Ett regeringsuppdrag. Skolan förebygger. Traditionell ANT-undervisning. Förebyggande insatser. År Statens folkhälsoinstitut i samarbete med:
|
|
- Ulrika Svensson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ett regeringsuppdrag År Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolan förebygger -om hälsa, lärande och prevention i skolan Förebygg.nu Ulla Kungur och Anneli Fredriksson Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering mot narkotika Sveriges kommuner och landsting Traditionell ANT-undervisning Har liten eller ingen effekt på ungas beteenden Effekten kan till och med vara den motsatta Förebyggande insatser 3 Stärka skyddsfaktorerna runt barn och ungdomar Minska antalet riskfaktorer
2 Viktiga utgångspunkter Vad är risk- och skyddsfaktorer? Går hand i hand med skolans lärande kärnuppdrag. Kunskapsbaserade metoder ökar chansen att lyckas. Attityder, förmågor, föreställningar, beteenden eller situationer som påverkar barn och ungas livsvillkor. Skolan en pusselbit bland flera Exempel på skyddande faktorer Exempel på riskfaktorer Skolan Familjen Tydliga normer/regler Att uppmärksammas för positiva handlingar Att känna tillhörighet och anknytning Ett gott socialt och emotionellt klimat Höga förväntningar från vuxna Tydliga normer och förväntningar från föräldrar Goda och kärleksfulla relationer Att uppmärksammas för positiva handlingar God insyn i vad barnet gör utanför hemmet Samhället Skolan Familjen Tillgång till droger Lagar och normer Bostadsområde som präglas av kriminalitet, bostadsbrist, etc. Otrivsel Låg kunskapsnivå Brist på struktur Låga förväntningar Missbruk inom familjen Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn Familjkonflikter Tillåtande attityd (t ex föräldrar som bjuder) Individen/kamrater Social och kognitiv kompetens Skolframgång Goda kamratrelationer Individen/kamrater Tidigt och långvarigt asocialt beteende Misslyckande i skolan Skolk Kamrater som har problem Tidig debut och positiv attityd till t ex droger
3 Risk- och skyddsfaktorer samspelar Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs cl Insatser för alla eller för de mest utsatta? En liten insats till många ger större effekt på folkhälsan än stora insatser till få Universella Selektiva Indikerade Skyddsfaktorer Riskfaktorer Sundell K. Drog- och riskbeteenden hos Stockholmselever. Resultat från Stockholms drogvaneinventering år Stockholm stad, FoU-enheten. (FoU-rapport 2003:2) Här har vi en skola med 100 elever ETT RÄKNE- EXEMPEL Normalgrupp 90 % Riskgrupp 7 % Problemgrupp 3%
4 Relativ risk (RR) att utveckla en asocial personlighet Vad menar vi med kunskapsbaserade metoder? RR = 10% De flesta med problem finns i normalgruppen RR = 25% men de allvarligaste och mest RR = 40% svåråtgärdade problemen finns i problemgruppen Teoribaserade Utvärderade i studier med interventions- och kontrollgrupp Studier publicerade i vetenskapliga tidskrifter Anpassade till svenska förhållanden Effektiva metoder/program Fyra hörnstenar Teori om risk- och skyddsfaktorer Träningsmoment (t.ex. rollspel, hemövningar) Utbildning till dem som leder programmen Medel som säkerställer kvalitén, t.ex. en manual 1. Föräldrar 2. I klassrummet 3. Elevhälsan 4. Fritiden
5 Hörnsten 1 - Föräldrar Hörnsten 1 Föräldrar Samarbete mellan skola och föräldrar Samarbete mellan skola och föräldrar Föräldraprogram Stärker skolklimatet och barnens studieprestationer Hörnsten 1 Föräldrar Föräldraprogram Hörnsten 1 - föräldrar Föräldraprogram Värme och ramar Samspel och kommunikation Gränssättning kring alkohol och droger Hantera problembeteenden: Regler Konsekvenser Förebygga negativt beteende: Samspel/Kommunikation Stärka anknytning: Uppmärksamma Uppmuntra Berömma
6 Hörnsten 2 - I klassrummet Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Lärarens ledarskap Socialt och emotionellt lärande Skolnärvaro Tydliga regler och rutiner som främjar positivt beteende Uppmuntra elever när de fungerar bra Arbete mot mobbning Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Elever om lärares uppmuntran & skäll 100 Regler konsekvenser Tydliga instruktioner Uppmärksamma Ignorera % Ofta beröm Ofta skäll Positiv tid tillsammans; beröm, belöning, positiv förstärkning Årskurs
