Smärtbedömning!vid! demenssjukdom4!ingen!gissningslek!
|
|
- Carl-Johan Magnusson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Smärtbedömningvid demenssjukdom4ingengissningslek Enlitteraturöversiktomdenkomplexavårdsituationenutifrånsjuksköterskansperspektiv Examensarbete på grundnivå Huvudområde: Omvårdnad; GR (C Examensarbete 15hp Termin/år: Termin 6, vårtermin 2019 Handledare: Birgitta Larsson, Examinator: Karl- Gustav Norberg Författare: Julia Sundell, Natalie Eriksson, Kurskod: OM080G Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet, 180hp
2 Abstrakt Bakgrund:Demensärenprogressivochförsvagandesjukdomsomkännetecknasavsvåra kognitivabrister,språkförlustochoförmågaattutföradagligaaktiviteter c personerlevermedendemensdiagnosisverige.smärtaärförknippatmedblandannat begränsadrörlighet,minskadsocialaktivitet,depressionsamtsömnstörningarochorsakar stortlidande.smärtaärvanligtförekommandeblandäldreochmisstasvaranormaltitakt medattmanåldras.syfte:syftetmeddennalitteraturöversiktvarattbelysahur sjuksköterskoruppleversmärtbedömningviddemenssjukdom.metod:litteraturöversikten bestårav15vetenskapligaartiklar.datainsamlingengenomfördesidatabasernapubmed ochcinahlsamtmanuellasökningar.artiklarnakvalitetsgranskadesenligttvåolika granskningsmallar.resultat:resultatetbelystesamarbetetmellananhörigaoch vårdpersonalvidsmärtbedömning.bristeridentifieradesismärtbedömningen;tidoch utbildning.attskapaenrelationochkontinuitetmeddendemenssjukepersonenvarviktigt förattidentifierabeteendeförändringar.diskussion:engodkommunikationmellan samtligavårdgivaretillpersonenmeddemenssjukdombidrartilleffektivbehandling. Sjuksköterskorbesitterförlitekunskapförattbedömasmärtahospersonermed demenssjukdomochuttryckerettbehovavytterligareutbildningochbättre smärtbedömningsintrument.samtligadelarkoppladestillorlandosomvårdnadsteori. Slutsats:Merutbildningförsjuksköterskorkrävsförattökamedvetenhetenoch kännedomenomhursmärtaframstårviddemenssjukdomförattbidratillökadlivskvalitet fördennapatientgrupp. Nyckelord:Demens;Litteraturöversikt;Omvårdnad;Orlando;Smärta; Smärtbedömning;Sjuksköterskan;Upplevelse
3 Förord VivillinledadennalitteraturöversiktmedatttackavårhandledareBirgittaLarsson förgodvägledningochstödgenomdettaexamensarbete.vivilläventacka synonymer.seföratthabidragittillettriktspråkligtuttryckssätt.
4 Innehållsförteckning 1.#Introduktion#...#5 2.#Bakgrund#...#5 2.1$Demens$...$5 2.2$Smärta$...$6 2.3$Betydelsen$av$smärtlindring$och$smärtbedömning$vid$demenssjukdom$...$7 2.4$Sjuksköterskans$ansvar$vid$smärtbedömning$...$9 3.#Problemformulering#...#10 4.#Syfte#...#11 5.#Metod#...#11 5.1$Design$...$11 5.2$InklusionE$&$exklusion$...$11 5.3$Litteratursökning$...$11 5.4$Urval,$relevansbedömning$och$granskning$...$13 5.5$Analys$...$13 5.6$Etiska$överväganden$...$14 6.#Resultat#...#15 6.1$Verktyg$till$hjälp$vid$smärtbedömning$...$ Sjuksköterskanssamarbetemedanhöriga Sjuksköterskanssamarbetemedövrigvårdpersonal Sjuksköterskansanvändningavsmärtbedömningsinstrument $Orsaker$till$en$ofullständig$smärtbedömning$...$ Bristenpåtid Bristenpåutbildning $Förhållningssätt$vid$smärtbedömning$...$ Identifieringavteckensomansågsvarasmärta Viktenavkännedomompersonenvidsmärtbedömning #Diskussion#...#24 7.1$Metoddiskussion$...$24 7.2$Resultatdiskussion$...$26 8.#Slutsats#...#31 9.#Referenslista#...#32 Bilaga1Översiktavinkluderadeartiklar Bilaga2Kvalitetsgranskningsmallkvalitativastudier Bilaga3Kvalitetsgranskningsmallkvantitativastudier
5 1.Introduktion Hanteringenavsmärtaviddemenssjukdominnebärenstorutmaningförsjuksköterskan. Eftersomdenvanligametodenförattbedömasmärtaskergenomsjälvrapportering,ettsätt attförmedlainformationpåsomenpersonmeddemenssjukdomimångafallsaknar förmågatill,ställerdetstörrekravpåattutföraennoggrannidentifieringochbedömningför attökapatientsäkerheten(evripidou,charalambous,middleton&papastavrou.,2019. Förlustenavkommunikationsförmågaochabstrakttänkandebegränsarallvarligt möjlighetentillattsjälvbeskrivasittomvårdnadsbehov.enligtidajeanorlandohar sjuksköterskanenbetydanderolliattseuttryckenfördessapersonersomvårdnadsbehov (Schmieding,1993,s.125C150.Dennalitteraturöversiktbyggerdärförpåintressetavhur sjuksköterskoruppleverarbetetmedsmärtbedömningviddemenssjukdomochskallbelysa hurarbetetkanförbättrasförattskapadenbästaförutsättningenförlivskvalitetfördessa personer. 2.Bakgrund 2.1Demens Demensärensjukdomsomdrabbarmånga,enligtSocialstyrelsenärdetmellan130000C personeriSverigesomlevermedendemensdiagnos( Majoritetenavdessaäröver65år(Cunningham.,2006.Demensärenprogressivoch försvagandesjukdomsomkännetecknasavsvårakognitivabrister,språkförlustochförmåga attutföradagligaaktiviteter(kaasalainen.,2007.detfinnstreolikagrupperav demenssjukdomar.gruppettärneurodegenerativademenssjukdomar,viddennatypavdemens förtvinarhjärncellernaochdörienonormalomfattning.alzheimersjukdom,frontotemporal demensochlewybodycdemensärdesomingåridennagrupp.denandragruppenär Vaskulärademenssjukdomarsomärdennästvanligastedemensdiagnosen.Idennagrupp uppkommerskadornaihjärnanpågrundavcirkulationsrubbning,alltsåfårhjärnan syrebristsomfrämstorsakasavblodproppellerblödning.dentredjegruppenärsekundära demenssjukdomar,dessasjukdomaräregentligeninterenademenssjukdomarutantillstånd 5
6 somorsakardemensliknandesymtom.dessatillståndkanefteretttagövergåtilldemens. TillståndenkanorsakasavolikabristertillexempelvitaminB12ellerfolsyra(Edberg,2015, s.647c650. Dengrundläggandefunktionensomberörsviddemensärminnet(Evripidouet.al.,2019; Smithet.al.,2005.Afasi,apraxisamtagnosikanävendetförekomma(Smith.,2005.När språketblirnedsattresulterardetiattdetblirsvårareattvetavadpersonenuppleveroch känner(cunningham.,2006,vilketkanledatillattdendemenssjukekanbliagiterad gentemotvårdpersonalsamtandrapersoneridennesomgivning(evripidouet.al.,2019. Observationeravkroppsspråkochbeteendebliridettalägeännuviktigare.Allteftersom demenssjukdomenblirmeravanceradkommerförmåganhospersonenattförståoch involverasigikommunikationenblibegränsadochtillsistförsvinnapågrundavatt språkkunskapernaförsämras(cunninghamet.al.,2010. Närpersonermeddemenssjukdomuppsökersjukhuspågrundavakutsmärtasom upptäcktskandehaftkronisksmärtalångtinnanvilketdågöromvårdnadenmerkomplex (Cunningham.,2006. Attbehållaautonominärviktigtviddemenssjukdom,detärviktigtattvårdpersonalentar personenssjälvbestämmandeibeaktandeochejgörövertramp.vårdpersonalenböräven uppmuntradendemenssjuketillattupprätthålladennesaktiviteter,tillexempelattumgås medfamiljochdeltaiaktivitetersomdennahargjortinnansjukdomen(milte,shulver, Killington,Bradley,Ratcliffe&Crotty,2016.DettakanapplicerasiIdaJeanOrlandos omvårdnadsteoridärhonbelysersamspeletmellansjuksköterskanochpatientenoch interaktionendäremellan.honbelyserattvarjepatientsomvårdnadsbehovärunikoch sjuksköterskanskallanpassasigochsinahandlingardärefter(schmieding,1993,s.125c Smärta Smärtaärvanligtförekommandeblandäldre.Uppemot85%avsamhälletsäldreharvid50 årsåldernågonformavsmärta.smärtaärförknippatmedbegränsadrörlighet,minskad socialaktivitet,depressionsamtsömnstörningarförattnämnanågraochorsakarstort lidande.mångamisstarsmärtaförattvaranormaltitaktmedattmanåldrasochnågotsom 6
7 integårattundvika.enannanuppfattningmänniskorharärattomdeäldreinteklagarpå smärtauppleverdehelleringen.äldreuppleverochharmersmärtaänrestenav populationen,mentrotsdettaskadetinteaccepterasdådetledertillunderbehandling (Smith.,2005. Ettsättattklassificerasmärtaär;nociceptivsmärta(obehagvidskadaellerhotandeskadai någondelavkroppen,neuropatisksmärta(smärtaorsakadavskadapånervvävnadsamt idiopatisksmärta(smärtasomkvarståriavsaknadavenorsak.enannanformavsmärtaär kronisksmärta.dettaärenformavsmärtameddefinitionattdenskallvaraimeräntreeller sexmånader.denkanorsakasavsjukdommenkanocksåberoutanbakgrundtillsjukdom ellerskada.dettaärettresultatavattförändringaricentralanervsystemetharinträffatoch receptorernafortsätterdåattskickameddelandeattsmärtanupplevsävenom vävnadsskadorintelängreärorsaken(cunningham,mcclean&kelly.,2010.långvarig smärtaharocksåsocialaochpsykologiskakonsekvenserochmankanoftakännasiglåstisin situation.enlångvarigsmärtainnebärmångagångerenlitenchanstillattåtergåtill smärtfrihet.enpersonmedlångvarigsmärtasträvareftersmärtlindring,bådegenom beprövadbehandlingmedläkemedelmenocksågenomandramerintensivaåtgärder.för attlättarehanterasituationenvillmanfinnaendiagnosellerförklaringtillsmärtan(sbu., 2006.DetärviktigtatthaiåtankeattsmärtanintebaraärenstimulansCresponsupplevelsei enenkelreflexprocessutanävenenindividuellupplevelse(cunninghamet.al.,2010. Gemensammadefinitioneravsmärtainkluderardetfaktumattdenärkomplex, flerdimensionell,subjektiv,obehagligochinnehållerkänslomässigaupplevelser.smärta förmedlasavsensoriskaupplevelserochnociceptivahändelserochpåverkasavsociala, kulturellaochindividuellaskillnader(smith., Betydelsenavsmärtlindringochsmärtbedömningviddemenssjukdom Forskningvisarattvidavanceraddemenssjukdomökartröskelnförvadsomkännsoch identifierassomsmärta(cunningham.,2010,trotsdettahardetvisatsigattenstorandelav dedemenssjukauppleversmärta,menoftablirunderbehandlad(burns&mcllfatrcik., 2015b;Kaasalainen.,
