Regionförbundet i Kalmar län Torsdagen den 30 januari 2014, kl Beslutande Henrik Yngvesson ordförande

Transkript

1 1 Organ Plats och tid Regionförbundet i Kalmar län Torsdagen den 30 januari 2014, kl Beslutande Henrik Yngvesson ordförande Tomas Kronståhl vice ordförande Lisbeth Lennartsson Ann-Marie Fagerström Lars Rosander Ingemar Svanström Christopher Dywik tjänstgörande ersättare Anette Lingmerth Kaj Göransson tjänstgörande ersättare Andreas Erlandsson tjänstgörande ersättare Lief Axelsson Håkan Algotsson PerÅke Svensson tjänstgörande ersättare Harald Hjalmarsson Övriga deltagare Karin Alkeberg Linnéa Haraldsson 2 Charlotte G Alidzanovic 2-3 Carolina Gunnarsson 4 Britta Sterneland 5 Britta-Stina Fall 5 Peter Johansson 5 Fredrik Löfgren 6 Håkan Leifman 6 Utses att justera Paragrafer 1-8 Tomas Kronståhl

2 2 1 Dagordning Nämnden beslutar att godkänna föreliggande dagordning. 2 D 2014/ Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen Föredragande: Charlotte G Alidzanovic Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen har ingått ett antal överenskommelser som handlar om stöd till utvecklingsarbete för god kvalitet inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. I flera fall handlar det om en fortsatt utveckling av en god samverkan mellan huvudmännen i länet. Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård har tagit fram ett måldokument för 2014-års arbete. I måldokumentet ingår grundkrav och prestationer kopplade till överenskommelserna i de delar som berör både landsting och kommun samt andra samverkansmål som inte är kopplat till överenskommelserna. De delar av överenskommelserna som enbart rör kommunerna finns inte med i detta måldokument. Beslut om måldokumentet tas på presidiekonferensen den 7 februari, Till måldokumentet knyts aktivitetsplaner. Fyra regionala överenskommelser: Stöd till evidensbaserad praktik (EBP) för god kvalitet inom socialtjänsten, inklusive ehälsa Stöd till utveckling av barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården samt stöd till utveckling av brukarmedverkan genom stöd till brukarråd Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Gemensamt för flera utvecklingsområden är implementering av samordnade individuella planer (SIP), ökad brukarmedverkan och ehälsa Totalt omfattar de statliga stimulansmedlen för Kalmar län kronor samt eventuell prestationsersättning.

3 3 Stöd till evidensbaserad praktik för god kvalité inom socialtjänsten Överenskommelsen omfattar fem områden. 1. Regionala stödstrukturer 2. Den sociala barn och ungdomsvården 3. Personer med funktionsnedsättning 4. Öppna jämförelser Socialtjänst 5. Kommunal ehälsa Regionala stödstrukturer De regionala stödstrukturerna ska stödja kommunerna i deras arbete med att åstadkomma en mer evidensbaserad praktik genom att långsiktigt försörja socialtjänsten med ett praktiskt verksamhetsstöd samt utgöra ett utvecklingsstöd för implementering av ny kunskap, exempelvis nationella riktlinjer och nya metoder. Arbetet syftar även till att utgöra en arena för lokala och regionala politiska prioriteringar och strategier inom välfärdsområdet. De regionala stödstrukturerna ska också fylla en viktig roll som dialogpartner gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Stödstrukturerna ska vidare ha en samordnande roll för pågående länsgemensamma utvecklingsarbeten inom socialtjänsten. Den statliga finansieringen till stöd för denna utveckling fortsätter under 2014 och omsluter kronor. En förutsättning är att huvudmännen från och med 2014 successivt övertar finansieringsansvaret enligt följande: 25 procent av kostnaderna för procent av kostnaderna för av kostnaderna från och med 2016 Den sociala barn och ungdomsvården Arbetet samordnas av en regional utvecklingsledare. Under 2014 kommer arbetet att vara inriktat på utveckling av systematisk uppföljning utifrån Barns Behov i Centrum (BBIC) att stödja lokalt utvecklingsarbete kring placerade barns skolgång och hälsa (inkl. överenskommelse om läkarundersökningar.) att stödja kommunerna kring samverkan med andra berörda aktörer och SIP att sprida Socialstyrelsens kunskapsstöd I Kalmar län omsluter utvecklingsarbetet totalt kronor.