7 Hörnsten 2 I klassrummet Socialt och emotionellt lärande Hörnsten 2 I klassrummet Se skolk som en larmsignal Känslohantering Problemlösning Samarbete Vänskap och relationer När barnen faller ut från skolan, är vägen kort till äldre, antisociala och kriminella vänner. Citat av David P. Farrington, kriminolog på Cambridge University Hörnsten 2 I klassrummet Insatser mot mobbning Hörnsten 3 - Elevhälsan Förebyggande arbete Likabehandlingsplaner Hälsa och lärande går hand i hand
8 Hörnsten 4 - Fritiden Hörnsten 4 - Fritiden En studie om ungdomars fritid Fritidsaktiviteter med struktur där barn och ungdomar får utveckla ett intresse tillsammans med trygga kompisar En studie av åringar och deras föräldrar: Ungdomar som deltog i ostrukturerad öppen verksamhet: Hög nivå av problembeteenden Ungdomar som deltog i strukturerade fritidsaktiviteter: Låg nivå av problembeteenden En förebyggande policy i skolan En policy skapar tydlighet Främja Förebygga Upptäcka Åtgärda Följa upp Konsensus alla drar åt samma håll Många aktörer många drar åt samma håll Uthållighet man drar åt samma håll under lång tid Relevanta mål man drar åt rätt håll
9 En policy skapar tydlighet Ex. förebyggande program Synergieffekter olika insatser förstärker varandra Bästa beprövade metoder att medvetandegöra organisationen om varför man gör det man gör. En del av vardagsarbetet de förebyggande insatserna byggs in i den ordinarie verksamheten FÖRÄLDRAR Active parenting COPE De otroliga åren Komet för föräldrar Föräldrakraft Föräldrastegen I KLASSRUMMET Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet Lärarledarskap Komet för lärare Social och emotionell träning (SET) Stegvis Olweus mobbningsförebyggande program ELEVHÄLSAN Motiverande samtal (MI) Steg för steg/nya Steg Örebro preventionsprogram (ÖPP) Läs mer om programmen på Bra länkar
10 Fördjupning Hörnstenar/program Komet för föräldrar Målgrupp: Föräldrar med barn i åldern 3-12 år Råd, stöd och färdigheter kring att hantera bråkoch trotsbeteenden Läs mer på COPE De otroliga åren Målgrupp: föräldrar till barn, 3-18 år med utagerande beteende Verktyg för att förstå och hantera barnens beteende Stärka föräldrar i sitt föräldraskap Skapa stödjande nätverk Läs mer på Målgrupp: föräldrar med barn i åldern 3-12 år Exempel på innehåll: Hur kan det bli roligare att vara förälder? Hur skall du få ditt barn att lyckas i skolan? Hur kan du som förälder hantera din egen ilska och frustration? Läs mer på
11 Föräldrakraft Steg för steg/nya Steg Målgrupp: Familjer med barn i åldern 3-6 och år Främja positiva uppfostringsstrategier Stärka familjesammanhållningen Förebygga missbruk (11-14 år) Föräldrar och ungdomar i åldern år Förebygga användning av tobak, alkohol och narkotika Stärka familjekompetensen Stärka familjebanden Läs mer på Föräldrastegen Aktivt föräldraskap i dag Målgrupp: Föräldrar med barn i åldern år som är i riskzonen för att utveckla problem Se vidare Steg för steg Målgrupp: Föräldrar och vårdnadshavare till barn 2-12 år samt tonåringar Läs mer på:
12 Örebro Preventionsprogram (ÖPP) Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet Målgrupp: Föräldrar med barn i skolår 7-9 Föräldramöten 18-års gränsen Överenskommelser mellan föräldrar Regler, kommunikation och uppmuntran Skapa ett gott klassrumsklimat Hantera stökiga elever och grupper Målgrupp: Pedagoger i grundskolan Lärarledarskap Komet för lärare Stärka och utveckla arbetet med barngruppen Förebygga och hantera problembeteenden Främja social och emotionell utveckling Hantera svårigheter när de uppstår Konkreta förslag och råd till pedagoger Positiv kommunikation och arbetsro i klassen Minska beteendeproblem öka positiva beteenden Målgrupp: Pedagoger i grundskolan Läs mer på:
