ORIGINAL. Protokoll. Bransch: Avtal för tjänstemän Skogsbruk. Parter: SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet Sveriges Ingenjörer/Naturvetarna

Transkript

1 ORIGINAL Protokoll Bransch: Avtal för tjänstemän Skogsbruk Parter: SLA Skogs- och Lantarbetsgvareförbundet Sverges Ingenjörer/Naturvetarna Ärende: Rksavtasförhandlngar 2017 Plats: SLAs lokaler Stockholm Td: 27 februar, 5 aprl, 19 aprl, 24 aprl och 15 maj 2017 Närvarande för: Arbetsgvarparten Mara Möller Örjan Lenrd Kaj sa Dahlerus protokollförare Arbetstagarparten Elsabeth Arbn Harret Rehn Roma Uddn 1 Mellanvarande kollektvavtal prolongeras för tden 1 jun 2017 tll den 31 mars 2020 med följande tllägg. (34 månader) 2 Löner Det totala utrymmet är, om nte de lokala parterna enas om annat, 1,67 % per den 1jun 2017, 2,0 % per den 1 aprl 201$, 2,0 % per den 1 aprl 2019 av de fasta kontanta lönerna för Sverges Ingenjörer/Naturvetarnas grupp per den 31 maj 2017, 31 mars 201$ respektve Löneavtal enlgt Blaga 1. 3 Premer tll delpenson Premerna tll delpenson höjs med 0,2 % den 1jun 2017 och 0,3 % den 2019, d.v.s. totalt 0,5 % under avtalsperoden. 1 aprl 4 Förändrngar allmänna vllkor

2 Avtalet om löner och allmänna anställnngsvllkor gäller för tden fr o m den 1 jun 2017 to m den 31 mars 2020 (34 månader). Efter den 31 mars 2020 löper avtalet med sju dagars ömsesdg uppsägnngstd. Avtalets tredje år är uppsägnngsbart vlket nnebär att part äger rätt att senast den 30 september 2018 säga upp avtalet tll upphörande den 31 mars Arbetsgrupper Parterna fortsätter följa de två ndustrgemensamma arbetsgrupper gällande arbetsmljö respektve lkabehandlng enlgt blaga 2. Parterna är överens om att under avtalsperoden fortsätta och nleda arbetet de partsgemensamma arbetsgrupperna enlgt blaga 3. Vd protokollet: Justeras: sa%erus E sabet Arbn Harr t Rehn 2

3 som LÖNEBILDNINGSAVIAL SCA och Naturvetarna/Sverges Ingenjörer Blaga 1 1 Gemensamma utgångspunkter Avtalets nrktnng är att uppnå en lönebldnng som både arbetsgvaren och den ensklde tjänstemannen kan förstå och acceptera. Lönebldnngen som ett väl fungerande belönngssystem motverar de anställda och bdrar tll ökad konkurrenskraft, effektvtet och lönsamhet verksamheten. Genom goda arbetsnsatser, ndvduell utvecklng och bra resultat ska medarbetaren kunna påverka den egna löneutvecklngen. Företagets chefer har ett särsklt ansvar för att, dalog med medarbetaren, sätta mål och följa upp resultat. Ett förtroendefullt samarbete mellan företagslednng, anställda och deras facklga företrädare är en förutsättnng för en bra lönebldnng. 2 Grundläggande prncper för lönebldnng Lönesättnngen ska vara saklg, ndvduell och dfferenterad med hänsyn tll: företagets ekonomska förutsättnngar samt relevanta omvärldsförhållanden verksamhetens krav arbetsuppgfternas art, nnehåll och svårghetsgrad medarbetarens kompetens och ansvar ndvduella nsatser, arbetsresultat och måluppfyllelse 3 Lokal löneprocess Målet med detta avtal är en helt lokal lönebldnng eftersom det är - det ensklda företaget företagslednng, lokala facklga företrädare - och anställda för lönebldnngen fnns. kunskaper om förutsättnngarna hos Lönerevson ska ske årlgen den 1 jun (den 1 aprl från och med ) om nte annat bestäms mellan parterna lokalt eller centralt. Om ngen lokal facklg företrädare fnns tllämpas detta avtal möjlgaste mån drekt samtal med enskld ndvd. Mom 1 Partsgemensamma förberedelser Inför den lokala lönebldnngen görs följande genomgång av arbetsgvaren tllsammans med lokal facklg företrädare samverkan: 1. Uppföljnng och utvärderng av föregående lönebldnngsprocess (se 5 ). 2. Dskusson om den övergrpande lönestrukturen vd företaget och önskvärda förändrngar av den med utgångspunkt från: a. lönekrterer b. kön, ålder, övrga dskrmnerngsgrunder och c. arbetsmarknaden stolt

