Handelsutredning Järna Underlag för FÖP. Slutkoncept juni 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handelsutredning Järna Underlag för FÖP. Slutkoncept juni 2008"

Transkript

1 Underlag för FÖP

2 Sammanfattning Järnas dagligvaruhandel Om Ica etablerar externt, i Tuna backar eller Saltå kvarn Vid en extern etablering av Ica i Tuna backar eller vid Saltå kvarn skulle Järna centrum tappa en dagligvaruförsäljning på ca 45 Mkr 1 eller ca 35 % samt någon miljon i sällanköpsvaruförsäljning som faller bort hos samtliga sällanköpsvaruverksamheter samt restauranger m.m. tillsammans. Detta borde inte resultera i någon nedläggning av någon sällanköpsvarubutik eller liknande, speciellt med tanke på att tillväxten i efterfrågan på sällanköpsvaror, restauranger mm förväntas bli kraftig, ca 5 % per år. Men verksamheter med en redan svag ekonomi, vilket vi inte vet om de har, kan komma att lägga ned (ändå). På dagligvarusidan kan Coop komma att hotas av nedläggning, risken beror till stor del på att man har svårt att genomföra ytterligare försvarsåtgärder vid ett eventuellt tapp av omsättning. Fördelarna med en ny extern Ica vid Tuna backar eller Saltå kvarn är att järnaborna får ett utökat dagligvaruutbud och att mängden bilresor för dagligvaruinköp upp till Södertälje kommer att minska. Nackdelarna med en extern etablering av Ica vid Tuna backar eller Saltå kvarn väger enligt Nordplans uppfattning tyngre än fördelarna. Om Ica bygger ut dagens lokaler Den bästa lösningen för Järna centrum är att bygga ut Icas befintliga lokaler i centrum. Detta skulle bidra till ett levande centrum samtidigt som det skulle gynna ett bibehållande av mångfalden. Logistiskt sett är detta dock ingen idealisk lösning för Ica. Om Ica etablerar norr om järnvägen Att bygga en ny Ica inne i centrum, på norra sidan av järnvägen skulle vara en acceptabel lösning om det skulle gå att fylla dagens Ica-lokaler i centrum som i detta alternativ rimligtvis överges av Ica med annat än dagligvaror. Detta bedömer Nordplan som osannolikt då centrum i detta fall skulle stå med tre relativt svaga dagligvaruenheter. Dessutom kan det eventuellt bli aktuellt att bredda järnvägen in på denna tomt. Troligen vill Ica även ha större yta för att etablera en ny dagligvarubutik än vad järnvägsalternativet möjliggör. Alternativet att etablera en ny Ica på norra sidan av järnvägen måste därför ses som mindre bra eller troligt. Ett dilemma Beslutet om etablering kan inte vara helt lätt för Ica. Om Ica flyttar externt måste troligtvis befintliga Ica behållas så att ingen annan aktör tar hand om den relativt goda försäljningspotential som ändå ligger kvar i centrum. Om Ica ligger kvar i centrum är det svårt att skapa en rationell och tillräckligt stor butik. 1 Resterande ca 85 Mkr hämtas från övriga butiker i Södertälje samt Nykvarn, Gnesta och Trosa.

3 Övrigt utbud i centrum Det är av stor vikt att bibliotek samt annat kulturutbud finns kvar i centrum för att bibehålla en mångfald samt för att dessa verksamheter skapar rörelse och liv i centrum. En etablering av lokala hantverkare i centrum skulle ge centrum en personlig prägel och ytterligare bidra till mångfalden. Förbättring av centrums tillgänglighet och miljö Vid en eventuell utbyggnad av parkeringen i centrum är det oaktat kostnaden en överdäckning av parkeringen bakom Ica som är det bästa alternativet. En överdäckning av parkeringen i Kv Futurum skulle påtagligt påverka centrummiljön. Regionaltågets inverkan Regionaltåget har i princip ingen inverkan på handeln i centrum. Dagligvaruhandel i det nya bostadsområdet Marknaden kan på sikt möjligen medge en kiosk eller en mycket liten närbutik. Nordplans rekommendation 1) Sök först möjligheter att expandera Ica i befintligt läge. Bygg ut parkeringen. Förbättra centrummiljön. 2) Acceptera att Ica flyttar externt. Förbättra centrummiljön.

4 Innehåll 1 BAKGRUND OCH UTREDNINGSARBETETS GENOMFÖRANDE 1 2 MEDVERKANDE 2 3 DEFINITIONER 3 4 JÄRNA OCH DESS DETALJHANDEL Ökande befolkningstal Dagens detaljhandelsmarknad Inköpsströmmar Konsumtionstal och köpkraft 7 5 NÅGRA GENERELLA KVALITETSKRAV Närservice Utgångspunkter Trafikmiljö Parkering 10 6 FÖRSLAG TILL FRAMTIDSSTRATEGI Järnahandelns praktiska utveckling 11 7 NÅGRA ORTSEXEMPEL 20 8 SLUTSATS Järnas dagligvaruhandel Övrigt utbud i centrum Förbättring av centrums tillgänglighet och miljö Regionaltågets inverkan Dagligvaruhandel i det nya bostadsområdet Sammanfattning - alternativ för handeln i Järna Sammanfattning - rekommendation för FÖP 24

5 1 Bakgrund och utredningsarbetets genomförande Kommunen ser över den fördjupade översiktplanen för Järna, som bl a innebär utbyggnad av bostäder norrut i samhället. I samband med detta vill man studera handelns förutsättningar och har därför uppdragit åt Nordplan att genomföra här redovisad studie. Den behandlar: lämplig och möjlig lokalisering av en större dagligvaruenhet (i realiteten utbyggnad eller externetablering för Ica) centrums framtida kvalitet dagligvaruförsörjning för de nya bostadsområdena eventuella trafik- och parkeringsproblem idag och i framtiden Nordplan har tagit avstamp i olika källor av statistisk natur, t.ex. publikationen Handeln i Sverige 2 samt kommunens egen statistik om demografi mm. Nordplan har även besiktigat Järna centrum samt övrig handel i Järna. Utredningen baseras dessutom på samråd, nyckelpersonsintervjuer och Nordplans nyligen genomförda konsekvensanalys av en diskuterad dagligvaruetablering i Tuna Backar ( Marknads- och konsekvensanalys för planerad etablering av ny ICA vid Tuna backar i Järna i Södertälje kommun ). Vi har haft följande gemensamma rådslag med intressenter från kommun och näringsliv. 25 februari, möte med Södertälje kommun: Mia Lindblad och Cecilia Mårtensson 7 maj, möte med Södertälje kommun: Mia Lindblad 30 maj, möte med Södertälje kommun: Mia Lindblad och Peter Unnerstedt 10 juni, samtal med företrädare för Ica butiken i Järna centrum Nordplans analys väger in marknadssamband, genomföranderealism och kommunal strategi. 2 En handelsstatistik som på basis av uppgifter från SCB årligen utarbetas av Svensk Handel (HUI). 1