13 Social och emotionell träning (SET) Utveckla barns sociala och emotionella förmåga Hantera känslor, självkännedom, empati, social kompetens Barn i grundskolan (år 0-9) Läs mer på: StegVis Främja elevernas sociala och emotionella kompetens Motverka våld Barn i förskola och grundskola (4-15 år) Läs mer på: Skolk - hur kan skolan främja skolnärvaro? Skolkare har ofta flera riskbeteenden Se skolk som en varningssignal Särskilt stöd till skolkare i sitt lärande Snabb reaktion vid frånvaro Tidig kontakt med föräldrar Personlig mentor Tydliga regler kring skolk Trivs sämre i skolan Har sämre föräldrakontakt och kamratrelationer Är oftare mobbare och mobbade Har mer erfarenhet av alkohol och andra droger Har högre risk att bli kriminella Är oftare utsatta för brott
14 Olweus mobbningsförebyggande program Hörnsten 3 Elevhälsan Motiverande samtal (MI) Involverar alla nivåer i skolan: skolledning, lärare, elever och föräldrar Samtliga vuxna tar ansvar för att eleverna ska känna sig trygga Utbildning, samtalsgrupper och färdighetsträning för skolpersonal Hjälper elever till förändring av livsstilen t.ex. alkohol, tobak, skolk, matvanor, skadligt spelande Fördjupning Preventiva paradoxen Fördjupning Policy
15 Vad är en handlingsplan? Vad är en policy? Policy och handlingsplaner Plan över det successiva förloppet (punkt för punkt) av något evenemang eller någon verksamhet, en programförklaring [NE ordbok] Policy betyder enligt Nationalencyklopedins ordbok grundprinciper för ett företags eller en organisations handlande allmänt eller i visst avseende POLICY BESKRIVER UPPDRAG OCH MÅL ANTAS PÅ HÖGSTA MÖJLIGA NIVÅ HANDLINGSPLAN BESKRIVER GENOMFÖRANDET Ansvar och uppdrag definieras Kommunfullmäktige Kopplat till respektive nämnd GENOMFÖRANDE GENOMFÖRANDE GENOMFÖRANDE GENOMFÖRANDE En policy bör ha En handlingsplan bör ha Tydlig struktur Tydlig struktur Tydliga mål/visioner Tydlig koppling till policyn Tydligt mandat tyngd Tydlig ansvarsfördelning och tidsram Uppnåbara, mätbara mål
16 Att ta fram en policy Vinster med en policy Mandat uppdrag från högsta nivå Jämförelse mellan kommuner som antagit, respektive inte antagit, en kommunal alkoholpolicy f ör festivaler och andra evenemang 2 Förankring delaktighet i framtagandet 1,5 1 Med policy Saknar policy Remissrunda involverar ännu fler 0,5 Mandat beslut på högsta nivå 0 Förstörelse Våld Fylleri Klagomål Skador Polisingripanden Ungdomsdrickande Gliksman, L., Douglas, R.R., Rylett, M. Narbonne -Fortin, C. (1995), Reducing problems through municipal alcohol policies : The Canadian experience in Ontario. Drugs : Education, Prevention and Policy 2: Ett exempel Fördjupning Alkohol- och narkotikautvecklingen Kommunövergripande policy Kommunövergripande handlingsplan Förvaltningsspecifik handlingsplan Handlingsplan för viss verksamhet, t.ex. en skola: Genomförande Utvärdering Revidering
17 Den beräknade genomsnittliga årskonsumtionen i liter alkohol 100% i årskurs 9 efter kön avser skattade värden Andelen elever i årskurs 9 samt andelen mönstrande som uppgett att de någon gång prövat narkotika Liter 6 Pojkar Flickor Procent 20 Mönstrande Pojkar, åk 9 5 Flickor, åk År År Avslutning Vägen mot framgång går via Långsiktighet - Regelbundenhet En policy som skapar tydlighet God förankring i organisationen Adekvat utbildning till personalen Programtrohet Realistiska förväntningar inga mirakelmediciner
18 Skolan förebygger - insatser Kontaktpersoner Två pilotlän, Skåne och Värmland Informationsskriften Att göra det möjliga Hemsida, Distansutbildning (5 p), ÖPP, Motiverande samtal, föreläsare/inspiratörer Fortsatt spridningsarbete i övriga landet i samarbete med lokala aktörer Medverkan vid konferenser m.m. Bengt Sundbaum (projektledare), bengt.sundbaum@fhi.se Lena Bergman, lena.bergman@fhi.se Ingrid Bolmgren, ingrid.bolmgren@fhi.se Lisen Sylwan, lisen.sylwan@fhi.se Johanna Ahnquist, johanna.ahnquist@fhi.se Jessica Johansson, jessica.johansson@fhi.se Läs mer på:
Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan
Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering
Läs merOm risk- och skyddsfaktorer
Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.
Läs merResultat från Skolelevers drogvanor
Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet
Läs merRegeringsuppdraget: SKOLAN FÖREBYGGER Om hälsa, lärande och prevention. Bengt Sundbaum Statens folkhälsoinstitut
. Regeringsuppdraget: SKOLAN FÖREBYGGER Om hälsa, lärande och prevention Bengt Sundbaum Statens folkhälsoinstitut Statens folkhälsoinstitut våra huvudarbetsuppgifter Att följa upp den nationella folkhälsopolitiken
Läs merOhälsa i Sverige. Förebygg Nu 2009. Förebyggande insatser. Vad är risk- och skyddsfaktorer? Riskfaktorer och skyddsfaktorer
Förebygg Nu 29 Risk- och skyddsfaktorer Förebyggande insatser 28% Ohälsa i Sverige 26% Hjärtkärlsjukdomar Psykisk ohälsa Tumörer Ulla Kungur Samordnare för - och drogförebyggande arbete i Göteborg % 1%
Läs merFörebyggandets konst förebyggande arbete i skolan
Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan Lena Bergman www.fhi.se Viktiga utgångspunkter En restriktiv politik i samhället i stort nationellt och lokalt ANT undervisning är bra men är ett otillräckligt
Läs merSkolan som hälsofrämjande arena- några viktiga hörnstenar
Skolan som hälsofrämjande arena- några viktiga hörnstenar Örebro 1 dec. 2010. Bengt Sundbaum Bengt@sundbaum.com Tfn 0709-980134 Skolans drogförebyggande arbete en tillbakablick Senare delen av 70-talet:
Läs merCannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016
Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 7 och 16 Stadens barn och ungdomar I Göteborg bor cirka 1 barn och ungdomar mellan -19 år Cirka 5 av dem är -19 år Ytterligare 5 invånare är mellan 19-25
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011
Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform
Läs merSET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Läs merANTD-förebyggande arbete
ANTD-förebyggande arbete Jenny Neikell och Annie Stråhlén Länssamordnare för alkohol-, narkotikaoch tobaksförebyggande arbete ANTD-förebyggande arbete Nationella mål inom ANTD Alkohol (2006-10) Narkotika
Läs merMen du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags
SET LIVSKUNSKAP Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags ibland Varför r Livskunskap i skolan? 28% 26% Hjärtkärlsjukdomar Psykisk ohälsa tumörer 10% 15% 24% skador Övrigt
Läs merInsatser mot cannabis - 27 februari
Insatser mot cannabis - 27 februari Drogvaneundersökning i hela Västra Götaland Samverkan med CAN Totalundersökning i åk 9 och gymnasiets år 2 11 768 i åk 9 och 12 191 elever i gym 2 Alkoholkonsumenter
Läs merHur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten
Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs
Läs merVarmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser
Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser Seminariet innehåll: Presentation av Fältgruppens verksamhet Presentation av Beroendecentrum ungs verksamhet Fallbeskrivning Frågestund
Läs merSOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN
SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN PREVENTIONSCENTRUM S TOCKHOLM - PRECENS SID 1 (5) 2008-08-21 Handläggare: Charlotte Skawonius Telefon: 08 508 25 603 Till Socialtjänstnämnden Genomförande och utvärdering av Prevention
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
Läs merUndervisningen om ANDT. Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET
Undervisningen om ANDT Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET Det finns ett problem som vi vill förebygga Inget nytt: t ex år 1888, Varningsord mot brännvinsbruk och dryckenskap I t ex Louisiana
Läs merRedovisning av Stockholmsenkäten 2006
för utbildning och fritid Bromma stadsdelsförvaltning ABCDEAvdelningen Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2006-10-19 Dnr: 600-06-406 Sdn 2006-11-30 Handläggare: Kajsa Björnson Tfn: 508 06 187 Bromma stadsdelsnämnd
Läs merUndervisningen om ANDT. Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET
Undervisningen om ANDT Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET Det finns ett problem som vi vill förebygga Inget nytt: t ex år 1888, Varningsord mot brännvinsbruk och dryckenskap I t ex Louisiana
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora
LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och
Läs merProblem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet
Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld
Läs merEn rimlig teori räcker inte
ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska
Läs merSkolan kan förebygga
Skolan kan förebygga Skolan kan förebygga Nr 7 i Statens folkhälsoinstituts metodskrifter för lokalt arbete mot alkohol och narkotika Statens folkhälsoinstitut Alkohol- och narkotikaavdelningen 831 40
Läs merSocialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse
ocialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse ärardagarna i Örebro 2010.11.01 Innehåll ocialt och emotionellt lärande Risk och skyddsforskning ekens betydelse Förhållningssätt
Läs merBarn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att
Läs merFöräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år
Föräldrastödskurser i Halland för dig med barn mellan 2-18 år Det är inte alltid lätt att vara förälder Känner du att du ofta hamnar i tjatkarusellen och skulle vilja ha fler trevliga stunder tillsammans
Läs merFöräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1
Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga
Läs merSamhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.
Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga
Läs merStockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2
Stockholmsenkäten 16 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning
Läs merHANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK
HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK Rytmus musikergymnasium ska vara en drog- och alkoholfri skola. Ingen elev eller personal ska använda droger eller missbruka alkohol under sin tid på
Läs merStockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om
Läs merVad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete
Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete Mitt huvudbudskap: Viktigast att arbeta med generella insatser och att dessa insatser är i princip de samma oavsett om vi arbetar förebyggande
Läs merLedarskap i klassrummet
Ledarskap i klassrummet Örebro 2010-12-01 Pernilla Starck pernilla.starck@telia.com 2010-12-02 1 Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Att utveckla kunskaper om och erfarenheter av ett ledarskap
Läs merÖverenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping
Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping Beslut om åttapunktsprogrammet 1. Ungas tillgång till alkohol och droger ska minskas genom tidig upptäckt 2. Minska risken för
Läs merEN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER
EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan HANDLINGSPLAN
Läs merDos av preventiva metoder i Lunds kommuns grundskolor 2006
Rapport 2007:3 Dos av preventiva metoder i Lunds kommuns grundskolor 2006 Rapport över metoder som visat sig framgångsrika på andra håll och som har stöd från forskningen. Rapporten innehåller metoder
Läs merPerspektiv på prevention
Perspektiv på prevention Torbjörn Forkby, Docent i socialt arbete Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR Bild: Pia Schmidtbauer Utbildning? Metoder? Teorier? Målgrupper? Varför? När? Var? Ett arbete i en
Läs merHur ska vi genomföra rusmedelsförebyggande arbete i skolan?
Hur ska vi genomföra rusmedelsförebyggande arbete i skolan? Vilka metoder fungerar (inte) i rusmedelsförebyggande arbete? Vad fungerar? Vad fungerar inte? Vad rekommenderas inte? Vilka insatser kräver
Läs merTeori och forskning. Beteendeanalys. Utveckling av utagerande problem. Forskning om föräldrastöd. Innehållet i programmen.
Teori och forskning Beteendeanalys Utveckling av utagerande problem Forskning om föräldrastöd Innehållet i programmen Utmaningar Beteendeanalys Vad är vitsen med beteendeanalys? A - B - C Utveckling av
Läs merATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun
FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning
Läs merÖvergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Läs merSkol-KOMET. Fungerar? Uppförandeproblem. Uppförandeproblem. Normalproblem. Förekomst
Fungerar? Göran Skol-KOMET Pelle PELLE! SLUTA! Sitter och knackar i bordet. Pelle, kan du sluta knacka i bordet? Martin Karlberg Ignorerar uppmaning. Kommer med ursäkter. Börjar svära och skrika. Går ut.
Läs merRegional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland
Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland
Läs merPOLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR
POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan Mot alkohol
Läs merGrundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga
Jämlikt Göteborg Vägledning för att främja skolnärvaro: Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga 2018-05-18 Versionshantering
Läs merFörskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision Alla barn ska kunna känna sig trygga
Läs merSlutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30
Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4
Läs merFöräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige
Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell
Läs merBjörkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015
Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola och fritidshem a för planen All personal på
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merFrämjande insatser Namn Kränkande behandling och ålder
Parkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision En förskola för alla, där
Läs merPå lika villkor- för lärande och likabehandling
På lika villkor- för lärande och likabehandling Skolan främjar och förebygger Välkommen till en konferens för dig som är utbildningschef, skolledare eller skolpolitiker i Fyrbodal! HOTELL BOHUSGÅRDEN,
Läs merHandlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan. Almby skola
Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan Almby skola Inledning Alla skolpliktiga barn och ungdomar har rätt till utbildning. Kommunen har ansvar att se till att alla hemmahörande
Läs merFöräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang
Presentation 12 mars, Föräldrastödskonferens, Länsstyrelsen, Göteborg. Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang Therése Skoog Parenting is the most powerful way to
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun
LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka
Läs merPLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7
Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)
Läs merHandlingsplan. för arbetet med att motverka olovlig frånvaro på Lillåns skolor. Läsåret 2013/2014
Handlingsplan för arbetet med att motverka olovlig frånvaro på Lillåns skolor Läsåret 2013/2014 1. Inledning Alla skolpliktiga barn och ungdomar har ovillkorlig rätt till utbildning. Kommunen har ansvar
Läs merResultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning
Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning Hamar 2011-11-09 Annika Hjelm undervisningsråd Sverige: 89% ej under året (minst 26%) 12% någon gång (max 64%) 1.2% en gång i veckan (max 10%)
Läs merHur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att
Läs merINNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4
1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA
Läs merCannabis och unga rapport 2012
Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk
Läs merNr 6 i Statens folkhälsoinstituts metodskrifter för lokalt arbete mot alkohol och narkotika
Nr 6 i Statens folkhälsoinstituts metodskrifter för lokalt arbete mot alkohol och narkotika Omslagsbild: Eva Wernlid/TIOFOTO Foto: Johan Hedenström/NordicPhotos (sid. 6) Gorilla (sid. 14) Ulrika Zwenger
Läs merFöräldrastöd i ständig förbättring. Fredag 16/3 2007. Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Inlärning via modeller. Rollspel. Beteendeexperiment
Fredag 16/3 2007 Jonas Gustavsson Web: www.kometprogrammet.se E-post: komet@sot.stockholm.se 10.15 11.00: 11.15 12.00: 12.15 13.00: Beteendeexperiment och andra tekniker i KBT Framgångsfaktorer i Komet
Läs merTrygghet och trivsel
Barn och elever känner sig trygga hos oss. Det här gör vi för att ge ditt barn trygghet och studiero. Vet du om att det finns en likabehandlingsplan i ditt barns skola? Du som vårdnadshavare är viktig
Läs merCannabis och unga rapport 2012
Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk
Läs merSex steg till en tobaksfri skoltid
Sex steg till en tobaksfri skoltid Niklas Odén Projektledare Tobaksfri skoltid NU! Fristående sakkunnig ANDT, främjande och förebyggande arbete i skola och andra barn- och ungdomsverksamheter Tobaksfri
Läs merStrategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Läs merCamilla Nystrand, hälsoekonom. Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap Child Health and Parenting Uppsala Universitet
Camilla Nystrand, hälsoekonom Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap Child Health and Parenting Uppsala Universitet Forskningsområde CHAP Barns hälsa och föräldraskap Utveckla, implementera och
Läs merAlkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008
Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.
Läs merStockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om hur olika normbrytande beteende förändras över tid Förse
Läs merUtbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi
Datum Utbildningsstrategi Antagen av Bildningsnämnden 2016 Antagen av: Bildningsnämnden Dokumentägare: Förvaltningschef Bildningsförvaltning Ersätter dokument: Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 Dokumentnamn:
Läs merSmögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014
Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014 Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande
Läs merLivsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol
1(1) Livsstilsstudien 21 delrapport om tobak och alkohol Bakgrund I Danderyd genomförs sedan 24 den så kallade Livsstilsundersökningen (eller i vissa kommuner kallad Stockholmsenkäten) vartannat år av
Läs merStockholmsenkäten 2008
SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,
Läs merSamhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman
Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?
Läs merTjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret
Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem a för planen Rektor är ansvarig
Läs merLikabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2017- Vt- 2018 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht- 2016- Vt 2017... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Tallbacken Vår förskola ska vara trygg för alla barn och all personal, fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Alla på vår förskola
Läs merSmögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling
Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier
Läs merSkolsocial kartläggning
Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Nacka strand 2007-10-08 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Innehåll Skolsocial kartläggning När? Hur? Varför? Innehåll
Läs merHandlingsplan. för det drogförebyggande arbetet i Kungsbacka kommuns skolor
Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet i Kungsbacka kommuns skolor ch grundskolan samt gymnasiet ska erna till en stark attityd mot droge för att stärka eleverna och deras fö ta goda beslut. I
Läs merVerksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision En förskola för alla, där
Läs merEskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand
Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,
Läs merALKOHOL- & DROGPOLICY
Reviderad 2017 10 23 Välkommaskolan Malmberget/Gällivare ALKOHOL- & DROGPOLICY 1 Inledning. Skolan har ett ansvar att motverka alkohol, narkotika och läkemedelsmissbruk bland elever och personal. Genom
Läs mer1 av 63. Stockholmsenkäten 2018 Nacka
1 av 63 Stockholmsenkäten 18 Nacka 2 av 63 STOCKHOLMSENKÄTEN Stockholmsenkäten genomförs vartannat år på våren och vänder till sig elever i årskurs nio och gymnasiets årskurs två. Den innehåller frågor
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11
SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebackens utbildningsområde LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11 Bergaskolan, år 7-9 1 Vad säger lagarna? Likabehandlingsarbetet regleras sedan
Läs merProjektdirektiv delprojektet föräldrastöd
Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Kungsfågeln Vår förskola ska vara trygg för alla barn och all personal, fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Alla på vår förskola
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans
Läs merDROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011
1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande
Läs merStockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande 6.-549/14 Sida 1 (5) 2014-11-15 Handläggare Susanne Aplehag Balotis Telefon: 08-508 15 049 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd
Läs merLustigkulles plan mot diskriminering och kränkande behandling
Lustigkulles plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merProjekt Alkohol- och drogsamordnare Bilaga 1 Rapport Vad mer kan göras med förenade krafter? 2005-12-07
Projekt Alkohol- och drogsamordnare Bilaga 1 Rapport Vad mer kan göras med förenade krafter? 2005-12-07 Analys Analysdelen omfattar prevention (s. 9) utifrån senast gällande forskning inom tobaks-, alkohol-
Läs merRutiner för samverkan SSPF i Borås Stad
Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad Rutinerna antagna av styrgruppen för SSPS 2017-08-30 Rutinerna revideras senast 2019-03-31 1 Samverkan SSPF i Borås Stad Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid, SSPF,
Läs merNYA MÖJLIGHETER METODER FÖR FÖRÄLDRASTÖD FRÅN FÖRSKOLAN TILL TONÅREN
NYA MÖJLIGHETER METODER FÖR FÖRÄLDRASTÖD FRÅN FÖRSKOLAN TILL TONÅREN Det krävs en by för att fostra ett barn Afrikanskt ordspråk Sverige skrev under FN:s barnkonvention år 1990: Konventionsstaterna skall
Läs merHandlingsplan för det drogpreventiva arbetet i Landskrona Stads gymnasieskolor samt Estet College och Junior College
Utbildningsförvaltningen 1(9) Datum 120528 Handläggare Christian Olsson Er Referens Vår Referens Handlingsplan för det drogpreventiva arbetet i Landskrona Stads gymnasieskolor samt Estet College och Junior
Läs merÄventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten
Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten
Läs mer