Examensarbete Filosofie kandidatexamen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete Filosofie kandidatexamen"

Transkript

1 Examensarbete Filosofie kandidatexamen Sjuksköterskors attityder och upplevda möjligheter samt hinder till ivt omvårdnadsarbete En litteraturöversikt Nurses` attitudes and perceived opportunities and barriers to pressure ulcer preventive nursing A literature review Författare: Jeanette Hansson och Britta Klockar Handledare: Marianne Spante Examinator: Jan Florin Granskare: Marie Elf Ämne: Omvårdnad Kurs: VÅ2018 Poäng: 15 högskolepoäng Betygsdatum: Examensarbete nr: Högskolan Dalarna Falun Sweden Tel

2 SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors attityder till ivt omvårdnadsarbete och upplevda möjligheter samt hinder i det preventiva omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet baseras på 16 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom två kategorier med fyra respektive fem underkategorier. Kategori attityd med underkategorierna positiv attityd, negativ attityd, prioriteringar och riskbedömning samt kategori hinder och möjligheter med underkategorierna organisation och vårdkultur, patientfaktorer, kunskap, ansvar och tid. Sjuksköterskor i sex av studierna hade en positiv attityd till ion och ansåg att de flesta trycksår gick att undvika om adekvat ion utfördes. Hur sjuksköterskor prioriterade ion skilde sig åt, de som hade erfarenhet av trycksår sågs prioritera ion högre. En begränsad användning av riskbedömningsinstrument framkom då sjuksköterskor ansåg att deras kliniska bedömning var bättre. Organisation, vårdkultur och kunskap var viktiga faktorer för i vilken utsträckning ionen blev utförd. Patientens tillstånd samt tid var faktorer som påverkade utförandet av ion. Om det var oklart vem som var ansvarig för patienten och dennes ion blev ionen bristande. Sjuksköterskor bör vara medvetna om vilka attityder, möjligheter och hinder som finns gällande ion samt arbeta med dessa för att bidra till att minska risken för trycksår. Nyckelord: Attityd, Hinder, Prevention, Sjuksköterska, Trycksår Keywords: Attitude, Barriers, Nurse, Pressure Ulcer, Prevention

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 5 BAKGRUND... 5 Trycksår... 5 Etiologi... 5 Definition och kategorisering av trycksår... 6 Prevalens och riskfaktorer... 7 Trycksårspreventiva omvårdnadsåtgärder... 8 Påverkan på patienten... 9 Sjuksköterskors ansvar och roll Problemformulering Syfte Frågeställningar Definition av centrala begrepp METOD Design Urval av litteratur Inklusionskriterier Exklusionskriterier Värdering av artiklarnas kvalitet Tillvägagångssätt Analys Forskningsetiska aspekter RESULTAT Sammanfattning Attityder Positiv attityd Negativ attityd Prioritet Riskbedömning Möjligheter och hinder

4 Organisation och vårdkultur Patientfaktorer Kunskap Ansvar Tid till ion DISKUSSION Sammanfattning av resultatet Metoddiskussion Resultatdiskussion Attityder Riskbedömningsinstrument Kunskap Organisation Ansvar och prioritet Slutsats Resultatets kliniska betydelse Förslag till vidare forskning REFERENSLISTA Bilaga I Bilaga II Bilaga III Bilaga IV 4

5 INTRODUKTION Trycksår kan klassas som en vårdskada. Trots att det finns evidensbaserad kunskap om iva omvårdnadsåtgärder och nationella riktlinjer för att förebygga trycksår fortsätter detta att vara ett problem inom vården. Florence Nightingale, född 1820, var en av de första teoretikerna inom omvårdnad. I en bok från 1989 med hennes teorier för omvårdnad beskrevs hennes syn på sjuksköterskan enligt följande: Sjuksköterskan skall hjälpa patienten att behålla sin vitalitet och att bistå patienten som människa. Sjuksköterskan bör ha en övertygelse om vilka människans behov är och handla utifrån detta. Sjuksköterskans främsta plikt är att ej skada patienten (Nightingale, 1924/1989, s. 129). Trycksår kan leda till ett lidande för patienten och därför är detta viktigt att studera. BAKGRUND Trycksår Etiologi Huden är uppbyggd av två hudlager, överhuden och läderhuden och under dessa två lager finns underhuden som till stor del består av fettväv. Huden är kroppens största organ och har många viktiga funktioner. Den hjälper till att skydda inre organ mot yttre faktorer så som exempelvis mekanisk påfrestning, strålning och kemiska ämnen. Så länge huden är intakt skyddar den kroppen från att sjukdomsframkallande mikroorganismer, så som bakterier och virus, ska ta sig in och är en viktig del i immunförsvaret. Huden deltar även i temperaturregleringen och skyddar mot vätskeförlust. Den har en förmåga att lagra fett och vatten samt är ett av våra främsta sinnesorgan (Sand, Sjaastad, Haug & Bjålie, 2006/2007). Då vävnaderna utsätts för påverkan utifrån så som tryck och skjuv kan ett trycksår uppstå. Vid högt tryck mot vävnaderna reduceras blodflödet i kapillärerna vilket leder till sämre tillförsel av näring och syre som gör att en vävnadsskada snabbare kan utvecklas. Vävnaderna klarar ett högt tryck en kortare tid men inte under en längre tid (Ek, Nordström & Lindgren, 2009). En patient med otillräckligt födointag har ofta en reducerad fettvävnad. Till följd av reducerad fettvävnad framträder benutskotten i kroppen, de tar mer av kroppens tyngd och trycket mellan kroppens bärande delar och underlaget ökar. Då en vävnadsskada uppstått på grund av 5