8 Flerasmärtsammatillståndärförknippatmedavanceraddemens,såsom urinvägsinfektioner,sårochfrakturerefterfall.personermeddemenssjukdomgenomgår därföroftaakutahälsoproblemochunderliggandemedicinskaproblemsomsenarekan orsakakronisksmärta.därförärdetavstorbetydelseattsjuksköterskantarredapåhur personermeddemenssjukdomkommunicerarutsinsmärtaochhurdepåverkasav smärtupplevelsenförattpåsåsättkommaåtgrundproblematikentillsmärtan (Cunningham.,2006;McAuliffe,Brown,Fetherstonhaugh.,2012.Omsmärtanblir otillräckligtbedömdochobehandladellerunderbehandladkandetbidratillkänslomässiga ochfunktionellabeteendestörningarhospersonermeddemenssjukdomochkanilängden bidratilldepression,ångestochsömnstörningar(mcauliffeet.al.,2012. Ävenomsjälvrapporteringäranseddsomdenbästagrundenvidbedömningavsmärtahos människorinnebärdetenstorutmaningikommunikationenförpersonermed demenssjukdomochdärförklarardeoftainteavdettaförlopp(mcauliffeet.al.,2012.ickec verbalaellerbeteendeobservationsinstrumentförsmärtbedömningärdärförsärskilt användbaraförindividersominteharförmåganattkommunicerautsinsmärta,såsom personermeddemenssjukdom.smärtbedömningenmåsteutformasförattöverensstämma meddenlidandepersonenskommunikationsförmåga(burnsetat.,2015b;kaasalainen., 2007.Närsmärtbedömninggenomförspåendemenssjukpersonbördeninkludera psykologiskaaspektersamtobservationeravkroppspråkochbeetenden(cunningham., PAINAD,PACSLAC,DOLOPLUSC2samtAbbeypainscaleärdeverktygsomnämnssom användbaravidsmärtbedömninghosdemenssjuka(hadjistavropoulos,herr,prkachin, Craig,Gibson,Lukas&Smith.,2014;Kaasalainen.,2007. PAINADinnehållerfemsaker;andning,negativavokalisationer,ansiktsuttryck, kroppsspråkochtröst(hadjistavropouloset.al.,2014;smith.,2005.painadverktyget utveckladessomettkortochlättsmärtbedömningsverktygförickecverbalaindividerochger enövergripandepoängsamtattdetlättupptäckerförändringarismärtan(smith.,2005. PACSLACärdetendapubliceradeinstrumentetavsittslagsominnehålleromfattande täckningavallaobservationsvärderingsdomäner.detrekommenderasvaraettavdebästa 8
9 ochklinisktstarkasteinstrumenten(hadjistavropouloset.al.,2014.doloplusc2bestårav blandannatobservationavrörlighetenvidtvättochpåklädning,sömnmönster,somatiska klagomål,skyddandeavkroppsdelarellerovanligakroppsställningar.mantittarävenpå problembeteende,detsocialalivetochkommunikationen(hadjistavropouloset.al.,2014. Detsistaanvändbarasmärtverktygetviddemenssjukdom,Abbeypainscale,innehållersex delar;ansiktsuttryck,förändringavkroppsspråk,vokalisation,beteendeförändring, fysiologisksamfysiskförändring(cunninghamet.al.,2010;hadjistavropouloset.al.,2014; McAuliffeet.al.,2012somärdesexdelarsomettsmärtverktygbaseratpåbeteendetskall innehålla(cunninghamet.al.,2010;mcauliffeet.al.,2012.ettannatvanligt smärtbedömningsverktygärvascvisuellanalogskala.dettaverktygangersmärtanmed markörellerkrysspåenlånglinje.linjengårfrån0 10där0äringensmärtaoch10visarpå denvärstatänkbarasmärtan(vårdhandboken., Sjuksköterskansansvarvidsmärtbedömning Smärtaärensubjektivupplevelse,uttryckenavsmärtanvarierarfrånpersontillperson. Sjuksköterskanmåstevaramedvetenomdeolikauttrycksomanvändsvidförmedlingav smärtaochkännaigendekulturella,subjektivaelleråldersrelateraderapporteringarnaav smärta.eftersomsmärtaärensubjektiverfarenhetmåstevårdpersonalenförlitasigpåden verbalainformationenochdeninformationsomkroppsrörelserochbeteendetillhandahåller, oavsettompersonenärkognitivtintaktellerlideravendemenssjukdom.(cunningham., 2010.Sjuksköterskornarapporteradeenkänslaavmaktlöshetvidbedömningavsmärtahos dementa.dettamedfördeattdeintefrågadelikafrekventompersonenledavsmärta(burns &Mcllfatrick.,2015b. IdaJeanOrlandosomvårdnadsteoriberörsamspeletmellansjuksköterskanochpatienten,de antagandensomdenutgårifrånäromvårdnad,patienter,sjuksköterskorsamtinteraktionen mellansjuksköterskaochpatient.varjeenskildpatientsomvårdnadsbehovärunikvilket sjuksköterskanfåranpassasigochsinahandlingartill.omsjuksköterskanskunskapärbred kommerdettäckauppstörredelaravpatientensomvårdnadsbehov.sjuksköterskanharen viktigrolliattbyggauppenstödjanderelationmeddenpatientsomejärkapabelattsjälv uttryckasinaegnabehovavomvårdnad.närsjuksköterskanobserveratpatientensbeteende 9
10 kandetesigganskaenkelt,dockkandetkrävasmerefterforskning.orlandomenaratti sådanalägenärfamiljemedlemmartillstornyttadådekanprataförpatienten. Orlandovillmedsinteoriåstadkommaenbättrevårdförpatientersomärverbalaochicke verbala.ompatientensomvårdnadsbehovinteupptäcksitidavsjuksköterskansamt åtgärdaskommerpatientenstillståndvaraintaktellerivärstafallförvärras.orlando förklararattnärsjuksköterskanuträttatdenaktuellaomvårdnadenförpatientenkanhen beaktaochseförändringaridenverbalaochickeverbalabeetendenahospatientenförattse omåtgärdenvarlyckosamelleromytterligareåtgärdermåstevidtas.genomdennateori flyttasendelavfokusetfråndetmedicinskatillomvårdnadenochutforskandetav patientensindividuellabehov(schmieding,1993,s.125c150. Orlandosomvårdnadsteorivaldestilldennalitteraturöversiktdådenbeskriverhur sjuksköterskanochpatientenmåsteinterageramedvarandraikomplexavårdsituationerför attomvårdnadsbehovenskallkunnatillgodoses.dentarävenuppviktenattsom legitimeradsjuksköterskakunnaanpassasigtillvarjeenskildpatientochdennesbehovsamt tahjälpavfamiljemedlemmardärdetärnödvändigt.dettaspeglararbetetmed smärthanteringviddemenssjukdomochdesshindersomdettaarbetesyftartillattbelysa. 3.Problemformulering Smärtproblematikviddemenssjukdomärenvårdsituationsomställerhögakravpå sjuksköterskanochdennesprofession.demenssjukdomenkanitaktmedattdenförvärras orsakakommunikationssvårighetersomgörattsmärtproblematikenblirsvårattförmedla. Dettakanledatilllångvarigtlidandefördendemenssjukesomilängdenkanbidratillandra hälsoproblem.därförvaldesdennalitteraturöversikttillattbelysahursjuksköterskorna uppleverdennakomplexavårdsituationsamtvilkabehovdeuttryckerförattskapaen tillfredsställandesmärtbedömningfördendemenssjukepersonen,förattpåsåsättöka kunskapenochmedvetenheteninomdettakompliceradeområde. 10
11 4.Syfte Dennalitteraturöversiktsyftartillattbelysahursjuksköterskanuppleversmärtbedömning viddemenssjukdom. 5.Metod 5.1Design DennalitteraturöversikthargrundatsigpåSegersten(2017s.108somsägeratten litteraturöversiktskallkartläggakunskapeninomdetvaldaområdet.syftetärattbeskriva områdetgenomattsystematisktanalyseraochsammanställadevaldaartiklarnaföratt sedankunnafastställakunskapsläget.medhjälpavdennalitteraturöversiktskallsedan konsekvenserföromvårdnadsarbetetpekasut. 5.2Inklusion4&exklusion Förattinkluderasilitteraturöversiktenkrävdesattartiklarnasyftadetillattbeskriva smärtbedömningviddemenssjukdomifrånettvårdandeperspektivsamtvaraskrivenpå engelska.artiklarnaskullevaraetisktgranskadalternativtföraetttydligtetisktresonemang genomhelastudien,samtvaravetenskapligaoriginalartiklar.omartiklarnainte åskådliggjordesjuksköterskansarbeteurnågotperspektiv,berördepsykiatriskvårdsamt ansågshalågkvalitetefterkvalitetsgranskningexkluderadesdeurdennalitteraturöversikt. 5.3Litteratursökning Föratthittadevetenskapligastudiernatillgrundförlitteraturöversiktenvaldesdatabaserna PubmedochCinahl.Devetenskapligastudiernasomvaldeshittadesutifrånsökordi SvenskMeSHsamtCinahlCheadings.FörattsedanfåenjämliksökningiCinahlochPubmed kontrolleradesattmeshctermernaochcinahlcheadingshadeliknandeellersammasökord. Nurs*valdesisökningenförattfåsåbrettperspektivpåomvårdnadsommöjligt.Dåsyftet komattändrasunderarbetetsgånggjordesytterligaresökningarförattsvarapå litteraturöversiktenssyfte.experience*ochperception*ladestillsomsökordförattbesvara 11
12 denyabegreppen.dessasökningargenereradetvånyaartiklarvaravmajoritetenavde redanvaldaartiklarnaåterfannsidennasökning.däreftergjordesävenenlikvärdigsökning icinahlvilketintegenereradenågonytterligareartikel.dessasökningarresulteradei13 relevantaartiklar.föratthamöjlighetatthittamerrelevantmaterialtillresultatetgjordes manuellasökningarutifrånreferenslistoriarbetetsvaldaartiklar,vilketresulteradei ytterligare2artiklar.därmedutgjordedetslutgiltigaantaletartiklar15stycken.slutligen kontrolleradesartiklarnastidskrifterviaulrichwebbförattsäkerställaattdevar kvalitetsgranskadsamterhöllenhögstandard.tabell1presenterartillvägagångssättet. Tabell1.Översiktavartikelsökningar Datum Databas Sökord Begränsningar Antal träffar Valda Inkluderade Cinahl (painassessmentorpain measurementand(chronic painorpainanddementia ANDnurs* Abstract, Language: English * 36** 9*** 5 PubMed ((((painassessmentorpain measurementand(chronic painorpainanddementia ANDnurs* Abstract, Language: English * 5** 56*** 11**** 6 PubMed (((((painassessmentorpain measurementand(chronic painorpainanddementia ANDnurs*AND(experience* ORperception* Abstract, Language: English * 6** 21*** 5**** 2 Urval1:*Artiklarnastitellästes.Urval2:**Dubbletterfrånföregåendesökningarsorterasbort.Urval 3:***Artiklarnasabstraktlästes.Urval4:****Helaartiklarnalästes.Urval5:*****Relevansbedömning ochkvalitetsgranskningavartiklarna 12