4 3. Framtagande av för verksamheten lämplga lönekrterer samt dskusson om prorterng och tllämpnng av dessa. 4. Val av lämplg revsonsmodell (se mom 3) 5. Utformnng av en tdpan för lönebldnngsprocessen. Det bör av denna framgå när: a. Lönesamtal/lönesättande samtal ska vara genomförda b. nylönbetalasut c. avstämnng av lönebldnngsprocessen ska ske mellan parterna (se 5 ). d. eventuell utbldnng lönebldnngsprocessen ska genomföras Om lokal enghet nte kan uppnås kan centrala parter konsulteras syfte att klarlägga avtalets ntentoner och prncper. Uppnås därefter nte enghet gäller arbetsgvarens uppfattnng. Anmärknng: Det kan fnnas skäl att utöver lönerevsonen göra ndvduella justerngar, tll exempel som följd av nyanställnngar eller för att åtgärda eventuella osaklga löneskllnader utfrån dskrmnerngslagstftnngen. Mom 2 Löneutrymme Arbetsgvare och lokala facklga företrädare överenskommer om procentuellt utrymme för löneöknngar för ndvduell fördelnng och dfferenterng utfrån de grundläggande prncperna 2. Anmärknng: Om lokala parter nte kommer överens om annat (eller lokal facklg företrädare saknas) har de centrala parterna enats om ett utrymme under gällande avtalsperod om totalt 1,67 % per den 1jun 2017, 2,0 % per den 1 aprl 2018, 2,0 % per den 1 aprl Utrymmet nkluderar både lönerevson och löneöversyn. Mom 3 Revsonsmodell Centrala parter rekommenderar att årlg lönerevson sker genom lönesättande samtal. Om förutsättnngar för lönesättande samtal saknas och nte heller kan uppnås med centralt stöd ska tradtonell förhandlng genomföras om arbetsgvaren eller lokal facklg företrädare så begär. 3.1 Revson genom lönesättande samtal Revson genom lönesättande samtal nnebär att medarbetarens lön bestäms drekt samtal mellan medarbetare och lönesättande chef stället för förhandlngar mellan arbetsgvaren och lokal facklg företrädare. Ambtonen med det lönesättande samtalet är att chef och medarbetare kommer överens om lönen. Ny lön dokumenteras skrftlgt efter samtalet och lönen fastställs också därmed. Om medarbetare och chef nte kommer överens har medarbetaren rätt att anmäla ärendet tll lokal facklg företrädare som kan påkalla lokal förhandlng senast fjorton kalenderdagar efter det lönesättande samtalet. Förhandlngen ska ta skte på huruvda lönen är saklg, motverad och utgår från rktlnjerna detta avtal. De lokala parterna kan ta kontakt med de centrala parterna syfte att klarlägga avtalets ntentoner och prncper för lönebldnngen. Om lokala parter så önskar kan centrala parter också genomföra rådgvande lönekonsultatoner krng löneprocessen för att förmedla råd och erfarenheter. Påkallas ngen förhandlng, eller görs detta försent, äger arbetsgvaren rätten att fastställa lönen enlghet med det lönesättande samtalet.

