Lägesbeskrivning beträffande försöksverksamheten med lämplig- hetsbedömning. till lärar- och förskollärarutbildningen vid Linnéuniversitetet

Transkript

1 PM Lägesbeskrivning beträffande försöksverksamheten med lämplig- hetsbedömning I samband med antagningen till lärar och förskollärarutbildningen vid Linnéuniversitetet Per Gerrevall och Lars Fonseca

2 Lägesbeskrivning ( ) beträffande försöksverksamheten med lämplighetsbedömning I samband med antagningen till lärar och förskollärarutbildningen vid Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet är ett av två lärosäten som deltar i den försöksverksamhet med lämp- lighetsbedömning i samband med antagning till lärar och förskollärarutbildningen, som initierats av utbildningsdepartementet och som Universitets och Högskolerådet (UHR) ytterst ansvarar för. Högskolan i Jönköping är det andra lärosätet. Beslutet om vilka lä- rosäten som skulle få delta i försöksverksamheten fattades av UHR , och ini- tialt var det tre lärosäten som utsågs: förutom Linnéuniversitet (Lnu) även Högskolan i Jönköping (HJ) och Karlstads universitet (KU). KU drog sig ur försöksverksamheten som därefter genomförs vid två lärosäten. Försöksverksamheten genomförs under , då UHR den 3 maj 2018 ska redovisa utfallet av uppdraget till regeringen. I det följande beskrivs den genomförda och planerade verksamheten vid Linnéuniversi- tetet. A. Planering av formerna för en lämplighetsprövning En inventering har genomförts av former för och erfarenheter av lämplighets- prövning i samband med antagning till lärarutbildning i andra länder. En inventering har även gjorts av former för och erfarenheter av lämplighets- prövning i samband med antagning till andra professionsutbildningar i Sverige. En lokal organisation har formerats för att ansvara för och praktiskt genomföra försöksverksamheten. Organisationen utgörs av en extern projektledare, en ope- rativ projektledare, en styrgrupp för verksamheten, provansvariga för de olika inslag som planeras i själva prövningen samt programansvariga för prövningen inom respektive utbildningsprogram. I slutet av 2014 rekryterades programansvariga med ett första uppdrag att rekrytera erfarna bedömare både från fältet och från lärarutbildningarna vid Linnéuniversitetet. Rekryteringsprocessen gick bra och i slutet av januari månad hade sammanlagt 19 bedömare rekryterats. Samtliga bedömare har lång erfarenhet från praktiskt arbete inom respektive verksamhetsfält, dvs. förskola, grundskola och gymnasieskola. Antalet bedömare beräknas räcka till även för testomgång 3 i september-oktober 2015, då nyantaga studenter skall genomgå lämplighetstesterna. Under våren fördes diskussioner med berörda programråd i syfte att tidigt för- ankra projektet brett i organisationen. Arbetet med att identifiera vilka kvaliteter som ska prövas i en lämplighetsbe- dömning har baserats på flera inslag. En undersökning har gjorts av erfarenhet- erna av bedömning av studerande inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Denna undersökning har syftat till att utröna både hur många studenter som fak 2

