Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan

Transkript

1 Gnosjö kommun Ekonomisk 3-årsplan Antagen av fullmäktige

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Höstpropositionen... 3 Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 5 Vision och inriktningsmål... 5 Vision... 5 Inriktningsmål... 5 Finansiella mål... 6 Redovisningslagen... 7 Budgetarbetet... 8 Driftbudget... 8 Justering av ramar beslutade av KF i juni 2012 avseende 2013 samt justeringarnas konsekvenser på 2014 och Skattesats Jämförelse skattesats i Jönköpings läns kommuner Taxering per församling Befolkning Kommunens finansiella utveckling Jämförelse med andra kommuner Den finansiella profilens utveckling mellan 2009 och Resultatbudget Balansbudget

3 Inledning Enligt kommunallagen 8 kap 5 skall budgeten innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år och där budgetåret skall vara periodens första år. Syftet med en långtidsplan är att få en överblick över den framtida utvecklingen för att åstadkomma bättre styrmöjligheter och därmed en möjlighet att anpassa verksamheterna efter de behov och resurser som finns. Ramarna för kommunens verksamheter för 2013 togs i juni. Senare skatteprognos visar på lägre skatteintäkter, dels beroende på vikande befolkningsunderlag, dels på det allmänt instabila läget i omvärlden. Höstpropositionen Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen (Nedan följer ett utdrag från cirkulär 12:44 från Sveriges kommuner och Landsting) Dämpad internationell konjunktur I spåren av eurokrisen har den globala tillväxten bromsat in. Det kommer att ta tid innan en stabil lösning på de statsfinansiella problemen i euroområdet kommer på plats. På presskonferensen sade Anders Borg att Euroländerna har kommit långt i att stärka de offentliga finanserna. Valutafonden och Kommissionen räknar med måttliga 2 3 procents underskott de kommande åren. I Italien, Grekland och Spanien kan det dock komma nya orosvågor och vare sig USA eller Kina har så stark ekonomi att de för närvarande kan fungera som särskilt starka draglok. Borg nämnde vidare att ECB, Federal Reserve, och Bank of Japan har genomfört flera stimulanspaket, men att det saknas långsiktiga lösningar. Skulden i Europa ser ut att stabiliseras kring 90 procent, men troligen har Grekland inte infört nödvändiga åtgärder. I Spanien beräknas ett underskott i det offentliga finansiella sparandet på ca 5 procent nästa år och de har fått någorlunda kontroll över sin ekonomi. Banksystemet i Spanien har dock fortfarande problem. Man har haft höga löneökningar och låg produktivitet i många europeiska länder och det tar lång tid att växa sig ur denna situation, vilket gör att Europa även på lite längre sikt kommer att fortsätta ha låg tillväxt. Fortsättningsvis måste en expansiv politik bedrivas, för att stimulera Europas ekonomi. Svensk ekonomi visar god motståndskraft Svensk ekonomi har visat god motståndskraft det första halvåret En fortsatt finansiell oro och en svag internationell konjunktur dämpar dock den svenska tillväxten 2012 och Enligt Anders Borg har Sverige bland de starkaste offentliga finanserna i Europa, och är ett av länderna med lägst offentliga skulder. Tack vare den säkerhetsmarginal som finns i de offentliga finanserna, törs därför regeringen lägga en framtidsorienterad budget för att på lång sikt försöka stärka investeringsviljan. De gör bedömningen att det finns tre saker som stärker investeringarna; forskning, infrastruktur och lägre bolagsskatter. Detta är viktigt för framöver kan en tilltagande internationell konkurrens väntas. 3

