Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan

Transkript

1 Gnosjö kommun Ekonomisk 3-årsplan Antagen av fullmäktige , 145.

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 HÖSTPROPOSITIONEN... 1 Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen... 1 EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING... 4 VISION OCH INRIKTNINGSMÅL... 4 Vision... 4 Inriktningsmål... 4 FINANSIELLA MÅL... 5 REDOVISNINGSLAGEN... 6 BUDGETARBETET... 7 Driftbudget... 7 Skattesats... 8 Jämförelse skattesats i Jönköpings läns kommuner Taxering per församling... 9 Befolkning... 9 KOMMUNENS FINANSIELLA UTVECKLING Jämförelse med andra kommuner Den finansiella profilens utveckling mellan 2011 och RESULTATBUDGET BALANSBUDGET... 13

3 Inledning Enligt kommunallagen 8 kap 5 skall budgeten innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år och där budgetåret skall vara periodens första år. Syftet med en långtidsplan är att få en överblick över den framtida utvecklingen för att åstadkomma bättre styrmöjligheter och därmed en möjlighet att anpassa verksamheterna efter de behov och resurser som finns. Ramarna för kommunens verksamheter för 2015 togs i november och då med senast gällande skatteprognos. Höstpropositionen Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen (Nedan följer ett utdrag från cirkulär 14:39 från Sveriges Kommuner och Landsting) Den makroekonomiska utvecklingen Regeringens bedömning över den makroekonomiska utvecklingen i budgetpropositionen är något sämre jämfört med den bild som visades i vårpropositionen. Tillväxten 2014 är svagare på grund av den svaga BNP-tillväxten under de två första kvartalen. Även tillväxtprognosen för 2015 är betydligt svagare. Regeringen bedömer att det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de närmaste åren. Trots detta finns det lediga resurser i ekonomin och arbetslösheten minskar gradvis från nuvarande höga nivåer. Risken för en svagare utveckling finns dock och ha den senaste tiden ökat till följd av geopolitiska oroligheter. Konjunkturåterhämtningen i omvärlden dämpades under inledningen av Under sommaren 2014 har det i många av Sveriges viktiga exportländer i euroområdet funnits indikationer på en fortsatt svag utveckling bl.a. till följd av ökad geopolitisk osäkerhet. I euroområdet förväntas viss en viss uppgång i BNP under andra halvåret I andra delar av världen är utsikterna bättre. Den internationella återhämtningen förväntas fortsätta I många länder förväntas tillväxten öka, men aktiviteten i euroområdet hålls dock tillbaka av att många ekonomier dras med en trög anpassning av konkurrenskraften och höga offentliga skuldnivåer. Regeringens prognos ligger för 2015 och framåt lägre än förbundets bedömningar både när det gäller BNP-tillväxt och offentlig konsumtion (se nedan). 1

4 Svensk ekonomi befinner sig enligt regeringen i en konjunkturåterhämtning. Det är framförallt hushållens konsumtion som bidragit till återhämtningen. Den svaga internationella utvecklingen, i synnerhet i euroområdet, har dämpat exporttillväxten. Även investeringarna i industrin har utvecklats svagare än förväntat. Utvecklingen av förtroendeindikatorer tyder på en måttlig tillväxt i BNP under det andra halvåret Den politik som regeringen föreslår i denna proposition, med bl.a. högre offentlig konsumtion, bidrar till en högre tillväxttakt Även en expansiv penningpolitik och ett förbättrat internationellt konjunkturläge bidrar till att tillväxten blir högre Ett förbättrat arbetsmarknadsläge bidrar också till en starkare utveckling av hushållens konsumtion. Bostadsinvesteringar och ökande investeringar inom både industrin och tjänstebranscherna väntas lämna ett betydande bidrag till BNP-tillväxten under 2014 och Till följd av en allt högre inhemsk efterfrågan förväntas en stark utveckling av tjänsteproduktionen i näringslivet. I takt med att exportefterfrågan stiger bedöms varuproduktionen öka. Både sysselsättningen och arbetskraften har ökat i en förhållandevis hög takt de senaste månaderna. Arbetslösheten ligger dock kvar på en hög nivå, kring 8 procent. De framåtblickande indikatorerna tyder sammantaget på en fortsatt uppgång i sysselsättningen I takt med att produktionen ökar snabbare får företagen ett större behöv av att öka arbetsstyrkan. Sysselsättningen förväntas framöver öka snabbare än arbetskraften och arbetslösheten minskar gradvis till 6,1 procent Det finns däremot lediga resurser på arbetsmarknaden och många skulle därför kunna ta anställning när efterfrågan på arbetskraft stiger. Det medför att resursutnyttjandet i ekonomin i dess helhet också bedöms vara lågt, men förväntas stiga Inflationen har varit låg under en längre tid till följd av låga importpriser och ett lågt resursutnyttjande. På sikt väntas dock inflationen stiga i takt med att resursutnyttjandet ökar. Ett högt sparande bland hushållen, en god utveckling av disponibelinkomsterna och en ökad ekonomisk trygghet ger enligt regeringen utrymme för en förhållandevis hög tillväxt i hushållens konsumtion de närmaste åren. Om den internationella efterfrågan dessutom växer i en relativt hög takt skapar det förutsättningar för en jämförelsevis hög BNP-tillväxt i Sverige De lediga resurserna på arbetsmarknaden innebär att denna tillväxt kan ske utan att resursutnyttjandet blir ansträngt. 2

