Strategisk Samverkan Kalmar läns kommuner och regionförbundet

Transkript

1 Strategisk Samverkan Kalmar läns kommuner och regionförbundet Minnesanteckningar 2 september 2015 Närvarande: PKN Ann-Marie Fagerström Lars Rosander Stihna J Evertsson Roger Holmberg Bertil Dahl Henrik Yngvesson Roland Åkesson Christina Davidsson Andreas Erlandsson Ingemar Lennartsson Mona Magnusson Harald Hjalmarsson Kommunchefer Anette Strömblad Anders Johansson Anette Andersson Monica Högberg Mats Johansson Ann-Christine Vösu Håkan Petersson Carolina Leijonram Anders Björlin Regionförbundet Charlotte G Alidzanovic Helena Nilsson Karin Alkeberg Övriga Aron Lavesson Alxeander Louchini John Heyne Mats Porsklev Per Ribacke Fryshuset Fryshuset Fryshuset Sydarkivera Sydarkivera

2 2 I minnesanteckningarna hittar du följande; 1. Inledning Uppföljning från strategisk samverkan Kommunsamverkan 3. Krigsresande och extremism 4. earkiv 5. Frågor för PKN att hantera utifrån strategisk samverkan 28 maj Till hemsidan: Lotta och Helenas bilder. PPT + slutrapport projekt earkiv.

3 3 1. Inledning Henrik Yngvesson, vice ordförande för primärkommunala nämnden (PKN) och Charlotte G Alidzanovic inleder dagen med att följa upp 2015 års sammanträden inom kommunstrategisk samverkan. 2. Kommunsamverkan Föredragande: Charlotte G Alidzanovic och Helena Nilsson Uppföljning av 2015 Den 5 februari fastställdes teman för kommunstrategisk samverkan 2015 då PKN och länets kommunchefer träffades på Stufvenäs. Följande teman beslutades: Färdplan (klimatkommission) Integration och etablering (Integrationsrådet) Profilering och marknadsföring (kommuncheferna) Kompetensförsörjning Trafik (KLT) Bostadsplaneringskommitténs förslag (Ansvariga tjänstemän) Välfärdsprogram för Kalmar län Förebyggande insatser (Länsgemensam ledning) Digitala agendan Övriga frågor Utöver dessa teman sa man att det också skulle finnas plats för aktuella frågor att diskutera är ett utvecklingsår för kommunstrategisk samverkan och när vi halvtidssummerar kan man känna att det varit många teman och att det ibland har blivit ont om tid att bereda alla frågor både på regionförbundet och i kommunerna. En rad beslut har fattats utifrån kommunstrategisk samverkan under våren och vid det senaste sammanträdet den 28 maj beslutade PKN på eftermiddagen; att kommunernas representanter till den som ska utvärderar skatteväxlingen av kollektivtrafiken är Bruno Nilsson (Västervik), Mikael Leijonhud (Hultsfred), Mikael Kalin (Kalmar) och Lina Andersdotter (Nybro), att KLTs underlag för beräkning av pris på skolkort samt utfallet för respektive kommun ska skickas på remiss till länets kommuner inför landstingsstyrelsens sammanträde den 9 juni 2015, att uppdra till länets kommunchefer att ta fram förlag till regionala insatser för profilering med utgångspunkt ur RUS samt återkomma med förslaget till PKN, samt att ställa sig bakom skrivelse till Trafikverket, Stångådals- och Tjustbanan Förutsättningar för större arbetsmarknadsregioner i östra Småland