6 tryck kan detta kategoriseras som ett trycksår I-IV beroende på svårighetsgrad (Ek et al., 2009). Definition och kategorisering av trycksår I de internationella riktlinjerna från National Pressure Ulcer Advisory Panel och European Pressure Ulcer Advisory Panel (NPUAP & EPUAP, 2009/2009) definieras trycksår enligt följande: Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och/eller underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat av tryck, eller tryck i kombination med skjuv. Det finns också ett antal bidragande faktorer som kan relateras till trycksår, men betydelsen av dessa faktorer återstår att undersöka. (NPUAP & EPUAP, 2009/2009, s. 6) Trycksår delas in i fyra olika kategorier beroende på svårighetsgrad. Detta för att säkerställa en enhetlig bedömning samt underlätta dokumentation av trycksår. Beroende på vilken trycksårskategori patienten har kan åtgärder för att förebygga trycksår samt dess behandling se olika ut. Dessa åtgärder skall anpassas efter patientens behov (Lindholm, 2012). Kategorisering av trycksår enligt NPUAP & EPUAP (2009/2009): Kategori I Hel hud. En kvarstående rodnad som inte bleknar vid tryck, vanligt förekommande över benutskott. På mörkare pigmenterad hud är det inte säkert att en rodnad syns, dock kan färgförändringar synas i jämförelse med omkringliggande hud, därför kan det vara svårare att upptäcka kategori I trycksår hos mörkhyade patienter. Området kan vara ömt, göra ont, vara fastare, mjukare, varmare eller kallare än annan omkringliggande hud. Kategori II Delhudsskada med spricka eller avskavd hud med en rosaröd sårbädd utan fibrinbeläggningar. Kan även vara en blåsa, öppen eller intakt, som är serumeller blodfylld. Kategori III Fullhudsskada. Subcutant fett synligt dock ej så djupt att senor och muskler syns. Djupet på en hudförändring inom Kategori III kan variera beroende på lokalisation av trycksåret. Där subcutan fettvävnad ej finns kan Kategori IIIskador vara ytliga exempelvis på näsrygg, öra, bakhuvud och malleoler. 6

7 Kategori IV Djup fullhudsskada som involverar muskler, senor och/eller ben som går att palpera utifrån. Det är här vanligt med underminering av huden och fistlar. Fibrin och/eller nekroser kan förekomma. Precis som i kategori III så kan djupet variera beroende på lokalisationen av trycksåret. Prevalens och riskfaktorer I en studie av Gunningberg, Hommel, Bååth och Idvall (2012) har prevalensen av trycksår och patienter med risk för trycksår i Sveriges kommuner och landsting undersökts. För att utföra riskbedömningarna användes Modifierad Nortonskala. Av patienter inneliggande på sjukhus hade 16,6 % trycksår i någon av kategorierna I-IV och för 18,6 % framkom risk för trycksår. Av patienter inom kommunal vård hade 14,5 % trycksår i någon av kategorierna I-IV och 32,9 % hade risk för trycksår. Trycksår på patienter inneliggande på sjukhus och inom kommunal vård lokaliserades oftast till sacrum och hälar. Resultatet från den första nationella punktprevalensmätningen av trycksår i Sverige som samordnats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL, 2011b) visar att förekomsten av trycksår ökar med en stigande ålder. Över 90 % av de patienter inom landstingens hälso- och sjukvård som ingick i mätningen, var i åldrarna 60 år eller äldre. Det framkom ingen större skillnad mellan kvinnor och män vad gällde förekomsten av trycksår, dock var större andelen kvinnor än män i riskzonen för att utveckla ett trycksår. Inom kommunal vård deltog patienter i samma punktprevalensmätning som hade initierats av SKL. Det framkom att 2708 av dessa patienter hade tryckskador och/eller trycksår. Det var inte någon större skillnad mellan kvinnor och män vid förekomsten av trycksår, inte heller var det någon skillnad mellan könen när det gällde ökad risk för trycksår (SKL, 2011b). Risken för trycksår hänger inte enbart ihop med patientens stigande ålder. Aktuell näringsstatus och vikt har också ett samband. Faktorer som påverkar cirkulationen i kroppen så som exempelvis diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och lågt blodtryck kan vara ytterligare risk. Lika så om huden är överdrivet fuktig eller torr och sprucken (NPUAP & EPUAP, 2009/2009). 7

8 I studien av Berry, Samelson, Bordes, Broe och Kiel (2009) undersökte de patienter på äldreboenden som hade drabbats av en höftfraktur. De fann att bland de patienter som hade utvecklat pneumoni och/eller trycksår under en sexmånadersperiod efter en höftfraktur så ökade mortaliteten med 70 %. Enligt Baumgarten et al. (2012) var det en signifikant skillnad i förekomst av trycksår mellan patienter som fått vänta 24 timmar eller mer på sin höftfraktursoperation i jämförelse med de patienter som opererades inom 24 timmar. Av dem som väntade mer än 24 timmar utvecklade dubbelt så många trycksår. Väntetid och längd på operation, om generell anestesi används och behov av intensivvård var betydelsefulla faktorer för om patienten utvecklade trycksår eller inte (Baumgarten et al., 2003). Trycksårspreventiva omvårdnadsåtgärder En mängd olika faktorer bidrar till att ett trycksår uppstår. Omvårdnadsåtgärder som förebygger trycksår är framförallt riktade mot patienter med nedsatt fysisk aktivitet, begränsad rörelseförmåga, otillräckligt födointag och ett försämrat allmäntillstånd. Risken om patienten kan komma att utveckla trycksår kan bedömas med hjälp av riskbedömningsinstrument (Ek et al., 2009; Lindholm, 2009). Enligt NPUAP & EPUAP (2009/2009) bör det finnas en strukturerad riskbedömningsstrategi för trycksår inom alla vårdformer. Riskbedömningsinstrument bör kombineras med en klinisk bedömning av patienten (ibid.). Riskbedömningsinstrument kan sjuksköterskor använda sig av som ett hjälpmedel för att identifiera patienter med risk för att utveckla trycksår samt få vägledning om vilka omvårdnadsåtgärder som bör sättas in (Ek et al., 2009). Det finns olika riskbedömningsinstrument. Några som är vanliga och används inom vården och forskningen är bland annat Nortonskalan, Modifierad Nortonskala och Bradenskalan. Även RAPSskalan används, vilket är en vidareutvecklad version av den Modifierade Nortonskalan (Lindgren, Unosson, Krantz, & Ek, 2002). 8