5 Den offentliga sektorns sparande befinner sig, enligt regeringen, i ett bekymmersamt läge. Vid ingången av finanskrisen uppvisade den offentliga ekonomin ett betydande överskott. De senaste sex åren har Sverige haft underskott i de offentliga finanserna. Trots att konjunkturläget har förbättrats under de senaste åren har underskotten vuxit och väntas 2014 uppgå till ca 90 miljarder kronor. Den offentliga sektorn redovisade 2013 ett finansiellt sparande på -1,3 procent av BNP. Underskottet i den offentliga sektorns finanser bedöms öka 2014, men den starkare ekonomiska utvecklingen åren därefter medför att den offentliga sektorns finansiella sparande gradvis förstärks till 0,5 procent av BNP Staten och kommunsektorn bedöms uppvisa underskott under både 2014 och 2015, medan ålderspensionssystemet väntas vara i balans dessa år. Den förstärkning av det finansiella sparandet som förutses fr. o.m sker i huvudsak inom staten. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet bedöms gradvis försvagas hela perioden fram till Den kommunala sektorn förväntas redovisa ett negativt men stabilt finansiellt sparande, medan sektorns ekonomiska resultat är positivt under hela perioden. Till följd av underskotten i den offentliga sektorn bedöms bruttoskulden som andel av BNP öka något Bruttoskulden förväntas därefter gradvis minska till 34 procent av BNP fram till Regeringens prognos för kommunal konsumtion visar en ökning med 1,8-1,9 procent per år de två närmaste åren, vilket i stort är i nivå med SKL:s prognos. För 2017 ligger regeringens kalkyl betydligt under SKL:s. Regeringen påpekar att riskerna för en svagare utveckling har ökat. Under sommaren och hösten 2014 har de geopolitiska spänningarna ökat på olika håll i omvärlden. Hittills har dock inga tydliga makroekonomiska effekter till följd av dessa spänningar kunnat observeras. Om de geopolitiska kriserna i omvärlden allvarligt förvärras kan effekterna på världsekonomin i stort och även för svensk ekonomi bli betydande. Även klimatförändringarnas och extrema världshändelsers effekter utgör en risk som kan medföra stora kostnader. I Sverige utgör hushållens höga skuldsättningsgrad och bostadsprisernas utveckling en risk i prognosen. Snabbt stigande bostadspriser medför att risken för stora bostadsprisfall ökar. En sådan utveckling, med en kombination av höga skulder och fallande bostadspriser, riskerar att få konsekvenser för den makroekonomiska utvecklingen. 3

6 Ekonomi- och verksamhetsstyrning Gnosjö kommuns budgetprocess har sin utgångspunkt utifrån det av kommunfullmäktige antagna strategiska styrdokumentet. Processen innebär framtagande av vision och inriktningsmål. Verksamheterna skall sedan ta fram mätbara verksamhetsmål vilka har en koppling till fullmäktiges inriktningsmål. Väl förankrade verksamhetsmål i kombination med ekonomiska ramar ger bättre förutsättningar för att förebygga ekonomisk obalans. Vision och inriktningsmål Vision Gnosjö möjligheternas anda Inriktningsmål Inriktningsmålen delas in under fyra perspektiv: ekonomi, personal, brukare/invånare och verksamhet. Ekonomi att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande där befintlig kompetens tas tillvara Personal att vara en attraktiv arbetsgivare Brukare/invånare att välkomna alla till en attraktiv kommun att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för alla barnfamiljer att verka för ökad brukarmedverkan att inspirera till nya näringsgrenar och arbeta för en väl utbyggd infrastruktur att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor att förbättra dialogen med kommuninvånarna att arbeta för ökad inflyttning till kommunen Verksamhet att värna om och utveckla det livslånga lärandet att kommunens kärnverksamheter (skola, vård och omsorg) skall bedrivas med god kvalitet att Gnosjö kommun ska verka för ett rikt kulturliv att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för turister 4

7 Finansiella mål Det är viktigt att det finns en medveten balans mellan finansiella resurser, verksamhetsvolym och kvalitet och att de finansiella målen står för en långsiktig strategi avseende kommunens finansiella utveckling. Det är utifrån det finansiella läget och de finansiella målen som beslutet skall tas om den totala budgetramen inför Förändring av eget kapital skall vara positiv och med inriktningen att den ska uppgå till lägst 2 % av skatteintäkterna. Förändringen för varje enskilt år beslutas i november i samband med 3 årsplanen Förändringen av eget kapital visar årets resultat. Om årets totala intäkter för kommunen överstiger årets totala kostnader (inkl avskrivningar och extraordinära kostnader) blir förändringen positiv. I företagsekonomiska termer uttrycks förändringen av eget kapital som vinst eller förlust. 2. Soliditeten, inkl den del av pensionsskulden som ligger i balansräkningen bör ligga inom intervallet 50 55%. Dock lägst 50%. Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel, d v s eget kapital. Summa eget kapital ställs i relation till kommunens totala tillgångar. Soliditetsutvecklingen är beroende dels av årets resultat (förändring av eget kapital) och dels av finansieringen av tillgångsförändringar. Om tillgångarna ökar i snabbare takt än det egna kapitalet sjunker soliditeten. För att få oförändrad soliditet eller höjd soliditet måste resultatet förbättras genom ökade intäkter eller minskade kostnader, och/eller att tillgångsökningen begränsas. 3. Den genomsnittliga likviditeten skall inte överstiga 40 mkr Likviditeten visar kommunens betalningsförmåga på kort sikt. 4. Alla investeringar skall finansieras med egna medel. Nybyggnation undantas 5. Den långfristiga låneskulden skall vara högst 40 mkr år 2030 Att minska kommunens skulder innebär ett ökat handlingsutrymme och lägre finansiella kostnader 5

8 % Soliditeten Soliditeten beskriver hur stor del av kommunens totala tillgångar som har finansierats med Eget Kapital, eller hur stor del av investeringarna som har finansierats med sparade medel. Soliditetsutveckling 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Soliditet Fin mål Redovisningslagen En viktig faktor för landets kommuner är den redovisningslag som infördes fr om En av de större punkterna i denna lag är hur pensionsskulden skall redovisas och förvaltas enligt den sk blandmodellen. Denna blandmodell innebär, i motsats till den föregående fonderingsmodellen, att pensionsskuldökningen blir lägre på kort sikt (närmsta 10 åren) för att därefter bli avsevärt högre. Fr om 2005 förstärktes Redovisningslagen med bl a följande punkter: Regelverket runt fullmäktiges budgetbeslut ändras så att budgetbeslutet ej kan laglighetsprövas Om ett underskott uppstår skall det av KF framtagas en särskild åtgärdsplan. Kommunfullmäktige skall anta verksamhetsmål samt finansiella mål. Synnerliga skäl för att tillåta ett underskott blir hårdare. I underlaget till lagstiftningen poängteras vikten av ett resultat som skapar en buffert för framtida kostnader, t ex pensionskostnader. Denna ståndpunkt förstärker den ekonomistyrningsmodell som Gnosjö kommun har arbetat efter sedan år 2000 dvs att lägstanivån skall uppnås varje år. Lägstanivån är 2 % av skatteintäkterna så för närvarande lever vi inte upp till detta. 6

9 Budgetarbetet Respektive förvaltning har erhållit ekonomiska ramar samt utarbetat verksamhetsmål kopplade till kommunfullmäktiges inriktningsmål. Genom inriktningsmålen visar Kommunfullmäktige åt vilket håll verksamheten skall styras inom de ramar som är tillgängliga. Driftbudget Förändrad ram år 2015 i förhållande till 2014 års budget (exkl löneökningar) Ram 2014 justerad Ram 2015 enl beslut KF nov Justering av Ny ram för ram 2015 KS Gemensamt¹ Kansliavdelningen Räddningstjänsten Stabs o stödavdelning Teknik o fritidsförvaltn Samhällsbyggn nämnd Kultur-o utbildn.utskott Socialutskott Revision Löneöversyn Summa Under KS-gemensamt ligger för 2015 en buffert för oförutsedda händelser uppgående till 2 500tkr. För 2014 är denna minskad med 700 tkr vilka överförts till kultur- och utbildningsutskottet för SFI. Inflationen för 2015 är beräknad till 1,5 % och löneökningarna för samma år beräknas uppgå till 3,2 %. För 2016 räknas med en inflation på 2,2 % och löneökningarna till 3,3 %. År 2017 beräknas inflationen till 3,0 % och löneökningarna till 3,5 %. Målet för förändring av Eget Kapital är 0,5 % för

10 Mkr Skatt/nettokostnadsutveckling Skatteint Nettokostn I diagrammet kan man utläsa att skatteintäkterna är högre än nettokostnaderna under samtliga år utom 2014 och Det är dock bara 2010 och 2011 som kommunen når målet gällande en förändring av eget kapital som uppgår till minst 2 % av skatteintäkterna. Ytterligare strukturella sparåtgärder behöver vidtas om kommunens ekonomi skall blir stabil framöver. Även om omvärlden är osäker och svårförutsägbar vilket innebär att mycket kan hända, både positivt och negativt så måste man ändå utgå ifrån att det inte kommer att bli några drastiska ökningar av skatteintäkterna däremot är nog risken större för en sämre skatteutveckling om det inte blir större stabilitet i omvärldsekonomin. För kommunens framtid behövs tydliga åtgärder som långsiktigt förbättrar ekonomin och gör att kraft istället kan läggas på utvecklings- och framtidsfrågor. Skattesats Skattesatsen är 22,24. Jämförelse skattesats i Jönköpings läns kommuner Värnamo 19,50 21,14 21,14 21,14 21,33 21,33 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 20,75 21,09 21,12 Vaggeryd 18,00 20,14 20,14 20,14 20,33 20,33 20,33 20,33 20,33 20,33 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 21,00 21,34 21,19 Jönköping 18,20 19,84 19,84 19,84 20,03 20,83 20,83 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,48 21,48 21,48 21,15 21,49 21,34 Tranås 19,50 21,14 21,14 21,14 21,33 21,20 21,20 21,20 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,22 21,56 21,41 Vetlanda 19,10 20,74 20,74 20,74 20,93 20,93 20,93 21,18 21,18 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 21,70 21,50 21,17 21,51 21,51 Mullsjö 19,45 20,57 20,57 20,32 20,68 20,68 20,68 20,68 21,18 21,18 21,18 21,18 21,98 21,98 21,98 21,98 21,98 21,65 21,99 21,84 Sävsjö 18,50 20,64 20,64 20,64 20,83 20,83 20,83 20,83 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,92 21,92 Aneby 18,25 20,64 20,64 20,64 20,83 20,83 21,33 21,33 21,33 21,33 21,33 21,83 21,83 21,83 21,83 21,83 22,23 21,90 22,24 22,09 Gislaved 18,75 20,39 20,39 20,39 20,58 20,58 20,58 20,58 20,58 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,58 21,58 22,08 21,65 21,99 22,13 Habo 17,20 18,57 18,57 18,57 18,76 19,51 19,51 19,51 20,01 21,16 21,16 21,16 21,16 21,16 21,66 21,66 21,66 21,33 22,42 22,17 Nässjö 19,35 20,99 20,99 20,99 21,18 21,18 21,18 21,18 21,18 21,43 21,43 21,43 21,43 21,43 21,78 21,78 21,78 21,45 21,79 22,19 Gnosjö 18,00 19,64 19,64 19,64 19,83 19,83 20,23 20,23 21,11 21,28 21,28 21,28 21,28 21,28 22,13 22,13 22,13 21,80 22,39 22,24 Eksjö 19,50 21,14 21,14 21,14 21,33 21,33 21,33 21,33 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,57 22,41 22,26 Län, ovägt 18,72 20,43 20,43 20,41 20,61 20,72 20,77 20,81 21,08 21,27 21,31 21,34 21,41 21,41 21,61 21,62 21,68 21,40 21,86 21,80 Län, vägt 18,69 20,36 20,36 20,35 20,54 20,85 20,84 20,95 21,08 21,21 21,23 21,24 21,25 21,25 21,52 21,53 21,57 21,26 21,65 Lägsta 17,20 18,57 18,57 18,57 18,76 19,51 19,51 19,51 20,01 20,33 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,75 21,09 21,12 Högsta 19,50 21,14 21,14 21,14 21,33 21,33 21,33 21,33 21,90 21,90 21,90 21,90 21,98 21,98 22,13 22,13 22,13 21,90 22,42 22,26 Medel, riket, vägt 20,20 21,15 21,16 21,18 20,55 20,57 20,57 20,53 20,70 20,80 20,84 20,83 20,78 20,71 20,72 20,74 20,73 20,59 20,62 8

11 Taxering per församling Församling Kommun Landsting Församling Kyrklig samf.het Stiftssamf. het Totalt Förändring Källeryd 22,24 11,26 0,00 1,62 0,05 35,17 0,05 Åsenhöga 22,24 11,26 0,00 1,62 0,05 35,17 0,05 Kävsjö 22,24 11,26 0,00 1,62 0,05 35,17 0,05 Kulltorp 22,24 11,26 0,00 1,56 0,05 35,11 0,05 Gnosjö 22,24 11,26 1,23 0,0 0,05 34,78 0,05 Befolkning Befolkningsutvecklingen är en av de grundläggande faktorerna i kommunens planering. Gnosjö kommun har sedan toppnoteringen 1998 haft en vikande befolkningstrend vilken glädjande nog bröts för 2007 och En kraftig minskning av invånarantalet skedde sedan under 2009 följt av en blygsam uppgång Därefter minskade antalet invånare återigen under 2011 respektive De två senaste åren har däremot brutit trenden på nytt, där antalet ökade för 2013 och där prognosen för 2014 är positiv. Skatteprognosen är för samtliga åren i perioden beräknad på invånare. År Invånare Förändring Prognos

12 Kommunens finansiella utveckling Jämförelse med andra kommuner Diagrammen nedan ger en uppfattning om hur Gnosjö kommun har utvecklats i jämförelse med övriga kommuner i Jönköpings län. Jämförelsen är gjord av KommunForskning i Västsverige, KFI. Gnosjö kommun i förhållande till Jönköpings län Den finansiella profilens utveckling mellan 2011 och 2013 Den finansiella profilen innehåller, förutom åtta nyckeltal, också fyra perspektiv som var för sig är viktiga när en kommuns finansiella ställning och utveckling analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Perspektivens poäng utgörs av de fyra nyckeltalen som är placerade närmast perspektivet i den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv. Gnosjö har i den finansiella profilen under perioden försämrat poängen för perspektiven för samtliga fyra perspektiv. Förklaringen till detta var att poängen för de fem nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, det genomsnittliga resultatet under de tre senaste åren, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet försämrades om år 2011 och 2013 jämförs. Övriga nyckeltal var oförändrade vid jämförelse mellan periodens första och sista år. Gnosjös finansiella profil låg under år 2013 under genomsnittet för tre av fyra perspektiv. Endast perspektivet för långsiktig handlingsberedskap nådde upp till genomsnittet. Perspektiven kontroll och riskförhållande låg dock ganska nära genomsnittet. 10

13 Avslutande kommentarer Gnosjö uppvisar en god soliditet för periodens samtliga år men redovisar ett resultat för perioden som helhet som inte kan betraktas som god ekonomisk hushållning. Endast under det första året av perioden har kommunen redovisat ett resultat som når upp till kraven i detta avseende. En resultatförstärkning sker under 2013 efter en nedgång år 2012 men resultatförstärkningen år 2013 sker under ett år då Gnosjö höjt skatten. Gnosjö behöver framöver stabilisera sig på 2011 års resultatnivå, då det närmaste åren förväntas bli tuffa på grund av att kommunerna i Sverige står inför utmaningar som ökade investeringar och ökade behov från befolkningsförändringar. Detta innebär sammantaget att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka snabbare än tidigare. För många kommuner innebär det att intäkterna från skatteunderlagets tillväxt inte beräknas räcka till. Det kommer i så fall behövas skattehöjningar och/eller en ökad lånefinansiering för att finansiera kommunernas verksamheter och investeringar framöver. Ekonomiavdelningen

14 Resultatbudget Budgetår Prognos Verksamhetens nettoramar Utbetalda pensioner Kompl.pensioner (KP) Pensionsskuldsförändring Kapitalkostnader som är med i ram Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Pensionsskuldsränta Förändring av Eget Kapital Finansieringsbudget Budgetår Prognos Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- o nedskrivningar Justering för övr ej likvidpåv poster Ökning/minskning kortfr fordringar Ökning/minskning av förråd Ökning/minskning kortfr skulder Medel från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Inköp av materiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån, ökning av avsättningar Amortering av skuld, minskning av avsättningar Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida meddel vid årets slut Förändring av likvida medel

15 Balansbudget Enl bokslut Prognos Budgetår TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar SKULDER O EGET KAPITAL Eget Kapital Eget Kapital vid årets början Årets resultat Summa Eget Kapital Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa skulder och Eget Kapital Soliditet i % 59,3 61,0 61,0 62,2 62,3 13