4 Förra året var BNP-tillväxten 3,9 procent och i år väntas den bli 1,6 procent. Huvudorsaken till att ekonomin bromsar in i år är osäkerheten kring världsekonomin och att det saknas långsiktigt hållbara lösningar på skuldkrisen i euroområdet. Denna osäkerhet minskar hushållens och företagens vilja att konsumera och investera samtidigt som efterfrågan på svenska exportprodukter minskar. Nästa år väntas ekonomin vända upp igen och BNPtillväxten ökar med 2,7 procent, en något högre tillväxt än vad regeringen trodde i den förra prognosen (som presenterades i den ekonomiska vårpropositionen). De följande åren väntas ekonomin växa i god takt och tillväxten öka med i genomsnitt 3,4 procent per år I jämförelse med många andra EU-länder har Sverige dock haft god motståndskraft mot krisen. Det låga resursutnyttjandet, den starka kronan och enhetsarbetskostnadernas måttliga utvecklingstakt bidrar till en låg inflation de närmaste åren, vilket leder till att Riksbanken för en expansiv penningpolitik. När osäkerheten lagt sig, och den internationella konjunkturen tar fart, växer svensk ekonomi återigen i god takt Sysselsättningen ökar starkt, samtidigt som arbetslösheten sjunker till drygt 5 procent. Det råder dock stor osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen. Sammantaget bedöms riskerna för en svarare utveckling dominera. Framför allt finns det en risk för att konjunkturnedgången i Europa förvärras ytterligare. Det kommunala skatteunderlaget Regeringen förutser en skatteunderlagstillväxt på drygt 27 procent åren Störst bidrag kommer från lönehöjningar, växande sysselsättning och pensionsinkomster. Regeringens prognos visar en ökning för perioden som är nästan två procentenheter mer än enligt förbundets prognos från augusti. Skillnaderna förklaras av att regeringen räknar med en starkare ekonomisk tillväxt de närmaste åren, med mer gynnsam utveckling på arbetsmarknaden och större löneökningar som följd. Den största skillnaden i utvecklingstakt mellan de båda prognoserna föreligger för åren 2013 och Dessa år beror differensen till helt övervägande del på att regeringen räknar med större sysselsättningsökning och högre lönehöjningar i regeringens prognos. Även år 2015 prognostiserar regeringen större ökning av skatteunderlaget än förbundet, till följd av större ökning av pensionsinkomsterna och mindre grundavdragsökning. Endast regleringar, inga tillskott I Budgetpropositionen för 2013 föreslår regeringen inga generella tillskott till anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det innebär en oförändrad nivå på anslaget med undantag för enstaka regleringar enligt finansieringsprincipen eller för minskningar av skatteunderlag till följd av andra förslag från regeringen. En kort sammanfattning av de viktigaste förslagen: Under 2013 läggs inte sparbetinget för GY 11 ut på kommunernas gymnasieskolor, vilket innebär att verksamheten inte behöver spara 895 mkr som sparbetinget var för nästa år. 40 mkr avsätts till utökad målgrupp för samhällsorientering för nyanlända utanför flyktingmottagandet. 4

5 65 mkr avsätts för stärkt städ och skydd för barn och unga, den s k Barnskyddsutredningen Skattesänkning till pensionärerna kompenseras med 717 mkr. Sänkning kommunal fastighetsavgift för hyreshusenheter från 1 januari 2013 kompenseras med 550 mkr Förslag om införande av kommunala resultatutjämningsreserver. Ekonomi- och verksamhetsstyrning Gnosjö kommuns budgetprocess har sin utgångspunkt utifrån det av kommunfullmäktige antagna strategiska styrdokumentet. Processen innebär framtagande av vision och inriktningsmål. Verksamheterna skall sedan ta fram mätbara verksamhetsmål vilka har en koppling till fullmäktiges inriktningsmål. Väl förankrade verksamhetsmål i kombination med ekonomiska ramar ger bättre förutsättningar för att förebygga ekonomisk obalans. Vision och inriktningsmål Vision Gnosjö möjligheternas anda Inriktningsmål Inriktningsmålen delas in under fyra perspektiv: ekonomi, personal, brukare/invånare och verksamhet. Ekonomi att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande där befintlig kompetens tas tillvara Personal att vara en attraktiv arbetsgivare Brukare/invånare att välkomna alla till en attraktiv kommun att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för alla barnfamiljer att verka för ökad brukarmedverkan 5

