LÄNSTRANSPORTPLAN FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Transkript

1 LÄNSTRANSPORTPLAN FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN Bilaga 4 Ansatser till föreslagna namngivna åtgärdsvalsstudier

2 Ansatser till åtgärdsvalsstudier Nedan beskrivs ansatser till åtgärdsvalsstudier att lägga in i Länstransportplanen för Västerbottens län under perioden Åtgärdsvalsstudierna kommer att få betydelse både för det som sker bortom 2021 och för prioritering av potter under planperioden Ansatserna grundas på de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram vid gruppdiskussionerna på dialogmötet i Lycksele den 11 april. Ansatserna har vidareförädlats/förtydligats utifrån resonemang som förts i referensgruppen, som är tillsatt för att stödja processen med att revidera länstransportplanen. Referensgruppen består av representanter från länets kommungrupperingar. Diskussionerna har landat ned i förslag på två ansatser till åtgärdsvalsstudier: 1) Gång- och cykelvägsstrategi för Västerbottens län 2)Funktionella transportrelationer. Det bör poängteras att detta är ansatser och att de inte är skrivna i sten. Planens finansiering kan vara möjlig att bredda när man kommer fram till omfattningen av åtgärdsvalsstudien. Den principiella metodiken för åtgärdsvalsstudier illustreras nedan. Om den första fasen av åtgärdsvalsstudien ( Initiera ) leder till ett startbeslut kommer det att i fas 2 Förstå situationen göras en fördjupad analys och diskussion för att klargöra situationen. Fakta kommer att samlas in och dialoger föras. Vidare kommer det inom fasen Förstå situationen att ske en avstämning mellan aktörer om problem, syfte och mål för lösningarna.

3 Ansats: Gång- och cykelvägsstrategi för Västerbottens län Bakgrund Intresset och behovet av att gå och cykla ökar, vilket är positivt för folkhälsan och miljön. Det finns dock ett stort och uppdämt behov av säkra och smidiga GCvägar i länet. Bristen på GC-vägar verkar tillväxthämmande på förtätning av samhällen och innebär bristande trafiksäkerhet och utsläpp av miljöskadliga partiklar och koldioxid. Syfte Mål - Ökad tillgänglighet - förtätning av samhällen/knyta ihop byar - Ökad GC-tillgänglighet till hållplatser/resecentra, bytespunkter och besöksmål - Positiva effekter för hälsa, miljö och trafiksäkerhet - Möta problematiken med överskridande av miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid - Minska behovet av skolskjutsar med en förbättrad trafiksäkerhet De övergripande målen är: - att ta fram bättre beslutsunderlag, - att utveckla tekniska specifikationer för byggande av GC-vägar, - en gång- och cykelstrategi samt prioriterade åtgärder inom ramen för denna. - att inventera och maximera möjligheterna att få medfinansiering utanför länet Övergripande innehåll Inledande workshops sker inom ramen för studien för att ge inspiration och samla kompetens och underlagsmaterial. En del av studien är att sammanställa befintligt faktaunderlag på området och ta fram kompletterande underlag. Metodiken kan ta stöd i Vägledning för upprättande av regionala cykelplaner, vilken är under framtagande av TRV. En möjlighet kan vara att ta fram ett faktaunderlag om resvanor och resmönster för arbetsresor och utbildning, som kan användas som en grund i samtliga åtgärdsvalsstudier under perioden Resvaneundersökningen kan med fördel göras inom ramen för den åtgärdsvalsstudie som ligger först i tid. Genomförda resvaneundersökningar bör också tas del av och användas. Om beslut fattas att starta en åtgärdsvalsstudie behövs inom fasen förstå situationen en fördjupad diskussion om vilket faktaunderlag som ska tas fram. Behovsanalys rörande gång- och cykelvägar i länet, exempelvis avseende: - GC-vägar genom bebyggelse som ligger nära de större vägarna. - GC-vägar i tätortsnära miljöer med fokus på systemlösningar och att sammanbinda det kommunala gång- och cykelvägssystemet med det statliga.

4 - Att knyta ihop större närliggande byar med GC-lösning för att kunna samordna hållplatser och öka attraktiviteten i byarna. Hållplatser och GCvägar för att knyta ihop dessa behöver vara realistiska och funktionella samt anpassade till geografisk plats och antalet användare. - Funktionella anknytningar genom t.ex. GC-vägar för att bredda tätorter. - Viktigt att jobba med förutsättningsanpassade GC-lösningar i glesbygd, längs större vägar samt i och runt tätorter/städer. Många av dessa används bara kortare perioder eller delar av året. (Det är viktigt att helårsanvändning inte underskattas/glöms bort särskilt i de fall som en gång- och cykelväg kan ersätta skolskjutsar samt att vintercykling är en mycket viktig åtgärd för att förbättra luftkvaliteten i tätorter). - Att öka andelen vintercyklister med fokus att förbättra luftkvaliteten i tätortsmiljöer - GC-vägar för ökad tillgänglighet till hållplatser/resecentra och bytespunkter. Förväntat resultat Avgränsning till vissa geografiska områden/stråk där åtgärderna bedöms kunna ge störst effekt. Rekommendation av åtgärder enligt 4-stegsprincipen baserat på störst nytta/effekt i relation till kostnad. Åtgärdspaketet kan exempelvis komma att innehålla: sammanhängande gång- och cykelvägnät, både för vuxnas arbets- och utbildningspendling och för barns väg till och från skolan. förslag på bilfria gång- och cykelvägar längs tungt trafikerade pendlingsstråk, som minskar behovet av hastighetssänkningar vid samhällen, samtidigt som säkerheten för alla trafikanter ökar och överflyttning av kortare arbetspendling till cykel möjliggörs. satsningar på cykelparkeringar vid strategiska bytespunkter utvecklade principer för flexibla GC-lösningar längs större vägar (vissa avsnitt?) samt i och runt tätorter. Förslag på pilotområden? satsningar för ökad tillgänglighet till viktiga besöksmål där befolkningsunderlaget är varierar över året/säsong (ex. älgfarmen i Bjurholm, fjällturismen mm) Medlen för att genomföra rekommenderat åtgärdspaket behöver inte enbart komma från länstransportplanen. Förslag till finansieringslösningar är en del av förväntat resultat av åtgärdsvalsstudien. Exempelvis bör frågan om medfinansiering (t ex från kommuner, Trafikverkets nationella potter, EU och SKL) behandlas liksom bidrag till föreningar, som vill göra förbättringsåtgärder. Ledning av studien och principer för medverkan Tänkbara aktörer att leda studien: Region Västerbotten, Trafikverket.

5 Principer för medverkan: - Ägare av resurser - Aktörer som kan bidra med kunskaper på området Ansats 2: Funktionella transportrelationer i respektive till/från Västerbottens län Bakgrund Västerbotten är ett stort län med komplexa transportrelationer för gods- och persontransporter. Det finns behov av att se över hur dessa kan förbättras och hur samverkan kan ske mellan olika intressenter och aktörer. Tanken är att denna åtgärdsvalsstudie görs som en 2-stegsraket. Den inleds med en bred ansats för att sedan landa ned i ett antal fördjupningar för t ex olika transportslag, geografiska områden eller system. I steg 2 studeras möjliga åtgärder för de olika fördjupningarna. Syfte Mål - Att skapa funktionella arbetsmarknadsregioner med säker, tillgänglig och attraktiv infrastruktur. - Stärkta förutsättningar för arbets- och utbildningsresor samt regionförstoring. - Att bidra till de mål som beslutas i reviderat Trafikförsörjningsprogram Effektiva godstransporter - Ökad tillgänglighet för besöksnäringen - Positiva effekter för hälsa och miljö De övergripande målen är: - att ta fram bättre beslutsunderlag, - identifiera funktionella transportrelationer med beaktande av både godsoch persontrafik - ta fram rekommenderade åtgärder för att stärka dessa transportrelationer - att sortera ut vad länstransportplanen gör (och vad som ligger på andra aktörer/nivåer) Övergripande innehåll Faktaunderlag och ingångsmaterial Inledande workshops sker inom ramen för studien för att ge inspiration och samla kompetens och underlagsmaterial. Sammanställning av befintligt faktaunderlag på området samt framtagning av kompletterande underlag. Bland annat behövs en grundläggande bild av såväl inomkommunala, mellankommunala som gränsöverskridande arbetsresor. En möjlighet är att ta fram ett faktaunderlag om resvanor och resmönster för arbetspendling och utbildning, som kan användas som en grund i samtliga åtgärdsvalsstudier under

6 perioden Trafikanalys har ett uppdrag och tar fram ett underlag om arbetspendling i Norrbotten och Västerbotten, vilket kan vara ett bra underlag. Resvaneundersökningen kan med fördel göras inom ramen för den åtgärdsvalsstudie som ligger först i tid. Genomförda resvaneundersökningar, exempelvis från Green City/Be Green tas tillvara. Resvaneundersökning och även analys och prognos för hur Norrtågstrafiken påverkat resandet är intressant för uppföljning och planering. Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län är ett viktigt ingångsmaterial för studien. I förstadiet behöver identifieras och tydligt specificeras vilket underlag vi förväntar oss av Trafikverket som huvudman för vägen. Faktaunderlaget för näringslivets godstransporter behöver bland annat innefatta ÅDT för tung trafik. Eventuellt behöver också slangmätningar göras i vissa stråk för att få en bild av omfattningen av den tunga trafiken. Här vid är intressant att samverka med Trafikverkets trafikmätningssystem i Borlänge. Trafikverkets mätningar omfattar redan ÅDT för tung trafik. Under 2012 och 2013 genomförs extra mätningar, bl.a. på väg E12. Det är även intressant att genomföra en godsflödesanalys utifrån de samlade data som erhålls. Åtgärdsval planeras av TRV för både E12 samt E45, vilket kan utgöra ett underlag för kommande studier. Inbördes påverkan och synergier mellan person- och godstransporter Studien innefattar behovsanalys och åtgärdsval för såväl stärkta arbets- och utbildningsresor som för näringslivets och besöksnäringens transporter i form av t ex godstransporter och besöksresor. Åtgärder för att stärka godstransporterna i ett stråk påverkar i många fall även persontransporterna i stråket varför det är viktigt att ta ett samlat helhetsgrepp. Om prioriterade näringslivsvägar sammanfaller med viktiga stråk för arbetsresor kan det exempelvis också innebära stärkta motiv för åtgärder. Exempel på frågor att belysa Studien skall bland annat belysa: möjligheter att skapa säkra, funktionella stråk med större städer som utvecklingsmotorer, attraktiva pendlingsstråk samt breddade tätorter med funktionella anknytningar. kollektivtrafikstråk, t ex möjligheter till ökade systemeffekter av Botniabanan liksom samordning mellan trafikslagen för att förenkla det kollektiva resandet. Tillgängliga bytespunkter för resande, exempelvis genom pendlarparkeringar (bil- och cykel), GC-vägar som ansluter till hållplatser/bytespunkter och säkra/attraktiva hållplatser är delar i detta. möjligheter att utveckla användandet av intelligenta trafiksystem, såsom restidsinformation med nya personifierade resetjänster i pendlingsstråk

7 och bokningssystem för samåkning samt utveckling av glesbygdens kollektivtrafik. behov av ökad kapacitet/bärighet/tillgänglighet på järnväg behov av omlastningsplatser för gods anslutningar till noder/terminaler Inlandsbanans roll och funktion i järnvägssystemet behov av bärighet och tillgänglighet på regionens vägnät vägstandard och underhåll för att undvika hastighetssänkningar möjligheter till ökade nyttolaster i prioriterade stråk tillgänglighet till besöksnäringen samt särskilt viktiga turiststråk/relationer. Gränsöverskridande kopplingar Studien skall utöver inom- och mellankommunala transportrelationer innefatta analys av betydelsefulla gränsöverskridande kopplingar, till exempel till/från: - angränsande län, - Stockholm, - Finland (Kvarken), - Norge Förväntat resultat Identifiering av viktiga funktionella transportrelationer och rekommenderade åtgärder för att stärka dessa. I dessa skall förutsättningar och effekter avseende både person- och godstrafik vara beaktat. Att detta sker i kombination med en översyn av prioritering av näringslivsvägar. Prioriterade flaskhalsar och rekommenderade åtgärder för att hantera dessa. Medlen för att genomföra rekommenderat åtgärdspaket behöver inte enbart komma från länstransportplanen. Förslag till finansieringslösningar är en del av förväntat resultat av åtgärdsvalsstudien. Inom vilka områden är det lättast respektive svårast att nå extern medfinans för att växla upp? Möjligheter att växla upp finansieringen behöver ses över, exempelvis att väva samman finansiering från Länstransportplan med bärighetsåtgärder och på så vis få mer för våra pengar. Demonstrationsprojekt/piloter kan också vara intressant för att växla upp finansieringen. Ledning av studien och principer för medverkan Tänkbara aktörer att leda studien: Region Västerbotten, Trafikverket, näringslivsgruppering? Principer för medverkan: - Ägare av resurser - Aktörer som kan bidra med kunskaper på området