5 en en 3.2 Revson genom tradtonell förhandlng Om förutsättnngar för lönesättande samtal saknas och nte heller kan uppnås med centralt stöd ska tradtonell förhandlng genomföras enlgt nedan om endera parten så begär. Vd tradtonell förhandlng överlämnar arbetsgvaren förslag om nya ndvduella löner för Naturvetarnas/Sverges Ingenj örers grupp tll lokal facklg företrädare. Samtdgt redovsas hur förslaget påverkar lönestrukturen på företaget samt vd behov hur lönesättande chefer beaktat lönepåverkande faktorer. Lokal facklg företrädare och arbetsgvaren dskuterar förslaget samband med förhandlng. Det lgger avtalets anda att de lokala parterna vnnlägger sg om att kunna komma överens de lokala förhandlngarna. Om svårghet förelgger att uppnå enghet kan de centrala parterna kontaktas syfte att klarlägga avtalets ntentoner och prncper. Efter avslutad förhandlng meddelar arbetsgvaren de nya lönerna tll medlemmarna. Mom 4 Samtalet medarbetare och chef Oavsett revsonsmodell är samtalet mellan chef och medarbetare en naturlg del lönerevsonen. Medarbetaren nformeras om på vlka grunder lönen sätts och vad den kan göra för att påverka sn lön. Samtalet sker på arbetsgvarens ntatv och bör vara en dalog där både chef och medarbetare förväntas ge sna synpunkter på prestaton och lönenvå. Samtalet bör också omfatta: beskrvnng av företagets lönesättnngsprncper och lönekrterer samt faktorer av betydelse för den ndvduella lönesättnngen uppföljnng av satta mål för medarbetaren samt chefens bedömnng övrgt av uppnådda resultat 4.] ngen eller rnga löneutvecklng Om en tjänstemans lön nte har ändrats eller ändrats endast rnga omfattnng ska arbetsgvaren ta ntatv tll att tydlggöra skälen för detta samt tllsammans med medarbetaren planera vad denne kan göra för att påverka sn lön. Vd behov av kompetenshöj ande nsatser eller andra ändamålsenlga åtgärder ska en handlngsplan med syfte att åstadkomma en förändrng bestämmas. Motverng och åtgärder ska dokumenteras och följas upp vd överenskommen tdpunkt. Handlngsplanen överlämnas på begäran tll lokal facklg företrädare. 4 Förhandlngsordnng Kan enghet om tllämpnngen av detta avtal nte nås vd lokal förhandlng kan endera parten påkalla central förhandlng.

6 5 Avstämnng Där facklg företrädare fnns, ska lokala parter gemensamt göra en avstämnng av den genomförda lönebldnngsprocessen. 1 avstämnngen ska ngå uppföljnng av faktskt utfall på gruppnvå. Lokala parter ska även analysera om och så fall vlka förändrngar som behöver göras nföras nästa revsonstllfälle. 1 arbetet ska även tdgare års erfarenheter tas tllvara. Protokottsaztecknng Naturvetarna!Sverges Ingenjörer påtalar vkten av att få ta del av sna medlemmars löner lokalt samband med lönerevson*. Det kan härvd uppmärksammas att de lokala parterna samband med lönerevson gör en samlad analys av lönestrukturen på företaget enlghet med de Grundläggande prncperna för lönesättnng. *Enskld medlem som särsklt meddelat att den nte vll att Naturvetarna/Sverges Ingenjörer tar del av dennes löneuppgfter är undantagna denna bestämmelse. 6