6 2 Medverkande Från Nordplan (utredning) Adj prof Janne Sandahl (huvudansvarig) Arkitekt Ola Jonsson Civilingenjör Siiri Jacobsson Från Södertälje kommun (uppdragsgivare och medverkande i gruppmöten) Planarkitekt Mia Lindblad Näringslivs- och infrastrukturstrateg Cecilia Mårtensson Näringslivs- och infrastrukturstrateg Peter Unnerstedt 2

7 3 Definitioner Handeln har indelats i två huvudkategorier: Dagligvaror (mat, blommor, kem-tekniska artiklar m.m.) o Av dagligvaror är ungefär 70 % livsmedel, def. enligt livsmedelsstadgan Sällanköpsvaror, som kan indelas i två huvudgrupper: o Volymhandel med sällanköpsvaror (vitvaror, möbler, TV, byggvaror m.m.) o Shopping (kläder, skor, ur, guld m.m.) Dessutom diskuteras i tillämplig omfattning s.k. övrig service (restauranger, banker, hantverk mm). Alla omsättningsuppgifter är i 2006/07 års priser inkl moms om annat inte särskilt anges. Uppgifter om ytor för dagligvaror anges i bruttoyta om inte annat anges. 3

8 4 Järna och dess detaljhandel 4.1 Ökande befolkningstal Järna ligger i Södertälje kommun vid E4, ca 50 km sydväst om Stockholms innerstad. Befolkningsprognosen för Södertälje kommun anger att kommunen kommer att fortsätta öka sin befolkning. Totalt under perioden förutses en ökning av antalet invånare med ca 8,5 % eller med mellan 0,5 och 1,5 % per år. Detta innebär en ökning med mellan 400 och personer per år. År 2015 kommer Södertälje kommun att ha nått ca invånare från dagens ca invånare. Idag bor det ca personer i Järna. Nordplan utgår från att det om ca 10 år bor runt personer i Järna. Det planeras för knappt 300 bostäder i norra Järna, öster om golfbanan. 115 av dessa planeras stå klara år 2010 och 125 runt år Dagens detaljhandelsmarknad Nedanstående tabell 1 visar försäljningsunderlaget för dagligvaror (DV), total dagligvaruomsättning, och s.k. detaljhandelsindex för dagligvaror enligt Handeln i Sverige i Södertälje kommun, grannkommunerna, Stockholms län, Södermanlands län och Sverige. Tabell 2 visar motsvarande siffror för sällanköpsvaror (SV). Tabellerna visar också s.k. detaljhandelsindex, enkelt uttryckt självförsörjningsgraden. Område Försäljningsunderlag DV år (Mkr) Omsättning DV år (Mkr) Detaljhandelsindex DV år Södertälje Salem Botkyrka Nykvarn Trosa Gnesta Stockholms län Södermanlands län Sverige Tabell 1: Fakta om dagligvaruhandeln i aktuella kommuner. Alla siffror inkl. moms. Detaljhandelsindex för enskild kommun bör i planeringssammanhang jämföras med index för länet. Källa: Handeln i Sverige 3 Källa: HUI:s Handeln i Sverige Källa: HUI:s Handeln i Sverige Sverige har index 100, d.v.s. omsättningen är lika stor som köpkraften. Källa: Svensk Handel genom HUI:s Handeln i Sverige

9 Område Försäljningsunderlag SV år (Mkr) Omsättning SV år (Mkr) Detaljhandelsindex SV år Södertälje Salem Botkyrka Nykvarn Trosa Gnesta Stockholms län Södermanlands län Sverige Tabell 2. Fakta om sällanköpsvaruhandeln i aktuella kommuner. Alla siffror inkl. moms. Detaljhandelsindex för enskild kommun bör jämföras med index för länet. Källa: Handeln i Sverige Index för en enskild kommun bör jämföras med index för det län kommunen ligger i och inte hela Sverige. Detta för att länssiffrorna bättre speglar de lokala förutsättningarna. Tabell 1 visar att Södertälje kommun år 2006 hade ett svagt utflöde av dagligvaror, både vid en jämförelse med Stockholms län och med Södermanlands län. För sällanköpsvaror hade kommunen ett inflöde i jämförelse med Södermanlands län och ett utflöde jämfört med Stockholms län. Utflödet går traditionellt till kommunerna norrut och är till en del kompenserat av inflöde väster- och söderifrån. Det finns olika faktorer som stör siffrorna i tabellerna ovan, även värdena på länsnivå är osäkra. Försäljningsunderlaget beror bl.a. på vilka livsstilar som råder i respektive landsände. Exempelvis så sänks index i områden med stor andel jakt, fiske och egenhushåll eller där man ofta går ut och äter eller köper hem mat från restauranger eller områden med ett stort inslag av studenter. Icke fastboende turism höjer istället värdet. Stockholms län, som kanske borde ha ett index på 100, har istället ett index på 98. Det inverkar dessutom att man vid sammanställning av länssiffrorna har haft svårigheter med viktning av ingående kommuners värden. Indexvärdena kan sammantaget ha en osäkerhet på ± 5 %. För Södertälje är dock index så pass lågt (91 jämfört med 98 i Stockholms län respektive 93 i Södermanlands län) att man kan tala om att det är ett signifikant utflöde (sammansatt av ett stort utflöde och ett något mindre inflöde). Detta innebär alltså att indexvärdena av den typ vi redovisat här inte ger precis information, men de pekar ut en riktning. Trosas och Gnestas höga index kan till stor del förklaras av en stor andel turister och fritidsboende. 6 Källa: HUI:s Handeln i Sverige Källa: HUI:s Handeln i Sverige Sverige har index 100, d.v.s. omsättningen är lika stor som köpkraften. Källa: Svensk Handel genom HUI:s Handeln i Sverige

