaget anger att verksamheten varken är en utvinningsavfallsanläggning eller riskanläggning. Uppgiftema i ansökan och kompletteringen om hur verksamheten förhåller sig till utvinningsavfallsfbrordningen och hur restproduktema ska hanteras är dock oklara och delvis motstridiga. Naturvårdsverket anser bl.a. att uppgiftema om hanteringen av restproduktema behöver förtydligas, t.ex. behovet av material fbr återfyuning och vilka restprodukter/material bolaget avser att använda på platsen. Om verksamheten ger upphov till utvirmingsavfall krävs en avfallshanteringsplan enligt 23 utvirmingsavfallsförordningen. Det framgår av 64 tredje punkten utvirmingsavfallsfbrordningen att den som ansöker om tillstånd som avses i 9 eller 11 kap. miljöbalken i samband med ansökan ska informera tillståndsmyndigheten om itmehållet i avfallshanteringsplanen. I 24 utvinningsavfallsförordningen anges vad en avfallshanteringsplan ska irmehålla. Naturvårdsverket bedömer att den knapphändiga information om innehållet i avfallshanteringsplanen som bolaget har lämnat inte är tillräcklig. Ekonomisk säkerhet Hur avfallet och eventuella övriga restprodukter (biprodukter) ska hanteras, hur anläggningen ska stängas och efterbehandlas är uppgifter som behövs för att den ekonomiska säkerhetens storlek ska kunna beräknas. För att samhället ska skyddas från risken att behöva stå fbr kostnaden fbr avhjälpande är det viktigt att storleken på säkerheten motsvarar kostnadema for avhjälpande och andra återställningsåtgärder. Naturvårdsverket anser inte att det framgår av ansökningshandlingama hur storleken på föreslagen säkerhet (10 MSEK) har beräknats. För att det ska vara möjligt att bedöma om storleken på den ekonomiska säkerheten är rimlig menar Naturvårdsverket att underlaget behöver kompletteras i derma del.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(5) Hydrologiska konsekvenser Bolaget skriver i sitt kompletterande svar avseende hydrologiska konsekvenser väster om verksamhetsområdet att..."återihfiltration som kommer att ske kommer att avpassas for att endast kompensera fbr eventuell (dock osannolik) påverkan på grundvattenrörelsen i sandstenslagret" (tingsrättens aktbilaga 23, s. 20). Naturvårdsverket noterar samtidigt att det av bilaga 3 till kompletteringen (tingsrättens aktbilaga 23) framgår att..."planerade schaktområdeh vid Billinge falad går ner i Höörsandstenen. Trycksänkningen i denna geologiska enhet kan leda till trycksänkning inom delar av Natura 2000-området Gällabjär." Av bilaga 3 framgår även att " En trycksänkning i Höörsandstenen kan medföra att grundvattenytan i det ovanliggande j ordlagret sänks...". Mot derma bakgrund är det Naturvårdsverkets uppfattning att bolaget på ett tydligare och mer konsekvent sätt bör klargöra hur man anser att kaolingruvan med tillhörande schaktområde kommer att påverka Natura 2000-området Gällabjär under driftsfasen. Naturvårdsverket anser det även vara av vikt att bolaget redovisar hur man avser att tillförsäkra att den mängd vatten som återinfilfreras motsvarar den påverkan på grundvattnet som verksamheten ger upphov till. Dessutom omfattar bolagets kompletteringar avseende hydrologiska konsekvenser väster om verksamhetsområdet vad Naturvårdsverket kan fbrstå enbart den tid imder vilken kaolinutvirming kommer att ske. Hm- de långsiktiga hydrologiska effektema av gmvan är planerade att hanteras efter att gmvdriften är avslutad är inget som bolaget berbr i kompletteringen. Naturvårdsverket anser att en redovisning av hydrologiska konsekvenser väster om verksamhetsområdet även bör omfatta det eventuella behovet ay återinfilfration fbr tiden efter att driften har upphört. Övervakning av förändringar Bolaget har i kompletteringen (tingsrättens aktbilaga 23, bilaga 2), redovisat principer för utfommingen av ett kontrollprogram fbr grundvatten och därmed kompletterat ansökan på sådant sätt att eventuella förändringar av grundvattermivåer/vattenkvaliteten i Natura 2000-området Gällabjär ska kurma övervakas. För att möjliggöra bedömningar av påverkansgrad och eventuella skaderisker kopplade till Natura 2000-områdets naturtyper behöver erforderliga baslinjedata finnas tillgängliga. Vidare behöver uppföljningsbara mål definieras som baseras på vad de aktuella naturtypema i Natura 2000-området Gällabjär tål när det gäller förändringar i omvärldsfaktorer. Fbr att kurma hantera skaderisken i Natura 2000-onuådet behöver vidare föreslagna villkor irmehålla åtgärder om en påverkan somriskeraratt bvergå i skada upptäcks, eller om skada redan uppstått. Ett funktionellt kontrollprogram samt villkorade skadebegränsande åtgärdsfbrslag är enligt Naturvårdsverkets bedömning därför en fbmtsättning fbr att ett eventuellt tillstånd enligt 7 kap 28 a och b miljöbalken ska kurma meddelas. Detta saknas i bolagets ingivna material.