3 tiskt blir underkända under sin verksamhetsförlagda utbildning och vad som framstår som kritiska kompetensområden när lärares lämplighet ifrågasätts. Dessa undersökningar har utgjorts av dels en enkätundersökning ställd till an- svariga vid landets lärarutbildningar (Gardesten & Hegender, 2015), dels en undersökning av ett antal underkända studenter vid ett lärosäte, där handledare och examinatorer intervjuats (Lindqvist & Nordänger, 2015). En undersökning har också gjorts av erfarenheterna av fall i skolverksamheten då lärares lämplighet ifrågasatts. Denna undersökning har inneburit en genom- lysning av de fall, då lärares legitimation ifrågasatts och som gått vidare till Lä- rarnas ansvarsnämnd. Förutom en genomgång av den dokumentation som före- ligger har intervjuer genomförts med ansvariga för nämnden. Den har vidare in- neburit samtal med skolchefer och företrädare för lärarnas personalorganisat- ioner, vilka involveras i de fall då lärares lämplighet ifrågasätts (Gerrevall & Lin- nér, under publicering). Dessa undersökningar har tillsammans med de inventeringar som gjorts av lämp- lighetsbedömning i andra länder och i andra utbildningar lett till att de innehålls- liga grunderna för den prövning som ska genomföras har formerats. De fyra ut- valda förmågorna utgörs av: 1) kommunikativ förmåga, 2) förmåga att träda fram, 3) förmåga att se andra och 4) förmåga att se sig själv (se bilaga 1). Formerna för lämplighetsprövningen har diskuterats fram. Prövningens olika de- lar beskrivs närmare under punkten B nedan. B. Lämplighetsprövningens utformning 1. Webbaserad prövning (frivillig) En Webbaserad enkät håller på att konstrueras och utprövas: Temat för en- käten är: Är lärarprofessionen verkligen något för mig och är jag något för lä- rarprofessionen? Ett antal vinjetter som, i bild och ljud, illustrerar olika centrala innehållsom- råden i yrket hämtade ur lärares arbetsliv presenteras. Den sökande får för var och en av vinjetterna ta ställning till i vad mån man upplever att man har förutsättningar för och intressen av att arbeta med dessa områden. Enkäten ska vara både informerande och ge den sökande möjligheten att pröva om den egna fallenheten rimmar med lärar eller förskolläraryrket. Test av språklig förmåga Ett flervalsprov har utvecklats, som ska svara mot de behörighetskrav i svenska som gäller till lärarutbildningen. Avsikten med provet är att den som funderar på att söka till lärarutbildningen ska få en bild av vilken språklig kompetens som krävs. 3

4 2. Prövning på plats (obligatorisk) Lämplighetsprövningen som genomförs vid Linnéuniversitetet görs av alla som angett Lnu som sitt första alternativ. Prövningen genomförs av dem, som när en genomgång av studiemeriterna gjorts, befunnits vara behöriga till ut- bildningen. Prövningen har två syften. Den ska både kunna ligga till grund för urval och pröva den sökandes behörighet (lämplighet) för läraryrket. Urvals- funktionen innebär att resultaten på lämplighetsproven tillsammans med be- tyg från behörighetsgivande utbildning eller resultat från högskoleprovet ska ligga till grund för urvalet. Behörighetsprövningen innebär att den som vid provtillfället inte befunnits uppfylla kraven på lämplighet, inte bedöms vara behörig till utbildningen. Prövningen består av tre delar: en skriftlig del, en gruppinteraktion och en individuell intervju. De olika uppgifterna beskrivs närmare i det följande. a. Skriftlig uppgift (60 min) Uppgiften innebär att skriftligt sammanfatta och värdera det innehåll som presenterats i de artiklar som presenterats inför gruppövningen samt sam- manfatta den diskussion som förts i gruppen. b. Gruppinteraktion (1520 min) En gruppuppgift baserad på ett pedagogiskt dilemma beskrivet i en eller ett par artiklar. Inför prövningen ges den sökande tid att läsa in det artikel- material som prövningen baseras på. Därefter presenteras ett par utmanande frågeställningar, där uppgiften är att man i gruppen ska diskutera frågeställ- ningarna och försöka komma fram till ett gemensamt ställningstagande. Gruppdiskussionen observeras. c. Personliga intervjuer (1520 min) Personliga intervjuer genomförs med var och en av de sökande individuellt. Vid intervjuerna behandlas följande områden: reflektion över gruppuppgiften och det egna agerandet i gruppen motiv för yrkesval syn på skola och på lärar eller förskolläraryrket egna erfarenheter av vikt för utbildningen och yrket egna kvaliteter av vikt för utbildningen och yrket 3. Bedömning De olika delproven bedöms på följande sätt. De variabler som ska bedömas finns förtecknade i bilaga 2. Den skriftliga prövningen innefattar bedömning av den kommunikativa förmågan och av de behörighetskrav i svenska som gäller till lärarutbildningen. Gällande innehållet i gruppinteraktionen och i den enskilda intervjun bedömas varje variabel utifrån en fyrgradig skala, där den första nivån ska utgöra en indikation på att den sökande ännu inte är lämplig. Godtagbara kvaliteter beskrivs på nivå 24. Det återstår att vikta vil- ken betydelse respektive variabel har samt att säkerställa att de kvaliteter som bedöms inte överlappar varandra, så till vida att det interna sambandet mellan variablerna är alltför stort. Det återstår vidare att pröva vilken vikt 4

