SJUKSKÖTERSKANS PREVENTIVA ARBETE FÖR ATT FÖREBYGGA TRYCKSÅR
|
|
- Lisbeth Strömberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SJUKSKÖTERSKANS PREVENTIVA ARBETE FÖR ATT FÖREBYGGA TRYCKSÅR En litteraturöversikt Andersson Erika Falk Ida Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: Termin 6, VT18 Handledare: Britt Bäckström Examinator: Åsa Audulv Kurskod/registreringsnummer: OM019G Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
2 Abstrakt Bakgrund: Trycksår är ett vanligt problem inom sjukvården som skapar stort lidande för de drabbade. Trycksår är skador i huden och/eller underliggande vävnad, vanligtvis där ben ligger nära huden. Detta uppstår främst som resultat av tryck eller tryck i kombination med skjuvning. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans preventiva arbete för att förebygga trycksår samt sjuksköterskans behov för att kunna förebygga trycksår. Metod: Totalt inkluderades 15 artiklar i litteraturöversiktens resultat. Artiklarna valdes ut systematiskt för att finna studier som svarade till litteraturöversiktens syfte. Artiklarna som valdes ut var kvalitativa, kvantitativa och av mixad design. Resultat: Sjuksköterskans arbetsuppgifter i det preventiva arbetet mot trycksår inkluderade samarbete med andra professioner, dokumentation, utförande av riskbedömningar samt att tillgodose patienternas behov av näring och utförande av hudvård. Sjuksköterskan försökte även få patienterna delaktiga i sin vård genom att ge rikligt med information. För att göra detta möjligt hade sjuksköterskan ett behov av adekvat utrustning som exempelvis tryckreducerande madrasser, glidlakan och kilkuddar samt utbildning för att bibehålla kunskap inom området. Diskussion: Sjuksköterskor behöver adekvat utbildning och utrustning för att bedriva en god omvårdnad och ett trycksårsförebyggande arbete som främjar patientens förutsättningar för att bli oberoende. Slutsats: Fortbildning samt kvalitetssäkrad utrustning kan ses som en förutsättning för sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår. Framtida forskning bör fokusera på mer delaktiga patienter i form av egenvård för ett trycksårsförebyggande arbete. Nyckelord: litteraturöversikt, omvårdnad, prevention, sjuksköterska, trycksår. 2
3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Trycksår Sjuksköterskans preventiva arbete och ansvar Problemformulering Syfte Metod Design Inklusions- och exklusionskriterier Litteratursökning Tabell 1. Sökord vid litteratursökning Tabell 2. Översikt över litteratursökningar Urval, relevansbedömning och granskning Etiska överväganden Analys Översikt över områden och kategorier Resultat Sjuksköterskans preventiva arbete för att förebygga trycksår Utförande av riskbedömningar och dokumentation Tillgodose patienternas näringsbehov Genomföra god hudvård Få patienterna delaktiga Samverka i team Sjuksköterskans behov för att kunna förebygga trycksår Behov av utbildning och kunskap Adekvat utrustning och regelbundna lägesändringar Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsats Referenser Bilaga 1. Översikt över granskning av inkluderade artiklar. 3
4 1. Bakgrund 1.1. Trycksår Trycksår är ett vanligt problem inom sjukvården världen över. Mellan procent av patienterna drabbas av detta, Sverige inkluderat (Källman & Suserud, 2009). Trycksår är skador i huden och/eller underliggande vävnad, vanligtvis förekommande där ben ligger nära huden. Trycksår uppkommer som ett resultat av tryck eller tryck i kombination med skjuvning och friktion som orsakar ischemi. Trycksår är ett hälsoproblem som riskerar att orsaka andra komplikationer som infektioner. Det kan även orsaka känslomässigt lidande som påverkar dagliga aktiviteter och livskvalitén. Riskfaktorerna för uppkomst av trycksår kan vara ytfriktion, undernäring, fysisk immobilitet, hudfuktighet, skjuvkrafter och tryck (Santos, Almeida, & Lucena, 2016). Undernärda patienter visar sig ha en högre risk för att utveckla trycksår än de patienter som har ett tillfredsställande näringsintag. Minskat födointag och oavsiktlig viktminskning är starkt relaterat till förekomst av trycksår. Viktförlust får kroppen att gå in i en katabol fas vilket har en negativ inverkan på läkningsprocessen och kommer därför missgynna eventuella redan uppkomna trycksår. Sjukdomsrelaterad viktminskning är vanligt och detta betyder att inneliggande patienter har en ökad risk för att utveckla trycksår. Det är viktigt att tidigt identifiera riskerna för undernäring hos patienter för att undvika utveckling av allvarliga trycksår (Alhaug, Gay, Henriksen, & Lerdal, 2017). Utrustning och regelbundna lägesändringar är effektivt vid förebyggande av trycksår (Jiang et al., 2014). Kunskap hos sjuksköterskorna har betydelse när det handlar om tryckavlastning och lägesändringar. Tryckavlastning är grunden för förebyggande åtgärder av trycksår. Utrustning som till exempel tryckreducerande madrasser och kuddar kan bidra till tryckavlastning (Gunningberg & Carli, 2016). 4
5 Trycksår delas in i olika klassificeringar för att beskriva graden av såret. Klassificeringarna graderas från ett till fyra, där grad ett är lindrigast. Grad ett innebär att huden fortfarande är intakt men att det går att identifiera missfärgning som rodnad. Vid andra gradens trycksår är huden inte längre intakt utan det finns en ytlig skada i epitelvävnaden i hudens yttersta lager. Tredje gradens trycksår innebär en skada i hela huden utan en sårhåla, till skillnad från den fjärde gradens trycksår där det har utvecklats en sårhåla. För att minska risken för trycksår bör huden inspekteras dagligen, upprepade gånger. En uppluckrad och skör hud ger ökad risk för trycksår. Huden bör därför hållas mjuk och torr med en normal fuktighet hos patienter som är i riskzonen för trycksår. Det kan med fördel användas barriärkräm för att skydda huden mot fukt. För att försöka reducera förekomsten av trycksår utförs riskbedömningar av sjuksköterskan för att kunna sätta in eventuella åtgärder (Lindholm, 2014, s ) Sjuksköterskans preventiva arbete och ansvar Prevention innebär insättning av insatser för att i förväg förhindra skador och ohälsa (Björvell & Torell-Ekstrand, 2014, s. 115). Då sjuksköterskan arbetar förebyggande mot trycksår utförs riskbedömningar samt att sjuksköterskan informerar patienter och närstående om trycksårsprevention. Sjuksköterskan är den som utifrån resultatet på riskbedömningarna ordinerar eventuella åtgärder och utrustning. De riskfaktorer som kontrolleras på dessa riskbedömningsinstrument är bland annat fysisk aktivitet, rörelseförmåga, födointag, vätskeintag och inkontinens (Lindholm, 2014, s ). Kirkevold (2000, s ) beskriver Hendersons omvårdnadsteori om grundprinciper och menar att sjuksköterskan har en specifik uppgift vad gäller omvårdnad och det är att hjälpa människor, sjuka som friska att utöva uppgifter som bidrar till deras hälsa när de själva inte kan. Henderson beskriver också vikten av att arbeta aktivt för personens egna självständighet och att individen snabbt ska bli oberoende igen. Om det inte finns någonting att göra ska sjuksköterskan istället bidra till en fridfull död. Henderson beskriver hälsa som något annat än bara frånvaro av sjukdom, hon benämner det också som att sjuksköterskan förutom att främja hälsa har ansvar att få individen att hitta meningsfullhet i sin samvaro. 5
6 Hendersons menar att sjuksköterskan ska arbeta intensivt för att få förståelse för vad patienten upplever för att kunna tillgodose behoven (2000). Hendersons definition av omvårdnad: Sjuksköterskans speciella arbetsuppgift består i att hjälpa en individ, sjuk eller frisk, att utföra sådana åtgärder som befordrar hälsa eller tillfrisknande (eller en fridfull död); åtgärder individen själv skulle utföra om han hade erforderlig kraft, vilja eller kunskap. Denna arbetsuppgift ska utföras på ett sätt som hjälper individen att så snart som möjligt återvinna sitt oberoende (Kirkevold, 2000, s. 116). Kirkevold (2000, s ) nämner ett flertal punkter som Henderson menar ingår i allmän omvårdnad och exempel på dessa är: att hjälpa patienten att tillgodose kost och vätska, att hjälpa patienten att ta bort eventuella avfallsprodukter från kroppen när personen själv inte klarar av det, hjälpa personen att mobilisera och att växla olika positioner för att hålla lämplig kroppsställning, hjälpa personen att bibehålla normal kroppstemperatur samt att hålla personen välvårdad för att skydda huden (2000). Sjuksköterskans uppgift är att se till att patientens vätske- och näringsbehov tillgodoses, att huden hålls torr och mjuk, att tryckreducera och att skydda huden mot fukt. Om trycksår uppstår är det sjuksköterskans ansvar att minska lidandet genom omvårdnadsåtgärder, samt att dokumentera och göra uppföljningar (Lindholm, 2014, s ). 1.3 Problemformulering Lindholm (2014, s.511) menar att de flesta trycksår kan förebyggas, om inte det görs kan det orsaka stort lidande hos patienten (2014). Genom denna litteraturöversikt belyser vi sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår samt sjuksköterskans behov för att kunna förebygga trycksår. Med denna litteraturöversikt vill vi bidra till ökad kunskap och insikt hos sjuksköterskor om trycksårsprevention, vilket kan leda till en bättre omvårdnad för patienten. 6
7 2. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskans preventiva arbete för att förebygga trycksår samt sjuksköterskans behov för att kunna förebygga trycksår. 3. Metod Design Detta arbete utgörs av en litteraturöversikt. Polit och Beck (2016, s.54-95) beskriver en litteraturöversikt som en översikt om ett specifikt ämne där information samlas in från flera olika forskares artiklar. Redan befintlig information om ämnet sammanställs sedan i litteraturöversikten (2016) Inklusions- och exklusionskriterier Artiklarna som inkluderades i litteratursökningen skulle vara skrivna på engelska samt svara på syftet. Artiklarna skulle vara kvalitativa, kvantitativa eller av mixad design och endast inkludera vuxna deltagare över 18 år. De artiklar som inkluderades beskrev sjuksköterskors behov och arbete i den trycksårsförebyggande vården. Studierna skulle vara genomförda på sjukhus eller på sjukhem- och/eller boenden. Review-artiklar exkluderades Litteratursökning Litteratursökningarna genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Polit och Beck (2016, s.92-97) beskriver att dessa databaser är riktade mot omvårdnad och därför har dessa databaser inkluderats i denna litteraturöversikt (2016). Ett flertal sökningar gjordes och artiklarna valdes sedan ut systematiskt för att hitta relevanta studier som besvarade syftet. I sökningen användes mesh-termer, major-headings, sub-headings och/eller sökord i fritext. Sökorden för litteratursökningen presenteras i tabell 1. Sökorden valdes för att det var relevanta för syftet. 7
8 Tabell 1. Sökord vid litteratursökning Trycksår Sjuksköterska Prevention MH Pressure ulcer Nurse* Prevention and control Pressure ulcer Mesh Prevention and control Subheading Databas/ datum CINAHL PUBMED Tabell 2. Översikt över litteratursökningar Sökuttryck Avgränsningar Antal Valda träffar MH Pressure Abstract 192 *31 ulcer AND available, **16 Prevention Published Date: ***7 and control AND Nurse* **** , Peer reviewed Nurse* AND pressure ulcer [Mesh] AND ( Prevention and control [Subheading]) Abstract, 5 years 196 *42 **19 ***13 ****10 Inkluderade Författare 5 - Dellefield, Magnabosco - Mallah, Nassar, Kurdahi Badr - Martin et al. - Nuru, Zewdu, Amsalu, Mehretie - Roberts et al 10 - Chaboyer, Gillespie - Gunningberg, Mårtensson, Mamhidir, Florin, Muntlin- Athlin, Bååth - Hommel, Gunningberg, Idvall, och Bååth. - Hoviattalab, Hashemizadeh, Cruz, Halfens, Dassen - Ilesanmi, Olabisi - Powers - Saleh, Al-Hussami, Anthony - Schoeps, Tallberg, Gunningberg - Skytt, Engström, Mårtensson och Mamhidir - Sving, Fredriksson, Gunningberg, Mamhidir * antal valda efter läst titel. ** antal valda efter läst abstrakt. *** antal valda efter läst artikel. **** antal valda efter kvalitetsgranskning. 8
9 3.4. Urval, relevansbedömning och granskning Artiklarna som inkluderades skulle vara kontrollerade i Ulrichsweb och inte vara äldre än fem år. Litteratursökningen gav totalt 388 träffar och resulterade i 15 vetenskapliga artiklar efter lästa titlar, abstrakt och artiklar i sin helhet. Dessa 15 artiklar granskades och inkluderades i litteraturöversikten. Artiklar som inte uppnådde medelhög- eller hög kvalité vid granskning eller som inte svarade för studiens syfte exkluderades. Inkluderade artiklar är kvalitetsgranskade enligt SBU:s manual för granskning av kvalitativa och kvantitativa artiklar (2014). Artiklarna finns granskade och sammanställda i en översiktstabell, se bilaga Etiska överväganden Artiklarna som inkluderades i litteraturöversikten hade deltagare som var välinformerade och som gett samtycke till studien alternativt att anhöriga gett samtycke när deltagaren själv inte hade möjlighet. Flertalet artiklar utlovade konfidentialitet, vilket enligt Polit och Beck (2016, s.144) innebär att deltagarna blir garanterade att deras integritet skyddas och att informationen som delges i studien inte blir offentlig (2016). Det kontrollerades att studierna var godkända av etiska kommittéer alternativt att studierna höll ett gott etiskt resonemang kring patienternas välbefinnande. Artiklarna som inkluderades granskades för att säkerställa att deltagarna inte kom till skada under studiens gång. Resultatet i litteraturöversikten kommer att presenteras utan justeringar och utan författarnas egna åsikter. Denna typ av studie kräver inte ett etiskt tillstånd (Forsberg & Wengström, 2016, s.59) Analys Analysen genomfördes med stöd av Fribergs (2012, s ) beskrivning av analys. Artiklarna lästes igenom upprepade gånger för att få förståelse om innehållet och om artiklarnas huvudresultat. Därefter delades innehållet in i två områden: Sjuksköterskans preventiva arbete för att förebygga trycksår och Sjuksköterskans behov för att kunna förebygga trycksår. Sedan lästes innehållet igen och artiklarna granskades för att finna likheter och olikheter i studiernas huvudresultat. Materialet sorterades in i kategorier beroende på 9
10 likheter i huvudresultatet inom de två områdena och hanterades i enskild tabell för att lättare strukturera upp resultat som svarade till studiens syfte Översikt över områden och kategorier Områden Sjuksköterskans preventiva arbete för att förebygga trycksår Kategorier Utförande av riskbedömningar och dokumentation Tillgodose patienternas näringsbehov Genomföra god hudvård Få patienterna delaktiga Samverka i team Sjuksköterskans behov för att kunna förebygga trycksår Behov av utbildning och kunskap Adekvat utrustning och regelbundna lägesändringar 10
11 4. Resultat I resultatet ingår 15 artiklar, däribland fem kvalitativa studier, åtta kvantitativa studier samt två studier med mixad design. Dessa artiklar genomfördes i ett flertal länder världen över, varav en tredjedel var gjorda i Sverige. Studierna var genomförda på sjukhus eller på sjukhem- och/eller boenden där deltagarna var över 18 år. Resultatet i de 15 artiklar som inkluderades riktade in sig på sjuksköterskans arbete inom den preventiva vården mot trycksår Sjuksköterskans preventiva arbete för att förebygga trycksår I denna del betonas arbetsuppgifter som besvarar sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår Utförande av riskbedömningar och dokumentation Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att trycksårspreventionen hade hög prioritet eftersom att det var en del av sjuksköterskans ansvarsområde. Detta visade resultatet i en studie med mixad design (Dellefield & Magnabosco, 2014) samt i en kvalitativ studie (Hommel, Gunningberg, Idvall och Bååth, 2016). Även riskbedömningar ansågs vara en viktig del i sjuksköterskans arbete enligt resultatet i två deskriptiva kvalitativa studier (Skytt, Engström, Mårtensson, & Mamhidir, 2016; Sving, Fredriksson, Gunningberg, & Mamhidir, 2016). Skytt et al. (2016) resultat visade fördelar med att utföra riskbedömningar för att få bättre struktur på det förebyggande arbetet. Riskbedömningar och dokumentation ansågs viktigt eftersom det leder till ett trycksårsförebyggande arbete. De kom fram till vikten av riskbedömningar i och med att dessa var centrala för att säkerställa god vårdkvalitet samt att dokumentera adekvat då brister i dokumentationen identifierades som en risk för patientsäkerheten. Riskbedömningarna gjorde vårdpersonalen mer medvetna om riskerna för trycksår (2016). I Saleh, Al-Hussami och Anthonys (2013) kvantitativa studie med 460 deltagare visade resultatet att mer än hälften av sjuksköterskorna utförde riskbedömningar (2013). 11
12 Studien av Hommel et al. (2016) visade att tydliga och realistiska mål för all personal var viktigt för att kunna dokumentera och utföra riskbedömningar. En annan framgångsrik faktor var att personalen hade evidensbaserad kunskap för att förhindra trycksår, både vetenskaplig och praktisk kunskap. Detta var kunskap som uppstod vid yrkesutövning och erfarenhet (2016) Tillgodose patienternas näringsbehov Viktigt för sjuksköterskan att kontrollera var nutritionen, då ett otillräckligt näringsintag kunde förhindra läkning av eventuellt redan uppkomna trycksår. Trots riskbedömningar visade resultatet svårigheter i att bedöma undernäring då den kroppsliga storleken kunde vara vilseledande. En överviktig patient kunde ha samma risk för undernäring som en patient utan övervikt. Detta visade en kvalitativ studie av Skytt et al. (2016) och de betonade vikten av att patienten får bibehålla en god aptit (2016). Sving et al. (2016) visade att äldre patienter hade en större risk att drabbas av undernäring och därmed trycksår vid inläggning på sjukhus. De menar att det därför skulle vara obligatoriskt att utföra riskbedömningar på patienter äldre än 65 år där bland annat risk för undernäring kontrollerades (2016). Resultatet i två studier betonade vikten av att arbeta framåt mot mål (Martin et al., 2017; Sving et al., 2016). I en mixad studie med 80 deltagare kommer Martin et al. (2017) fram till att det var viktigt att ha en plan för patientens nutrition gällande övervakning av vätske- och nutritionsintag (2017). Sving et al. (2016) kvalitativa studie med 36 deltagare visade att sjuksköterskan bör arbeta evidensbaserat och kunde med fördel samarbeta med dietister för att tillsammans göra en plan för att tillgodose patienternas näringsbehov (2016). 12
13 Roberts et al. (2017) kom i sin kvalitativa studie fram till att det var viktigt som sjuksköterska att motivera patienter till att inse vikten av att upprätthålla ett hälsosamt kostintag då det är starkt kopplat till en frisk hud (2017) Genomföra god hudvård Det visade sig viktigt med ett grundligt och omfattande hudvårdsarbete. Enligt Dellefield och Magnabosco (2014) innefattade detta inspektioner och hygien som bad/dusch. I studien fick patienterna och familjemedlemmarna information om vad som kunde vara riskfaktorer för att utveckla trycksår, patienterna fick information av sjuksköterskan att regelbundet kontrollera sin hud för att kunna se eventuella förändringar och för att kunna bibehålla en god hudvård. Ett flertal av patienterna tog hjälp av vårdpersonal vid inspektion medan en fjärdedel rapporterade att de inspekterade huden själva (2014). Den vanligaste insatsen som sjuksköterskorna utförde för att förebygga trycksår var hudvård, detta visade resultatet i en kvantitativ studie av Hoviattalab, Hashemizadeh, D`Cruz, Halfens, och Dassen (2014). De rengjorde huden, minskade exponeringen av fukt på huden alternativt gav fuktgivande vid torr hud samt använde utrustning för att skydda huden vid förflyttningar (2014). Tre kvantitativa studier samt en kvalitativ studie visade i sitt resultat att det i den preventiva omvårdnaden mot trycksår var lämpligt med barriärskydd/barriärkrämer, exempelvis mjukgörande krämer, fuktgivande och talkpuder (Hoviattalab et al., 2014; Ilesanmi & Olabisi, 2014; Mallah, Nassar & Kurdahi Badr, 2015; Roberts et al., 2017). Viktigt att sedan dokumentera de preventiva åtgärder som utförts i hudvården (Mallah et al., 2015) 13
14 Få patienterna delaktiga Schoeps, Tallberg och Gunningberg (2017) kom fram till att sjuksköterskan bör informera sina patienter för att få dem mer delaktiga och bli självständigare i sin egen vård (2017). Information från sjuksköterskan var uppskattat av patienterna vilket framkom i tre studier (Chaboyer & Gillespie, 2014; Dellefield & Magnabosco, 2014; Schoeps et al., 2017), av dessa studier var en kvantitativ, en kvalitativ samt en av mixad design. Resultatet i en kvalitativ studie av Chaboyer och Gillespie (2014) visade vikten av att informera patienterna om hur det kunde förebygga trycksår. De kom fram till att muntlig information ibland kunde vara otillräcklig och att komplettering med visuell information kunde vara fördelaktigt för patientens förståelse. Information bör finnas lättillgänglig, exempelvis som video, broschyr och/eller affisch (2014). Att exempelvis ha viktig information tryckt som broschyr gjorde att patienterna dagligen kunde bli påminda om informationen de fått tillhanda, då de kunde läsa upprepade gånger. Detta visar en kvalitativ studie av Roberts et al. (2017). I och med god information från sjuksköterskorna fick patienterna mer kunskap om trycksår och trycksårsprevention. Patienterna blev då mer medvetna om att de själva kunde vara med och utföra sin egen trycksårsprevention, att exempelvis flytta sig i sängen genom lägesändringar. Detta visade resultatet i en kvantitativ studie med 60 deltagare (Schoeps et al., 2017) samt i en kvalitativ studie med 19 deltagare (Roberts et al., 2017) Samverka i team Ett samarbete mellan olika professioner var nödvändigt för en god omvårdnad enligt resultatet i två kvalitativa studier (Skytt et al., 2016; Sving et al., 2016). Fysioterapeuter, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och dietister samarbetade för att kunna sätta patientens bästa i fokus då de alla bidrog till ett trycksårsförebyggande arbete (Sving et al., 2016). Sjuksköterskan bör ha en holistisk syn och det är viktigt med kommunikation och lagarbete i 14
15 personalgruppen, detta enligt resultatet i en studie med mixad design (Dellefield & Magnabosco, 2014) Sjuksköterskans behov för att kunna förebygga trycksår Här betonas de behov som sjuksköterskan har för att kunna utföra en adekvat preventiv omvårdnad för att förebygga trycksår Behov av utbildning och kunskap Av 415 sjuksköterskor visste endast 26,5% att trycksår uppkom på grund av syrebrist i vävnaderna, detta visade resultatet i en kvantitativ studie av Gunningberg et al. (2015). Sjuksköterskorna hade högst kunskap inom området nutrition och riskbedömning, samt minst kunskap om tryckavlastning och klassificering av trycksår (2015). I en studie med mixad design uttryckte sjuksköterskor behovet av att inkluderas och involveras i fortbildning som riktar sig till deras roller och ansvar. Viktigt med utbildning för att öka kunskapen om trycksår och hur trycksår kan förebyggas (Martin et al., 2017). I en kvantitativ studie visade resultatet att de med mer utbildning och kunskap inom trycksår och prevention utförde flera åtgärder i arbetet (Saleh et al., 2013). I flera studier framkom det att utbildning var en viktig del i sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår (Dellefield & Magnabosco, 2014; Martin et al., 2017; Nuru, Zewdu, Amsalu & Mehretie, 2015; Sving et al., 2016; Saleh et al., 2013), av dessa studier var två av mixad design, två kvantitativa samt en kvalitativ. Sjuksköterskorna med mer utbildning hade i regel mer kunskap och gav mer förebyggande åtgärder, det visade Nuru et al. (2015) kvantitativa studie med 248 deltagare. Resultatet visade att mer än hälften (54,4%) av sjuksköterskorna hade god kunskap om trycksår medan resterande (45,6%) inte hade god kunskap (2015). Resultatet i Sving et al. (2016) kvalitativa studie visade att sjuksköterskor som deltagit i utbildning och som kommunicerade med varandra bidrog till utvecklingen av trycksårsprevention (2016). 15
16 Adekvat utrustning och regelbundna lägesändringar I en kvantitativ studie visade resultatet att utrustning gav sjuksköterskor och patienter fördelar i den preventiva vården. Kilkuddar för att lägesändra, mikroklimatkuddar för att kunna styra värme och undvika att exponera patienterna för fukt, glidlakan för patienterna och handtag på lakan för att sjuksköterskorna skulle få en bättre arbetsmiljö. Vid användning av denna utrustning fick patienterna mindre förekomst av trycksår (Powers, 2016). Det var viktigt med tillgång till utrustning för trycksårspreventionen. Det visade resultatet i fyra studier, varav två var av mixad design, en kvalitativ och en kvantitativ (Dellefield & Magnabosco, 2014; Martin et al., 2017; Nuru et al., 2015; Sving et al., 2016). Martin et al. (2017) kom i sin studie fram till att det blir en ansträngd situation på arbetet om sjuksköterskan inte kunde tillgodoses med rätt utrustning. Sjuksköterskorna hade behov av mer resurser, som exempelvis personal för att kunna lägesändra patienterna (2017). Resultatet i två kvantitativa studier (Ilesanmi & Olabisi, 2014; Mallah et al., 2015) samt i en studie med mixad design (Martin et al., 2017) visade att bland de vanligaste ingripandet sjuksköterskor gjorde i den preventiva vården mot trycksår var att lägesändra patienterna regelbundet samt att tillgodose riskpatienterna med tryckavlastande madrasser. Sving et al. (2016) kom i sitt resultat fram till att tillgång till utrustning var grunden för att kunna utföra evidensbaserad vård (2016). Viktig tryckreducerande utrustning var exempelvis madrasser och hälskydd, detta visade en mixad studie med 219 deltagare och en kvalitativ studie med 36 deltagare (Martin et al., 2017; Sving et al., 2016). Annan utrustning som glidlakan och inkontinensprodukter ansågs viktiga vid trycksårsprevention. Även tillräckliga mänskliga resurser var viktigt för att kunna möjliggöra de regelbundna vändningarna. Detta skapade bättre förutsättningar och ett bättre förebyggande arbete. Deltagarna i studien uppskattade utbytet av standardmadrasser till tryckavlastande madrasser och menade att det sänkte förekomsten av trycksår på deras arbetsplats (Martin et 16
17 al., 2017). De patienter som inte ansågs ha risk för att utveckla trycksår fick standardmadrasser (Ilesanmi & Olabisi, 2014). 5. Diskussion 5.1. Metoddiskussion Avsikten med denna litteraturöversikt var till en början att uppmärksamma sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår i enbart sjukhusmiljö. Området blev då begränsat och därför utökades sökområdet genom att lägga till sökningar som även inkluderade sjukhemoch/eller boenden och inte enbart sjukhusmiljö. Hade denna sökning inte justerats kunde det ha resulterat i en svaghet i litteraturöversikten. Polit och Beck (2016, s ) menar att det bör finnas klara kriterier för vilka artiklar som kan inkluderas i litteraturöversikten eller som bör bli exkluderade. Vid sökning av artiklar till resultatet användes databaserna Pubmed och Cinahl för att finna relevant forskning riktad mot omvårdnad (2016). Tveksamt om mängden databaser hade utökat sökningen ytterligare då de databaser som användes hade fokus specifikt på omvårdnad. Den första preliminära litteratursökningen som genomfördes innehöll endast sökning i fritext. För att få en mer riktad och begränsad sökning ändrades sökningarna till att omfatta sökord med ämnesord. Polit och Beck (2016, s ) menar att detta innebär en avgränsning till medicinska ämnesrubriker, vilket ger ett konsekvent/metodiskt sätt att hämta information på. Det blir en gemensam sökning för olika termer, så istället för användning av många olika termer kan ämnesord med fördel användas (2016). Vid artikelsökningarna inkluderades artiklar från ett flertal olika länder: Australien, USA, Sverige, Tyskland, Nigeria, Libanon, Kanada, Etiopien och Jordanien. Resultatet representerar olika delar av världen vilket ansågs som en styrka i denna litteraturöversikt, då den inte gör något land överrepresentativt. En litteraturöversikt baserat på ett land visar 17
18 endast resultat utifrån det landet, i denna översikt strävades det efter en övergripande överblick över sjuksköterskans arbete i helhet och därför inkluderades flertalet länder Resultatdiskussion Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans preventiva arbete för att förebygga trycksår samt sjuksköterskans behov för att kunna förebygga trycksår. I litteraturöversikten framkom det att sjuksköterskans arbetsuppgifter i det preventiva arbetet mot trycksår inkluderade samarbete med andra professioner, dokumentation och utförande av riskbedömningar samt att tillgodose patienternas behov av näring och utförande av hudvård. Sjuksköterskan försökte även få patienterna delaktiga i sin vård genom att ge rikligt med information. Sjuksköterskan hade ett behov av adekvat utrustning samt utbildning för att bibehålla kunskap inom området. Med dessa behov tillgodosedda kunde sjuksköterskan utföra en god preventiv omvårdnad mot trycksår. Kirkevold (2000, s ) beskriver Hendersons komponenter som innefattar de olika behov patienterna behöver ha tillgodosedda för att upprätthålla god hälsa. Dessa behov är vätska, nutrition, avlägsnande av avfallsprodukter från kroppen, hålla en bra kroppsställning och att skydda huden genom att hålla en normal kroppstemperatur samt att hålla huden välvårdad (2000). Hendersons komponenter överensstämmer med vad litteraturöversiktens resultat visade i denna studie. Litteraturöversikten visade att det var viktigt att utföra riskbedömningar samt att dokumentera utförd omvårdnad för att förhindra förekomsten av trycksår och på detta sätt säkerställa en god vårdkvalité. Riskbedömningarna gjorde sjuksköterskorna mer medvetna och kunde på detta sätt bidra till ökad patientsäkerhet. Detta styrks av Sving, Gunningberg, Högman och Mamhidir (2012) som menar att det är viktigt att planera patienternas vård och att arbeta utifrån mål. Detta genom riskbedömningar som utförs vid inläggning och identifiering av eventuella behov av lägesändringar eller utrustning som tryckavlastande madrasser. Det som påverkade behovet av detta var bland annat övervikt, undervikt 18
19 och/eller tecken på rodnad hud (2012). Detta styrker även vad litteraturöversikten visar angående sjuksköterskans behov av adekvat utrustning. Litteraturöversikten visade att vid användning av utrustning som exempelvis glidlakan, hälskydd, tryckavlastande madrasser och kuddar minskade förekomsten av trycksår. Detta styrker Sving, Idvall, Högberg och Gunningberg (2014) samt Bååth, Idvall, Gunningberg och Hommel (2014) som nämner utrustning för att förebygga trycksår, däribland madrasser, hälskydd, kilkuddar och glidlakan (2014, 2014). Adekvat utrustning är något som litteraturöversikten visade ha en stor betydelse för trycksårsprevention. Litteraturöversikten visade att det var viktigt med tillgång till utrustning för att kunna tillgodose patienternas behov men också för att kunna förbättra sjuksköterskornas arbetsmiljö. Kirkevold (2000, s ) beskriver Hendersons komponent att växla i olika positioner som en viktig del i omvårdnaden. Detta framkom även i litteraturöversikten som visade att lägesändringar var en del i sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår. Detta styrks av Tosta de Souza et al. (2015) som menar att de patienter som är drabbade av trycksår oftast har mindre möjlighet till att vara fysisk aktiva och är därför i behov av sjuksköterskans hjälp för att lägesändra (2015). Regelbundna lägesändringar är positivt för trycksårsprevention enligt litteraturöversiktens resultat. I litteraturöversikten framkom det att nutritionen var viktig att kontrollera, då ett otillräckligt näringsintag kan orsaka trycksår samt påverka läkningen av redan uppkomna trycksår negativt. Även Rosengren, Höglund och Hedberg (2012) menar att näring är viktigt och att det inte enbart handlar om matlagning utan om hur frekventa intag av snacks, drycker och andra dieter påverkar näringsintaget (2012). 19
20 Det visade sig även enligt litteraturöversikten vara svårt att riskbedöma patienter angående nutritionen, då en överviktig patient kunde vara undernärd. Även Balzer et al. (2014) nämner svårigheter med överviktiga patienter då övervikt kan indikera risk för trycksår. Svår övervikt leder till hindrande av lägesändringar vilket ger ökat tryck på kroppsdelar och kan öka svettningar hos patienterna vilket kan orsaka fukt och risk för trycksår (2014). Litteraturöversikten visade även att det var viktigt att upprätthålla planer för patientens nutrition och vätskeintag. Ett samarbete mellan olika yrkesgrupper visade sig fördelaktigt för att upprätthålla patienternas näringsbehov. Styrker detta gör Rosengren et al. (2012) som menar att det är bra för patienten när yrkesgrupper med olika kompetenser samarbetar, då detta ger patienten en bred och god vård (2012). Litteraturöversikten betonar vikten av att inspektera huden, skydda huden vid förflyttningar samt att hålla fukt borta från huden. Även att smörja med mjukgörande krämer och använda talkpulver. Detta framkommer även av Kirkevold (2000, s ) då hon beskriver Hendersons komponenter som ingår i allmän omvårdnad. Henderson menar att huden ska skyddas genom att hålla den ren och välvårdad samt att utföra åtgärder som bidrar till hälsa. Henderson menar även att sjuksköterskan ska hjälpa patienten att hålla en god kroppstemperatur samt att eliminera avfallsprodukter från huden för att bidra till en bättre hälsa, tills dess patienten fått tillbaka sitt oberoende (2000). Balzer et al. (2014) menar att patienter med kateter kan bli mer exponerade för tryck på kroppen då det har ett mindre behov till att vara uppe och gå, och med minskad rörlighet i och med färre toalettbesök är de i behov av mer stöttning och påminnelse om lägesändringar. Katetern ger även ett skydd då den minskar exponering av fukt i och med att patienterna inte ligger med fuktiga blöjor eller kläder (2014). Detta överensstämmer med vad litteraturöversikten visade angående en god hudvård och hudkontroller, eftersom att exponering för fukt och immobilitet i form av otillräckliga lägesändringar gav risk för trycksår. 20
21 Litteraturöversikten beskriver sjuksköterskans behov av utbildning och kunskap för trycksårsprevention. Sjuksköterskorna behöver över tid öka och pröva sin kunskap för utveckling inom trycksårsprevention. Rosengren et al. (2012) stärker detta då de belyser ett behov av stöd för att utveckla kunskap och kompetensen hos sjuksköterskorna kring trycksårsprevention. De belyser även behovet av ett fungerande utbildningssystem (2012). Även Gallant, Morin, St-Germain och Dallaire (2010) menar att den förebyggande vård som sjuksköterskor tillämpar för att förhindra trycksår är korrelerad med deras kunskapsnivå. De med störst kunskap tillämpade mest förebyggande vård, sjuksköterskorna behöver kunskap för att kunna utföra ett förebyggande arbete (2010). I litteraturöversikten finnes inga motsättningar studierna emellan angående trycksårsprevention. Litteraturöversiktens olika studier hade liknande åsikter angående preventiva åtgärder mot trycksår. Detta är ett område med mycket forskning, vilket ökar sannolikheten för att motsägelsefulla artiklar finns men att dessa studier inte fallit inom vår sökradie. Litteraturöversiktens resultat har betydelse för den praktiska omvårdnaden och kan hjälpa till att förstå hur Hendersons omvårdnadsteori kan tillämpas i klinisk praxis. Kirkevold (2000, s ) beskriver Hendersons teori och menar att sjuksköterskan har en speciell uppgift och det är att hjälpa patienter, sjuka som friska, att utföra en handling de själva inte klarar av tills dess att patienten återfått sin självständighet (2000). Denna litteraturöversikt belyser sjuksköterskans preventiva arbete och vilket behov sjuksköterskan har av utrustning och kunskap. Litteraturöversikten kan ligga till grund för en ökad kunskap och utveckling av det preventiva arbetet gällande omvårdnad vid risk för trycksår. 21
22 5.3. Slutsats I denna litteraturöversikt har vi belyst sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår samt vikten av utbildning, lägesändringar och utrustning. Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att det bör vara en självklarhet att ge sjuksköterskan de bästa förutsättningarna och erbjuda fortbildning, utveckling och adekvat utrustning för att bibehålla en patientsäker vård. Detta kan implementeras på avdelningarna genom att hålla regelbundna utbildningar och att kontrollera att den utrustning som finns är tillräcklig och kvalitetssäkrad. Trots mycket forskning inom detta område anser vi att det finns områden att studera vidare inom. Det som kan vara relevant för framtiden är att få patienter och närstående mer delaktiga i vården och i deras egenvård. I framtiden kommer troligtvis ett större antal människor att vara i behov av vård än i nuläget, i och med stigande ålder. Relevant forskning kan därför fokusera på hur sjuksköterskan kan få patienter och närstående att utföra egenvård för att förhindra trycksår. 22
23 6. Referenser * Stjärnmärkta artiklar återfinns i resultatdelen. Alhaug, J., Gay, L. C., Henriksen, C., & Lerdal, A. (2017). Pressure ulcer is associated with malnutrition as assessed by Nutritional Risk Screening (NRS 2002) in a mixed hospital population. Food & Nutrition Research, 61, doi: / Balzer, K., Kremer, L., Jungans, A., Halfens, R., Dassen, T., & Kottner, J. (2014). What patient characteristics guide nurses clinical judgement on pressure ulcer risk? A mixed methods study. International Journal of Nursing Studies, 51, doi: /j.ijnurstu Björvell, K., & Torell-Ekstrand, I. (2014). Omvårdnadsåtgärder. i A. Ehrenberg, & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder - ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur AB. Bååth, C., Idvall, E., Gunningberg, L., & Hommel, A. (2014). Pressure-reducing interventions among persons with pressure ulcers: results from the first three national pressure ulcer prevalence surveys in Sweden. Journal of Evaluation in Clinical Practice, 20, doi: /jep *Chaboyer, W., & Gillespie, M. B. (2014). Understanding nurses views on a pressure ulcer prevention care bundle: a first step towards successful implementation. Journal of Clinical Nursing, 23, doi: /jocn *Dellefield, M. E., & Magnabosco, J. L. (2014). Pressure ulcer prevention in nursing homes: Nurse descriptions of individual and organization level factors. Geriatric nursing, 35, doi: /j.gerinurse Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier - värderning, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur. Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. i F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB. Gallant, C., Morin, D., St-Germain, D., & Dallaire, D. (2010). Prevention and treatment of pressure ulcers in a university hospital centre: A correlational study examining nurses knowledge and best practice. International Journal of Nursing Practice, 16, doi: /j x x Gunningberg, L., & Carli, C. (2016). Reduced pressure for fewer pressure ulcers: can realtime feedback of interface pressure optimise repositioning in bed? International Wound Journal, 13, doi: /iwj *Gunningberg, L., Mårtensson, G., Mamhidir, A.-G., Florin, J., Muntlin-Athlin, Å., & Bååth, C. (2015). Pressure ulcer knowledge of registered nurses, assistant nurses and student nurses: a descriptive, comparative multicentre study in Sweden. International Wound Journal, 12, doi:doi: /iwj *Hommel, A., Gunningberg, L., Idvall, E., & Bååth, C. (2016). Successful factors to prevent pressure ulcers an interview study. Journal of Clinical Nursing, 26, doi: /jocn
24 *Hoviattalab, K., Hashemizadeh, H., D`Cruz, G., Halfens, J. R., & Dassen, T. (2014). Nursing practice in the prevention of pressure ulcers: an observational study of German Hospitals. Journal of Clinical Nursing, 24, doi: /jocn *Ilesanmi, E. R., & Olabisi, P. (2014). Assessment of Common Interventions and Perceived Barriers to Pressure Ulcer Prevention in Southwest Nigeria. Journal of Wound Ostomy & Continence Nursing, 41(3), doi: /won Jiang, Q., Li, X., Qu, X., Liu, Y., Zhang, L., Su, C.,... Wang, J. (2014). The incidence, risk factors and characteristics of pressure ulcers in hospitalized patients in China. International Journal of Clinical and Experimental Pathology, 7(5), Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur AB. Källman, U., & Suserud, K.-O. (2009). Knowledge, attitudes and practice among nursing staff concerning pressure ulcer prevention and treatment a survey in a Swedish healthcare setting. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23, doi: /j x Lindholm, C. (2014). Omvårdnad vid sår. i H. Wijk, A.-K. Edberg, H. Wijk, & A.-K. Edberg (Red.), Omvårdnadens grunder - hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur AB. *Mallah, Z., Nassar, N., & Kurdahi Badr, L. (2015). The Effectiveness of a Pressure Ulcer Intervention Program on the Prevalence of Hospital Acquired Pressure Ulcers: Controlled Before and After Study. Applied Nursing Research, 28, doi: /j.apnr *Martin, D., Albensi, L., Van Haute, S., Froese, M., Montgomery, M., Lam, M.,... Basova, N. (2017). Healthy Skin Wins: A Glowing Pressure Ulcer Prevention Program That Can Guide Evidence-Based Practice. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 14(6), doi:doi /wvn *Nuru, N., Zewdu, F., Amsalu, S., & Mehretie, Y. (2015). Knowledge and practice of nurses towards prevention of pressure ulcer and associated factors in Gondar University Hospital, Northwest Ethiopia. BMC Nursing, 14(34), 1-8. doi:doi /s Polit, F. D., & Beck, T. C. (2016). Nursing Research - Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia : Lippincott Williams and Wilkins. *Powers, J. (2016). TwoMethods for Turning and Positioning and the Effect on Pressure Ulcer Development. Journal of Wound Ostomy & Continence Nursing, 43(1), doi: /won *Roberts, S., Wallis, M., Elisabeth, M., Bucknall, T., Banks, M., Ball, L., & Chaboyer, W. (2017). Patients Perceptions of a Pressure Ulcer Prevention Care Bundle in Hospital: A Qualitative Descriptive Study to Guide Evidence-Based Practice. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 14(5), doi: /wvn Rosengren, K., Höglund, J. P., & Hedberg, B. (2012). Quality registry, a tool for patient advantages from a preventive caring perspective. Journal of Nursing Management, 20, doi: /j x 24
25 *Saleh, Y. M., Al-Hussami, M., & Anthony, D. (2013). Pressure ulcer prevention and treatment knowledge of Jordanian nurses. Journal of Tissue Viability, 22, doi: /j.jtv Santos, d. T., Almeida, d. A., & Lucena, d. F. (2016). The nursing Diagnosis of risk for pressure ulcer: content validitation. Revista Latino-Americana de Entermagem, 24, 1-8. doi: / *Schoeps, L. N., Tallberg, A.-B., & Gunningberg, L. (2017). Patients knowledge of and participation in preventing pressure ulcers an intervention study. International Wound Journal, 14, doi:doi: /iwj *Skytt, B., Engström, M., Mårtensson, G., & Mamhidir, A.-G. (2016). A longitudinal qualitative study of health care personnel s perceptions of simultaneous implementation of three risk assessment scales on falls, malnutrition and pressure ulcers. Journal of Clinical Nursing, 25, doi: /jocn *Sving, E., Fredriksson, L., Gunningberg, L., & Mamhidir, A.-G. (2016). Getting evidencebased pressure ulcer prevention into practice: a process evaluation of a multifaceted intervention in a hospital setting. Journal of Clinical Nursing, 26, doi: /jocn Sving, E., Gunningberg, L., Högman, M., & Mamhidir, A.-G. (2012). Registered nurses attention to and perceptions of pressure ulcer prevention in hospital settings. Journal of Clinical Nursing, 21, doi: /j x Sving, E., Idvall, E., Högberg, H., & Gunningberg, L. (2014). Factors contributing to evidencebased pressure ulcer prevention. A cross-sectional study. International Journal of Nursing Studies, 51, doi: /j.ijnurstu Tosta de Souza, D. M., Veiga Francescato, D., Dunshee de Abranches Oliviera Santos, I., Abla, F. E., Juliano, Y., & Ferrerira Masako, L. (2015). Health-Related Quality of Life in Elderly Patients With Pressure Ulcers in Different Care Settings. Journal of Wound, Ostomy and Continence Nurses Society, 42(4), doi:doi: /WON Statens beredskap för medicinsk och social utvärdering, (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik - patientupplevelser. Hämtad 26 januari, 2018, från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering: df 25
26 Bilaga 1. Översikt över granskning av inkluderade artiklar Författare Årtal Land Chaboyer & Gillespie 2014 Australien Studiens syfte Typ av studie Deltagare (bortfall) Att utforska sjuksköterskor synpunkter på hinder i användningen av en nyutvecklad patientcentrerad trycksårsförebyggande vård Metod Datainsamling Analys Etik Kvalitativ 20 deltagare Intervjuer. Induktiv innehållsanalys. Godkännande av universitets etiska kommitté. Huvudresultat (I förhållande till vårt syfte) Sjuksköterskans uppgift är att göra patienten mer delaktig. Information till patienterna för att minska risken för trycksår, visuell information är av betydelse. Studiens kvalité Hög kvalité Dellefield & Magnabosco 2014 USA Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskornas uppfattningar av faktorer på individuell- och organisationsnivå som påverkar den trycksårsförebyggande vården. Mixad 16 deltagare (9) Intervjustudie. Innehållsanalys. Etisk kommitté, godkännande av universitet. Anonymitet, påskrivet godkännande från deltagarna. Sjuksköterskan prioriterar trycksårsprevention. Ger familjemedlemmar och patienter information. Riskbedömningar och hudvård utförs, viktigt med utrustning. Medelhög kvalité
27 Gunningberg, Mårtensson, Mamhidir, Florin, Muntlin-Athlin & Bååth 2015 Sverige Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra kunskapen hos sjuksköterskor, undersköterskor och sjuksköterskestudenter om att förhindra trycksår Kvantitativ Deskriptiv, jämförande 415 deltagare (3) Frågeformulär. ANOVA. Konfidentialitet, Helsingforsdeklarati onen, godkännande från universitet. Sjuksköterskorna visar hög kunskap om nutrition och mindre kunskap om tryckavlastning. Fortbildning bör hållas. Det var få av sjuksköterskorna som visste att brist på syre i vävnaden orsakar trycksår. Hög kvalité Hommel, Gunningberg, Idvall & Bååth Sverige Syfte var att finna framgångsrika faktorer som förebygger trycksår inom vården på sjukhus. Kvalitativ Deskriptiv studie 39 deltagare Individuella intervjuer och intervjuer i fokusgrupper. Innehållsanalys. Helsingforsdeklarati onen samt Konfidentiellt. Viktigt att sjuksköterskan får utbildning samt att hon/han dokumenterar och gör riskbedömningar. Användning av utrustning. Hög kvalité 27
28 Hoviattalab, Hashemizadeh, Cruz, Halfens & Dassen 2014 Syftet var att se sjuksköterskors trycksårsförebyggande arbete och om de följer rekommendationerna. Kvantitativ Deskriptiv design 32 deltagare (0) Frågeformulär och observationer. SPSS, ANOVA. Etisk kommitté. Sjuksköterskan applicerar barriärkrämer, utrustning för att skydda huden. Hudvård vanligaste omvårdnaden av sjuksköterskan. Hög kvalité Tyskland Ilesanmi & Olabisi 2014 Nigeria Syftet var att undersöka de insatser som används av sjuksköterskor för att förhindra trycksår på 3 sjukhus i sydvästra Nigeria och upplevda hinder för effektiva insatser. Kvantitativ Deskriptiv tvärsnittsstudie 193 deltagare (2) Enkäter. SPSS. Samtycke från deltagarna och god information. Vanliga åtgärder utförda av sjuksköterskan var lägesändringar samt applicering av talkpulver. Medelhög kvalité Mallah, Nassar & Kurdahi Badr 2015 Libanon Syftet var att bestämma effekten av tvärvetenskapligt ingripande och att bedöma vilken komponent av intervention som var mest förutsägbar för att minska förekomsten av sjukhus förvärvade trycksår. Kvantitativ Prospektiv design 420 deltagare (66) Bedömningsformulär. SPSS. Chefers godkännande samt samtycke från deltagare. Sjuksköterskan utförde lägesändringar regelbundet. De utförde även hudvård med skyddande krämer samt näringsstöd och tilldelning av tryckfördelningsmadrass. Medelhög kvalité 28
29 Martin et al Kanada Denna studie syftade till att utvärdera effektiviteten av trycksårsförebyggande program för att minska förekomsten av trycksår och förbättra personalens trycksårsförebyggande kunskap. Mixad 319 deltagare (3) Observationer, Intervjuer, både individuella och fokusgrupper, med sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Karl Pearsons chitvå-test. Intervjuerna transkriberades. Tematisk analys. Sjuksköterskorna övervakade patienters vätske- och näringsintag. Sjuksköterskorna använde utrustning som exempelvis, lakan för att minska skjuv och inkontinensprodukter. Sjuksköterskornas kunskap ökade av utbildning. Hög kvalité 2 etiska kommittéer. Nuru, Zewdu, Amsalu & Mehretie 2015 Etiopien Denna studie syftade till att bedöma kunskap, färdigheter och faktorer som är förknippade med trycksårprevention bland sjuksköterskor. Kvantitativ Tvärsnittsstudie 248 deltagare (7) Frågeformulär. SPSS. Etisk kommitté, samtycke samt anonymitet. Sjukhuset hade otillräcklig utrustning för sjuksköterskorna. Mer än hälften av sjuksköterskorna hade god kunskap om trycksår. Sjuksköterskor med utbildning hade bättre kunskap. Medelhög kvalité 29
Tema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merPressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr
Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Behandling av ett litet trycksår 5 månader - behandling diabetessår 2 månader
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs merMetoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merExamensarbete. Filosofie kandidatexamen. Trycksårsprevention - faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad
Examensarbete Filosofie kandidatexamen Trycksårsprevention - faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad En litteraturöversikt Pressure ulcer prevention - factors affecting nursing care A Literature
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merFörebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan
Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan Framtaget av / Ersätter Mikael Dessner, projektledare LoV Nytt dokument, ersätter eventuella gamla PM på klinikerna inom NUsjukvården.
Läs merBilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Läs merSmärtbedömning!vid! demenssjukdom4!ingen!gissningslek!
Smärtbedömningvid demenssjukdom4ingengissningslek Enlitteraturöversiktomdenkomplexavårdsituationenutifrånsjuksköterskansperspektiv Examensarbete på grundnivå Huvudområde: Omvårdnad; GR (C Examensarbete
Läs merOmvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp Nursing Science Ba (A), Health and Ill Health I 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning
Läs merInstitutionen för vårdvetenskap och hälsa. Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Termin 3 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omvårdnad vid hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurskod: OM4350 Studentens namn Studentens personnummer
Läs merKursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring
Läs merGranskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre
2011-11-24 1 (6) Rapport Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre Bakgrund MAS och MAR genomför varje år uppföljningsbesök på de 13 särskilda boenden
Läs merNYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD
NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD Lars Wallin, Henrietta Forsman, Anna Ehrenberg (Petter Gustavsson, Ann Rudman, Anne-Marie Boström, Jan Florin)
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merOM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merBedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G
Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Studentens namn: Studentens personnr: Utbildningsplats: Handledares namn: Kursansvariga: Joanne Wills: joanne.wills@his.se
Läs merPedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska
Läs merArtikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Läs merRiskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-25 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av trycksår kan ses som en kvalitetsindikator
Läs merTRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?
TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat
Läs merRegion Norrbotten Trycksår PPM 2017
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (12 Region Norrbotten Trycksår PPM 2017 Sida 2 (12) Innehållsförteckning Sammanfattande resultat... 3 Bakgrund... 5 Metod... 5 Resultat... 6 Demografiska data... 6 Ålder...
Läs merOmvårdnad inom somatisk vård, 13,5 högskolepoäng Medical Surgical Nursing Care, 13.5 credits
Sida 1 av 5 Kursplan Röda korsets högskola Dnr: 48/2012 Teknikringen 1 Datum: 2012-08-06 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Omvårdnad inom somatisk vård, 13,5
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Läs merKURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
Sida1(5) KURSPLAN VÅ3050 Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Child Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Kursens övergripande mål är att den
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merStudentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Termin 6 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Klinisk omvårdnad, 15 hp. Kurs kod: OM3330 Studentens namn Studentens personnummer Handledare/ansvarig
Läs merSAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA Termin 6 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Klinisk omvårdnad, 15 hp. Kurs kod: OM4390 Studentens namn Studentens
Läs merDelrapport Projekt Sårvård/Madrasser
/Madrasser Startdatum 2007-01-01 Beställare Marita Everås ledare Agneta Ericsson Utförare, 2 1. Sammanfattning... 3 3. Uppdrag och organisation... 6 4. Syfte... 6 5. Mål... 6 6. Målgrupp... 7 7. Metod
Läs merMedicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp Medical Science Ma, Emergency medicine, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merIntroduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin
Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot
Läs merAtt vårda patienter med trycksår av typen fullhudsskada en litteraturstudie om sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner
Att vårda patienter med trycksår av typen fullhudsskada en litteraturstudie om sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner Caring for patients with full tissue injury pressure ulcers - a review of nursing
Läs merFÖREDRA ATT FÖREBYGGA
Hälsa och samhälle FÖREDRA ATT FÖREBYGGA En litteraturstudie om sjuksköterskans preventiva insatser mot trycksår. CECILIA BENGTSSON FRIDA GUSTAFSSON Examensarbete Kurs 9, VT 02 Sjuksköterskeprogrammet
Läs merBedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet
Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merOmvårdnad vid trycksår riskbedömning och prevention
Omvårdnad vid trycksår riskbedömning och prevention Margareta Lindgren Anna-Christina Ek IMH, avd. Omvårdnad Hälsouniversitetet Linköpings universitet Disposition Kort bakgrund till problemområdet Definition,
Läs merMultidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående
Läs merKommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.
Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera
Läs merDesign Beskriv val av design och motivet till detta val.
Genomförande av inlämningsuppgift Översikt omvårdnadsforskning - Litteraturstudie som metod (fördjupning) med tillhörande seminarium, i kursen Vetenskaplig metodik, 4,5 hp VT11 Detta examinationsmoment
Läs merHur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?
Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten? Linda Berg, Elisabeth Björk Brämberg, Margret Lepp, Eva Lidén, Irma Lindström, Helle
Läs merTrycksårsprevention - Landstingsgemensam rutin för hälso- och sjukvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-38452 Fastställandedatum: 2013-07-30 Giltigt t.o.m.: 2014-07-30 Upprättare: Birgitta E Dahlgren Fastställare: Roger Olof Nilsson Trycksårsprevention
Läs merAllvarliga vårdskador vid omvårdnad på särskilda boenden
Allvarliga vårdskador vid omvårdnad på särskilda boenden Åsa Andersson leg sjuksköterska, med lic, strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening Görel Hansebo Ania Willman Per-Olof Sandman Catharina
Läs merFactors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.
Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln
Läs merSjuksköterskors erfarenheter av trycksår hos patienter inom hälsooch sjukvården.
Sjuksköterskors erfarenheter av trycksår hos patienter inom hälsooch sjukvården. En litteraturöversikt Josefine Ek Lina Soffiantini Vetenskaplig teori och metod Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng: 15
Läs merSvensk sjuksköterskeförening om
FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad
Läs merOmvårdnadsåtgärder i sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår.
AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap Omvårdnadsåtgärder i sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår. En beskrivande litteraturstudie Ida Mohlén Sarah Utby 2018
Läs merARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap, Sjukgymnastik 2012 ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 Sammanställt av: Bring/Anens/Urell/Vahlberg 2008/2009/2012 Vetenskapsmetodik
Läs merUmeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I
HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:
Läs merAKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap
AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap Sjuksköterskans roll i förebyggande åtgärder för att förhindra trycksår - En beskrivande litteraturstudie Författare David Foconi
Läs merJournal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård
Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal
Läs merVårdpersonalens tankar och handlande kring trycksår - en litteratur översikt
Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Vårdpersonalens tankar och handlande kring trycksår - en litteratur översikt Författare: Josefin Ohlsson Ann-Louise Linnarsson Handledare: Karin Emanuelsson
Läs merVälkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.
Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar
Läs merSAHLGRENSKA AKADEMIN. Avancerad nivå/second Cycle. AXX, Avancerad nivå, kurs som inte kan klassificeras
SAHLGRENSKA AKADEMIN OM7310, Avancerade vårdhandlingar vid onkologiska tillstånd, 15,0 högskolepoäng Advanced nursing interventions in oncological conditions, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merHandlingsplan för att minska andelen sjukhusförvärvade trycksår
10 december 15 Ansvarig: Ann Svensson, chefsjuksköterska, Sund Handlingsplan för att minska andelen sjukhusförvärvade trycksår I DEN SOMATISKA VÅRDEN I SKÅNEVÅRD SUND Innehållsförteckning 2 1 Bakgrund...
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merPPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka
PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka 40 2013 1 Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och
Läs merHjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström
Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merVÄGLEDNING för litteraturöversikt om
MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A
Läs merMedicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp
1 (6) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp Medical Science MA, Education in Critical Care Nursing and Trauma, 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs meren översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
Läs merInstitutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap
Läs merStrukturerade läraktiviteter formulerade av medverkande vid peer learning-workshop, Malmö april 2017
Strukturerade läraktiviteter formulerade av medverkande vid peer learning-workshop, Malmö april 2017 AKTIVITET 1. Lärande mål: Kommunikation/Undersökning/Medicinsk teknik Målgrupp: Sjuksköterskestudenter
Läs merRapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 2014 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda.
Rapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 14 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda. Inledning Socialstyrelsen har angett ett antal kvalitetsindikatorer som
Läs merINSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA OM4350 Omvårdnad vid hälsa och ohälsa, 30 högskolepoäng Nursing in health and illness, 30 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för vårdvetenskap
Läs merSTUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560. RÖS5 Vårterminen 2013
130416 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560 RÖS5 Vårterminen 2013 Kursansvariga lärare: Eva Bergelin Tel: 031-786 6127
Läs merExamensarbete på grundnivå
Examensarbete på grundnivå Independent degree project first cycle Omvårdnad C 15hp Nursing Sciencess C15 credits Sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår -En litterarutöversikt Johanna Alm Selamawit
Läs merVårdpersonalens kunskap om trycksårsprofylax
Vårdpersonalens kunskap om trycksårsprofylax En litteraturstudie Viola Johansson och Camilla Ahlberg Höstterminen 2016 Självständigt arbete (examensarbete), 15 hp Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Handledare:
Läs merRiskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion Inledning Inom Norrbottens läns landsting sker dokumentation av riskbedömningar
Läs merAtt söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -
Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan
Läs mer- En kartläggning i slutenvården
Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,
Läs merKlinisk lektor = brobyggare
Klinisk lektor = brobyggare Fra skrivebord til bedside Christine Wann-Hansson, leg ssk, PhD, Associate Professor 2011-11-16 Arbejdsdeling klinisk lektorat i sygepleie SUS 50% 15% forskning X% Brobyggande
Läs merPunktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016
1(9) Punktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016 Patientsäkerhetsrådet Rapporten sammanställd av Eva Sjölund 2(9) Bakgrund Trycksår är ett vårdproblem som orsakar
Läs merRiktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län
Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län Säker vård - alla gånger Patientsäkerhet är ett av Landstinget i Jönköpings läns strategiska
Läs merBilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög
Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:
Läs merVetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser
Läs merExamensarbete Filosofie kandidatexamen
Examensarbete Filosofie kandidatexamen Sjuksköterskors attityder och upplevda möjligheter samt hinder till ivt omvårdnadsarbete En litteraturöversikt Nurses` attitudes and perceived opportunities and barriers
Läs merOmvårdnad GR (B), Information och undervisning i omvårdnad, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Information och undervisning i omvårdnad, 7,5 hp Nursing Science Ba (B), Information and Eduction in Nursing, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merEvidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Läs merStudent Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)
Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs merSjuksköterskans profession och vetenskap, SJSF 17 Delkurs II, 7,5 hp
Sjuksköterskans profession och vetenskap, SJSF 17 Delkurs II, 7,5 hp Våren 2017 Kursansvarig: Siv Wictorin Nilsson Examinator: Jimmie Kristensson 1 Introduktion Varmt välkommen till kurs SJSF 17: Sjuksköterskans
Läs merApril Bedömnings kriterier
Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna
Läs merPSYKIATRI. Ämnets syfte
PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merTrycksår - handlingsplan
Nationella satsningen för ökad patientsäkerhet, indikator 4, 2013 Handlingsplan med mål och förbättringsarbete för att minska andelen trycksår inom Norrbottens läns landsting (NLL). Handlingsplan: NLL;s
Läs merSärskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad
Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för
Läs merHögskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik
Läs merUtformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser
Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att
Läs merDiskussionsunderlag AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet. Grundnivå
Diskussionsunderlag AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Grundnivå Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Halvtidsdiskussion den:... Student:... Handledande
Läs merRapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping
Rapport från Dagen Nutrition den 17 november 2011 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna
Läs merSjuksköterskans profession grunden för din legitimation
Sjuksköterskans profession grunden för din legitimation Svensk sjuksköterskeförening 2016 torkel ekqvist/fotogruppen södersjukhuset Produktionsfakta Skriften Sjuksköterskans profession grunden för din
Läs merBedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet
Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion
Läs merStudentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivning, hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurs kod: OM3260 Studentens
Läs merRegional riktlinje för prevention av trycksår
Regional riktlinje för prevention av trycksår Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
Läs merExamensarbete på grundnivå
Examensarbete på grundnivå Independent degree project first cycle Omvårdnad Nursing science Sjuksköterskans trycksårsförebyggande arbete i samband med vård av den allra äldsta patienten - en litteraturöversikt
Läs mer