10 4.3 Inköpsströmmar Dagligvaruhandeln Södertälje hade år 2006 en dagligvaruomsättning på Mkr. Följande flödesdiagram visar sannolika inköpsströmmar för Södertäljes dagligvaruhandel år 2006, inkl moms. Stockholm mm ca 60 ca 30 ca 10 ca 265 ca 10 Strängnäs Mkr/år 738 Mkr/år - 44 Mkr/år Nykvarn Mkr/år 205 Mkr/år - 86 Mkr/år ca 55 Södertälje Mkr/år Mkr/år -175 Mkr/år ca 40 ca 15 ca 5 ca 5 Teckenförklaring Kommun Faktisk omsättning dagligvaror Försäljningsunderlag dagligvaror Faktisk omsättning minus försäljningsunderlag Nettoflöde Mkr/år. ca 0 Gnesta Mkr/år 235 Mkr/år + 31 Mkr/år ca 35 ca 20 Trosa Mkr/år 259 Mkr/år + 21 Mkr/år Figur 1. Omsättningsströmmar för dagligvaror i regionen år Mkr/år inkl moms. Källa: Nordplan. Sammanfattningsvis har Södertälje kommun idag (år 2006) ett så kallat nettoutflöde av dagligvaror på ca 175 Mkr. Detta är ett nettoutflöde, som uppskattningsvis sammansätts av ett inflöde på ca 90 Mkr och ett utflöde på ca 265 Mkr. Nettoutflödet från Södertälje ger för dagligvaror ett s.k. index på 91. Järna har ett utflöde av dagligvaror på ca 60 Mkr, nästan helt till de stora utbuden norrut. Enligt Nordplans bedömning i Marknads- och konsekvensanalys för planerad etablering av ny ICA vid Tuna backar i Järna i Södertälje kommun kan dagens utflöde vid en maximal satsning (en ny stor extern enhet) istället vändas till ett litet inflöde på några procent. 6

11 Sällanköpsvaruhandeln Södertäljes sällanköpsvaruhandel hade år 2006 en omsättning på Mkr, vilket innebär ett nettoutflöde på 140 Mkr, sammansatt av ett mindre inflöde och ett större utflöde. Järna hade ett stort utflöde, beroende på svårigheterna att i en så liten och starkt konkurrensutsatt kommundel erbjuda ett komplett utbud. Utflödet var i storleksordningen 150 Mkr. Enligt Nordplans bedömning kan utflödet vid en maximal satsning på Järna centrum kanske minskas med ca 10 % och vid en eventuell utarmning kanske öka med några procent. Dvs. ganska små effekter. Den stora sällanköpsvaruinfluensen kommer i stället från ökad per capita konsumtion och ökad befolkning, som tillsammans kan ge en tillväxt på ca 3 % per år. 4.4 Konsumtionstal och köpkraft Varje invånare i Sverige handlade år 2006 dagligvaror för i snitt kr/år, den s k per capita konsumtionen, källa KPG 9. Den starka utvecklingen år 2007 höjde värdet med ca 3 % i fasta priser. Per capita-konsumtionen för sällanköpsvaror (exkl. e-handel) var år 2006 ca kr/år inkl byggvaror. Den starka utvecklingen år 2007 höjde värdet med över 5 % i fasta priser. Enligt Konsumtionsprognosgruppen, KPG, och korrigerat för den starka utvecklingen i Storstockholm, förväntas per capita konsumtionen för sällanköpsvaror fortsätta växa med i snitt 3,5 % per år fram till år 2015 och för dagligvaror (exkl. e-handel) med i snitt 1,2 % per år. Konsumtionstillväxten per capita antas i föreliggande utredning bli enligt följande tabell 3. Det lägre värdet i respektive intervall är KPGs prognos, det övre är en av Nordplan bedömd mer positiv möjlig framtid Dagligvaror + 0,8 à 2 % + 0,8 à 1 % + 0,8 % Sällanköpsvaror + 2,2 à 5 % + 2,2 à 4 % + 2,2 % Tabell 3. Antagen förändring av per capita - konsumtionen. Fasta priser. Försiktig bedömning. Exklusive e-handel. Källa: Nordplan AB och KPG. Samtidigt som konsumtionen ökar växer befolkningen i Södertälje kommun med ca 1 % per år. En stor efterfrågetillväxt kan förväntas inom upplevelseverksamheter (allt från resor och djurparker till restauranger o dyl), ca 5 % per år eller mer. 9 KonsumtionsPrognosGruppen, KPG-gruppen, som består av ledande svenska konsulter, bl a Nordplan, och handelsföretag. Gruppens prognoser baseras bl a på nationalräkenskaperna. Gruppens kansli ligger på HUI. 7