9 När riskpatienter identifierats kan iva omvårdnadsåtgärder initieras av sjuksköterskan (Ek et al., 2009; Lindholm, 2012). Enligt Socialstyrelsen (u.å.) bör följande iva omvårdnadsåtgärder vidtas för att minska risken för trycksår och lidande: Regelbunden riskbedömning av patienten och inspektion av hudkostym. Kategorisering av trycksår. Upprättande av individuell vårdplan. Tryckavlastande hjälpmedel, som tryckreducerande madrass och stolsdyna. Utföra lägesändring av patienten. Tillgodose patientens vätske- och näringsbehov. Patientens hud hållas torr, smidig och mjuk. Göra patienten och närstående delaktiga via skriftlig och muntlig information. Dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärder. Se till att information vidarebefordras till annan vårdgivare vid behov. Genom systematisk riskbedömning och preventiva åtgärder kan förekomsten av trycksår minskas (Gånemo & Lindholm, 2009). Påverkan på patienten Om en patient utvecklar ett trycksår innebär det en större risk för att dennes hälsotillstånd försämras (Ek et al., 2009). Hela människan kan påverkas av ett trycksår både fysiskt, socialt, emotionellt och mentalt i form av smärta, obehag och ångest. Tankar och funderingar på hur trycksåret kommer att påverka patienten kan skapa oro och ångest hos honom eller henne. Ett trycksår kan resultera i längre sjukhusvistelser och påverka patientens tillfrisknande (Hopkins, Dealey, Bale, Defloor & Worboys, 2006; Lindholm, 2012; Spilsbury et al., 2007). I en studie där patienter över 65 år med trycksår kategori III-IV intervjuades framkom det att smärtan från trycksåret upplevdes som en oändlig smärta vilket ledde till begränsningar i personens liv. Sociala kontakter minskade och patienterna upplevde att de var till last för sina närstående. Sårlukt påverkade en stor del av studiedeltagarna negativt då det fick dem att känna sig obekväma i sällskap med andra (Hopkins et al., 2006). Det finns studier som visade att patienter med trycksår upplevde det smärtsamt, besvärligt och tidskrävande med 9

10 omläggning, de upplevde även ångest och oro relaterat till trycksåret (Gorecki, Nixon, Madill, Firth & Brown, 2012; Hopkins et al., 2006). Trycksår kan leda till ett lidande för patienten (Gorecki et al., 2012; Hopkins et al., 2006). Lidande är ett centralt begrepp inom omvårdnad. För att beakta ursprunget till en patients lidande kan lidandet ses ur de tre olika dimensionerna sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande. Sjukdomslidande är det lidande som har skapats av sjukdom, symtom till följd av sjukdom och upplevda begränsningar som skapats på grund av sjukdom. Livslidandet är de lidande som har sitt ursprung i varje människas unika livserfarenheter, tankar och känslor. Livslidandet hör ihop med de händelser som människan utsätts för genom livet. Detta lidande kan inte tas ifrån en människa eller reduceras. Vårdlidande är det lidande som till följd av vårdpersonalens agerande får patienten att uppleva lidande (Wiklund, 2003). Då de flesta trycksår ses som en vårdskada (SKL, 2011a) utsätts patienten för ett vårdlidande om ett trycksår uppstår (Wiklund, 2003). Eftersom hela patienten påverkas av ett trycksår (Hopkins et al., 2006) bidrar ett trycksår även till ett livslidande (Wiklund, 2003). Sjuksköterskors ansvar och roll En viktig uppgift sjuksköterskor har är att lindra lidande (Wiklund, 2003) och ett ansvar att arbeta förebyggande mot trycksår (Gunningberg, et al., 2012). Kvaliteten på omvårdnaden är beroende av sjuksköterskors kompetens, bemötande och utförande av omvårdnadsåtgärder. Omvårdnadsarbetets mål är att skapa möjlighet för patienten att uppleva hälsa. För att patienten utifrån sina individuella behov ska kunna erhålla en god och säker vård krävs det att organisationen stödjer arbetet och att sjuksköterskors kunskap tas till vara så att vårdskador kan undvikas (Svensk Sjuksköterskeförening [SSF], 2008). Enligt International Council of Nurses (ICN, 2005) etiska kod har sjuksköterskor ett ansvar att kontinuerligt följa upp och delta i utvecklingen av evidensbaserad omvårdnad för att behålla sin yrkeskompetens. Sjuksköterskor ansvarar för att den omvårdnad som ges sker i enlighet med aktuella riktlinjer samt att värna om människors säkerhet, rättigheter och värdighet. Risk för vårdskada eller uppkomst av vårdskada skall anmälas som avvikelse (Lindholm, 2012; SKL, 2011a). Enligt patientsäkerhetslagen definieras vårdskada som: lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om 10

11 adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården (SOSFS 2010:659, kap. 1, 5 ). Att hälso- och sjukvårdspersonal hela tiden arbetar för att minska vårdskador är detsamma som att arbeta för en ökad patientsäkerhet. Därför har all hälso- och sjukvårdspersonal en skyldighet att arbeta preventivt mot trycksår då trycksår betraktas som en vårdskada (SKL, 2011a). Trycksår kan även medverka till kostnader för samhället. Kostnaderna i U.S.A. för trycksår har uppskattats till en total kostnad av 11 miljarder dollar årligen (SKL. 2011c) och i Storbritannien utgör trycksår en stor kostnad för vården (Dealey, Posnett & Walker, 2012). Trycksår resulterar i ökade kostnader för vården och sjuksköterskor har en viktig roll i att minska dessa kostnader genom att tillämpa adekvata preventiva åtgärder (Ek et al., 2009). Attityder, både personliga och sociala, till ion är en faktor som kan påverka i vilken utsträckning ion utförs. En annan viktig faktor för att nå framgång inom ion är att hitta möjligheter för att bemästra de hinder som finns (Moore & Price, 2004). Problemformulering Det är vanligt förekommande med trycksår eller risk för trycksår inom kommunal vård samt inom landstingens hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor har ansvar för att jobba preventivt mot trycksår och bör därför ha en god insikt i iva omvårdnadsåtgärder. Trycksår leder till förlängd vårdtid, ett ökat lidande för patienten, ökad vårdtyngd och ökade kostnader för vården. Det finns riktlinjer och många evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att förebygga trycksår, ändå uppstår vårdskador i form av trycksår. Genom att uppmärksamma sjuksköterskors attityder till iva omvårdnadsåtgärder och vad som möjliggör respektive hindrar detta arbete kan denna litteraturöversikt öka medvetenheten hos sjuksköterskor angående dessa saker. Detta kan eventuellt bidra till att glappet mellan teori och praktik inom området minskar och därmed ett minskat vårdlidande för patienten. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors attityder till ivt omvårdnadsarbete och upplevda möjligheter samt hinder i det preventiva omvårdnadsarbetet. 11

12 Frågeställningar Vilka attityder har sjuksköterskor till ivt omvårdnadsarbete? Vilka möjligheter och hinder finns för ivt omvårdnadsarbete? Definition av centrala begrepp Attityd - Med attityd menas den inställning eller det förhållningssätt som en person har till något (Rosén, 2013) exempelvis vilken inställning eller förhållningssätt som sjuksköterskor har till ion. METOD Design Arbetet har genomförts som en litteraturöversikt. Urval av litteratur Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka artiklar. Sökorden kombinerades på olika sätt för att en så bred och heltäckande sökning som möjligt skulle erhållas. De Booelska sökoperatorerna AND och OR användes till att kombinera sökord för att bredda eller avgränsa sökningar vid behov (Forsberg & Wengström, 2013; Friberg, 2012). Sökord som användes var: Pressure Ulcer, Pressure Ulcer [Mesh], Nurs*, Nurse, Prevention, Community, Hospital, Knowledge, Nursing knowledge, Barriers, Values och Attitudes. De sökningar som resulterade i artiklar som inkluderades i litteraturöversikten redovisas i söktabell (se bilaga III) (Rosén, 2012). Fler sökord användes i olika kombinationer men dessa resulterade dock inte till några ytterligare artiklar. Dessa sökord var: nursing evaluation[mesh], nursing assessment[mesh], needs assessment[mesh], nursing process[mesh], comprehensive haelthcare[mesh], patient care[mesh], nursing staff[mesh], nurses practice patterns[mesh], attitude of helth personell[mesh], clinical competense[mesh], care quality[mesh], health knowledge, attitudes, practice[mesh], approach[mesh] och nurses role[mesh]. 12

13 Inklusionskriterier Artiklar som publicerats de senaste sex åren, från 2008 och framåt, har sökts för att få med en så aktuell forskning som möjligt. Sökningarna begränsades genom att markera i databaserna att enbart artiklar som blivit vetenskapligt granskade (Peer reviewed) inkluderades (Forsberg & Wengström, 2013; Friberg, 2012). Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har inkluderats då de var relevanta för syftet (Rosén, 2012). Exklusionskriterier Studier som genomfördes på sjuksköterskor som arbetade med patienter under arton år exkluderades (Rosén, 2012). Patienter från arton år och äldre tillhör det ålderspann som en grundutbildad sjuksköterska oftast deltar i vården av, samt att typ av trycksår och behandling kan skilja sig åt mellan barn och vuxna. Artiklar skrivna på andra språk än engelska eller svenska exkluderades då författarna enbart behärskar dessa två språk (Forsberg & Wengström, 2013; Friberg, 2012). Studier med låg kvalitet (enligt vald granskningsmall, se nedan) exkluderades likaså studier som inte stämde överens med litteraturöversiktens syfte och frågeställningar (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2013; Willman et al., 2011). Värdering av artiklarnas kvalitet Högskolan Dalarnas modifierade granskningsmallar av Forsberg och Wengström (2013) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) användes. Granskningsmallarna användes för att poängsätta och värdera de utvalda artiklarna (se bilaga 1 och 2). De 12 artiklar som hade en kvantitativ ansats bedömdes med hjälp av den kvantitativa granskningsmallen. De tre artiklar som hade en kvalitativ ansats bedömdes med hjälp av den kvalitativa granskningsmallen. En artikel var av både kvantitativ och kvalitativ ansats, där användes båda granskningsmallarna till respektive del (SBU, 2013; Willman et al., 2011). Den kvantitativa granskningsmallen innehöll 29 frågor och den kvalitativa granskningsmallen innehöll 25 frågor. En poäng för varje ja-svar och noll poäng för varje nej-svar erhölls. Poängsumman räknades ihop och omvandlades till procent av totala poängsumman. Artikeln bedömdes vara av hög kvalitet vid % av totala poängsumman, av medelhög kvalitet 13

