Examensarbete. Filosofie kandidatexamen. Trycksårsprevention - faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete. Filosofie kandidatexamen. Trycksårsprevention - faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad"

Transkript

1 Examensarbete Filosofie kandidatexamen Trycksårsprevention - faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad En litteraturöversikt Pressure ulcer prevention - factors affecting nursing care A Literature Review Författare: Louise Gustafsson Danielsson & Karen Männimägi Handledare: Margaretha Engwall Examinator: AnnCarin Svanberg Granskare: Marika Marusarz Ämne/huvudområde: Omvårdnad Poäng: 15 högskolepoäng Betygsdatum: Högskolan Dalarna Falun Sweden Tel

2 SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med studien var att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad i samband med trycksårsprevention. Design: Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes fram via databaserna PubMed och CINAHL. Både kvalitativa och kvantitativa studier användes i resultatet, totalt 15 artiklar. Resultat: Åtta faktorer påverkade sjuksköterskans omvårdnad vid trycksårsprevention: kunskap, utbildning, positiva och negativa attityder, användandet av riskbedömningsinstrument, personalbrist, tidsbrist och påverkan inom arbetslaget. Kunskap krävdes för att utföra fullgod trycksårsprevention. Utbildning krävdes för att upprätthålla kompetensen och implementera ny kunskap. Ju fördelaktigare attityd, desto troligare var det att uppgiften utfördes på ett bra sätt. Användning av riskbedömningsinstrument krävdes för att bedömma patienter i riskzonen och välja relevanta omvårdnadsåtgärder. Personalbrist och tidsbrist påverkade när tid och resurser fanns att arbeta med trycksårsprevention. Sjuksköterskor fäste stor vikt vid kollegors värderingar. Det var därför viktigt att arbeta för en positiv påverkan på varandra i arbetslaget. Slutsats: Resultatet kan användas för att visa vilka faktorer varje arbetsplats, där risk för trycksår föreligger, borde se över. Om detta används i praktiken kan dessa arbetsplatser ändra och förbättra arbetssituationen samt arbetssättet. Detta leder till att sjuksköterskan kan utföra fullgod omvårdnad vid trycksårsprevention och trycksåren skulle därmed i det långa loppet minska. Key words: factors, care, nurses, nursing, pressure ulcer prevention

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 1 BAKGRUND... 1 Trycksår... 1 Kostnad och prevalens... 2 Konsekvenser för patienten... 2 Patientsäkerhet... 3 Ett skuldbelagt problem... 3 Trycksårsprevention... 4 Sjuksköterskans roll... 4 PROBLEMFORMULERING... 5 SYFTE... 5 FRÅGESTÄLLNING... 5 METOD... 6 Design... 6 Urval av litteratur... 6 Värdering av artiklarnas kvalitet... 7 Tabell 2. Kvalitetsgranskning Tillvägagångssätt... 8 Analys... 8 Forskningsetiska aspekter... 9 RESULTAT... 9 Kunskap och utbildning... 9 Positiv och negativ attityd...10 Användandet av riskbedömningsinstrument...11 Personalbrist...12 Tidsbrist...12 Påverkan inom arbetslaget...13 DISKUSSION...14 Sammanfattning av resultat...14 Resultatdiskussion...14 Metoddiskussion...16 Slutsats...17 Förslag till vidare forskning...18 REFERENSLISTA...19 Bilaga Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier...24 Bilaga Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier...25 Bilaga

4 INTRODUKTION Uppkomsten av trycksår är något som idag är vanligt förekommande i vården och något som det arbetas mycket med är att förebygga att trycksår uppkommer. Trycksår är en komplikation som uppstår i samband med sjukdom, behandling och vård. Det är en komplikation som får fysiska och psykosociala konsekvenser hos den drabbade patienten (Lindholm, 2003). Enligt beräkningar är cirka 95 % av alla trycksår möjliga att undvika genom att patienter i riskzonen identifieras tidigt och att riktade omvårdnads- och medicinska åtgärder sätts in direkt. Trycksår förekommer såväl hos det för tidigt födda barnet som hos den äldre multisjuka personen. Det är vanligast förekommande hos äldre personer och antalet äldre ökar idag. Grundat på det ser forskare en risk för en kraftig ökning av antalet trycksår i framtiden (Lindholm, 2003). BAKGRUND Trycksår Trycksår är en skada av huden och/eller den underliggande vävnaden och är ofta placerat över ett benutskott. Det uppkommer på grund av direkt tryck eller ett tryck som uppkommit i kombination med skjuvning. Ett trycksår orsakar stort lidande hos den drabbade och kan ta lång tid att läka. I de flesta fall går det att undvika uppkomsten av trycksår om man arbetar på ett förebyggande sätt i vården (Sibbald, Goodman, Norton, Krasner & Ayello, 2012). Trycksår delas upp i fyra kategorier enligt European Pressure Ulcer Advisory Panel [EPUAP] (2009): Kategori I är då rodnad visas på intakt hud på ett avgränsat område, oftast över ett benutskott. Rodnaden skall inte blekna vid tryck. Det drabbade området kan vara smärtsamt, mjukt, fast, kallare eller varmare än annan hud på kroppen. Då en patient har en kategori I trycksår kan denne vara i riskzonen för djupare trycksår. Kategori II är en delhudsskada. Detta kan visa sig som ett ytligt öppet sår med en sårbädd som är rosaröd eller som en blåsa som är intakt eller öppen. Blåsan kan vara serumfylld eller blodfylld. Kategori III trycksår är en fullhudsskada där subkutant fett är synligt. Denna kategori kan inkludera fistlar. Djupet på trycksåret varierar beroende på var det är lokaliserat. På lokalisationer som exempelvis näsrygg och malleoler kan trycksåren vara ytliga 1

5 men på områden med riklig subkutan fettvävnad kan trycksåret bli extremt djupt. Kategori IV är när det gått så långt att det blivit en djup fullhudsskada. Detta innebär att stödjevävnad, muskler och ben kan vara blottade eller synliga. Fibrin eller nekros kan synas och fistlar förekommer ofta (ibid.). Kostnad och prevalens Enligt Agrawal och Chauhan (2012) är trycksår en av de mest kostsamma komplikationer som funnits under 2000-talet, samt att det är det tredje dyraste tillståndet efter cancer och hjärt-kärlsjukdomar. När ett trycksår uppkommit resulterar det i en stor ökning av vårdbörda för den drabbade patienten. De anhöriga, sjukhusen, vårdinrättningar och samhället som helhet drabbas av höga kostnader (ibid.). Spilsbury et al. (2007) tar Storbritannien, USA och Kanada som exempel för att beskriva prevalensen av trycksår och menar att prevalensen i dessa länder ligger mellan 5-32 %. Kostnaden i Storbritannien rörande trycksår ligger runt 14,9-22,3 biljoner svenska kronor/år (ibid.). Enligt Jönsson och Olsson (1997) uppskattas det i Sverige att en patient som fått ett trycksår kostar cirka 1000 kronor/dygn. Detta motsvarar en kostnad på miljoner kronor (Jönsson & Olsson, 1997). Konsekvenser för patienten Spilsbury et al. (2007) menar att patienter med trycksår upplever konsekvenser och vårdlidande i form av emotionell, fysisk, social och mental påverkan. Trycksåren är besvärande och irriterande för patienten samtidigt som smärta också är kopplat till trycksåret. Vidare menar Spilsbury et al. (2007) att den fysiska effekten av trycksår kan beskrivas på fyra olika sätt. Patienternas komfort och möjlighet att röra sig, samt ligga och sitta på olika sätt blev drabbad av ett trycksår. Trycksår påverkade även hur kapabel patienten var att genomföra dagliga aktiviteter som exempelvis dusch och förflyttning. Vardagliga aktiviteter som exempelvis att gå till affären och handla påverkades mycket för patienter som inte hade möjlighet att använda skor. Det fjärde sättet som den fysiska effekten var beskriven som var infektionsrisken, då detta kunde leda till minskad självständighet eftersom patienten blir mer beroende av vård och behandling. Trycksår i sin helhet är ett stort orosmoment för patienterna som drabbas, och kan vidare leda till 2

