Register till miljö- och hälsoskyddsnämndens protokoll vid extra sammanträde den 23 augusti 2012

Transkript

1 Register till miljö- och hälsoskyddsnämndens protokoll vid extra sammanträde den 23 augusti 2012 Ärenden: MHN 103 Bunge Ducker 1:64 överklagande av vea Hovrätt, mark- och miljööverdomstolens dom den 5 juli 2012 i mål nr M avseende tillstånd till täktverksamhet och vattenverksamhet samt därtill hörande följdverksamhet

2 2 Plats och tid: amhällsbyggnadsförvaltningen, Visborgsallén 19, konferensrum Dagö, Visby, torsdagen den 23 augusti 2012, klockan Paragraf: 103 Beslutande: MP MP V M M C C Harriet Lihnell, ordf. Elisabeth Kalström Johnny Wiberg ersättare för Linus Gränsmark Isabel Enström Therese Mangard Mats Hedström Rune Fröling Pär tenegärd Elisabeth Feurst Ersättare: Övriga deltagare: V Annelie Klovsjö Linus Gränsmark, ers idag Tony Johansson aga Carlgren Charlotte Criwall Gunilla Fohlin Claudia Castillo M C Ingemar Lundqvist Jesper Etelhag Johan Frendin Maria Breineder Ethel Forsberg Utses att justera: Justeringens plats och tid; Underskrifter; Pär tenegärd amhällsbyggnadsförvaltningen, nämndsekreterarens rum. ekreterare... Gunilla Fohlin Ordförande... Harriet Lihnell Justerande... Pär tenegärd Organ: Miljö- och hälsoskyddsnämnden ammanträdesdatum: Datum för anslags uppsättande: Förvaringsplats för protokollet: Underskrift: Datum för anslags nedtagande amhällsbyggnadsförvaltningen, Visborgsallén 19, Visby... Gunilla Fohlin

3 3 MHN 103 Bunge Ducker 1:64 överklagande av vea Hovrätt, mark- och miljööverdomstolens dom den 5 juli 2012 i mål nr M avseende tillstånd till täktverksamhet och vattenverksamhet samt därtill hörande följdverksamhet Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut efter votering 1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i överklagar och ansöker om prövningstillstånd i Högsta domstolen avseende mark- och miljööverdomstolens dom i mål nr M enligt motivering nedan. 2. Ordförandens delegationsbeslut läggs till handlingarna. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad Jäv Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att Linus Gränsmark () och Elisabeth Feurst (C) kan deltaga i beslut trots att jävsfrågor har kommit till kännedom. Trots beslutet avstår Linus Gränsmark () att närvara i beslutet, Johnny Wiberg () går in som ersättare. Ärendebeskrivning Jäv En fråga har inkommit till samhällsbyggnadsförvaltningen om Linus Gränsmarks () eftersom han via sitt arbete kan vara jävig i frågan. En fråga som väcktes var även om Elisabeth Feurst (C) var jävig. Ärendebeskrivning Bunge Ducker vea Hovrätt, mark- och miljööverdomstolen gav i dom den 5 juli 2012 Nordkalk AB tillstånd till täktverksamhet av kalksten och vattenverksamhet på fastigheten Bunge Ducker 1:64 samt därtill hörande följdverksamhet. Täkttillståndet gäller till den 31 december 2037 och är förenat med ett flertal villkor.

4 4 Enligt kommunallagen 6 kap. 36 har miljö- och hälsoskyddsnämnden uppdragit åt ordföranden att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. (MHN delegationsordning, , 172/2011). Då beslutet inte reglerade vattenrelaterade åtgärder tillräckligt samt att bolagets ålagts för låg ekonomisk säkerhet ansågs att beslutet skulle överklagas. Överklagande av beslutet skulle ske senast den 2 augusti Ordföranden beslöt den 1 augusti 2012 att överklaga mark- och miljööverdomstolens dom i mål nr M och ansöka om prövningstillstånd i Högsta domstolen. I första hand yrkades om utsträckt tid för att komma in med utvecklande av talan för att hela nämnden vid extra sammanträde kunde utveckla skälen till överklagandet. I andra hand yrkades att delegerat beslut från miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande skulle gälla. I s.k. stämpelbeslut den 2 augusti 2012 har Högsta domstolen gett miljö- och hälsoskyddsnämnden anstånd att utveckla sin talan t.o.m. den 27 augusti Miljö- och hälsoskyddsnämnden har varit remissinstans under prövningens gång. Nedan redovisas förslag till miljö- och hälsoskyddsnämndens utvecklande av talan i ärendet. Beredande organ amhällsbyggnadsförvaltningen avdelning Bebyggelse och Livsmiljö hade yttrat sig i ärendet den 21 augusti Motivering Prövningstillstånd Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser, som skäl för överklagan, att det aktuella målet är av betydelse för rättstillämpningen vad gäller tolkningen av möjligheten att delegera villkorsskrivning enligt 22 kap 25 tredje stycket miljöbalken. Den delegation i målet som nämnden hänvisar till rör delegation av vattenrelaterade åtgärder, kontrollprogrammets utformning samt efterbehandling, se vidare under yrkanden och utveckling av talan nedan. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser vidare att det belopp som Nordkalk AB (bolaget) ålagts att ställa som ekonomisk säkerhet är för lågt samt att formuleringen av villkor 18 och 22 bör ändras alternativt klargöras.

5 5 Yrkanden Miljö- och hälsoskyddsnämnden i överklagar de delar av domen som rör innebörden av villkor 18 och 22, de frågor rörande anordningar för vatten, kontroll och efterbehandling som delegerats till tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen i Gotlands län) samt den ekonomiska säkerheten. Nämnden yrkar på följande ändringar av mark- och miljööverdomstolens beslut: - att skrivningen brytverksamhet i villkor 18 och 22 ändras till verksamhet med hänvisning till att det är helt avgörande för frågorna kring kontroll av hela den planerade verksamheten (såväl förberedande verksamhet, brytverksamhet samt följdverksamhet och efterbehandling), - att frågor som i ärendet är delegerade till tillsynsmyndigheten och som rör teknisk utformning, placering och drift av vattenhanteringsanordningar, inklusive avskärande diken, sildammar och trummor, frågor kring kontrollprogrammets utformning samt efterbehandling prövas och regleras genom villkor av tillståndsmyndigheten (d.v.s. mark- och miljödomstolen) samt - att det totala beloppet för den ekonomiska säkerheten sätts till ett väsentligt högre belopp. Det med hänvisning till att de kostnader för att ersätta vattentillgången på norra Gotland vid eventuell ogynnsam påverkan eller skada kan komma att bli väsentligt mycket högre än det belopp motsvarande totalt cirka 40 miljoner som mark- och miljööverdomstolen fastställt. Utveckling av miljö- och hälsoskyddsnämndens yrkanden Miljö- och hälsoskyddsnämnden överklagar den aktuella domen med avseende på formuleringar i villkor 18 och 22 (rörande begreppet brytverksamhet och dess betydelse för kontrollprogrammet), delegationens omfattning samt den ekonomiska säkerhetens storlek. Nedan redovisas nämndens skäl för överklagandet i dessa delar. Brytverksamhet, villkor 18 och 22 Inledningsvis konstaterar miljö- och hälsoskyddsnämnden att villkor om kontrollprogram för vatten med mera i enlighet med villkor 18 och 22 endast avser brytverksamheten och därmed utesluter förberedande arbeten såsom skogsavverkning, anläggande av servicevägar och transportband som också är en del av verksamheten. Vidare är det otydligt i vilken omfattning tillhörande följdverksamhet omfattas. I bolagets förslag till villkor 18 och 22 anges inte brytverksamheten särskilt. Den verksamhet som avses bör innefatta hela verksamheten och därmed även förberedande åtgärder, följdverksamhet och verksamhet knuten till efterbehandlingen. En begränsning av villkoren till att enbart omfatta brytverksamhet har enligt nämndens mening inte prövats. Villkorens utformning innebär att det blir omöjligt att fastställa en referensnivå/utgångsläge för kontrollprogrammet och därmed i framtiden kunna påvisa eventuell påverkan.

6 6 Delegation I normalfallet ska en dom innehålla villkor för hela verksamheten. Mark- och miljööverdomstolen ska därmed i det här fallet föreskriva villkor och försiktighetsmått som krävs för att garantera att någon otillåten påverkan på närliggande Natura områden inte sker samt även i övrigt föreskriva de skyddsåtgärder och villkor som behövs. Vattenverksamheten utgör en betydande del av prövningen. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att möjligheterna för bolaget att även på lång sikt upprätthålla de hydrologiska förhållandena är av central betydelse för frågan om omfattningen av villkorsreglering. Av 22 kap 25 tredje stycket miljöbalken följer att domstolen får överlåta åt tillsynsmyndighet att fastställa villkor av mindre betydelse. Möjligheten att delegera meddelandet av villkor av mindre betydelse till tillsynsmyndighet infördes i 20 miljöskyddslagen. Bestämmelsen överfördes i sak oförändrad till miljöbalken. I förarbetena till bestämmelsen (prop. 1987/88:85) angavs närmare teknisk utformning av en reningsutrustning som exempel på villkor av mindre betydelse. Enligt nämndens mening är delegationen i princip att betrakta som undantag från bestämmelsen i 22 kap 25 miljöbalken som i övrigt preciserar vad en dom ska innehålla. Nämnden konstaterar att stora delar av kontrollprogrammet och hela efterbehandlingen har delegerats till tillsynsmyndigheten. Även frågorna kring teknisk utformning, placering och drift av vattenhanteringsanordningar, inklusive diken, sildammar och trummor samt avvikelser vad gäller utförandetid har delegerats. De detaljer domstolen hänvisar till är i själva verket mycket komplicerade system för vattenhantering som i vissa delar utgör obeprövad teknik i denna typ av hydrologiska system. Enligt miljöoch hälsoskyddsnämndens mening begränsar bestämmelsen i 22 kap. 25 tredje stycket miljöbalken delegationen till villkor av mindre betydelse. Detta torde i sin tur innebära att tillståndsmyndigheten, när den meddelar delegation, ska ha de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för villkorsskrivning klarlagda. Det är klarlagt att vattenfrågorna i målet är viktiga och komplicerade och utgör en betydande del av prövningen. Det är därför inte rimligt att domstolen har överlåtit åt tillsynsmyndigheten att besluta om stora delar av verksamhetens utformning och kontroll med stöd av 22 kap. 25 tredje stycket miljöbalken. Nämnden anser att villkor bör fastställas av tillståndsmyndigheten. Även om det finns osäkerheter med tanke på att verksamheten är komplicerad och utdragen i tid finns alltid möjlighet att ompröva villkor längre fram. Då täkttillstånd tidsbegränsas föreskrivs i regel att efterbehandlingen ska slutföras inom tillståndstiden. Det är inte ovanligt att man föreskriver att efterbehandlingen ska ske successivt/etappvis. Verksamheten vid Bunge Ducker innefattar inte bara efterbehandling av själva brytområdet utan också återställning av vägar, transportband och vattenrelaterade frågor. å som nämnden tolkar beslutet har mark- och miljööverdomstolen lämnat frågan om efterbehandlingen i stort sett oreglerad. Nämnden bedömer därför att det saknas en försäkran om att efterbehandlingen blir genomförd inom tillståndstiden.

7 7 Med hänsyn till att ansvarar för att försäkra medborgare vatten av tillräcklig omfattning och god kvalitet under längre tid än 25 år finner nämnden att efterbehandlingen bör regleras närmare åtminstone vad avser den del som rör de vattenrelaterade frågorna. Regionen har tidigare motsatt sig bolagets förslag till efterbehandling med hänvisning till osäkerheterna kring tillrinningen till Bästeträsk efter avslutad täktverksamhet. Frågan är dock av avgörande betydelse för hydrologin i området och det framtida uttaget av vatten från Bästeträsk. De föreslagna alternativen bygger i princip på att den utbrutna täkten återfylls under en mycket lång tid eller länspumpas för all framtid för att hållas torr. Enligt miljö- och hälsoskyddsnämndens mening saknas kunskaper om påverkan på Natura 2000-områdena och den framtida vattenförsörjningen samt de eventuella motstående intressen som kan komma att ställas mot varandra. Av nuvarande skrivning i villkor 23 framgår att bolaget ska lämna in ett förslag till efterbehandling i god tid innan efterbehandling blir aktuell. Enligt nämndens mening är denna tidsangivelse för vag. Vidare är det oklart vad efterbehandlingen ska omfatta. Nämnden noterar att bolaget i tidigare andrahandsyrkande i målet föreslår att en preliminär plan ska lämnas in till mark- och miljödomstolen inom tre år från det att täktverksamheten påbörjas. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att en sådan komplettering av villkor 23 kan vara lämplig. Ett sådant villkor utesluter inte att villkor avseende efterbehandlingsåtgärder kan omprövas under tillståndstiden med anledning av ny kunskap eller annat påkallat behov. Nämnden vidhåller dock tidigare inställning att konsekvenserna av efterbehandlingsåtgärder som kan bli aktuella ska bedömas av tillståndsmyndigheten men att detaljfrågor kan delegeras till tillsynsmyndigheten. ammanfattningsvis ifrågasätter nämnden om de frågor enligt ovan som överlåtits åt tillsynsmyndigheten att besluta om är av sådan mindre betydelse som avses i 22 kap. 25 tredje stycket miljöbalken. Ekonomisk säkerhet När det gäller den ekonomiska säkerheten och beloppets storlek finner miljö- och hälsoskyddsnämnden att det belopp som framgår av den aktuella domen i princip går att jämställa med gällande praxis. Om villkor kring efterbehandlingen inte ändras enligt ovan, finner nämnden att nuvarande oklarheter kring efterbehandlingen samt att det i framtiden inte kan uteslutas extraordinära åtgärder för att säkra vattenförsörjningen på norra Gotland, motiverar att en större ekonomisk säkerhet bör ställas i just det här fallet. Ett större belopp utesluter inte att tillsynsmyndigheten kan sätta ned beloppet vid successiv efterbehandling allteftersom frågorna kring efterbehandlingen slutligen avgörs.