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(5) Efterbehandling Naturvårdsverket har i sitt tidigare yttrande framfört att en beskrivning av efterbehandlingen med hänsyn till Natura 2000-området Gällabjär bör upprättas av bolaget. Bolaget har i sin komplettering av ansökan avstått från detta med motiveringen att verksamheten inte konmier att bedrivas i Natura 2000-området (tingsrättens aktbilaga 23, s. 21). Naturvårdsverket anser att i ett fall som detta, då den planerade gmvan ligger i direkt anslutning till ett Natura 2000-område, kan val av efterbehandlingsmetoder vara avgörande fbr hur villkor och kontrollprogram utformas fbr att säkerställa att inga skador uppstår på det skyddade området under och efter att verksamheten avslutats. Det är mot bakgrund av detta som Naturvårdsverket finner att ansökningshandlingama behöver kompletteras med ett detaljerat förslag till efterbehandlingsplan som beskriver hur efterbehandlingen kan säkerställa att Natura 2000-området Gällabjär inte skadas. Natura sammanfattning Trots bolagets kompletteringar gör Naturvårdsverket bedömningen att en så omfattande kunskapsbrist fortfarande föreligger att prövningsmyndigheten inte kan bedöma alla aspekter av projektet eftersom dessa inte identifierats med hjälp av bästa möjliga vetenskapliga information och kimnande. Enligt försiktighetsprincipen och art- och habitatdirektivet med tillhörande praxis kan den ansökta gmwerksamheten inte tillåtas i avsaknad av ytterligare underlag som skingrar varje vetenskapligt tvivel gällande verksamhetens påverkan på det skyddade området. Enligt Naturvårdsverket måste verksamhetens hela livscykel innefattas i Natura 2000-bedömningen, d.v.s. också förberedande arbeten och efterbehandlingsfasen. Kompensationsåtgärder Bolaget har i sin komplettering föreslagit ett villkor om kompensationsåtgärder avseende fosfomtsläppen till Rbnne å (tingsrättens aktbilaga 23, s. 2). Naturvårdsverket anser att kompensation kan vara ett effektivt verktyg fbr att tillämpa den miljörättsliga principen om att förorenaren betalar. Naturvårdsverkets utgångspunkt är dock att åtaganden om kompensation inte far leda till lägre krav vid en prövning av om en verksamhet ska tillåtas eller att en mer skadlig lokalisering accepteras. Därför är det viktigt att kompensation inte leder till lägre krav på att i första hand undvika och minimera negativ påverkan. Om beslut om kompensationsåtgärders närmare utformning delegeras till tillsynsmyndigheten, vilket bolaget föreslår, är det viktigt att underlaget vid tillståndsprövningen ändå är tillräckligt konkret för att det ska vara möjligt fbr prövningsmyndigheten att bedöma om det är rimligt att ställa krav på kompensationsåtgärder och utforma villkor där det anges vilken inriktning och omfattning kompensationsåtgärdema ska ha. För att kompensationsåtgärder ska uppfylla sitt syfte krävs att deras fiinktion upprätthålls över tid. Kraven på hur länge en kompensationsåtgärds fiinktion ska

5 NATURVÄRDSVERKET 5(5) säkerställas bör enligt Naturvårdsverkets uppfattning baseras på hur lång tid de negativa effekter som ska kompenseras beräknas kvarstå. Området mnt den planerade gmvan har höga naturvärden och Naturvårdsverket vill informera om att länsstyrelsen sedan en längre tid arbetar med en utvidgning av Gällabjärs naturreservat åt öster. Staten är genom Naturvårdsverket ägare av den aktuella marken. Även denna del är delvis belägen inom den del av urberget som ingår i det av bolaget redovisade influensområdet. För det fall den geohydrologiska utredningen och miljökonsekvensbeskrivningen kompletteras anser Naturvårdsverket att även derma utvidgning av naturreservatet bör beaktas. Beslut om detta yttrande har fattats av sektionschefen Gunilla Skotnicka Ewing. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit juristen Måns Cederberg, handläggaren Bjöm-Axel Beier och juristen Linn Åkesson, den sistnämnda föredragande. För Naturvårdsverket Gunilla Skotnicka Ewing Linn Äkesson Kopia till: Sveriges geologiska undersökning Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen i Skåne län