7 Teknska anvsnngar tll lönebldnngsavtal Följande löneteknska anvsnngar ska tllämpas om parterna lokalt eller ndvduellt anställnngsavtal nte överenskommt om annat. Lönebldnngsavtalets omfattnng Avtal omfattar tjänsteman som börjat sn anställnng vd företaget senast dagen före företagets lönerevsonsdatum. Löneutrymmet beräknas på de fasta kontanta lönerna för Naturvetarnas/Sverges Ingenjörers grupp per fastställt revsonsdatum. Löner för anställda som är sjukskrvna eller som är tjänstledga på grund av föräldraledghet ska räknas n underlaget som om de vore full ordnare anställnngsgrad. Löneavtal omfattar nte tjänsteman som vd företagets lönerevsonsdatum: Är anställd för vkarat, som praktkant eller en tdsbegränsad anställnng som nte har vart fortlöpande under tre månader Är anställd på prov och a. antngen nte har övergått drekt från tdgare anställnng, vlken den har omfattats av tjänstemannaavtal om allmänna vllkor, eller b. vars anställnng nte har varat fortlöpande under tre månader Kvarstår tjänst, eller anställts vd företaget efter uppnådd pensonsålder (67 år). Är helt tjänstledg vd lönerevsonstdpunkten av annan orsak än föräldraledghet och tjänstledgheten omfattar mnst tre månader. När tjänstemannen återgår tjänst ska lönen bestämmas efter samma normer som gällt för övrga tjänstemän vd företaget enlgt lönebldnngsavtalet. Löneöknngar tll följd av befordrngar eller höjnngar som gjorts för att lösa av annan förmån, exempelvs övertdsersättnng, hanteras vd sdan om lönerevsonen. Överenskommelse om att tjänsteman nte omfattas av lönerevson Om företaget och tjänstemannen har träffat avtal om anställnng och därvd även om vss lön och de vdare skrftlgen har överenskommt att den avtalade lönen skall gälla oberoende av närmast påfölj ande lönerevson skall tjänstemannen nte omfattas av denna lönerevson. Redan genomförd Jönerevson Om det lokalt avvaktan på nytt löneavtal centralt redan har träffats överenskommelser om lönehöjnngar skall dessa avräknas mot vad tjänstemannen erhåller vd tllämpnng av det kommande löneavtalet såvda nte överenskommelse om annat träffats. Tllämpnngsregler Begreppet företag Om ett företag har sn verksamhet förlagd tll olka orter eller om företaget har flera enheter på samma ort ska varje enhet anses vara ett företag. Företaget betraktas dock som en helhet om:

8 a) det vart klar praxs vd tllämpnng av tdgare lönebldnngsavtal eller b) om lokal överenskommelse träffas med denna nnebörd. Retroaktv omräknng Följande gäller beträffande utbetalade ersättnngar samt gjorda avdrag; Ersättnngar och tllägg Utbetalda övertdsersättnngar, restdsersättnng och ersättnng för obekväm arbetstd, semestertllägg m.m. ska omräknas retroaktvt. Omräknng ska ske ndvduellt för varje tjänsteman, såvda nte lokal överenskommelse träffas om att omräknngen ska ske med den genomsnttlga lönehöj nngen för tjänstemännen vd företaget. Tjänstledghetsavdrag och sjukavdrag Tjänstledghetsavdrag ska omräknas retroaktvt. Omräknngen ska ske ndvduellt. Sjukavdrag arbetsgvarperoden, enlgt lag om sjuklön, ska omräknas retroaktvt. Retroaktv omräknng ska också göras av sjuklön för bortfallande skft- eller ob-ersättnng. Avdrag som grundar sg på ersättnng från försäkrngskassan ska nte omräknas retroaktvt. Föräldraledga En anställd som är eller har vart tjänstledg på grund av föräldraledghet skall omfattas lönerevsonen med utgångspunkt den anställdes trolga utvecklng aktuell befattnng utfrån bedömnngskrterer som om den anställde nte skulle ha vart tjänstledg på grund av föräldraledghet. Tjänstemannen ska erbjudas lönesamtal enlgt ordnare hanterngsordnng. Provsonslöner För provsons-, tantem- och premeavlönade tjänstemän bör eftersträvas med beaktande av att det lgger nämnda löneformers natur att årsförtjänsten för den ensklde tjänstemannen kan varera att förtjänstutvecklngen på skt följer den för övrga tjänstemän. Underlag för provson, premer och tantem bör därför prövas enlgt samma prncper som övrga löneöknngar samband med lönerevsonen. 8