6 att inspirera till nya näringsgrenar och arbeta för en väl utbyggd infrastruktur att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor att förbättra dialogen med kommuninvånarna att arbeta för ökad inflyttning till kommunen Verksamhet att värna om och utveckla det livslånga lärandet att kommunens kärnverksamheter (skola, vård och omsorg) skall bedrivas med god kvalitet att Gnosjö kommun ska verka för ett rikt kulturliv att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för turister Finansiella mål Det är viktigt att det finns en medveten balans mellan finansiella resurser, verksamhetsvolym och kvalitet och att de finansiella målen står för en långsiktig strategi avseende kommunens finansiella utveckling. Det är utifrån det finansiella läget och de finansiella målen som beslutet skall tas om den totala budgetramen inför Förändring av eget kapital skall vara positiv och med inriktningen att den ska uppgå till lägst 2 % av skatteintäkterna. Förändringen för varje enskilt år beslutas i november i samband med 3 årsplanen Förändringen av eget kapital visar årets resultat. Om årets totala intäkter för kommunen överstiger årets totala kostnader (inkl avskrivningar och extraordinära kostnader) blir förändringen positiv. I företagsekonomiska termer uttrycks förändringen av eget kapital som vinst eller förlust. 2 Soliditeten, inkl den del av pensionsskulden som ligger i balansräkningen bör ligga inom intervallet 50 55%. Dock lägst 50%. Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel, d v s eget kapital. Summa eget kapital ställs i relation till kommunens totala tillgångar. Soliditetsutvecklingen är beroende dels av årets resultat (förändring av eget kapital) och dels av finansieringen av tillgångsförändringar. Om tillgångarna ökar i snabbare takt än det egna kapitalet sjunker soliditeten. För att få oförändrad soliditet eller höjd soliditet måste resultatet förbättras genom ökade intäkter eller minskade kostnader, och/eller att tillgångsökningen begränsas. 6

7 3. Den genomsnittliga likviditeten skall inte överstiga 40 mkr Likviditeten visar kommunens betalningsförmåga på kort sikt. 4. Alla investeringar skall finansieras med egna medel. Nybyggnation undantas 5. Den långfristiga låneskulden skall vara högst 40 mkr år 2020 Att minska kommunens skulder innebär ett ökat handlingsutrymme och lägre finansiella kostnader Soliditeten Soliditeten beskriver hur stor del av kommunens totala tillgångar som har finansierats med Eget Kapital, eller hur stor del av investeringarna som har finansierats med sparade medel. Redovisningslagen En viktig faktor för landets kommuner är den redovisningslag som infördes fr om En av de större punkterna i denna lag är hur pensionsskulden skall redovisas och förvaltas enligt den s k blandmodellen. Denna blandmodell innebär, i motsats till den föregående fonderingsmodellen, att pensionsskuldökningen blir lägre på kort sikt (närmsta 10 åren) för att därefter bli avsevärt högre. Fr om 2005 förstärktes Redovisningslagen med bl a följande punkter: Regelverket runt fullmäktiges budgetbeslut ändras så att budgetbeslutet ej kan laglighetsprövas Om ett underskott uppstår skall det av KF framtagas en särskild åtgärdsplan. Kommunfullmäktige skall anta verksamhetsmål samt finansiella mål. Synnerliga skäl för att tillåta ett underskott blir hårdare. 7

8 I underlaget till lagstiftningen poängteras vikten av ett resultat som skapar en buffert för framtida kostnader, t ex pensionskostnader. Denna ståndpunkt förstärker den ekonomistyrningsmodell som Gnosjö kommun har arbetat efter sedan år 2000 dvs att lägstanivån skall uppnås varje år. Lägstanivån är 2 % av skatteintäkterna så för närvarande lever vi inte upp till detta. Budgetarbetet Respektive förvaltning har erhållit ekonomiska ramar samt utarbetat verksamhetsmål kopplade till kommunfullmäktiges inriktningsmål. Genom inriktningsmålen visar Kommunfullmäktige åt vilket håll verksamheten skall styras inom de ramar som är tillgängliga. Driftbudget Förändrad ram år 2013 i förhållande till 2012 års budget (exkl löneökningar) Ram 2012 justerad Ram 2013 enl beslut KF juni Justering av Ny ram för ram 2013 KS Gemensamt¹ Kansliavdelningen Räddningstjänsten Ekonomiavdelningen Personalavdelningen Tekniska avdelningen Kultur/Fritidsavdeln³ Samhällsbyggn nämnd Barn-och utbildn.utskott Socialutskott Revision Löneöversyn 7 460² Summa Under KS-gemensamt ligger för 2013 en buffert för oförutsedda händelser uppgående till tkr. 2. Delar av 2012 års lönepott är utdelat ursprungligt belopp var tkr. 3:Avdelningen delas 2013, kultur till Bu och fritid till Tekniska Justering av ramar beslutade av KF i juni 2012 avseende 2013 samt justeringarnas konsekvenser på 2014 och Tillkommande kostnader Ökning av ram till Socialutskottet Ökning av ram till Barn- och utbildningsutskottet Höjd medlemsavgift till Regionförbundet