6 nedstämdhet (Spilsbury et al., 2007). Gorecki et al. (2009) beskriver att välmående och livskvalitet påverkas hos patienten då ett trycksår uppkommer. Både fysisk och psykisk smärta drabbar patienten (ibid.). Öhrn (2009) menar att trycksår är en vanligt förekommande vårdskada som uppkommer på grund av bristande omvårdnad och leder till lidande hos patienten (Öhrn, 2009). Enligt Katie Erikssons omvårdnadsteori (1994) är vårdlidande ett lidande som uppkommer på grund av brister i sjukvården. Patientsäkerhet I Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) står det att patientsäkerhet handlar om att skydda patienten mot vårdskada och lagen syftar till att främja patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård, samt i jämförlig verksamhet. En vårdskada är en undvikbar kroppslig eller fysisk skada eller sjukdom som kunde förhindrats, om adekvata åtgärder hade vidtagits i tid vid patientens kontakt med hälso- och sjukvård (SFS 2010:659). I lagen finns bestämmelser om anmälan av verksamhet och skyldighet att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete. I patientsäkerhetslagen beskrivs det hur vårdgivare ska arbeta med att förebygga vårdskador och att erbjuda närstående möjlighet att delta i säkerhetsarbetet. Vårdgivaren har dokumentationsskyldighet och ska dokumentera hur säkerhetsarbetet är upplagt. Personal är skyldig att ge en kunskaps- och erfarenhetsbaserad vård (ibid.). Sveriges kommuner och landsting [SKL] (2014) har gjort en patientsäkerhetssatsning där utgångspunkten är att minska antalet undvikbara skador, så kallade vårdskador. I denna patientsäkerhetssatsning finns trycksår med som en indikator. Ett skuldbelagt problem Uppkomsten av trycksår har sedan Florence Nightingales dagar ansetts bero på bristande omvårdnad. Detta har lett till skuldkänslor hos generationer av sjuksköterskor och detta i sin tur har lett till att man inte velat erkänna att man har trycksår på sin arbetsplats (Lindholm, 2003). Enligt Spilsbury et al. (2007) är skuld ett återkommande ord som tas upp hos patienter kopplat till utvecklandet av trycksår. Skuld beskrivs på flera olika sätt och kan vara bundet till patienten själv, exempelvis att patienten skyller på sitt eget tillstånd eller sin egen hälsa. Patienter 3

7 skyller även på sin egen okunnighet och oförmågan att kunna be om hjälp. En del skuld riktas direkt mot vårdpersonalen och beskrivs av patienterna som att vårdpersonalen misslyckats med att lyssna på patienten, prioritera och rapportera. Ett förekommande exempel på det är att patienten bett om hjälp och påtalat smärta ett flertal gånger men att personalen skjutit det åt sidan och inte inspekterat huden förrän senare då ett trycksår redan uppkommit. Spilsbury et al. (2007) menar vidare att det förekommer att patienten anser att det är vårdpersonalen som orsakat ett sår. Exempel på detta kan vara en illasittande spjäla eller att skör hud kommit till skada vid användning av lyftanordning. Bland patienter är en vanlig fundering hur lång tid det får ta innan förebyggande åtgärder sätts in, som till exempel hur lång tid det får ta att få fram trycksårsavlastande kuddar till rullstolar som är specifikt anpassade till patienten. Bristande engagemang och dålig standard hos vårdpersonal är något som ofta tas upp i samband med patienters berättelser om trycksår (ibid.). Trycksårsprevention Trycksårsprevention handlar om att förebygga att ett trycksår uppkommer. Det syftar även till att minska storleken och varaktigheten av tryck mellan en patient och dess stödyta. Manuell ompositionering som exempelvis vändning varannan timme eller att använda tryckavlastande stödytor, exempelvis madrasser och kuddar är insatser vid trycksårsprevention. Trycket kan varieras genom att distribuera patientens vikt över ett större område (Nixon et al., 2006). Alla patienter som tros vara i riskzonen för att utveckla ett trycksår bör bedömas vid ankomst till hälso- och sjukvården och äldreboende samt vid primär bedömning vid hemsjukvård. Tecken på att patienten befinner sig i riskzonen kan vara nedsatt rörlighet, försämrad hudstatus, försämrad näringsstatus eller det specifika sjukdomstillståndet (Lindholm, 2003). Sjuksköterskans roll Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska ska sjuksköterskan främja hälsa och förebygga ohälsa. Observation, dokumentation hanterandet av förändringar i patientens fysiska och psykiska tillstånd är också sjuksköterskans ansvar. Dessutom ska sjuksköterskan med ett lyhört, empatiskt och respektfullt sätt 4

8 kunna kommunicera med patienter och närstående. Sjuksköterskan ska även med gott omdöme och kunskap tillgodose patientens trygghet samt välbefinnande vid behandlingar och undersökningar (Socialstyrelsen, 2005). Spilsbury et al. (2007) beskriver att sjukvårdspersonal, med sjuksköterskan i centrum, har en övergripande roll då det gäller trycksårsprevention, behandlingen och arbetet runt omkring trycksår. Sjuksköterskan har enligt Moore (2004) ett ansvar att göra en systematisk bedömning av riskfaktorer, sätta in planerade insatser och åtgärder, utvärdera och följa upp framgång eller misslyckande samt dokumentera. Ett ansvar finns också hos sjuksköterskan att informera de andra i arbetslaget gällande förebyggande insatser. På så vis sker ett samarbete mellan personalen men sjuksköterskan måste ta det huvudsakliga ansvaret (Moore, 2004). PROBLEMFORMULERING Cirka 95 % av alla trycksår är idag möjliga att förebygga, men ändå är detta ett vanligt förekommande problem i vården. Det är ett problem som leder till stort lidande hos patienten, höga kostnader för alla inblandade och starka känslor hos såväl patient som sjuksköterska (Lindholm, 2003). Det är av intresse att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad i samband med trycksårsprevention, då sjuksköterskan har ett stort ansvar att leda det förebyggande arbetet. SYFTE Syftet med studien var att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad i samband med trycksårsprevention. FRÅGESTÄLLNING Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans omvårdnad i samband med trycksårsprevention? 5

9 METOD Design Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Vid en litteraturöversikt kartläggs hela kunskapsläget för ett valt område. Problemområden från både kvalitativ och kvantitativ utgångspunkt bidrar till ett övergripande och brett resultat (Friberg, 2012). Urval av litteratur Vetenskapliga artiklar söktes via databaserna PubMed och CINAHL. Sökord som användes vid sökningen var: pressure ulcer prevention, nurses, nursing, care, factors. Sökorden användes sedan i olika kombinationer, se tabell 1. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska. Både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades. Exklusionskriterier var att artiklarna inte fick vara äldre än från 2004, då litteraturöversikten skulle baseras på aktuell forskning. De studier som efter kvalitetsgranskning visade sig ha låg kvalitet exkluderades, se tabell 2. Först lästes titlar som kom fram vid sökning och då dessa var relevanta för syftet och frågeställningar lästes abstrakten. Relevanta abstrakt ledde vidare till att 38 hela artiklar lästes. 18 artiklar föll bort då de inte ansågs vara relevanta för litteraturöversiktens syfte. 20 artiklar granskades utifrån granskningsmallar och då föll fem artiklar bort då dessa inte fick tillräckligt hög poäng för att inkluderas. Detta ledde till att 15 artiklar kom att ligga till grund för resultatet i litteraturöversikten, se bilaga 3. 6