4 4 Personer med funktionsnedsättning Under 2014 utvidgas överenskommelsen kring Stöd till evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten till att även omfatta stöd till personer med funktionsnedsättning. Prioritering för 2014: 1. Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning. 2. Förstärkt brukarmedverkan 3. Initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning. I Kalmar län omsluter utvecklingsarbetet totalt kronor. Öppna jämförelser Socialtjänst Öppna jämförelser bidrar med kunskapsunderlag för analys och systematiska förbättringar och är en del av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Respektive län kan erhålla kronor för att erbjuda stöd till kommunerna i deras hantering av och förståelse för öppna jämförelser socialtjänst. För att få ta del av medlen ska länet senast den 7 februari 2014 inkomma med konkret handlingsplan för arbetet. Kommunal ehälsa Arbetet med ehälsa syftar till att påskynda och underlätta utvecklingen av socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Arbetet sker med stöd av statliga stimulansbidrag till regionerna som sedan fördelas vidare till kommunernas utvecklingsarbete inom området ehälsa. Under 2014 satsar staten totalt 70 miljoner kronor på satsningen på kommunal ehälsa genom stimulansbidrag. Bidragen är uppdelade i två poster; en post på 10 miljoner kronor som går till de regionala ehälso-samordnarna och en post på 60 miljoner kronor, som ska användas för att nå de utpekade och definierade aktiviteterna för Pengarna utbetalas via SKL till regionförbundet efter att en faktura på överenskommet belopp inkommit till SKL. Stimulansbidragen förmedlas sedan vidare till kommunerna via regionförbundet. Bidragen ska användas så att de även kommer de idéburna och privata utförarna till del.

5 5 Missbruks- och beroendevården Arbetet samordnas av en regional utvecklingsledare och arbete kommer 2014 att fokusera på utveckling av barn och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården utveckling av brukarmedverkan genom stöd till brukarråd vidareutveckling av missbruks och beroendevården för att bättre möta brukarnas behov I Kalmar län omsluter utvecklingsarbetet kronor samt ytterligare medel som rekvireras från Kammarkollegiet. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Utvecklingsledarna ska fungera som ett regionalt stöd i huvudmännens kunskapsoch förbättringsarbete, när det gäller att utveckla en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Förbättringsarbetet ska inriktas mot de områden som lagts fast i handlingsplanen för Kalmar län för att bidra till bättre måluppfyllelse. Det är angeläget att bästa tillgängliga kunskap läggs till grund för förbättringsarbetet samt att utvecklingsledarna får ett tydligt mandat och uppdrag. En viktig uppgift 2014 blir att bidra till att de nya arbetssätten blir vardag och det normala sättet att utföra uppgifter inom vård och omsorg. Målet är att effektivisera användandet av resurser så att vården och omsorgen i högre grad utgår från sjuka äldres behov. Utvecklingsarbetet ska leda till preventivt arbetssätt god vård vid demenssjukdom god läkemedelsbehandling för äldre god vård vid livet slut sammanhållen vård och omsorg som innefattar undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar I Kalmar län omsluter utvecklingsarbetet 2,5 miljoner kronor för utvecklingsledare samt 1 miljon kronor för analysarbete. Stöd till riktade insatser inom orådet psykisk ohälsa Överenskommelsen för 2014 innebär en fortsättning inom samma områden som var aktuella 2012 och Hela summan på 630 miljoner kronor är prestationsbaserad och fördelas till både kommuner och landsting. För att få ta del av de prestationsbaserade medlen måste två grundkrav vara uppfyllda. Grundkrav 1: I länet ska finnas överenskommelser om samverkan kring personer, barn, unga och vuxna med psykisk funktionsnedsättning. Överenskommelserna ska ha följts upp under året och handlingsplaner upprättats.