13 5.4Urval,relevansbedömningochgranskning Förattlitteraturöversiktenskulleuppnåensåhögrelevanssommöjligtvaldessökorden noggrantutmedhjälpavmeshctermerochcinahlcheadings.vidutförandeav relevansbedömninglästesförsttitlarnaigenomisökningensomgenereradeettgynnsamt antalträffar.därefterlästesstudiensabstraktförenfortsattbedömning.destudiersom visadesighaettrelevantabstraktlästesisinhelhet.dejämfördesmotlitteraturöversiktens syftesamtinklusionsochexklusionskriterier.idensistarelevansbedömningengjordesdåen kvalitetsgranskningavdeartiklarsomklaratsigigenomtidigarekriterier,förattbedöma lämpligheten.vidkvalitetsgranskningavkvalitativastudieranvändessbus kvalitetsgranskningsmallfrån2014: Mallförkvalitetsgranskningavstudiermedkvalitativ forskningsmetodik9patientupplevelser (SBU,2014samtForsberg&Wengströms(2003 granskningsmall,sebilaga3.viddekvantitativastudierna.mallarnaanvändesföratt värderaartiklarnaskvalitetochtydliggjordevilkaartiklarsomhöllensåhögkvalitetsom möjligtattinkluderailitteraturöversikten.fyraartiklarsomerhölllågkvalitetvaldesatt exkluderasurarbetetdådeinteuppfylldelitteraturöversiktenskravpåattartikelnskulle varaetisktgranskadalternativtföraettetisktresonemang. 5.5Analys AnalysengrundadesiDahlborgs(2017,s uppfattningomattmanförstsättersigin imaterialetochsedanbildarettsammanhangförattseenhelhet.artiklarnasresultatlästes därefteravförfattarnavarförsig,ochsedantillsammansförattskapaförståelseochettså brettperspektivsommöjligtförmaterialet.ianalysprocessenbildadesdäreftertre huvudteman;verktygtillhjälpvidsmärtbedömning,orsakertillenofullständig smärtbedömningsamtförhållningssättvidsmärtbedömning.dettabaseraspåpolitochbeck (2012,s.119sommenarattmanvidanalysenskallutgåfrånviktigatemanimaterialetsom fokusochsedanurskiljalikheterochskillnaderidata.dettagjordesocksåförattviktigadata inteskullemissaselleruppfattatsfelsåattvaliditetenilitteraturöversiktenstärktes.när resultatetsedanlästsigenomflertaletgångerfärgkodadestexternautefterdetrebestämda huvudtemanaochdärefterbildadesresultatetutifråndetmaterialsomansågsvararelevant ochlågilinjemedlitteraturöversiktenssyfte.likheterochskillnaderidentifieradesefter 13
14 noggrannjämförelseavhuvudfyndenimaterialetochutgjordelitteraturöversiktensresultat sompresenterasifigur1. Artiklarna kvalitetsgranskades Sammanställning av resultatdelar Texterna färgkodades Likheterochskillnader identifieradesefter jämförelseav huvudfyndimaterial Artiklarnasresultatlästesav författarnavarförsigochsedan tillsammans Litteraturöversiktens resultatskapades Figur1.Översiktavanalysförfarandet 5.6Etiskaöverväganden Vissförkunskapinomämnetfannsinförarbetetmedlitteraturöversikten,mendetansågs intekunnapåverkadetslutgiltigaresultatetiarbetet.bearbetningenavdevetenskapliga studiernabevaradespåenobjektivnivå.artiklarnaskullehandlaomväsentligafrågor,ha godvetenskapligkvalitésamtgenomföraspåettetiskttillvägagångssättienlighetmed Kjellströms(2015,s.76antagandeometikivetenskapligastudier.Iarbetetmeddevalda studiernaharingentingförvrängtsellerexkluderatsförattpåverkalitteraturöversiktenoch samtligaartiklarsomanväntspresenterasilitteraturöversiktensresultat.valdaartiklar utgickfrånforsberg&wengström(2013,s.69c70somanserattartiklarienlitteraturstudie börvaragranskadavetiskkommittéalternativtföraettetisktresonemang. 14
15 6.Resultat Resultatetidennalitteraturöversiktbestårav15vetenskapligaartiklarvarav13ärav kvalitativkaraktäroch2äravkvantitativkaraktär.samtligaartiklarberörsjuksköterskans arbetemedsmärtbedömningavpersonermeddemenssjukdomochmajoritetenav deltagarnavargrundutbildadesjuksköterskor.totaltframkomtrehuvudtemanoch7 subtemanilitteraturöversiktensefigur2. Verktygtillhjälpvid smärtbedömning Orsaker tillenofullständig smärtbedömning Förhållningssättvid smärtbedömning sjuksköterskans samarbetemed anhöriga Bristenavtid Identifieringavtecken somansågsvara smärta Sjuksköterskans samarbetetmedövrig vårdpersonal Bristenpå utbildning Viktenavkännedomom personenvid smärtbedömning Sjuksköterskans användningav smärtbedömningsinstr ument Figur2.Översiktöverhuvud9ochsubtemanilitteraturstudien 6.1Verktygtillhjälpvidsmärtbedömning 6.1.1Sjuksköterskanssamarbetemedanhöriga Ettsättattfåensågodochgrundligsmärtbedömningsommöjligtvarattskapaendialog meddeanhörigasombesittergodinformationomderasnärstående(burns&mcllfatrick., 2015a;Fry,Arendts&Chenoweth.,2016;Karlsson,ErnsthCBravell,Ek&Bergh.,2014.När enpersondrabbasavdemenssjukdomvardetdärförtillstorhjälpatthaenbrarelationtill deanhöriga.anhörigaserförändringarienpersonsbeteendebetydligtfortareänvad sjuksköterskornagördådekännerpersonenochdessnormalatillstånd(karlsson,sidenvall, 15
16 Bergh&ErnsthCBravell.,2012a;Martin,Williams,Hadjistavropoulos,Hadjistavropoulos& MacLean.,2005;Monroe,Parish&Mion.,2016;Zwakhalen,Docking,Gnass,Sirsch,Stewart, Allcock&Schofield.,2018.Deanhörigakundedärföroftaförklaraförändringaripersonens smärtnivåersomsjuksköterskornainteuppmärksammadeochdärföransågsdenärstående varaengodhjälpvidbedömningochupptäcktavsmärta(fryet.al.,2016;martinet.al., 2005.Anhörigakansittapåinformationsomärvärdefullförsjuksköterskanattvetaoch somejfinnsantecknatijournalen(monroeet.al.,2016. Medanendelsjuksköterskorinteharnågotproblemattpratamedanhörigauppleverendel sjuksköterskorkommunikationenmedanhörigasomväldigtjobbig.deuppleverattde framstårsominkompetentavilketbidrartillettlägresjälvförtroende(chang,daly,johnson, Harrison,Easterbrook,Bidewell,Stewart,Noel&Hancock.,2009. IcouldlookafteraresidentanddoanythingtheyneededbutIfoundithardtotalktothefamily members (Changet.al,2009,s Sjuksköterskanssamarbetemedövrigvårdpersonal Smärtbedömningansesvaraenkompliceradprocesssomkräverettstarktochnära samarbetemellanvårdpersonalen(fryet.al.,2016;karlssonet.al.,2014;karlssonet.al.,2012a; Karlsson,Sidenvall,Bergh&ErnsthCBravell.,2012b;Lichtner,Dowding&Closs.,2015; Monroeet.al.,2016.Dockvisadedetsigattsjuksköterskornaansågattdetvarproblematiskt atttaemotinformationfrånannanvårdpersonalompersonenssmärta(changet.al.,2009; CohenCMansfield&Creedon.,2002;Karlssonet.al.,2012aochdärförvardetviktigtfördem attvaranärvarandeochbildasigenegenuppfattningomsituationennärdetvarmöjligt (Changet.al.,2009;Karlssonet.al.,2012a;Peisah,Weaver,Wong&Strukovski.,2014. Samtidigtkännersigsjuksköterskornaoftaosäkrapåsinaobservationeravpersonermed demenssjukdomsamtattdeintealltidkundelitapåsigsjälvaochsinaerfarenheter(chang et.al.,2009;fryet.al.,2016;zwakhalenet.al.,2018.sjuksköterskornaförklaradeäven svårigheterattanalyseradetnormalabeteendethosdessapersonervarpåundersköterskorna 16
17 ansågssomnyckelkomponenterismärtbedömningendådearbetarnärmastdensjukeoch lättastseravvikandebeteendensomkantydapåsmärta(cohencmansfield&creedon.,2002; Karlssonet.al.,2014;Karlssonet.al.,2012b;Zwakhalenet.al.,2018.Undersköterskorna beskriverdockattdemblirfrustreradeöverattdeintenårframtillsjuksköterskornanärde harendemenssjukpersonmedsmärta.debeskriverävenattdeblirfrustreradeominte sjuksköterskanlyssnarpåderasiakttagelserutaniställetgörenegenbedömning(karlsson et.al.,2012a. Kommunikationenochtillitenmellansjuksköterskornaochläkarnaansågsocksåvaraytterst viktigvidbedömningenavsmärtahospersonermeddemenssjukdom(burnset.al.,2015;fry et.al.,2016;peisahet.al.,2014,trotsdettakändedeattläkarnaintelyssnadepådem(cohenc mansfield&creedon.,2002;fryet.al.,2016;peisahet.al.,2014.sjuksköterskornaförklarade ävenattdetfinnsenriskattdetappardenkliniskablickenvidsmärtbedömningomdeejfår utföradenmedjämnamellanrumutaniställetöverlåterdettillundersköterskorna(karlsson et.al.,2012b.deuttryckteävenenoroöveratttappadenpraktiskakunskapennärdebara utgårfrånandrasdirektiviställetförattseochagerasjälva.rädslanomattgåmisteom viktigkunskapochtappadetpatientnäraarbetetviddelegeringföratthinnamedandra syssloruttrycktes(karlssonet.al.,2014;karlssonet.al.,2012a. Förattskapadenbästabehandlingenochvårdenförpatientenärdetavbetydelseatt vårdinstansersamarbetarochkommunicerarpåbästasätt(fryetal.,2016;karlssonet.al., 2014;Karlssonet.al.,2012a,docknoteradesmångagångerkommunikationsproblemmellan vårdpersonal,specielltmellanundersköterskorochsjuksköterskor(peisahet.al.,2014.ett verktygsombidrogtillettmersystematisktsättattkommunicerasmärtinformationpåvar PAINADCverktyget.Utandettaverktygvisadedetsigvarasvårtattförmedlainformation mellansjukvårdspersonalen(fryet.al., Sjuksköterskansanvändningavsmärtbedömningsinstrument Lämpligaochsjälvklarasmärtbedömningsverktygviddemenssjukdomrapporteradesvara bristfälligtavflerasjuksköterskor.deuttryckteettbehovomenökadflexibiliteti bedömningen,eftersomkommunikationsbegränsningarnafördedemenssjukapersonerna 17
