Examensarbete. Filosofie kandidatexamen. Trycksårsprevention - faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad
|
|
- Fredrik Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Examensarbete Filosofie kandidatexamen Trycksårsprevention - faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad En litteraturöversikt Pressure ulcer prevention - factors affecting nursing care A Literature Review Författare: Louise Gustafsson Danielsson & Karen Männimägi Handledare: Margaretha Engwall Examinator: AnnCarin Svanberg Granskare: Marika Marusarz Ämne/huvudområde: Omvårdnad Poäng: 15 högskolepoäng Betygsdatum: Högskolan Dalarna Falun Sweden Tel
2 SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med studien var att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad i samband med trycksårsprevention. Design: Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes fram via databaserna PubMed och CINAHL. Både kvalitativa och kvantitativa studier användes i resultatet, totalt 15 artiklar. Resultat: Åtta faktorer påverkade sjuksköterskans omvårdnad vid trycksårsprevention: kunskap, utbildning, positiva och negativa attityder, användandet av riskbedömningsinstrument, personalbrist, tidsbrist och påverkan inom arbetslaget. Kunskap krävdes för att utföra fullgod trycksårsprevention. Utbildning krävdes för att upprätthålla kompetensen och implementera ny kunskap. Ju fördelaktigare attityd, desto troligare var det att uppgiften utfördes på ett bra sätt. Användning av riskbedömningsinstrument krävdes för att bedömma patienter i riskzonen och välja relevanta omvårdnadsåtgärder. Personalbrist och tidsbrist påverkade när tid och resurser fanns att arbeta med trycksårsprevention. Sjuksköterskor fäste stor vikt vid kollegors värderingar. Det var därför viktigt att arbeta för en positiv påverkan på varandra i arbetslaget. Slutsats: Resultatet kan användas för att visa vilka faktorer varje arbetsplats, där risk för trycksår föreligger, borde se över. Om detta används i praktiken kan dessa arbetsplatser ändra och förbättra arbetssituationen samt arbetssättet. Detta leder till att sjuksköterskan kan utföra fullgod omvårdnad vid trycksårsprevention och trycksåren skulle därmed i det långa loppet minska. Key words: factors, care, nurses, nursing, pressure ulcer prevention
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 1 BAKGRUND... 1 Trycksår... 1 Kostnad och prevalens... 2 Konsekvenser för patienten... 2 Patientsäkerhet... 3 Ett skuldbelagt problem... 3 Trycksårsprevention... 4 Sjuksköterskans roll... 4 PROBLEMFORMULERING... 5 SYFTE... 5 FRÅGESTÄLLNING... 5 METOD... 6 Design... 6 Urval av litteratur... 6 Värdering av artiklarnas kvalitet... 7 Tabell 2. Kvalitetsgranskning Tillvägagångssätt... 8 Analys... 8 Forskningsetiska aspekter... 9 RESULTAT... 9 Kunskap och utbildning... 9 Positiv och negativ attityd...10 Användandet av riskbedömningsinstrument...11 Personalbrist...12 Tidsbrist...12 Påverkan inom arbetslaget...13 DISKUSSION...14 Sammanfattning av resultat...14 Resultatdiskussion...14 Metoddiskussion...16 Slutsats...17 Förslag till vidare forskning...18 REFERENSLISTA...19 Bilaga Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier...24 Bilaga Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier...25 Bilaga
4 INTRODUKTION Uppkomsten av trycksår är något som idag är vanligt förekommande i vården och något som det arbetas mycket med är att förebygga att trycksår uppkommer. Trycksår är en komplikation som uppstår i samband med sjukdom, behandling och vård. Det är en komplikation som får fysiska och psykosociala konsekvenser hos den drabbade patienten (Lindholm, 2003). Enligt beräkningar är cirka 95 % av alla trycksår möjliga att undvika genom att patienter i riskzonen identifieras tidigt och att riktade omvårdnads- och medicinska åtgärder sätts in direkt. Trycksår förekommer såväl hos det för tidigt födda barnet som hos den äldre multisjuka personen. Det är vanligast förekommande hos äldre personer och antalet äldre ökar idag. Grundat på det ser forskare en risk för en kraftig ökning av antalet trycksår i framtiden (Lindholm, 2003). BAKGRUND Trycksår Trycksår är en skada av huden och/eller den underliggande vävnaden och är ofta placerat över ett benutskott. Det uppkommer på grund av direkt tryck eller ett tryck som uppkommit i kombination med skjuvning. Ett trycksår orsakar stort lidande hos den drabbade och kan ta lång tid att läka. I de flesta fall går det att undvika uppkomsten av trycksår om man arbetar på ett förebyggande sätt i vården (Sibbald, Goodman, Norton, Krasner & Ayello, 2012). Trycksår delas upp i fyra kategorier enligt European Pressure Ulcer Advisory Panel [EPUAP] (2009): Kategori I är då rodnad visas på intakt hud på ett avgränsat område, oftast över ett benutskott. Rodnaden skall inte blekna vid tryck. Det drabbade området kan vara smärtsamt, mjukt, fast, kallare eller varmare än annan hud på kroppen. Då en patient har en kategori I trycksår kan denne vara i riskzonen för djupare trycksår. Kategori II är en delhudsskada. Detta kan visa sig som ett ytligt öppet sår med en sårbädd som är rosaröd eller som en blåsa som är intakt eller öppen. Blåsan kan vara serumfylld eller blodfylld. Kategori III trycksår är en fullhudsskada där subkutant fett är synligt. Denna kategori kan inkludera fistlar. Djupet på trycksåret varierar beroende på var det är lokaliserat. På lokalisationer som exempelvis näsrygg och malleoler kan trycksåren vara ytliga 1
5 men på områden med riklig subkutan fettvävnad kan trycksåret bli extremt djupt. Kategori IV är när det gått så långt att det blivit en djup fullhudsskada. Detta innebär att stödjevävnad, muskler och ben kan vara blottade eller synliga. Fibrin eller nekros kan synas och fistlar förekommer ofta (ibid.). Kostnad och prevalens Enligt Agrawal och Chauhan (2012) är trycksår en av de mest kostsamma komplikationer som funnits under 2000-talet, samt att det är det tredje dyraste tillståndet efter cancer och hjärt-kärlsjukdomar. När ett trycksår uppkommit resulterar det i en stor ökning av vårdbörda för den drabbade patienten. De anhöriga, sjukhusen, vårdinrättningar och samhället som helhet drabbas av höga kostnader (ibid.). Spilsbury et al. (2007) tar Storbritannien, USA och Kanada som exempel för att beskriva prevalensen av trycksår och menar att prevalensen i dessa länder ligger mellan 5-32 %. Kostnaden i Storbritannien rörande trycksår ligger runt 14,9-22,3 biljoner svenska kronor/år (ibid.). Enligt Jönsson och Olsson (1997) uppskattas det i Sverige att en patient som fått ett trycksår kostar cirka 1000 kronor/dygn. Detta motsvarar en kostnad på miljoner kronor (Jönsson & Olsson, 1997). Konsekvenser för patienten Spilsbury et al. (2007) menar att patienter med trycksår upplever konsekvenser och vårdlidande i form av emotionell, fysisk, social och mental påverkan. Trycksåren är besvärande och irriterande för patienten samtidigt som smärta också är kopplat till trycksåret. Vidare menar Spilsbury et al. (2007) att den fysiska effekten av trycksår kan beskrivas på fyra olika sätt. Patienternas komfort och möjlighet att röra sig, samt ligga och sitta på olika sätt blev drabbad av ett trycksår. Trycksår påverkade även hur kapabel patienten var att genomföra dagliga aktiviteter som exempelvis dusch och förflyttning. Vardagliga aktiviteter som exempelvis att gå till affären och handla påverkades mycket för patienter som inte hade möjlighet att använda skor. Det fjärde sättet som den fysiska effekten var beskriven som var infektionsrisken, då detta kunde leda till minskad självständighet eftersom patienten blir mer beroende av vård och behandling. Trycksår i sin helhet är ett stort orosmoment för patienterna som drabbas, och kan vidare leda till 2