12 5 Några generella kvalitetskrav 5.1 Närservice Myndigheternas roll Stat och kommun är med och styr handelns lokalisering. Kommunerna indirekt genom att man i kraft av planmonopolet bestämmer var ny bebyggelse ska ligga och var nya allmänna kommunikationer och vägar ska dras. Direkt genom att planera (eller inte planera) viss mark för handel, (övergripande i ÖP eller FÖP och direkt i DP), och genom att utarbeta s.k. detaljhandelspolicies. Myndigheterna styr på detta sätt handelns lokalisering och därigenom servicestrukturen och stadsbygdens karaktär. Styrningen skulle kunna expanderas till ett mer aktivt planeringsstöd. Här har de infrastrukturskapande myndigheterna ett ansvar. Kunden väljer inköpsställe på ett rationellt sätt. I grunden görs valet m.h.t. bästa tidsrationalitet i val mellan likvärda utbud (begreppet likvärt utbud avser varugrupper, priser, kvaliteter, märken m.m.). Detta ställer ofta närservicen i en svår situation. Tidigare fanns rekommendationer från Boverket om maximalt gångavstånd till dagligvarubutiker, några sådana finns inte längre. Inte heller Konsumentverket har tillämpbara riktlinjer, utan verket koncentrerar sig på glesbygdshandeln och dess tillgänglighet. Nordplans bedömning är dock att få konsumenter vill gå längre än 400 till 500 meter för att handla mat. Är det längre till butiken väljer man bil, cykel eller buss för att handla. Bilägare är också avståndskänsliga, i synnerhet om man ska handla mycket mat. Grundläggande lokaliseringsönskemål Önskvärt är att dagligvaruhandeln är tillgänglig, d.v.s.: kunden måste kunna ta sig dit på ett bra sätt, kunden måste veta hur man tar sig dit och det måste vara öppet när kunden har tid att och vill ta sig dit. Viktigast är den fysiska tillgängligheten, att det finns en fungerande infrastruktur i vilken butikerna ligger strategiskt placerade med hänsyn till andra besöksmål, bostäder och arbetsplatser. 5.2 Utgångspunkter Nationella politiska utgångspunkter I Boverkets skrift Dags att handla nu Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling (Boverket 2004) beskrivs hur storskalig handel i externa lägen ökar på bekostnad av bostadsnära och småskalig handel i mindre centrum och mindre orter. Effektivisering och kostnadssänkning genom ökad konkurrens och nyetablering av lågpriskedjor går hand i hand med ökat bilberoende, sämre tillgänglighet till handeln med kollektivtrafik och gång/cykeltrafik liksom för vissa mindre rörliga grupper (äldre, hushåll utan bil, ungdomar). 8

13 Boverket menar sammanfattningsvis att den blandade staden med en mix av både handel, bostäder och verksamheter är ett gott planeringsmål. Som ett exempel redovisas följande mål för en (år 2003) antagen kommunal handelspolicy. Storsatsningar ska konsekvensanalyseras. Invånarna ska ha minst en bra dagligvarubutik inom gång- eller cykelavstånd. Alla parter ska anstränga sig för att ordna rationella lokaler med bra tillgänglighet för dagligvaruhandeln. Butiker för sällanköpsvaror, exempelvis kläder, ska först och främst beredas plats i city (eller i kommuncentrum, Nordplans anm.). I rapporten Hållbara städer och tätorter i Sverige förslag till strategi (år 2004) skriver Boverket följande under avsnittet En väg till konkurrerande, tillgänglig och resurshushållande handel och service. Målsättningen bör vara att städer och tätorter ska ha en ändamålsenlig handels- och servicestruktur som ger god tillgänglighet för alla konsumenter, konkurrensbefrämjande etableringsmöjligheter för handelsföretagen, god miljöhänsyn genom minskat trafikarbete och förutsättningar för god arkitektur. Åtgärder bör tas för att stärka stadskärnor och stadsdelscentra så att dessa blir attraktiva för exempelvis handelsetableringar. Det kan exempelvis handla om åtgärder för att öka tillgängligheten, förbättra den offentliga miljön eller öka boendetätheten. Marknadsmässiga utgångspunkter Kommunal planering för handel, som i FÖP, bör utgå från aktuella tendenser och förutsättningar för handeln. Några generella tendenser: Konsumenterna reser längre för att inhandla sällanköpsvaror än dagligvaror. Livsmedel handlas däremot ofta nära hemmet. Av det totala biltrafikarbetet sker ca 11 % i samband med service och inköp. Det resande som idag ökar mest är fritidsresandet. I stockholmsområdet har 69 % av konsumenterna tillgång till bil och de allra flesta har mindre än 5 minuters bilväg till närmaste livsmedelsbutik. Ca 90 % av alla barnfamiljer har tillgång till bil. Handelns strukturomvandling karaktäriseras av: Kundernas ökade rörlighet. Butikernas ökade varuutbud. Från 1950-talet till idag har antalet dagligvarubutiker i Sverige minskat från ca till Butikerna har blivit större för att kunna ge plats för ett bredare sortiment. Den gamla handelsboden på gångavstånd hemifrån hade t ex knappast dagens breda utbud av kaffe, från olika sorters Espresso och Stockholmsbrygg till KRAV- och rättvisemärkt. Under samma period har biltätheten ökat, från 49 till 450 bilar per invånare. En tredje viktig tendens är att omsättningen, särskilt i större centrum, i högre grad handlar om annat än att inhandla varor inslaget av upplevelse-mötesplats-nöje blir viktigare. Utgifterna för livsmedel och boende hör till de poster som växt minst i hushållens budgetar under åren De poster som ökat mest är utbildning, fritidsaktiviteter, resor, hälsa, rekreation samt restaurang- och hotell. En konsekvens är att handelsplatser framöver väntas konkurrera med att erbjuda mer annorlunda butiker, mer av 9

14 evenemang och upplevelser och en mer socialt rik helhetsmiljö med betoning på mötesplats, kultur, sport, etc. Utgångspunkter för Järna Ökad rörlighet och ökat varuutbud verkar i stadsutvecklingen mot koncentration och utslagning av särskilt mellanstora handelsplatser. Handeln polariseras dels till mindre servicebutiker, ibland i kombination med bensinstationer eller med etniska förtecken, dels till stora handelsplatser som utvecklas till mötesplatser. Slentrianmässig handel i ett antal lådor vid en motorvägsavfart kan få svårt att erbjuda den mer levande helhetsmiljö som många konsumenter efterfrågar. Utifrån dessa politiska och marknadsmässiga förutsättningar bör diskussionen fördjupas i följande frågor för att skapa förutsättningar för att även fortsättningsvis ha en levande handel i Järna: Satsa på centrum? Vilken typ av utveckling/satsning bör då göras? - Upprustning av miljön? - Mer parkering? - Vilka utbud (kommersiella och andra) kan tillföras till stadskärnan? Utveckla dagligvaruhandeln i centrum/externt? Flytt av biblioteket? Utveckling av handel i Saltå kvarn? 5.3 Trafikmiljö Handel belastar liksom alla besöksintensiva verksamheter trafikmiljön genom frekventa bilresor. Det som framför allt skulle påverka trafiken i Järnas fall gällande handel är en eventuell flytt av dagligvaruhandel till ett externt läge. Det kan å ena sidan ge minskat antal långväga inköpsresor till de stora utbuden i Södertälje tätort, men å andra sidan en försvagning av Järna centrum med ökat antal långväga inköpsresor som följd. Vilket i sin tur delvis även resulterar i ett ökat bilberoende. Dessa frågor utreddes i Nordplans Marknads- och konsekvensanalys för planerad etablering av ny ICA vid Tuna backar i Järna i Södertälje kommun från Parkering Tillgängligheten är viktig för detaljhandeln. I orter som Järna brukar omkring 70 % av inköpsarbetet ske med bil, vilket bl a kräver parkering. Nordplan har därför gjort en kontroll av parkeringsefterfrågan i Järna: Vi återkommer till detta längre fram i texten, i avsnitt 6. 10