9 Blaga 2 DIREKTIV INDUSTRIGEMENSAM ARBETSGRUPP OM ARBETSMILJÖ Parterna nom ndustravtalet är ense om att nrätta en arbetsgrupp med funktonen att tlls vdare, dvs, utan bestämt slutdatum, samordna det partsgemensamrna arbetet med arbetsmljöfrågor. Syftet är att främja det systematska arbetsmljöarbetet nom ndustrn. Arbetsgruppen ska ta tllvara erfarenheter genom att följa och hålla sg nformerade om det pågående partsgemensamma arbetsmljöarbetet och utvecklngen stort på arbetsmljöområdet. Vd behov kan gruppen genomföra partsgemensamma semnarer och/eller nformatonsnsatser. Gruppen ska också samråda krng hur ndustrns parter bäst tar tllvara sna gemensamma ntressen samverkan Svenskt vad gäller utvecklng och arbete som bedrvs nom Prevent, Arbetsmljö Närngslv, LO & PTK. Arbetsgruppen ska bestå arbetstagarparten. Som ledamöter ska utses arbetsmljöexperter nom respektve organsaton och av åtta ledamöter, fyra från arbetsgvarparten och fyra från arbetsgruppen ska två gånger per år rapportera och redovsa sn uppfattnng om utvecklngen på arbetsmljöområdet tll Förhandlngsrådet. Arbetsgruppen bestämmer nom sg formerna för arbetet. Gruppen ska kunna lämna förslag tll partssamarbeten och eventuella forsknngsprojekt som parterna bör ntera. Under 2016 och 2017 ska arbetsgruppen rkta särskld uppmärksamhet Gruppen ska frågan hur tllämpnngen fråga om den nya föreskrften Organsatorsk och socal arbetsmljö (AFS 2015:4). utvecklas första hand ttta på tllämpnngen tll den del som den avser företag nom ndustrn men även på tllsynen vad den avser andra sektorer. Gruppen ska särsklt beakta frågan om konflkt med de kollektvavtal parterna träffar. Dessa frågor ska fortlöpande rapporteras tll Förhandlngsrådet. Beroende på de akttagelser arbetsgruppen gör ska gruppen lämna förslag på lämplga åtgärder. Det tllämpnngen eller tllsynen av föreskrften på lokal nvå på något sätt kommer kan vara t.ex. att stödja tll de lokala parterna att handha föreskrften eller att ndustrns parter gemensamt ska ha kontakter med Arbetsmljöverket och med andra ntressenter opnon åt syfte att skapa för parterna angelägna frågor. En sådan fråga skulle kunna vara att Arbetsmljöverket bör göra ändrngar eller justerngar anslutnng tll densamma. föreskrften eller de allmänna råd som verket utformat DIREKTIV INDUSTRIGEMENSAM ARBETSGRUPP OM HANDLEDNING LIKABEHANDLING Bakgrund Det är ett för parterna gemensamt ntresse att verka för lkabehandlng jämställdhet mellan kvnnor och män som andra dskrmnerngsgrunder. arbetslvet, gällande såväl Lkabehandlng defneras av att värna prncpen om alla männskors lka värde och allas rätt att bl behandlade som ndvder och på lka vllkor. Dskrmnerngslagen har tll syfte att uppnå lkabehandlng. Dskrmnerngsgrunderna enlgt lagen är kön, könsöverskrdande denttet eller uttryck, etnsk tllhörghet, relgon eller annan trosuppfattnng, funktonsnedsättnng, sexuell läggnng eller ålder. Lagens syfte är tänkt att uppfyllas genom dskrmnerngsförbuden och genom krav på aktva åtgärder. Dskrmnerngsförbuden är avsedda att motverka konkreta dskrmnerande handlngar ndvduella fall, medan aktva åtgärder, förutom ett sådant syfte, också har tll ändamål att skapa lka möjlgheter och rättgheter för alla anställda. Förutom vad som sägs lag och Arbetsdomstolens praxs är såväl arbetsgvare som arbetstagare åt betjänta av att dessa frågor belyses utfrån ett mer praktskt perspektv. Därför uppdras grupp för jämställdhet och mot dskrmnerng att ta fram en praktsk handlednng rörande Industrns kw