5 som ska tillmätas resultaten från lämplighetsproven i förhållande till betyg el- ler resultat från Högskoleprov. C. Försök med lämplighetsprövningen under våren 2015 Under våren har lämplighetsproven utprövats på två grupper studerande inom lärarut- bildningens första år. Totalt har 25 studenter deltagit i de två prövningar som genom- förts. De har genomgått det skriftliga webbtestet samt de två delprov som innebär delta- gande i en gruppinteraktion och en personlig intervju. Parallellt med utprövningen av testinstrument har de rekryterade bedömarna utbildats och tränats under testomgång- arna. Såväl studenter som bedömare har diskuterat sina upplevelser av prövningarna och delgivit projektgruppen dessa. Erfarenheterna av denna utprövning är att formen för prövningen uppfatt- tas vara relevant, medan resultatet av densamma visat sig ge alltför liten variation. I stort sett samtliga har presterat på nivå 3 och 4 i en fyrgradig skala. En möjlig förklaring är att de under sina studier lärt sig ett sätt att tala om pedagogiska frågor som tillämpats vid prövningen. Det kan vidare vara så att de som anmält sig frivilligt till att delta också upplevt sig vara lämpliga för yrket. Vid de jämförelser som gjorts mellan de bedömargrupper som deltagit i utprövningen, har relativt små skillnader i medelvärden noterats. Underlaget är emel- lertid för litet för att man ska kunna göra några ordentliga beräkningar beträffande in- terbedömarreliabilitet. Utprövningen har lett till att bedömningsunderlagen förfinats. D. Framtagandet av ett utbildningsmaterial för bedömare De bedömningsunderlag som kommer att användas blir oerhört betydelsefulla. De ska å ena sidan baseras på variabler som är tillräckligt distinkta och därmed möjliga att sär- skilja och å andra sidan kunna beskrivas i kvalitativa nivåer, så att en tydlig variation kan erhållas. Det måste också säkerställas att dessa bedömningsunderlag förstås och används av de bedömare som involveras på ett likvärdigt sätt. Det får inte finnas något utrymme för personligt godtycke när bedömningarna väl ska göras. De beskrivningar som görs av vad som vid bedömningen kommer att betraktas som icke lämplig är särskilt betydelsefulla. Vi kan konstatera att de kvaliteter som fallerar när lärares lämplighet blir ifrågasatt i yrkeslivet i många avseenden är sådana som är mycket svåra eller rent av omöjliga att komma åt vid en lämplighetsprövning. Exempel- vis har de fall som lett fram till att lärare blivit av med sin legitimation eller varnats handlat om barnpornografibrott, sexuella kränkningar eller fysiska överträdelser till följd av långvariga provokationer eller mycket specifika omständigheter. Den som vill bli antagen till en lärarutbildning kan förmodas undanhålla sådana omständigheter som skulle kunna leda till att man riskerar att bli bedömd som icke lämplig. Däremot krävs att de kvaliteter som nu kommer att bedömas är tillräckligt tydligt be- skrivna, så att både ickelämplighet kan identifieras och att en tydlig åtskillnad kan gö- ras mellan de olika nivåerna i bedömningsskalan som används. För att åstadkomma en tydlighet för de bedömare som kommer att involveras, har olika nivåer av de kvaliteter som bedöms gestaltats i rollspel av gymnasieungdomar hämtade från det estetiska pro 5

