Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan

Transkript

1 Gnosjö kommun Ekonomisk 3-årsplan Antagen av fullmäktige 201x-xx-xx, xxx.

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 1 Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen... 1 Konjunkturell balans för första gången på åtta år... 1 Jämförelse med regeringens och ESV:s prognos... 3 Utdebitering... 3 EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING... 3 VISION OCH INRIKTNINGSMÅL... 3 Vision... 3 Inriktningsmål... 4 FINANSIELLA MÅL... 4 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING INNEBÄR FÖR GNOSJÖ KOMMUN... 5 Investeringsnivån... 5 Låneskulden... 6 Soliditeten... 6 RISK... 7 Ränterisk... 7 Finansiell risk... 7 Borgensåtagande... 7 Pensionsåtagande... 7 Befolkningsförändring... 7 BUDGETARBETET... 7 Driftbudget... 8 LÅNGTIDSPLAN... 9 DRIFTFÖRÄNDRINGAR (20)... 9 Övergripande Socialutskott Kultur- och utbildningsutskottet INVESTERINGAR RESULTATBUDGET BALANSBUDGET AVSLUTANDE KOMMENTAR... 18

3 Inledning Enligt kommunallagen 8 kap 5 skall budgeten innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år och där budgetåret skall vara periodens första år. Syftet med en långtidsplan är att få en överblick över den framtida utvecklingen för att åstadkomma bättre styrmöjligheter och därmed en möjlighet att anpassa verksamheterna efter de behov och resurser som finns. Långtidsplanen är en ytterst viktig del i styrningen av kommunens verksamheter på lång sikt. I årsbudgetdokumentet finns redovisat hur de målen skall genomgöras för kommunen som helhet. Under respektive nämnd/utskott redovisas den ekonomiska resurstilldelningen samt hur nämnden skall bidra till att målen uppnås. Långtidsplanen sätter fokus på större förändringar under de kommande åren utifrån dagens förutsättningar. Ekonomiska förutsättningar Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen (Nedan följer utdrag från cirkulär 16:51 från Sveriges Kommuner och Landsting) Konjunkturell balans för första gången på åtta år Den svenska ekonomin har i år nått konjunkturell balans och konjunkturen fortsätter stärkas in i nästa år. Det innebär ökningstal för BNP, sysselsättning och skatteunderlag som är starkare än normalt. På längre sikt ser det inte lika ljust ut. Statens finansiella sparande fortsätter samtidigt att förbättras och 2020 beräknas den offentliga sektorns samlade finansiella sparande motsvara 1,0 procent av BNP. Det ger ett visst utrymme för överföringar från staten till kommunsektorn. Den svenska ekonomin har under de senaste två åren utvecklats väl, med en snabbt stigande produktion och sysselsättning parallellt med en vikande arbetslöshet. Den svenska ekonomin har därmed återhämtat det fall i resursutnyttjandet som skedde i samband med finanskrisens utbrott hösten Såväl statlig som kommunal konsumtion ökar kraftigt, inte minst i år, till följd av det stora antalet asylsökande. Trots att bedömningen av asylmottagandet och inte minst bedömningen av antalet ensamkommande flyktingbarn väsentligt justerats ned. Migrationsverket räknar nu (i sitt huvudalternativ) med asylsökande för i år mot i prognosen från februari. Prognosen för antalet ensamkommande flyktingbarn har justerats ned från till Även för kommande år har prognoserna för antalet asylsökande och ensamkommande flyktingbarn justerats ned. Färre asylsökande och färre ensamkommande flyktingbarn innebär att vår prognos för storleken på offentlig konsumtion har skruvats ned. Statens finanser blir av detta skäl väsentligt bättre än vad vi räknade med i april. För kommunsektorns del är bilden inte lika tydlig. Trots färre asylsökande och inte lika stora ökningar av befolkningen har kommuner och landsting även i denna rapport uppenbara problem att få sina ekonomier att gå ihop åren bortom Förklaringen kan sökas i ett svagare skatteunderlag. Sedan finanskrisen 2008 har pris- och löneökningstakten varit väsentligt långsammare än under föregående åttaårsperiod. Trots att den svenska ekonomin nu nått konjunkturell 1

