Strategisk samverkan Kalmar läns kommuner och regionförbundet

Transkript

1 Strategisk samverkan Kalmar läns kommuner och regionförbundet Minnesanteckningar 31 augusti 2017 Närvarande: Politiker: Kommunchefer: Övriga: Ann-Marie Fagerström Anette Strömblad Helena Nilsson Lars Rosander Annette Andersson Charlotte G Brynielsson Stihna Johansson-Evertsson Carolina Leijonram Camilla Freedeke Bertil Dahl Anders Björlin Matilda Svensson Roger Holmberg Fredrik Johansson Carina Lindgren Henrik Yngvesson Anders Johansson Lars Borgemo Anders Johansson Ana Emilia Klasson Andreas Erlandsson Peo Fahlström Ingemar Lennartsson Joachim Ivarsson Henrik Nilsson Bokor Malin Gruvhagen Helen Nilsson Tomas Kronståhl Carina Widstrand Karin Månsson Cilla Ilhammar Tomas Kronståhl och Charlotte G Brynielsson hälsade välkommen och inledde mötet med en kort introduktion till dagens tema. Kommunalrådet Christina Davidsson hälsade välkommen till Nybro kommun och visade ett trevligt bildspel som visade delar av kommunens verksamhet. Arbetsförmedlingen Carina Lindgen och Lars Borgemo, Arbetsförmedlingen Carina Lindgren, som är chef på Arbetsförmedlingen i södra Kalmar län, inledde sin föredragning med att berätta om statens styrning av myndigheten och vilka möjligheter och hinder detta innebär. Hon fortsatte också med prognoserna för arbetsmarknaden och med särskilt fokus på vilka utmaningar vi har i Kalmar län.

2 Se bifogade bilder. Nuläget i länet Vi har en högkonjunktur och fler vågar anställa, dock är det ändå så att vi kommer att se arbetslösheten öka under kommande år eftersom fler nyanlända kommer ut som arbetssökande. Privata sektorn är jämförelsevis med riket inte så stor i länet och det är industri och handel som är de starkaste sektorerna. Inom dessa har det skett och sker en omställning i form av digitalisering av arbetsuppgifter och nya sätt att nå kunder. Detta får i sin tur effekter på efterfrågan av arbetskraft och behov av nya kompetenser. Byggbranschen är fortsatt stark medan jord och skogsbruk är oförändrat. I offentlig sektor däremot har vi större behov av arbetskraft i vårt län än i jämförelse med riket. Tre viktiga utmaningar 1. Matcha till arbete via utbildning 2. Utrikesföddas etablering på arbetsmarknaden 3. Motverka långa tider utan arbete När det gäller hinder för utrikesföddas inträde på arbetsmarknaden så lyfts avsaknad av svenska språket samt att en del av den gruppen faktiskt inte heller kan läsa och skriva. De har därmed högre risk att hamna i långtidsarbetslöshet. Det finns dock verktyg i verktygslådan enligt AF men vi måste bli bättre på att samverka och att använda dessa. Exempel på detta är; Studiestartsstödet individer med låg utbildningsnivå. Möjlighet till 50 veckors studier med en ersättning på 9500 kronor som inte behöver betalas tillbaka. Yrkesvux och Yrkes-SFI finns i länet och här borde vi kunna koppla detta bättre till vårdsektorn, som har den största generationsväxlingen framför sig. De största utmaningarna just nu Fler personer ut i arbetslivet och egen försörjning Kommunala sektorns kompetensförsörjning Arbetet med lokal och regional utveckling Nybro kommun och AF har slutit en arbetsmarknadspolitisk överenskommelse Den styrs av en central ledningsgrupp i kommunen, uppdateras en gång per år och ger en tydlig struktur på arbetet. Kompetensplattformen Ana Emilia Klasson och Peo Fahlström, Regionförbundet Kompetensförsörjning Vad har vi gjort? OECD har kartlagt nuläget i länet. Ett antal presidiekonferenser för lärande och kompetensförsörjning har hållits i länet. Information har spridits om bland annat valideringssystemet och aktuell statistik.

3 Dialogforum har hållits med representanter för olika branscher och organisationer exempelvis teknikcollege, vård/omsorgscollege och branschråd trä. Pågående inom utbildning YH-utbildning - samordning, dialog näringsliv/offentlig sektor och YH-anordnare - årshjul med möten - samverkan inför ansökningar - fortbildning Det är inte hållbart att vi fortsatt misslyckas med att få hem YH-utbildningar. Vi måste tillsammans få fram bättre underlag till ansökningarna med en tydligare koppling till näringslivet. Fortbildning för ansökningsskrivande har efterfrågats. Kanske ska vi ha en gemensam eller kanske två organisationer i länet en i norr och en i söder där ansökningar samordnas och görs gemensamt? Decentralisering av lärarutbildningar Regionförbundet, Campus i Småland och Högskolecentrum Nova i Oskarshamn för dialog med Linnéuniversitetet, Linköpings universitet, University i Jönköping samt Uppsala universitet för att hitta samverkansformer för att erbjuda förskollärarutbildning på fler orter än idag. Förhoppningen är att hitta en lösning. Elevhälsa arbetsgrupp skola & länsgemensam ledning (Landsting och socialtjänst) Internationalisering i skolan projekt för ökat internationellt utbyte i sex kommuner i norra länet, personal, elever Mindset - Samarbete Mönsterås kommun Challenging Learning (bemötande, feedback, dialog, motivation) Motivation leder till framgång - Tar vid där Plug In slutar. Ska minska avhoppen och öka genomströmningen i gymnasieskolan. - 6 delprojekt, 9 kommuner plus Nka (Nationellt kompetenscentrum anhöriga). - ESF-stöd, 22 miljoner under tre år (1 sep aug 2020). Vad händer nu? Handlingsprogram för kompetensplattformen ska tas fram kopplat till RUS, där ju kompetensförsörjning är ett horisontellt perspektiv. Nationella riktlinjerna för det regionala kompetensförsörjningsarbetet pekar på att plattformarna ska samla följande politikområden; Näringslivspolitiken Utbildningspolitiken Arbetsmarknadspolitiken Regionala tillväxtpolitiken Syftet är att skapa samsyn på lokal, regional och nationell nivå om vad som bör ingå i grundläggande regionalt kompetensförsörjningsarbete.

4 Uppdraget kommer handla om att konkreta insatser och aktiviteter ska tas fram. Arbetsförmedlingen och kommunerna har en viktig del i framtagandet av handlingsprogrammet. Ett dilemma är att arbetet med kompetensplattformarna ser så olika ut i landet. Förslag på riktlinjer Helena Nilsson, Regionförbundet Regionalt utvecklingsansvariga aktörer ska: 1. Utifrån strategiskt viktiga styrkeområden och prioriteringar gjorda i regionala utvecklingsstrategier kartlägga, synliggöra och prognostisera privat och offentlig sektors behov av kompetens på kort och lång sikt. 2. Utifrån kort- och långsiktiga kompetensförsörjningsbehov tillsammans med relevanta företrädare från arbetsgivare, alla delar av utbildningssystemet samt relevanta myndigheter och organisationer fastställa målsättningar, samordna och organisera det regionala kompetensförsörjningsarbetet. - jämställdhets- och mångfaldsperspektiven ska beaktas. - avstämningar ska göras med Länsstyrelsernas uppdrag att verka för beredskap och kapacitet för mottagande av nyanlända samt Arbetsförmedlingen i arbete med etableringsuppdraget. 3. Stödja och driva på operativa och strategiska insatser. Viktiga områden är att: åstadkomma samverkan kring utbudet av utbildningar. åstadkomma samverkan kring validering. medverka i planeringen av utbudet för regionalt yrkesinriktad vuxenutbildning. sprida kunskap och föra dialog om kompetensförsörjning och dess nationella, regionala och lokala utmaningar samt säkerställa att det finns ett kompetensförsörjningsperspektiv i strategiskt viktiga dokument. 4. I enlighet med villkorsbeslut/regleringsbrev redovisa de fastställda målsättningarna och måluppfyllelsen av dessa. Vidare ska en beskrivning av hur arbetet organiserats och genomförts lämnas. Diskussion Uppdraget kring kompetensförsörjningen kommer att bli alltmer betydelsefullt och det är viktigt att vi får mandat att driva frågan regionalt. Hur ska det regionala uppdraget se ut? Att samla in data är en sak, men vad gör vi med det sedan? Potentialen finns bland annat hos nyanlända. De behöver dock lära sig svenska först. Att öka andelen som klarar SFI blir viktigt.

5 Det är viktigt att komma ihåg att mycket av det vi gör är lyckat och bra i länet. Vi kan alltid bli bättre, men mycket är bra. Vi ska dock arbeta för att försöka lyckas med dem vi inte lyckas med idag. Matchningen på arbetsmarknaden är en utmaning. Arbetsmarknadsenheterna har arbetat länge med dessa frågor och arbetsförmedlingen är med i arbetet. Potentiella arbetsgivare uppvisar i vissa fall ett visst motstånd då de uppger att de inte har tid att ta hand om de nya. Facket trycker på om handledare i arbetslivet, men arbetsgivarna menar att tid inte finns för detta. Bostadsförsörjningen och medföljandejobb är andra utmaningar som vi måste ta tag i. Samverkan leder till arbete - ny ESF-ansökan 2017 En möjlig väg framåt för att öka samverkan kring arbetsmarknad och etablering i vårt län är den ESF-ansökan som Regionförbundet, tillsammans med 8 kommuner, Samordningsförbundet, Företagarna, Arbetsförmedlingen och Linnéuniversitetet gick in med i juni; Samverkan leder till arbete. Ansökan fokuserar på; - Insatser som stärker kvinnor och män som befinner sig utanför arbetsmarknaden - Genom ökad regional samverkan och samordning mellan arbetsmarknadens parter skapa nya förutsättningar och mer effektiva verktyg och metoder för vägen ut till arbetsmarknad och studier. - Med utgångspunkt och starkt fokus på lokala verkstäder för utveckling Projektet omsluter 21 miljoner och besked kommer i oktober med eventuell projektstart 15 november januari Förmiddagens kommunstrategiska överläggning slutade i ett antal frågeställningar; En diskussion om hur vi på bästa sätt kan erbjuda fler nyanlända utbildning i svenska språket på flera olika sätt, platser och tider än traditionell SFI efterlyses. Hur får vi till större och mer flexibelt utbud av undervisning i svenska språket och vem tar i frågan? Finns det samordnings- och samverkansvinster i länet, mellan kommuner? Hur använder vi statsbidragen på bästa sätt? Hur får vi ut fler människor i extratjänster och på praktikplatser? Hur samverkar och samordnar vi oss för att få till fler YH-utbildningar till länet? Ambitioner finns hos alla parter, men hur ska det gå till? Vem ger, och vem har eller får, mandatet att arbeta vidare och driva de frågor som lyfts idag? Noterat av Cilla Ilhammar, cir@rfkl.se,