Yttrande i mål M angående tillstånd till gruvanläggning för brytning samt krossning/sovring av järnmalm från Mertainen i Kiruna kommun

Transkript

1 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VÄRDS* VERKET y YTTRANDE Ärendenr: NV Umeå tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box UMEÅ Yttrande i mål M angående tillstånd till gruvanläggning för brytning samt krossning/sovring av järnmalm från Mertainen i Kiruna kommun Naturvårdsverkets ställningstagande Naturvårdsverket anser att tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken krävs for ansökt verksamhet. Detta yttrande begränsas till att omfatta behovet av ett sådant tillstånd vad gäller Natura 2000-området Rautas. Naturvårdsverket har i yttrande från 16 maj 2012 framhållit behovet av kompletteringar även vad gäller Natura 2000-området Tome och Kalix älvsystem SE De principiella skälen vi framfor om när tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken behövs avser även detta område. Vad Naturvårdsverket erfar avser Havs- och vattenmyndigheten att yttra sig om verksamhetens påverkan på detta Natura 2000-område. Naturvårdsverket har erfarit att länsstyrelsen ska träffa bolaget den 22 mars för att fa klarhet i brister i underlaget angående bl.a. anläggningsdelamas lokaliseringsaltemativ och frågan om artskyddsdispens. Vi vill därför invänta eventuellt kompletterande material från bolaget innan slutlig ställning tas till verksamheten. Grunderna för Naturvårdsverkets ställningstagande För ansökt verksamhet krävs tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken eftersom verksamheten på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000 område. Naturvårdsverket anser att verksamheten är av en sådan typ och omfattning att redan det motiverar en prövning av Natura 2000 frågan. Vi ser problem med att stoftnedfallet över Rautas är oklart och därmed också vilken påverkan det kan fa på Natura 2000 området tillsammans med ett ökat kvävenedfall över Rautas. Bolaget har inte heller visat vilka effekter grundvattenavsänkningen får för Rautas. Dessa två faktorer är i sig tillräckliga för att aktualisera tillståndsplikten. BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@N ATUR V ARDS VERKET.SE INTERNET:

2 NATURVÄRDSVERKET 2(5) Bolaget har inte ansökt om Natura 2000 tillstånd. Mark- och miljödomstolen är enligt 4 kap 8 miljöbalken då förhindrad att pröva verksaniheten om man finner att tillstånd krävs enligt 7 kap 28 a miljöbalkenv Utvecklmg av grunden för Naturvårdsverkets inställning Påverkan på Natura 2000-området Rautas SE Den planerade gmwerksamheten konimer att ligga i anslutning till Natura onirådet Rautas SE Här finns flera av de naturtyper som i EU.s art- och habitatdirektiv (92/43/EEG) klassas som allra mest värdefiilla, t ex Aapamyrar* (7310), Palsmyrar* (7230) och Västlig taiga* (9010). Asterisken anger att dessa naturtyper är utpekade som särskilt skyddsvärda med en begränsad utbredning inom EU, vilket innebär att Sverige har ett särskilt ansvar för att bevarandestatusen för naturtypema upprätthålls. Vidare förekommer utter och lodjur i området samt bestånd av det sällsynta gräset venhavre, vilka alla skyddas av artskyddsförordningen (2007:845). I länsstyrelsens bevarandeplan för Natura 2000-området Rautas SE anges ett antal hot mot områdets bevarandestatus. Bl. a. kan åtgärder som påverkar områdets hydrologi och hydrokemi negativt, inklusive åtgärder utanför Natura 2000-området, påverka de utpekade naturtypema i området och medföra en förändrad artsammansättning. Av miljökonsekvensbeskrivningen i aktbilaga 23 bilaga A4 anger bolaget följande om de miljökonsekvenser som blir en följd av verksamheten. Damning och avsänkning av grundvattennivån samt habitatförlust och ändrade näringsförhållanden utgör faktorer som kan påverka bevarandestatusen för de naturtyper och arter i området som utpekats med stöd av Art- och habitatdirektivet. Till exempel anges att 187 ha av naturtypen Aapamyrar (7310) kan beröras vid en kraftig sänkning av gmndvattennivån och att naturtypens hydrologi kan komma att förändras vilket gör att naturtypen mister sin naturliga vegetation. 1 bevarandemålet för 7310 Aapamyrar anges att hela arealen ska ha ostörd hydrologi. Aapamyrar kan även påverkas av damningen genom att naturtypen tillförs näring vilket missgynnar de arter som är anpassade till lägre näringstillförsel. Damningen kan därmed komma att påverka bevarandestatusen negativt genom förändrad artsammansättning. Tillförseln av damm kan även påverka växtemas fotosyntes negativt, vilket har betydelse för artemas konkurrensförmåga och sammansättning. Bolaget gör dock den samlade bedömningen att verksamheten inte konimer att medföra någon betydande påverkan. Naturvårdsverket delar inte bolagets bedömning utan anser att risk för betydande påverkan från verksamheten på arter och naturtyper i Natura 2000-området finns. ' jfr, t ex MÖD slutligt beslut i mål M , Lerviks hamn

3 NATURVÅRDSVERKET 3(5) Damning från verksamheten Det framgår av imderlaget att verksamheten konimer att ge upphov till damning i samband med sprängningar, verksamhet vid krossnings- och sovringsområdet, deponier och transporter bl. a. till och från upplagen. Bolaget har enligt miljökonsekvensbeskrivningen (avsnitt 8.2.3) en målsättning att nedfallet ska vara högst 2,5 g stoft/m^/30 dagar baserat på erfarenhetsvärden från bolagets andra verksamheter. Det skulle medföra en tillförsel av 600 g partiklar/m imder 20 år. I emissionsberäkningen i aktbilaga 23, bilaga A8 ingår inte resuspensionen av partiklar från de intema transportema. Dessutom inkluderas inte damningen från krossanläggning, upplag, intema vägar och sprängning. Det kan därför fömtsättas att stoftnedfallet inom Natura 2000-området Rautas blir avsevärt större än vad emissionsberäkningama visar. Innehållet i stoftet redogörs inte för, men i aktbilaga 23 bilaga A4 framgår att damning av mineralt material kan medföra ändrade näringsförhållanden och förändrade fömtsättningar för fotosyntes. Det kan därför inte uteslutas att damningen kan påverka de utpekade naturtypema i området och medföra en förändrad artsammansättning. Grundvattensänkning Länshållningen av dagbrottet kommer att ge en grundvattenavsänkning i området. Bolaget har inte på ett tillfredsställande sätt klargjort att denna avsänkning inte konimer att medföra betydande påverkan på Natura onirådet. Redan risken för en sådan påverkan innebär att tillståndsplikten i 7 kap 28 a miljöbalken aktualiseras. Det framgår i bilaga B4 till miljökonsekvensbeskrivningen att den teoretiska avsänkningen i berg kan sträcka sig långt in i Natura 2000 området Rautas. Bolaget menar att grundvattenavsänkningen i jord inte kommer att påverka grundvattennivåema söder om väg ElO. Vägens inverkan på grundvattenavsänkningen är oklar och inte närmare beskriven. Samtidigt framgår av handlingama att grundvattenavsänkningen i berg kan påverka grundvattennivåema i jordlagren om inga tätande lager förekommer däremellan. Om så är fallet behöver klargöras. Bolaget har hittills endast gjort teoretiska beräkningar av grundvattenavsänkningen och har inte beaktat inverkan av vad de benämner spröda deformationszoner med lägre strömningsmotstånd än omgivande berg. Det framgår dock att sådana zoner konimer att få en styrande effekt på formen och utbredningen av den grundvattenavsänkning som uppkommer till följd av dagbrottet. Sådana zoner finns strax söder om mineraliseringen med nordlig till nordostlig riktning och visas i rapportens bilaga 1. Sådana deformationszoner verkar sammanbinda Natura 2000 området med gmvområdet. Detta medför ytterligare risk för grundvattenavsänkning även inom Natura 2000 området Rautas. Ändrade näringsförhållanden Emmissionsberäkningama (ab 23 bilaga A8) visar att verksamheten konimer att ge ett, som det formuleras, märkbart tillskott av kväve till nuvarande halter i luft i närområdet. Kvävebelastning vid bolagets beräkningspunkt i Natura onirådet Rautas ökar från 140 mg N/m^/år till mg N/m^/år, vilket

4 NATURVÅRDSVERKET 4(5) medför % ökning (aktbilaga 23, bilaga A s. 41). Det kan inte uteslutas att de arter som ska skyddas är känsliga för en förändring i näringsbelastningen. Variationer och extrema väderförhållanden Det behöver även påtalas att nivåer på emissioner varierar av olika orsaker och att emissionema som anges i underlaget utan statistiska spridningsmått därför tidvis kan vara högre. Underlaget har inte heller redogjort för eventuella extrema förhållanden i vädersituationer då spridningen till det skyddade området skulle kunna vara större. Dessutom har inte bolaget beskrivit vilken effekt som depositionen under snöperioden far vid snösmältningen på hydrokemi och vilken påverkan det medför på de utpekade naturtypema och artema i området. Natura 2000-prövning krävs av den planerade verksamheten Mot bakgrund av de redovisade miljöeffektema av verksamhetema i miljökonsekvensbeskrivningen anser vi att en Natura 2000-prövning krävs. Det är också i linje med den praxis som har utvecklats för 7 kap 28 a miljöbalken i Sverige och för artikel i art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) av EUdomstolen. Enligt bestämmelsen i 7 kap. 28 a miljöbalken krävs tillstånd för verksamheter som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett utpekat Natura 2000-oniråde. Det står klart att även åtgärder som vidtas utanför ett skyddat område omfattas av bestämmelsema om Natura Så har också bestämmelsema tillämpats i praxis.^ 1 förarbetena uttrycks det så att det inte är meningen att händelser utanför området ska fa äventyra syftet med skyddet.^ Ribban för när en prövning ska göras är låg. 1 förarbetena anges att om det finns en sannolikhet för att en verksamhet eller åtgärd kan fa betydande konsekvenser för ett sådant område, ska den som avser att utöva verksamheten eller vidta åtgärden se till att den nödvändiga bedömningen görs och fa den prövad.'' Även kommentaren till bestämmelsen anger att det stämmer bäst med EU-direktiven att kräva en ansökan om tillstånd även omriskenfören olämplig miljöpåverkan inte förefaller särskilt stor.^ För att en tillståndsprövning ska äga rum krävs alltså inte att det är klarlagt att verksaniheten eller åtgärden har en betydande påverkan på området. Det räcker med att det är troligt att verksamheten eller åtgärden har en sådan påverkan. Försiktighetsprincipen ska tillämpas^. En tillståndsprövning enligt 7 kap. 28 a miljöbalken ska således äga mm om det är sarmolikt eller det finns en risk för att verksamheten eller åtgärden kommer att ha en betydande påverkan på det berörda området. Med hänsyn till försiktighetsprincipen anses en sådan risk föreligga när det på gmndval av objektiva kriterier inte kan ^Se t.ex. MÖD 2012:34. ^ Se prop. 2000/01:111 sid. 40. "Se prop. 2000/01:111 sid. 68. ' Se B. Bengtsson m.fl., Miljöbalken - en kommentar (1 januari 2012, t.o.m. supplement 11, Zeteo), kommentaren till 7 kap. 28 a. * Jämför EU-domstolens dom i mål C-127/02, Waddenzee

5 NATURVÅRDSVERKET 5(5) Uteslutas att verksamheten eller åtgärden har en betydande påverkan på området. Det är också verksamhetens påverkan på naturmiljön i stort och inte på de förtecknade naturtypema eller artema som ska bedömas i det inledande skedet i bedömning om tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken behövs. På så sätt fångar tillståndsplikten upp alla sådana verksaniheter eller åtgärder som efter en närmare undersökning visar sig medföra en risk för skada på de förtecknade naturtypema eller artema.^ Tillståndsbestämmelsen enligt 7 kap. 28 a miljöbalken är således mycket vidare än tillåtlighetsbestämmelsen i 7 kap 28 b. Det är såledesriskenfören betydande påverkan på naturmiljön i området som först ska bedömas. Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har också klarlagt att en verksamhets omfattning och typ har betydelse för när ett Natura 2000 tillstånd kan krävas. MÖD har t.ex. funnit att bortledning av stora mängder gmndvatten är en verksamhet som typiskt sett kan antas påverka miljön i närliggande områden som är känsliga för torka. Den verksaniheten var av den omfattningen att den sannolikt skulle påverka Natura-2000 områden.^ 1 målet gällande Karlshamns hamn fann MÖD att redan omfattningen av verksaniheten och den stora yta inom Natura 2000 området som dumpningen skulle ta i anspråk medförde att verksaniheten på ett betydande sätt kunde påverka miljön i Natura 2000 området. Det är således fråga om en bedömning av typiska effekter av en viss verksamhet eller åtgärd, inte en konkret skadebedömning. Beslut om detta yttrande har fattats av sektionschefen Annika Jansson. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit handläggama Ann-Marie Fällman, föredragande, och Christina Rappe samt juristen Ingrid Backudd. För naturvårdsverket Annika Jansson tisson J ^ j4um Ann-Marie Fällman Kopia till: Länsstyrelsen i Norrbottens län Havs- och vattenmyndigheten ^ Se t.ex. EU-domstolens dom i mål C-127/02, punktema 39-45, och EU-kommissionens vägledning Skötsel och förvaltning av Natura 2000-områden, Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG, ^ Jämför M , Lervik ' Se MÖD i mål M ang. Hallandsåsen. Darpö; natura 2000 i Sverige del NR 1