14 vid % av totala poängsumman och av låg kvalitet under 70 % av totala poängsumman (SBU, 2013; Willman et al., 2011). Tillvägagångssätt Hela litteraturöversikten genomfördes gemensamt av båda författarna för att båda skulle kunna redogöra för samtliga delar i arbetet. Författarna sökte artiklar tillsammans. Samtliga titlar lästes, artiklar med titel som var adekvat lästes även abstrakt på för att se om dessa svarade mot litteraturöversiktens syfte och frågeställningar. Det räckte med att en av författarna ansåg att en artikel skulle läsas i fulltext för att den skulle läsas av båda författarna. Artiklar som ansågs irrelevanta mot litteraturöversiktens syfte och frågeställningar sorterades bort. Relevanta artiklar som inte fanns tillgängliga i fulltext format beställdes från Högskolan Dalarnas bibliotek. De artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte och frågeställningar lästes och granskades med granskningsmall av båda författarna var och en för sig. Kvalitetsgranskningarna jämfördes och diskuterades sedan gemensamt av författarna gällande vilken kvalité artiklarna hade. Ett gemensamt beslut togs om vilka artiklar som skulle inkluderas i litteraturöversikten. Artiklarnas resultat analyserades gemensamt av författarna och ledde fram till litteraturöversiktens slutresultat (Rosén, 2012). Analys De 16 artiklar som svarade mot syftet och frågeställningarna valdes ut och låg till grund för resultatet. De redovisades i en tabell (se bilaga IV) som innehåller författarens namn, artikelns publiceringsår, nationalitet, syfte, design, datainsamlingsmetod, urvalets storlek, huvudsakligt resultat samt kvalitetsnivå (Forsberg & Wengström, 2013; Friberg, 2012). Inkluderade artiklar lästes igenom igen för att en ökad förståelse för innehållet skulle uppnås. Stycke för stycke i resultatdelarna har analyserats. De resultat som svarade mot litteraturöversiktens syfte och frågeställningar underströks. Det som understrukits i resultatdelarna i artiklarna skrevs ner i ett separat dokument. All resultattext som samlades in delades upp i olika stycken grovt beroende på vad texten handlade om. Texten delades in i två kategorier beroende på vilken av de två frågeställningarna som innehållet ansågs svara på enligt uppsatsförfattarna. Sedan analyserades texten ytterligare där meningar fick olika färger beroende på dess innehåll. Därefter sammanställdes nya stycken med samma färg. Nio underkategorier framkom. Sedan bearbetades de nya styckena för att få ett bättre flyt i texten. 14

15 Materialet sammanställdes sedan och delades in under olika rubriker som speglade innehållet (Forsberg & Wengström, 2013; Friberg, 2012). Forskningsetiska aspekter Enbart artiklar som fått tillstånd av en etisk kommitté eller där stringenta etiska överväganden utförts inkluderades i litteraturöversikten. Detta för att undvika att ta med forskning som inte har respekterat principen att inte skada. Författarna har eftersträvat att förhålla sig objektivt till resultaten i artiklarna, inte plagierat och efter bästa förmåga inte förvrängt det som framkom i resultaten (Forsberg & Wengström, 2013; Polit & Beck, 2012). Målet var att översätta artiklarna så sanningsenligt som möjligt så att inte innehållet förvrängdes (Kjellström, 2012). RESULTAT Sammanfattning Resultatet baseras på 16 vetenskapliga artiklar från Sverige (n=6), Belgien (n=2), Storbritannien (n=2), Jordanien (n=2), U.S.A. (n=1), Kanada (n=1), Iran (n=1) och Egypten (n=1). Av dessa var tre kvalitativa, 12 kvantitativa och en multimetodstudie. Resultatredovisningen utgår från de två frågeställningarna där följande kategorier och underkategorier framträdde (se figur 1). Attityder Hinder och möjligheter Positiv attityd Negativ attityd Prioriteringar Riskbedömning Organisation och vårdkultur Patientfaktorer Kunskap Ansvar Tid Figur 1: Kategorier och underkategorier som framkom i resultatet 15

16 Attityder Positiv attityd Flera av de inkluderade studierna visade att det fanns en positiv attityd till ion bland sjuksköterskor (Beeckman, Defloor, Schoonhoven & Vanderwee, 2011; Demarré, Vanderwee, Defloor, Verhaeghe, Schoonhoven & Beeckman, 2011; Källman & Suserud, 2009; Samuriwo, 2010a; Samuriwo, 2010b; Tubaishat, Aljezawi & Al Qadire, 2013). Sjuksköterskor och undersköterskor ansåg att det flesta trycksår går att undvika. De ansåg även att sjuksköterskor bör ägna sig åt ion i den kliniska verksamheten (Källman & Suserud, 2009). Sjuksköterskor som hade mer än tio års erfarenhet inom vården hade positivare attityd till ion än de som hade mindre erfarenhet (Tubaishat et al., 2013). Enligt sjuksköterskor i Storbritannien hade inställningen till ion betydelse för den vård som patienten fick. Sjuksköterskor som värderade trycksårprevention högt upplevdes vara snabbare att sätta in tycksårspreventiva omvårdnadsåtgärder (Samuriwo, 2010b). Det framkom att först efter sjuksköterskor sett ett trycksår av en allvarligare karaktär i den kliniska verksamheten la de ett högre värde på ion. Att behandla trycksår och se effekterna av den iva omvårdnaden upplevdes tillfredsställande (Samuriwo, 2010a). I flera av studierna sågs ett samband mellan positiva attityder och god ion (Beeckman et al., 2011; Demarré et al., 2011). Det framkom att en positiv attityd till ion hade en betydande roll för om ion enligt riktlinjer blev genomförda (Demarré et al., 2011). Negativ attityd Följsamheten till riktlinjer gällande ion var bristfällig bland sjuksköterskor i Belgien. En negativ attityd till ion visade sig ha ett samband med att riktlinjer inte följdes (Demarré et al., 2011). Det framkom i två av studierna att trycksår inte ansågs lika vanligt nu för tiden, studiedeltagarna var medvetna om att deras egen inställning och ouppmärksamhet gällande trycksår kunde leda till att alla trycksår inte uppmärksammades och därför inte ansågs vanligt förekommande (Athlin, Idvall, Jernfält & Johansson, 2009; Källman & Suserud, 16