6 nedstämdhet (Spilsbury et al., 2007). Gorecki et al. (2009) beskriver att välmående och livskvalitet påverkas hos patienten då ett trycksår uppkommer. Både fysisk och psykisk smärta drabbar patienten (ibid.). Öhrn (2009) menar att trycksår är en vanligt förekommande vårdskada som uppkommer på grund av bristande omvårdnad och leder till lidande hos patienten (Öhrn, 2009). Enligt Katie Erikssons omvårdnadsteori (1994) är vårdlidande ett lidande som uppkommer på grund av brister i sjukvården. Patientsäkerhet I Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) står det att patientsäkerhet handlar om att skydda patienten mot vårdskada och lagen syftar till att främja patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård, samt i jämförlig verksamhet. En vårdskada är en undvikbar kroppslig eller fysisk skada eller sjukdom som kunde förhindrats, om adekvata åtgärder hade vidtagits i tid vid patientens kontakt med hälso- och sjukvård (SFS 2010:659). I lagen finns bestämmelser om anmälan av verksamhet och skyldighet att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete. I patientsäkerhetslagen beskrivs det hur vårdgivare ska arbeta med att förebygga vårdskador och att erbjuda närstående möjlighet att delta i säkerhetsarbetet. Vårdgivaren har dokumentationsskyldighet och ska dokumentera hur säkerhetsarbetet är upplagt. Personal är skyldig att ge en kunskaps- och erfarenhetsbaserad vård (ibid.). Sveriges kommuner och landsting [SKL] (2014) har gjort en patientsäkerhetssatsning där utgångspunkten är att minska antalet undvikbara skador, så kallade vårdskador. I denna patientsäkerhetssatsning finns trycksår med som en indikator. Ett skuldbelagt problem Uppkomsten av trycksår har sedan Florence Nightingales dagar ansetts bero på bristande omvårdnad. Detta har lett till skuldkänslor hos generationer av sjuksköterskor och detta i sin tur har lett till att man inte velat erkänna att man har trycksår på sin arbetsplats (Lindholm, 2003). Enligt Spilsbury et al. (2007) är skuld ett återkommande ord som tas upp hos patienter kopplat till utvecklandet av trycksår. Skuld beskrivs på flera olika sätt och kan vara bundet till patienten själv, exempelvis att patienten skyller på sitt eget tillstånd eller sin egen hälsa. Patienter 3
7 skyller även på sin egen okunnighet och oförmågan att kunna be om hjälp. En del skuld riktas direkt mot vårdpersonalen och beskrivs av patienterna som att vårdpersonalen misslyckats med att lyssna på patienten, prioritera och rapportera. Ett förekommande exempel på det är att patienten bett om hjälp och påtalat smärta ett flertal gånger men att personalen skjutit det åt sidan och inte inspekterat huden förrän senare då ett trycksår redan uppkommit. Spilsbury et al. (2007) menar vidare att det förekommer att patienten anser att det är vårdpersonalen som orsakat ett sår. Exempel på detta kan vara en illasittande spjäla eller att skör hud kommit till skada vid användning av lyftanordning. Bland patienter är en vanlig fundering hur lång tid det får ta innan förebyggande åtgärder sätts in, som till exempel hur lång tid det får ta att få fram trycksårsavlastande kuddar till rullstolar som är specifikt anpassade till patienten. Bristande engagemang och dålig standard hos vårdpersonal är något som ofta tas upp i samband med patienters berättelser om trycksår (ibid.). Trycksårsprevention Trycksårsprevention handlar om att förebygga att ett trycksår uppkommer. Det syftar även till att minska storleken och varaktigheten av tryck mellan en patient och dess stödyta. Manuell ompositionering som exempelvis vändning varannan timme eller att använda tryckavlastande stödytor, exempelvis madrasser och kuddar är insatser vid trycksårsprevention. Trycket kan varieras genom att distribuera patientens vikt över ett större område (Nixon et al., 2006). Alla patienter som tros vara i riskzonen för att utveckla ett trycksår bör bedömas vid ankomst till hälso- och sjukvården och äldreboende samt vid primär bedömning vid hemsjukvård. Tecken på att patienten befinner sig i riskzonen kan vara nedsatt rörlighet, försämrad hudstatus, försämrad näringsstatus eller det specifika sjukdomstillståndet (Lindholm, 2003). Sjuksköterskans roll Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska ska sjuksköterskan främja hälsa och förebygga ohälsa. Observation, dokumentation hanterandet av förändringar i patientens fysiska och psykiska tillstånd är också sjuksköterskans ansvar. Dessutom ska sjuksköterskan med ett lyhört, empatiskt och respektfullt sätt 4
8 kunna kommunicera med patienter och närstående. Sjuksköterskan ska även med gott omdöme och kunskap tillgodose patientens trygghet samt välbefinnande vid behandlingar och undersökningar (Socialstyrelsen, 2005). Spilsbury et al. (2007) beskriver att sjukvårdspersonal, med sjuksköterskan i centrum, har en övergripande roll då det gäller trycksårsprevention, behandlingen och arbetet runt omkring trycksår. Sjuksköterskan har enligt Moore (2004) ett ansvar att göra en systematisk bedömning av riskfaktorer, sätta in planerade insatser och åtgärder, utvärdera och följa upp framgång eller misslyckande samt dokumentera. Ett ansvar finns också hos sjuksköterskan att informera de andra i arbetslaget gällande förebyggande insatser. På så vis sker ett samarbete mellan personalen men sjuksköterskan måste ta det huvudsakliga ansvaret (Moore, 2004). PROBLEMFORMULERING Cirka 95 % av alla trycksår är idag möjliga att förebygga, men ändå är detta ett vanligt förekommande problem i vården. Det är ett problem som leder till stort lidande hos patienten, höga kostnader för alla inblandade och starka känslor hos såväl patient som sjuksköterska (Lindholm, 2003). Det är av intresse att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad i samband med trycksårsprevention, då sjuksköterskan har ett stort ansvar att leda det förebyggande arbetet. SYFTE Syftet med studien var att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad i samband med trycksårsprevention. FRÅGESTÄLLNING Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans omvårdnad i samband med trycksårsprevention? 5
9 METOD Design Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Vid en litteraturöversikt kartläggs hela kunskapsläget för ett valt område. Problemområden från både kvalitativ och kvantitativ utgångspunkt bidrar till ett övergripande och brett resultat (Friberg, 2012). Urval av litteratur Vetenskapliga artiklar söktes via databaserna PubMed och CINAHL. Sökord som användes vid sökningen var: pressure ulcer prevention, nurses, nursing, care, factors. Sökorden användes sedan i olika kombinationer, se tabell 1. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska. Både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades. Exklusionskriterier var att artiklarna inte fick vara äldre än från 2004, då litteraturöversikten skulle baseras på aktuell forskning. De studier som efter kvalitetsgranskning visade sig ha låg kvalitet exkluderades, se tabell 2. Först lästes titlar som kom fram vid sökning och då dessa var relevanta för syftet och frågeställningar lästes abstrakten. Relevanta abstrakt ledde vidare till att 38 hela artiklar lästes. 18 artiklar föll bort då de inte ansågs vara relevanta för litteraturöversiktens syfte. 20 artiklar granskades utifrån granskningsmallar och då föll fem artiklar bort då dessa inte fick tillräckligt hög poäng för att inkluderas. Detta ledde till att 15 artiklar kom att ligga till grund för resultatet i litteraturöversikten, se bilaga 3. 6