18 bidrogtillattsmärtanoftaförblevoupptäckt,okändellerbristfälligthanterad(fryet.al., 2016;Karlssonet.al.,2012b;Lichtneret.al.,2015;Martinet.al.,2005;Peisahet.al.,2014; Zwakhalenet.al.,2018.Vidsmärtbedömningavpersonermeddemenssjukdomhänvisar mångaavdelningartillabbeypainscale,vasellerpacslac.dettaansågsjuksköterskorna varaotillräckligt(barry,parson,passmore&hughes.,2012;burns&mcllfatrick.,2015a;fry et.al.,2016;karlssonet.al.,2014;kovach,griffie,munchka,noonan&weissman.,2000; Lichtneret.al.,2015;Peisahet.al.,2014;Zwakhalenet.al.,2018.Osäkerhetuppkomvid användningavdessabedömningsinstrumentpågrundavsvårighetenattförmedlaenexakt informationomsmärtannärenverbalellervisuellskalaanvändes(burns&mcllfatrick., 2015a;Changet.al.,2009;Fryet.al.,2016;Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000;Lichtner et.al.,2015;zwakhalenet.al.,2018.sjuksköterskornaansågdärförattdetintefungeradeatt användasammabedömningsinstrumentförpersonermeddemenssomförpersonerutan kognitivnedsättning(burns&mcllfatrick.,2015a;karlssonet.al.,2014;lichtneret.al.,2015. Mångasjuksköterskormenadeattsmärtanärindividuellochpoängenutifrån bedömningsverktygetienvisuellanalogskala(vasupplevsdåsomslumpmässigavilket påverkadeanvändbarhetenochbehandlingsbeslut.deflestavarenigaochmedvetnaomatt personermedsvårdemensintehademöjlighetattkommunicerasinsmärtagenomsiffrorna somanvändsivas(burns&mcllfatrick.,2015a;karlssonet.al.,2014;lichtneret.al.,2015; Zwakhalenet.al.,2018.Vårdpersonalenrapporteradeattintensitetenpåsmärtanvarsvårare attbedömaviddemenssjukdompågrundavenbredarevariationavteckenpåsmärtaoch symtom(burns&mcllfatrick.,2015a;fryet.al.,2016;karlssonet.al.,2014samtoförmågan attpåettadekvatsättbeskrivasinsmärta(karlssonet.al.,2014.pågrundavdettatolkades smärtanolikaavsjuksköterskornavilketresulteradeiolikaresultat(zwakhalenet.al.,2018. SmärtverktygetPAINADjämfördesmedabbeypainscale,PACSLACsamtdoloplusC2och visadesiggeettbättresystematiskttillvägagångssättvidkommunikationenmedpersonen meddemenssjukdom.detgavbättresjälvförtroendeochstrukturismärtbedömningenför attdethjälptesjuksköterskanattsepersonenfrånettannatperspektivochidentifiera beteendesymptomen(fryet.al.,2016.mångasjuksköterskoruppgavattsmärtverktygkunde användasstruktureratmedenfrekvenspåvartredje,sjätteellertolftemånad,menanvändes 18
19 sällansåoftasomdeansågattdetkrävdesochinteutefterpatientensbehov(peisahet.al 2014.Deansågattsmärtbedömningsverktygenvarokända,otillräckligaellerotillgängliga påarbetsplatsen(lichtneret.al.,2015;zwakhalenet.al.,2018.sjuksköterskorpåtaladeockså atttrotsattmananvändesmärtbedömningsverktygkrävdesalltidkliniskbedömningföratt uppskattapersonenssmärtnivå(barryet.al.,2012;burns&mcllfatrick.,2015a;changet.al., 2009;Fryet.al.,2016;Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000ochjumerkompliceratett verktygvar,destomindretroligtvardetattsjuksköterskanskullestödjasigpådetvid bedömningen(fryet.al.,2016.bristenpålämpligaverktyguteslötochfördröjde smärthanteringenförpersonermeddemenssjukdomochkundeocksåbidratillattsmärta interegistrerades(fryet.al.,2016;lichtneret.al.,2015;martinet.al.,2005;zwakhalenet.al., Orsakertillenofullständigsmärtbedömning 6.2.1Bristenpåtid Tidenärennyckelkomponentvidbedömningavsmärtahosdementapersoner,trotsdetta vartidenbristfälligochenutmaningiarbetsmiljön(barryet.al.,2012;burns&mcllfatrick., 2015a;Fryet.al.,2016;GillmoreCBykovskyi&Bowers.,2013;Karlssonet.al.,2014;Karlsson et.al.,2012a;karlssonet.al.,2012b.förattgöraennoggrannkartläggningomsmärtanoch dessintensitetkrävdestillräckligtmedtid.attskyndapåsmärtbedömningenkundebli störandeförpersonenmeddemenssjukdompågrundavdenkognitiva funktionsnedsättningen.detkundebidratillattpersonenblevmindreförståendeförvad somskedde(karlssonet.al.,2014. Närtideninteräcktetillkundeviktiginformationomsmärtanäventyrasdåsmärtsignalerna missadesavvårdpersonalen(fryet.al.,2016;gillmorecbykovskyiet.al.,2013;karlssonet.al., 2014;Karlssonet.al.,2012a;Peisahet.al.,2014.Sjuksköterskornasoförmågaatthinnagöra egnabedömningarochordinerasmärtstillandeläkemedelnärundersköterskorna rapporteradeomsmärtabidrogtillenstorfrustrationinomvårdlaget(karlssonet.al.,2012a; Karlssonet.al2012bsamtenkänslaavattmantappadedetpatientnäraarbetet(Karlsson et.al.,2012b.sjuksköterskornabeskrevocksåatttidförreflektionochdiskussion tillsammansmedundersköterskornavarviktigt.dettavarfrämstförattsjuksköterskorna 19
20 skullefåchansattanalyseraochföraininformationenijournalsystemet,eftersomattdet annarslättkanblifeldådeolikaprofessionernaoftaintetänkerpåsammasätt(karlsson et.al.,2012a;karlssonet.al.,2012b Bristenpåutbildning Kunskapärenviktigdeliattsjuksköterskorskakännasigtryggaochbekvämaisin yrkesroll,specielltnärdejobbarmeddementa.deflestasjuksköterskoransågsighaförlite utbildningochdärmedförlitekompetensförattbedömasmärtahosdemmed demenssjukdomsamttillämpalämpligasmärtbedömningsverktyg(barryet.al.,2012;burns &Mcllfatrick.,2015a;Changet.al.,2009;Fryet.al.,2016;Martinet.al.,2005;Peisahet.al.,2014; Zwakhalenet.al.,2018.Mångasjuksköterskorbeskrevenosäkerhetiattkorrekttolkaoch besvaradebedömningsfrågorsomfanns(burns&mcllfatrick.,2015a;gillmorecbykovskyi et.al.,2013;lichtneret.al.,2015;martinet.al.,2005;zwakhalenet.al.,2018ochkändeattdet varomöjligtattuppnåsäkerhetibedömningen(gillmorecbykovskyiet.al.,2013. Detupplevdesocksåvaraviktigtattsomsjuksköterskafåutbytaerfarenhetmedandra sjuksköterskorvidbedömningenavsmärtapågrundavosäkerheten,vilketdetmånga gångersaknadesutrymmeför(karlssonet.al.,2012b.detvisadesigocksåivissafallatt symtomenpåsmärtaendastdokumenteradesochbehandladesomdenvaradeöveren längretid(fryet.al.,2016;gillmorecbykovskyiet.al.,2013.dengruppsjuksköterskorsom hadefåttutbildningismärtbedömningviddemenssjukdomkändesigmerbekvämaisin yrkesrollochansågattdehadebrakunskapomsmärthanteringviddemens.deansågsig ocksåhabrastrategierförsmärtbedömning(burns&mcllfatrick.,2015a;peisahet.al2014. Endelsjuksköterskoruppgavattstrategierförbedömningavsmärtahosdemmed demenssjukdominteärnågotsommanlärsigunderutbildningen.dettaärnågotmanfår övauppundersinaårsomyrkesverksamsjuksköterska(kovachet.al.,2000.vissaansåg ävenattdetfannsbristanderiktlinjervaddetgälldesmärtbedömningviddemenssjukdom (Barryet.al.,
21 6.3Förhållningssättvidsmärtbedömning 6.3.1Identifieringavteckensomansågsvarasmärta Attarbetasomsjuksköterskameddemenssjukapersonerställerstorakravpåindividen,det ärettkomplextjobbdärsjuksköterskanmåstefåinformationfrånfamiljen,miljön, vårdpersonalensamtjournalanteckningarförattkunnabildasigenuppfattning(fryet.al., 2016;Monroeet.al.,2016.Sjuksköterskanmåsteständigtvaravaksampåförändringarsamt prioriteradendemenssjukeskomfortochlivskvalité(cohencmansfield&creedon.,2002;fry et.al.,2016;monroeet.al.,2016. Vidsmärtbedömningförsökermanidenmåndetgårattlitapåpersonensegnaförmågaatt självbeskrivasinsmärta,förattskapaenbasibedömningen(karlssonet.al.,2014;barry et.al.,2012;peisahet.al.,2014.ideallraflestafallärpersonenoförmögenattsjälvbeskriva sinsmärtapågrundavkognitivasvårigheter(burns&mcllfatrick.,2015a;changet.al.,2009; GillmoreCBykovskyiet.al.,2013;Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000ochmankandå användalättintervjuteknikmedettfåtallättafrågor(karlssonet.al.,2014.omdetfinnsett verbalthinderikommunikationensåfortsättersmärtbedömningengenomattobservera beteendeförändringar(barryet.al.,2012;cohencmansfield&creedon.,2002;fryet.al.,2016; GillmoreCBykovskyiet.al.,2013;Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000;Martinet.al.,2005; Peisahet.al.,2014,ansiktsuttryckochkroppsrörelser(CohenCMansfield&Creedon.,2002; Fryet.al.,2016;GillmoreCBykovskyiet.al.,2013;Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000; Martinet.al.,2005;Peisahet.al.,2014,ytterligareförvirring(Barryet.al.,2012;Karlssonet.al., 2014,avvikandesömnmönster(CohenCMansfield&Creedon.,2002;Martinet.al.,2005 samtminskadaptit(cohencmansfield&creedon.,2002;kovachet.al.,2000.när sjuksköterskornakändeigendessateckenhjälptedetdemattfattabeslutomsmärtanoch hurdenskullehanteras(fryet.al.,2016;gillmorecbykovskyiet.al.,2013;peisahet.al.,2014. Enstorutmaningansågsvaraattavgöraomsmärtanvarfysiskelleremotionell(CohenC Mansfield&Creedon.,2002;Kovachet.al.,2000.Sjuksköterskornaangavattdetvarlättare attidentifieraochbehandlafysisksmärtajämförtmedemotionellsmärta.idefalldär 21