17 2009). Trycksår hörde samman med skam och skuld hos sjuksköterskorna vilket kunde leda till att de undvek och negligerade eventuella problem rörande ion (Athlin et al., 2009). De sjuksköterskor som la ett lågt värde på ion initierade sent omvårdnadsåtgärder för ion (Samuriwo, 2010b). Prioritet I två studier framkom att ion var lågt prioriterat (Athlin et al., 2009; Sving, Gunningberg, Högman & Mamhidir, 2012). De sjuksköterskor som tagit hand om en patient med ett svårare trycksår prioriterade ion högre samt utförde fler förebyggande omvårdnadsåtgärder än de sjuksköterskor som inte hade vårdat en patient med ett sådant trycksår (Samuriwo, 2010a). Om intresse fanns och grundläggande omvårdnad prioriterades högre skulle ion kunna utföras i större utsträckning menade vissa sjuksköterskor (Samuriwo, 2010b). Behandling av befintligt trycksår var högre prioriterat än ion ansåg drygt hälften av studiedeltagarna i studien av Tubaishat et al. (2013). Majoriteten av studiedeltagarna i en belgisk studie ansåg att ion bör prioriteras i det dagliga omvårdnadsarbetet. Samtidigt var det bara ett fåtal av patienterna, med risk att utveckla trycksår, som fick preventiva trycksårsåtgärder enligt generella riktlinjer (Demarré et al., 2011). Bland sjuksköterskor som arbetade på en intensivvårdsavdelning i Sverige skilde sig inställningen till ion åt bland personalen. Sjuksköterskor med vidareutbildning inom intensivvård eller anestesivård värderade ion högre (Strand & Lindgren, 2010). Riskbedömning Attityden till riskbedömningsinstrument varierade (Källman & Suserud, 2009; Sving et al., 2012). Åsikter huruvida riskbedömningsinstrument eller klinisk bedömning, för att identifiera patienter med risk för att utveckla trycksår, var det bästa alternativet skilde sig åt mellan studiedeltagarna i en svensk studie. Det var 41,5 % (n=64) som ansåg att deras kliniska bedömning var bättre än att använda tillgängliga riskbedömningsinstrument. Av de 154 studiedeltagarna var det 9 % (n=14) som följde riktlinjerna att använda 17

18 riskbedömningsinstrument och hälften av dem, 4,5 % (n=7), använde riskbedömningsinstrument frekvent (Källman & Suserud, 2009). I ytterligare en svensk studie visade det sig att riskbedömningsinstrument sällan tillämpades och att sjuksköterskor menade att de kunde identifiera riskpatienter utan riskbedömningsinstrument. Sjuksköterskorna ansåg att riskbedömningsinstrumentet kunde ge patienterna en hög poäng vilket antydde att de inte hade risk för trycksår. Dock kunde den kliniska bedömningen visa att det fanns en avgörande faktor som gjorde att patienterna ändå hade risk att utveckla trycksår. Det var en av förklaringarna sjuksköterskorna hade till att den kliniska bedömningen inte gick att ersätta med aktuella riskbedömningsinstrument (Sving et al., 2012). Möjligheter och hinder Organisation och Vårdkultur För att få ett bredare perspektiv på vad som kunde påverka sjuksköterskors attityder, möjligheter och hinder till ion har Gunningberg, Brundin och Idvall (2010) undersökt prevalensen av trycksår vid två landsting i Sverige. I samma studie undersöktes kontextuella faktorer som chefssjuksköterskor ansåg kunde påverka ivt omvårdnadsarbete. I ett av landstingen var prevalensen av trycksår kategori II-IV lägre. Chefssjuksköterskor, i det landsting där trycksårsprevalensen var lägre, redovisade resultatet av kvalitetsmätningar till personalen i högre utsträckning samt angav att personalen på deras avdelningar arbetade i team. Fler chefssjuksköterskor i det landsting med lägre prevalens av trycksår angav att det var sjuksköterskor som var ansvariga för ionen och att kliniska riktlinjer för ion tillämpades (ibid.). Kontinuiteten inom organisationen ansågs vara en viktig faktor för att en god ion skulle möjliggöras. Med kontinuitet avsågs bland annat om det fanns rutiner kring ion, om det fanns en tydlig ansvarsfördelning bland personalen och en kontinuitet av personal som vårdade patienten. Då det inte fanns någon som hade ett tydligt övergripande ansvar för patienten blev ion inte utförd då ingen visste vem som ansvarade för vad. För att bevara engagemang och kunskaper hos sjuksköterskor inom ämnesområdet framkom det i studien att det fanns ett behov av utveckling och förtydliganden inom organisationen gällande ion (Athlin et al., 2009). 18