10 Tabell 1. Sökning av vetenskapliga artiklar. Databas, Begränsning, Datum för sökning PubMed, Full text available, PubMed, Full text available, PubMed, Full text available, PubMed, Full text available, PubMed, Full text available, PubMed, Full text available, CINAHL Full text (EBSCO) CINAHL Full text (EBSCO) CINAHL Full text (EBSCO) CINAHL Full text (EBSCO) CINAHL Full text (EBSCO) Sökord Pressure ulcer prevention, factors Pressure ulcer prevention, nursing Pressure ulcer prevention, care Pressure ulcer prevention, nurses, care Pressure ulcer prevention Pressure ulcer prevention, nurses Pressure ulcer prevention AND nursing AND care Pressure ulcer prevention AND nursing Pressure ulcer prevention AND nursing AND factors Pressure ulcer prevention AND factors Pressure ulcer prevention AND nurses Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal utvalda artiklar till resultatet Värdering av artiklarnas kvalitet Studiernas kvalitet och trovärdighet granskades med hjälp av Högskolan Dalarnas version av Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2006) och Forsberg och Wengströms 7
11 (2008) granskningsmallar. Mallen för kvantitativa studier innehåller 29 frågor och mallen för kvalitativa studier innehåller 25 frågor. Frågorna handlar bland annat om urval, design, datainsamling och resultat, se bilaga 1 och 2. Frågorna i granskningsmallarna besvarades med ja (ett poäng) eller nej (noll poäng). Studier med medelhög poäng eller hög poäng inkluderades i studien. Studier med låg poäng exkluderades. Poäng för de olika kvalitetsnivåerna i granskningsmallarna ses i tabell 2. Tabell 2. Kvalitetsgranskning. Kvalité Hög Medel Låg Kvalitativ poäng poäng 0 15 poäng Kvantitativ poäng poäng 0 15 poäng Tillvägagångssätt Aktuella sökord valdes ut gemensamt och sedan genomfördes sökningen av artiklar på var sitt håll. Studierna som var relevanta för litteraturöversikten kvalitetsgranskades av båda författarna och sedan jämförde författarna kvalitetspoängen med varandra. Studierna som efter kvalitetsgranskningen inkluderades, lästes och bearbetades av båda författarna på var sitt håll. Författarna jämförde sedan resultaten från respektive studie med varandra för att säkra att författarna hade samma tankegångar. Efter det började uppsatsen skrivas och sammanställas genom att författarna delade upp litteraturöversiktens delar mellan varandra. Ett worddokument skickades mellan författarna för att båda skulle kunna läsa, ändra och lägga till innehåll. Författarna var noga med att stämma av med varandra under arbetets gång och hade daglig kontakt. Analys Studierna som inkluderades lästes igenom ett flertal gånger för att författarna skulle kunna bilda sig en uppfattning om materialet, vilket Friberg (2012) rekommenderar. Överstrykningspennor i olika färger användes för att markera likheter och olikheter som var relevant för litteraturöversiktens syfte och frågeställning. Det mest framträdande innehållet i studierna, som visade sig med hjälp av den färgmarkerade texten, skrevs ned för att författarna skulle få en tydlig 8
12 översikt. Denna text delades sedan in i kategorier med hjälp av nya färger på överstrykningspennorna. Kategorierna användes sedan som rubriker i resultatet, där svaret på litteraturöversiktens frågeställning presenterades. Forskningsetiska aspekter Författarna har behandlat de vetenskapliga artiklarnas innehåll objektivt och sanningsenligt, utan att ändra det givna resultatet i de artiklar som ligger till grund för litteraturöversikten (Kjellström, 2012). RESULTAT Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar som publicerats under tidsperioden Studierna kom från Sverige, Belgien, Nederländerna, Kanada, Brasilien, Irland, Jordanien och Nya Zeeland. Artiklarna var både av kvantitativ och kvalitativ ansats, se bilaga 3. Resultatet redovisas i kategorier och dessa är: kunskap och utbildning, positiv och negativ attityd, användandet av riskbedömningsinstrument, personalbrist, tidsbrist och påverkan inom arbetslaget. Kunskap och utbildning Enligt Athlin, Idvall, Jernfält och Johansson (2009) var kunskap en faktor som var avgörande för att god trycksårsprevention skulle kunna genomföras. För att kunna arbeta med trycksårsprevention krävdes både teoretisk och praktisk kunskap samt att sjuksköterskan hade kunskap om den individuella patienten. Sving, Gunningberg, Högman och Mamhidir (2011) beskrev att sjuksköterskors kunskap bidrog till förmågan att utföra en handling, uppgift eller funktion på ett sätt som var lämpligt för att trycksårsprevention skulle kunna genomföras på ett fullgott sätt (ibid.). Tweed och Tweed (2008) fann en koppling mellan kunskap och hanterandet av trycksårsprevention. De menade att utbildning ökade kunskapen och även motivationen hos sjuksköterskor men att det inte bara handlade om att erhålla kunskapen utan även att använda den i klinisk praxis. Gallant, Morin, St- Germain och Dallaire (2009) och Beeckman, Defloor, Schoonhoven och Vanderwee (2011) fann ett samband mellan utbildning och höga nivåer av kunskap 9
13 hos sjuksköterskor gällande trycksårsprevention. Viktigt var att det fanns möjlighet till utbildning för att sjuksköterskan skulle kunna bibehålla kompetensen samt utvecklas vidare. Det visade sig att sjuksköterskor som medverkat i ytterligare utbildning gällande trycksårsprevention hade mer kunskap än sjuksköterskor som inte hade medverkat i någon vidare utbildning. Tillräcklig kunskap var tvungen att finnas för att bestämma: vilka patienter som var i behov av förebyggande åtgärder, vilka omvårdnadsåtgärder som skulle tillämpas samt hur dessa skulle tillämpas (Gallant et al., 2011; Beeckman et al., 2011). Enligt Källman och Suserud (2008) samt Beeckman et al. (2011) var det en fördel att välja olika typer av utbildningsformer för att sjuksköterskan bäst skulle kunna erhålla ny kunskap. Några exempel på utbildningsformer var: att läsa vetenskapliga studier, delta vid en föreläsning, praktisk träning eller att erhålla kunskap via internet. De påpekade även att det hade betydelse hur ny information presenterades för sjuksköterskan. Slutligen ansåg de att det första utbildningstillfället skulle vara senast ett år efter examen (Källman & Suserud, 2009; Beeckman et al., 2011). Positiv och negativ attityd Enligt både Demarré et al. (2011) och Sving et al. (2011) var attityd kopplat till hur väl en uppgift genomfördes. Ju fördelaktigare en persons attityd var desto troligare var det att uppgiften utfördes på ett bra sätt. Sjuksköterskor som värderade trycksårsprevention högt och hade en positiv attityd var mer aktiva och engagerade i sitt arbete. Sjuksköterskor med positiv attityd arbetade med tanken att trycksårsprevention var viktigt och att det bör utföras på bästa sätt (Demarré et al., 2011; Sving et al., 2011). Enligt Athlin et al. (2009) betraktades trycksårsprevention ofta ha en låg status bland sjuksköterskor och det kan ha att göra med att förekomsten av trycksår ofta är kopplat till skam och skuld. Det förekom att sjuksköterskor var mindre intresserade av trycksårsprevention och därför hade en negativ attityd till detta. Det ledde till att sjuksköterskan inte tog sitt fulla ansvar, utan delegerade vidare detta till undersköterskan som fick sköta arbetet själv utan stöd, medan sjuksköterskan prioriterade andra arbetsuppgifter. En negativ attityd hade inverkan på sjuksköterskans prestationer och gav därför en sämre vård (ibid.). 10