6 grammets teaterinriktning. Ett antal ungdomar har fått agera sökande med instruktion- er att gestalta sökande av olika karaktär både i gruppsituationen och i individuella in- tervjuer. Gestaltningarna har dokumenterats via film, och ska redigeras ned till ett ut- bildningsmaterial som kommer att användas inför de försök som genomförs hösttermi- nen Det filmade materialet erbjuder således dels ett tredje tillfälle för de rekryte- rade bedömarna att träna bedömning dels ett underlag som ska kunna användas för att utbilda nya bedömare som rekryteras. Då allt material som utvecklats och som kommer att användas vid själva bedömningen också kan förväntas bli offentligt kommer vi att använda det utvecklade materialet end- ast som ett utbildningsmaterial. Bedömningskriterierna kommer att utgöras av kortare skriftliga beskrivningar. Utbildningsmaterialet kommer att vara tillgängligt för bedö- mare via webbplattformen MyMoodle och endast kunna användas internt. E. Försök med lämplighetsprövningen under hösten 2015 Inför höstterminen 2015 planeras följande utprövning. 1. Genomförande av lämplighetsprov Lämplighetsprov genomförs av samtliga antagna och registrerade studenter hösttermi- nen 2015 till förskollärar och grundlärarprogrammen vid campus Kalmar samt de till båda campus antagna till Ämneslärarprogrammet med ingångsämnen historia och idrott och hälsa. De prövningar som genomförs är utan reell betydelse för antagningen och ska kunna användas som ett innehåll i studenternas utbildning. Det innebär att totalt ca 120 nyantagna studenter kommer att genomgå lämplighetsproven (32 förskol, 54 grund, 32 ämneslärare). Eventuellt kan gruppen komma att utvidgas med studerande antagna till förskollärarprogrammet i Växjö. Lämplighetsproven genomförs under autentiska former under sammanlagt sex dagar i september och oktober. Vid prövningarna tjänst- gör de utbildade bedömare som tillsammans och enskilt tränat bedömning vid tre till- fällen under våren/sommaren Uppföljning av utprövningen De studerandes resultat från lämplighetsproven dokumenteras och sammanställs. De studerande får också fylla i en enkät som behandlar såväl vissa bakgrundsfaktorer som deras upplevelser av lämplighetsproven. De variabler som dokumenteras finns förteck- nade i bilaga 3, där samtliga variabler som ska ingå i en kommande utvärdering redovi- sas. Deltagande bedömare får också svara på en enkät, som gäller deras upple- velser av lämplighetsproven. Efter de första och andra studieåren görs en resultatuppföljning för de stu- derande som deltagit i utprövningen HT15. De studerandes studieresultat, främst med avseende på verksamhetsförlagd utbildning, dokumenteras. För studerande inom äm- neslärarprogrammet, där det inte ingår någon VFU under första studieåret, får denna uppföljning göras först efter år två i utbildningen. Inför prövningarna HT15 har kontakt tagits med Linnéuniversitetets sam- ordnare för studenter med funktionshinder. Individuella samtal har hållits med studen 6