10 Tabell 1. Sökning av vetenskapliga artiklar. Databas, Begränsning, Datum för sökning PubMed, Full text available, PubMed, Full text available, PubMed, Full text available, PubMed, Full text available, PubMed, Full text available, PubMed, Full text available, CINAHL Full text (EBSCO) CINAHL Full text (EBSCO) CINAHL Full text (EBSCO) CINAHL Full text (EBSCO) CINAHL Full text (EBSCO) Sökord Pressure ulcer prevention, factors Pressure ulcer prevention, nursing Pressure ulcer prevention, care Pressure ulcer prevention, nurses, care Pressure ulcer prevention Pressure ulcer prevention, nurses Pressure ulcer prevention AND nursing AND care Pressure ulcer prevention AND nursing Pressure ulcer prevention AND nursing AND factors Pressure ulcer prevention AND factors Pressure ulcer prevention AND nurses Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal utvalda artiklar till resultatet Värdering av artiklarnas kvalitet Studiernas kvalitet och trovärdighet granskades med hjälp av Högskolan Dalarnas version av Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2006) och Forsberg och Wengströms 7

11 (2008) granskningsmallar. Mallen för kvantitativa studier innehåller 29 frågor och mallen för kvalitativa studier innehåller 25 frågor. Frågorna handlar bland annat om urval, design, datainsamling och resultat, se bilaga 1 och 2. Frågorna i granskningsmallarna besvarades med ja (ett poäng) eller nej (noll poäng). Studier med medelhög poäng eller hög poäng inkluderades i studien. Studier med låg poäng exkluderades. Poäng för de olika kvalitetsnivåerna i granskningsmallarna ses i tabell 2. Tabell 2. Kvalitetsgranskning. Kvalité Hög Medel Låg Kvalitativ poäng poäng 0 15 poäng Kvantitativ poäng poäng 0 15 poäng Tillvägagångssätt Aktuella sökord valdes ut gemensamt och sedan genomfördes sökningen av artiklar på var sitt håll. Studierna som var relevanta för litteraturöversikten kvalitetsgranskades av båda författarna och sedan jämförde författarna kvalitetspoängen med varandra. Studierna som efter kvalitetsgranskningen inkluderades, lästes och bearbetades av båda författarna på var sitt håll. Författarna jämförde sedan resultaten från respektive studie med varandra för att säkra att författarna hade samma tankegångar. Efter det började uppsatsen skrivas och sammanställas genom att författarna delade upp litteraturöversiktens delar mellan varandra. Ett worddokument skickades mellan författarna för att båda skulle kunna läsa, ändra och lägga till innehåll. Författarna var noga med att stämma av med varandra under arbetets gång och hade daglig kontakt. Analys Studierna som inkluderades lästes igenom ett flertal gånger för att författarna skulle kunna bilda sig en uppfattning om materialet, vilket Friberg (2012) rekommenderar. Överstrykningspennor i olika färger användes för att markera likheter och olikheter som var relevant för litteraturöversiktens syfte och frågeställning. Det mest framträdande innehållet i studierna, som visade sig med hjälp av den färgmarkerade texten, skrevs ned för att författarna skulle få en tydlig 8

12 översikt. Denna text delades sedan in i kategorier med hjälp av nya färger på överstrykningspennorna. Kategorierna användes sedan som rubriker i resultatet, där svaret på litteraturöversiktens frågeställning presenterades. Forskningsetiska aspekter Författarna har behandlat de vetenskapliga artiklarnas innehåll objektivt och sanningsenligt, utan att ändra det givna resultatet i de artiklar som ligger till grund för litteraturöversikten (Kjellström, 2012). RESULTAT Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar som publicerats under tidsperioden Studierna kom från Sverige, Belgien, Nederländerna, Kanada, Brasilien, Irland, Jordanien och Nya Zeeland. Artiklarna var både av kvantitativ och kvalitativ ansats, se bilaga 3. Resultatet redovisas i kategorier och dessa är: kunskap och utbildning, positiv och negativ attityd, användandet av riskbedömningsinstrument, personalbrist, tidsbrist och påverkan inom arbetslaget. Kunskap och utbildning Enligt Athlin, Idvall, Jernfält och Johansson (2009) var kunskap en faktor som var avgörande för att god trycksårsprevention skulle kunna genomföras. För att kunna arbeta med trycksårsprevention krävdes både teoretisk och praktisk kunskap samt att sjuksköterskan hade kunskap om den individuella patienten. Sving, Gunningberg, Högman och Mamhidir (2011) beskrev att sjuksköterskors kunskap bidrog till förmågan att utföra en handling, uppgift eller funktion på ett sätt som var lämpligt för att trycksårsprevention skulle kunna genomföras på ett fullgott sätt (ibid.). Tweed och Tweed (2008) fann en koppling mellan kunskap och hanterandet av trycksårsprevention. De menade att utbildning ökade kunskapen och även motivationen hos sjuksköterskor men att det inte bara handlade om att erhålla kunskapen utan även att använda den i klinisk praxis. Gallant, Morin, St- Germain och Dallaire (2009) och Beeckman, Defloor, Schoonhoven och Vanderwee (2011) fann ett samband mellan utbildning och höga nivåer av kunskap 9

13 hos sjuksköterskor gällande trycksårsprevention. Viktigt var att det fanns möjlighet till utbildning för att sjuksköterskan skulle kunna bibehålla kompetensen samt utvecklas vidare. Det visade sig att sjuksköterskor som medverkat i ytterligare utbildning gällande trycksårsprevention hade mer kunskap än sjuksköterskor som inte hade medverkat i någon vidare utbildning. Tillräcklig kunskap var tvungen att finnas för att bestämma: vilka patienter som var i behov av förebyggande åtgärder, vilka omvårdnadsåtgärder som skulle tillämpas samt hur dessa skulle tillämpas (Gallant et al., 2011; Beeckman et al., 2011). Enligt Källman och Suserud (2008) samt Beeckman et al. (2011) var det en fördel att välja olika typer av utbildningsformer för att sjuksköterskan bäst skulle kunna erhålla ny kunskap. Några exempel på utbildningsformer var: att läsa vetenskapliga studier, delta vid en föreläsning, praktisk träning eller att erhålla kunskap via internet. De påpekade även att det hade betydelse hur ny information presenterades för sjuksköterskan. Slutligen ansåg de att det första utbildningstillfället skulle vara senast ett år efter examen (Källman & Suserud, 2009; Beeckman et al., 2011). Positiv och negativ attityd Enligt både Demarré et al. (2011) och Sving et al. (2011) var attityd kopplat till hur väl en uppgift genomfördes. Ju fördelaktigare en persons attityd var desto troligare var det att uppgiften utfördes på ett bra sätt. Sjuksköterskor som värderade trycksårsprevention högt och hade en positiv attityd var mer aktiva och engagerade i sitt arbete. Sjuksköterskor med positiv attityd arbetade med tanken att trycksårsprevention var viktigt och att det bör utföras på bästa sätt (Demarré et al., 2011; Sving et al., 2011). Enligt Athlin et al. (2009) betraktades trycksårsprevention ofta ha en låg status bland sjuksköterskor och det kan ha att göra med att förekomsten av trycksår ofta är kopplat till skam och skuld. Det förekom att sjuksköterskor var mindre intresserade av trycksårsprevention och därför hade en negativ attityd till detta. Det ledde till att sjuksköterskan inte tog sitt fulla ansvar, utan delegerade vidare detta till undersköterskan som fick sköta arbetet själv utan stöd, medan sjuksköterskan prioriterade andra arbetsuppgifter. En negativ attityd hade inverkan på sjuksköterskans prestationer och gav därför en sämre vård (ibid.). 10

