Examensarbete Filosofie kandidatexamen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete Filosofie kandidatexamen"

Transkript

1 Examensarbete Filosofie kandidatexamen Sjuksköterskors attityder och upplevda möjligheter samt hinder till ivt omvårdnadsarbete En litteraturöversikt Nurses` attitudes and perceived opportunities and barriers to pressure ulcer preventive nursing A literature review Författare: Jeanette Hansson och Britta Klockar Handledare: Marianne Spante Examinator: Jan Florin Granskare: Marie Elf Ämne: Omvårdnad Kurs: VÅ2018 Poäng: 15 högskolepoäng Betygsdatum: Examensarbete nr: Högskolan Dalarna Falun Sweden Tel

2 SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors attityder till ivt omvårdnadsarbete och upplevda möjligheter samt hinder i det preventiva omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet baseras på 16 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom två kategorier med fyra respektive fem underkategorier. Kategori attityd med underkategorierna positiv attityd, negativ attityd, prioriteringar och riskbedömning samt kategori hinder och möjligheter med underkategorierna organisation och vårdkultur, patientfaktorer, kunskap, ansvar och tid. Sjuksköterskor i sex av studierna hade en positiv attityd till ion och ansåg att de flesta trycksår gick att undvika om adekvat ion utfördes. Hur sjuksköterskor prioriterade ion skilde sig åt, de som hade erfarenhet av trycksår sågs prioritera ion högre. En begränsad användning av riskbedömningsinstrument framkom då sjuksköterskor ansåg att deras kliniska bedömning var bättre. Organisation, vårdkultur och kunskap var viktiga faktorer för i vilken utsträckning ionen blev utförd. Patientens tillstånd samt tid var faktorer som påverkade utförandet av ion. Om det var oklart vem som var ansvarig för patienten och dennes ion blev ionen bristande. Sjuksköterskor bör vara medvetna om vilka attityder, möjligheter och hinder som finns gällande ion samt arbeta med dessa för att bidra till att minska risken för trycksår. Nyckelord: Attityd, Hinder, Prevention, Sjuksköterska, Trycksår Keywords: Attitude, Barriers, Nurse, Pressure Ulcer, Prevention

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 5 BAKGRUND... 5 Trycksår... 5 Etiologi... 5 Definition och kategorisering av trycksår... 6 Prevalens och riskfaktorer... 7 Trycksårspreventiva omvårdnadsåtgärder... 8 Påverkan på patienten... 9 Sjuksköterskors ansvar och roll Problemformulering Syfte Frågeställningar Definition av centrala begrepp METOD Design Urval av litteratur Inklusionskriterier Exklusionskriterier Värdering av artiklarnas kvalitet Tillvägagångssätt Analys Forskningsetiska aspekter RESULTAT Sammanfattning Attityder Positiv attityd Negativ attityd Prioritet Riskbedömning Möjligheter och hinder

4 Organisation och vårdkultur Patientfaktorer Kunskap Ansvar Tid till ion DISKUSSION Sammanfattning av resultatet Metoddiskussion Resultatdiskussion Attityder Riskbedömningsinstrument Kunskap Organisation Ansvar och prioritet Slutsats Resultatets kliniska betydelse Förslag till vidare forskning REFERENSLISTA Bilaga I Bilaga II Bilaga III Bilaga IV 4

5 INTRODUKTION Trycksår kan klassas som en vårdskada. Trots att det finns evidensbaserad kunskap om iva omvårdnadsåtgärder och nationella riktlinjer för att förebygga trycksår fortsätter detta att vara ett problem inom vården. Florence Nightingale, född 1820, var en av de första teoretikerna inom omvårdnad. I en bok från 1989 med hennes teorier för omvårdnad beskrevs hennes syn på sjuksköterskan enligt följande: Sjuksköterskan skall hjälpa patienten att behålla sin vitalitet och att bistå patienten som människa. Sjuksköterskan bör ha en övertygelse om vilka människans behov är och handla utifrån detta. Sjuksköterskans främsta plikt är att ej skada patienten (Nightingale, 1924/1989, s. 129). Trycksår kan leda till ett lidande för patienten och därför är detta viktigt att studera. BAKGRUND Trycksår Etiologi Huden är uppbyggd av två hudlager, överhuden och läderhuden och under dessa två lager finns underhuden som till stor del består av fettväv. Huden är kroppens största organ och har många viktiga funktioner. Den hjälper till att skydda inre organ mot yttre faktorer så som exempelvis mekanisk påfrestning, strålning och kemiska ämnen. Så länge huden är intakt skyddar den kroppen från att sjukdomsframkallande mikroorganismer, så som bakterier och virus, ska ta sig in och är en viktig del i immunförsvaret. Huden deltar även i temperaturregleringen och skyddar mot vätskeförlust. Den har en förmåga att lagra fett och vatten samt är ett av våra främsta sinnesorgan (Sand, Sjaastad, Haug & Bjålie, 2006/2007). Då vävnaderna utsätts för påverkan utifrån så som tryck och skjuv kan ett trycksår uppstå. Vid högt tryck mot vävnaderna reduceras blodflödet i kapillärerna vilket leder till sämre tillförsel av näring och syre som gör att en vävnadsskada snabbare kan utvecklas. Vävnaderna klarar ett högt tryck en kortare tid men inte under en längre tid (Ek, Nordström & Lindgren, 2009). En patient med otillräckligt födointag har ofta en reducerad fettvävnad. Till följd av reducerad fettvävnad framträder benutskotten i kroppen, de tar mer av kroppens tyngd och trycket mellan kroppens bärande delar och underlaget ökar. Då en vävnadsskada uppstått på grund av 5