4 balans är prisökningstakten en bra bit under de två procent som är satt som mål för penningpolitiken. Vår bedömning är att prisökningstakten fortsätter stiga framöver, men att inflationen beräknad med utgångspunkt från KPIF når 2 procent först en bit in på Därefter förutsätts inflationen beräknad på detta sätt ligga kvar på denna nivå. Utvecklingen av KPI kommer att skilja sig från detta till följd av efterhand allt högre räntor. Inflationen beräknad enligt KPI når 2018 upp i 3 procent och ligger under 2019 och 2020 kvar mellan 2½ och 3 procent. För åren har ingen egentlig prognos gjorts. Bedömningen för dessa år utgår i stället från antagandet om att den svenska ekonomin efter en kortare period av högkonjunktur återgår till konjunkturell balans. Det gör att tillväxttalen för BNP åren blir väsentligt lägre jämfört med åren då konjunkturläget stadigt förbättrades. Utvecklingen åren ligger mer i linje med hur BNP har utvecklats historiskt. Utsikterna för de offentliga finanserna ser betydligt ljusare ut nu än vad vi räknade med i april. Slutåret för beräkningarna är de offentliga finanserna mer än 1 procentenhet bättre än de beräkningar vi presenterade i april. Förklaringen återfinns i förbättrade statliga finanser i form av lägre utgifter. Merparten är lägre statlig konsumtion, men vi räknar också med lägre transfereringar till hushållen tack vare mindre volymer i arbetsmarknadsåtgärder samt ett lägre sjuktal. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 3,9 3,2 2,6 2,1 1,8 1,8 Sysselsättning, timmar* 1,0 2,0 1,4 0,7 0,4 0,5 Relativ arbetslöshet, nivå 7,4 6,8 6,7 6,6 6,6 6,4 Timlön, nationalräkenskaperna 3,3 2,3 2,9 3,1 3,4 3,4 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 2,6 2,8 3,1 3,4 3,4 Konsumentpris, KPIF-KS 0,6 1,2 1,6 1,9 2,0 2,0 Konsumentpris, KPI 0,0 1,0 1,8 3,0 2,6 2,7 Realt skatteunderlag 1,8 2,3 1,9 1,1 0,8 0,8 *Kalenderkorrigerad utveckling. 2

5 Skatteunderlagstillväxten är nedreviderad. Det är främst en konsekvens av nedjusterad timlöneutveckling. Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL okt 4,8 5,0 4,5 3,9 3,8 3,9 28,9 Reg, sep 5,2 5,0 5,2 4,2 4,2 4,1 31,4 ESV sep 5,0 5,2 4,6 4,1 3,9 3,8 29,7 SKL, aug 4,8 4,8 4,6 4,1 4,1 Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, SKL. Jämförelse med regeringens och ESV:s prognos Både regeringen och Ekonomistyrningsverket (ESV) har gjort en mer positiv tolkning än SKL av det preliminära taxeringsutfallet. Ekonomistyrningsverkets prognos för år 2016 bygger på lite större ökning av både arbetade timmar och timlöner än SKL:s, och visar därmed starkare skatteunderlagstillväxt i år. För åren framöver gör ESV och SKL en likartad bedömning av skatteunderlagets förändring. De bygger dock på olika bilder av arbetsmarknaden. SKL utgår från en mer positiv utveckling av arbetade timmar medan ESV förutsätter högre löneökningstakt. Regeringens prognos visar större ökning av skatteunderlaget än SKL:s vart och ett av åren En förklaring är att antalet arbetade timmar växer mer i regeringens prognos än i SKL:s alla åren utom De båda första åren räknar regeringen också med större lönehöjningar. År 2017 tilltar pensionsinkomsterna dessutom snabbare i regeringens prognos. Utdebitering Skatteberäkningarna för perioden är baserad på att utdebiteringen kvarstår på 22,24 %, samt att befolkningen ökar med i genomsnitt 123 antal invånare per år under planeringsperioden. Ekonomi- och verksamhetsstyrning Gnosjö kommuns budgetprocess har sin utgångspunkt utifrån det av kommunfullmäktige antagna strategiska styrdokumentet. Processen innebär framtagande av vision och inriktningsmål. Verksamheterna skall sedan ta fram mätbara verksamhetsmål vilka har en koppling till fullmäktiges inriktningsmål. Väl förankrade verksamhetsmål i kombination med ekonomiska ramar ger bättre förutsättningar för att förebygga ekonomisk obalans. Vision och inriktningsmål Vision Gnosjö möjligheternas anda 3