22 smärtanharundgåttsjuksköterskornaochejblivitbehandladuttrycktesjuksköterskornaatt deblivitargaochupprördaöverattdeejkunnatidentifieratdetta(cohencmansfield& Creedon.,2002.Dockkundeteckenpåsmärtaivissafallvarafalskadådendemenssjuke personenhittadepåsymtomenförattfåuppmärksamhetfrånvårdpersonalen(cohenc Mansfield&Creedon.,2002. Vissasjuksköterskorangavattallabeetendeförändringarhosendemenssjukpersonintetas påallvar,endelläkareochsjuksköterskoransågattdetvarennaturligfasidemensens sjukdomsförloppochladåintenernågonmertidförattidentifieravissabeetendemösnter somsedanvisadesigberopåsmärta(martinet.al.,2005.sjuksköterskorsamladeivissafall inteensmuntliginformationfråndendemenssjukeeftersomdeansågattpersonenändåinte förstodvaddesa(gillmorecbykovskyiet.al.,2013.mångademenssjukapersoner rapporteradesfåenfördröjdbehandlingochivissafallfickdeingenbehandlingallspå grundavsvårighetenattbedömasmärtan(burns&mcllfatrick.,2015a;changet.al.,2009; CohenCMansfield&Creedon.,2002;GillmoreCBykovskyiet.al.,2013;Lichtneret.al., Viktenavkännedomompersonenvidsmärtbedömning Kännedomompersonenärviktigtvidsmärtbedömning,specielltnärdeharsvårtattsjälva beskrivasmärtan(changet.al.,2009;cohencmansfield&creedon.,2002;fryet.al.,2016; GillmoreCBykovskyiet.al.,2013;Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000;Peisahet.al.,2014. Sjuksköterskorbeskriversigsommycketosäkrapåsmärtaviddemenssjukdompågrundav oförmåganattkorrekttolkasymtomen(fryet.al.,2016;gillmorecbykovskyiet.al.,2013; Karlssonet.al.,2014.Föratthamöjlighettillensårättvisochkorrektsmärtbedömningsom möjligtansågsjuksköterskornaattdetkrävdeskontinuitetipersonalgruppenförattskapa enindividuellbedömningpåhurpersonenuppträdervidteckenpåsmärta(changet.al., 2009;CohenCMansfield&Creedon.,2002;Fryet.al.,2016;GillmoreCBykovskyiet.al.,2013; Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000. Sjuksköterskornaansågattdetvarviktigtattutvecklaenrelationmedpersonensamtbygga uppentillitförattkommanärmarepersonenochlättarekunnaidentifieraavvikande beteendenochbedömaeventuellsmärta.(changet.al.,2009;cohencmansfield&creedon., 2002;Fryet.al.,2016;GillmoreCBykovskyiet.al.,2013;Karlssonet.al.,2014;Monroeet.al., 2016;Peisahet.al.,2014.Närflerasjuksköterskorvarinvolveradeipersonenblev 22
23 smärtbedömningenosäkerdåsjuksköterskanejkantydaförändringarna,vilketbidrogtillen bristfälligsmärthantering(changet.al.,2009;fryet.al.,2016;gillmorecbykovskyiet.al., 2013;Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000samtattallasjuksköterskorsomarbetade inomorganisationengjordeindividuellabedömningaravinformationendefickomden demenssjukepersonensstatus(karlssonet.al.,2014;zwakhalenet.al.,2018. Painisasubjectiveexperience,andthat swhycontinuityinthecareprocessisimportant.to compareandevaluateeffectively,it svitalthatit sthesamenursewhovisitsthecarerecipients (karlssonet.al,2014,s.196 Ennyanställdsjuksköterskasomejbyggtuppenrelationmeddendemenssjukepersonen skullealdrigseompersonenledavsmärtasålängeingenannankollegaförklaradedetta (CohenCMansfield&Creedon.,2002.Ävenomenpersonmeddemenssjukdomhade svårigheterattförmedlasinsmärtpåverkanvardetfortfarandeviktigtattupprätthålla samarbetetochinvolverapersonenisinabedömningaridenmåndetgick(karlssonet.al.,
24 7.Diskussion 7.1Metoddiskussion DennalitteraturöversiktbaseraspåsökningariCinahlochPubmed,dettadåPolit&Beck (2012,s.100anserattdessaärpålitligaochpassandeföromvårdnadsforskning. SökningarnasomgjordesidatabasernautformadesnoggrantmedMeSHCtermerochCinahlC headingsvilketskapadeenbredsökningmedettrelevantantalträffar.utifrån litteraturöversiktenssyfteskapadesdemestrelevantasökningarna.dettabidrogtillattde manuellasökningarnaresulteradeiettfåtalrelevantaartiklar.vidaresökningariytterligare databaserhademedstorsannolikhetejgenereratflerartiklar.dettadådatabasersom PsycINFOinteansågsharelevantaartiklarutifrånlitteraturöversiktenssyfte.Underurvalet exkluderadesartiklarsomberördepsykiatriskvård.dettaförattfåettsåväsentligtresultat sommöjligtiförhållandetillsyftet. Trotsattlitteraturöversiktenintehadenågontidsbegränsninggällandepublicering beaktadesdettaavförfattarnaunderurvaletienlighetmedöstlundh(2014,s.77sommenar attvetenskapligtmaterialärenfärskvara.majoritetenavdeinkluderadeartiklarnaär publiceradeinom10årochendasttvåavartiklarnailitteraturöversiktenäräldreänså. Dessaartiklarvaldestrotsdettaattinkluderasdådeerhöllengodkvalitetsamtsvaradepå detvaldasyftetochkundedärförbidratillytterligarekunskapiresultatet. ArtiklarsomingåriresultatetärfrånEuropa,NordamerikasamtAustralien.Dettabidrogtill ettbrettspektrumförhurforskningeninomdettaämneserut.dockinnehölldettaarbetetre styckenartiklarfrånsverigevilketkanledatillgeneralisering.detkanhasketten omedvetenvridningavresultatetdålitteraturöversiktentillstordelframhäverländermed godekonomiskstandardochsynliggörintelikamångadelarivärldensomejharsamma förutsättningar.därförhadedetvaritintressantomartiklarfrånresterandevärldsdelar inkluderatsförattfåettännubredareperspektivkringämnet. Iendelavstudiernainkluderasintebarasjuksköterskorsomdeltagareutanocksåandra vårdprofessioner,främstundersköterskor.dåmantrotsdettakunnatutläsavilkadelari studiensresultatsomkopplasihopmedsjuksköterskorochderasupplevelservaldesdeatt 24
25 inkluderasilitteraturöversikten.ienavdeinkluderadeartiklarnaärdeltagarnaenbart undersköterskor.dennaartikelvaldestrotsdettaattvaraendelavlitteraturöversiktens resultat,dådetbidrogtillenökadförståelseomsjuksköterskeprofessionenutifrån sjuksköterskanshögrahand.denbidrogäventillenbeskrivningpåhursamarbetetfungerar ochönskasfungeramellanprofessionernaförattskapabästamöjligavård.treavartiklarna iresultatetärskrivnaavkarlssonet.al,dettakansessomensvaghetdådennesforskningfår storplatsiarbetetvilketkanhapåverkatresultatet.dockvaldessamtligaatttasmeddåde bidrogmedviktigtmaterialtilllitteraturöversiktensamtsvaradebrapådesssyfte. Tillräckligtmeddataansågsvarainhämtatförattbesvarasyftetidennalitteraturöversikt. Majoritetenavdeinkluderadeartiklarnavaravkvalitativansats(n=13ochtvåerhöllistället enkvantitativansats.kvalitativastudiervaldesfrämstförattienlighetmedsegersten(2017, s.107skapaförståelseförenpersonochdennesupplevelser,erfarenheterellerbehov.dock valdesbådekvantitativaochkvalitativastudierattinkluderasistudienochkombinerasför attbelysaolikaaspekterochdetansesvaraenfördelattkompletteradessavid omvårdnadsforskningen(forsberg&wengström,2013,s.57.omflerkvantitativastudier inkluderatsiresultatethadedetkunnatbidratillengeneraliserbarhetistörreutsträckning. Underurvalochgranskninguppnåddesamtligaartiklarvetenskaplighögellermedelhög kvalitetenligtstatensberedningförmedicinskochsocialutvärderings kvalitetsgranskningsmall(sbu,2014samtforsberg&wengströms kvalitetsgranskningsmall(2003.majoritetenavartiklarna(n=13ilitteraturöversiktenvar etisktgranskadavenkommitté.deartiklar(n=2därdetejgickattutläsaitextenomdevar etisktgranskadellerinte,uppsöktesiställetartiklarnastidskrifterdärdetframkomatt samtligaartiklargenomgårenetiskgranskninginnanpubliceringitidskriften.dessaartiklar ansågsdärförvaraetisktgodtagbaraochinkluderadesilitteraturöversiktensresultat. Författarnaharunderhelaarbetetsgångarbetattillsammansochbefunnitsigpågemensam platsförmöjlighetattföraregelbundendiskussion.dettaförattskapaenömsesidig helhetsbildochundvikamissförståndochfeltolkning.dettaansesutgöraenstyrkaiarbetet ochanalysprocessen,somärendelilitteraturöversikten. 25
26 7.2Resultatdiskussion Dennalitteraturöversiktsyftadetillattbelysahursjuksköterskorsuppleversmärtbedömning viddemenssjukdomochvilkastrategiersomansesvaraanvändbara. Huvudfyndenidennalitteraturöversiktvisadeattsjuksköterskornakändesigosäkrakring smärtbedömningenpådemenssjukasamtattdeejlitarpåsinaiakttagelserochsigsjälv. Därföransågsdetattsamarbetetmedanhörigaochövrigvårdpersonalvaravstorbetydelse vidsmärtbedömningochidentifieringhospersonermeddemenssjukdom.iresultatet framkomävenattsjuksköterskornaupplevdebristpåsmärtbedömningsinstrument, utbildningochkunskapvilketleddetillattlättaresmärtbedömningsstrategiersom identifieringavkroppsspråkochbeteendelyftesframsomanvändbara. Ilitteraturöversiktensresultatframkomattvididentifieringavsmärtabidraranhörigamed värdefullinformationförsjuksköterskan.anhörigasågoftaförändringaridennärståendes beteendeochkundetolkadetbetydligtmycketfortareänvadsjuksköterskornavarkapabla till.dekännerpersonenochdessolikatillståndpåettsättsomsjuksköterskornaintehar förmågatillvilketkankopplastillorlandosteorisomanserattilägendärdetkrävsen ytterligarekunskapompersonenochdessuttryckvidomvårdnadsbehovär familjemedlemmartillstornytta(schmieding1993,s.132.dockuttryckteanhörigaien studieavpetyaevaet.al(2018attdeintekändesiginvolveradeismärtbedömningenoch hanteringenavdendemenssjuke.vårdpersonalenantyddeattdettaberoddepåanhörigas förmågaattdiskuteraandraomvårdnadsbehovnärvårdpersonalenjustdåbaravar intresseradavderasförmågaatttolkasmärtahospersonenmeddemenssjukdom.mcauliffe et.al(2012hävdarattsmärtbedömningenochhanteringenfårbästutfallomdetskeri samrådmednärståendedådekanförstådendemenssjukepåettbättresätt.buffum& Haberfelde(2007anserattanhörigakankännaentröstomvårdpersonalenlåterdemha fortsattdeltagandeisinanhörigsomvårdnadävenomdetintelängreärmöjligtattbesitta fulltansvaröverpersoneniderasegnahem,dettakanledatillattdenanhörigekännertillit gentemotvårdpersonalenochkanföraenbradialogmeddemförattuppnåbästamöjliga vårdfördendemenssjuke. 26
27 Ilitteraturöversiktensresultatframgårdetattanhörigaärtillstorhjälpvidsmärtbedömning hosdementa.trotsdettabeskrevsjuksköterskornaattdekändesigosäkrainförsamarbetet medanhöriga,dettadårädslanöverattvaratillbesvärellerrädslanöverattvisasigokunnig infördeanhörigavarstor.förattvårdpersonalenskakunnauppnåenlyckosam smärtbedömningfördendemenssjukemåstevårdpersonalenbjudainochupplysade anhörigaomderasbetydelsefullarollivårdenavderasnärstående. Enannanviktignyckelkomponentvidsmärtidentifieringochhanteringviddemenssjukdom ärattsjuksköterskornaharettnäraochbrasamarbetemedövrigvårdpersonal.burns& Mcllfatrick(2015bansågattkommunikationenmellansjuksköterskorochannan vårdpersonalvardenviktigastekomponentenvidhanteringavsmärtaochgavförutsättning attgedeneffektivastebehandlingen.vidomvårdnadavenpersonmeddemenssjukdomär samarbetemellanvårdpersonalenavstorbetydelseprecissomdetbelysesi litteraturöversiktensresultat. Ilitteraturöversiktensresultatframkomdetattsjuksköterskornaansågatt smärtbedömningsinstrumentsomanvändesförpatienterutankognitivnedsättninginte fungeradepåpersonermeddemens.dettamenarävenburnsochmcllfatrick(2015bdär sjuksköterskornauttrycktestortbehovavbättreochmertillgängligaverktygvidbedömning avsmärtahospersonermeddemenssjukdom.derasstudievisadeävenattalla bedömningsinstrumentensomfannstillgängligahadebristerochvarintetillförlitligai arbetetmeddemenssjukdom.debidrogtillattsmärtanidentifieradesmenmedverkadeinte tillenexaktinformation,specielltintevidverbalaochvisuellaskalor.ilitteraturöversiktens resultatvisadedetsigdockattpainadverktygetvarettsmärtverktygsombidrogtillbättre strukturismärtbedömningenochenmerorganiseradmetodattkommuniceramed personenmeddemens.oavsettvilketbedömningsverktygsomanvändesvardetalltid nödvändigtmedenkompletteringiformavenkliniskbedömningmedanalysavpersonens beteendeförattuppskattasmärtnivån,dettavardockintealltidsjälvklartför vårdpersonalen. 27
28 EnligtSmith(2005finnsettbehovavettpålitligtsmärtskattningsinstrumentnär vårdpersonalenintehartidigarekunskaperompersonensbeteendeellervanor.detta instrumentskullekunnaapplicerasivårdinrättningardärdettamöteoftaförekommer, exempelvisakutmottagningarellerpåandrasjukhus.sjuksköterskornarapporteradedocki litteraturöversiktensresultatattdestomerkompliceratettsmärtverktygansesvaradesto mindretroligtvardetattsjuksköterskanskullestödjasigpådetvidbedömningen.de medgerattenavanledningarnaärkunskapsbristeniutvärderingarnaav bedömningsinstrumenten.dockkanävenennegativinställninggentemot bedömningsinstrumentenbidratillminskningavanvändningen.omdetskullevarasåatt sjuksköterskanbestämmersigförattredaninnansmärtbedömningenhaenkritisk inställningtillatttahjälpavbedömningsverktyget,ställerviossfråganomsjuksköterskan verkligenkantaansvarförsmärtbedömningen? Ifnursesperceivepainassessmentasdifficulttodo,interventionwillbelow. (Burns&Mcllfatrick.,2015b,s.402 Vidarefyndilitteraturöversiktenvisadeattdeflestasjuksköterskorhadeförlitekompetens förattbedömasmärtanhospersonermeddemenssjukdom.deuttryckteenbristpå utbildningvilketbidrogtillenstorosäkerhetisinförmågaattidentifierasmärtapåde personersomintekundeförmedladensjälv.dettaskiljdesigfråndesjuksköterskorsom ansågsigfåttenbrautbildningismärtbedömningviddemenssjukdomdådebeskrevattdet bidrogtillenökadsjälvsäkerhetisinyrkesrollochsmärthanteringen.dettakanapplicerasi Orlandosomvårdnadsteori(Schmieding,1993,s.132C133omhursjuksköterskans kunskapsbreddäravgörandeförhurkvalitetenpåsmärthanteringochsmärtbedömning resulterasblipåenickeverbalperson.destobredarekunskapsjuksköterskanhardesto störredelavpatientensomvårdnadsbehovtäcksdåinochhjälpenförbättrasförpatienten genomsjuksköterskansordochhandlingar.dettabörliggatillgrundförutvecklingenav sjuksköterskansförbättringinompraktiskakunskaperochfärdigheter. Evripidouet.al(2019påvisadeattutbildningsprogramökarsjuksköterskanskunskap avsevärtvidomvårdnadavpersonermeddemenssjukdomochgranskningenvisadeattden 28
29 högrekunskapsnivånsomutbildningsprogrammetbidrogtillattökasjuksköterskans självförtroendetvidomvårdnadavpersonermeddemenssjukdom.utbildningsprogrammet hadedockintesådaneffektattdetminskadesjuksköterskansutbrändhetellerupplevelseav utmaningipatientbeteendet.detförstastegetiensmärtlindringsprocessärattidentifiera ochbedömasmärtan.utankunskapärdettaintemöjligtförsjuksköterskornaochdetkräver därförattutbildningerbjudspåallaställendärvårdmötenmedpersonermed demenssjukdomsker.snow&shuster(2006visadeävenattkunskapsbristenhos vårdpersonalenkanledatillfeltolkningavsmärtbeteendetgenomattdettolkassom beteendesymtomsnarareänsomenverkligfysisksmärta.därförärutbildningihursmärta yttrarsigviddemenssjukdomoerhörtviktigtförvårdpersonalen....thereisaneedtodeveloppaineducationprogrammesspeciallydesignedfornursescaringfor olderpeoplewithdementia (Burns&Mcllfatrick.,2015b,s.407 Resultatetidennalitteraturöversiktvisadeattmanförsökerlitapåpersonensegnaförmåga attförmedlasinsmärtaidenmåndetgår.mcauliffeet.al(2012förespråkarocksåatt personensegnabeskrivningärdetmesttillförlitligavididentifieringenochattävenomde inteharsammamöjlighetattrapporterasmärtaskallutrymmefördettagesiförstahand. Vidarevisaderesultatetattnärenpersonmeddemenshartappatförmåganatt kommuniceraäriställetobservationeravkroppsrörelserochbeteendetillstorhjälpföratt identifierasmärtaochandraåkommorhosdessapersoner.detärviktigtförsjuksköterskan attidentifieraobjektivaochsubjektivadataiformavbeteendeförändringar,tillexempel minskadaptitochaggressionsamtändradesömnvanor.vidaremenademcauliffeattom sjuksköterskanutforskarmeningenbakompatientensbeteendenvardetlättareatttolkaden demenssjukesbehov. Förattsedessasubtilauttryckiformavförändringibeteendeochlivsvanorvisade litteraturöversiktensresultatattdetkrävdesattsjuksköterskornautveckladeenrelationmed patientenvilketkanapplicerasiorlandosteori(schmieding,1993,s därviktenav attsynliggörapatientensbeteendeiomvårdnadssituationerbetonas.denprofessionella 29
30 sjuksköterskansarbetehandlaromattidentifierapatientensbehovavomvårdnadnär patienteninteärkapabeltillattuttryckadetochdennaidentifieringkanendastskeom sjuksköterskanutvecklarenstödjanderelation.dettaförattpatientenskalllitapå sjuksköterskanochdenneskompetens.sjuksköterskanserlättareförändringarhospersoner meddemensomdeskaparenrelationmeddemochdelärsigskapaindividuella bedömningarförhurpersonenuppträdervidsinsmärta.menförattomsättadennarelation ipraktikenkrävsocksåkontinuitetipersonalen.burns&mcllfatrick(2015bmenaratt bristenpåkontinuitetmellanvårdpersonalenärrelaterattilltidsbegränsningaroch arbetstrycksamtattenhögpersonalbelastningochpersonalbristuppfattassometthinderför eneffektivsmärtbedömning. Förekomstenavsmärtaviddemenssjukdomäringetnyfunnetfenomen,trotsdettahar vårdensvårtatttillmötesgådennapatientgruppochsedessomvårdnadsbehov.deterbjuds förlitehjälpmedelochkunskapernaärfå,menvilketansvarharsjuksköterskanimötetmed demenssjukapersonerochvadställerdetförkravpådennesyrkesprofession? 30
Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Anvisning, tips och exempel Författare: Lärare: Examinator: Diabetesvård 1 15hp 1 Anvisningar
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merRådgivningstjänster och. revisorns oberoende
Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi Vårterminen 2013 Rådgivningstjänster och revisorns oberoende en europeisk litteraturstudie Av: Sandra Ivarsson
Läs merLitteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp
Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift
Läs merDags för uppsats : vägledning för litteraturbaserade examensarbeten PDF ladda ner
Dags för uppsats : vägledning för litteraturbaserade examensarbeten PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare:. litteratur och andra texter. I boken behandlas litteraturbaserade examensarbeten,
Läs merOmvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp Nursing Science Ba (A), Health and Ill Health I 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning
Läs merStatsvetenskap GR (C), 30 hp
1 (5) Kursplan för: Statsvetenskap GR (C), 30 hp Political Science Ba (C), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SK026G Statsvetenskap Grundnivå (C) Inriktning (namn)
Läs merRIKTLINJER GRUNDUTBILDNING VT 2015
RIKTLINJER GRUNDUTBILDNING VT 2015 Självständigt examensarbete inom omvårdnad, 15 hp 120820/HV rev. 141124/HV Innehåll Allmänna anvisningar Självständigt examensarbete Handledning av examensarbete Examensarbetets
Läs merAtt söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -
Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan
Läs merSC1107, Tillämpad socialpsykologi, 15,0 högskolepoäng Applied Social Psychology, 15.0 higher education credits
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SC1107, Tillämpad socialpsykologi, 15,0 högskolepoäng Applied Social Psychology, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är
Läs merINFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket
INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1 Medicinska biblioteket www.ub.umu.se IDAG SKA VI TITTA PÅ: Förberedelser för att söka vetenskaplig artikel: o Formulera en sökfråga o Välja ut bra sökord
Läs merOmvårdnad vid komplexa ohälsotillstånd I OMG 205, 22.5 hp.
Karlstads Universitet Omvårdnad vid komplexa ohälsotillstånd I OMG 205, 22.5 hp. Schema 29 augusti 9 december 2016 Sjuksköterskeprogrammet, termin 5, HK 14 Kursansvariga: Kristina Rendahl-Laage och Christina
Läs merProgramschemat är granskat och godkänt av akademichef vid Akademin för hälsa, vård och välfärd
Programschema för Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Programkod: Gäller för läsåret 2019/2020 Programschemat är granskat och godkänt av akademichef vid Akademin för hälsa, vård och välfärd 2019-01-31. Om programschemat
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs merOmvårdnad GR (A), Hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar, 15 hp
1 (6) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar, 15 hp Nursing Science BA (A) Nursing, health, environment and nursing actions 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merUmeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013
Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,
Läs merProgramschemat är granskat och godkänt av Akademichef vid akademin för hälsa, vård och välfärd och reviderat
GS03 Programschema för Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Programkod: GS03 Gäller för läsåret 2018/2019 Programschemat är granskat och godkänt av Akademichef vid akademin för hälsa, vård och välfärd 2018-02-28
Läs merRegional och mellankommunal planeringsamverkan ur kommunernas perspektiv
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Regional och mellankommunal planeringsamverkan ur kommunernas perspektiv Hanna Leufvén Självständigt arbete 15 hp Landskapsarkitektprogrammet
Läs merProgramschemat är granskat och godkänt av Akademichef vid akademin för hälsa, vård och välfärd och reviderat
Programschema för Sjuksköterskeprogrammet 80 hp Programkod: Gäller för läsåret 208/209 Programschemat är granskat och godkänt av Akademichef vid akademin för hälsa, vård och välfärd 208-02-28 och reviderat
Läs merStatsvetenskap GR (C), 30 hp
1 (5) Kursplan för: Statsvetenskap GR (C), 30 hp Political Science Ba (C), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SK026G Statsvetenskap Grundnivå (C) Inriktning (namn)
Läs merInstruktion till kursplanemall för kurser på grundnivå och avancerad nivå
Instruktion till kursplan 1 (5) Instruktion till kursplanemall för kurser på grundnivå och avancerad nivå Kursplaner som gäller utbildning under höstterminen ska vara fastställda av FoUN:s kursplaneutskott
Läs merOm uppsatsmallen vid GIH
Om uppsatsmallen vid GIH Här kan du läsa om och se exempel på hur din uppsats vid GIH ska se ut. Uppsatsmallen (.dotxfil) som du kan spara ner och skriva i finns på www.gih.se/uppsats. Huvudrubrik, dvs
Läs merProgramschema för Informativ illustration Informationsdesign, 180 hp. Gäller för läsåret 2017/2018
Programschema för Informativ illustration Informationsdesign, 80 hp Programkod: Gäller för läsåret 07/08 Om programschemat Varje utbildningsprogram har en fastställd utbildningsplan där det bl.a. framgår
Läs merSTUDIEHANDLEDNING VT 2015
STUDIEHANDLEDNING VT 2015 Självständigt examensarbete inom omvårdnad, 15 hp 120820/HV rev. 141124/HV Innehåll Allmänna anvisningar Grupphandledning Plagiatkontroll Inför examinationsseminarium Examinationsseminarium
Läs merMedicinsk vetenskap GR (B), Medicin, kirurgi och geriatrik, 15 hp
1 (6) Kursplan för: Medicinsk vetenskap GR (B), Medicin, kirurgi och geriatrik, 15 hp Medical Science BA (B), Medicine, Surgery and Geriatric, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merLitteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella
Läs merRegler för kursplaner
Beslutsdatum: 2018-03-05 Dnr 2016/1906 Beslutande: Fakultetsnämnden 1 (5) Dokumentansvarig: Ledningskansliet Dokumenttyp: Regler Datum för ikraftträdande: 2018-04-01 Revideras senast: 2021-03-05 Regler
Läs merKANDID Metadata - En forensisk analys av Exif A Marcus Larsson T UPPSA It-forensik och informationssäkerhet 180 HP , Halmstad TS
KANDIDATUPPSATS Metadata En forensisk analys av Exif Kandidatuppsats 2013/04 Författare: Marcus Larsson Handledare: Urban Bilstrup Examinator: Mattias Wecksten Sektionenförinformationsvetenskap,data3ochelektroteknik
Läs merQwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq
Qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop asdfghjklzxcvbnmqwertyuiopas
Läs merSjälvständigt arbete (examensarbete) i omvårdnadsvetenskap, 15 hp Degree Project in Nursing Science, 15 credits
(6) 8SKG62 Självständigt arbete (examensarbete) i omvårdnadsvetenskap, 5 hp Degree Project in Nursing Science, 5 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: höstterminen 208 Kursplan Fastställd
Läs merBedömningsprotokoll för examensarbete inom socialt arbete på grundnivå
Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet Examensarbete inom socialt arbete (15 hp) Termin 6 våren 2014, Eskilstuna Fastställandedatum: 2014-01-24 Bedömningsprotokoll för examensarbete inom
Läs merUPPSATSER MR-PROGRAMMET
UPPSATSER MR-PROGRAMMET 1. PM om uppsatsskrivning 2. Litteratur 3. Framläggning praktiskt 4. Opponents uppgift 5. Uppsatser i biblioteket 1. PM OM UPPSATSSKRIVNING Formella krav för kandidatexamen För
Läs merOmvårdnad GR (B), Information och undervisning i omvårdnad, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Information och undervisning i omvårdnad, 7,5 hp Nursing Science Ba (B), Information and Eduction in Nursing, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merDigital tjänsteutveckling, kandidat Antagna Höst 2014
UTBILDNINGSPLAN LÄSÅRET 2015/2016 Digital tjänsteutveckling, kandidat Antagna Höst 2014 BESLUTSDATUM 2014-11-06 BESLUTSFATTARE Enhetschef Utbildnings- & forskningsenheten Luleå tekniska universitet, 971
Läs merStudiehandledning, vårterminen 2016
Studiehandledning, vårterminen 2016 Smärta hos barn och ungdomar, 7,5 hp. Information och kontakt Kursen avser att ge kunskaper om olika smärttillstånd och deras bakomliggande orsaker, barns och ungdomars
Läs merMedicinsk vetenskap GR (B), Medicinsk vetenskap (GR) B, Vård vid ohälsa och sjukdom III, 7,5 hp
1 (6) Kursplan för: Medicinsk vetenskap GR (B), Medicinsk vetenskap (GR) B, Vård vid ohälsa och sjukdom III, 7,5 hp Medical Science Ba (B), Care within Ill-health and Disease III, 7,5 credits Allmänna
Läs merSjälvständiga arbeten i lärarutbildningen exempel från ÖU
Självständiga arbeten i lärarutbildningen exempel från ÖU Malin Knutsson 2015-09-24 15-10-02 1 Lärarutbildning för skolår f-6 vid ÖU - i korthet Studiegångar: HT 1 VT 1 HT 2 VT 2 HT 3 VT 3 HT 4 VT 4 år
Läs merPedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp Education BA (C) Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng PE014G Pedagogik Grundnivå (C)
Läs merMedicinsk vetenskap GR (B), Vård vid ohälsa och sjukdom I, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Medicinsk vetenskap GR (B), Vård vid ohälsa och sjukdom I, 7,5 hp Medical Science BA (B) Care within ill-health and disease I, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merAnvisningar för examensarbete på grundnivå inom huvudområdet omvårdnad, 15 hp
Fastställd av prefekt 2015-01-26 Anvisningar för examensarbete på grundnivå inom huvudområdet omvårdnad, 15 hp Innehåll Introduktion till examensarbetet... 1 Huvudområdet omvårdnad... 1 Examensarbetets
Läs merEn fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk
Sökexempel - Spänningshuvudvärk En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Eftersom man i detta fall bör göra en sökning i internationella
Läs merUtformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser
Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att
Läs merExamensarbete, 15 hp. Information om projektplan vt 2014 och examensarbete ht 2014
, 15 hp Information om projektplan vt 2014 och examensarbete ht 2014 Kursledare: Cecilia Arving cecilia.arving@pubcare.uu.se Kursadministratör: Renée Sundbom renee.sundbom@pubcare.uu.se Kurskod 3SJ517
Läs merPSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1500 Psykologi: Forskningsmetod och kandidatuppsats, 30 högskolepoäng Psychology: Research Methods and Bachelor Thesis in Psychology, 30 higher education credits Fastställande
Läs merPA Projektarbete
PA1201 - Projektarbete Projektarbetets syfte Projektarbetet syftar till att utveckla förmågan att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete och ge erfarenhet av att arbeta i projektform.
Läs merVälkommen till exjobbsinformation och masterpåbyggnad
Välkommen till exjobbsinformation och masterpåbyggnad Varför exjobb? Använda sina kunskaper och med vetenskaplig ansats lösa en uppgift med anknytning till utbildningen Professionell skriftlig och muntlig
Läs merLitteratursökning med exempel på sökdokumentation
Umeå universitetsbibliotek Handledning 2015-06-11 Sid 1 (6) Litteratursökning med exempel på sökdokumentation Frågeställning och sökord Välj ut de centrala begreppen i din frågeställning och fundera över
Läs merDatum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Grundläggande högskolebehörighet
1 (3) Kursplan Kursens benämning: Vetenskaplig metod A Engelsk benämning: Scientific method A Kurskod: 1MV015 Gäller från: HT 2012 Fastställd: Denna kursplan är fastställd av Ämnesrådet i Ledningsvetenskap
Läs merOmvårdnad GR (A), Äldres hälsa och ohälsa med verksamhetsförlagd utbildning I, 15 hp
1 (6) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Äldres hälsa och ohälsa med verksamhetsförlagd utbildning I, 15 hp Nursing Science BA (A), Theoretical and Practical Studies of Health and Unhealth among Elderly People
Läs merLathund för studenter vid Institutionen för socialt arbete
Lathund för studenter vid Institutionen för socialt arbete publicera studentuppsatser/examensarbeten i DiVA Om du har frågor eller behöver hjälp, kontakta institutionens DiVA-administratör; diva@socarb.su.se.
Läs merProgramschemat är beslutat av utbildningsledare Annika Björklund vid akademin för innovation, design och teknik 2014-02-07.
Programschema för 04/05 Programschema för Textdesign Informationsdesign, 80 hp Programkod: Gäller för läsåret 04/05 Programschemat är beslutat av utbildningsledare Annika Björklund vid akademin för innovation,
Läs merSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET UTBILDNINGSPLAN FROM HT 2013 INGER JANSSON, LEKTOR I OMVÅRDNAD
SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET UTBILDNINGSPLAN FROM HT 2013 INGER JANSSON, LEKTOR I OMVÅRDNAD SAHLGRENSKA AKADEMIN, INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA SAHLGRENSKA AKADEMIN, INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP
Läs merSjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
Läs merPraktikantens namn: Praktikantens personnummer: Praktiktid; från: till:
A V T A L F Ö R P R A K T I K för studerande på Språkvetarprogrammet vid Institutionen för moderna språk, Uppsala universitet. Praktiken är en poänggivande del inom Språkvetarprogrammets kandidatexamen
Läs merI CINAHL hittar du referenser till artiklar inom omvårdnad och hälsa. Även en del böcker och avhandlingar finns med.
CINAHL Vad innehåller CINAHL? I CINAHL hittar du referenser till artiklar inom omvårdnad och hälsa. Även en del böcker och avhandlingar finns med. Fritextsökning Fritextsökning innebär att du söker i alla
Läs merSTVK02, Statsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Bachelor's Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten STVK02, Statsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Bachelor's Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merPraktikantens namn: Praktikantens personnummer: Praktiktid; från: till: Praktikorganisationen Namn på organisationen: Adress
A V T A L F Ö R P R A K T I K för studerande vid Institutionen för moderna språk, Uppsala universitet. Praktiken omfattar 20 veckor vilket motsvarar 30 hp. Praktiken skall genomföras enligt beskrivningen
Läs merDatum Kursens benämning: Grundkurs i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet
1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet Engelsk benämning: Basic Course in Political Science with a Focus on Crisis Management and Security
Läs merInformation till företag och organisationer om examensarbete inom Byggteknik vid Högskolan Dalarna
Information till företag och organisationer om examensarbete inom Byggteknik vid Högskolan Dalarna Allmänt Alla studenter som följer ett byggprogram vid ska som sista moment i sin utbildning göra ett examensarbete.
Läs merProgramschemat är granskat och godkänt av Eva Skytt, utbildningsledare vid Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling,
GK03 Programschema för Beteendevetenskapliga programmet 180-210 hp Programkod: GK03 Programschemat är granskat och godkänt av Eva Skytt, utbildningsledare vid Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling,
Läs merProgramschemat är granskat och godkänt av Eva Skytt, utbildningsledare vid Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling,
GK03 Programschema för Beteendevetenskapliga programmet 180-210 hp Programkod: GK03 Programschemat är granskat och godkänt av va Skytt, utbildningsledare vid Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling,
Läs merProgramschema för Informativ illustration Informationsdesign, 180 hp. Gäller för läsåret 2018/2019. Programschema för 2018/2019.
Programschema för Informativ illustration Informationsdesign, 180 hp Programkod: Gäller för läsåret 2018/2019 Om programschemat Varje utbildningsprogram har en fastställd utbildningsplan där det bl.a.
Läs merAnvisningar för examensarbete på grundnivå inom huvudområdet omvårdnad, 15 hp
Fastställd av prefekt 2014-10-07 Anvisningar för examensarbete på grundnivå inom huvudområdet omvårdnad, 15 hp Innehåll Introduktion till examensarbetet... 1 Huvudområdet omvårdnad... 1 Examensarbetets
Läs merSnabbguide till Cinahl
Christel Olsson, BLR 2008-09-26 Snabbguide till Cinahl Vad är Cinahl? Cinahl Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature är en databas som innehåller omvårdnad, biomedicin, alternativ medicin
Läs merA" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -
A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur (och varför) ska man söka? Informa1onsbehovet bestämmer. Hur hi"ar man vetenskapliga ar1klar inom omvårdnad/ medicin?
Läs merAnvisningar för examensarbete på grundnivå inom huvudområdet omvårdnad, 15 hp
Institutionen för hälsovetenskap Fastställd av prefekt 2016-02-22 Anvisningar för examensarbete på grundnivå inom huvudområdet omvårdnad, 15 hp Innehåll Introduktion till examensarbetet... 1 Huvudområdet
Läs merDATA- OCH INFORMATIONSTEKNIK
DATA- OCH INFORMATIONSTEKNIK DIT560 Examensarbete i datalogi för kandidatexamen, 15 högskolepoäng Bachelor s Thesis, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av IT-fakultetsnämnden 2006-11-17 och
Läs merUmeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I
HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:
Läs merKurskod: SA5761 Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området Vårdområdet Huvudområde: Socialt arbete Högskolepoäng: 30
1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete C, Dokumentation, utvärdering och forskningsmetod, 30 högskolepoäng
Läs merVetenskapligt arbete Skriva Presentera Opponera
Vetenskapligt arbete Skriva Presentera Opponera Kandidatarbete ISEX T5 Elisabet Holst Projektarbetet Kritisk litteraturgranskning Kritisk litteraturgranskning kombinerad med egna experiment eller undersökningar
Läs merSjuksköterskeprogrammet, HT 2014, Termin 6, campus Umeå Kurs: Ledarskap i vården II, 3,0 hp Kurskod: 3OM280 * på schemat =obligatoriskt moment
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för omvårdnad Kursansvarig: Tel: 090-786 9866 E-mail: birgitta.jonsson@umu.se Senast ändrat: 2014-06-02 Sjuksköterskeprogrammet, HT 2014, Termin 6, campus Umeå Kurs: Ledarskap
Läs merVälkommen till sjuksköterskeprogrammets omvårdnadskonferens 30 mars 2017
Välkommen till sjuksköterskeprogrammets omvårdnadskonferens 30 mars 2017 Studenter vid sjuksköterskeprogrammet, termin 6, presenterar sina examensarbeten 09.00 Inledningstal av Professor Åsa Engström i
Läs merUtformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser
Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att
Läs merSärskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad
Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för
Läs merTitel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner
Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning
Läs merFakulteten för konst och humaniora Dekanens beslutsmöte
Föredragningslista 2018-12-12 Fakulteten för konst och humaniora Dekanens beslutsmöte Datum och tid: 2018-12-12, kl. 08.30 Plats: Blända i Växjö och RA2122 i Kalmar Ärende 120 Dnr: 2018/786-2.2.1 Ärende
Läs merProgramschema för Beteendevetenskapliga programmet hp
Programschema för Beteendevetenskapliga programmet 80-20 hp Programkod: Gäller för läsåret 209/2020 Programschemat är granskat och godkänt av akademichef vid Akademin för hälsa, vård och välfärd 209-0-3.
Läs merOmvårdnad GR (B), Ledarskap och organisation, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Ledarskap och organisation, 7,5 hp Nursing Science BA (B), Management and Organization, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression
Läs merSOCK05, Sociologi: Kandidatkurs, distans, 30 högskolepoäng Sociology: Bachelor Course, Distance education, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCK05, Sociologi: Kandidatkurs, distans, 30 högskolepoäng Sociology: Bachelor Course, Distance education, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är
Läs merSBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Medicinska fakulteten SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är
Läs merSamtalet som arbetsmetod inom hälso- och sjukvård
DNR LIU 329/07-41 1(5) Samtalet som arbetsmetod inom hälso- och sjukvård Programkurs 5 hp To Use Interviewing as a Method in Health Care 8DIA02 Gäller från: 2018 HT Fastställd av Grundutbildningsnämnden
Läs merMötesplats inför framtiden Borås april Saga Pohjola, Susanne Stenberg Karolinska institutet Novumbiblioteket
Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001 Saga Pohjola, Susanne Stenberg Karolinska institutet Novumbiblioteket Att utveckla informationskompetens hos studenter - verktyg för ett livslångt lärande
Läs merSjuksköterskeprogrammet (gällande från HT 2016)
Sjuksköterskeprogrammet (gällande från HT 2016) År 1 termin 1 och 2 15 hp Blockbenämning: Grunder i vårdvetenskap och vårdpedagogik Vårdvetenskap 7,5 hp: Grunder i vårdvetenskap, VAE200 7,5 hp: Grunder
Läs merUngdomar och riskbeteende
Ungdomar och riskbeteende -professionellas erfarenheter från ungdomsverksamhet Institutionen för pedagogik/ikm Pedagogik med inriktning mot Mars 2006 ungdoms- och missbrukarvård Handledare: MBC 233 C-
Läs merNationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen
ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK NKSE FÖRSÖKSVERKSAMHET NKSE Syfte Syftet med Nationell klinisk slutexamination för är att pröva om studenten i slutet av termin sex/utbildningen har uppnått den kliniska
Läs merUtbildningsplan för Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng. Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 higher education credits
Dnr G217 4354/07 Utbildningsplan för Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelse 2007-11-01
Läs merKursen ges som fristående kurs. Den kan inte ingå i en examen vid Lunds universitet för den som redan har behörighet i svenska för högskolestudier.
Humanistiska och teologiska fakulteterna SFSH20, Study abroad: Svenska som främmande språk - nivå 1-8, 60 högskolepoäng Study Abroad: Swedish as a Foreign Language - Levels 1-8, 60 credits Grundnivå /
Läs merLAGM01, Examensarbete, 30 högskolepoäng Graduate Thesis, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten LAGM01, Examensarbete, 30 högskolepoäng Graduate Thesis, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens nämnd för utbildningen
Läs merPreliminärt schema OMGA10 Omvårdnadens teoretiska och vetenskapliga grund 22,5 hp Kursansvarig Ingrid Andersson. Vecka 9 23, 2011
Preliminärt schema OMGA10 Omvårdnadens teoretiska och vetenskapliga grund 22,5 hp Kursansvarig Ingrid Andersson Vecka 9 23, 2011 Vecka 9 MÅNDAG 28/2 TISDAG 1/3 ONSDAG 2/3 TORSDAG 3/3 FREDAG 4/3 08.30 11.00
Läs merProgramschemat är beslutat av utbildningsledare Annika Björklund vid akademin för innovation, design och teknik
Programschema för liga programmet, 180 hp Programkod: Gäller för läsåret 2015/2016 Programschemat är beslutat av utbildningsledare Annika Björklund vid akademin för innovation, design och teknik 2015-02-05.
Läs merMEVM07, Medicinsk vetenskap: Examensarbete, 30 högskolepoäng Master Thesis in Medical Sciences, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Medicinska fakulteten MEVM07, Medicinsk vetenskap: Examensarbete, 30 högskolepoäng Master Thesis in Medical Sciences, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merPSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1500 Psykologi: Forskningsmetod och kandidatuppsats, 30 högskolepoäng Psychology: Research Methods and Bachelor Thesis in Psychology, 30 higher education credits Fastställande
Läs merKriminologi GR (A), Tillämpad kriminologi I, 15 hp
1 (6) Kursplan för: Kriminologi GR (A), Tillämpad kriminologi I, 15 hp Criminology BA (A), Applied Criminology I, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning
Läs merSjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing
1(5) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 higher education credits Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing
Läs merProgramschema för Beteendevetenskapliga programmet hp
GK03 Programschema för Beteendevetenskapliga programmet 180-210 hp Programkod: GK03 Gäller för läsåret 2018/2019 Programschemat är granskat och godkänt av akademichef vid Akademin för hälsa, vård och välfärd
Läs merKursplan. Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete. Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis
1 (5) Kursplan Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis Kurskod: 1OP302 Gäller från: VT 2016 Fastställd: Denna kursplan
Läs merProgramschema för Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180 hp
HH20 KOMM Programschema för Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180 hp Programkod: HH20 KOMM Gäller för läsåret 2015/2016 Programschemat är granskat av utbildningsledare
Läs merSjuksköterske- och röntgensjuksköterskeprogrammet SCHEMA HT 10 100830
Sahlgrenska akademin Sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeprogrammet SCHEMA HT 10 100830 Kurskod: OM 3270 Kursens benämning: Vetenskaplig metod, 7,5 hp Kurs: SSK 3 + RÖS 1 Kursnivå: Grundnivå, termin
Läs mer