6 6 Grundkrav 2: Landstinget och kommunerna i länet ska tillhandahålla webbbaserad information eller motsvarande där det beskrivs vart i landstinget och i kommunerna som barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp. Informationen ska grunda sig på en beslutad ansvarsfördelning. Sedan den nuvarande prestationsbaserade modellen började tillämpas 2012 har prestationsmålen höjts successivt för varje år. Avsikten är att på detta sätt påskynda utvecklingen inom området och åstadkomma varaktiga förbättringar för de i överenskommelsen prioriterade målgrupperna. Prestationskrav A1 och A2: Tillgänglighet barn och unga och omfattar bara landstinget. Prestationskrav A3 och A4: Personer med omfattande problematik 100 miljoner kronor delas av de kommuner som rapporterat hur många samordnade individuella planer enligt SoL 2 kap. 7 som upprättas för barn och unga upp till och med 17 år, samt gjort en uppskattning av behovet av sådana planer för personer i åldersgruppen som har kontakt med socialtjänsten, rapporterat hur många samordnade individuella planer enligt SoL, 2 kap. 7 som upprättas för barn och unga upp till och med 17 år som är placerade i HVB-hem, familjehem och särskilda ungdomshem enligt SoL samt för samtliga barn och unga som är placerade enligt LVU och har gjort en uppskattning av behovet av sådana planer i dessa målgrupper, och utifrån analyserna ha upprättat en handlingsplan för att säkerställa att samordnade individuella planer ska upprättas för alla som har behov av sådana under 2015 A4 rör endast landstinget och handlar om Sammanhållen individuell plan (SIP) upp till 24 år. I en sammanfattande diskussion framhåller nämnden att det är svårt för samtliga kommuner i länet att klara alla delar av utvecklingsarbetet inom området ehälsa. Charlotte G Alidzanovic informerar om att det senaste beskedet från SKL är att det räcker med att länet tillsammans klarar alla delar. Arbetet kring ehälsa kommer att diskuteras närmare vid en konferens på regionförbundet den 4 mars Nämnden föreslår att utvecklingsledare Ulrika Adolfsson bjuds in till ett sammanträde under våren. Arbetet med ehälsa är viktigt och nämnden betonar vikten av kontinuerlig återrapportering till PKN. Beslut Nämnden tar informationen till protokollet.

7 7 3 D 2013/ Lägesrapport kring gemensam forskning och utveckling i Kalmar län, Kompass Föredragande: Charlotte G Alidzanovic Socialcheferna har vid sitt möte den 10 januari 2014 enats om att arbetet med Kompass - Kommunal Praktisk Samverkan Socialtjänsten Kalmar län ska påbörjas och att åren 2014 och 2015 ska vara utvecklingsår för verksamheten. Samtliga kommuner var överens om att föreslå sina nämnder att anta formulerat förslag som innebär att under 2014 starta funktionen Kompass inrätta en styrgrupp med samtliga social- och omsorgschefer i länets kommuner samt en representant från regionförbundet disponera kvarstående ekonomiska medel från Fokus Det gemensamma Kompass ska inledningsvis arbeta med ett fåtal uppdrag varje år för att säkerställa användbarheten och att samtliga åtaganden genomförs fullt ut. Uppdraget kommer inledningsvis att handla om att förstärka samordningen av det regionala plattformsarbetet med stöd, mallar, verktyg och kunskap kring ett framgångsrikt och långsiktigt förändringsarbete. Detta ska bygga och bilda den bas som sedan ytterligare viktiga gemensamma utvecklingsfrågor kan utgå ifrån. Avstämning kring nästa steg och projekt inom samverkan ska ske i slutet av Förslaget innebär att styrgruppen under arbetar med en mindre gemensam budget om 1,2 miljoner kronor samt kvarvarande medel från Fokus verksamhet. En förutsättning för fortsatt samverkan efter 2015 är att medel avsätts för en årlig basfinansiering för Kompass. Beslut Nämnden tar informationen till protokollet.

8 8 4 D 2014/ Klimatsamverkan i Kalmar län handlingsprogram 2014 Föredragande: Carolina Gunnarsson Klimatsamverkan Kalmar län är ett gemensamt initiativ av länsstyrelsen och regionförbundet, för att öka takten i länets energi- och klimatarbete. Arbetet samordnas i klimatkommissionen som vid sitt möte den 9 december 2013 kom överens om ett förslag till handlingsplan Syftet med klimatsamverkan i Kalmar län är att öka takten i genomförandet av länets energi- och klimatmål, bidra till att anpassa samhället till ett förändrat klimat samt finna nya metoder och lösningar för att nå uppsatta mål. Klimatkommissionen genomförde under 2013 en klimatdialog med besök i samtliga kommuner. Utifrån dessa dialogmötet planerar klimatkommissionen att under 2014 koncentrera sitt arbete till följande aktiviteter: Länssamverkan biogas Utbildning och bygg Gröna bokslut - workshop Energieffektivisering företag länssamverkan Klimatkompensering lägsta golvnivå Kraftigare nationella styrmedel initiativ Kollektivtrafik och hela resan tankesmedja Opinionsbildning och debatt Samla länets kommuner till en gemensam Klimatdialog 2014, som ett sätt att följa upp 2013 års rundresa. I den efterföljande diskussionen lyfter nämnden vikten av att vid upphandlingar ta hänsyn till hur olika bränslen framställs och att det är viktigt att vikta de olika bränslena mot varandra även inom gruppen förnyelsebara bränslen. Det finns en stor potential att minska utsläppen genom att ställa högre krav vid upphandlingar. Beslut Nämnden tar informationen till protokollet.

9 9 5 Information om Brottsofferjourens verksamhet i Kalmar län Föredragande: Britta Sterneland, Britta-Stina Fall och Peter Johansson Brottsofferjourerna Vimmerby/Hultsfred/Västervik och Södra Kalmar län har bjudits in till PKN för att berätta om sin verksamhet i länet. Brottsofferjouren har funnits i 25 år. Det finns 96 brottsofferjourer i Sverige. Ambitionen är att alla jourer ska ha anställd personal för att kunna garantera likvärdigt stöd till alla brottsoffer i Sverige. Nationellt vill man ha större jourer vilket kan upplevas tudelat då den lilla jouren har närhet till invånarna och kunskap om den lokala miljön. Brottsofferjourerna utgör stöd vid alla slags brott men mest rör det sig om misshandel men också stölder, inbrott, relationsbrott och vandalisering. Brottsofferjourerna arbetar ideellt och kan ge stöd till brottsoffer i form av samtal men även svara på frågor som rör bland annat skadestånd och försäkringsfrågor. Finansieringen av verksamheten ser i dagsläget lite olika ut men grunden är att de erhåller 50 öre per invånare samt bidrag från kommunerna som varierar mellan 1,76 till 2,99 kronor per invånare. Av Brottsofferjouren Södra Kalmar län fick personer under 2013 stöd i tingsrätten. Det har varit stora mål som krävt dubbel bemanning. En viktig del av arbetet är att få ungdomar att vilja vittna och utgöra stöd i diskussioner som rör brott på Internet. Trenden är att antalet kontakter med brottsofferjourerna ökar. Fler brott sker och idag tar många direktkontakt med jouren innan polisen tar kontakt. Brottsofferjouren vill att PKN:s ledamöter funderar kring följande: Hur anser ni att kommunernas brottsoffer ska tas om hand? Vilken roll ska brottsofferjouren ha? Man vill gärna ha ett samarbetsavtal mellan länets kommuner och brottsofferjourer, istället för föreningsbidrag, för att enklare kunna bedriva och utveckla verksamheten långsiktigt Nämndens ledamöter betonar att brottsofferjourerna gör ett gediget arbete som ger trygghet för medborgarna i Kalmar län. Man ställer sig positiv till att ta fram ett förslag på samverkansavtal mellan brottofferjouren och länets kommuner för att nå en gemensam hållning kring finansiering av de tre brottsofferjourerma i länet. Beslut Nämnden uppdrar åt kansliet att inför 2015 ta fram ett förslag till gemensamt samverkansavtal mellan länets kommuner och de tre brottsofferjourerna.

10 10 6 D 2014/ Information om Kalmar läns drogförebyggande arbete samt presentation av C.A.N Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Föredragande: Fredrik Löfgren och Håkan Leifman Fredrik Löfgren informerar om länsstyrelsens arbete med det drogförebyggande arbetet i länet. Länsstyrelsen fungerar som motor för arbetet och sprider aktuell information till länets kommuner. Den nationella strategin mot alkohol, narkotika, droger och tobak (ANDT) ska brytas ned till en länsstrategi. Idag har åtta kommuner en ANDT-samordnare och dessa är viktiga kontakter för det länsövergripande arbetet och länsstrategin. Länsstyrelsen kan idag finansiera utbildningar för samordnarna och annan nyckelpersonal i kommunerna. För att kunna bedriva ett effektivt drogförebyggande arbete krävs ett bra underlag och statistik för att kunna identifiera vilken typ av förebyggande arbete som ger resultat. Idag är länet relativt dåliga på att följa upp arbetet. I en rapport från ett utvecklingsarbete med sex kommuner i länet visar att det arbete som görs är av retoriskt art och att arbetet inte har så stor effekt. Tidigare år har nio kommuner gjort drogvaneundersökning via FOKUS i Kalmar län. Kalmar kommun använder Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (C.A.N) metod och övriga två kommuner använder andra metoder. Idag är det gruppen ungdomar som kartläggs men länet skulle också behöva titta på den vuxna befolkningen. För att kunna följa utvecklingen i Kalmar län önskar man en gemensam metod för kartläggning i länet. Centralförbundet för alkohol- och narkotika upplysning Under det senaste året har C.A.N tagit fram en modell som testats i olika kommuner i länder runt Östersjön genom ett EU-finansierat projekt. Modellen syftar till att utveckla det förebyggande arbetet riktat till unga. De vill nu använda denna modell i andra kommuner och även inkludera arbetet med vuxna. Modellen går ut på att från grunden utveckla alla nödvändiga steg som behövs för att kunna driva ett långsiktigt effektivt lokalt förebyggande arbete När det gäller Kalmar län har kommunerna kommit olika långt i sitt drogförebyggande arbete. Kalmar kommun har under många år varit en framstående kommun när det gäller ANDT-förebyggande insatser. Andra kommuner i länet har inte kommit lika långt i sitt arbete. För alla, inklusive Kalmar kommun, finns dock stora utvecklingsmöjligheter. C.A.N ser gärna ett samarbete med Kalmar län som skulle kunna utgöra ett pilotprojekt och kan bilda mall för andra kommuners arbete i andra län. C.A.N:s roll är att göra behovsinventeringar och ge rekommendationer på vad som bör göras och i vilken ordning. En förutsättning är att arbetet är långsiktigt för att kunna ge effekter varför de tänker sig ett samarbete som pågår under fyra

11 11 år. Ytterligare en förutsättning är att kommunerna har en ANDT-samordnare på heltid eller deltid. Under denna fyraårsperiod genomför C.A.N årligen mätningar och redovisningar av dessa både muntligt och skriftligt. En skriftlig årsrapport görs som innehåller data samt rekommendationer om hur arbetet kan utvecklas vidare. Den totala kostnaden för länet att delta i C.A.N:s arbete under fyra år är kronor (beräknat på åtta kommuner under åren ). PKN:s ledamöter ställer sig positiva till en länsgemensam kartläggning av användningen av narkotika och alkohol likt C.A.N:s metod. Man anser att det är ett arbete som skulle kunna bedrivas inom ramen för Kompass. Ett förslag som diskuterades var att kommunerna använder de medel som man avsatt i sin egen budget för forskning och utveckling inom socialtjänsten för att finansiera arbetet. Man betonar också vikten av att både länsstyrelsen och landstinget är med i denna samverkan. Flera ledamöter påpekar att i en mindre kommun finns inte resurser för att ha en ANDT-samordnare. Det är viktigt att se över arbetssätt för att även dessa kommuner kan vara med i arbetet tillsammans med C.A.N. Beslut Nämnden beslutar att uppdra till kansliet att tillsammans med länets socialchefer ta fram ett förslag kring hur en samverkan kring C.A.N kan utformas och finansieras. 7 D 2012/ Diskussion kring arbetet med Digital agenda Tomas Kronstål (S) lyfter frågan om hur kommunerna engagerar sig i arbete med den digitala agendan. Ett möte hölls den 8 januari 2014 på regionförbundet där arbetet med den digitala agendan presenterade. Där framkom att det är få representanter i arbetsgrupperna från hela länet och att Kalmar kommun är överrepresenterade i flera grupper. För att få till ett brett engagemang från hela länet är det viktigt att både små och stora kommuner är representerade i de olika arbetsgrupperna. Det viktigt att alla kommuner påtalar vikten av att vara delaktig i arbetet och bemannar arbetsgrupperna för att utvecklingen ska påskyndas. Alla kommuner kan inte vara representerade i alla grupper men nämnden betonade vikten av spridning av kommunrepresentation från hela länet. Nämnden betonar att det är viktigt att ledamöterna kontaktar respektive kommunrepresentant för Digital agenda för att se över representationerna i grupperna. Beslut Nämnden tar informationen till protokollet.

12 12 8 D 2013/ Ändring av datum för PKNs sammanträde Nämnden beslutar att flytta s sammanträde i september och november Mötet den 11 september flyttas till 3 september och mötet den 7 november flyttas till 30 oktober. Hjälpmedelsnämndens sammanträden flyttas till samma datum. Henrik Yngvesson Tomas Kronståhl Karin Alkeberg ordförande justerare sekreterare