7 ter med olika funktionshinder i syfte att kunna förekomma eventuella orättvisa förut- sättningar att kunna prestera i prövningarna. 3. Precisering av lämplighetsproven inför skarp användning På grundval av resultaten från den utprövning som gjorts ht 2015 ska underlaget till den prövning som ska genomföras inför antagningen till ht 2016 preciseras. Det innebär att värdera kvaliteten i den prövning som gjorts ht 2015 utifrån psykometriska grunder. Förhållandet mellan de olika variabler som prövats ska kontrolleras (validitet och relia- bilitet) liksom överensstämmelsen mellan olika bedömare som deltagit (interbedömar- reliabilitet). Den prognostiska validiteten blir svår att bedöma, då underlaget för detta bara härrör sig till ett studieårs verksamhet. Nödvändiga preciseringar av såväl provens utformning som de bedömningsunderlag som används ska därefter göras. Den interna vikt som olika delprov tillmäts ska bestämmas på grundval av resultaten från 2015 års utprövning. I viktningen ingår också att beräkna grunderna för hur de variabler som prövas i två eller flera prov ska bedömas. F. Försök med lämplighetsprövningen vid antagningen till ht 2016 Inför antagningen till höstterminen 2016 genomförs lämplighetsbedömning av samtliga förstahandssökande till förskollärarprogrammets heltidsutbildningar. Denna gång ska provresultaten användas skarpt och få betydelse för såväl behörighetsbedömning som urval till utbildningen. Det kommer att innebära att prövningen omfattar ca 400 sö- kande, om söktrycket är ungefär likartat med nuvarande förhållanden. Lämplighetsproven kommer då att genomföras parallellt vid campus Kal- mar och campus Växjö. Utformningen av lämplighetsproven som ska användas skarpt ska preciseras efter det att erfarenheterna har värderats utifrån 2015 års utprövning. G. Identifierade (större) utmaningar Projektet står i nuläget inför flera utmaningar av större betydelse, där vi nedan listar några. Att kunna säkra kvalitet i testinstrument, bedömningar och processer kring lämplighetsprövningarna (se punkt E3 ovan). Att kunna hantera logistik och bemanning vid prövningar i skarpt läge. Av antagningsadministrativa skäl behöver prövningarna hållas kring midsommar med eventuella svårigheter för tillresande studenter och semesterplanerande bedömare. Om prövningar av 375 sökande studenter genomförs av grupper om tre bedömare/grupp beräknas bemanningsbehovet vara 15 bedömare som arbe tar tio heldagar var. Att balanserat kunna informera om att prövningarna innebär dels en urvals och lämplighetsprövning till nytta för skola och förskola dels parallellt en möjlighet för den enskilda sökande att få stöd i att reflektera över ett viktigt väg 7

8 val. Att skapa beredskap för hur eventuella överklaganden av provresultaten kan och ska hanteras. Att klargöra vilka former av bristande lämplighet som är möjliga att identifiera genom lämplighetsprov som genomförs under en dag. Flera av de problem som senare kan uppstå i yrket kan svårligen upptäckas under en dags prövning. Ett näraliggande problem är den tendens som föreligger i form av att sökande i sam- band med en provsituation kan förväntas ge en förskönande bild av sin egen kompetens och fallenhet för yrket. En viktig fråga för uppföljningen är att se i vad mån prövningen på något syste- matiskt sätt missgynnar vissa sökandekategorier. Det gäller exempelvis sökande med annan etnisk bakgrund eller sökande med andra modersmål. 8

9 BILAGA 1. Försöksverksamheten-med-lämplighetsprov-5-variabelöversikt Kommunikativ-förmåga-5-att-kunna-göra-sig-förstådd Kommunikativ-förmåga-5-att-förstå Förmåga-att-se-andra Förmåga-att-träda-fram Förmåga-att-se-sig-själv-och-sammanhanget Skriftligt-prov "se"innehållsliga"samband"(fråga"1) x x "identifiera"en"övergripande"huvudtanke"(fråga"2) x x "identifiera"ett"underliggande"antagande"(fråga"3) x x "hantera"en"negerande"fråga"(fråga"4) x "identifiera"språkhandlingar"(fråga"5) x "beskriva"ett"centralt"innehåll x x Gruppuppgift "sammanfatta x x "egna"bidrag"i"diskussionen x x x x "lyhördhet"i"diskussionen x x Individuell-intervju "reflektion"över"gruppuppgift x x x x "motiv"för"yrkesval x x x "syn"på"skola"och"läraryrket x x x x "egna"erfarenheter"av"vikt x x x "egna"kvaliteter x x x 9