14 Något som Samuriwo (2010b) kunde se i sin studie var att sjuksköterskor som nyligen blivit utbildade hade lärt sig att trycksårsprevention var mycket betydelsefullt men att de inte till fullo förstått vikten av det när de nått arbetslivet. Sjuksköterskorna gjorde endast vad de blev tillsagda utan att förstå innebörden av det. Vilket ledde till att sjuksköterskorna slutligen lade ett lägre värde på trycksårsprevention än de gjorde på andra arbetsuppgifter. Vidare såg Samuriwo (2010b) att värderingar och attityder förändrades när sjuksköterskan såg det värsta trycksåret denne någonsin hade sett. På så vis fick sjuksköterskan se hur patienten påverkades och vilken effekt ett trycksår, av svår grad, hade på patienten. De fick även se hur betydelsefull den vård sjuksköterskorna gav var för patienten och resultatet (ibid.). Användandet av riskbedömningsinstrument En viktig faktor som påverkade omvårdnaden vid trycksårsprevention var genomförandet av riskbedömning på patienten. Detta genomfördes när patienten kom i kontakt med vården samt när patientens tillstånd förändrades. Meningen med användandet av riskbedömningsinstrument var att sjuksköterskan skulle få en överskådlig bild över patientens behov av trycksårsprevention. I Sverige fanns en modifierad version av Nortonskalan tillsammans med lokala och nationella riktlinjer för bedömning, men de användes inte frekvent av sjuksköterskor i klinisk praxis (Källman & Suserud, 2008). Miyazaki, Larcher Caliri och Santos (2010) beskrev att riskbedömningsinstrument som exempelvis Braden skalan, hjälpte till att identifiera patienter i riskzonen. Den hjälpte vidare sjuksköterskan att fatta relevanta beslut och planera inför insättandet av trycksårsförebyggande omvårdnadsåtgärder. Sving et al. (2011) kom i sin studie fram till att riskbedömningsinstrument inte användes på rätt sätt i vården då sjuksköterskor uppgav att kliniska bedömningar var det bättre alternativet och att det skedde automatiskt. Detta kunde leda till att omvårdnadsåtgärder inte sattes in på rätt sätt eller vid rätt tillfälle då patienterna bedömdes olika av olika sjuksköterskor (ibid.). Demarré et al. (2011) föreslog att det, för att öka tillämpningen av riskbedömningsinstrument vid trycksårsprevention, kunde vara av värde att se över riktlinjer för hur riskbedömningsinstrumenten skulle användas av sjuksköterskor (ibid.). 11

15 Personalbrist Hulsenboom, Bours och Halfens (2007) samt Athlin et al. (2009) påvisade att en faktor som i stor mån påverkade omvårdnaden vid trycksårsprevention var förekomsten av personalbrist på arbetsplatsen. Detta var ett problem speciellt under kvällar och helger, båda inom den kommunala vården och på sjukhus. Personalbrist bidrog exempelvis till att sjuksköterskan inte fick chansen att ta sig an ny kunskap och utbildningsmöjligheter för att upprätthålla sin kompetens då det gällde trycksårsprevention. (Hulsenboom et al., 2007; Athlin et al., 2009). Athlin et al. (2009) beskrev att kunskap och resurser fanns för att arbeta på ett bra sätt gällande trycksårsprevention men att personalbristen ledde till att kunskaperna inte användes i klinisk praxis. De beskrev även att personalbristen kunde leda till att för många olika sjuksköterskor blev involverade i vården av patienten. Det på grund av att vikarier sattes in (ibid.). Personalbristen bidrog även till att sjuksköterskan kom att ansvara för ett för stort antal patienter per arbetspass, vilket ledde till att de oftare var tvungna att delegera hela ansvaret för trycksårspreventionen till undersköterskorna. Qaddumi och Khawaldeh (2014) samt Tubaishat, Aljezawi och Al Qadire (2013) menade att trycksårsprevention krävde ansträngning och samarbete för att uppnå en god omvårdnad. Personalbristen kunde leda till att sjuksköterskor jobbade över eller var underbemannade och på så vis fick ett för stort antal arbetsuppgifter. Omvårdnadsåtgärder som exempelvis repositionering var svårt att utföra på egen hand och sjuksköterskan ville vid dessa tillfällen noggrant kontrollera hudkostymen. Om personalbristen fortsatte fanns farhågor att trycksårsprevention skulle bli ännu mer bortprioriterat (Qaddumi & Khawaldeh, 2014; Tubaishat et al., 2013). Tidsbrist I en studie av Qaddumi och Khawaldeh (2014) samt en studie av Athlin et al. (2009) såg man att tidsbrist var en faktor som sjuksköterskor ansåg vara ett hinder för genomförandet av trycksårsprevention. Trots att sjuksköterskorna var väl medvetna om betydelsen av riskbedömningsinstrument och material för omvårdnadsdokumentation samt hade tillgång till detta, kunde detta inte alltid 12

16 genomföras på grund av tidsbrist. (Qaddumi et al., 2014; Athlin et al., 2009). I studien av Hulsenboom et al. (2007) påpekades tidsbrist vara en faktor som påverkade att sjuksköterskan inte hade tid att utföra alla steg i trycksårspreventionen, men även att den hindrade sjuksköterskan från att medverka vid utbildningstillfällen (ibid.). Samuriwo (2010a) höll med om detta och beskrev vidare hur bland annat hanterandet och administrerandet av läkemedel samt ronden med läkaren tog upp mycket tid och bidrog till att mindre tid blev över till att arbeta med trycksårsprevention. Det förekom att sjuksköterskan inte alltid hann träffa patienten under ett arbetspass (ibid.). Påverkan inom arbetslaget Enligt Buss, Halfens, Abu-Saad och Kok (2004) fäste sjuksköterskor stort värde vid sina kollegors kunskaper och värderingar. För att genomföra god trycksårsprevention krävdes engagemang i arbetslaget så att rutiner och riktlinjer följdes. Sving et al. (2011) kom i sin studie fram till att sjuksköterskor kunde känna sig hindrade av andra sjuksköterskor i arbetslaget som värderade trycksårsprevention negativt och att detta ledde till en ond spiral. Med det menade Sving et al. (2011) att om en sjuksköterska kände sig hindrad ledde detta till att nästa sjuksköterska också kände sig hindrad och så vidare. I en studie av Moore och Price (2004) lyftes påverkan av grupptryck och sociala normer fram som påverkande faktorer gällande hur väl individen genomförde trycksårsprevention. De såg ett värde i att vara medveten om att exempelvis värderingar ofta påverkade de i sin sin omgivning (Moore & Price, 2004). Qaddumi och Khawaldeh (2014) kom i sin studie fram till att istället för att följa riktlinjer för att uppnå god trycksårsprevention förlitade sig sjuksköterskan på tradition och utlåtanden från kollegor (ibid.). Tubaishat et al. (2013) påstod att om sjuksköterskor kunde föra vidare en positiv attityd till sina kollegor uppkom stora möjligheter att tillsammans med kunskap utföra fullgod prevention och implementera god omvårdnad och omhändertagande vid trycksårsprevention (ibid.). 13

17 DISKUSSION Sammanfattning av resultat Syftet med litteraturöversikten var att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad i samband med trycksårsprevention. Resultatet sammanställdes med hjälp av åtta kategorier. Dessa är: kunskap och utbildning, positiva och negativa attityder, användandet av riskbedömningsinstrument, personalbrist, tidsbrist och påverkan inom arbetslaget. För att trycksårsprevention ska kunna genomföras krävs både teoretisk och praktisk kunskap hos sjuksköterskan samt utbildning för att upprätthålla kompetensen och implementera ny kunskap (Athlin et al., 2009; Gallant et al., 2009; Sving et al., 2011). Ju fördelaktigare en persons attityd är desto troligare är det att uppgiften utförs på ett bra sätt, därför ses attityd som en viktig faktor för omvårdnaden vid trycksårsprevention (Demarré et al., 2011). Riskbedömning är en viktig faktor och riskbedömningsmaterial är ett stort hjälpmedel för att bedöma patienter i riskzonen och välja relevanta omvårdnadsåtgärder (Källman et al., 2008; Miyazaki et al., 2010). Två andra faktorer visade sig vara personalbrist och tidsbrist då detta påverkade förutsättningarna för när tid och resurser fanns att arbeta med trycksårsprevention (Hulsenboom et al., 2007; Athlin et al., 2009; Qaddumi et al., 2014; Samuriwo, 2010a). Sjuksköterskor fäste stor vikt vid kollegors kunskap och värderingar och att omvårdnaden i sin tur påverkades av detta. Det är därför viktigt att arbeta för en positiv attityd till trycksårsprevention samt positiv påverkan på varandra i arbetslaget (Buss et al., 2004; Tubaishat et al., 2013; Sving et al., 2011). Resultatdiskussion De åtta faktorer som påverkade sjuksköterskans omvårdnad vid trycksårsprevention var återkommande i studierna som användes i resultatet. Kunskap, utbildning, positiv attityd, negativ attityd, användandet av riskbedömningsinstrument, personalbrist, tidsbrist samt påverkan i arbetslaget tycktes alla kunna kopplas ihop med främst en sak: patientsäkerhet (Athlin et al., 2009). Trycksår är en vårdskada och därför en skada som hade kunnat undvikas 14