9 Ökning av driftsbidrag till Brottsofferjouren Ökning av driftsbidrag till Gränden Avskrivningar konstgräsplan Ökade intäkter Borgensavgift från Fastighets AB Järnbäraren Skatteväxling KOM HEM Växlingsöverskott Mellankommunal utjämning Netto Kostnadsfria lovbad för ungdomar kostar ca 60 tkr per år och finansieras av överskott i närtrafikens ram. Inflationen för 2013 bedöms vara 1,2 % och löneökningarna för samma år beräknas uppgå till 3,1 %. För 2014 räknas med en inflation på 1,7 % och löneökningarna till 3,5 %.År 2015 beräknas inflationen till 2,4 % och löneökningarna till 3,5 %. Målet för förändring av Eget Kapital är 0 % för Då samtliga tre åren ger ett negativt resultat krävs åtgärder. För 2013 kommer beslut om finansiering att tas januari De följande två åren dvs 2014 och 2015 kommer att tas upp i vårens budgetberedning och där bedömas och ge förslag på sparbeting/vidtagande av strukturella åtgärder. I diagrammet kan man utläsa att skatteintäkterna är högre än nettokostnaderna tom 2012 dock med en mycket liten marginal. För åren 2013, 2014 och 2015 försämras läget och här krävs kraftfulla åtgärder för att få en ekonomi i balans och för att uppnå de resultatkrav som föreslås i detta dokument. Även om omvärlden är osäker och svårförutsägbar vilket innebär att mycket kan hända, både positivt och negativt så kan inte denna avsaknad av strukturella beslut fortsätta. För kommunens framtid behövs tydliga åtgärder som långsiktigt förbättrar ekonomin och gör att kraft istället kan läggas på utvecklings- och framtidsfrågor. 9

10 Skattesats Skattesatsen höjs med 25 öre jämfört med Skatteväxlingen gällande KOMHEM på 34 öre tillkommer, total skattesats 22,39. Jämförelse skattesats i Jönköpings läns kommuner Aneby 20,83 21,33 21,33 21,33 21,33 21,33 21,83 21,83 21,83 21,83 21,83 22,23 21,90 Eksjö 21,33 21,33 21,33 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,57 Gislaved 20,58 20,58 20,58 20,58 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,58 21,58 22,08 21,65 Gnosjö 19,83 20,23 20,23 21,11 21,28 21,28 21,28 21,28 21,28 22,13 22,13 22,13 21,80 Habo 19,51 19,51 19,51 20,01 21,16 21,16 21,16 21,16 21,16 21,66 21,66 21,66 21,33 Jönköping 20,83 20,83 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,48 21,48 21,48 21,15 Mullsjö 20,68 20,68 20,68 21,18 21,18 21,18 21,18 21,98 21,98 21,98 21,98 21,98 21,65 Nässjö 21,18 21,18 21,18 21,18 21,43 21,43 21,43 21,43 21,43 21,78 21,78 21,78 21,45 Sävsjö 20,83 20,83 20,83 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 Tranås 21,20 21,20 21,20 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,22 Vaggeryd 20,33 20,33 20,33 20,33 20,33 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 21,00 Vetlanda 20,93 20,93 21,18 21,18 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 21,70 21,50 21,17 Värnamo 21,33 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 20,75 Län, ovägt 20,72 20,77 20,81 21,08 21,27 21,31 21,34 21,41 21,41 21,61 21,62 21,68 21,40 Län, vägt 20,85 20,84 20,95 21,08 21,21 21,23 21,24 21,25 21,25 21,52 21,53 21,57 21,26 Lägsta 19,51 19,51 19,51 20,01 20,33 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,75 Högsta 21,33 21,33 21,33 21,90 21,90 21,90 21,90 21,98 21,98 22,13 22,13 22,13 21,90 Medel, riket, vägt 20,57 20,57 20,53 20,70 20,80 20,84 20,83 20,78 20,71 20,72 20,74 20,73 20,59 Upplysningar: Skatteväxling med Jönköpings läns landsting 2012 med -33öre. Taxering per församling Församling Kommun Landsting Församling Kyrklig samf.het Stiftssamf. het Totalt Förändring Källeryd 22,39 10,66 0,0 1,62 0,05 34,72 0,00 Åsenhöga 22,39 10,66 0,0 1,62 0,05 34,72 0,00 Kävsjö 22,39 10,66 0,0 1,62 0,05 34,72 0,00 Kulltorp 22,39 10,66 0,0 1,56 0,05 34,66-0,01 Gnosjö 22,39 10,66 1,23 0,0 0,05 34,33 0,00 Befolkning Befolkningsutvecklingen är en av de grundläggande faktorerna i kommunens planering. Gnosjö kommun har sedan toppnoteringen 1998 haft en vikande befolkningstrend vilken 10