14 Något som Samuriwo (2010b) kunde se i sin studie var att sjuksköterskor som nyligen blivit utbildade hade lärt sig att trycksårsprevention var mycket betydelsefullt men att de inte till fullo förstått vikten av det när de nått arbetslivet. Sjuksköterskorna gjorde endast vad de blev tillsagda utan att förstå innebörden av det. Vilket ledde till att sjuksköterskorna slutligen lade ett lägre värde på trycksårsprevention än de gjorde på andra arbetsuppgifter. Vidare såg Samuriwo (2010b) att värderingar och attityder förändrades när sjuksköterskan såg det värsta trycksåret denne någonsin hade sett. På så vis fick sjuksköterskan se hur patienten påverkades och vilken effekt ett trycksår, av svår grad, hade på patienten. De fick även se hur betydelsefull den vård sjuksköterskorna gav var för patienten och resultatet (ibid.). Användandet av riskbedömningsinstrument En viktig faktor som påverkade omvårdnaden vid trycksårsprevention var genomförandet av riskbedömning på patienten. Detta genomfördes när patienten kom i kontakt med vården samt när patientens tillstånd förändrades. Meningen med användandet av riskbedömningsinstrument var att sjuksköterskan skulle få en överskådlig bild över patientens behov av trycksårsprevention. I Sverige fanns en modifierad version av Nortonskalan tillsammans med lokala och nationella riktlinjer för bedömning, men de användes inte frekvent av sjuksköterskor i klinisk praxis (Källman & Suserud, 2008). Miyazaki, Larcher Caliri och Santos (2010) beskrev att riskbedömningsinstrument som exempelvis Braden skalan, hjälpte till att identifiera patienter i riskzonen. Den hjälpte vidare sjuksköterskan att fatta relevanta beslut och planera inför insättandet av trycksårsförebyggande omvårdnadsåtgärder. Sving et al. (2011) kom i sin studie fram till att riskbedömningsinstrument inte användes på rätt sätt i vården då sjuksköterskor uppgav att kliniska bedömningar var det bättre alternativet och att det skedde automatiskt. Detta kunde leda till att omvårdnadsåtgärder inte sattes in på rätt sätt eller vid rätt tillfälle då patienterna bedömdes olika av olika sjuksköterskor (ibid.). Demarré et al. (2011) föreslog att det, för att öka tillämpningen av riskbedömningsinstrument vid trycksårsprevention, kunde vara av värde att se över riktlinjer för hur riskbedömningsinstrumenten skulle användas av sjuksköterskor (ibid.). 11
15 Personalbrist Hulsenboom, Bours och Halfens (2007) samt Athlin et al. (2009) påvisade att en faktor som i stor mån påverkade omvårdnaden vid trycksårsprevention var förekomsten av personalbrist på arbetsplatsen. Detta var ett problem speciellt under kvällar och helger, båda inom den kommunala vården och på sjukhus. Personalbrist bidrog exempelvis till att sjuksköterskan inte fick chansen att ta sig an ny kunskap och utbildningsmöjligheter för att upprätthålla sin kompetens då det gällde trycksårsprevention. (Hulsenboom et al., 2007; Athlin et al., 2009). Athlin et al. (2009) beskrev att kunskap och resurser fanns för att arbeta på ett bra sätt gällande trycksårsprevention men att personalbristen ledde till att kunskaperna inte användes i klinisk praxis. De beskrev även att personalbristen kunde leda till att för många olika sjuksköterskor blev involverade i vården av patienten. Det på grund av att vikarier sattes in (ibid.). Personalbristen bidrog även till att sjuksköterskan kom att ansvara för ett för stort antal patienter per arbetspass, vilket ledde till att de oftare var tvungna att delegera hela ansvaret för trycksårspreventionen till undersköterskorna. Qaddumi och Khawaldeh (2014) samt Tubaishat, Aljezawi och Al Qadire (2013) menade att trycksårsprevention krävde ansträngning och samarbete för att uppnå en god omvårdnad. Personalbristen kunde leda till att sjuksköterskor jobbade över eller var underbemannade och på så vis fick ett för stort antal arbetsuppgifter. Omvårdnadsåtgärder som exempelvis repositionering var svårt att utföra på egen hand och sjuksköterskan ville vid dessa tillfällen noggrant kontrollera hudkostymen. Om personalbristen fortsatte fanns farhågor att trycksårsprevention skulle bli ännu mer bortprioriterat (Qaddumi & Khawaldeh, 2014; Tubaishat et al., 2013). Tidsbrist I en studie av Qaddumi och Khawaldeh (2014) samt en studie av Athlin et al. (2009) såg man att tidsbrist var en faktor som sjuksköterskor ansåg vara ett hinder för genomförandet av trycksårsprevention. Trots att sjuksköterskorna var väl medvetna om betydelsen av riskbedömningsinstrument och material för omvårdnadsdokumentation samt hade tillgång till detta, kunde detta inte alltid 12
16 genomföras på grund av tidsbrist. (Qaddumi et al., 2014; Athlin et al., 2009). I studien av Hulsenboom et al. (2007) påpekades tidsbrist vara en faktor som påverkade att sjuksköterskan inte hade tid att utföra alla steg i trycksårspreventionen, men även att den hindrade sjuksköterskan från att medverka vid utbildningstillfällen (ibid.). Samuriwo (2010a) höll med om detta och beskrev vidare hur bland annat hanterandet och administrerandet av läkemedel samt ronden med läkaren tog upp mycket tid och bidrog till att mindre tid blev över till att arbeta med trycksårsprevention. Det förekom att sjuksköterskan inte alltid hann träffa patienten under ett arbetspass (ibid.). Påverkan inom arbetslaget Enligt Buss, Halfens, Abu-Saad och Kok (2004) fäste sjuksköterskor stort värde vid sina kollegors kunskaper och värderingar. För att genomföra god trycksårsprevention krävdes engagemang i arbetslaget så att rutiner och riktlinjer följdes. Sving et al. (2011) kom i sin studie fram till att sjuksköterskor kunde känna sig hindrade av andra sjuksköterskor i arbetslaget som värderade trycksårsprevention negativt och att detta ledde till en ond spiral. Med det menade Sving et al. (2011) att om en sjuksköterska kände sig hindrad ledde detta till att nästa sjuksköterska också kände sig hindrad och så vidare. I en studie av Moore och Price (2004) lyftes påverkan av grupptryck och sociala normer fram som påverkande faktorer gällande hur väl individen genomförde trycksårsprevention. De såg ett värde i att vara medveten om att exempelvis värderingar ofta påverkade de i sin sin omgivning (Moore & Price, 2004). Qaddumi och Khawaldeh (2014) kom i sin studie fram till att istället för att följa riktlinjer för att uppnå god trycksårsprevention förlitade sig sjuksköterskan på tradition och utlåtanden från kollegor (ibid.). Tubaishat et al. (2013) påstod att om sjuksköterskor kunde föra vidare en positiv attityd till sina kollegor uppkom stora möjligheter att tillsammans med kunskap utföra fullgod prevention och implementera god omvårdnad och omhändertagande vid trycksårsprevention (ibid.). 13
17 DISKUSSION Sammanfattning av resultat Syftet med litteraturöversikten var att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad i samband med trycksårsprevention. Resultatet sammanställdes med hjälp av åtta kategorier. Dessa är: kunskap och utbildning, positiva och negativa attityder, användandet av riskbedömningsinstrument, personalbrist, tidsbrist och påverkan inom arbetslaget. För att trycksårsprevention ska kunna genomföras krävs både teoretisk och praktisk kunskap hos sjuksköterskan samt utbildning för att upprätthålla kompetensen och implementera ny kunskap (Athlin et al., 2009; Gallant et al., 2009; Sving et al., 2011). Ju fördelaktigare en persons attityd är desto troligare är det att uppgiften utförs på ett bra sätt, därför ses attityd som en viktig faktor för omvårdnaden vid trycksårsprevention (Demarré et al., 2011). Riskbedömning är en viktig faktor och riskbedömningsmaterial är ett stort hjälpmedel för att bedöma patienter i riskzonen och välja relevanta omvårdnadsåtgärder (Källman et al., 2008; Miyazaki et al., 2010). Två andra faktorer visade sig vara personalbrist och tidsbrist då detta påverkade förutsättningarna för när tid och resurser fanns att arbeta med trycksårsprevention (Hulsenboom et al., 2007; Athlin et al., 2009; Qaddumi et al., 2014; Samuriwo, 2010a). Sjuksköterskor fäste stor vikt vid kollegors kunskap och värderingar och att omvårdnaden i sin tur påverkades av detta. Det är därför viktigt att arbeta för en positiv attityd till trycksårsprevention samt positiv påverkan på varandra i arbetslaget (Buss et al., 2004; Tubaishat et al., 2013; Sving et al., 2011). Resultatdiskussion De åtta faktorer som påverkade sjuksköterskans omvårdnad vid trycksårsprevention var återkommande i studierna som användes i resultatet. Kunskap, utbildning, positiv attityd, negativ attityd, användandet av riskbedömningsinstrument, personalbrist, tidsbrist samt påverkan i arbetslaget tycktes alla kunna kopplas ihop med främst en sak: patientsäkerhet (Athlin et al., 2009). Trycksår är en vårdskada och därför en skada som hade kunnat undvikas 14
18 om åtgärder satts in i tid vid kontakt med hälso- och sjukvården (SFS 2010:659). Det är därför av stor betydelse att exempelvis riskbedömningsinstrument finns och att sjuksköterskorna har kunskap att använda dem samt att de använder dem, för att omvårdnadsåtgärder ska kunna sättas in i tid och därmed öka patientsäkerheten (Källman & Suserud, 2008; Miyazaki et al., 2010; Sving et al., 2011; Demarré et al., 2011). Ett annat exempel är att kunskap måste finnas hos sjuksköterskorna gällande trycksår och trycksårsprevention för att trycksår ska kunna förhindras och vårdskada undvikas. För att erhålla denna kunskap måste sjuksköterskan erbjudas möjligheter eller material för vidare utbildning (Athlin et al., 2009; Sving et al., 2011; Tweed & Tweed, 2008; Gallant et al., 2009; Beeckman et al., 2011). Positiva och negativa attityder samt påverkan i arbetslaget var betydelsefullt för hur väl trycksårsprevention utförs. Enligt Demarré et al. (2011) var attityd kopplat till hur väl en uppgift genomfördes. Det vill säga att ju fördelaktigare en persons attityd var, desto troligare var det att uppgiften genomfördes på ett bra sätt. Buss et al. (2004), Sving et al. (2011) samt Tubaishat et al. (2013) menade att sjuksköterskor fäste stort värde vid sina kollegors kunskaper och värderingar. Sjuksköterskan kunde även känna sig hindrade av andra sjuksköterskor i arbetslaget, då de andra hade en negativ attityd gällande trycksårsprevention. Om sjuksköterskan kunde föra vidare en positiv attityd till sina kollegor uppkom stora möjligheter att utföra fullgod prevention och implementera god omvårdnad och omhändertagande vid trycksårsprevention (Buss et al., 2004; Sving et al., 2011; Tubaishat et al., 2013). Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska skall sjuksköterskan främja hälsa och förebygga ohälsa. Bland sjuksköterskans ansvarsområden finns också observation, dokumentation och hanterandet av förändringar i patientens fysiska och psykiska tillstånd. Att tillgodose patientens trygghet samt välbefinnande är en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter (Socialstyrelsen, 2005). Författarna konstaterar att det inte någonstans i denna kompetensbeskrivning står att patientens vård skulle kunna komma att påverkas av sjuksköterskans egna attityder och åsikter, men att det ändå är så det ser ut gällande trycksårsprevention inom vården idag. 15
19 Personalbrist och tidsbrist förekommer på vårdenheter idag och bidrar till att sjuksköterskorna är underbemmande samt att de har ett för stort antal patienter per arbetspass. Detta leder även till att arbetsuppgifterna blev för många. Även om sjuksköterskan hade ambitioner att utföra en god omvårdnad vid trycksårsprevention fanns inte tid eller tillräckligt med personal och då prioriterades det ofta bort (Hulsenboom et al., 2007; Athlin et al., 2009; Qaddumi & Khawaldeh, 2014; Tubaishat et al., 2013). Detta kan kopplas ihop med att uppkomsten av trycksår ända sedan Florence Nightingales dagar har ansetts bero på bristande omvårdnad och därför lett till skuldkänslor hos sjuksköterskor i generationer (Lindholm, 2003). Ett flertal studier kom fram till att vissa faktorer påverkade sjuksköterskans omvårdnad vid trycksårsprevention negativt. Sjuksköterskan hade ibland en negativ attityd till trycksårsprevention och värderade det lågt samtidigt som riskbedömningsinstrument inte användes frekvent i klinisk praxis. Personalbrist och tidsbrist ledde till att sjuksköterskorna inte hade möjlighet att delta vid utbildningar samt att de inte hann med alla arbetsuppgifter. Sjuksköterskan kunde även känna sig hindrad av andra sjuksköterskor i arbetslaget som inte hade samma ambitioner att utföra trycksårsprevention (Athlin et al., 2009; Källman & Suserud, 2008; Sving et al., 2011; Hulsenboom et al., 2007). Vikten av att se över faktorerna som framgår i resultatet styrks av Öhrn (2009) som påpekar att trycksår är en vanligt förekommande vårdskada som uppkommer på grund av bristande omvårdnad och leder till lidande hos patienten. Det kan även styrkas ytterligare med hjälp av Katie Erikssons omvårdnadsteori (1994) där det framgår att vårdlidande är ett lidande som uppkommer på grund av brister i sjukvården (ibid.). Metoddiskussion Då författarna strävade efter att litteraturöversikten skulle baseras på aktuell forskning, gjordes en begränsning att samtliga vetenskapliga artiklar som användes i litteraturöversiktens resultat inte fick vara äldre än tio år ( ). Denna begränsning ansågs lämplig för att aktuell forskning som kunde sättas i relation till dagens sjuksköterskor och omvårdnad vid trycksårsprevention skulle användas. 16
20 Begränsningen ökade resultatets reliabilitet och trovärdighet (Forsberg & Wengström, 2013; Friberg, 2012). Syfte och frågeställning kan diskuteras. I litteraturöversikten studeras faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad vid trycksårsprevention överlag. Detta inkluderar alla typer av vårdenheter, både sjukhusvård och kommunal vård, där trycksår kan förekomma. Om syfte och frågeställning inriktats på någon specifik vårdenhet kanske resultatet hade blivit annorlunda och mer specifikt inriktat. Det eftersom trycksår kan vara mer vanligt på vissa enheter i vården och olika metoder och riktlinjer för trycksårsprevention kan användas på olika arbetsplatser (Friberg, 2012). Vid artikelsökning återkom flertalet artiklar trots olika kombinationer av de valda sökorden. Detta kan indikera att sökorden som användes var relevanta i relation till litteraturöversiktens syfte (Friberg, 2012). Att endast söka efter studier som var tillgängliga i free full text kan ha påverkat litteraturstudiens resultat eftersom begränsningen ledde till ett mindre antal funna studier. Fler faktorer hade kunnat dykt upp samt att fler studier hade kunnat styrkt de faktorer som tas upp i litteraturöversikten (Östlundh, 2012). De 15 studier som resultatet baseras på styrker dock de faktorer som tas upp i litteraturöversikten då samma faktorer är återkommande i studierna. Därför ses detta som en styrka då det kan antas att det är dessa faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad vid trycksårsprevention överlag. Slutsats Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad i samband med trycksårsprevention. Av resultatet framgår att kunskap och utbildning, positiv och negativ attityd, användandet av riskbedömningsinstrument, personalbrist, tidsbrist och påverkan inom arbetslaget är faktorer som påverkar. Författarna drar slutsatsen att för att sjuksköterskan skall kunna genomföra en fullgod trycksårsprevention krävs tillräcklig kunskap och 17
21 regelbunden utbildning. Så väl individen som arbetslaget ska ha en positiv attityd och positiv påverkan på varandra. Tillhandahållande och användande av riskbedömningsinstrument samt tillräckligt med personal och tid krävs också. Resultatet kan användas som ett hjälpmedel för att visa vilka faktorer varje arbetsplats, där risk för trycksår föreligger, borde se över. Om detta används i praktiken kan dessa arbetsplatser ändra och förbättra arbetssituationen samt arbetssättet. Detta skulle vidare leda till att sjuksköterskan skulle kunna utföra fullgod omvårdnad vid trycksårsprevention och trycksåren skulle därmed i det långa loppet minska. Förslag till vidare forskning Vid artikelsökningen kunde författarna se att antalet kvantitativa artiklar dominerade över antalet kvalitativa artiklar, vilket inte är fel, men eftersom ämnet i fråga kan forskas både utifrån en kvantitativ och kvalitativ ansats, så anser författarna att det fanns för lite kvalitativa studier. Ett förslag till vidare forskning är att öka antalet kvalitativa studier för att bättre fånga in sjuksköterskornas emotioner och attityder mot trycksårsprevention. I litteraturöversiktens resultat visar det sig att sjuksköterskor upplever att dem inte fått tillräckligt med utbildning om trycksårsprevention. Därför föreslår författarna att forskning gällande hur ofta sjuksköterskor utbildar sig och hur ofta dem skulle vilja utbilda sig inom området trycksårsprevention vore relevant. 18
22 REFERENSLISTA Agrawal, K. & Chauhan, N. (2012). Pressure ulcers: Back to the basics. Indian J Plast Surg, 2012 May; 45 (2): doi: / Athlin, E., Idvall, E., Jernfä lt, M. & Johansson, I. (2009). Factors of importance to the development of pressure ulcers in the care trajectory: perceptions of hospital and community care nurses. Journal of Clinical Nursing, 19, doi: /j x Beeckman, D., Defloor, T., Schoonhoven, L. & Vanderwee, K. (2011). Knowledge and Attitudes of Nurses on Pressure Ulcer Prevention: A Cross-Sectional Multicenter Study in Belgian Hospitals. Worldviews on Evidence-Based Nursing (2011). doi: /j x Buss, C I., Halfens, JG R., Abu-Saad, H, H. & Kok, G. (2004). Pressure ulcer prevention in nursing homes: views and beliefs of enrolled nurses and other health care workers. Journal of Clinical Nursing, 13, Demarré, L., Vanderwee, K., Defloor, T., Verhaeghe, S., Schoonhoven, L. & Beeckman, D. (2011). Pressure ulcers: knowledge and attitude of nurses and nursing assistants in Belgian nursing homes. Journal of Clinical Nursing. doi: /j x Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Arlöv: Liber. European Pressure Ulcer Advisory Panel & National Pressure Ulcer Advisory Panel. (2009). Trycksårsprevention: kortversion av rikslinjer. [Broschyr]. Washington DC: National Pressure Ulcer Advisory Panel. Hämtad 9 januari 2014, från EPUAP 19
23 Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (2., [uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & Kultur. Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Gallant, C., Morin, D., St-Germain, D. & Dallaire, D. (2010). Prevention and treatment of pressure ulcers in a university hospital centre: A correlational study examining nurses knowledge and best practice. International Journal of Nursing Practice 2010; 16: doi: /j x x Gorecki C; Brown JM; Nelson EA; Briggs M; Schoonhoven L; Dealey C; Defloor T; Nixon J. (2009). Impact of pressure ulcers on quality of life in older patients: a systematic review. Journal of the American Geriatrics Society, 2009 Jul; 57 (7): Hulsenboom, A M., Bours, JJW G. & Halfens, JG R. (2007). Knowledge of pressure ulcer prevention: a cross-sectional and comparative study among nurses. BMC Nursing 2007, 6:2 doi: / Jönsson, L. & Olsson, A. (1997). Decubitusprevention i teori och praktik- en undersökning strukturerad med hjälp av VIPS-modellen. Vård i Norden, 4 (17), Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s ). Lund: Studentlitteratur. Källman, U. & Suserud, B-O. (2008). Knowledge, attitudes and practice among nursing staff concerning pressure ulcer prevention and treatment - a survey in a Swedish healthcare setting. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 2009; 23; doi: /j x 20
24 Lindholm, C. (2003). Sår. (s ). (2., [helt omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Moore, Z. (2004). Pressure ulcer prevention: nurses' knowledge, attitudes and behaviour. J Wound Care Sep; 13(8): Moore, Z. & Price, P. (2004). Nurses attitudes, behaviors and perceived barriers towards pressure ulcer prevention. Journal of Clinical Nursing, 13, Nixon, J., Nelson, EA., Cranny, G., Iglesias, CP., Hawkins, K., Cullum, NA., Phillips, A., Spilsbury, K., Torgerson, DJ. & Mason, S. (2006). Pressure relieving support surfaces: a randomised evaluation. Health Technology Assessment 2006; Vol. 10: No. 22. doi: /hta Qaddumi, J. & Khawaldeh, A. (2014). Pressure ulcer prevention knowledge among Jordanian nurses: a cross- sectional study. BMC Nursing 2014, 13:6. Samuriwo, R. (2010a). The impact of nurses values on the prevention of pressure ulcers. Brittish Journal of Nursing, 2010, Vol 19, No 15. Samuriwo, R. (2010b). Effects of education and experience on nurses' value of ulcer prevention. Brittish Journal of Nursing, 2010, Vol 19, No 20. Miyazaki, MY., Larcher Caliri, MH. & Santos, CB. (2010). Knowledge on pressure ulcer prevention among nursing professionals. Rev. Latino-Am. Enfermagem vol.18 no.6 Ribeirâo Preto Nov./Dec doi: / SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen. Hämtad 8.april, 2014, från Riksdagen. Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag _sfs /?bet=2010:659 21
25 Sibbald, G. R., Goodman, L., Norton, L., Krasner D.L & Ayello., E.A. (2012). Prevention and Treatment of Pressure Ulcers. Skin therapy letter, Sep: 17, (8). Spilsbury, K., Nelson, A., Cullum, N., Iglesias, C., Nixon, J. & Mason, S. (2007). Pressure ulcers and their treatment and effects on quality of life: hospital inpatient perspectives. J Adv Nurs Mar; 57(5): Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 4 mars 2014, från 1_ pdf Sveriges Kommuner och Landsting (2014). Patientsäkerhetssatsning, överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om förbättrad patientsäkerhet. Hämtat 20 april 2014 från 2f3d622a31cb&OwnerType=0&PropertyName=EmbeddedImg_0efabfb1-99b3-4f87-887d-317bff6e3533&FileName=Patientsäkerhetssatsning överenskommelse.pdf&attachment=false Sving, E., Gunningberg, L., Högman, M. & Mamhidir, A-G. (2011). Registered nurses attention to and perceptions of pressure ulcer prevention in hospital settings. Journal of Clinical Nursing, 21, , doi: /j x Tubaishat, A., Aljezawi, M. & Al Qadire, M. (2013). Nurses' attitudes and perceived barriers to pressure ulcer prevention in Jordan. Journal of wound care, Vol 22, No 9, September Tweed, C. & Tweed, M. (2008). Intensive Care Nurses' Knowledge of Pressure Ulcers: Development of an Assessment Tool and Effect of an Educational Program. American Journal of Critical Care, July 2008, Volume 17, No
26 Wiklund Gustin, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur. Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Öhrn, A. (2009). Patientsäkerhet. Ingår i Ehrenberg, A., Wallin, L. & Edberg, A. (red.) (2009). Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Östlundh, L. (2012). Informationssökning. Ingår i Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. 23
27 Bilaga 1 Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier Fråga Ja Nej 1. Motsvarar titeln studiens innehåll? 2. Återger abstraktet studiens innehåll? 3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? 4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? 5. Är studiens syfte tydligt formulerat? 6. Är frågeställningarna tydligt formulerade? 7. Är designen relevant utifrån syftet? 8. Finns inklusionskriterier beskrivna? 9. Är inklusionskriterierna relevanta? 10. Finns exklusionkriterier beskrivna? 11. Är exklusionskriterierna relevanta? 12. Är urvalsmetoden beskriven? 13. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 14. Finns populationen beskriven? 15. Är populationen representativ för studiens syfte? 16. Anges bortfallets storlek? 17. Kan bortfallet accepteras? 18. Anges var studien genomfördes? 19. Anges när studien genomfördes? 20. Anges hur datainsamlingen genomfördes? 21. Anges vilka mätmetoder som användes? 22. Beskrivs studiens huvudresultat? 23. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats? 24. Besvaras studiens frågeställningar? 25. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet? 26. Diskuterar författarna studiens interna validitet?? 27. Diskuterar författarna studiens externa validitet? 28. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 29. Diskuterar författarna studiens kliniska värde? Summa Maxpoäng: 29 Erhållen poäng: Kvalitet: låg medel hög Mallen är en modifierad version av Willman, A.., Stoltz B. & Bahtsevani, C. (2006) och Forsberg, C. & Wengström Y. (2008) 24
28 Bilaga 2 Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier Fråga Ja Nej 1 Motsvarar titeln studiens innehåll? 2 Återger abstraktet studiens innehåll? 3 Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? 4 Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? 5 Är studiens syfte tydligt formulerat? 6 Är den kvalitativa metoden beksriven? 7 Är designen relevant utifrån syftet? 8 Finns inklusionskriterier beskrivna? 9 Är inklusionskriterierna relevanta? 10 Finns exklusionkriterier beskrivna? 11 Är exklusionskriterierna relevanta? 12 Är urvalsmetoden beskriven? 13 Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 14 Är undersökningsgruppen beskriven avseende bakgrundsvariabler? 15 Anges var studien genomfördes? 16 Anges när studien genomfördes? 17 Anges vald datainsamlingsmetod? 18 Är data systematiskt insamlade? 19 Presenteras hur data analyserats? 20 Är resultaten trovärdigt beskrivna? 21 Besvaras studiens syfte? 22 Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet? 23 Diskuterar författarna studiens trovärdighet? 24 Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 25 Diskuterar författarna studiens kliniska värde? Summa Maxpoäng: 25 Erhållen poäng: Kvalitet: låg medel hög Mallen är en modifierad version av Willman, A.., Stoltz B. & Bahtsevani, C. (2006) och Forsberg, C. & Wengström Y. (2008) 25
29 Bilaga 3. Tabell 3. Sammanställning av artiklar som ligger till grund för resultatet. Författare, år, land Athlin, Idvall, Jernfält & Johansson, 2009, Sverige Beeckman, Defloor, Schoonhoven & Vanderwee, 2011, Belgien Buss, Halfens, Abu-Saad & Kok, 2004, Nederländerna Demarré, Vanderwee, Defloor, Verhaeghe, Schoonhoven & Beekckman, 2011, Belgien Gallant, Morin, St- Germain & Dallaire, 2010, Kanada Titel Syfte Design Deltagare Kvalitetsg rad Factors of importance to the Att beskriva bidragande faktorer för Kvalitativ. 15 sjuksköterskor från landstinget och 21/25 development of pressure ulcers progression eller regression av trycksår 15 sjuksköterskor från kommunen var Hög. in the care trajectory: i vården och hur det förstås av intervjuad. perceptions of hospital and sjuksköterskor som arbetar på sjukhus community care nurses. eller öppenvård. Knowledge and Attitudes of Nurses on Pressure Ulcer Prevention: A Cross-Sectional Multicenter Study in Belgian Hospitals. Pressure ulcer prevention in nursing homes: views and beliefs of enrolled nurses and other health care workers. Pressure ulcers: knowledge and attitude of nurses and nursing assistants in Belgian nursing homes. Prevention and treatment of pressure ulcers in a university hospital centre: A correlational study examining nurses knowledge and best practice. Att studera kunskap och attityder hos sjuksköterskor om trycksårsprevention i belgiska sjukhus och att undersöka sambandet mellan kunskap, attityder, och lämplig trycksårsprevention. Att belysa sjuksköterskors attityder och övertygelser om trycksårsprevention i holländska vårdhem. Att få insikt i den kunskap och attityder hos sjuksköterskor, samt studera korrelationen mellan kunskap, attityder och samarbete för att förebygga trycksår hos patienter som har trycksårs risk. Att undersöka om relationer fanns mellan kunskapsnivån, sjuksköterskors egenskaper och den förebyggande vård dem ger till patienter med trycksårsrisk. Kvantitativ. Kvalitativ. Slumpmässigt urval av sjuksköterskor från 14 belgiska sjukhus. Totalt 553 deltagare. Sjuksköterskor från 5 holländska vårdhem var intervjuade. 22/29 Medel. 20/25 Hög. Kvantitativ. 9 vårdhem i Belgien. 22/29 Medel. Kvantitativ. Slumpmässigt urval sjuksköterskor från 22 vård enheter besvarade frågeformuläret. 22/29 Medel. 26
Checklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merExamensarbete Filosofie kandidatexamen
Examensarbete Filosofie kandidatexamen Sjuksköterskors attityder och upplevda möjligheter samt hinder till ivt omvårdnadsarbete En litteraturöversikt Nurses` attitudes and perceived opportunities and barriers
Läs merTema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merPressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr
Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Behandling av ett litet trycksår 5 månader - behandling diabetessår 2 månader
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs merTrycksår: Sjuksköterskans kunskap, attityd och det praktiska utförandet
Emelie Cosmo och Mari Enqvist Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Vetenskaplig metod och examensarbete, 22 hp, V51, HT2012 Grundnivå Handledare: Åsa Kneck Examinator: Lars
Läs merRegion Norrbotten Trycksår PPM 2017
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (12 Region Norrbotten Trycksår PPM 2017 Sida 2 (12) Innehållsförteckning Sammanfattande resultat... 3 Bakgrund... 5 Metod... 5 Resultat... 6 Demografiska data... 6 Ålder...
Läs merLitteraturstudie i kursen Diabetesvård I
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Anvisning, tips och exempel Författare: Lärare: Examinator: Diabetesvård 1 15hp 1 Anvisningar
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merApril Bedömnings kriterier
Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna
Läs merExamensarbete på grundnivå
Examensarbete på grundnivå Independent degree project first cycle Omvårdnad C 15hp Nursing Sciencess C15 credits Sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår -En litterarutöversikt Johanna Alm Selamawit
Läs merOmvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp Nursing Science Ba (A), Health and Ill Health I 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merFactors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.
Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln
Läs merSvensk sjuksköterskeförening om
FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Läs merPPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka
PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka 40 2013 1 Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och
Läs merMedicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp Medical Science Ma, Emergency medicine, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merKunskaper och attityder i förhållande till trycksår
Kunskaper och attityder i förhållande till trycksår FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Monica Eriksson Caroline Lindengren Gustaf Löfgren Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Examensarbete i omvårdnad HT 2011
Läs merLitteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella
Läs merTrycksår. Resultatrapport från punktprevalensmätningar Region Norrbotten våren 2018
Trycksår Resultatrapport från punktprevalensmätningar Region Norrbotten våren 2018 1 Bakgrund Trycksår är en vårdskada som orsakar ett stort lidande för den som drabbas. Det innebär också betydande kostnader
Läs merJournal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård
Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal
Läs merTRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?
TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat
Läs merVÅRDRELATERADE FAKTORER SOM PÅVERKAR TRYCKSÅRSPREVENTIONEN
VÅRDRELATERADE FAKTORER SOM PÅVERKAR TRYCKSÅRSPREVENTIONEN En litteraturöversikt HEALTH-CARE ASSOCIATED FACTORS AFFECTING PRESSURE ULCER PREVENTION A literature review Examensarbete inom huvudområdet omvårdnad
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merKursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merInformatik. Kvalitetsarbete
Informatik Informations- och kommunikationsteknologi spelar idag en allt mer genomgripande roll i hälso- och sjukvården. Informatik är det vetenskapliga studiet av information och hur man presenterar och
Läs merKommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.
Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera
Läs merArtikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Läs merFAKTORER SOM PÅVERKAR OMVÅRDNAD VID
FAKTORER SOM PÅVERKAR OMVÅRDNAD VID TRYCKSÅR - UR SJUKSKÖTERSKANS PERSPEKTIV BJÖRN LÖJDSTRÖM ISABELLE ARNSTEN Akademin för hälsa, vård och välfärd Vårdvetenskap Grundnivå 15 hp Sjuksköterskeprogrammet
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs merPSYKIATRI. Ämnets syfte
PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merPatientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Läs merPPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011
PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011 Inledning I den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet ingår att bekämpa förekomsten av trycksår. Landstinget
Läs merBilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Läs merPATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET
PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2016-07-01 POLICY Uttrycker
Läs merMetoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Läs merMultidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående
Läs merInformation om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST
Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor
Läs merInformation om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST
Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor
Läs merBilaga 3: Kvalitativ granskningsmall
Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod Modifierad version av Willman, Stoltz & Bahtsevani (2011) Beskrivning av studien Tydlig avgränsning/problemformulering?
Läs merTrycksår - handlingsplan
Nationella satsningen för ökad patientsäkerhet, indikator 4, 2013 Handlingsplan med mål och förbättringsarbete för att minska andelen trycksår inom Norrbottens läns landsting (NLL). Handlingsplan: NLL;s
Läs merKursplan. Röda korsets högskola Dnr 119/2014 Teknikringen 1 2014-12-18 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.
Sida 1 av 5 Kursplan Röda korsets högskola Dnr 119/2014 Teknikringen 1 2014-12-18 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Basal omvårdnad med inriktning mot den äldre
Läs merAKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap
AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap Sjuksköterskans roll i förebyggande åtgärder för att förhindra trycksår - En beskrivande litteraturstudie Författare David Foconi
Läs merLitteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp
Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift
Läs merPunktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016
1(9) Punktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016 Patientsäkerhetsrådet Rapporten sammanställd av Eva Sjölund 2(9) Bakgrund Trycksår är ett vårdproblem som orsakar
Läs merKunskaper om och attityder till prevention av trycksår hos distriktssköterskor och sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård
AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap Kunskaper om och attityder till prevention av trycksår hos distriktssköterskor och sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård
Läs merSomatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12
Läs merRiktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merSammanfattning. Sjuksköterskans attityd till trycksår Nurses attitudes towards pressure ulcers
Sjuksköterskans attityd till trycksår Nurses attitudes towards pressure ulcers Yasmin Eggenhuizen & Sebastian Tigerschiöld Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin Omvårdnadsvetenskap
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merOmvårdnad GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning III - Öppna vårdformer och psykiatrisk vård, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning III - Öppna vårdformer och psykiatrisk vård, 15 hp Nursing Science BA (B), Primary Health Care III - Psychiatric Nursing Practice, 15
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
Läs merOmvårdnad GR (B), Hälsa och ohälsa III, 7,5 hp
1 (6) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Hälsa och ohälsa III, 7,5 hp Nursing Science Ba (B), Health and Ill-health III Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn)
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs mer- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision
Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR
Läs merIntroduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin
Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot
Läs merDokumentnivå Anvisning
Avvikelsehantering i Region Sörmland Region Sörmland har ett övergripande ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitet- och patientsäkerhetsarbete, som en integrerad del i ledningssystemet. I Region
Läs merDags för uppsats : vägledning för litteraturbaserade examensarbeten PDF ladda ner
Dags för uppsats : vägledning för litteraturbaserade examensarbeten PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare:. litteratur och andra texter. I boken behandlas litteraturbaserade examensarbeten,
Läs merBedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet
Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av
Läs merProvmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merOmvårdnad GR (A), Hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar, 15 hp
1 (6) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar, 15 hp Nursing Science BA (A) Nursing, health, environment and nursing actions 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merBedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G
Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Studentens namn: Studentens personnr: Utbildningsplats: Handledares namn: Kursansvariga: Joanne Wills: joanne.wills@his.se
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) Programkod VASPV Programbeskrivning Utbildningen syftar till att
Läs merPedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska
Läs merUtformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser
Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merHinder för tillämpning av trycksårsförebyggande åtgärder
Hinder för tillämpning av trycksårsförebyggande åtgärder En litteraturstudie Författare: Hanna Ek & Milana Israpilova Handledare: Lina Magnusson Kandidatuppsats Hösten 2015 Lunds universitet Medicinska
Läs merTermin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination
Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder
Läs merAllvarliga vårdskador vid omvårdnad på särskilda boenden
Allvarliga vårdskador vid omvårdnad på särskilda boenden Åsa Andersson leg sjuksköterska, med lic, strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening Görel Hansebo Ania Willman Per-Olof Sandman Catharina
Läs merInstruktioner. Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår)
2018-01-01 1 (8) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår) Vecka 10, 2018 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70
Läs merMAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Läs merSpelproblem påverkar både spelare och närstående negativt
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merHjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström
Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs merBristande trycksårsprevention
Bristande trycksårsprevention Sjuksköterskans ansvar En litteraturstudie Författare: Jenny Tram Handledare: Eva Drevenhorn Kandidatuppsats Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden för
Läs merAntidecubitusmadrasser
Hjälpmedelscentrum utbildar Antidecubitusmadrasser Kursansvarig: Hjälpmedelskonsulent: Telefon: 021-17 58 57 E-post: eva.scharin@ltv.se Version: ht 2016 Produktinformation Antidecubitusmadrasser (Utdrag
Läs merSäker. Cancervård: patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer
Säker Cancervård: Även Du som patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer Säker Cancervård: Även Du som patient och närstående kan bidra Möjligheten att framgångsrikt
Läs merEvidensbaserade omvårdnadsåtgärder vid trycksår
Akademin Hälsa och Samhälle Examensarbete inriktning omvårdnad Grundnivå II, 15 högskolepoäng Ht, 2009 Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder vid trycksår En systematisk litteraturstudie Skribenter Maria Molander
Läs merProjektplan. för PNV
Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista
Läs merSärskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad
Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
Läs merStudentmedverkan i förbättringsarbete
Studentmedverkan i förbättringsarbete Kurs: SJSE19, Förbättringskunskap och Informatik i omvårdnad Sjuksköterskor vill inte stanna kvar, varför? Vad kan göras för att förbättra situationen? Författare:
Läs merSOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Läs merEvidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning mars 2017 Johanna Bjurek, Enhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merNationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp. Bedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov 2 (11) NATIONELL KLINISK SLUTEXAMINATION FÖR SJUKSKÖTERSKEEXAMEN BEDÖMNINGSUNDERLAG VID PRAKTISKT
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merOM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merOmvårdnad inom somatisk vård, 13,5 högskolepoäng Medical Surgical Nursing Care, 13.5 credits
Sida 1 av 5 Kursplan Röda korsets högskola Dnr: 48/2012 Teknikringen 1 Datum: 2012-08-06 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Omvårdnad inom somatisk vård, 13,5
Läs merUtformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser
Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att
Läs mer