19 Uppmärksamheten när det gäller ion hos sjuksköterskor skilde sig åt på vårdavdelningarna på svenska sjukhus. I vilken utsträckning trycksårsförebyggande åtgärder utfördes visade sig vara beroende av den vårdkultur som fanns på vårdavdelningarna. På vårdavdelningar där det fanns en strukturerad plan för ion samt fungerande teamarbete bland personalen var följsamheten till evidensbaserade riktlinjer högre. Sjuksköterskor ansåg att strukturerade vårdplaner gällande ion bidrog till att öka patientsäkerheten samt att riskpatienter och eventuella trycksår upptäcktes tidigare (Sving et al., 2012). I studien med Källman och Suserud (2009) framkom att rutiner för ion sågs som en möjlighet för att förhindra uppkomst av trycksår. Knappt hälften (37 %, n=57) av studiedeltagarna hade överenskomna rutiner för ion på arbetsplatsen. Strategier, riktlinjer och samarbete med andra vårdprofessioner sågs som en möjlighet till god ion (Tubaishat et al., 2013). Likaså fann Källman och Suserud (2009) att ett bra samarbete inom arbetsgruppen främjade god ion. Det framkom att sjuksköterskor upplevde att omgivningsfaktorer, som exempelvis bristande utrustning, kunde vara ett hinder för att utföra ion i den utsträckning som de egentligen önskade (Samuriwo, 2010b). I flera av studierna beskrev sjuksköterskor avsaknad av iv utrustning som ett hinder i det preventiva arbetet mot trycksår (Gunningberg et al., 2013; Källman & Suserud, 2009; Smith & Waugh, 2009; Strand & Lindgren, 2010). Även personalbrist upplevdes som ett hinder för god ion (Källman & Suserud, 2009; Smith & Waugh, 2009; Tubaishat et al., 2013). Patientfaktorer I flera av de inkluderade studierna kunde ett samband ses mellan patientrelaterade faktorer och otillfredsställande ion (Källaman & Suserud, 2009; Smith & Waugh, 2009; Strand & Lindgren, 2010; Tubaishat et al., 2013). Exempel på patientrelaterade faktorer som kunde ses som hinder till god ion var om patienten inte var samarbetsvillig (Smith & Waugh, 2009; Tubaishat et al., 2013), patientens tillstånd, om patienten inte var medicinskt stabil och/eller svårt sjuk (Källman & Suserud, 2009; Strand & Lindgren, 2010; Tubaishat et al., 2013). Bland sjuksköterskor i en studie från U.S.A. framkom det att ett vanligt förekommande hinder till god ion var att patienterna var för tunga (Smith & Waugh, 2009). 19

20 I två studier från mellanöstern framkom delade meningar om huruvida patienten skulle vara delaktig i vården eller inte (El Enein & Zaghloul, 2011; Iranmanesh, Rafiei & Foroogh Ameri, 2011). Över 90 % av sjuksköterskorna (n=122) i en studie utförd i Egypten svarade att det inte var betydelsefullt att involvera patienterna i den iva omvårdnaden (El Enein & Zaghloul, 2011) medan i en studie från Iran svarade 96,8 % av 126 sjuksköterskor att man bör involvera patienterna för att bidra till god ion. I samma studie framkom att utbildning och kunskap om ion för såväl patienter som sjuksköterskor bidrog till god ion (Iranmanesh et al., 2011). Kunskap I flera av studierna framkom det att god kunskap om ion kunde möjliggöra samt att bristande kunskap kunde hindra god ion. Det framkom att kunskapen bland sjuksköterskor både inom kommunal vård och landstingens hälso- och sjukvård var bristfällig (Beeckman et al., 2011; Demarré et al., 2011; El Enein & Zaghloul, 2011; Gallant, Morin, St-Germain & Dallaire, 2010; Gunningberg et al., 2013; Källman & Suserud, 2009; Saleh, Al-Hussami & Anthony, 2013; Samuriwo, 2010a; Smith & Waugh, 2009; Strand & Lindgren, 2010; Tubaishat et al., 2013). Samtidigt framkom det att kunskap i sig inom området inte var en ensam avgörande faktor för om iva omvårdnadsåtgärder blev utförda. Sjuksköterskornas attityd till ion var en viktig faktor tillsammans med kunskap (Beeckman et al., 2011; Demarré et al., 2011). Trots bra kunskap om riskfaktorer visade det sig i en kanadensisk studie att få åtgärder sattes in för att motverka dessa (Gallant et al., 2010). Första gången sjuksköterskor såg ett trycksår insåg de hur lite de visste om trycksår och ion. Sjuksköterskor hade under sin sjuksköterskeutbildning läst om trycksår och ion men förstod inte innebörden av det. En av sjuksköterskorna ansåg att det var för lite fokus på vikten av trycksår och ion under utbildningen. Utbildning om trycksår och ion efter grundutbildningen till sjuksköterska menade sjuksköterskor hade en positiv inverkan på den dagliga omvårdnaden (Samuriwo, 2010a). Det framkom i två av studierna att de sjuksköterskor som hade någon form av vidareutbildning inom området hade mer kunskap relaterat till trycksår (Beeckman et al., 2011; Källman & Suserud, 2009). I en studie från U.S.A. visade det sig att de studiedeltagare 20

Examensarbete. Filosofie kandidatexamen. Trycksårsprevention - faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad

Examensarbete. Filosofie kandidatexamen. Trycksårsprevention - faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad Examensarbete Filosofie kandidatexamen Trycksårsprevention - faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad En litteraturöversikt Pressure ulcer prevention - factors affecting nursing care A Literature

Läs mer

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala Trycksårskort Riskbedömning trycksår Modifierad Nortonskala & RAPS-skalan Madrassväljaren Guidelines vid val av produkt Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala A. Psykisk status 4 Helt orienterad till

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår Handlingsplan 2015 för att förebygga Många patienter utvecklar under sin tid på sjukhus. Konsekvenserna av ett är många, bland annat smärta, ängslan och bundenhet för patienten. För sjukvården innebär

Läs mer

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-25 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av trycksår kan ses som en kvalitetsindikator

Läs mer

Upplevelser hos patienter med trycksår gällande uppkomst, förebyggande och påverkan på det dagliga livet

Upplevelser hos patienter med trycksår gällande uppkomst, förebyggande och påverkan på det dagliga livet Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Upplevelser hos patienter med trycksår gällande uppkomst, förebyggande och påverkan på det dagliga livet En kvalitativ intervjustudie Författare:

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg. Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår

MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Lokal rutin för Senior alert 11.2.