18 om åtgärder satts in i tid vid kontakt med hälso- och sjukvården (SFS 2010:659). Det är därför av stor betydelse att exempelvis riskbedömningsinstrument finns och att sjuksköterskorna har kunskap att använda dem samt att de använder dem, för att omvårdnadsåtgärder ska kunna sättas in i tid och därmed öka patientsäkerheten (Källman & Suserud, 2008; Miyazaki et al., 2010; Sving et al., 2011; Demarré et al., 2011). Ett annat exempel är att kunskap måste finnas hos sjuksköterskorna gällande trycksår och trycksårsprevention för att trycksår ska kunna förhindras och vårdskada undvikas. För att erhålla denna kunskap måste sjuksköterskan erbjudas möjligheter eller material för vidare utbildning (Athlin et al., 2009; Sving et al., 2011; Tweed & Tweed, 2008; Gallant et al., 2009; Beeckman et al., 2011). Positiva och negativa attityder samt påverkan i arbetslaget var betydelsefullt för hur väl trycksårsprevention utförs. Enligt Demarré et al. (2011) var attityd kopplat till hur väl en uppgift genomfördes. Det vill säga att ju fördelaktigare en persons attityd var, desto troligare var det att uppgiften genomfördes på ett bra sätt. Buss et al. (2004), Sving et al. (2011) samt Tubaishat et al. (2013) menade att sjuksköterskor fäste stort värde vid sina kollegors kunskaper och värderingar. Sjuksköterskan kunde även känna sig hindrade av andra sjuksköterskor i arbetslaget, då de andra hade en negativ attityd gällande trycksårsprevention. Om sjuksköterskan kunde föra vidare en positiv attityd till sina kollegor uppkom stora möjligheter att utföra fullgod prevention och implementera god omvårdnad och omhändertagande vid trycksårsprevention (Buss et al., 2004; Sving et al., 2011; Tubaishat et al., 2013). Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska skall sjuksköterskan främja hälsa och förebygga ohälsa. Bland sjuksköterskans ansvarsområden finns också observation, dokumentation och hanterandet av förändringar i patientens fysiska och psykiska tillstånd. Att tillgodose patientens trygghet samt välbefinnande är en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter (Socialstyrelsen, 2005). Författarna konstaterar att det inte någonstans i denna kompetensbeskrivning står att patientens vård skulle kunna komma att påverkas av sjuksköterskans egna attityder och åsikter, men att det ändå är så det ser ut gällande trycksårsprevention inom vården idag. 15

19 Personalbrist och tidsbrist förekommer på vårdenheter idag och bidrar till att sjuksköterskorna är underbemmande samt att de har ett för stort antal patienter per arbetspass. Detta leder även till att arbetsuppgifterna blev för många. Även om sjuksköterskan hade ambitioner att utföra en god omvårdnad vid trycksårsprevention fanns inte tid eller tillräckligt med personal och då prioriterades det ofta bort (Hulsenboom et al., 2007; Athlin et al., 2009; Qaddumi & Khawaldeh, 2014; Tubaishat et al., 2013). Detta kan kopplas ihop med att uppkomsten av trycksår ända sedan Florence Nightingales dagar har ansetts bero på bristande omvårdnad och därför lett till skuldkänslor hos sjuksköterskor i generationer (Lindholm, 2003). Ett flertal studier kom fram till att vissa faktorer påverkade sjuksköterskans omvårdnad vid trycksårsprevention negativt. Sjuksköterskan hade ibland en negativ attityd till trycksårsprevention och värderade det lågt samtidigt som riskbedömningsinstrument inte användes frekvent i klinisk praxis. Personalbrist och tidsbrist ledde till att sjuksköterskorna inte hade möjlighet att delta vid utbildningar samt att de inte hann med alla arbetsuppgifter. Sjuksköterskan kunde även känna sig hindrad av andra sjuksköterskor i arbetslaget som inte hade samma ambitioner att utföra trycksårsprevention (Athlin et al., 2009; Källman & Suserud, 2008; Sving et al., 2011; Hulsenboom et al., 2007). Vikten av att se över faktorerna som framgår i resultatet styrks av Öhrn (2009) som påpekar att trycksår är en vanligt förekommande vårdskada som uppkommer på grund av bristande omvårdnad och leder till lidande hos patienten. Det kan även styrkas ytterligare med hjälp av Katie Erikssons omvårdnadsteori (1994) där det framgår att vårdlidande är ett lidande som uppkommer på grund av brister i sjukvården (ibid.). Metoddiskussion Då författarna strävade efter att litteraturöversikten skulle baseras på aktuell forskning, gjordes en begränsning att samtliga vetenskapliga artiklar som användes i litteraturöversiktens resultat inte fick vara äldre än tio år ( ). Denna begränsning ansågs lämplig för att aktuell forskning som kunde sättas i relation till dagens sjuksköterskor och omvårdnad vid trycksårsprevention skulle användas. 16

20 Begränsningen ökade resultatets reliabilitet och trovärdighet (Forsberg & Wengström, 2013; Friberg, 2012). Syfte och frågeställning kan diskuteras. I litteraturöversikten studeras faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad vid trycksårsprevention överlag. Detta inkluderar alla typer av vårdenheter, både sjukhusvård och kommunal vård, där trycksår kan förekomma. Om syfte och frågeställning inriktats på någon specifik vårdenhet kanske resultatet hade blivit annorlunda och mer specifikt inriktat. Det eftersom trycksår kan vara mer vanligt på vissa enheter i vården och olika metoder och riktlinjer för trycksårsprevention kan användas på olika arbetsplatser (Friberg, 2012). Vid artikelsökning återkom flertalet artiklar trots olika kombinationer av de valda sökorden. Detta kan indikera att sökorden som användes var relevanta i relation till litteraturöversiktens syfte (Friberg, 2012). Att endast söka efter studier som var tillgängliga i free full text kan ha påverkat litteraturstudiens resultat eftersom begränsningen ledde till ett mindre antal funna studier. Fler faktorer hade kunnat dykt upp samt att fler studier hade kunnat styrkt de faktorer som tas upp i litteraturöversikten (Östlundh, 2012). De 15 studier som resultatet baseras på styrker dock de faktorer som tas upp i litteraturöversikten då samma faktorer är återkommande i studierna. Därför ses detta som en styrka då det kan antas att det är dessa faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad vid trycksårsprevention överlag. Slutsats Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad i samband med trycksårsprevention. Av resultatet framgår att kunskap och utbildning, positiv och negativ attityd, användandet av riskbedömningsinstrument, personalbrist, tidsbrist och påverkan inom arbetslaget är faktorer som påverkar. Författarna drar slutsatsen att för att sjuksköterskan skall kunna genomföra en fullgod trycksårsprevention krävs tillräcklig kunskap och 17

21 regelbunden utbildning. Så väl individen som arbetslaget ska ha en positiv attityd och positiv påverkan på varandra. Tillhandahållande och användande av riskbedömningsinstrument samt tillräckligt med personal och tid krävs också. Resultatet kan användas som ett hjälpmedel för att visa vilka faktorer varje arbetsplats, där risk för trycksår föreligger, borde se över. Om detta används i praktiken kan dessa arbetsplatser ändra och förbättra arbetssituationen samt arbetssättet. Detta skulle vidare leda till att sjuksköterskan skulle kunna utföra fullgod omvårdnad vid trycksårsprevention och trycksåren skulle därmed i det långa loppet minska. Förslag till vidare forskning Vid artikelsökningen kunde författarna se att antalet kvantitativa artiklar dominerade över antalet kvalitativa artiklar, vilket inte är fel, men eftersom ämnet i fråga kan forskas både utifrån en kvantitativ och kvalitativ ansats, så anser författarna att det fanns för lite kvalitativa studier. Ett förslag till vidare forskning är att öka antalet kvalitativa studier för att bättre fånga in sjuksköterskornas emotioner och attityder mot trycksårsprevention. I litteraturöversiktens resultat visar det sig att sjuksköterskor upplever att dem inte fått tillräckligt med utbildning om trycksårsprevention. Därför föreslår författarna att forskning gällande hur ofta sjuksköterskor utbildar sig och hur ofta dem skulle vilja utbilda sig inom området trycksårsprevention vore relevant. 18