4 4 Regionkommunsprocessen Helena informerar om processen med att bilda regionkommun och beskriver Kent Johanssons uppdrag som processledare för arbetet. Kent ska ta fram ett beslutsunderlag som innehåller; - lagen om regionalt utvecklingsansvar för vissa län - frågor som regionförbundet hanterar utanför lagen - förslag på beslutsprocesser och organisation för det regionala utvecklingsuppdraget - förslag på genomförandeplan samt förslag på tidsplan för genomförandet. Kent har träffats länets kommuner för att få synpunkter in i processen. Det som framkommit i denna dialog är bland annat att kommunerna är preliminärt positiva till att det bildas en regionkommun. I övrigt lyfter man att det skulle vara bra att begränsa antalet regionala uppdrag samt att det måste finnas en kommunberedning som bereder de strategiska regionala utvecklingsfrågorna. Det bör finnas ett organ/kansli motsvarande PKN och för mellan kommunala frågor och att det är viktigt med samverkan med våra grannlän. Parallellt med processen att bilda regionkommun pågår utredningen som ska leda fram till att Sverige delas in i färre län och landsting. Detta ska ske i två steg, 2019 och 2023 och utgå ifrån medborgarnas och näringslivets behov, kommungränser och gränser för arbetsmarknadsregioner. Indelningen ska vara bättre anpassad till demografiska, näringspolitiska och miljömässiga förhållanden. Utredningen ska slutredovisas 31 augusti PKNs presidie har diskuterat hur kommunstrategisk samverkan kan utvecklas och förbättras och vill att följande frågor diskuteras i grupper: Tre strategiska samverkansmöten kommunchefer och KSO istället för sex? Balans mellan strategiska frågor och konkret samverkan kring funktioner etc kommuner emellan? Bredare politisk beredning inför överläggningarna? Vilka är de strategiska frågorna 2016? en kan sammanfattas med att det är viktigt att förankra mer hemma. För att hinna med det måste underlagen skickas ut tidigare både när det gäller kommunstrategisk samverkan på förmiddagen och till kommunchefernas möte på eftermiddagen. Vidare är det viktigt att man på hemmaplan även återkopplar det som lyfts på mötet, med andra ord är både för- och efterarbete viktigt. Det är en process att samverka i större grad och det är viktigt med diskussioner innan man är redo att komma till konkreta insatser. Kommunstrategisk samverkan bör vara ett forum där vi kan enas om gemensamma konkreta insatser men även vara strategiska och reflekterande möten samt ge möjlighet till erfarenhetsutbyten. Det är ingen beslutande församling och därför är information och diskussion viktigt. Antalet sammanträden per år kan minskas från sex till omkring tre/fyra per år och något av tillfällena kan vara en lunch till lunch sammankomst. Till presidiet

5 5 framförs att det är viktigt att våga fokusera och prioritera frågor. Det är kanske inte rimligt att lyfta den mängd frågor som gjorts under Viktiga frågor för 2016 är integration, regionkommunsfrågan, samverkan med landstinget samt att följa upp det arbete som påbörjats Krigsresande och extremism Föredragande: Aron Lavesson och Alexander Louchini, Fryshuset Vid PKNs sammanträde den 28 maj lyftets frågan om hur länet kan arbeta regionalt med metoder för att motverka krigsrekrytering och extremism bland unga. Det saknas samordning i frågan och det förebyggande arbetet över förvaltningsgränser men även över kommungränser är viktigt. Fryshuset berättade då att de har tagit fram metoder för hur man kan arbeta med ungdomar som vill hoppa av extrema rörelser. PKN beslutade därför att lyfta frågan om krigsrekrytering och extremism vid sammanträdet den 2 september Aron berättar om Fryshusets arbete och de metoder de arbetat fram för att möta unga som hamnat i extrema rörelser. Erfarenheter från metoder som Lugna Gatan och Exit lyfts fram. Fryshuset arbetar med klientcoacher som själv varit en del av miljön som hjälper och fångar in personer och kan hjälpa till avhopp. De har även kunskap om ur personal kan bemöta människor i våldsbejakande miljöer. Fryshuset uppger att det är ca 250 unga människor i Sverige som rest till andra länder för att kriga. Tendensen är att det blir fler och att rekryteringen är ganska omfattande. I Kalmar län vet vi att det pågår rekrytering av unga till extrema rörelser och det förebyggande arbetet är centralt. Då Fryshuset finns i Kalmar län finns möjligheten för länets kommuner att kontakta dem för diskussion om hur ett förebyggande arbete kan byggas upp. Även Alexander, Fryshuset Kalmar län, berättar om sina erfarenhet kring möten med unga som rekryterats till krigsföring. I den efterföljande diskussion ställs frågan om hur samarbetet med andra aktörer ser ut och om det pågår något arbete i Kalmar län just nu. Aron berättar att det är en förutsättning för att kunna göra en insats. Viktiga samarbetspartners är ex. socialtjänst, polis, kriminalvård och idéburna organisationer. I Kalmar län utbildas just nu personal på boenden i att möta ensammakommande flyktingbarn. Föräldrautbildning på asylboenden genomförs också i några kommuner.