10 lkabehandlngsfrågor. Industrns grupp för jämställdhet och mot dskrmnerng får även uppdrag att låta utreda huruvda det är möjlgt att göra dskrmnerngslagen dspostv genom kollektvavtal. Uppdrag Parterna har beslutat att tllsätta en arbetsgrupp som ska ta fram en praktsk handlednng rörande jämställdhet och andra lkabehandlngsfrågor på arbetsplatserna. Handlednngen ska vara användbar för både små och stora företag och ska fungera som ett hjälpmedel för de lokala parterna. Arbetsgruppen utses av och rapporterar tll Industrns grupp för jämställdhet och mot dskrmnerng. Arbetsgruppen ska bestå av tre representanter från arbetsgvarsdan och tre representanter från arbetstagarsdan. Handlednngen ska avse konkreta stuatoner som förekommer på arbetsplatserna såsom samband med rekryterng och vd beslut om befordran eller utbldnng och kompetensutvecklng och nbegrpa lönekartläggnngsfrågor. Eftersom det redan fnns mycket erfarenhet av hur lkabehandlngsarbete, nkluderande arbete för jämställdhet mellan kvnnor och män, kan bedrvas på ett framgångsrkt vs ska handlednngen grundas på goda exempel. När det gäller lönekartläggnng ska arbetsgruppen beakta de arbeten som redan gjorts mellan parterna. När det gäller funktonsnedsättnng ska handlednngen belysa de stöd- och anpassnngsåtgärder som kan krävas för att medverka tll att en person med funktonsnedsättnng kommer en jämförbar stuaton med personer utan sådan funktonsnedsättnng. Vdare ska frågor rörande trakasserer och sexuella trakasserer behandlas handlednngen och då främst frågor om hur arbetsgvaren bör utreda omständgheterna krng de uppgvna trakassererna och de åtgärder som kan krävas för att förhndra trakasserer framtden. Arbetsgruppen ska även överväga och dra slutsatser om huruvda det är rättslgt möjlgt att göra dskrmnerngslagen semdspostv, bl.a. beaktande av EU-rätten. Vad som avses är en fullständg dspostvtet så parterna är fra att träffa kollektvavtal. Ett sådant kollektvavtal ska nnebära att de parter som omfattas av kollektvavtalet är undantagna från Dskrmnerngsombudsmannens tllsyn. Arbetsgruppens arbete ska tjäna tll väglednng för en dskusson nom Industravtalet huruvda parterna gemensamt ska drva påverkansarbete gentemot regerng och rksdag syfte att ett lagstftnngsntatv ska tas gällande en dspostv dskrmnerngslag. Arbetsgruppens arbete ska vara slutfört senast den 31 mars Om nya kollektvavtal ska tecknas tll den 31 mars 2017 kan tdpunkten behöva förlängas tll den 30jun L

11 Partsgemensamma arbetsgrupper Blaga 3 Unonen, Naturvetarna/Sverges Ingenjörer och Ledarna Arbetsgrupp: Facklgt arbete Parterna ttsatte avtalsrörelsen 2012 en arbetsgrupp med syfte att göra en översyn om vllkoren för facklgt arbete branschen. Arbetsgruppens arbete fortsätter under avtasperoden med syfte att om behov fnns ta fram partsgemensamma rktlnjer eller ett avtal. Arbetsgrupp: Partsgemensamma kommentarer Den partsgemensamma kommentaren ska uppdateras efter nu träffad överenskommelse. Arbetsgrupp: Förhandlngsordnng vd rättstvster Parterna är överens om att tllsätta en arbetsgrupp för att se över och modernsera gällande förhandlngsordnng vd rättstvster. Arbetsgrupp: Jämställda löner Parterna är överens om att modernsera och uppdatera rktlnjerna 10 steg mot en jämställda löner. Naturvetarna/Sverges Ingenjörer Arbetsgrupp: Översyn nytt löneavtal Parterna enades 2013 om ett nytt löneavtal. Parterna är överens om att genomföra en gemensam utvärderng av löneavtalet vartannat år. Utvärderngen ska omfatta dels löneutvecklng och lönebldnng dels den lokala lönebldnngsprocessen. Arbetsgruppen kommer också se över möjlgheten tll gemensam statstldnsamlng utfrån löneavtalet samt se över om avtalets tllämpnngsanvsnngar också ska tllföras skrvnngar om beräknng av löneunderlaget samt hanterng av deltdsanställda och personer som står nför pensonerng. 11 -r (\A

12