11 glädjande nog har bröts under 2007 och För 2009 gick dock utvecklingen åt fel håll med en kraftig minskning medan det 2010 var en blygsam uppgång. Resultaten för 2011 och 2012 är starkt nedåtgående. Skatteprognosen är för samtliga åren i perioden beräknad på invånare. År Invånare Förändring ¹ -45 Prognos Utfall slutet av oktober 2012 Kommunens finansiella utveckling Jämförelse med andra kommuner Diagrammen nedan ger en uppfattning om hur Gnosjö kommun har utvecklats i jämförelse med övriga kommuner i Jönköpings län. Jämförelsen är gjord av KommunForskning i Västsverige, KFI. Gnosjö kommun i förhållande till Jönköpings län Den finansiella profilens utveckling mellan 2009 och 2011 Gnosjö har i profilen under perioden förbättrat poängen för samtliga fyra perspektiv, nämligen för kontroll, riskförhållande samt kort- och långsiktig handlingsberedskap. Förklaringen till 11

12 detta var att poängen för nyckeltalen budgetföljsamhet, genomsnittligt resultat under de tre senaste åren och skattesats förbättrades under perioden. Mot skall ställas att poängen för skattefinansieringsgrad av investeringarna försvagades något. Gnosjös finansiella utveckling har alltså under den studerade treårsperioden resulterat i en förbättrad finansiell profil. Detta innebär att utifrån profilen, jämfört med snittet i länet, hade Gnosjö vid utgången av 2011 ett starkare finansiellt utgångsläge jämfört med Det goda resultatet som Gnosjö har uppvisat under de senaste åren bör behållas för att möta bland annat en ökad investeringsvolym de närmaste åren. Många kommuner står inför stora investeringar de närmaste åren. De större investeringar som gjordes under och talen i infrastruktur och lokaler måste nu refinansieras. Dessutom måste många fastigheter och anläggningar anpassas till nya driftsmetoder som utvecklats för att bedriva verksamheten effektivt. Ekonomiavdelningen Gunilla Folkesson Ekonomichef 12

13 Resultatbudget Budgetår Prognos Verksamhetens nettoramar Utbetalda pensioner Kompl.pensioner (KP) Pensionsskuldsförändring Kapitalkostnader som är med i ram Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Pensionsskuldsränta Förändring av Eget Kapital Finansieringsbudget Budgetår Prognos Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- o nedskrivningar Justering för övr ej likvidpåv poster Ökning/minskning kortfr fordringar Ökning/minskning av förråd Ökning/minskning kortfr skulder Medel från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Inköp av materiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån, ökning av avsättningar Amortering av skuld, minskning av avsättningar Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida meddel vid årets slut Förändring av likvida medel

14 Balansbudget Enl bokslut Prognos Budgetår TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar SKULDER O EGET KAPITAL Eget Kapital Eget Kapital vid årets början Årets resultat Summa Eget Kapital Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa skulder och Eget Kapital Soliditet i % 61,7 61,8 58,9 55,9 52,9 14