6 6 4. earkiv Föredragande: Per Ribacke och Mats Porsklev, Sydarkivera Bakgrund Stora mängder information från våra offentliga verksamheter hanteras och förvaras idag i digitala verksamhetssystem i väntan på en lösning för långtidslagring, ett så kallat e-arkiv. E-arkiv är ett nationellt prioriterat område där samverkan framhålls som en viktig framgångsfaktor av SKL och E-delegationen. De framhåller vilken av att information som skapas och hanteras digitalt också ska kunna bevaras, vara sökbar och möjlig att återanvända digitalt. I maj 2014 inleddes projektet earkiv Kalmar län vars syfte var att förankra och konkretisera det fortsatta arbetet med att införa e-arkiv. Projektbeställare var länets kommunchefer och i maj 2015 slutredovisades projektet. Projektets uppdrag har varit att ta fram förslag till vägval för kommunerna baserat på resultatet av tekniska, organisatoriska, juridiska och ekonomiska förutsättningar. Utifrån uppdrag har projektets styrgrupp belyst nedanstående alternativ till lösningar för långsiktigt bevarande och detta presenterades för kommuncheferna den 28 maj Alternativ 1: - att respektive kommun i Kalmar län ansöker om medlemskap genom att teckna en avsiktsförklaring som tillhandahålls av kommunalförbundet Sydarkivera. Ansökningarna bör samordnas för att uppnå optimalt ekonomiskt utfall per kommun. Alternativ 2: - att respektive kommun enskilt och utan samordning tar ställning till ansökan om medlemskap i kommunalförbundet Sydarkivera. Det ekonomiska utfallet försämras per kommun jämfört med alternativ 1. Mats Porsklev, förbundschef och Per Ribacke förbundsordförande i Sydarkivera berättar om uppbyggnaden av organisationen och om fördelarna med att samverka kring earkiv. De presenterade vad ett medlemskap i Sydarkivera skulle innebära samt en modell för finansiering. Om Kalmar läns kommuner vill ingå i Sydarkivera 2017 ska en avsiktsförklaring undertecknas under I april 2016 fattar Sydrakiveras förbundsstyrelse beslut om inträde och i januari 2017 ingår kommunen i Sydrakivera. : I den efterföljande diskussionen ställs frågan om det finns konkurrenter till Syadarkivera? I dagsläget har ingen annan byggt upp e-arkiv kring ett kommunalförbund. Under projekttiden har man titta på andra lösningar men styrgruppen förordar att ingå i Sydarkivera. I dagsläget är Sydarkivera i en uppbyggnadsfas och frågan ställs om när man räknar med att kunna sjösätta leveransprojekt? Det troliga är det görs någon gång under 2017.

7 7 5. Frågor för PKN att hantera utifrån strategisk samverkan 2 september Sammanfattningsvis identifierades tre frågor för primärkommunala nämnden att ta ställning till: 1. Utveckling av kommunstrategisk samverkan Krigsresande och extremism ska vi göra någon gemensam förebyggande insats? 3. Hur går vi vidare med earkiv?