22 REFERENSLISTA Agrawal, K. & Chauhan, N. (2012). Pressure ulcers: Back to the basics. Indian J Plast Surg, 2012 May; 45 (2): doi: / Athlin, E., Idvall, E., Jernfä lt, M. & Johansson, I. (2009). Factors of importance to the development of pressure ulcers in the care trajectory: perceptions of hospital and community care nurses. Journal of Clinical Nursing, 19, doi: /j x Beeckman, D., Defloor, T., Schoonhoven, L. & Vanderwee, K. (2011). Knowledge and Attitudes of Nurses on Pressure Ulcer Prevention: A Cross-Sectional Multicenter Study in Belgian Hospitals. Worldviews on Evidence-Based Nursing (2011). doi: /j x Buss, C I., Halfens, JG R., Abu-Saad, H, H. & Kok, G. (2004). Pressure ulcer prevention in nursing homes: views and beliefs of enrolled nurses and other health care workers. Journal of Clinical Nursing, 13, Demarré, L., Vanderwee, K., Defloor, T., Verhaeghe, S., Schoonhoven, L. & Beeckman, D. (2011). Pressure ulcers: knowledge and attitude of nurses and nursing assistants in Belgian nursing homes. Journal of Clinical Nursing. doi: /j x Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Arlöv: Liber. European Pressure Ulcer Advisory Panel & National Pressure Ulcer Advisory Panel. (2009). Trycksårsprevention: kortversion av rikslinjer. [Broschyr]. Washington DC: National Pressure Ulcer Advisory Panel. Hämtad 9 januari 2014, från EPUAP 19

23 Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (2., [uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & Kultur. Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Gallant, C., Morin, D., St-Germain, D. & Dallaire, D. (2010). Prevention and treatment of pressure ulcers in a university hospital centre: A correlational study examining nurses knowledge and best practice. International Journal of Nursing Practice 2010; 16: doi: /j x x Gorecki C; Brown JM; Nelson EA; Briggs M; Schoonhoven L; Dealey C; Defloor T; Nixon J. (2009). Impact of pressure ulcers on quality of life in older patients: a systematic review. Journal of the American Geriatrics Society, 2009 Jul; 57 (7): Hulsenboom, A M., Bours, JJW G. & Halfens, JG R. (2007). Knowledge of pressure ulcer prevention: a cross-sectional and comparative study among nurses. BMC Nursing 2007, 6:2 doi: / Jönsson, L. & Olsson, A. (1997). Decubitusprevention i teori och praktik- en undersökning strukturerad med hjälp av VIPS-modellen. Vård i Norden, 4 (17), Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s ). Lund: Studentlitteratur. Källman, U. & Suserud, B-O. (2008). Knowledge, attitudes and practice among nursing staff concerning pressure ulcer prevention and treatment - a survey in a Swedish healthcare setting. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 2009; 23; doi: /j x 20

24 Lindholm, C. (2003). Sår. (s ). (2., [helt omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Moore, Z. (2004). Pressure ulcer prevention: nurses' knowledge, attitudes and behaviour. J Wound Care Sep; 13(8): Moore, Z. & Price, P. (2004). Nurses attitudes, behaviors and perceived barriers towards pressure ulcer prevention. Journal of Clinical Nursing, 13, Nixon, J., Nelson, EA., Cranny, G., Iglesias, CP., Hawkins, K., Cullum, NA., Phillips, A., Spilsbury, K., Torgerson, DJ. & Mason, S. (2006). Pressure relieving support surfaces: a randomised evaluation. Health Technology Assessment 2006; Vol. 10: No. 22. doi: /hta Qaddumi, J. & Khawaldeh, A. (2014). Pressure ulcer prevention knowledge among Jordanian nurses: a cross- sectional study. BMC Nursing 2014, 13:6. Samuriwo, R. (2010a). The impact of nurses values on the prevention of pressure ulcers. Brittish Journal of Nursing, 2010, Vol 19, No 15. Samuriwo, R. (2010b). Effects of education and experience on nurses' value of ulcer prevention. Brittish Journal of Nursing, 2010, Vol 19, No 20. Miyazaki, MY., Larcher Caliri, MH. & Santos, CB. (2010). Knowledge on pressure ulcer prevention among nursing professionals. Rev. Latino-Am. Enfermagem vol.18 no.6 Ribeirâo Preto Nov./Dec doi: / SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen. Hämtad 8.april, 2014, från Riksdagen. Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag _sfs /?bet=2010:659 21

25 Sibbald, G. R., Goodman, L., Norton, L., Krasner D.L & Ayello., E.A. (2012). Prevention and Treatment of Pressure Ulcers. Skin therapy letter, Sep: 17, (8). Spilsbury, K., Nelson, A., Cullum, N., Iglesias, C., Nixon, J. & Mason, S. (2007). Pressure ulcers and their treatment and effects on quality of life: hospital inpatient perspectives. J Adv Nurs Mar; 57(5): Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 4 mars 2014, från 1_ pdf Sveriges Kommuner och Landsting (2014). Patientsäkerhetssatsning, överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om förbättrad patientsäkerhet. Hämtat 20 april 2014 från 2f3d622a31cb&OwnerType=0&PropertyName=EmbeddedImg_0efabfb1-99b3-4f87-887d-317bff6e3533&FileName=Patientsäkerhetssatsning överenskommelse.pdf&attachment=false Sving, E., Gunningberg, L., Högman, M. & Mamhidir, A-G. (2011). Registered nurses attention to and perceptions of pressure ulcer prevention in hospital settings. Journal of Clinical Nursing, 21, , doi: /j x Tubaishat, A., Aljezawi, M. & Al Qadire, M. (2013). Nurses' attitudes and perceived barriers to pressure ulcer prevention in Jordan. Journal of wound care, Vol 22, No 9, September Tweed, C. & Tweed, M. (2008). Intensive Care Nurses' Knowledge of Pressure Ulcers: Development of an Assessment Tool and Effect of an Educational Program. American Journal of Critical Care, July 2008, Volume 17, No

26 Wiklund Gustin, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur. Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Öhrn, A. (2009). Patientsäkerhet. Ingår i Ehrenberg, A., Wallin, L. & Edberg, A. (red.) (2009). Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Östlundh, L. (2012). Informationssökning. Ingår i Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. 23

27 Bilaga 1 Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier Fråga Ja Nej 1. Motsvarar titeln studiens innehåll? 2. Återger abstraktet studiens innehåll? 3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? 4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? 5. Är studiens syfte tydligt formulerat? 6. Är frågeställningarna tydligt formulerade? 7. Är designen relevant utifrån syftet? 8. Finns inklusionskriterier beskrivna? 9. Är inklusionskriterierna relevanta? 10. Finns exklusionkriterier beskrivna? 11. Är exklusionskriterierna relevanta? 12. Är urvalsmetoden beskriven? 13. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 14. Finns populationen beskriven? 15. Är populationen representativ för studiens syfte? 16. Anges bortfallets storlek? 17. Kan bortfallet accepteras? 18. Anges var studien genomfördes? 19. Anges när studien genomfördes? 20. Anges hur datainsamlingen genomfördes? 21. Anges vilka mätmetoder som användes? 22. Beskrivs studiens huvudresultat? 23. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats? 24. Besvaras studiens frågeställningar? 25. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet? 26. Diskuterar författarna studiens interna validitet?? 27. Diskuterar författarna studiens externa validitet? 28. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 29. Diskuterar författarna studiens kliniska värde? Summa Maxpoäng: 29 Erhållen poäng: Kvalitet: låg medel hög Mallen är en modifierad version av Willman, A.., Stoltz B. & Bahtsevani, C. (2006) och Forsberg, C. & Wengström Y. (2008) 24