8 8 lutsats Naturreservatet Bästeträsk är ett av Gotlands största naturreservat och omfattar dels den 665 hektar stora sjön Bästeträsk, dels drygt 800 hektar omgivande skog, myrar, alvmarker och klapperstensstränder. jön Bästeträsk är förhållandevis grund, största djupet är bara 4,5 meter och större delen av sjön är avsevärt grundare. Den utgör Gotlands vattenreserv för norra Gotland. Regionen har genom dom fått tillstånd att ta Bästeträsk i anspråk som vattentäkt och har påbörjat vattenledningsdragning till Fårösund. Den framtida vattenförsörjningen är en av de högst prioriterade lokala miljöfrågorna och ett säkerställande av planerade och befintliga vattentäkter utgör en grundförutsättning för utvecklingen på ön. Det är därför nödvändigt att vattentillgången och vattenkvalitén inte försämras inom Bästeträsks avrinningsområde för att inte äventyra regionens kommande vattenuttag. Hela Nordkalks täktområde kommer att ligga inom tillrinningsområdet för Bästeträsk. Även enskilda brunnar i området kan komma att påverkas om störningar uppkommer i vattenföringen till följd av brytningsverksamheten. åvitt miljö- och hälsoskyddsnämnden kan bedöma råder oklarheter kring var vattendelaren, i den del som i princip följer väg 148, egentligen ligger. Vanligtvis antar man att grundvattendelaren sammanfaller med ytvattendelaren (vilket också är det vanligaste scenariot). I målet har olika kartor (bl.a. från Nordkalk och MHI) presenterats och sakägare har framfört olika synpunkter på grundvattendelarens verkliga placering. En förskjuten grundvattendelaren får enligt nämndens mening konsekvenser för intilliggande avrinningsområde. Ju längre den förskjuts, desto mer påverkas området och grundvattnets strömningsriktningar. Detta innebär i sin tur att man kan få avsänkningar även på stora avstånd i någon eller några riktningar och därmed påverka miljön och eventuella vattentäkter. Nämnden utgår från att hänsyn tagits till förhållandena kring grundvattendelarens placering och eventuella förskjutning vid tillståndsgivning samt att grundvattendelarens påverkansområde omfattas av bolagets kontrollprogram. I de regionala miljömålen anges bland annat att: Grundvattennivån ska inte sjunka på sikt genom mänskliga ingrepp. Risken att skada uppkommer genom mänskliga ingrepp som orsakar men för såväl växt- och djurliv som vattenförsörjningen ska begränsas. Olika typer av verksamheter, som sten- och grustäkt eller vattenuttag, får inte tillåtas påverka grundvattennivån så att den långsiktigt sjunker och därigenom påverkar vattenförsörjningen i omgivningen från år För Regionen, som är ansvarig för vattenförsörjning, är det av yttersta vikt att vi lever upp till miljömålen grundvatten av god kvalité, levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker och ett rikt växt- och djurliv. Regionen har ansvar för att försäkra medborgarna vatten av god kvalité under en längre period än 25 år. Därför måste villkoren vara så tydliga att bolaget kan krävas på ansvar och ersättning om skada på regionens vattentäkt med tillflöden, våtmarker, källflöden, agmyrar uppkommer.

9 9 Fastställande av referensvärden för kontrollprogrammet innan verksamheten påbörjas är av yttersta vikt för att kunna bedöma eventuell framtida påverkan. Med hänvisning till oklarheter vad gäller verksamhetens avgränsning vid fråga om kontroll, delegationens omfattning samt den ekonomiska säkerhetens storlek i förhållande till den planerade verksamhetens art och omfattning, finner miljö- och hälsoskyddsnämnden att det finns skäl för att prövningstillstånd ska meddelas. Yrkande Ordförande Harriet Lihnell (MP) yrkande att nämnden skulle besluta i enlighet med samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande. Ledamot Lisa Kalström () yrkade att nämnden inte skulle överklaga ärendet. Votering edan votering begärts fastställdes följande voteringsproposition. Den som instämmer i Harriets Lihnells yrkande svarar ja. Den som instämmer med Lisa Kalströms yrkande röstar nej. Omröstningen slutade på 5 ja och 4 nej. Följande ledamöter röstade ja: Harriet Lihnell (MP), Isabel Enström (MP), Therese Mangard (V), Pär tenegärd (C) och Elisabeth Feurst (C). Följande ledamöter röstade nej: Lisa Kalström (), Johnny Wiberg (), Mats Hedström (M) och Rune Fröling (M). milv sutdrag: vea Hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen, Rotel 0609, Box 2290, tockholm (5 ex) svea.hovratt@dom.se