Lämplighetsbedömning - erfarenheterna av försöksverksamheten vid Linnéuniversitetet

Transkript

1 Lämplighetsbedömning - erfarenheterna av försöksverksamheten vid Linnéuniversitetet Per Gerrevall (per.gerrevall@lnu.se)

2 Förarbetet

3 Förberedelser Två funktioner; - över huvud taget lämplig (behörighetsfunktion) - bäst lämpad (urvalsfunktion) Vad utmärker skickliga lärare? - genomgång av relevant forskning Indikationer på bristande lämplighet? - fokusintervjuer med skolledare och företrädare för personalorganisationerna - genomgång av anmälningsärenden till Lärarnas ansvarsnämnd - genomgång av relevant forskning Per Gerrevall

4 Prövningens innehåll - förmågor som bedöms Skriftlig kommunikativ förmåga Muntlig kommunikativ förmåga Förmåga att ta en ledarroll Interaktiv förmåga Förmåga till självreflektion och motivation inför yrket Per Gerrevall

5 Genomförandet

6 Provens genomförande Webb-test (frivilligt) Lämplighetsprövning på plats i Växjö, juni Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem - Grundlärarprogrammet med inriktning mot 4-6 Bokning av tid (som vid bilbesiktning) En halv dag för genomförandet Per Gerrevall

7 Webb-test (frivilligt)

8 Tre delprov fem aspekter Läs- och skrivtest 1. Inläsning av en artikel om en relevant problematik (40 min) 2. Författande av en egen artikel (50 min): Du är skribent på en tidning för lärarstudenter och har fått i uppdrag att skriva en kort artikel till nästa nummer som har temat Digital teknik och pedagogik. Som underlag har du artikeln Gärna en dator, men först en bra lärare, som du just har läst. Din uppgift är att sammanfatta tre av de skäl som Grönlund anför till varför det kan vara problematiskt med digital teknik i skolan. Grönlund föreslår också lösningar på problemen. Du ska presentera tre av de möjliga lösningarna som anges i artikeln. Gruppdiskussion (ca. 15 min) 4 sökande med uppgiften att diskutera innehållet i artikeln och försöka komma fram till en gemensam ståndpunkt. Enskild intervju (ca. 15 min) 1. Uppföljning av gruppdiskussionen 2. Frågor om motiv för yrkesval, syn på skolan och läraryrket samt erfarenheter av vikt för yrket. Per Gerrevall

9 Bedömning Skriftlig kommunikativ förmåga - har bedömts av fyra kolleger vid svenskinstitutionen Övriga förmågor - har bedömts av 2-3 personer (lärare inom lärarutbildningen, yrkesverksamma lärare, skolledare) - gruppkonstellationerna har förändrats från dag till dag - bedömningsunderlag i form av en matris, där 2-3 aspekter av respektive förmåga finns beskrivna i fyra kvalitativa nivåer Bedömingens utfall - fem förmågor x 1-4 poäng ger maximalt 20 poäng - ännu icke lämplig om tre eller fler förmågor underkänts (poängvärde 1) - ett merittillägg om 10 % till övriga antagningsmeriter Genomgång av kritiska fall med projektledningen och övriga bedömare Per Gerrevall

10 Underlag Bedömningsresultat (168 sökande) Enkät till sökande i samband med prövningen (167 svarande) Enkät till sökande som ej deltagit i lämplighetsbedömningen (115 av 366, dvs 31 %) Uppföljningsenkät till bedömare Validitets- och reliabilitetskontroll (pågår) Per Gerrevall

11 Utfall

12 Per Gerrevall

13 Per Gerrevall

14 Per Gerrevall

15 Per Gerrevall

16 Per Gerrevall

17 Per Gerrevall

18 Per Gerrevall

19 Per Gerrevall

20 Per Gerrevall

21 Per Gerrevall

22 Per Gerrevall

23 Per Gerrevall

24 Per Gerrevall

25 Per Gerrevall

26 Mätmodell Per Gerrevall

27 Samband mellan förmågorna Skriftlig kommunikativ förmåga Muntlig kommunikativ förmåga Förmåga att ta ledarroll Interaktiv förmåga Förmåga till självreflektion och motivation Skriftlig kommunikativ förmåga 1 0,17 0,17 0,09 0,12 Muntlig kommunikativ förmåga 0,17 1 0,73 0,74 0,61 Förmåga att ta ledarroll 0,17 0,73 1 0,70 0,54 Interaktiv förmåga 0,09 0,74 0,70 1 0,58 Förmåga till självreflektion och motivation 0,12 0,61 0,54 0,58 1 Cronbach s alpha - samtliga variabler: 0,79 - ej skriftlig förmåga: 0,88 Per Gerrevall

28 Preliminära slutsatser

29 Slutsatser från utprövningen Innehållslig avgränsning och operationalisering uppfattas legitim (face-validity). Den form som tillämpats uppfattas av sökande som relevant och krävande. Webbtestet har upplevts positivt av samtliga som prövat det. Provet har genererat underlag (diskriminerat) för såväl behörighets- som urvalsfunktionerna. Svårigheter med sökande som har svårigheter att förstå svenska språket. Svårigheter att bedöma sökande som av olika skäl brister i kommunikationen. Den interna konsistensen mellan provets olika delar god. Samband mellan det skriftliga delprovet och övriga delar lägre. Provet har upplevts erbjuda likvärdiga förutsättningar för de sökande. Provet har administrativt fungerat mycket väl. Problem dock med sökande som anmält sig utan att komma till prövningen. Per Gerrevall

30 Slutsatser från utprövningen God överensstämmelse mellan olika bedömares insatser. Rekrytering och utbildning av bedömare har fungerat mycket väl Medverkan innebär också kompetensutveckling Genomförandet kostsamt - särskilt när sökande inte dyker upp. Provets prediktiva validitet kommer att bli svår att fastställa. Sannolikt sker en självselektion inför lämplighetsbedömningen De flesta som genomgått prövningen har valt en lärarutbildning (79 %) Per Gerrevall

31 Att diskutera Språkförmågans betydelse, förhållandet mellan skriftlig och muntlig kommunikativ förmåga Självselektionen Svårigheterna att fastställa prediktiv validitet Den långsiktiga uppföljningen Administrativa rutiner Kostnader - rimlighet, effektivisering Förhållandet mellan en webbaserad prövning och prövning på plats Alternativa modeller; - obligatoriskt webbtest som föregår antagningsprocedur - förstärkt inledande VFU - krav på förpraktik Per Gerrevall

32 Vad händer nu? Rapporter från Linnéuniversitetet och Jönköping University till Universitets- och Högskolerådet Rapport från Universitets- och Högskolerådet till regeringen i maj. Ev förslag från regeringen inför ställningstagande i Sveriges riksdag. Per Gerrevall

33 Slut