6 Inriktningsmål Inriktningsmålen delas in under fyra perspektiv: ekonomi, personal, brukare/invånare och verksamhet. Ekonomi Våra gemensamma resurser ska hanteras på ett ansvarfullt sätt. Personal Kommunens organisation ska ha en god arbetsmiljö där medarbetarnas kompetens och initiativ tas tillvara. Invånare Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun att bo, verka och vistas i. Verksamhet Kommunens verksamheter ska vara effektiva, serviceinriktade och hålla en hög kvalitet. De framtagna inriktningsmålen kommer sedan att konkretiseras i verksamhetsmål ute i kommunens olika verksamheter. Finansiella mål Det är viktigt att det finns en medveten balans mellan finansiella resurser, verksamhetsvolym och kvalitet och att de finansiella målen står för en långsiktig strategi avseende kommunens finansiella utveckling. Det är utifrån det finansiella läget och de finansiella målen som beslutet skall tas om den totala budgetramen inför Förändring av eget kapital skall vara positiv och med inriktningen att den ska uppgå till lägst 2 % av skatteintäkterna. Förändringen för varje enskilt år beslutas i november i samband med 3 årsplanen. Förändringen av eget kapital visar årets resultat. Om årets totala intäkter för kommunen överstiger årets totala kostnader (inkl. avskrivningar och extraordinära kostnader) blir förändringen positiv. I företagsekonomiska termer uttrycks förändringen av eget kapital som vinst eller förlust. 2. Soliditeten, inkl. den del av pensionsskulden som ligger i balansräkningen bör ligga inom intervallet %. Dock lägst 50 %. Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel, d v s eget kapital. Summa eget kapital ställs i relation till kommunens totala tillgångar. Soliditetsutvecklingen är beroende dels av årets resultat (förändring av eget kapital) och dels av finansieringen av tillgångsförändringar. Om tillgångarna ökar i snabbare takt än det egna kapitalet sjunker soliditeten. För att få oförändrad soliditet eller höjd soliditet måste resultatet förbättras genom ökade intäkter eller minskade kostnader, och/eller att tillgångsökningen begränsas. 3. Alla investeringar skall finansieras med egna medel. Nybyggnation undantas 4

7 Mkr God ekonomisk hushållning innebär för Gnosjö kommun Att verksamheten bedrivs effektivt i enlighet med visionen och inriktningsmålen. Att de finansiella målen uppnås. Investeringsnivån I relation till det finansiella målet att resultatet under planperioden skall uppgå till 2 % av skatteintäkterna, vilket för 2017 innebär tkr, måste investeringsnivån anpassas till ett genomsnitt på maxinalt 35 mnkr/år. En högre nivå innebär på sikt att en större del av skatteintäkterna går till finansiella kostnader och en mindre del till verkssamhetskostnader Nettoinvesteringar Nettoinvesteringar 22,5 23,8 29,2 31,2 53,1 25,4 35,8 57,3 45,4 40,1 55,9 Genomsnitt 35,0 35,0 35,0 35,0 35,0 5

8 Mkr Låneskulden Det finns ett lånebehov under Förutsättningen att kunna minska låneskulden är beroende av att målen hålls för driftresultat, samt att investeringarna inte överstiger 35 mnkr i genomsnitt under tidsperioden. 120,0 Låneskuld 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Låneskuld 98,0 73,0 63,0 60,3 80,4 80,5 100,8 99,8 99,8 99,8 99,8 Soliditeten Soliditeten beskriver hur stor del av kommunens totala tillgångar som har finansierats med Eget Kapital, eller hur stor del av investeringarna som har finansierats med sparade medel. Det finansiella målet är att Soliditeten inte ska vara lägre än 50 %. Detta mål uppnås för perioden En förutsättning för att målet uppnås är att resultatet som ett genomsnitt för åren under 6

9 planeringsperioden uppgår till minst 10 mnkr, samt att investeringsnivån som genomsnitt inte ligger över 35 mnkr under denna period. Risk Ränterisk Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån. Om lånestocken består av en allt för stor del rörliga lån är ränterisken större vid ränteförändringar. Gnosjö kommun har principen att den rörliga andelen av lånen bör ligga mellan 20 och maximalt 45 %. Utav kommunens lån 2016 ligger 50 % av det totala lånebeloppet (99,8 mkr) med en rörlig ränta. Räntan har under en lång period varit låg, vilket är positivt för kommunen. Den låga räntenivån förväntas vara fortsatt låg under Finansiell risk I och med att kommunen har en lånenivå som sjunker, samt att möjligheten finns att utnyttja checkkrediten är den finansiella risken mycket låg. Borgensåtagande Ekonomin för Fastighetsbolaget Järnbäraren har de senaste åren förbättrats och stabiliserats, vilket troligtvis är effekten av de åtgärder som vidtagits under ett antal år. Det har medfört att risken har minskat. Kommunen har ett borgensåtagande till fastighetsbolaget som fr. o m 2009 är utformat som borgensram på maximalt 165 mkr. Ett tilläggsbeslut togs 2011 på ytterligare 24,7 mkr som avser byggnation Humleåsen. Dessa beslut har ersatts med ett nytt på den sammanlagda summan 189,7 mnkr. Kommunen har ett borgensåtagande för Stiftelsen Isabergstoppen på 6 mnkr som beslutades Kommunen har ett borgensåtagande för Kamratstödet på 300 tkr. Det totala borgensåtagandet är 196 mnkr. Pensionsåtagande Pensionskostnaden beräknas öka från 25 mnkr år 2016 till 32 mnkr år Den totala pensionsskulden beräknas till 178 mnkr år 2019, vilket är en marginell ökning i förhållande till år 2015 då skulden beräknades vara 176 mnkr. Befolkningsförändring Då de i budgeten ingående skatteintäkterna har beräknats förutsätts att invånarantalet under perioden fortsätter att öka. Det har skett en ökning med 100 personer från 2015 till Budgetarbetet Respektive förvaltning har erhållit ekonomiska ramar samt utarbetat verksamhetsmål kopplade till kommunfullmäktiges inriktningsmål. Genom inriktningsmålen visar Kommunfullmäktige åt vilket håll verksamheten skall styras inom de ramar som är tillgängliga. 7

10 Mkr Driftbudget Förändrad ram år 2017 i förhållande till 2016 års budget (löneökningar ingår delvis) Ram 2016 enl beslut KF nov Ram 2017 enl förslag till beslut KF nov Justering av ram Ny ram för 2017 KS Gemensamt AU exkl. Teknik o fritidsförvaltn Teknik o fritidsförvaltn Samhällsbyggn nämnd Kultur-o utbildn.utskott Socialutskott Summa Skatt/nettokostnadsutveckling Skatteint 431,8 448,3 449,5 448,0 469,0 484,1 502,1 523,5 549,4 569,4 587,7 Nettokostn 417,6 431,4 434,6 443,9 460,9 488,7 505,0 510,9 536,6 552,0 567,7 I diagrammet kan man utläsa att skatteintäkterna är högre än nettokostnaderna under samtliga år utom 2014 och Det är dock bara 2010 och 2011 som kommunen når målet gällande en förändring av eget kapital som uppgår till minst 2 % av skatteintäkterna. Ytterligare strukturella sparåtgärder behöver vidtas om kommunens ekonomi skall blir stabil framöver. Även om omvärlden är osäker och svårförutsägbar vilket innebär att mycket kan hända, både positivt och negativt så måste man ändå utgå ifrån att det inte kommer att bli några drastiska ökningar av skatteintäkterna däremot är nog risken större för en sämre skatteutveckling om det inte blir större stabilitet i omvärldsekonomin. För kommunens framtid behövs tydliga åtgärder som långsiktigt förbättrar ekonomin och gör att kraft istället kan läggas på utvecklings- och framtidsfrågor. 8

11 Långtidsplan Driftförändringar (20) 9

12 Övergripande I förhållande till budget 2016 måste det göras anpassningar med motsvarande 5 mnkr fr. om år 2017 vilket ökar med 7 mnkr till totalt -12 mnkr fr. om år Dessa anpassningar är nödvändiga att göra för att god ekonomisk hushållning utifrån de finansiella målen ska uppnås. Socialutskott Riktade statliga beslut Kommunens skatteintäkter sänks 2017 avseende höjning av takbeloppen i högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen vilket innebär att kommunens intäkter för avgiftsintäkter kan höjas med 19 tkr fr. om år Till detta kommer att skatteintäkterna sänks år 2017 avseende stödboendereformen med 77 tkr. Dessa justeringar innebär att Socialutskottets ram sänks med 96 tkr fr. om år Kultur- och utbildningsutskottet Riktade statliga beslut Kommunens skatteintäkter höjs år 2017 avseende utökad undervisning i matematik samt den nya gymnasiesärskolan. Effekten av 2017 års höjning innebär en ramhöjning för Kultur- och utbildningsutskottet enligt följande: Utökad undervisning i matematik tillförs 240 tkr Den nya gymnasiesärskolan tillförs 10 tkr 10

13 Investeringar

14 Mkr års investeringar 70 Nettoinvesteringar Nettoinvesteringar 22,5 23,8 29,2 31,2 53,1 25,4 35,8 57,3 45,4 40,1 55,9 Genomsnitt 35,0 35,0 35,0 35,0 35,0 Specifikation av nettoinvesteringar (tkr) Nämnd Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 KS/Kansli/Ek.enh./IT/Växel/Lönenh Kultur. Och utbildningsutskott Teknik- & fritidsförvaltning Samhällsbyggnadsnämnd Socialutskott Nettoinvesteringar

15 Investeringskostnader Avdeln./nämnd Benämning År KS gemensamt Samhällsutveckling Attraktivare Gnosjö & Hillerstorp Utökning av arkivutrymme Kultur- & utb.utsk. Investeringsram Granuldiskmaskin Åvikenskolan 150 Inventarier ny förskola Åsenhöga 500 Kultur-Konstink/uppfräschn & upprustning Ekonomienheten Utveckling av ekonomisystemet Kommunhus inventarier Växel, löne- & ITenheten Utveckling av personalsystemet Utveckling av utdatasystemet IT-investeringar, Resultatenhet IT-investeringar, Budgetfinansierad

16 Avdeln./nämnd Benämning År Teknik- & Utvändiga ytor fritidsförvaltningen Fastighetsförvaltningen, underhåll Familjecentral Ny förskola Åsenhöga Energiinvesteringar Div. ombyggnader Markberedning Tomt- & markförsäljning Kompletterande arbeten Asfaltering GC-vägar Parkering kommunhuset 900 Om- & utbyggnad gatljus Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Landskapsförskönande åtgärder Fritidsverksamhet, investeringsram Rehabbassäng Ljussättning simbassäng 300 Studio Töllstorpshallen 750 Flaten avloppsanläggning 300 VA-ledningar förnyelse Väderskydd vid bussangöring 100 VA-utbyggnad Käringagärde VA-utbyggnad samt gata Sjöbovägen VA-utbyggnad Nissafors bruk Överföringsledning Marås-Gnosjö ren.v VA-verk Reningsverk Gnosjö biobädd/inloppsdel Reningsverk Hillerstorp Centrifug Utjämningsmagasin för dagvatten Avfallshantering Maskiner & fordon

17 Mätverksamhet 200 Demenscenter Hillerstorp Vägföreningarna Beläggning Samhällsbyggn.n. Ärendehanteringssystem Socialutskottet Ram Möbler SäBo Total Total

18 Resultatbudget Prognos Budgetår Verksamhetens nettoramar Utbetalda pensioner Kompl.pensioner (KP) Pensionsskuldsförändring Kapitalkostnader som är med i ram Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Pensionsskuldsränta Skatte- och finansiella intäkter Förändring av Eget Kapital Finansieringsbudget Budgetår Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- o nedskrivningar Justering för övr ej likvidpåv poster Ökning/minskning kortfr fordringar Ökning/minskning av förråd Ökning/minskning kortfr skulder Medel från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Inköp av materiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån, ökning av avsättningar Amortering av skuld, minskning av avsättningar Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel

19 Balansbudget Enl bokslut Prognos Budgetår TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar SKULDER O EGET KAPITAL Eget Kapital Eget Kapital vid årets början Årets resultat Summa Eget Kapital Avsättningar Pensionsavsättningar Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa skulder och Eget Kapital Soliditet i % 57,2% 57,6% 58,3% 59,6% 57,9% 17

20 Avslutande kommentar Gnosjö har under perioden legat långt ifrån en god ekonomisk hushållning ur ett resultatperspektiv. En fördel för Gnosjö är att kommunens långsiktiga handlingsförmåga i form av soliditet fortfarande är relativt stark, trots en lägre resultatnivå under de senaste åren. Kommunen måste dock förbättra sitt resultat i framtiden för att soliditeten skall bibehållas och ge en trygghet för att möta lågkonjunkturer, befolkningsförändringar och investeringstoppar i framtiden. Detta måste finansieras och en viktig grundpelare är då att redovisa ett resultat som finansierar merparten av investeringarna för att slippa öka skuldsättningen alltför kraftigt i kommunen. Då kommer framtida generationer inte tvingas finansiera var tidigare generationer har konsumerat, utan kan få använda sina skatteintäkter fullt ut för egen konsumtion. 18