15 6 Förslag till framtidsstrategi 6.1 Järnahandelns praktiska utveckling Järnas dagligvaruhandel Dagens Ica-butik, som ligger mitt i centrum, har en vilja att expandera sin verksamhet. Med detta som utgångspunkt redovisar Nordplan nedan fördelar och nackdelar med alternativa lösningar 10. De aktuella alternativen är: 1. Ica etablerar externt, i Tuna backar eller vid Saltå kvarn 2. Ica etablerar på andra sidan järnvägen 3. Ica bygger ut dagens lokaler 1. Ica etablerar externt, i Tuna backar eller vid Saltå kvarn Om Ica etablerar externt vid Tuna backar eller Saltå kvarn kommer befintliga Ica i Järna centrum initialt att tappa ca 40 % i omsättning. Se Nordplans Marknads- och konsekvensanalys för planerad etablering av ny ICA vid Tuna backar i Järna i Södertälje kommun, som kan gälla även för en ev. etablering vid Saltå kvarn. Att det blir så mycket beror på att butiken i centrum samtidigt antas minska sin yta. Befintliga Coop i Järna centrum kommer initialt att tappa ca 25 %. Efter en tid kan försvarsåtgärder i kombination med konsumtionstillväxten ge tillbaka en del av tappet. Men å andra sidan kan en ond mental spiral inträffa, som ger ytterligare förlust. Coop har t ex svårt att vidta försvarsåtgärder då denna butik redan i dagsläget är väldigt välskött. Ica-butiken i centrum, som alltså förutsätts minska sin yta, kommer att ligga kvar på en acceptabel yteffektivitet, knappt kr/kvm säljyta. Coop:s yta är enligt Coop mycket svår att minska och butiken får därför ganska låg yteffektivitet, knappt kr/kvm säljyta. Rent omsättningsmässigt borde dock ingen av dessa två enheter tvingas till nedläggning. Men andra omständigheter, så som exempelvis att man inte på ett enkelt sätt kan minska på övriga kostnader i takt med den minskade omsättningen, kan ändå framtvinga en nedläggning. I Coop:s fall kan man också tänka sig att fastighetsägaren får sänka hyran. Vi har en i någon mån kompenserande befolknings- och konsumtionsökning att se fram emot. Dessutom kommer de ca 300 planerade nya bostäderna i Järnas norra del att tillföra den lokala dagligvaruhandeln ca 5 Mkr i årsomsättning inkl moms i 2006 års priser. Detta reducerar på sikt omsättningsförlusterna något. En externetablering i Tuna backar eller vid Saltå kvarn skulle leda till att biltrafikarbetet förändras. Det är främst tre faktorer som påverkar förändringen av biltrafikarbetet vid en extern nyetablering: förändrad resväg, förändrade köpsummor och förändrat färdmedel. Detta skulle vid en extern etablering i Tuna backar eller vid Saltå kvarn leda till att 10 För utförlig diskussion kring detta se Marknads- och konsekvensanalys för planerad etablering av ny ICA vid Tuna backari Järna i Södertälje kommun, Nordplan

16 det förändrade biltrafikarbetet för inköp av dagligvaror för de boende i Järna skulle minska med uppemot 10 %, d v s med drygt 200 bilresor/dygn. Det totala biltrafikarbetet skulle för boende i Järna därmed minska med ca 0,5 %. 11 Figur 2. Karta över dagens dagligvaruhandel samt de två alternativa externa etableringarna i Saltå kvarn och Tuna backar. 11 För utförligare beskrivning av biltrafikmiljön, se Marknads- och konsekvensanalys för planerad etablering av ny ICA vid Tuna backar i Järna i Södertälje kommun., Nordplan AB

17 2. Ica bygger ut dagens lokaler Följande karta visar dagens Ica-butik i centrum och hur den eventuellt skulle kunna byggas ut samt möjliga parkeringsförstärkningar. Figur 3. Alternativa utbyggnadsmöjligheter av dagens Ica i centrum och parkeringen. Det röda är dagens Ica, det grå möjlig utbyggnad samt det lila parkeringsytor. Detta alternativ skulle innebära att Ica bygger ut i sitt nuvarande läge med 500 à 550 kvm i dagens försäljningsplan, vilket skulle leda till att lokalen skulle bli ca kvm. Dagens varumottag bibehålls. Nordplan har inte granskat eventuella byggnadstekniska restriktioner eller byggkostnader. 13

18 Figur 4. Volym av utbyggnad av Ica. Den ökade efterfrågan för parkering, som en utbyggnad av befintliga Ica skulle innebära, skulle kunna lösas på två sätt. Dels en utbyggnad av parkeringen framför Ica i Kv Futurum alternativt en utbyggnad av parkeringen bakom dagens Ica. Figur 5. Volymer av utbyggnad av parkeringsdäck bakom dagens Ica. En utbyggnad av parkeringen bakom Ica skulle eventuellt kunna ge direkt access till Ica-butikens försäljningsplan om däcket läggs på lämplig höjd. Detta kan dock innebära längre kör- eller gångramper, vilket kan komma att inskränka på parkeringsytan med åtföljande färre bpl. Detta kräver noggrannare studier. 14

19 Att bygga ut Icas lokaler i centrum skulle vara ett radikalt grepp, dock sannolikt med alltför stora negativa miljöeffekter för bostäderna bakom dagens Ica och med svårigheter att skapa riktigt rationella lokaler, men det skulle sannolikt vara ett billigare alternativ än att bygga helt nytt. 3. Ica etablerar norr om järnvägen Följande karta, figur 6, visar samma sak som figur 3, men även med en eventuell ny Icatomt norr om järnvägen markerad. Figur 6. Karta över utbyggnad av Ica på andra sidan järnvägen. Det röda är dagens Ica och Coop, det grå möjlig utbyggnad samt det lila parkeringsytor. Tomten norr om järnvägen är ca kvm med en sluttande topografi. På tomten skulle det kunna tillskapas en byggnad på ca kvm i den sydvästra delen och en parkeringsyta på ca kvm (dvs. ca 70 à 75 bpl) närmast Turingevägen. Antalet bilplatser skulle troligen bli i minsta laget vilket kanske skulle resultera i att det inte går att nå den omsättning som förväntas. 15

20 Varumottagningen kan lösas i ett souterrängplan i den sydvästra delen. Detta är ingen idealisk lösning med hänsyn till den inre logistiken, men den är möjlig. En ny Ica-butik norr om järnvägen skulle ge tre dagligvarubutiker i centrum, som måste dela på max 150 Mkr, dvs. i snitt 50 Mkr per butik. Sannolikt fördelat (Nordplans bedömning): Coop Bef Ica Ny Ica 30 à 40 Mkr 30 à 40 Mkr 80 à 90 Mkr Detta skulle vara en instabil situation med tre halvstora butiker, vilket innebär stor risk för nedläggning av en av butikerna. På sikt (10 år) är det troligt att Järna står kvar på två fullsorterade dagligvaruenheter istället för de tre som det initialt skulle kunna bli i alternativ 3. Enligt Nordplans bedömning är det osannolikt att Ica skulle ligga kvar med två butiker i centrum, men om man släpper den befintliga butiken, tas den sannolikt över av någon ny aktör, vilket åter ger oss en situation med tre svaga butiker och med nedläggningsrisk för någon, kanske Coop. Alternativ 3 är en acceptabel lösning, strikt tekniskt, men inget bra alternativ för att bibehålla ett levande centrum. Den kan dock vara bättre för centrum än att etablera nytt externt, om det är möjligt (sannolik är det omöjligt) att förhindra att dagens då övergivna Ica-lokal inte nyttjas för dagligvaror med den ovan beskrivna instabila tredelningen som följd. På tomten norr om järnvägen kan det rymmas 70 à 90 bpl samt à kvm för butik. I dagsläget har Ica ca kvm (enl. vår uppskattning) och vill etablera kvm externt. Tomten norr om järnvägen är alltså med stor sannolikhet för liten enligt Ica-ägarens önskemål. Dock skulle det medge en butik som i sig storleksmässigt är rationell. Det är även osäkert om den kan nyttjas för detta ändamål då järnvägen eventuellt ska breddas. För- och nackdelar med de två centrumalternativen 2 och 3 Alt 2. Ica bygger ut dagens lokaler En utbyggnad enligt alt 2 bibehåller och förstärker den nuvarande strukturen i centrum. Icas fastighet behåller eller ökar sitt värde. En utökning av Icas befintliga byggnad med ca 550 kvm blir billigare än att bygga kvm nytt. Den tillkommande parkeringen på ett däck blir dock väsentligt dyrare än att bygga parkering på mark som i alt 3. Lokalerna blir inte lika rationella som i en nybyggd lokal. 16

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT EN UPPGRADERING AV LEKSAND HANDELSUTREDNING, DAT OKTOBER 2008 2012-06-13 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Leksands handel idag 3. Leksands handel i framtiden 4. Regionens handel i framtiden,

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Förutsättningar Vi utreder ett huvudscenario: Nästan all handel restauranger och service koncentreras till Ursviks Torg. En eller ett par serveringar

Läs mer

Tuna Park. Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter. PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014

Tuna Park. Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter. PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014 Tuna Park Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014 1 Sammanfattning 1 1.1 Bilplatsbehov 1 1.2 Nyalstrad biltrafik, totalt 1 1.3 Fördelning på

Läs mer

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter.

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter. MÖNSTERÅS FAKTA Byggår: 1983 Fastighetsägare: Folksam (KPA) Försäljningsyta: 1.230 kvm Närliggande butiker: Apoteksgruppen, Puls & Träning Parkeringsplatser: ca 35 st FASTIGHETENS LÄGE Trafikmängder i

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02 Handeln i Skövde år 2020 och år 2025 Mötesplats för regionen 2014-06-02 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER... 6 1.1.1. Marknadsområde för handel mm... 6 1.2. Efterfrågeutveckling år 2012-2020... 7

Läs mer

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef Datum Handelspolicy Antagen av Kommunfullmäktige/2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-06-16, 112 Dokumentägare: Chef Tillväxtavdelning/klf Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik Dokumentansvarig:

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 1 2 Handelspolicy för Svedala tätort Svedala är kommunen där man lever ett gott liv. Vi har ett bra läge i Öresundsregionen med

Läs mer

Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15

Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15 Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 5 1.1. Södra infarten... 5 1.2. Mer Dagligvaruhandel vid Maxi-rondellen... 5 1.3. Volymhandeln med sällanköpsvaror... 6 1.4. Shopping

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun Konsekvensanalys Valdemarsvik Sammanfattning Syfte och mål Utredningen ska förse Valdemarsviks kommun med ett material som kan ligga till grund för beslut om etablering

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel 30 Mål Handelsindex för 2010 ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med handelsindex för 2007. Mätmetod Handelsindex i Sveriges kommuner tas årligen

Läs mer

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 HANDELSPOLICY - för Katrineholms kommun Övergripande inriktningsdokument Foto: Hanna Maxstad Godkänd av kommunfullmäktige 2015-08-17, 181 Foto: Hanna Maxstad Beslutshistorik

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO

HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO RAPPORT HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO SLUTRAPPORT 2014-02-12 Uppdrag: Handelsutredning Upplands-Bro Revideringar Titel på rapport: Handelsutredning Upplands-Bro Status: Datum: 2014-02-12 Medverkande Revideringsdatum

Läs mer

Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19. Analys & Strategi 1

Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19. Analys & Strategi 1 Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1 KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230

Läs mer

Luleås framtida handelsplats

Luleås framtida handelsplats Luleås framtida handelsplats Luleå Homecenter I området Notviken som ligger 3 km från centrala Luleå pågår utveckling av handelsområdet Luleå Homecenter för fullt. Luleå Homecenter är både den snabbast

Läs mer

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 FÖRORD Kristianstad är av tradition den centrala handelsstaden i nordöstra Skåne. För att bejaka en positiv stadsutveckling

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Översyn av HANDELSPOLICY FÖR ÖSTERSUND

Översyn av HANDELSPOLICY FÖR ÖSTERSUND Översyn av HANDELSPOLICY FÖR ÖSTERSUND Godkänd av kommunfullmäktige 2007-06-28 Östersunds kommun 2 1. BAKGRUND OCH SAMMANFATTNING En handelspolicy för Östersund antogs av kommunfullmäktige hösten 2004.

Läs mer

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall Marknadspotential och konsekvensanalys 27 februari 2015 Bakgrund 2 I samband med Hudiksvall kommuns arbete med FÖP för Västra hamnen, önskar staden bedöma förutsättningarna

Läs mer

Lars-Hermans frågor. Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? Janne Sandahl Consulting AB

Lars-Hermans frågor. Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? Janne Sandahl Consulting AB Lars-Hermans frågor Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? 2014-03-04 Janne Sandahl 1 Mina plattformar Mitt konsultföretag och dess nätverk KTH En förfärlig

Läs mer

Höör. Handelsutredning Juli 2010

Höör. Handelsutredning Juli 2010 Höör Handelsutredning Juli 2010 NIRAS INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 6 1.1 Höör och dess detaljhandel idag...6 1.2 Konkurrens till detaljhandeln i Höör...7 1. 3 Förändringar i infrastruktur i Höör...7 1.4

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Handelsstrategi Kristianstads kommun. Bromma 2006-03-10. www.nordplanab.se

Handelsstrategi Kristianstads kommun. Bromma 2006-03-10. www.nordplanab.se Handelsstrategi Kristianstads kommun Bromma www.nordplanab.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 1 Effekter på befintlig handel "över natten" av Coop Forum och Bergendalhs:... 1 Effekter på befintlig

Läs mer

Möjlighet att hyra moderna butikslokaler

Möjlighet att hyra moderna butikslokaler Möjlighet att hyra moderna butikslokaler Fastpartner erbjuder nu möjlighet att hyra butikslokaler i Hässelby Gårds centrum. Vi återupplivar centrumet och en ny handelsplats växer fram. Hässelby Gård kommer

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Antal cykelplatser per 1000 m 2 BTA om ej annat anges

Antal cykelplatser per 1000 m 2 BTA om ej annat anges PARKERINGSTAL FÖR CYKEL BOSTÄDER Verksamhet Antal cykelplatser per 1000 m 2 BTA om ej annat anges Flerbostadshus 20 25 1,8 2,3/bostad Särskilda boendeformer Äldreboende 5 10 cpl/1000 kvm BTA 0,3 cpl/boende

Läs mer

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Degerfors i centrum 2008 Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Följande PM syftar till att prognosticera det framtida parkeringsbehovet i Nacka Strand efter att föreslagna förändringar genomförts.

Följande PM syftar till att prognosticera det framtida parkeringsbehovet i Nacka Strand efter att föreslagna förändringar genomförts. 24, rev 2013-07-04 Nacka Strand framtida parkeringsbehov Följande PM syftar till att prognosticera det framtida parkeringsbehovet i Nacka Strand efter att föreslagna förändringar genomförts. Föreslagna

Läs mer

Krafft Konsult AB. Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun

Krafft Konsult AB. Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun Krafft Konsult AB Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun Oktober 2011 Inledning Arbetets uppläggning Ove Krafft Konsult AB genom ekon.dr. Ove Krafft, handelsekonom Marie Krafft och fil.kand.

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Bilparkering Parkering vid bostad Vid beräkning av parkering vid bostäder finns två alternativ. Är antal och typ av lägenheter

Läs mer

Etablering av köpcentrum

Etablering av köpcentrum Etablering av köpcentrum Region Skåne 3 okt 2007, Malmö Steen & Ström Wilner Anderson Hur tänker ni och vad gör ni vid etablering av ett köpcentrum? Presentation Steen&Ström Köpcentrum, ( historia ) definition

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Handelsplats Entré Båstad, 7 000 kvm säljyta

Handelsplats Entré Båstad, 7 000 kvm säljyta Handelsplats Entré Båstad Båstad Nya Båstad Entre Båstad Nya Båstad Entre Båstad Här byggs Nya Båstad, ett samhälle för den medvetna och selektiva familjen samt för invånare som prioriterar bra boende

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUN Detaljhandelsutredning och underlag till förslag till mål och riktlinjer för handelns utveckling inom Södertälje kommun

SÖDERTÄLJE KOMMUN Detaljhandelsutredning och underlag till förslag till mål och riktlinjer för handelns utveckling inom Södertälje kommun SÖDERTÄLJE KOMMUN Detaljhandelsutredning och underlag till förslag till mål och riktlinjer för handelns utveckling inom Södertälje kommun Teknisk rapport 16 juni 2009 Förord Då det snart gått tio år sedan

Läs mer

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening Bildades 2008 Kansli med 10 personer i Stockholm Driver 15-20 parallella utvecklingsprojekt (bebyggelse, mobilitet, system) www.sust.se Citylogistik

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l NOVEMBER 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare David Jansson david.jansson@jonkoping.se Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

HANDELSUTREDNING SALEMS OCH RÖNNINGE CENTRUM

HANDELSUTREDNING SALEMS OCH RÖNNINGE CENTRUM 29-1-16 HANDELSUTREDNING SALEMS OCH RÖNNINGE CENTRUM Structor Projektutveckling AB Industrigatan 2A 112 46 STOCKHOLM Tel. 8-545 556 3 Org nr. 5566 36-37 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 1. BAKGRUND

Läs mer

UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA LMÖ STAD 24 MAJ 2012

UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA LMÖ STAD 24 MAJ 2012 PM UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA MALMÖ LMÖ STAD 24 MAJ 2012 Uppdrag: 232255, Utredning angående handelspolicy - strategisk planering. Titel på rapport: PM - Utredning angående handelspolicy för

Läs mer

Bilaga 3 Handelsutredning Handelsutredning Bålsta centrum

Bilaga 3 Handelsutredning Handelsutredning Bålsta centrum Bilaga 3 Handelsutredning Handelsutredning Bålsta centrum Rapport 8 april 2014 Innehåll 1 Sammanfattning 1 2 Uppdraget 2 3 Arbetsgrupp och erfarenhetsbakgrund 3 4 Definitioner 4 5 Arbetsgång och läsanvisning

Läs mer

Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05

Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05 Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05 Syfte Syftet med uppdraget är att bedöma Kalmar centrums marknadspotential och ta fram en omsättningsprognos samt dimensionera ytbehov för detaljhandel och kommersiell

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd

På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd Handelsutredning 2012 Borås unika historia är stadens framtid. Vi har alltid varit bra på handel. Till och med så bra att Gustav II Adolf år 1621

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003

16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 20 (29) 2015-06-15 Ks 16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003 Som en del i arbetet med att utveckla handeln i Västervik fick samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

Innehåll 2000-02-09 KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Maud Enquist tel 08-550 216 47

Innehåll 2000-02-09 KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Maud Enquist tel 08-550 216 47 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsstaben 2000-02-09 Maud Enquist tel 08-550 216 47 Innehåll Förord 2 Handelns utveckling 3 Allmänt Internationella erfarenheter Varför en kommunal strategi för handelsetableringar?

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka

Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka 1 PM 2015:25 Paulina Soliman Jesper Nordlund 2015-05-04 Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka 1. Bakgrund Diligentia planerar att tillföra 39 hyreslägenheter till befintlig bostadsfastighet

Läs mer

PM - INRE HAMNEN OSKARSHAMN FÖRUTSÄTTNINGAR ATT DRIVA HANDEL OCH BESÖKSNÄRING

PM - INRE HAMNEN OSKARSHAMN FÖRUTSÄTTNINGAR ATT DRIVA HANDEL OCH BESÖKSNÄRING 121218 PM - INRE HAMNEN OSKARSHAMN FÖRUTSÄTTNINGAR ATT DRIVA HANDEL OCH BESÖKSNÄRING INLEDNING Inre hamnen i Oskarshamn skall utvecklas till en attraktiv och citynära del av Oskarshamn. Här planerar man

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se Snabbanalys av handeln i Leksand Rapport September 2013 Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se 1 Definitioner Beklädnadshandel: Konfektion och ekipering, skohandel. BTA: Bruttototalarea,

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT Kungsörs kommun Handelsanalys Förord Syftet med föreliggande rapport är att kartlägga marknadsförhållandena för detaljhandel i Kungsörs kommun och dess omland samt

Läs mer

Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA

Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA PROJEKTKATALOG OKT 2014 INLEDNING 2 I Östergötlands sjöstad finns det möjligheter - och efterfrågan På ett och ett halvt år har Motala fått över 600 nya invånare. De

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Kontor mitt i Huvudsta Centrum. Var med och forma ert kontor från början! Adress Storgatan 60-78

Kontor mitt i Huvudsta Centrum. Var med och forma ert kontor från början! Adress Storgatan 60-78 Storgatan 60-78 Kontor mitt i Huvudsta Centrum. Var med och forma ert kontor från början! Typ Kontor, Övrigt, Utbildning Storlek 426 kvm Adress Storgatan 60-78 Område Solna/Huvudsta Centrum Lokalbeskrivning

Läs mer

Tillväxt Lidköping AB. Lidköping är den naturliga handelsplatsen

Tillväxt Lidköping AB. Lidköping är den naturliga handelsplatsen Lidköping är den naturliga handelsplatsen 1 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Tillgången till bra handel är viktig för invånarnas dagliga liv men också för kommunens samlade attraktivitet. En levande

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

UNITED BY OUR DIFFERENCE. Torp Segelhotellet 2013-06-26

UNITED BY OUR DIFFERENCE. Torp Segelhotellet 2013-06-26 UNITED BY OUR DIFFERENCE trafik pm Torp Segelhotellet 2013-06-26 Medverkande Beställare: Norden Etablering AB Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Göteborg Kontakt: Bo Lindelöf, 010-722 72 49, bo.lindelof@wspgroup.se

Läs mer

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Europeiska unionen Verksamhetsområdets yta: 150 000 kvm Avstånd Landvetter: 26 km Avstånd Centralstationen/City:

Läs mer

BORÅS den historiska handelsstaden

BORÅS den historiska handelsstaden PALLAS BORÅS 01 BORÅS den historiska handelsstaden KV PALL AS omdaning av handeln mitt i Borås stadskärna. 105 000 INVÅNARE BLIR 120 000 (2025). VÄSTSVERIGES NÄST STÖRSTA STAD. POSITIV INPENDLING av 4

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Hej! Bra butiksläge i blicken OKTOBER 2010

Hej! Bra butiksläge i blicken OKTOBER 2010 OKTOBER 2010 0920 23 51 51 galaren.se Hej! Innan man vet ordet av är det höst. Den här hösten har gjort en rejäl rivstart. Först med valet och sedan med nya konjunkturrapporter, en del riktigt positiva.

Läs mer

Julprognos 2011. 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE.

Julprognos 2011. 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Julprognos 2011 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Julhandeln 2011 Vad menas med julhandel? HUI mäter varje månad försäljningsutvecklingen i detaljhandeln. Eftersom

Läs mer

HANDEL I VAXHOLM 2011-2030 Stadsutveckling med fokus på detaljhandel 2011-02-09

HANDEL I VAXHOLM 2011-2030 Stadsutveckling med fokus på detaljhandel 2011-02-09 HANDEL I VAXHOLM 2011-2030 Stadsutveckling med fokus på detaljhandel INNEHÅLL sida Bakgrund Översiktskarta planerat bostadsbyggande Handel i närområdet idag och imorgon Handel i Vaxholms stad idag Handel

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

Q2-rapport 2014. 20 augusti 2014. Per Strömberg, VD Sven Lindskog, CFO

Q2-rapport 2014. 20 augusti 2014. Per Strömberg, VD Sven Lindskog, CFO Q2-rapport 2014 20 augusti 2014 Per Strömberg, VD Sven Lindskog, CFO Fortsatt ökad försäljning och resultat i Q2 Omsättningen ökade med 4,7%. Justerat för valutaförändringar +4,4%. Rörelseresultat exklusive

Läs mer