28 Bilaga 2 Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier Fråga Ja Nej 1 Motsvarar titeln studiens innehåll? 2 Återger abstraktet studiens innehåll? 3 Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? 4 Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? 5 Är studiens syfte tydligt formulerat? 6 Är den kvalitativa metoden beksriven? 7 Är designen relevant utifrån syftet? 8 Finns inklusionskriterier beskrivna? 9 Är inklusionskriterierna relevanta? 10 Finns exklusionkriterier beskrivna? 11 Är exklusionskriterierna relevanta? 12 Är urvalsmetoden beskriven? 13 Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 14 Är undersökningsgruppen beskriven avseende bakgrundsvariabler? 15 Anges var studien genomfördes? 16 Anges när studien genomfördes? 17 Anges vald datainsamlingsmetod? 18 Är data systematiskt insamlade? 19 Presenteras hur data analyserats? 20 Är resultaten trovärdigt beskrivna? 21 Besvaras studiens syfte? 22 Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet? 23 Diskuterar författarna studiens trovärdighet? 24 Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 25 Diskuterar författarna studiens kliniska värde? Summa Maxpoäng: 25 Erhållen poäng: Kvalitet: låg medel hög Mallen är en modifierad version av Willman, A.., Stoltz B. & Bahtsevani, C. (2006) och Forsberg, C. & Wengström Y. (2008) 25

29 Bilaga 3. Tabell 3. Sammanställning av artiklar som ligger till grund för resultatet. Författare, år, land Athlin, Idvall, Jernfält & Johansson, 2009, Sverige Beeckman, Defloor, Schoonhoven & Vanderwee, 2011, Belgien Buss, Halfens, Abu-Saad & Kok, 2004, Nederländerna Demarré, Vanderwee, Defloor, Verhaeghe, Schoonhoven & Beekckman, 2011, Belgien Gallant, Morin, St- Germain & Dallaire, 2010, Kanada Titel Syfte Design Deltagare Kvalitetsg rad Factors of importance to the Att beskriva bidragande faktorer för Kvalitativ. 15 sjuksköterskor från landstinget och 21/25 development of pressure ulcers progression eller regression av trycksår 15 sjuksköterskor från kommunen var Hög. in the care trajectory: i vården och hur det förstås av intervjuad. perceptions of hospital and sjuksköterskor som arbetar på sjukhus community care nurses. eller öppenvård. Knowledge and Attitudes of Nurses on Pressure Ulcer Prevention: A Cross-Sectional Multicenter Study in Belgian Hospitals. Pressure ulcer prevention in nursing homes: views and beliefs of enrolled nurses and other health care workers. Pressure ulcers: knowledge and attitude of nurses and nursing assistants in Belgian nursing homes. Prevention and treatment of pressure ulcers in a university hospital centre: A correlational study examining nurses knowledge and best practice. Att studera kunskap och attityder hos sjuksköterskor om trycksårsprevention i belgiska sjukhus och att undersöka sambandet mellan kunskap, attityder, och lämplig trycksårsprevention. Att belysa sjuksköterskors attityder och övertygelser om trycksårsprevention i holländska vårdhem. Att få insikt i den kunskap och attityder hos sjuksköterskor, samt studera korrelationen mellan kunskap, attityder och samarbete för att förebygga trycksår hos patienter som har trycksårs risk. Att undersöka om relationer fanns mellan kunskapsnivån, sjuksköterskors egenskaper och den förebyggande vård dem ger till patienter med trycksårsrisk. Kvantitativ. Kvalitativ. Slumpmässigt urval av sjuksköterskor från 14 belgiska sjukhus. Totalt 553 deltagare. Sjuksköterskor från 5 holländska vårdhem var intervjuade. 22/29 Medel. 20/25 Hög. Kvantitativ. 9 vårdhem i Belgien. 22/29 Medel. Kvantitativ. Slumpmässigt urval sjuksköterskor från 22 vård enheter besvarade frågeformuläret. 22/29 Medel. 26

Examensarbete Filosofie kandidatexamen

Examensarbete Filosofie kandidatexamen Examensarbete Filosofie kandidatexamen Sjuksköterskors attityder och upplevda möjligheter samt hinder till ivt omvårdnadsarbete En litteraturöversikt Nurses` attitudes and perceived opportunities and barriers

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Behandling av ett litet trycksår 5 månader - behandling diabetessår 2 månader

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala Trycksårskort Riskbedömning trycksår Modifierad Nortonskala & RAPS-skalan Madrassväljaren Guidelines vid val av produkt Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala A. Psykisk status 4 Helt orienterad till

Läs mer

Trycksår: Sjuksköterskans kunskap, attityd och det praktiska utförandet

Trycksår: Sjuksköterskans kunskap, attityd och det praktiska utförandet Emelie Cosmo och Mari Enqvist Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Vetenskaplig metod och examensarbete, 22 hp, V51, HT2012 Grundnivå Handledare: Åsa Kneck Examinator: Lars

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Examensarbete på grundnivå

Examensarbete på grundnivå Examensarbete på grundnivå Independent degree project first cycle Omvårdnad C 15hp Nursing Sciencess C15 credits Sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår -En litterarutöversikt Johanna Alm Selamawit

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp

Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp Nursing Science Ba (A), Health and Ill Health I 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Kunskaper och attityder i förhållande till trycksår

Kunskaper och attityder i förhållande till trycksår Kunskaper och attityder i förhållande till trycksår FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Monica Eriksson Caroline Lindengren Gustaf Löfgren Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Examensarbete i omvårdnad HT 2011

Läs mer

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka 40 2013 1 Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Informatik. Kvalitetsarbete

Informatik. Kvalitetsarbete Informatik Informations- och kommunikationsteknologi spelar idag en allt mer genomgripande roll i hälso- och sjukvården. Informatik är det vetenskapliga studiet av information och hur man presenterar och

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella

Läs mer

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring

Läs mer

PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011

PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011 PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011 Inledning I den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet ingår att bekämpa förekomsten av trycksår. Landstinget

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Kursplan. Röda korsets högskola Dnr 119/2014 Teknikringen 1 2014-12-18 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.

Kursplan. Röda korsets högskola Dnr 119/2014 Teknikringen 1 2014-12-18 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh. Sida 1 av 5 Kursplan Röda korsets högskola Dnr 119/2014 Teknikringen 1 2014-12-18 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Basal omvårdnad med inriktning mot den äldre

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot

Läs mer

Hinder för tillämpning av trycksårsförebyggande åtgärder

Hinder för tillämpning av trycksårsförebyggande åtgärder Hinder för tillämpning av trycksårsförebyggande åtgärder En litteraturstudie Författare: Hanna Ek & Milana Israpilova Handledare: Lina Magnusson Kandidatuppsats Hösten 2015 Lunds universitet Medicinska

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Omvårdnad GR (A), Hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar, 15 hp

Omvårdnad GR (A), Hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar, 15 hp 1 (6) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar, 15 hp Nursing Science BA (A) Nursing, health, environment and nursing actions 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

Omvårdnad inom somatisk vård, 13,5 högskolepoäng Medical Surgical Nursing Care, 13.5 credits

Omvårdnad inom somatisk vård, 13,5 högskolepoäng Medical Surgical Nursing Care, 13.5 credits Sida 1 av 5 Kursplan Röda korsets högskola Dnr: 48/2012 Teknikringen 1 Datum: 2012-08-06 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Omvårdnad inom somatisk vård, 13,5

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Bristande trycksårsprevention

Bristande trycksårsprevention Bristande trycksårsprevention Sjuksköterskans ansvar En litteraturstudie Författare: Jenny Tram Handledare: Eva Drevenhorn Kandidatuppsats Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden för

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder vid trycksår

Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder vid trycksår Akademin Hälsa och Samhälle Examensarbete inriktning omvårdnad Grundnivå II, 15 högskolepoäng Ht, 2009 Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder vid trycksår En systematisk litteraturstudie Skribenter Maria Molander