6 tryck kan detta kategoriseras som ett trycksår I-IV beroende på svårighetsgrad (Ek et al., 2009). Definition och kategorisering av trycksår I de internationella riktlinjerna från National Pressure Ulcer Advisory Panel och European Pressure Ulcer Advisory Panel (NPUAP & EPUAP, 2009/2009) definieras trycksår enligt följande: Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och/eller underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat av tryck, eller tryck i kombination med skjuv. Det finns också ett antal bidragande faktorer som kan relateras till trycksår, men betydelsen av dessa faktorer återstår att undersöka. (NPUAP & EPUAP, 2009/2009, s. 6) Trycksår delas in i fyra olika kategorier beroende på svårighetsgrad. Detta för att säkerställa en enhetlig bedömning samt underlätta dokumentation av trycksår. Beroende på vilken trycksårskategori patienten har kan åtgärder för att förebygga trycksår samt dess behandling se olika ut. Dessa åtgärder skall anpassas efter patientens behov (Lindholm, 2012). Kategorisering av trycksår enligt NPUAP & EPUAP (2009/2009): Kategori I Hel hud. En kvarstående rodnad som inte bleknar vid tryck, vanligt förekommande över benutskott. På mörkare pigmenterad hud är det inte säkert att en rodnad syns, dock kan färgförändringar synas i jämförelse med omkringliggande hud, därför kan det vara svårare att upptäcka kategori I trycksår hos mörkhyade patienter. Området kan vara ömt, göra ont, vara fastare, mjukare, varmare eller kallare än annan omkringliggande hud. Kategori II Delhudsskada med spricka eller avskavd hud med en rosaröd sårbädd utan fibrinbeläggningar. Kan även vara en blåsa, öppen eller intakt, som är serumeller blodfylld. Kategori III Fullhudsskada. Subcutant fett synligt dock ej så djupt att senor och muskler syns. Djupet på en hudförändring inom Kategori III kan variera beroende på lokalisation av trycksåret. Där subcutan fettvävnad ej finns kan Kategori IIIskador vara ytliga exempelvis på näsrygg, öra, bakhuvud och malleoler. 6

7 Kategori IV Djup fullhudsskada som involverar muskler, senor och/eller ben som går att palpera utifrån. Det är här vanligt med underminering av huden och fistlar. Fibrin och/eller nekroser kan förekomma. Precis som i kategori III så kan djupet variera beroende på lokalisationen av trycksåret. Prevalens och riskfaktorer I en studie av Gunningberg, Hommel, Bååth och Idvall (2012) har prevalensen av trycksår och patienter med risk för trycksår i Sveriges kommuner och landsting undersökts. För att utföra riskbedömningarna användes Modifierad Nortonskala. Av patienter inneliggande på sjukhus hade 16,6 % trycksår i någon av kategorierna I-IV och för 18,6 % framkom risk för trycksår. Av patienter inom kommunal vård hade 14,5 % trycksår i någon av kategorierna I-IV och 32,9 % hade risk för trycksår. Trycksår på patienter inneliggande på sjukhus och inom kommunal vård lokaliserades oftast till sacrum och hälar. Resultatet från den första nationella punktprevalensmätningen av trycksår i Sverige som samordnats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL, 2011b) visar att förekomsten av trycksår ökar med en stigande ålder. Över 90 % av de patienter inom landstingens hälso- och sjukvård som ingick i mätningen, var i åldrarna 60 år eller äldre. Det framkom ingen större skillnad mellan kvinnor och män vad gällde förekomsten av trycksår, dock var större andelen kvinnor än män i riskzonen för att utveckla ett trycksår. Inom kommunal vård deltog patienter i samma punktprevalensmätning som hade initierats av SKL. Det framkom att 2708 av dessa patienter hade tryckskador och/eller trycksår. Det var inte någon större skillnad mellan kvinnor och män vid förekomsten av trycksår, inte heller var det någon skillnad mellan könen när det gällde ökad risk för trycksår (SKL, 2011b). Risken för trycksår hänger inte enbart ihop med patientens stigande ålder. Aktuell näringsstatus och vikt har också ett samband. Faktorer som påverkar cirkulationen i kroppen så som exempelvis diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och lågt blodtryck kan vara ytterligare risk. Lika så om huden är överdrivet fuktig eller torr och sprucken (NPUAP & EPUAP, 2009/2009). 7

8 I studien av Berry, Samelson, Bordes, Broe och Kiel (2009) undersökte de patienter på äldreboenden som hade drabbats av en höftfraktur. De fann att bland de patienter som hade utvecklat pneumoni och/eller trycksår under en sexmånadersperiod efter en höftfraktur så ökade mortaliteten med 70 %. Enligt Baumgarten et al. (2012) var det en signifikant skillnad i förekomst av trycksår mellan patienter som fått vänta 24 timmar eller mer på sin höftfraktursoperation i jämförelse med de patienter som opererades inom 24 timmar. Av dem som väntade mer än 24 timmar utvecklade dubbelt så många trycksår. Väntetid och längd på operation, om generell anestesi används och behov av intensivvård var betydelsefulla faktorer för om patienten utvecklade trycksår eller inte (Baumgarten et al., 2003). Trycksårspreventiva omvårdnadsåtgärder En mängd olika faktorer bidrar till att ett trycksår uppstår. Omvårdnadsåtgärder som förebygger trycksår är framförallt riktade mot patienter med nedsatt fysisk aktivitet, begränsad rörelseförmåga, otillräckligt födointag och ett försämrat allmäntillstånd. Risken om patienten kan komma att utveckla trycksår kan bedömas med hjälp av riskbedömningsinstrument (Ek et al., 2009; Lindholm, 2009). Enligt NPUAP & EPUAP (2009/2009) bör det finnas en strukturerad riskbedömningsstrategi för trycksår inom alla vårdformer. Riskbedömningsinstrument bör kombineras med en klinisk bedömning av patienten (ibid.). Riskbedömningsinstrument kan sjuksköterskor använda sig av som ett hjälpmedel för att identifiera patienter med risk för att utveckla trycksår samt få vägledning om vilka omvårdnadsåtgärder som bör sättas in (Ek et al., 2009). Det finns olika riskbedömningsinstrument. Några som är vanliga och används inom vården och forskningen är bland annat Nortonskalan, Modifierad Nortonskala och Bradenskalan. Även RAPSskalan används, vilket är en vidareutvecklad version av den Modifierade Nortonskalan (Lindgren, Unosson, Krantz, & Ek, 2002). 8

9 När riskpatienter identifierats kan iva omvårdnadsåtgärder initieras av sjuksköterskan (Ek et al., 2009; Lindholm, 2012). Enligt Socialstyrelsen (u.å.) bör följande iva omvårdnadsåtgärder vidtas för att minska risken för trycksår och lidande: Regelbunden riskbedömning av patienten och inspektion av hudkostym. Kategorisering av trycksår. Upprättande av individuell vårdplan. Tryckavlastande hjälpmedel, som tryckreducerande madrass och stolsdyna. Utföra lägesändring av patienten. Tillgodose patientens vätske- och näringsbehov. Patientens hud hållas torr, smidig och mjuk. Göra patienten och närstående delaktiga via skriftlig och muntlig information. Dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärder. Se till att information vidarebefordras till annan vårdgivare vid behov. Genom systematisk riskbedömning och preventiva åtgärder kan förekomsten av trycksår minskas (Gånemo & Lindholm, 2009). Påverkan på patienten Om en patient utvecklar ett trycksår innebär det en större risk för att dennes hälsotillstånd försämras (Ek et al., 2009). Hela människan kan påverkas av ett trycksår både fysiskt, socialt, emotionellt och mentalt i form av smärta, obehag och ångest. Tankar och funderingar på hur trycksåret kommer att påverka patienten kan skapa oro och ångest hos honom eller henne. Ett trycksår kan resultera i längre sjukhusvistelser och påverka patientens tillfrisknande (Hopkins, Dealey, Bale, Defloor & Worboys, 2006; Lindholm, 2012; Spilsbury et al., 2007). I en studie där patienter över 65 år med trycksår kategori III-IV intervjuades framkom det att smärtan från trycksåret upplevdes som en oändlig smärta vilket ledde till begränsningar i personens liv. Sociala kontakter minskade och patienterna upplevde att de var till last för sina närstående. Sårlukt påverkade en stor del av studiedeltagarna negativt då det fick dem att känna sig obekväma i sällskap med andra (Hopkins et al., 2006). Det finns studier som visade att patienter med trycksår upplevde det smärtsamt, besvärligt och tidskrävande med 9

10 omläggning, de upplevde även ångest och oro relaterat till trycksåret (Gorecki, Nixon, Madill, Firth & Brown, 2012; Hopkins et al., 2006). Trycksår kan leda till ett lidande för patienten (Gorecki et al., 2012; Hopkins et al., 2006). Lidande är ett centralt begrepp inom omvårdnad. För att beakta ursprunget till en patients lidande kan lidandet ses ur de tre olika dimensionerna sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande. Sjukdomslidande är det lidande som har skapats av sjukdom, symtom till följd av sjukdom och upplevda begränsningar som skapats på grund av sjukdom. Livslidandet är de lidande som har sitt ursprung i varje människas unika livserfarenheter, tankar och känslor. Livslidandet hör ihop med de händelser som människan utsätts för genom livet. Detta lidande kan inte tas ifrån en människa eller reduceras. Vårdlidande är det lidande som till följd av vårdpersonalens agerande får patienten att uppleva lidande (Wiklund, 2003). Då de flesta trycksår ses som en vårdskada (SKL, 2011a) utsätts patienten för ett vårdlidande om ett trycksår uppstår (Wiklund, 2003). Eftersom hela patienten påverkas av ett trycksår (Hopkins et al., 2006) bidrar ett trycksår även till ett livslidande (Wiklund, 2003). Sjuksköterskors ansvar och roll En viktig uppgift sjuksköterskor har är att lindra lidande (Wiklund, 2003) och ett ansvar att arbeta förebyggande mot trycksår (Gunningberg, et al., 2012). Kvaliteten på omvårdnaden är beroende av sjuksköterskors kompetens, bemötande och utförande av omvårdnadsåtgärder. Omvårdnadsarbetets mål är att skapa möjlighet för patienten att uppleva hälsa. För att patienten utifrån sina individuella behov ska kunna erhålla en god och säker vård krävs det att organisationen stödjer arbetet och att sjuksköterskors kunskap tas till vara så att vårdskador kan undvikas (Svensk Sjuksköterskeförening [SSF], 2008). Enligt International Council of Nurses (ICN, 2005) etiska kod har sjuksköterskor ett ansvar att kontinuerligt följa upp och delta i utvecklingen av evidensbaserad omvårdnad för att behålla sin yrkeskompetens. Sjuksköterskor ansvarar för att den omvårdnad som ges sker i enlighet med aktuella riktlinjer samt att värna om människors säkerhet, rättigheter och värdighet. Risk för vårdskada eller uppkomst av vårdskada skall anmälas som avvikelse (Lindholm, 2012; SKL, 2011a). Enligt patientsäkerhetslagen definieras vårdskada som: lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om 10

11 adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården (SOSFS 2010:659, kap. 1, 5 ). Att hälso- och sjukvårdspersonal hela tiden arbetar för att minska vårdskador är detsamma som att arbeta för en ökad patientsäkerhet. Därför har all hälso- och sjukvårdspersonal en skyldighet att arbeta preventivt mot trycksår då trycksår betraktas som en vårdskada (SKL, 2011a). Trycksår kan även medverka till kostnader för samhället. Kostnaderna i U.S.A. för trycksår har uppskattats till en total kostnad av 11 miljarder dollar årligen (SKL. 2011c) och i Storbritannien utgör trycksår en stor kostnad för vården (Dealey, Posnett & Walker, 2012). Trycksår resulterar i ökade kostnader för vården och sjuksköterskor har en viktig roll i att minska dessa kostnader genom att tillämpa adekvata preventiva åtgärder (Ek et al., 2009). Attityder, både personliga och sociala, till ion är en faktor som kan påverka i vilken utsträckning ion utförs. En annan viktig faktor för att nå framgång inom ion är att hitta möjligheter för att bemästra de hinder som finns (Moore & Price, 2004). Problemformulering Det är vanligt förekommande med trycksår eller risk för trycksår inom kommunal vård samt inom landstingens hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor har ansvar för att jobba preventivt mot trycksår och bör därför ha en god insikt i iva omvårdnadsåtgärder. Trycksår leder till förlängd vårdtid, ett ökat lidande för patienten, ökad vårdtyngd och ökade kostnader för vården. Det finns riktlinjer och många evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att förebygga trycksår, ändå uppstår vårdskador i form av trycksår. Genom att uppmärksamma sjuksköterskors attityder till iva omvårdnadsåtgärder och vad som möjliggör respektive hindrar detta arbete kan denna litteraturöversikt öka medvetenheten hos sjuksköterskor angående dessa saker. Detta kan eventuellt bidra till att glappet mellan teori och praktik inom området minskar och därmed ett minskat vårdlidande för patienten. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors attityder till ivt omvårdnadsarbete och upplevda möjligheter samt hinder i det preventiva omvårdnadsarbetet. 11

12 Frågeställningar Vilka attityder har sjuksköterskor till ivt omvårdnadsarbete? Vilka möjligheter och hinder finns för ivt omvårdnadsarbete? Definition av centrala begrepp Attityd - Med attityd menas den inställning eller det förhållningssätt som en person har till något (Rosén, 2013) exempelvis vilken inställning eller förhållningssätt som sjuksköterskor har till ion. METOD Design Arbetet har genomförts som en litteraturöversikt. Urval av litteratur Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka artiklar. Sökorden kombinerades på olika sätt för att en så bred och heltäckande sökning som möjligt skulle erhållas. De Booelska sökoperatorerna AND och OR användes till att kombinera sökord för att bredda eller avgränsa sökningar vid behov (Forsberg & Wengström, 2013; Friberg, 2012). Sökord som användes var: Pressure Ulcer, Pressure Ulcer [Mesh], Nurs*, Nurse, Prevention, Community, Hospital, Knowledge, Nursing knowledge, Barriers, Values och Attitudes. De sökningar som resulterade i artiklar som inkluderades i litteraturöversikten redovisas i söktabell (se bilaga III) (Rosén, 2012). Fler sökord användes i olika kombinationer men dessa resulterade dock inte till några ytterligare artiklar. Dessa sökord var: nursing evaluation[mesh], nursing assessment[mesh], needs assessment[mesh], nursing process[mesh], comprehensive haelthcare[mesh], patient care[mesh], nursing staff[mesh], nurses practice patterns[mesh], attitude of helth personell[mesh], clinical competense[mesh], care quality[mesh], health knowledge, attitudes, practice[mesh], approach[mesh] och nurses role[mesh]. 12

13 Inklusionskriterier Artiklar som publicerats de senaste sex åren, från 2008 och framåt, har sökts för att få med en så aktuell forskning som möjligt. Sökningarna begränsades genom att markera i databaserna att enbart artiklar som blivit vetenskapligt granskade (Peer reviewed) inkluderades (Forsberg & Wengström, 2013; Friberg, 2012). Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har inkluderats då de var relevanta för syftet (Rosén, 2012). Exklusionskriterier Studier som genomfördes på sjuksköterskor som arbetade med patienter under arton år exkluderades (Rosén, 2012). Patienter från arton år och äldre tillhör det ålderspann som en grundutbildad sjuksköterska oftast deltar i vården av, samt att typ av trycksår och behandling kan skilja sig åt mellan barn och vuxna. Artiklar skrivna på andra språk än engelska eller svenska exkluderades då författarna enbart behärskar dessa två språk (Forsberg & Wengström, 2013; Friberg, 2012). Studier med låg kvalitet (enligt vald granskningsmall, se nedan) exkluderades likaså studier som inte stämde överens med litteraturöversiktens syfte och frågeställningar (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2013; Willman et al., 2011). Värdering av artiklarnas kvalitet Högskolan Dalarnas modifierade granskningsmallar av Forsberg och Wengström (2013) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) användes. Granskningsmallarna användes för att poängsätta och värdera de utvalda artiklarna (se bilaga 1 och 2). De 12 artiklar som hade en kvantitativ ansats bedömdes med hjälp av den kvantitativa granskningsmallen. De tre artiklar som hade en kvalitativ ansats bedömdes med hjälp av den kvalitativa granskningsmallen. En artikel var av både kvantitativ och kvalitativ ansats, där användes båda granskningsmallarna till respektive del (SBU, 2013; Willman et al., 2011). Den kvantitativa granskningsmallen innehöll 29 frågor och den kvalitativa granskningsmallen innehöll 25 frågor. En poäng för varje ja-svar och noll poäng för varje nej-svar erhölls. Poängsumman räknades ihop och omvandlades till procent av totala poängsumman. Artikeln bedömdes vara av hög kvalitet vid % av totala poängsumman, av medelhög kvalitet 13

14 vid % av totala poängsumman och av låg kvalitet under 70 % av totala poängsumman (SBU, 2013; Willman et al., 2011). Tillvägagångssätt Hela litteraturöversikten genomfördes gemensamt av båda författarna för att båda skulle kunna redogöra för samtliga delar i arbetet. Författarna sökte artiklar tillsammans. Samtliga titlar lästes, artiklar med titel som var adekvat lästes även abstrakt på för att se om dessa svarade mot litteraturöversiktens syfte och frågeställningar. Det räckte med att en av författarna ansåg att en artikel skulle läsas i fulltext för att den skulle läsas av båda författarna. Artiklar som ansågs irrelevanta mot litteraturöversiktens syfte och frågeställningar sorterades bort. Relevanta artiklar som inte fanns tillgängliga i fulltext format beställdes från Högskolan Dalarnas bibliotek. De artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte och frågeställningar lästes och granskades med granskningsmall av båda författarna var och en för sig. Kvalitetsgranskningarna jämfördes och diskuterades sedan gemensamt av författarna gällande vilken kvalité artiklarna hade. Ett gemensamt beslut togs om vilka artiklar som skulle inkluderas i litteraturöversikten. Artiklarnas resultat analyserades gemensamt av författarna och ledde fram till litteraturöversiktens slutresultat (Rosén, 2012). Analys De 16 artiklar som svarade mot syftet och frågeställningarna valdes ut och låg till grund för resultatet. De redovisades i en tabell (se bilaga IV) som innehåller författarens namn, artikelns publiceringsår, nationalitet, syfte, design, datainsamlingsmetod, urvalets storlek, huvudsakligt resultat samt kvalitetsnivå (Forsberg & Wengström, 2013; Friberg, 2012). Inkluderade artiklar lästes igenom igen för att en ökad förståelse för innehållet skulle uppnås. Stycke för stycke i resultatdelarna har analyserats. De resultat som svarade mot litteraturöversiktens syfte och frågeställningar underströks. Det som understrukits i resultatdelarna i artiklarna skrevs ner i ett separat dokument. All resultattext som samlades in delades upp i olika stycken grovt beroende på vad texten handlade om. Texten delades in i två kategorier beroende på vilken av de två frågeställningarna som innehållet ansågs svara på enligt uppsatsförfattarna. Sedan analyserades texten ytterligare där meningar fick olika färger beroende på dess innehåll. Därefter sammanställdes nya stycken med samma färg. Nio underkategorier framkom. Sedan bearbetades de nya styckena för att få ett bättre flyt i texten. 14

15 Materialet sammanställdes sedan och delades in under olika rubriker som speglade innehållet (Forsberg & Wengström, 2013; Friberg, 2012). Forskningsetiska aspekter Enbart artiklar som fått tillstånd av en etisk kommitté eller där stringenta etiska överväganden utförts inkluderades i litteraturöversikten. Detta för att undvika att ta med forskning som inte har respekterat principen att inte skada. Författarna har eftersträvat att förhålla sig objektivt till resultaten i artiklarna, inte plagierat och efter bästa förmåga inte förvrängt det som framkom i resultaten (Forsberg & Wengström, 2013; Polit & Beck, 2012). Målet var att översätta artiklarna så sanningsenligt som möjligt så att inte innehållet förvrängdes (Kjellström, 2012). RESULTAT Sammanfattning Resultatet baseras på 16 vetenskapliga artiklar från Sverige (n=6), Belgien (n=2), Storbritannien (n=2), Jordanien (n=2), U.S.A. (n=1), Kanada (n=1), Iran (n=1) och Egypten (n=1). Av dessa var tre kvalitativa, 12 kvantitativa och en multimetodstudie. Resultatredovisningen utgår från de två frågeställningarna där följande kategorier och underkategorier framträdde (se figur 1). Attityder Hinder och möjligheter Positiv attityd Negativ attityd Prioriteringar Riskbedömning Organisation och vårdkultur Patientfaktorer Kunskap Ansvar Tid Figur 1: Kategorier och underkategorier som framkom i resultatet 15

16 Attityder Positiv attityd Flera av de inkluderade studierna visade att det fanns en positiv attityd till ion bland sjuksköterskor (Beeckman, Defloor, Schoonhoven & Vanderwee, 2011; Demarré, Vanderwee, Defloor, Verhaeghe, Schoonhoven & Beeckman, 2011; Källman & Suserud, 2009; Samuriwo, 2010a; Samuriwo, 2010b; Tubaishat, Aljezawi & Al Qadire, 2013). Sjuksköterskor och undersköterskor ansåg att det flesta trycksår går att undvika. De ansåg även att sjuksköterskor bör ägna sig åt ion i den kliniska verksamheten (Källman & Suserud, 2009). Sjuksköterskor som hade mer än tio års erfarenhet inom vården hade positivare attityd till ion än de som hade mindre erfarenhet (Tubaishat et al., 2013). Enligt sjuksköterskor i Storbritannien hade inställningen till ion betydelse för den vård som patienten fick. Sjuksköterskor som värderade trycksårprevention högt upplevdes vara snabbare att sätta in tycksårspreventiva omvårdnadsåtgärder (Samuriwo, 2010b). Det framkom att först efter sjuksköterskor sett ett trycksår av en allvarligare karaktär i den kliniska verksamheten la de ett högre värde på ion. Att behandla trycksår och se effekterna av den iva omvårdnaden upplevdes tillfredsställande (Samuriwo, 2010a). I flera av studierna sågs ett samband mellan positiva attityder och god ion (Beeckman et al., 2011; Demarré et al., 2011). Det framkom att en positiv attityd till ion hade en betydande roll för om ion enligt riktlinjer blev genomförda (Demarré et al., 2011). Negativ attityd Följsamheten till riktlinjer gällande ion var bristfällig bland sjuksköterskor i Belgien. En negativ attityd till ion visade sig ha ett samband med att riktlinjer inte följdes (Demarré et al., 2011). Det framkom i två av studierna att trycksår inte ansågs lika vanligt nu för tiden, studiedeltagarna var medvetna om att deras egen inställning och ouppmärksamhet gällande trycksår kunde leda till att alla trycksår inte uppmärksammades och därför inte ansågs vanligt förekommande (Athlin, Idvall, Jernfält & Johansson, 2009; Källman & Suserud, 16

17 2009). Trycksår hörde samman med skam och skuld hos sjuksköterskorna vilket kunde leda till att de undvek och negligerade eventuella problem rörande ion (Athlin et al., 2009). De sjuksköterskor som la ett lågt värde på ion initierade sent omvårdnadsåtgärder för ion (Samuriwo, 2010b). Prioritet I två studier framkom att ion var lågt prioriterat (Athlin et al., 2009; Sving, Gunningberg, Högman & Mamhidir, 2012). De sjuksköterskor som tagit hand om en patient med ett svårare trycksår prioriterade ion högre samt utförde fler förebyggande omvårdnadsåtgärder än de sjuksköterskor som inte hade vårdat en patient med ett sådant trycksår (Samuriwo, 2010a). Om intresse fanns och grundläggande omvårdnad prioriterades högre skulle ion kunna utföras i större utsträckning menade vissa sjuksköterskor (Samuriwo, 2010b). Behandling av befintligt trycksår var högre prioriterat än ion ansåg drygt hälften av studiedeltagarna i studien av Tubaishat et al. (2013). Majoriteten av studiedeltagarna i en belgisk studie ansåg att ion bör prioriteras i det dagliga omvårdnadsarbetet. Samtidigt var det bara ett fåtal av patienterna, med risk att utveckla trycksår, som fick preventiva trycksårsåtgärder enligt generella riktlinjer (Demarré et al., 2011). Bland sjuksköterskor som arbetade på en intensivvårdsavdelning i Sverige skilde sig inställningen till ion åt bland personalen. Sjuksköterskor med vidareutbildning inom intensivvård eller anestesivård värderade ion högre (Strand & Lindgren, 2010). Riskbedömning Attityden till riskbedömningsinstrument varierade (Källman & Suserud, 2009; Sving et al., 2012). Åsikter huruvida riskbedömningsinstrument eller klinisk bedömning, för att identifiera patienter med risk för att utveckla trycksår, var det bästa alternativet skilde sig åt mellan studiedeltagarna i en svensk studie. Det var 41,5 % (n=64) som ansåg att deras kliniska bedömning var bättre än att använda tillgängliga riskbedömningsinstrument. Av de 154 studiedeltagarna var det 9 % (n=14) som följde riktlinjerna att använda 17

18 riskbedömningsinstrument och hälften av dem, 4,5 % (n=7), använde riskbedömningsinstrument frekvent (Källman & Suserud, 2009). I ytterligare en svensk studie visade det sig att riskbedömningsinstrument sällan tillämpades och att sjuksköterskor menade att de kunde identifiera riskpatienter utan riskbedömningsinstrument. Sjuksköterskorna ansåg att riskbedömningsinstrumentet kunde ge patienterna en hög poäng vilket antydde att de inte hade risk för trycksår. Dock kunde den kliniska bedömningen visa att det fanns en avgörande faktor som gjorde att patienterna ändå hade risk att utveckla trycksår. Det var en av förklaringarna sjuksköterskorna hade till att den kliniska bedömningen inte gick att ersätta med aktuella riskbedömningsinstrument (Sving et al., 2012). Möjligheter och hinder Organisation och Vårdkultur För att få ett bredare perspektiv på vad som kunde påverka sjuksköterskors attityder, möjligheter och hinder till ion har Gunningberg, Brundin och Idvall (2010) undersökt prevalensen av trycksår vid två landsting i Sverige. I samma studie undersöktes kontextuella faktorer som chefssjuksköterskor ansåg kunde påverka ivt omvårdnadsarbete. I ett av landstingen var prevalensen av trycksår kategori II-IV lägre. Chefssjuksköterskor, i det landsting där trycksårsprevalensen var lägre, redovisade resultatet av kvalitetsmätningar till personalen i högre utsträckning samt angav att personalen på deras avdelningar arbetade i team. Fler chefssjuksköterskor i det landsting med lägre prevalens av trycksår angav att det var sjuksköterskor som var ansvariga för ionen och att kliniska riktlinjer för ion tillämpades (ibid.). Kontinuiteten inom organisationen ansågs vara en viktig faktor för att en god ion skulle möjliggöras. Med kontinuitet avsågs bland annat om det fanns rutiner kring ion, om det fanns en tydlig ansvarsfördelning bland personalen och en kontinuitet av personal som vårdade patienten. Då det inte fanns någon som hade ett tydligt övergripande ansvar för patienten blev ion inte utförd då ingen visste vem som ansvarade för vad. För att bevara engagemang och kunskaper hos sjuksköterskor inom ämnesområdet framkom det i studien att det fanns ett behov av utveckling och förtydliganden inom organisationen gällande ion (Athlin et al., 2009). 18

19 Uppmärksamheten när det gäller ion hos sjuksköterskor skilde sig åt på vårdavdelningarna på svenska sjukhus. I vilken utsträckning trycksårsförebyggande åtgärder utfördes visade sig vara beroende av den vårdkultur som fanns på vårdavdelningarna. På vårdavdelningar där det fanns en strukturerad plan för ion samt fungerande teamarbete bland personalen var följsamheten till evidensbaserade riktlinjer högre. Sjuksköterskor ansåg att strukturerade vårdplaner gällande ion bidrog till att öka patientsäkerheten samt att riskpatienter och eventuella trycksår upptäcktes tidigare (Sving et al., 2012). I studien med Källman och Suserud (2009) framkom att rutiner för ion sågs som en möjlighet för att förhindra uppkomst av trycksår. Knappt hälften (37 %, n=57) av studiedeltagarna hade överenskomna rutiner för ion på arbetsplatsen. Strategier, riktlinjer och samarbete med andra vårdprofessioner sågs som en möjlighet till god ion (Tubaishat et al., 2013). Likaså fann Källman och Suserud (2009) att ett bra samarbete inom arbetsgruppen främjade god ion. Det framkom att sjuksköterskor upplevde att omgivningsfaktorer, som exempelvis bristande utrustning, kunde vara ett hinder för att utföra ion i den utsträckning som de egentligen önskade (Samuriwo, 2010b). I flera av studierna beskrev sjuksköterskor avsaknad av iv utrustning som ett hinder i det preventiva arbetet mot trycksår (Gunningberg et al., 2013; Källman & Suserud, 2009; Smith & Waugh, 2009; Strand & Lindgren, 2010). Även personalbrist upplevdes som ett hinder för god ion (Källman & Suserud, 2009; Smith & Waugh, 2009; Tubaishat et al., 2013). Patientfaktorer I flera av de inkluderade studierna kunde ett samband ses mellan patientrelaterade faktorer och otillfredsställande ion (Källaman & Suserud, 2009; Smith & Waugh, 2009; Strand & Lindgren, 2010; Tubaishat et al., 2013). Exempel på patientrelaterade faktorer som kunde ses som hinder till god ion var om patienten inte var samarbetsvillig (Smith & Waugh, 2009; Tubaishat et al., 2013), patientens tillstånd, om patienten inte var medicinskt stabil och/eller svårt sjuk (Källman & Suserud, 2009; Strand & Lindgren, 2010; Tubaishat et al., 2013). Bland sjuksköterskor i en studie från U.S.A. framkom det att ett vanligt förekommande hinder till god ion var att patienterna var för tunga (Smith & Waugh, 2009). 19

20 I två studier från mellanöstern framkom delade meningar om huruvida patienten skulle vara delaktig i vården eller inte (El Enein & Zaghloul, 2011; Iranmanesh, Rafiei & Foroogh Ameri, 2011). Över 90 % av sjuksköterskorna (n=122) i en studie utförd i Egypten svarade att det inte var betydelsefullt att involvera patienterna i den iva omvårdnaden (El Enein & Zaghloul, 2011) medan i en studie från Iran svarade 96,8 % av 126 sjuksköterskor att man bör involvera patienterna för att bidra till god ion. I samma studie framkom att utbildning och kunskap om ion för såväl patienter som sjuksköterskor bidrog till god ion (Iranmanesh et al., 2011). Kunskap I flera av studierna framkom det att god kunskap om ion kunde möjliggöra samt att bristande kunskap kunde hindra god ion. Det framkom att kunskapen bland sjuksköterskor både inom kommunal vård och landstingens hälso- och sjukvård var bristfällig (Beeckman et al., 2011; Demarré et al., 2011; El Enein & Zaghloul, 2011; Gallant, Morin, St-Germain & Dallaire, 2010; Gunningberg et al., 2013; Källman & Suserud, 2009; Saleh, Al-Hussami & Anthony, 2013; Samuriwo, 2010a; Smith & Waugh, 2009; Strand & Lindgren, 2010; Tubaishat et al., 2013). Samtidigt framkom det att kunskap i sig inom området inte var en ensam avgörande faktor för om iva omvårdnadsåtgärder blev utförda. Sjuksköterskornas attityd till ion var en viktig faktor tillsammans med kunskap (Beeckman et al., 2011; Demarré et al., 2011). Trots bra kunskap om riskfaktorer visade det sig i en kanadensisk studie att få åtgärder sattes in för att motverka dessa (Gallant et al., 2010). Första gången sjuksköterskor såg ett trycksår insåg de hur lite de visste om trycksår och ion. Sjuksköterskor hade under sin sjuksköterskeutbildning läst om trycksår och ion men förstod inte innebörden av det. En av sjuksköterskorna ansåg att det var för lite fokus på vikten av trycksår och ion under utbildningen. Utbildning om trycksår och ion efter grundutbildningen till sjuksköterska menade sjuksköterskor hade en positiv inverkan på den dagliga omvårdnaden (Samuriwo, 2010a). Det framkom i två av studierna att de sjuksköterskor som hade någon form av vidareutbildning inom området hade mer kunskap relaterat till trycksår (Beeckman et al., 2011; Källman & Suserud, 2009). I en studie från U.S.A. visade det sig att de studiedeltagare 20

Examensarbete. Filosofie kandidatexamen. Trycksårsprevention - faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad

Examensarbete. Filosofie kandidatexamen. Trycksårsprevention - faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad Examensarbete Filosofie kandidatexamen Trycksårsprevention - faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad En litteraturöversikt Pressure ulcer prevention - factors affecting nursing care A Literature

Läs mer

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka 40 2013 1 Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och

Läs mer

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala Trycksårskort Riskbedömning trycksår Modifierad Nortonskala & RAPS-skalan Madrassväljaren Guidelines vid val av produkt Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala A. Psykisk status 4 Helt orienterad till

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Behandling av ett litet trycksår 5 månader - behandling diabetessår 2 månader

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011

PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011 PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011 Inledning I den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet ingår att bekämpa förekomsten av trycksår. Landstinget

Läs mer

Examensarbete på grundnivå

Examensarbete på grundnivå Examensarbete på grundnivå Independent degree project first cycle Omvårdnad C 15hp Nursing Sciencess C15 credits Sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår -En litterarutöversikt Johanna Alm Selamawit

Läs mer

Punktprevalensmätning av trycksår 2012, v. 10 Resultat från landstingen

Punktprevalensmätning av trycksår 2012, v. 10 Resultat från landstingen Punktprevalensmätning av trycksår 2012, v. 10 Resultat från landstingen Resultatredovisning landstingen PPM trycksår v 10 2012 14 540 patienter från 20 landsting och regioner har deltagit i studien (exklusive

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Trycksår: Sjuksköterskans kunskap, attityd och det praktiska utförandet

Trycksår: Sjuksköterskans kunskap, attityd och det praktiska utförandet Emelie Cosmo och Mari Enqvist Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Vetenskaplig metod och examensarbete, 22 hp, V51, HT2012 Grundnivå Handledare: Åsa Kneck Examinator: Lars

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

Handlingsplan för att minska andelen sjukhusförvärvade trycksår

Handlingsplan för att minska andelen sjukhusförvärvade trycksår 10 december 15 Ansvarig: Ann Svensson, chefsjuksköterska, Sund Handlingsplan för att minska andelen sjukhusförvärvade trycksår I DEN SOMATISKA VÅRDEN I SKÅNEVÅRD SUND Innehållsförteckning 2 1 Bakgrund...

Läs mer

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår)

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår) 2017-01-09 1 (7) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår) Vecka 10, 2017 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70

Läs mer

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår Handlingsplan 2015 för att förebygga Många patienter utvecklar under sin tid på sjukhus. Konsekvenserna av ett är många, bland annat smärta, ängslan och bundenhet för patienten. För sjukvården innebär

Läs mer

Kunskaper och attityder i förhållande till trycksår

Kunskaper och attityder i förhållande till trycksår Kunskaper och attityder i förhållande till trycksår FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Monica Eriksson Caroline Lindengren Gustaf Löfgren Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Examensarbete i omvårdnad HT 2011

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKANS PREVENTIVA INSATSER AV TRYCKSÅR HOS PATIENTER ÖVER 60 ÅR MED HÖFTFRAKTUR

EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKANS PREVENTIVA INSATSER AV TRYCKSÅR HOS PATIENTER ÖVER 60 ÅR MED HÖFTFRAKTUR Hälsa och samhälle TRYCK SÅRSPREVENTION EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKANS PREVENTIVA INSATSER AV TRYCKSÅR HOS PATIENTER ÖVER 60 ÅR MED HÖFTFRAKTUR ELHAM PARVIZINIA ANNELIE RAGNARSSON Examensarbete

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Trycksårsprevention - Landstingsgemensam rutin för hälso- och sjukvård

Trycksårsprevention - Landstingsgemensam rutin för hälso- och sjukvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-38452 Fastställandedatum: 2013-07-30 Giltigt t.o.m.: 2014-07-30 Upprättare: Birgitta E Dahlgren Fastställare: Roger Olof Nilsson Trycksårsprevention

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg. Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag?

Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag? Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag? Emma Nilsing Strid, Med Dr, leg. Fysioterapeut Universitetssjukvårdens forskningscentrum Region Örebro län Skador inom hälso- och sjukvård

Läs mer

Bristande trycksårsprevention

Bristande trycksårsprevention Bristande trycksårsprevention Sjuksköterskans ansvar En litteraturstudie Författare: Jenny Tram Handledare: Eva Drevenhorn Kandidatuppsats Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden för

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-25 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av trycksår kan ses som en kvalitetsindikator

Läs mer

FAKTORER SOM BIDRAR ELLER HINDRAR SJUKSKÖTERSKOR ATT GÖRA RISKBEDÖMNING OCH FÖLJA EN VÅRDPLAN GÄLLANDE TRYCKSÅR

FAKTORER SOM BIDRAR ELLER HINDRAR SJUKSKÖTERSKOR ATT GÖRA RISKBEDÖMNING OCH FÖLJA EN VÅRDPLAN GÄLLANDE TRYCKSÅR FAKTORER SOM BIDRAR ELLER HINDRAR SJUKSKÖTERSKOR ATT GÖRA RISKBEDÖMNING OCH FÖLJA EN VÅRDPLAN GÄLLANDE TRYCKSÅR CHRISTINA ULLSTRÖM MARTINA SELLMAN Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 15 hp Hälsa och

Läs mer

Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre

Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre 2011-11-24 1 (6) Rapport Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre Bakgrund MAS och MAR genomför varje år uppföljningsbesök på de 13 särskilda boenden

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Attityder till och kunskaper om trycksårsprevention

Attityder till och kunskaper om trycksårsprevention Attityder till och kunskaper om trycksårsprevention -En kvantitativ studie bland vårdpersonal på en ortopedavdelning Attitudes to and knowledge about pressure ulcer prevention -A quantitative study among

Läs mer

Trycksår på IVA. Berörda enheter. Syfte. Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen.

Trycksår på IVA. Berörda enheter. Syfte. Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen. Trycksår på IVA Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Syfte Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen. Bakgrund Trycksår är en komplikation

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Sjuksköterskans kunskap om och attityd till trycksårsprevention. Nurse s knowledge of and attitudes to pressure ulcer prevention

Sjuksköterskans kunskap om och attityd till trycksårsprevention. Nurse s knowledge of and attitudes to pressure ulcer prevention Sjuksköterskeprogrammet 180hp Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete Dk 17, 15 hp VT 2012 Sjuksköterskans kunskap om och attityd till trycksårsprevention En litteraturstudie Nurse s knowledge

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella

Läs mer

Sahlgrenska akademin

Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin Dnr J 11 4600/07 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (One Year) with a major in Nursing Science 1. Fastställande

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Hinder för tillämpning av trycksårsförebyggande åtgärder

Hinder för tillämpning av trycksårsförebyggande åtgärder Hinder för tillämpning av trycksårsförebyggande åtgärder En litteraturstudie Författare: Hanna Ek & Milana Israpilova Handledare: Lina Magnusson Kandidatuppsats Hösten 2015 Lunds universitet Medicinska

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Markörbaserad journalgranskning

Markörbaserad journalgranskning Markörbaserad journalgranskning Resultatrapport från Division Närsjukvård granskning Jan-Dec 05 PATIENTSÄKERHETRÅDET 0 UPPRÄTTAD 06-04-9 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN ROSE-MARIE NÄSLUND Bakgrund Markörbaserad

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Värdering av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning Omvårdnad inom distriktsvård vuxna och äldre O7023H

Värdering av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning Omvårdnad inom distriktsvård vuxna och äldre O7023H Institutionen för hälsovetenskap Avdelning för omvårdnad Värdering av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning Omvårdnad inom distriktsvård vuxna och äldre O7023H Kurs:. Verksamhetsförlagd

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Patienter som sköter sina läkemedel själva

Patienter som sköter sina läkemedel själva Patienter som sköter sina läkemedel själva Erfarenheter från ett länssjukhus Anne.Hiselius@rjl.se Anna.Hardmeier@rjl.se Ryhov, Region Jönköpings län, Sweden Självmedicinering En process där patienten involveras

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

NLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada

NLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada NLL-2015-02 Medarbetarstöd vid vårdskada Hälsosjukvård- och tandvårdspersonal som varit inblandad i en incident som lett till en vårdskada är särskilt sårbara när hälso- och sjukvårdens stödsystem uppvisar

Läs mer

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning (PPM)

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning (PPM) 2012-01-09 1 (7) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning (PPM) Vecka 10, 2012 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Institutionen för hälsovetenskap Avdelning för omvårdnad Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Kurs:.

Läs mer

TRYCKSÅR OCH TRYCKSÅRSPREVENTION

TRYCKSÅR OCH TRYCKSÅRSPREVENTION SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA TRYCKSÅR OCH TRYCKSÅRSPREVENTION -en jämförande punktprevalensstudie inom område medicin Ewa-Linda Borg Emelia Önebro Olausson Uppsats/Examensarbete:

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Upplevelser hos patienter med trycksår gällande uppkomst, förebyggande och påverkan på det dagliga livet

Upplevelser hos patienter med trycksår gällande uppkomst, förebyggande och påverkan på det dagliga livet Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Upplevelser hos patienter med trycksår gällande uppkomst, förebyggande och påverkan på det dagliga livet En kvalitativ intervjustudie Författare:

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Program Patientsäkerhet

Program Patientsäkerhet PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande

Läs mer

Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Externremiss, begrepp inom området patientsäkerhet och systematiskt

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Termin 3 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omvårdnad vid hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurskod: OM4350 Studentens namn Studentens personnummer

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Vård och omsorgsåtgärder

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län Säker vård - alla gånger Patientsäkerhet är ett av Landstinget i Jönköpings läns strategiska

Läs mer

Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp

Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp Nursing Science Ba (A), Health and Ill Health I 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning

Läs mer

Student Portfolio. 2. till att planera, tillämpa och ge stöd till patient i omvårdnadssituationer (professionsblock 2)

Student Portfolio. 2. till att planera, tillämpa och ge stöd till patient i omvårdnadssituationer (professionsblock 2) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) Graduate Diploma in General Health

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se Senior alert nuläge Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Prestationsersättning Vårdprevention Teamarbete Resultat Mäta Registrera Kvalitetsregister Punktprevalensmätning

Läs mer

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende.

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende. SID 1 (11) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa,

Läs mer

Avvikelser i hälso- och sjukvården under perioden 1 januari 30 juni 2012

Avvikelser i hälso- och sjukvården under perioden 1 januari 30 juni 2012 FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSDIRE KTÖRENS STAB TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-12-03 Handläggare: Ingrid Wikström Telefon: 08-508 18 039 Till Farsta stadsdelsnämnd 2012-12-18 Avvikelser i hälso-

Läs mer

Lokal rutin för Senior alert 11.2.

Lokal rutin för Senior alert 11.2. Lokal rutin för Senior alert 11.2. Vid nyinskrivningar (gäller all personal) Senior Alert skattning ska göras inom 3 dagar, ansvaret ligger på all personal. Om det handlar om en brukare som har stor risk

Läs mer