Skolan som hälsofrämjande arena- några viktiga hörnstenar
|
|
- Filip Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skolan som hälsofrämjande arena- några viktiga hörnstenar Örebro 1 dec Bengt Sundbaum Bengt@sundbaum.com Tfn Skolans drogförebyggande arbete en tillbakablick Senare delen av 70-talet: - stark tilltro till faktakunskaper - skräckpropaganda 80-talet: - Omfattande fortbildningsinsatser - Värderingsövningar, rollspel 90-talet: - Minskat stöd till fortbildning och material - Allt fler vetenskapliga effektstudier av skolbaserade insatser 2000-talet: Nationellt stöd, evidens, program/metoder men inga quick fix koppling hälsa skolans kärnuppdrag
2 Hur kan vi skapa de bästa förutsättningarna för en god hälsa hos våra barn och unga? Systematiskt och medvetet arbete för att stärka skyddsfaktorerna och motverka riskfaktorerna runt barn och unga Insatser av många aktörer på olika arenor skolan är en pusselbit Förebyggande/främjande insatser går hand i hand med skolans kärnuppdrag. Droger och psykisk ohälsa hänger ihop (Lilja & Larsson, 2003) Bland pojkar har hög aggressivitet i skolåldern ett starkt samband med senare problematiskt alkoholbruk. För flickor i skolåldern finns ett samband mellan upplevd ångest och senare problematiskt alkoholbruk
3 Kungliga vetenskapsakademins konferens Skola, lärande och psykisk hälsa Det finns belägg för att en ond cirkel av psykisk ohälsa och dåliga skolprestationer ofta följer barnet från tidiga skolår och upp i ungdomsåren. Viktigt att bryta den cirkeln! Droger, psykisk ohälsa, kriminalitet har en stark koppling till skolmisslyckande /Social rapport 2010, Socialstyrelsen Allvarlig kriminalitet efter 20-årsdagen är 12 gånger så vanligt bland dem med låga betyg i åk 9 jämfört med de som har medel/höga betyg Alkohol- eller narkotikamissbruk efter 20-årsdagen är 7-9 ggr vanligare Risken för självmordsförsök 4-5 ggr större
4 Vad stärker skolframgång? Kunskapskällor om skolor som lyckas Svensk och internationell forskning om effektiva/framgångsrika skolor (Rutter, Grosin m. fl) SKL:s analys av framgångsrika skolkommuner /Konsten att nå resultat: Erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. SKL 2009 Lyfter bl.a. fram vikten av Samsyn och gemensamma visioner Tydliga förväntningar Bra ledarskap Uppföljning/utvärdering
5 Visible Learning av John Hattie 2008 Drygt 800 metaanalyser Över forskningsstudier Mer än 83 milj. elever Vad påverkar skolprestationer? Förklaringar till variationer i skolresultat Lärare Eleven Hemmet Föräldrar Skolan Rektor
6 Lärar/undervisnings- och skolfaktorers påverkan på elevers skolresultat: De bästa effekterna Faktor Effekt Tillämpa formativ utvärdering (Undervisn) 0,90 Träning genom Mikro-undervisning (Lärare) 0,88 Snabb undervisning för snabba elever (Skola) 0,88 Klassrumsbeteende (Skola) 0,80 Särskilt stöd (Undervisn) 0,77 Tydlighet i undervisningen (Lärare) 0,75 Ömsesidig undervisning (Undervisn) 0,74 Återkoppling (Undervisn) 0,73 Goda relationer lärare elev (Lärare) 0,72 (0,40 är genomsnittlig effekt, medelskolan ) Visible Teaching Visible Learning
7 Exempel på riskfaktorer Skolan - Otrivsel - Låg kunskapsnivå - Oordning, brist på struktur - Låga förväntningar från vuxna i skolan Familjen Individen/ kamrater - Missbruk - Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn - Allvarligare familjkonflikter - Tillåtande attityd, t ex föräldrar som bjuder på tobak och alkohol. - Tidigt och långvarigt asocialt beteende - Koncentrationssvårigheter - Misslyckande i skolan - Skolk - Kamrater som har problem - Tidig debut och positiv attityd till droger - Biologiska/genetiska faktorer Många riskfaktorer i åk 7 riskbeteende i åk 8 utvecklat Elever som hade minst 4 riskfaktorer i åk 7 (ht) var kraftigt överrepresenterade med avseende på riskbeteende i åk 8 (vt), t.ex: tobaksanvändning berusning narkotika allvarliga brott och våld skolk psykisk ohälsa (psykosomatik och depression) hos flickor /Sundell m fl. Normbrott och psykisk ohälsa bland pojkar och flickor i åk 7 och 8. FoUrapport 2007:4 Stockholms stad
8 Exempel på skyddande faktorer Skola Familj Individ - Tydliga normer/regler och förväntningar från vuxna - Att uppmärksammas för positiva handlingar - Att känna tillhörighet och anknytning - Ett gott socialt och känslomässigt klimat - Tydliga normer och förväntningar från föräldrar - Goda och kärleksfulla relationer samt en förtroendefull dialog - Att uppmärksammas för positiva handlingar - God insyn i vad barnet gör utanför hemmet - Social och kognitiv kompetens - Intelligens - Skolframgång - Välanpassade kompisar Andel elever åk 9 som använt narkotika minst en månad (Källa: En grund för att växa/knut Sundell)
9 Viktiga hörnstenar i förebyggande och främjande arbete Skolans sätt att möta föräldrarna Lärarledarskapet, dvs lärarnas sätt att möta eleverna Elevernas sociala och emotionella kompetens Elevhälsans roll Motverka skolk Reducera förekomst av mobbning Insatser riktade till föräldrar Universella insatser: Samarbete mellan skola och föräldrar Strukturerade föräldraprogram, t. ex - Örebro preventionsprogram (ÖPP) - Föräldrastödsprogram kring samspel och kommunikation, t. ex. Familjeverkstan och Vägledande samspel (ICDP), Active Parenting.. Selektiva och indikerade insatser, t ex Föräldrakomet Stöd till enskilda familjer/familjeterapi
10 Ledarskap i klassrummet Mellan 20 och 50 procent av lektionstiden försvinner på grund av oro och störningar i klassen. Lärarna är inte utbildade i att förebygga eller hantera denna oro. /Terje Ogden Prof. psykologi, Atferdssenteret Oslo Ledarskap i klassrummet Regler konsekvenser Tydliga instruktioner Uppmärksamma Ignorera Struktur Positiv tid tillsammans; beröm, belöning, positiv förstärkning
11 Ledarskap i klassrummet Beröm, belöning. Ta eleverna på bar gärning.. - när de gör något bra! Extra viktigt för dem som ofta får negativ uppmärksamhet Social och emotionell kompetens Förstå och sätta ord på känslor Hantera och kontrollera känslor Problemlösning Fatta bra beslut och överblicka konsekvenser Färdigheter i att hantera vänskap och relationer etc.
12 Skolkare har ofta flera riskbeteenden Trivs sämre i skolan Har sämre föräldrakontakt och kamratrelationer Är oftare mobbare och mobbade Betydligt mer erfarenhet av alkohol och andra droger Högre risk att bli kriminella Oftare utsatta för brott När barnen faller ut från skolan, är vägen kort till äldre, antisociala och kriminella vänner. /David P. Farrington, kriminolog på Cambridge University Insatser mot skolk Frånvarorapportering System för snabb info till föräldrarna (t.ex. sms) Skolk har en gång börjat som sena ankomster Vid omfattande skolk: - Långsiktigt arbete med hela miljön runt eleven - Bygga upp en hållbar relation mellan skolan, eleven och familjen. - Den psykosociala skolmiljön (Läs mer i Kraften av samverkan/skolverket)
13 Förebyggande insatser mot mobbning Barn som mobbas mår psykiskt dåligt och är otrygga Barn som mobbar och är aggressiva löper en större risk att senare i livet vara involverade i andra problembeteenden som kriminalitet och alkoholmissbruk. /T.ex. Olweus (1991 ). Komponenter i framgångsrika mobbningsförebyggande program Källa:Effekter av anti-mobbningsprogram - vad säger forskningen? /Brå Viktiga programkomponenter för minskning av antalet mobbare och mobbade är: ökad tillsyn av skolgårdar klassrumsregler föräldrautbildning disciplinära åtgärder arbete med elever som kamratstödjare, ledarskap i klassrummet utbildningsvideor
14 En viktig länk mellan pedagogisk personal och mer specialiserade insatser Elevhälsans personal har viktiga kunskaper om elevernas hälsa och livsstil Hälsosamtalet - ett verktyg i det förebyggande arbetet Motiverande samtal (MI) Elevhälsan Hälsosamtalen Resultatet av hälsosamtalet är ett viktigt verktyg i skolans kvalitetsuppföljning Viktig kunskap för skolans ledning och personal I en del län sammanställs resultatet av delar av hälsosamtalet
15 Fritiden Motverka segregerade fritidsmiljöer där ungdomar med riskbeteende samlas Att umgås med antisociala vänner på fritiden är en riskfaktor Berusning på schemat stöd och inspiration för undervisningen om alkohol, narkotika, dopning och tobak
16 Fem viktiga skäl för ANDTundervisningen Ungdomar behöver: förstå bakgrunden till gällande lagar och regler kring ANDT kunna värdera reklam och budskap i media om ANDT förstå och kritiskt kunna värdera budskap inom ungdomsgruppen (bland annat det s.k majoritetsmissförståndet) känna till konsekvenserna för den egna hälsan av alkohol, narkotika, dopning och tobak. få kunskap om hur det kan vara att växa upp i missbruksmiljöer Kap. 4 förslag på ämnesfördjupningar och tema Samhällskunskap: Hur skulle du döma? Caroline Johansson som är 19 år köpte en cigarett för 100 kr av en kompis i närheten av tågstationen. Cigaretten var färdigblandad och innehöll cannabis och tobak. Hon rökte cigaretten i en park, där hon bjöd en vän som var med henne att också röka. Hon hade druckit öl vid tillfället. En civil polis, som fanns i närheten tog Caroline och hennes kompis på bar gärning. Caroline Erkände gärningen vid förhör och berättade också att hon rökt en liknande cigarett en gång tidigare men att det var länge sedan. Ett urinprov bekräftade att hon rökt cannabis. Åklagaren yrkade vid tingsrätten att Caroline Johansson skulle dömas för narkotikabrott enligt 1 narkotikastrafflagen (1968:64) eftersom hon dels olovligen överlåtit cannabis, dels olovligen brukat cannabis som är narkotika. Vid rättegången framkom också att Caroline J. inte tidigare blivit dömd för något brott samt att hon lever under ordnade förhållanden.
17 Lärar/undervisnings- och skolfaktorers påverkan på elevers skolresultat: Negativa, inga eller obetydliga effekter Faktor Effektstorlek Läxor (Skola) 0,29 Ekonomiska resurser (Skola) 0,23 Minskad storlek på skolklasser 0,21 Problembaserat lärande (Undervisning) 0,15 Begåvningsgruppering (Skolan ) 0,12 Lärarens grundutbildning (Lärare) 0,11 Lärarens kunnighet i det ämne som lärs ut 0,09 Åldersintegrerade klasser (Skolan) 0,04 Gå om ett skolår (Skola) -0,16 (0,40 är genomsnittlig effekt, medelskolan ) Lärar/undervisnings- och skolfaktorers påverkan på elevers skolresultat: Positiva effekter Faktor Effekt Professionell utveckling (Lärare) 0,62 Utmanande mål (Undervisn) 0,56 Klassrumsledning (skola) 0,52 Föräldraengagemang 0,51 Undervisning i smågrupper (Skola) 0,49 Förväntningar (Lärare) 0,43 (0,40 är genomsnittlig effekt, medelskolan )
Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan
Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering
Läs merOm risk- och skyddsfaktorer
Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.
Läs merF aktorer som påverkar skolfram gång
F aktorer som påverkar skolfram gång M alm ö 11 april 2011 B engt Sundbaum www.vindrosen.se Bengt@sundbaum.com Tfn 0709-980134 Vad har skolframgång för samband med hälsa? Skolans hälsoarbete har tidigare
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011
Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform
Läs merResultat från Skolelevers drogvanor
Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet
Läs merCannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016
Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 7 och 16 Stadens barn och ungdomar I Göteborg bor cirka 1 barn och ungdomar mellan -19 år Cirka 5 av dem är -19 år Ytterligare 5 invånare är mellan 19-25
Läs merFörebyggandets konst förebyggande arbete i skolan
Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan Lena Bergman www.fhi.se Viktiga utgångspunkter En restriktiv politik i samhället i stort nationellt och lokalt ANT undervisning är bra men är ett otillräckligt
Läs merVad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete
Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete Mitt huvudbudskap: Viktigast att arbeta med generella insatser och att dessa insatser är i princip de samma oavsett om vi arbetar förebyggande
Läs merNationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa
1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns
Läs merHur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten
Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs
Läs merInsatser mot cannabis - 27 februari
Insatser mot cannabis - 27 februari Drogvaneundersökning i hela Västra Götaland Samverkan med CAN Totalundersökning i åk 9 och gymnasiets år 2 11 768 i åk 9 och 12 191 elever i gym 2 Alkoholkonsumenter
Läs merEtt regeringsuppdrag. Skolan förebygger. Traditionell ANT-undervisning. Förebyggande insatser. År Statens folkhälsoinstitut i samarbete med:
Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolan förebygger -om hälsa, lärande och prevention i skolan Förebygg.nu Ulla Kungur och Anneli Fredriksson 2007-11-13 Skolverket
Läs merMen du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags
SET LIVSKUNSKAP Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags ibland Varför r Livskunskap i skolan? 28% 26% Hjärtkärlsjukdomar Psykisk ohälsa tumörer 10% 15% 24% skador Övrigt
Läs merEskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand
Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,
Läs merANTD-förebyggande arbete
ANTD-förebyggande arbete Jenny Neikell och Annie Stråhlén Länssamordnare för alkohol-, narkotikaoch tobaksförebyggande arbete ANTD-förebyggande arbete Nationella mål inom ANTD Alkohol (2006-10) Narkotika
Läs merSocialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse
ocialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse ärardagarna i Örebro 2010.11.01 Innehåll ocialt och emotionellt lärande Risk och skyddsforskning ekens betydelse Förhållningssätt
Läs merSamverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun
Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2018 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen
Läs merHANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK
HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK Rytmus musikergymnasium ska vara en drog- och alkoholfri skola. Ingen elev eller personal ska använda droger eller missbruka alkohol under sin tid på
Läs merProblem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet
Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora
LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
Läs merLedarskap i klassrummet
Ledarskap i klassrummet Örebro 2010-12-01 Pernilla Starck pernilla.starck@telia.com 2010-12-02 1 Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Att utveckla kunskaper om och erfarenheter av ett ledarskap
Läs merSkolelederkonferansen
Skolelederkonferansen 2013 Tirsdag 22 oktober, 09:45 Hans Gabre Skolutvecklare Livets Ords Kristna Skolor, Uppsala, Sverige 2009 SYNLIGT LÄRANDE VISIBLE LEARNING A SYNTHESIS OF OVER 800 META ANALYSES RELATING
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING
IUP Åt vilket håll? Fysisk aktivitet ANT Sex-och samlevnad Meritvärde. Måluppfyllelse Entreprenörskap Kunskapskrav Mobbning Hälsa Föräldrar Inlärning Skolreform Omkring 9 av 10 elever trivs bra med sina
Läs merHur kan vi vaccinera våra barn och unga mot missbruk av ANDT?
Hur kan vi vaccinera våra barn och unga mot missbruk av ANDT? Eskilstuna 9 dec. 2011 Bengt Sundbaum www.vindrosen.se Bengt@sundbaum.com Tfn 0709-980134 2011-12-09 Bengt Sundbaum, Vindrosen konsult AB 1
Läs merOhälsa i Sverige. Förebygg Nu 2009. Förebyggande insatser. Vad är risk- och skyddsfaktorer? Riskfaktorer och skyddsfaktorer
Förebygg Nu 29 Risk- och skyddsfaktorer Förebyggande insatser 28% Ohälsa i Sverige 26% Hjärtkärlsjukdomar Psykisk ohälsa Tumörer Ulla Kungur Samordnare för - och drogförebyggande arbete i Göteborg % 1%
Läs merRegeringsuppdraget: SKOLAN FÖREBYGGER Om hälsa, lärande och prevention. Bengt Sundbaum Statens folkhälsoinstitut
. Regeringsuppdraget: SKOLAN FÖREBYGGER Om hälsa, lärande och prevention Bengt Sundbaum Statens folkhälsoinstitut Statens folkhälsoinstitut våra huvudarbetsuppgifter Att följa upp den nationella folkhälsopolitiken
Läs merSET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Läs merRedovisning av Stockholmsenkäten 2006
för utbildning och fritid Bromma stadsdelsförvaltning ABCDEAvdelningen Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2006-10-19 Dnr: 600-06-406 Sdn 2006-11-30 Handläggare: Kajsa Björnson Tfn: 508 06 187 Bromma stadsdelsnämnd
Läs merKommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merKommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merHandlingsplan för Västerskolan 4-9
VÄSTERSKOLAN 4-9 Handlingsplan för Västerskolan 4-9 Handlingsplan vid förebyggande arbete samt åtgärder vid droganvändning Läsåret 2017/2018 Västerskolan Besöksadress Telefon (vx) Fax www.uddevalla.se
Läs merCannabis och unga rapport 2012
Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk
Läs merUng i Söderköping. Kerstin Jagesten Eva Pedersen
Ung i Söderköping Kerstin Jagesten Eva Pedersen En integrerad mottagning för riskbruk, missbruk och beroende hos barn/ungdomar t.o.m. 25 år Samverkan mellan kommun och region Vi finns på Repslagaregatan
Läs merCannabis och unga rapport 2012
Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk
Läs merDonnergymnasiets ANTD-plan
Donnergymnasiets ANTD-plan ANTDPLAN VID MISSTÄNKT DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK ANTD=Alkohol, narkotika, tobak och doping Donnergymnasiets vision Vår vision med det drogförebyggande arbetet är att
Läs merHandlingsplan. för arbetet med att motverka olovlig frånvaro på Lillåns skolor. Läsåret 2013/2014
Handlingsplan för arbetet med att motverka olovlig frånvaro på Lillåns skolor Läsåret 2013/2014 1. Inledning Alla skolpliktiga barn och ungdomar har ovillkorlig rätt till utbildning. Kommunen har ansvar
Läs merUngdomar Drickande & Föräldrar
Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs
Läs merHälsofrämjande skolutveckling Skolan förebygger 1 december 2010
Hälsofrämjande skolutveckling Skolan förebygger 1 december 2010 IUP Åt vilket håll? ANT Sex-och samlevnad Fysisk aktivitet Meritvärde. Måluppfyllelse Entreprenörskap Kunskapskrav Mobbning Hälsa Föräldrar
Läs merStockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om
Läs mer» Hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas.
Hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. 2.2 Kunskaper har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. 2.8 Rektorns ansvar integrera ämnesövergripande
Läs merBarn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR EN DROGFRI SKOLA
HANDLINGSPLAN FÖR EN DROGFRI SKOLA DROGFRI GYMNASIESKOLA, GYMNASIESÄRSKOLA OCH VUXENUTBILDNING HANDLINGSPLAN FÖR EN DROGFRI GYMNASIESKOLA, GYMNASIESÄR- SKOLA OCH VUXENUTBILDNING Oscars verksamhetsområde
Läs merKommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa
Läs merStockholmsenkäten 2012
Stockholmsenkäten 2012 Stadsövergripande tidsserier ANDT Presentation styrgrupp september 2012 81% av Stockholms unga tycker att Sverige ska göra mer för att minska användandet av alkohol och droger bland
Läs merStockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2
Stockholmsenkäten 16 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning
Läs merHandlingsplan mot droger för Gävles kommunala grund och särskolor.
Handlingsplan mot droger för Gävles kommunala grund och särskolor. Grund och särskolans handlingsplan mot droger skall vara tydlig och syfta till att förebygga, upptäcka och ingripa mot bruk samt missbruk
Läs merHandlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan. Almby skola
Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan Almby skola Inledning Alla skolpliktiga barn och ungdomar har rätt till utbildning. Kommunen har ansvar att se till att alla hemmahörande
Läs merRegional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland
Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att
Läs merNarkotikafri gymnasieskola
Narkotikafri gymnasieskola Förebyggande arbete Jessica Andersson och Maria Martini, utvecklingsledare Kunskapskällar n 1 Kunskapskällar'n Vi är Göteborgs Stads kompetenscentrum för frågor som rör alkohol,
Läs merTeorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar
Teorier och modeller om problem hos barn och unga Beteendeanalys Beteendeanalys Utveckling av utagerande problem Utveckling av inåtvända problem Särskilt användbart med barn och ungdomar 1. Offer för sin
Läs merInternationella. Engelska Skolan
Internationella Engelska Skolan Under de senaste åren har samhället ägnat mer resurser på tobaksanvändning och narkotikaanvändning bland unga i Stockholm. Av den narkotika som används är cannabis det dominerande
Läs merFöräldrarmöte Fältgruppen i Bromma
SIDAN 1 Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma Vi som jobbar i Fältgruppen Sandra Stendahl Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 193 Emma Martin Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 197 Charlie Sanrell
Läs merPå lika villkor- för lärande och likabehandling
På lika villkor- för lärande och likabehandling Skolan främjar och förebygger Välkommen till en konferens för dig som är utbildningschef, skolledare eller skolpolitiker i Fyrbodal! HOTELL BOHUSGÅRDEN,
Läs merTeori och forskning. Beteendeanalys. Utveckling av utagerande problem. Forskning om föräldrastöd. Innehållet i programmen.
Teori och forskning Beteendeanalys Utveckling av utagerande problem Forskning om föräldrastöd Innehållet i programmen Utmaningar Beteendeanalys Vad är vitsen med beteendeanalys? A - B - C Utveckling av
Läs merHur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att
Läs merHANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:
1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.
Läs merSkol-KOMET. Fungerar? Uppförandeproblem. Uppförandeproblem. Normalproblem. Förekomst
Fungerar? Göran Skol-KOMET Pelle PELLE! SLUTA! Sitter och knackar i bordet. Pelle, kan du sluta knacka i bordet? Martin Karlberg Ignorerar uppmaning. Kommer med ursäkter. Börjar svära och skrika. Går ut.
Läs merSOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN
SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN PREVENTIONSCENTRUM S TOCKHOLM - PRECENS SID 1 (5) 2008-08-21 Handläggare: Charlotte Skawonius Telefon: 08 508 25 603 Till Socialtjänstnämnden Genomförande och utvärdering av Prevention
Läs merSynligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL
Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande hur då? I skriften Synligt lärande presenteras och analyseras resultaten från den Nya Zeeländske forskarens John Hatties banbrytande studie Visible Learning.
Läs merElevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan
2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla
Läs mer2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet
Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)
Läs merStockholmsenkätens länsresultat 2010
Stockholmsenkätens länsresultat Spindelklubben den 7 september Kaisa Snidare, länssamordnare Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholmsenkäten i Stockholms län deltog 18 hemkommuner i undersökningen Åk
Läs merHandlingsplan för det drogpreventiva arbetet i Landskrona Stads gymnasieskolor samt Estet College och Junior College
Utbildningsförvaltningen 1(9) Datum 120528 Handläggare Christian Olsson Er Referens Vår Referens Handlingsplan för det drogpreventiva arbetet i Landskrona Stads gymnasieskolor samt Estet College och Junior
Läs merDrogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013
Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 26-213 213 deltog 388 av 56 elever (bortfall 23%) 211 deltog 427 av 482 elever (bortfall 11%) 21 deltog 452 av 53 elever (bortfall 1%) 29 deltog 51 av 566
Läs merHur mår unga i Gävleborg?
Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell
Läs merEtt socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Läs merEn rimlig teori räcker inte
ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska
Läs merHur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035
Läs merDrogpolicy. Älvsbyns Gymnasium och Vuxenutbildning
Drogpolicy Älvsbyns Gymnasium och Vuxenutbildning Reviderad juni 2016 Förebyggande arbete samt handlingsplan vid misstänkt eller bekräftad användning av droger Älvsbyns Gymnasium och vuxenutbildning ska
Läs merPerspektiv på prevention
Perspektiv på prevention Torbjörn Forkby, Docent i socialt arbete Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR Bild: Pia Schmidtbauer Utbildning? Metoder? Teorier? Målgrupper? Varför? När? Var? Ett arbete i en
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING therese.astrom@sbu.se SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst SBU:s uppgift är: att vetenskapligt utvärdera tillämpade
Läs merVem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?
Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen
Läs merAlkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008
Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.
Läs merBerusning på schemat? Stöd och inspiration för undervisningen om alkohol, narkotika, dopning och tobak
Berusning på schemat? Stöd och inspiration för undervisningen om alkohol, narkotika, dopning och tobak i grundskolans senare år Berusning på schemat? Stöd och inspiration för undervisningen om alkohol,
Läs merTOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena
TOBAKSFRI SKOLTID Örebro oktober 2014 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barnsoch
Läs merför skola/fritidsgård i Norsjö kommun
Drogpolicy för skola/fritidsgård i Norsjö kommun Handbok för personal Information för föräldrar och elever Antaget av kommunstyrelsen 2012-02-27 Mål Alla som arbetar inom skola och fritidsgård i Norsjö
Läs merStockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om hur olika normbrytande beteende förändras över tid Förse
Läs merTillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin
Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor
Läs merLiv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Läs merOm mig. Länsrapport
Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets
Läs merSkolelevers drogvanor 2017
Skolelevers drogvanor 2017 Ulf Guttormsson (ulf.guttormsson@can.se) Almedalen 4 juli 2017 Vad är CAN? www.can.se Vad är CAN? Över 100 år. Paraplyorganisation med närmare 50 medlemsorganisationer. Cirka
Läs merOm mig. Metod och resultat
Om mig Metod och resultat 2014-2018 Program 13.15 Välkomna 13.20-13.55 Om mig-resultat 2014-2018 Emma Hjälte, Region Östergötland. 13.55-14.10 Värgårdsskolans arbete med resultat från Om mig Tobias Siverholm,
Läs merHandlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan
Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Inledning Skolan är en arbetsplats där vuxnas attityder, värderingar
Läs merDrogvaneundersökning 2014
Drogvaneundersökning 214 Drogvaneundersökning 214 Genomfördes på Ala skola den 25 augusti och Arenaskolan den 26 augusti 214 522 av 587 elever deltog Åk 7: 173 av 191 elever Åk 8: 186 av 25 elever Åk 9:
Läs merNorra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2
Stockholmsenkäten 12 Skolrapport Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning
Läs merVarmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser
Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser Seminariet innehåll: Presentation av Fältgruppens verksamhet Presentation av Beroendecentrum ungs verksamhet Fallbeskrivning Frågestund
Läs merStockholmsenkäten 2008
SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,
Läs merSex steg till en tobaksfri skoltid
Sex steg till en tobaksfri skoltid Niklas Odén Projektledare Tobaksfri skoltid NU! Fristående sakkunnig ANDT, främjande och förebyggande arbete i skola och andra barn- och ungdomsverksamheter Tobaksfri
Läs merNarkotikafri gymnasieskola
Narkotikafri gymnasieskola ANDT förebyggande i gymnasieskolan Maria Martini och Jessica Andersson utvecklingsledare Kunskapskällar'n Vi är Göteborgs Stads kompetenscentrum för frågor som rör alkohol, narkotika,
Läs merTonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?
Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här
Läs merUNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9
UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen
Läs merBarn med oro och rädsla i skolan
Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av
Läs merUndervisningen om ANDT. Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET
Undervisningen om ANDT Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET Det finns ett problem som vi vill förebygga Inget nytt: t ex år 1888, Varningsord mot brännvinsbruk och dryckenskap I t ex Louisiana
Läs merUndervisningen om ANDT. Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET
Undervisningen om ANDT Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET Det finns ett problem som vi vill förebygga Inget nytt: t ex år 1888, Varningsord mot brännvinsbruk och dryckenskap I t ex Louisiana
Läs merANDT. Alkohol, narkotika, doping & tobak. Kastalskolans plan för förebyggande arbete. För en drogfri skola.
Alkohol, narkotika, doping & tobak Kastalskolans plan för förebyggande arbete. För en drogfri skola. Vad är skolans uppdrag? i läroplanen I läroplanen för grundskolan finns ett tydligt stöd för hälsofrämjande
Läs merDet finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt
Bild 1 Hur kan vi nå en tobaksfri skoltid? Evidensbaserade metoder och goda exempel maria.nilsson@epiph.umu.se www.psykologermottobak.se Bild 2 Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Men
Läs mer