Läs mer

Markörbaserad journalgranskning

Markörbaserad journalgranskning Markörbaserad journalgranskning Resultatrapport från Division Närsjukvård granskning Jan-Dec 05 PATIENTSÄKERHETRÅDET 0 UPPRÄTTAD 06-04-9 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN ROSE-MARIE NÄSLUND Bakgrund Markörbaserad

Läs mer

Omvårdnad AV, Kurs i vård vid inkontinens, 7,5 hp

Omvårdnad AV, Kurs i vård vid inkontinens, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Omvårdnad AV, Kurs i vård vid inkontinens, 7,5 hp Nursing Science MA, Course in care of the incontinent patient, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning

Läs mer

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD Lars Wallin, Henrietta Forsman, Anna Ehrenberg (Petter Gustavsson, Ann Rudman, Anne-Marie Boström, Jan Florin)

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-02-17 Tid: 09-11 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Vårdpersonalens tankar och handlande kring trycksår - en litteratur översikt

Vårdpersonalens tankar och handlande kring trycksår - en litteratur översikt Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Vårdpersonalens tankar och handlande kring trycksår - en litteratur översikt Författare: Josefin Ohlsson Ann-Louise Linnarsson Handledare: Karin Emanuelsson

Läs mer

SJSD19 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete 6,5 hp, vt. 2014

SJSD19 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete 6,5 hp, vt. 2014 SJSD19 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete 6,5 hp, vt. 2014 Kursansvarig: Anneli Sundberg Examinator: Jan-Åke Hansson Introduktion Välkommen till kursen SJSD19 som är den sista kursen i termin fyra.

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå Dnr: HNT 2015/53 Fastställd 2015-02-23 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Sjuksköterskeprogrammet Programkod: Programmets benämning: VGSSK Sjuksköterskeprogrammet Study Program

Läs mer

När en skada inträffat i vården

När en skada inträffat i vården nationell satsning för ökad patientsäkerhet När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal Upplysningar

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Anna Löfmark AssCe* - Assessment of Clinical Education Institutionen

Läs mer

Organisationens betydelse

Organisationens betydelse Landstingsstyrelsen har framfört önskemål om en fördjupad dialog och planering som inkluderar såväl en strukturerad plan för förändringar under åren 2010-2015 som en vision för vårdens utveckling mot år

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

Trycksår på IVA. Berörda enheter. Syfte. Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen.

Trycksår på IVA. Berörda enheter. Syfte. Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen. Trycksår på IVA Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Syfte Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen. Bakgrund Trycksår är en komplikation

Läs mer

Avvikelser i hälso- och sjukvården under perioden 1 januari 30 juni 2012

Avvikelser i hälso- och sjukvården under perioden 1 januari 30 juni 2012 FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSDIRE KTÖRENS STAB TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-12-03 Handläggare: Ingrid Wikström Telefon: 08-508 18 039 Till Farsta stadsdelsnämnd 2012-12-18 Avvikelser i hälso-

Läs mer

Sjuksköterskans kunskap om och attityd till trycksårsprevention. Nurse s knowledge of and attitudes to pressure ulcer prevention

Sjuksköterskans kunskap om och attityd till trycksårsprevention. Nurse s knowledge of and attitudes to pressure ulcer prevention Sjuksköterskeprogrammet 180hp Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete Dk 17, 15 hp VT 2012 Sjuksköterskans kunskap om och attityd till trycksårsprevention En litteraturstudie Nurse s knowledge

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammen med olika inriktningar

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammen med olika inriktningar Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammen med olika inriktningar Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Avancerad nivå Utbildning

Läs mer

Sahlgrenska akademin

Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin Dnr J 11 4600/07 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (One Year) with a major in Nursing Science 1. Fastställande

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie RELATIVES EXPERIENCES OF LIVING WITH A PERSON SUFFERING FROM BIPOLAR DISORDER A literature based

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

Livskvalitet hos patienter med bensår

Livskvalitet hos patienter med bensår Humanvetenskapliga Institutionen skolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Uppsatskurs 15 hp, Omvårdnad Livskvalitet hos patienter med bensår Erika Pöder och Malin Wigren Ej avsett för publikation Datum Handledare:

Läs mer

EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKANS PREVENTIVA INSATSER AV TRYCKSÅR HOS PATIENTER ÖVER 60 ÅR MED HÖFTFRAKTUR

EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKANS PREVENTIVA INSATSER AV TRYCKSÅR HOS PATIENTER ÖVER 60 ÅR MED HÖFTFRAKTUR Hälsa och samhälle TRYCK SÅRSPREVENTION EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKANS PREVENTIVA INSATSER AV TRYCKSÅR HOS PATIENTER ÖVER 60 ÅR MED HÖFTFRAKTUR ELHAM PARVIZINIA ANNELIE RAGNARSSON Examensarbete

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Examensarbete. Kandidatexamen Patienters erfarenheter av trycksår. En litteraturöversikt. Patients experiences of pressure ulcers

Examensarbete. Kandidatexamen Patienters erfarenheter av trycksår. En litteraturöversikt. Patients experiences of pressure ulcers Examensarbete Kandidatexamen Patienters erfarenheter av trycksår En litteraturöversikt Patients experiences of pressure ulcers Examensarbete nr: Klicka här för att ange nummer Författare: Christoffer Melin

Läs mer

Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre

Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre 2011-11-24 1 (6) Rapport Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre Bakgrund MAS och MAR genomför varje år uppföljningsbesök på de 13 särskilda boenden

Läs mer

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta

Läs mer

KURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

KURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: Sida1(5) KURSPLAN VÅ3050 Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Child Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Kursens övergripande mål är att den

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Läs mer

Taktil beröring/massage

Taktil beröring/massage Institutionen för hälsa och samhälle Examensarbete inriktning omvårdnad Grundnivå II, 15 högskolepoäng Höstterminen 2008 Taktil beröring/massage En systematisk litteraturstudie om effekten och upplevelsen

Läs mer

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Läs mer

Specialistutbildning för sjuksköterskor

Specialistutbildning för sjuksköterskor Instutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad RIKTLINJER FÖR INDIVIDUELL PROJEKTPLAN AVANCERAD NIVÅ Specialistutbildning för sjuksköterskor Claudia Lampic, Zarina Kabir,

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Rutin för anmälan enl. Lex Maria

Rutin för anmälan enl. Lex Maria Dokumentnamn Lex Maria Kapitel Häls-och sjv DNR 2012/16 Ersätter DNR Utgåva 1 Utfärdad 2011-02-04 Datum för senaste ändring Utfärdare Christina Olsson Granskare Carola Svantesson Godkännare Christina Sandhal

Läs mer

Handlingsplan för att minska andelen sjukhusförvärvade trycksår

Handlingsplan för att minska andelen sjukhusförvärvade trycksår 10 december 15 Ansvarig: Ann Svensson, chefsjuksköterska, Sund Handlingsplan för att minska andelen sjukhusförvärvade trycksår I DEN SOMATISKA VÅRDEN I SKÅNEVÅRD SUND Innehållsförteckning 2 1 Bakgrund...

Läs mer

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från: Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Anmälan enligt Lex Maria Gäller från: 2013-06-24 Gäller för: Socialförvaltning Fastställd av: Socialförvaltnings leddningsgrupp Utarbetad av: MAS Revideras senast:

Läs mer

Nutritionsdagen 2015

Nutritionsdagen 2015 Nutritionsdagen 2015 Agneta Andersson Sveriges Kommuner och Landsting agneta.andersson@skl.se Nutritionsdagen 5 maj i Umeå Föreskrift om förebyggande av och behandling vid undernäring Vad svarade SKL:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Kursplan. Kurskod VRA421 Dnr 195/ Beslutsdatum Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier i vårdmiljö

Kursplan. Kurskod VRA421 Dnr 195/ Beslutsdatum Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier i vårdmiljö Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA421 Dnr 195/2001-510 Beslutsdatum 2001-09-11 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer