Protokoll Primärkommunala nämnden. Regionförbundet i Kalmar län Onsdagen den 20 april klockan

Transkript

1 Organ Plats och tid Regionförbundet i Kalmar län Onsdagen den 20 april klockan ande Tomas Kronståhl ordförande Stina Johansson-Evertsson Dzenita Abaza Bertil Dahl Christina Davidsson Andreas Erlandsson Ingemar Lennartsson Henrik Nilsson Bokor Helen Nilsson Roger Holmberg ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Charlotte Gustafsson Cilla Ilhammar Lennart Magnusson Åsa Strandlund Magnus Hammarstedt 19 Hans Fritz 14 Lars Borgemo 14 Robert Liljeström 19 Mikael Jarmdahl 19 Utses att justera Christina Davidsson Paragrafer

2 13 Dagordning Nämnden beslutar att godkänna föreliggande dagordning med följande tillägg: Kalmarsund Pride Riktlinjer för hjälpmedelsförskrivningar / Arbetsförmedlingen fortsatt dialog kring nedlagda kontor Föredragande: Hans Fritz och Lars Borgemo Lars Borgemo som är chef för AF i de sex norra kommunerna i länet presenterar sig kort. Han har tidigare arbetat på Migrationsverket. Med anledning av AF:s nedläggning av lokala kontor i Kalmar län uttryckte kommunerna i länet oro för försämrad service till medborgarna i en skrivelse i december. I sitt svar skrev AF att nedläggningarna är en del av det förnyelsearbete som pågår och som omfattar en rad utvecklingsinitiativ. Vidare skriver de att de har ett stort behov av att samarbeta med kommunerna i utvecklandet av en ny och bättre arbetsförmedlingsverksamhet till nytta för medborgare och företagare. För vidare dialog har AF:s chefer Hans Fritz och Lars Borgemo bjudits in till PKN. Följande punkter diskuteras: AF:s arbete i respektive kommun läge. Uppdraget kring etablering och boende. Flyktingsituationen. Statusen för Delegationen Unga till Arbete (DUA) Hans Fritz menar att AF:s nedläggning av kontor handlar om en omställning mot mer effektivt resursanvändande. Istället för att vakta kontor och öppettider så ska personalen finnas där de gör mest nytta. Kontoret i Torsås har stängt och ersatts med riktade möten en gång i veckan. Kanske kan de få ett rum på kommunen att träffas i vid dessa möten? Vidare handlar det om att de försöker utveckla arbetsmiljöarbetet. Ibland är det onödigt med arbetsförmedling om det inte finns några reella jobb att förmedla. 11

3 I diskussionen som följer diskuteras AF:s nedläggning av kontor som en i grunden väldigt viktig fråga för en levande landsbygd. Verkligheten är inte så enkel att alla kan ta sig in till centralorterna. Vidare är det betydelsefullt för vår region med statliga arbetstillfällen och det borde ha varit en dialog före nedläggningen. Kanske kunde kommunerna ha ställt upp med lokaler istället för att AF bara beslöt sig för att lägga ner. AF:s representanter poängterar att samarbetet med kommunerna är viktigt för AF och att det i de aktuella fallen blev helt fel i ur dialogsynpunkt, dock poängteras att man inte lämnar Vimmerby och Mönsterås. De lägger inte ner kontor, men justerar kontorsytan. Lokalerna anpassas vilket frigör resurser till annat. Lars menar att det är väldigt viktig del av omställning och anpassning till en ny tid. AF poängterar att kundmönstren ändrar sig och att verksamheten bör anpassas därefter. Mycket sker idag via internet där kunderna finns och de måste anpassa sig till det. Det är också viktigt att arbeta mer gentemot arbetsgivare. Frågan lyfts också om hur staten resonerar innan de lägger ner statliga jobb. Vimmerby har blivit hårt drabbat och det är lätt att, som kommunföreträdare, känna sig lurad av AF i processen. Flera av de arbetstillfällen som tidigare fanns i Vimmerby kommer nu istället att finnas i Hultsfred. Det lokala perspektivet efterlyses och poängteras i diskussionen. Vi måste alla, även AF, fundera på vilka vi är till för. Vem är exempelvis kommunens kontaktperson i Torsås? Att inte veta det gör det knepigt för kommunen och företagarna. Det blir ett bekymmer när de inte finns där. Vilken av sektionscheferna kan ansvara för ex. Torsås? AF menar att man är medveten om att det måste finnas en transparens i arbetet och att det är viktigt att kommunerna finner i en trygghet i det. Projekt kan skapas på lokal nivå och då blir inte den fysiska platsen, som AF:s kontor, lika viktig. Hans tar med sig frågan om vem som ansvarar för Torsås. Han menar att det krävas mer mod och att det inte handlar om att kommunen ska ta över verksamheten utan att det ska bygga på ett samarbete. Som en summering på samtalet väcks en fråga om kommunerna i länet gemensamt med våra två arbetsförmedlingschefer ska göra en skrivelse till AF centralt. Om AF lokalt säger samma sak som våra kommunpolitiker stärks budskapet. Det handlar om att ge medborgarna bättre service. Vidare är det viktigt att se det regionala perspektivet och då är det viktigt att det kommer samlat från länet. Uppdraget kring etablering och boende. Flyktingsituationen. Just nu kommer några 100 nyanlända i veckan. Det finns boenden i Kalmar län. 750 personer har fått permanent uppehållstillstånd och väntar på boende. Trots att det finns platser i dagsläget öppnar fortfarande nya boenden. Varför det är så vet inte Lars. I efterföljande diskussion resonerar ledamöterna om hur vi ska kunna möta de 100 nya människorna som kommer varje vecka. Alla medarbetare behöver gå utbildning då de 12

4 kommer att möta nyanlända. En viss oro finns för att de inte kommit så långt än. Fungerar det med etableringen? Regionförbundet deltar i samtalen i södra länet kring lokala överenskommelser som AF kallar till i respektive kommun. Det ser väldigt olika ut i olika kommuner. Hur kan vi bygga mer gemensamma strukturer? Charlotte Gustafsson uttryckte önskemål från Regionförbundet att vara med i samtalen kring lokala överenskommelser även i norra länet. Oro finns för den utdragna inskrivningstiden och det glapp som uppstår då kartläggningen ska göras. Försörjningsstöd erbjuds under väntetiden vilket kommunerna ligger ute med. AF ska ut mer i Småland och Blekinge för att förbättra kartläggningen och på så sätt minska tiden. I norra delen av länet pågår flera samarbeten som upplevs ha överbryggat en del problem, dock måste validering av kompetens och utbildning bli snabbare. Ytterligare en fråga som lyftes var hur viktigt det är med flerspråkig personal på AF men också att samtliga handläggare faktiskt kan arbeta inom etableringen. AF utbildar den egna personalen för större flexibilitet. Statusen för Delegationen Unga till Arbete (DUA) Alla kommuner i länet har överenskommelser men en fråga som lyftes var vad som faktiskt blir effekten? Vad gör vi med överenskommelserna? Det finns svårigheter i att få unga att komma och faktiskt delta. En del kommuner har dock lyckats bättre än andra. Nämnden uppdrar till kansliet att göra en skrivelse till AF centralt som undertecknas av samtliga kommuner i länet samt AF:s chefer för södra och norra länet; Hans Fritz och Lars Borgemo / Program för social hållbarhet Kalmar län lägesrapport Föredragande: Charlotte Gustafsson Det är dags för länet att ta fram nya gemensamma strategidokument med visioner och mål för en socialt hållbar utveckling för jämlik välfärd och folkhälsa. Arbetet har påbörjats inom länsgemensam ledning i samverkan i socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård under 2015 men bör finnas på en övergripande kommun- och regional nivå. 13

5 Den kommunstrategiska överläggningen i februari lyfte följande frågeställningar; 1. Hur följer vi upp de folkhälsopolitiska planerna i länet? 2. Hur kan vi få en samsyn kring gemensam riktning och mål i länet? 3. Hur leder planerna till faktisk förändring? Samtal pågår med Landstinget om samordning av arbetet med gemensamt handlingsprogram för Social hållbarhet, välfärd och folkhälsa i Kalmar län. Ansvarig från landstingets sida blir den nya utvecklingsdirektören Magnus Persson. Samtal pågår också med Peter Aronsson på Linnéuniversitetet om möjlighet till samarbete, analys och underlag för arbetet med programmet. Samtal pågår med Länsstyrelsen om att gemensamt tillsätta en kommitté för arbetet med utgångspunkt i underlag, uppföljning och inventering av lokala folkhälsoarbetet, målen i RUS och länets folkhälsopolitiska plan. Beträffande jämställd regional utveckling har Tillväxtverket fått i uppdrag att fördela 34 mkr årligen till aktörer med regionalt utvecklingsansvar för att fortsätta arbetet för jämställd regional tillväxt. Målsättningen för jämställd regional tillväxt är att: Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Insatser ska integreras i ordinarie verksamheter och beslutsprocesser, arbetssätt och rutiner. Regionförbundet har lämnat in en ansökan om startfinansiering på kr för att göra en nuläges- och behovsanalys med 2-3 regionala prioriteringar. Startfinansieringen kan enbart användas till att rigga arbetet med behovs- och nulägesanalysen genom exempelvis köp av statistik, konsultstöd, samverkansmöten med andra aktörer etc. Medlen ska vara förbrukade senast den 26 september Planer finns på att genomföra en gemensam utbildningsinsats; att styra och leda jämställt, för ledningsgrupperna i länet med start hösten Kanske kan Kalmar vara ett nav i detta arbete då de genomfört samma process inom kommunen. Förslagen presenteras för kommunchefsgruppen i länet torsdag den 21 april. Nämnden tar informationen till protokollet. 14

6 / Nationellt kompetenscentrum Anhöriga Nkas nya uppdrag Föredragande: Lennart Magnusson På uppdrag av regeringen driver Nka från och med 2016 ett långsiktigt nationellt kompetenscentrum för anhörigstöd, vilket är en fortsättning på det uppdrag som Nka haft årsvis sedan Den huvudsakliga uppgiften är att vara ett expertstöd till kommuner, landsting och enskilda utförare avseende anhörigstödsfrågor och att kunna ge kunskapsstöd direkt till föräldrar och anhöriga till personer, företrädesvis barn och unga, med kombination av flera omfattande funktionsnedsättningar och omfattande medicinska behov. Nka ska bidra till högre kvalitet och produktivitet inom anhörigområdet. Verksamheten ska genomsyras av ett jämlikhetsperspektiv och uppmärksamma könsrelaterade skillnader och konsekvenser inom anhörigstödet. Nka ska: - särskilt uppmärksamma könsrelaterade skillnader och konsekvenser i anhörigstödet - särskilt uppmärksamma anhörigstöd i ett interkulturellt perspektiv - särskilt bidra till att underlätta förutsättningen för att kombinera rollen som anhörig med arbetslivsdeltagande och god hälsa - stödja och utveckla hälso- och sjukvården roll och ansvar när det gäller stödet till anhöriga - när det gäller barn som anhöriga särskilt bidra till sådant stöd att anhörigas svårigheter Nka kan ses som en nationell FoU-enhet. Nka har kontakt med personal på RF och anhörigkonsulenter och annan personal. Jobbar med anhörigsamordnare i hela landet. Det finns länssamordnare i varje län. Ibland ordnar de föreläsningsserier och nu har de tagit fram en webb-utbildning. Nka kommer att göra en EU-ansökan där bland annat Maskrosbarn innefattas. Nämnden tar informationen till protokollet. 15

7 / Flyktingsituationen Tids- och processplan EKO ESF-ansökan Föredragande: Claudia Kjellstrand, Vanja Kastens och Charlotte Gustafsson Då kommunerna har fortsatt stora utmaningar med flyktingsituationen och det är en viktig fråga behöver vi ha dialog om flyktingmottagande och samverkan kring detta. Därför har vi till mötet bjudit in en god man och en föreståndare för ett boende för att ge sin syn på situationen. Claudia Kjellstrand som är god man berättar om vad det innebär att vara god man. God man ska företräda barnet i både vårdnadshavare och förmyndarens ställe. En god man har rätt att bestämma i alla frågor som rör barnets angelägenheter. - Ansöka om uppehållstillstånd - Biträder vid utredning hos Migrationsverket - Biträder vid möten hos de offentliga biträdet - Söker aktuella bidrag hos Migrationsverket/Socialtjänsten - Ser till att barnet kommer till hälsoundersökning - Företräder barnet vid hälso-, sjuk- och tandvård - Ser till att få en fungerande skolgång - Deltar i utvecklingssamtal - Förvaltar barnets tillgångar, dagersättning och andra bidrag - Företräder barnet om det utsätts för brott eller begår brott - Redovisar uppdraget till överförmyndarmyndigheten - Vara ett stöd till barnet Synpunkter från Claudia: Att vara god man innebär ett stort ansvar. Flera unga som Claudia känner till har ingen god man vilket bland annat innebär att de inte kan börja skolan. Ofta innebär den första tiden i Sverige att barnen får flytta många gånger vilket är olyckligt. De försöker nu starta en gren under Gode män -förening för södra Kalmar län och Öland för just gode män för ensamkommande barn. Vanja Kastens är samordnare på Villa Fenix, ett boende i Kalmar med 30 platser. Synpunkter från Vanja: Idag bor många ensamkommande i dubbelrum, hon förordar enkelrum. Storleken på boendena spelar stor roll och det är viktigt att minimera antalet flyttar för att undvika många separationer. 16

8 Det är viktigt att inte blanda asylboende med de som har fått uppehållstillstånd på samma boende. Hon vittnar om att ungdomarna ofta blir misstänkliggjorda. När de söker hjälp vill de bli tagna på allvar. Insatser för att möta ungdomarnas psykiska hälsa krävs. Det är viktigt att veta hur man ska möta målgruppen. Vi bör skapa bättre miljö och attraktiva arbetsplatser så att människor vill arbeta på boenden och stanna kvar i yrket. Samverkan kring HVB och familjehem har lyfts till Länsgemensam ledning i samverkan men finns det något samarbete på länsnivå när det gäller överförmyndare? Nämnden för en diskussion kring överförmyndare och konstaterar att det ser väldigt olika ut mellan kommunerna samt att en del gode män har väldigt många barn som de ansvarar för och frågor ställs kring om detta äventyrar kvaliteten för varje barn. Det råder en del okunskap när det gäller gränsdragningen mellan uppdragen för gode män och personal på boenden och ur detta uppstår konflikter mellan gode män och personal på boenden. Det är idag konkurrens om personal mellan kommunerna eftersom det inte finns tillräckligt många utbildade. Andra relevanta frågeställningar är hur ska barnen komma ut från institutionerna? Hur ska de assimileras i samhället? Hur är hälsostatus? Länsgemensam ledning i samverkan ska ta fram statistik kring ensamkommande. Det poängteras att ansvaret för att hantera dessa ungas ohälsa i stort ligger hos Landstinget och att det är viktigt att det finns en tydlighet i detta så att inte kommunerna tar över alltmer ansvar från andra myndigheter och landsting. Det konstateras också att många andra samhällsområden spelar roll för integrationen såsom bostadsbyggandet. ESF-ansökan EKO EKO innebär kompetensutvecklingsinsatser och stöd till lokal organisering inom integration för kommunens egen personal. Projektet syftar till att ge en ökad kompetens hos personal inom offentlig och ideell sektor för att underlätta och stödja nyanländas etablering i länet med följande projektmål. Om projektet blir beviljat så är det i planerings- och analysfasen som innehållet kommer att kunna anpassas till kommunernas behov. Projektets mål: Att deltagarna ska få verktyg för att i sin egen yrkesroll arbeta bättre med integration Att skapa nätverk för att utbyta erfarenhet och kompetens inom områdena hälsa, sysselsättning och skola Att få ökad kunskap och förståelse för de nya svenskar som kommer till vårt län 17

9 Att skapa förutsättningar för kommunövergripande arbete kring integration Kommunerna medfinansierar med max kr/ kommun/år. Regionförbundets arbetsutskott tog den 3 mars beslut om garanti för medfinansieringen. Detta gör det möjligt för kommunerna att hantera beslutsprocessen om deltagande på hemmaplan. Övriga deltagande aktörer (AF, Försäkringskassa, Länsstyrelsen, ideell sektor) betalar deltagaravgift. Vi har fått positiva förhandsbesked från ESF då de har goda erfarenheter av oss som projektägare och sannolikt blir ansökan beviljad. Finansiering via deltagaravgifter även för kommunerna hade varit fördelaktigt, men kommer troligtvis bli svårt. Nämnden tar informationen till protokollet / Kompass Kommunal praktisk samverkan inom socialtjänsten i Kalmar läns kommuner - lägesrapport Föredragande: Åsa Strandlund Kompass, Kommunal Praktisk Samverkan Socialtjänsten Kalmar län, bildades Kompass hjälper oss att ta ut riktning samt att hålla kursen för en gemensam utveckling inom socialtjänsten i Kalmar läns kommuner. Att tydligt och i samverkan leda mot resultat, mäta effekter och behålla eller ändra riktning. Beställningar inom Kompass 2016 Idag finns det tre beställningar utformade av länets social- och omsorgschefer och Regionförbundet som innefattar följande projekt: 1. Implementering av IBIC/ÄBIC (Individens/Äldres behov i centrum) i Kalmar län 2. Plan för kompetensutveckling för socialtjänsten, IFO Kalmar län 3. CAN Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete inom alkohol, narkotika, tobak och droger (sträcker sig fram till och med 2017) 18

10 Arbetet framöver under året Implementering av IBIC/ÄBIC i Kalmar län Under resten av 2016 fortsätter de sedan tidigare kontinuerligt återkommande nätverksträffarna. Utvecklingsledaren planerar för att genomföra utbildning för verksamheternas enhetschefer. Arbetet med stöd gentemot kommunerna i implementeringen kommer att fortsätta. Utvecklingsledaren arbetar också vidare utifrån den information som fortlöpande kommer från Socialstyrelsen. Utöver detta arbetar utvecklingsledaren vidare med verksamhetssystemen. Plan för kompetensutveckling IFO Kalmar län En sammanställning kommer att göras av implementeringen och utifrån resultatet tas det sedan fram ett förslag på en gemensam kompetensutvecklingsplan för aktuell personal. Då det gäller den personal som saknar socionombehörighet har ett samarbete med Linnéuniversitetet påbörjats för att kunna möta de krav på kompetens och utbildning som Socialstyrelsen ställer. Ett förslag kommer att presenteras för socialcheferna i maj. CAN Indikatorsbaserat Lokalt förebyggande Arbete inom alkohol, narkotika och tobak Arbetet fortsätter i samarbetet mellan aktuella kommuner och CAN utifrån det upplägg som CAN arbetar efter, bl.a. med återkommande kartläggningar av konsumtionen av alkohol, narkotika och tobak efter att CAN s rekommendationer har fullföljts. Åsa har även omvärldsbevakning i sitt uppdrag. Hon har bland annat kommit fram till att det behövs en satsning på kompetensutveckling för personal på boenden för ensamkommande och har initierat ett sådant arbete. Utvärdering av Kompass Utvecklingsarbetet 2015/2016 ska utvecklas och följas upp i nära dialog med nätverket av socialchefer i länet i samarbete med utvecklingssamordnare och verksamhetsansvarig för Regionförbundet. Under hösten genomförs en utvärdering av det arbete som hittills har genomförts inom ramen för Kompass. Utvärderingen ska också föreslå andra områden/inriktningar där det finns behov och möjlighet till ett fortsatt gemensamt arbete för kompetensutveckling inom vård och omsorg i länet. Nämnden tar informationen till protokollet. 19

11 19 Telia från koppartråd till fiber Föredragande: Magnus Hammarstedt, Robert Liljeström och Mikael Jarmdahl Magnus Hammarstedt, bredbandssamordnare på Regionförbundet, presenterar sig. Västerviks kommun har fått ett informationsbrev med anledning av Telias planerade nedsläckning av koppartråden i landet. Detta kommer så småningom att gälla alla kommuner och vi har bjudit in representanter från Telia till mötet för att få en bild av vad det innebär. Delar av det gamla, fasta telefonnätet, som till stora delar ägs av Telia, kommer att ersättas med fiber eller mobil teknik. Det innebär att Telia i vissa områden exempelvis ersätter vanlig fast telefoni med lösningar via mobilnätet, och bredband via telejacket (ADSL) med fiber eller mobilt bredband. I vissa områden kan det också vara så att kunderna behöver vända sig till en annan operatör än Telia för att få bredband eller telefoni. Telias förändringar påverkar även operatörer som hyr in sig i deras nät. Alla kommuner kommer att påverkas förr eller senare. Telia har dock tittat på lösningar i en övergång och har redan nu klart med alternativa lösningar för kunder. Det är viktigt att berörda konsumenter och företag gör ett aktivt val av leverantör. Leverantörerna har olika mobiltäckning och abonnemangsformer. Telias roll är att ge tidig information, att erbjuda alternativ och ge aktiv rådgivning till kunderna. Övergången till framtidens nät i Västervik Ca berörda kunder på 32 stationer Information till operatörer, kommunen, med flera i slutet av februari 2016 Information till Telias slutkunder i början av maj 2016 Uppsägning och ersättningserbjudande i slutet av 2016 Övergång till nya tjänster Telias erbjudande till konsumenter består av antingen mobil hemtelefoni, bredband via mobilnätet eller en kombination av dessa. Till företag erbjuds bredband via mobilnätet, touchpoint eller jobbmobil. En rad andra företagsprodukter finns också. Dessa tjänster avser telefoni och adsl, detta är inte jämförbart med exempelvis fiberbaserade tjänstser. Nämnden tar informationen till protokollet. 20

12 / Förslag till nytt kommunförbund i Kalmar län Föredragande: Tomas Kronståhl För närvarande präglas mycket av samtal och dialog kring regioner. Med anledning av det behövs också en utredning av ett nytt kommunförbund i Kalmar län. På PKN:s sammanträde den 10 december 2015 lyftes följande utgångspunkter för bildandet av ett kommunförbund i Kalmar län: 1. Förbundet ska vara en egen juridisk person, förslagsvis en ideell förening, såsom övriga regionala kommunförbund i riket. 2. Styrelsen för kommunförbundet bör i likhet med PKN bestå av 15 ledamöter. Varje kommun föreslås vara representerade med en ledamot, förslagsvis kommunstyrelsens ordförande, förutom Kalmar, Oskarshamn och Västervik, som förutom kommunstyrelsen ordförande föreslås ha ytterligare en ledamot. Styrelsen utser inom sig en ordförande och en vice ordförande. 3. Kommunförbundets uppgifter föreslås huvudsakliga vara att samordna länets kommuner i primärkommunala sektorsfrågor och att företräda kommunerna i olika förhandlingar. Kommunförbundets kansli föreslås vara tre personer. Till kansliet bör även Kompass (Kommunal praktisk samverkan Socialtjänsten Kalmar län) verksamhet knytas. HR, ekonomifunktion och övriga administrativa frågor som lönehantering föreslås skötas och tillhandahållas av Regionkommunen i Kalmar län. AV Media är en resultatenhet med egen personal, direkt under Kommunförbundets styrelse. 4. Kommunförbundet bör i så stor utsträckning som möjligt nyttja länets kommuners personal i sin verksamhet, inte minst när nya projekt startar. Syftet med arbetssättet är dels att hålla nere kostnaderna för verksamheten, dels att erbjuda kommunernas personal möjligheterna att utvecklas i sin yrkesroll samt att öka attraktiviteten för dessa kommunala tjänster. Målsättningen är även att arbetssättet ska skapa större samhörighet och kunskap om varandras organisationer och förutsättningar i länet. 5. Ovan föreslås vara utgångspunkterna för den politiska grunden för den framtida kommunala samverkan i länet. Om PKN bifaller förslaget bör det analyseras och 21

13 förtydligas ytterligare för ett senare ställningstagande av PKN och av länets kommuner. Analysen bör omfatta såväl de juridiska som de ekonomiska konsekvenserna av det nya Kommunförbundet. Bildandet av ett kommunförbund förutsätter att det blir ett nollsummespel för kommunerna, det vill säga att den avgift kommunerna idag avsätter till regionförbundet även i framtiden finansierar kommunförbundet. Det är viktigt att forma den politiska strukturen för att därefter diskuterat innehållet. Därmed är utredningen om kommunsamverkan i regionkommun som tidigare beslutats om central för att identifiera vad PKN åstadkommit historiskt och vilka frågor kommunerna i länet ska samverka kring i ett kommande kommunförbund. Nämnden menar att underlaget som tagits fram ska förankras med alla kommuner samt kompletteras med att: Finansieringen tydliggörs Antal möten per år fastställs Ersättare till ordinarie ledamöter ska utses Utredningen bekostas av regionförbundet. att uppdra åt Kenth Johansson att senast under hösten 2016 utreda och presentera ett förslag på form, innehåll samt politisk styrning av ett nytt kommunförbund i Kalmar län eller i en ny storregion. att förslaget ska ta sin utgångspunkt i de punkter som lyftes på PKN i december (bilaga 1) att en arbetsgrupp knyts till utredaren med representation från länets kommuner samt regionförbundets företrädare / Synpunkter på polisens nya organisation! Föredragande: Christina Davidsson 2015 slogs Sveriges 21 polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen ihop till en gemensam myndighet. Målet med den nya organisationen var att uppnå fler polisiära resurser, att göra polisen mer tillgänglig i samhället, att komma närmare medborgarna och att 22

14 effektivisera och samordna både kompetens och resurser. Ambitionerna var det inget fel på men utfallet lämnar en hel del övrigt att önska. Medborgare, poliser och kommunerna i Kalmar och på Öland hade stora förväntningar på den nya polisen men har nu upptäckt att det inte blivit det man hoppades på. Alla inser och betonar vikten av polisiär synlighet och närvaro i hela landet. Nu finns det en oro över att flera av länets lokalpolisområden vittnar om att de är underbemannade redan i utgångsläget och att de så kommer att förbli under en lång tid framöver. Vi är oroliga att flera av de områdespoliser som är utsedda inte får gå igång och jobba med sina arbetsuppgifter förrän tidigast Sammantaget finns det skäl att vara orolig över att med i både tid och rum stora avstånd till polisiär närvaro etableras nya mönster. Det i sin tur riskerar leda till att förtroendet för polisen kommer minska. Den mängd poliser över hela länet som skulle varit på plats nu verkar inte kunna gå i tjänst förrän tidigast Poliser i lokalpolisområdet får täcka upp i närliggande större område och städer. Av 109 nyrekryterade poliser till Sydsverige hamnade ingen i Kalmar län. I förlängningen kan det innebära att förtroendet för polisen kommer minska vilket är enormt allvarligt. Med anledning av detta och för att lugna våra invånare i Kalmar län önskar vi svar på följande frågor: 1. Hur tänker myndigheten på kort och lång sikt garantera den polisiära servicen, synligheten och närvaron i hela Kalmar län? 2. Hur jobbar myndigheten för att de polisiära resurserna i yttre tjänst inte kommer att gå till att täcka upp i de större städerna? 3. När kommer de utlovade områdespoliserna att få gå i tjänst? Nämnden beslutar att överlämna denna skrivelse, undertecknad av samtliga kommunstyrelsers ordförande i länet, till Insynsrådet för Regionpolisråd Syd på deras möte den 26 april. 23

15 22 Anmälningsärende Anmäls följande ärende Informationssäkerhetsprojektet dialogmöte för högre chefer och politiken i höst Nämnden tar anmälan med godkännande till protokollet. 23 Övriga frågor a) Dzenita Abasa (s) lyfter att arrangörerna av Kalmarsund Pride vill ha hjälp av fler kommuner att ordna årets evenemang. Hon vill att de bjuds in till kommande möte med PKN. b) Andreas Erlandsson (s) lyfter frågan om hanteringen av hjälpmedel inom habiliteringen för personer över 18 år som kommunerna tagit över från landstinget. Idag finns det dubbel- och trippelförskrivningar i vissa fall. Här efterfrågas en likvärdighet mellan kommunerna med utgångspunkt i de lokala överenskommelserna. Kansliet fick i uppdrag att ta fram ett PM med påminnelse om riktlinjerna som skickas till socialcheferna och till hjälpmedelsnämnden för kännedom. Tomas Kronståhl Christina Davidsson Cilla Ilhammar ordförande justerare sekreterare 24