Lokal rutin för Senior alert 11.2. Lokal rutin för Senior alert 11.2. Vid nyinskrivningar (gäller all personal) Senior Alert skattning ska göras inom 3 dagar, ansvaret ligger på all personal. Om det handlar om en brukare som har stor risk

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se Senior alert nuläge Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Prestationsersättning Vårdprevention Teamarbete Resultat Mäta Registrera Kvalitetsregister Punktprevalensmätning

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

nationell satsning för ökad patientsäkerhet Trycksår åtgärder för att förebygga

nationell satsning för ökad patientsäkerhet Trycksår åtgärder för att förebygga nationell satsning för ökad patientsäkerhet Trycksår åtgärder för att förebygga Förord Sedan 2008 driver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en satsning för att minska vårdskadorna. Landsting och regioner

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Med denna riktlinje/rutin

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

FAKTORER SOM PÅVERKAR VÅRDPERSONALENS UTFÖRANDE AV MUNVÅRD

FAKTORER SOM PÅVERKAR VÅRDPERSONALENS UTFÖRANDE AV MUNVÅRD FAKTORER SOM PÅVERKAR VÅRDPERSONALENS UTFÖRANDE AV MUNVÅRD EN LITTERATURSTUDIE MADELEINE JOHN Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Maj

Läs mer

Vårdprogram för trycksår. förebyggande åtgärder och behandling

Vårdprogram för trycksår. förebyggande åtgärder och behandling Vårdprogram för trycksår förebyggande åtgärder och behandling Vårdprogrammet är framtaget av Agnetha Perlkvist, leg. sjuksköterska och vårdutvecklare Enheten för ehälsa och kvalitet, Staben för verksamhetsutveckling,

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL BESLUT Expedierat inspektionen för vård och omsorg 2015-03-10 Dnr 8.7.1-6705/2015-1 1(7) Avdelning syd Victor Johansson victor.johansson@ivo.se Regionstyrelsens ordförande Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Institutionen för hälsovetenskap Avdelning för omvårdnad Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Kurs:.

Läs mer

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR Förord svensk sjuksköterskeförening, ssf, presenterar här en revidering och nyöversättning av International Council of Nurses, icn:s etiska kod för sjuksköterskor. All

Läs mer

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Trycksårsprevention. Kortversion av riktlinjer

Trycksårsprevention. Kortversion av riktlinjer Trycksårsprevention Kortversion av riktlinjer Inledning Denna Kortversion av riktlinjer sammanfattar evidensbaserade riktlinjer för trycksårsprevention och behandling. Dessa har utvecklats genom ett 4-årigt

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan Trycksår

Handlingsplan Trycksår Handlingsplan Trycksår 1 Care of Sweden medicinteknik sedan 1992. På Care of Sweden marknadsför och utvecklar vi medicintekniska produkter och tjänster för vården. Vi är specialiserade på madrasser och

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga?

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Björn-Erik Erlandsson Deputy Dean, KTH/STH björn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 4 30 1 Historiskt seminarium

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Sektor för socialtjänst MAS/MAR Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Bakgrund I det medicinska ansvaret ingår att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården

Läs mer

Margareta Ehnfors och Anna Ehrenberg

Margareta Ehnfors och Anna Ehrenberg Margareta Ehnfors och Anna Ehrenberg Kvalitetsindikatorerna som beskrivs i den här boken är avsedda att användas som gemensamma mått på omvårdnadens kvalitet. För att regelbundet kunna utvärdera kvaliteten

Läs mer

Regionalt vårdprogram

Regionalt vårdprogram Medicinskt programarbete Q Regionalt vårdprogram Trycksår Prevention och behandling 2010 Q Regionalt vårdprogram Trycksår Prevention och behandling Rapporten har tagits fram av Eila Sterner ISBN 91-85211-70-2

Läs mer

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR FÖRORD svensk sjuksköterskeförening presenterar här en översättning av icn:s, International Council of Nurses, nyligen reviderade etiska kod för sjuksköterskor. Styrkan

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC. Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.NET I samarbete med EULAR och 22 center i hela Europa - Med stöd av EG:s

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå

Självständigt arbete på grundnivå 1 Självständigt arbete på grundnivå Independent degree project first cycle Omvårdnad GR (C) 15 hp Nursing Science 15 credits Sjuksköterskors upplevelser i mötet med mångkulturella patienter Lena Diraoui

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-29 SN-2014/1132.715 1 (2) HANDLÄGGARE Berntsson Nilsson, Judith Judith.BerntssonNilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan Socialstyrelsen T/Regionala tillsynsenheten nord/sek2 Krister Lundström krister.lundstrom@socialstyrelsen.se BESLUT 2012-06-18 Dnr 9. l-42646/2011 Västerbottens läns landsting Landstingsdirektör J. Rastad

Läs mer

Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys

Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys RUTIN för Riskanalys Flik 3.1. Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys (Agera omedelbart vid akuta risker för vårdskada) Iakttagelser av risker för vårdskada eller tillbud inom en viss verksamhet

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer