Tillsyn på migrationsboenden

Transkript

1 REGION JÖNKÖPINGS LÄN Tillsyn på migrationsboenden - Jönköpings län Miljösamverkan f

2

3 Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Lagrum... 2 Projektet... 2 Syfte... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Uppnådda mål... 8 Diskussion och slutsats... 9 Referenser Bilagor... 10

4 Sammanfattning Projektet migrationsboende pågick under 2014 och Samordningen skedde via Miljösamverkan f. Totalt deltog sex kommuner i tillsynskampanjen. I projektgruppen ingick Peter Larsson (Eksjö kommun) samt Berndt Gustavsson (Nässjö kommun). Projektledare var Linda Helander från Miljösamverkan f. Projektgruppen tog fram ett handläggarstöd bestående av två dokument: Lagrum, bilaga 1 Checklista, bilaga 2 Efter genomförd tillsyn rapporterade deltagande kommuner in sina iakttagelser via en webbenkät (bilaga 3). Resultatet av enkäten låg sedan till grund för denna rapport. Resultatet visar tydligt på att majoriteten av konstaterade olägenheter är fuktrelaterade, men att det är stor skillnad mellan olika kommuner. I vissa fall är det många drabbade lägenheter per kommun i andra inga alls. Detta visar på betydelsen av att bedriva tillsyn för att hitta och åtgärda de fastigheter som har en bristande standard. 1

5 Bakgrund År 2014 sökte lite mer än människor asyl i Sverige, vilket kan jämföras med år 2012 då lite mer än sökte asyl (1). Alla asylsökande erbjuds ett boende av Migrationsverket om de inte väljer att bo hos vänner eller släktingar under väntetiden (2). Den 19 februari 2014, innan projektet migrationsboenden drog igång, fanns det enligt Migrationsverket 1013 boendeplatser i Jönköpings län (se bilaga 4). Av dessa tillsynades cirka en femtedel inom ramen av detta projekt. Projektet röstades in i Miljösamverkan f:s verksamhetsplan av flera skäl. De viktigaste var att erfarenheter från länet visat att det kan finnas brister, samt att det innan projektets början inte fanns en heltäckande bild av länets boenden. Tillfälliga boenden är inte anmälningspliktiga enligt miljöbalken och därför är det svårt för tillsynsmyndigheten att få en heltäckande bild av länets boenden. Lagrum En bostad ska uppfylla miljöbalkens krav och inte innebära en olägenhet för människors hälsa. Bostaden ska bland annat ge skydd mot kyla, värme, drag och fukt. Det ska inte finnas ohyra och det ska finnas möjlighet att upprätthålla en god personlig hygien (se bilaga1). Den som ansvarar för att ovan kriterier uppfylls är verksamhetsutövaren. I migrationsboendens fall innebär det ett delat ansvar mellan aktuell fastighetsägare och Migrationsverket då det är de som bedriver verksamhet och som har de faktiska och rättsliga möjligheterna att vidta en åtgärd som betraktas som verksamhetsutövare (bilaga 1). För mer information om lagstiftning, praxis med mera se bilaga 1. Projektet I projektgruppen ingick Peter Larsson från Eksjö kommun, samt Berndt Gustavsson från Nässjö kommun. Projektledare var Linda Helander från Miljösamverkan f. De kommuner som aktivt deltog i tillsynskampanjen var: Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vetlanda och Värnamo. Projektgruppens uppdrag var att ta fram det material som länets miljökontor behöver, för att kunna bedriva tillsyn på migrationsboenden, samt leda en uppstartsträff för deltagande kommuner. Detta resulterade i ett handläggarstöd bestående av två dokument: lagrum samt checklista (bilaga 2 och 3). Efter genomförd tillsyn rapporterade deltagande kommuner in sina iakttagelser via en webbenkät (bilaga 4). Resultatet av enkäten låg sedan till grund för denna rapport. Målet med projektet var inte att redovisa på objektsnivå utan att få en översiktlig bild av länet Därför har frågorna ställts så att resultaten (per ställd fråga) sammanfattats i ett och samma diagram. Detta innebär att det inte går att analysera resultatet i detalj på länsnivå. För information om varje enskilt boende kontakta gärna de kommuner som deltog i projektet då de har denna information sparad. Projektet pågick under 2014 och 2015, sista rapporten kom in den 24 mars

6 Projektet fokuserade främst på migrationsboenden, men även några boenden för ensamkommande flyktingbarn tillsynades. Syfte Projektets syfte är: 1. att varje deltagande kommun får en bild av hur det ser ut i sin kommun kring migrationsboenden (ur miljöbalkens perspektiv) 2. att få en bild, på länsnivå, över om migrationsboenden når upp till miljöbalkens krav (ur miljöbalkens perspektiv) 3. att miljöbalkens krav efterfäljs i länets alla migrationsboenden 4. en ökad kompetens i länet kring tillsyn av migrationsbonden Mål Målet med projektet är att förutsättningar skapas i länet för att syftet med detta projekt ska bli möjligt. Projektgruppens vision är att alla länets asylsökande, som bor i ett tilldelat boende, har möjlighet att vistas där utan att denna innebär en olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken. Resultat Antal tillsynade objekt I tabell 1 och 2 nedan beskrivs antal tillsynade bäddar samt lägenheter/ korridorrum. I tabell 3 beskrivs antal tillsynade lägenheter, alternativt korridorrum, med anmärkningar. Av de lägenheter/ korridorrum som tillsynades hade fler än hälften anmärkningar. Tabell 1: Totala antalet Tabell 2: Totala antalet Tabell 3: Totala antalet tillsynade tillsynade bäddar tillsynade lägenheter/ lägenheter/ korridorrum korridorrum med anmärkningar. Kommun 1: 72 Kommun 2: 96 Kommun 3: 8 Kommun 4: 202 Kommun 5: Ingen uppgift Kommun 6: 55 Summa: 433 Kommun 1: 15 Kommun 2: 21 Kommun 3: 1 Kommun 4: 54 Kommun 5: 76 Kommun 6: 35 Summa: 202 Kommun 1: 15 Kommun 2: 6 Kommun 3: 1 Kommun 4: 50 Kommun 5: 24 Kommun 6: 26 Summa: 122 3

7 Antal drabbade lägenheter av ohyra En kommun hittade spår av möss i fyra lägenheter och en annan hittade spår av kackerlackor i en. Utav de kommuner som deltog var det ingen som fann: Råttor, brödbaggar, mjölbaggar, myror eller vägglöss. Antal lägenheter/ korridorrum där överbeläggning förekommer (personer per toalett, dusch och spis) Fyra av sex kommuner hittade vid tillsynsbesöken inga lägenheter som var överbelagda. Av de två som dokumenterade överbeläggning hade en kommun en lägenhet som var överbelagd och en hade fyra stycken. Diagram 1: Antal lägenheter/ korridorrum där överbeläggning förekommer (personer per toalett, dusch och spis) Antal lägenheter/ korridorrum med tecken på fuktskada. En stor andel av tillsynade lägenheter/ korridorrum hade synliga mikrobiella angrepp. Däremot var det inte lika många lägenheter som hade trädetaljer som visade på fuktpåverkan. Diagram 2: Antal lägenheter/ korridorrum med synligt mikrobiellt angrepp tex mögel Diagram 3: Antal lägenheter/ korridorrum med uppsvällt fuktpåverkat trä 4

8 Få lägenheter hade bubblig målad yta men i flera hade kakelplattor och plastmatta lossnat. Diagram 4: Antal lägenheter, korridorrum, med lossnande kakelplattor eller plastmatta Diagram 5: Antal lägenheter, korridorrum, med "bubblig" målad yta Ett stort antal lägenheter hade missfärgningar till följd av fuktpåverkan samt att flera hade mikrobiell lukt. Diagram 6: Antal lägenheter, korridorrum, med missfärgningar till följd av fuktpåverkan Diagram 7: Antal lägenheter, korridorrum, med mikrobiell lukt Den boende upplever någon typ av hälsopåverkan i form av sjukahus symptom. Vid inspektionstillfällena fanns det inga boenden som visade tecken på sjukahussymptom (till exempel trötthet eller irritation i ögon, näsa och hals) (3). Kondens på insidan av fönstren. Hälften av kommunerna hittade någon lägenhet med kondens på insidan av fönstren. Endast en kommun hittade mer än fem lägenheter som hade kondens. 5

9 Diagram 8: Antal lägenheter, korridorrum, med kondens på insidan av fönstren. Var i lägenheten/ korridorrummet finns fuktskadan? Väldigt få fuktskador hittades i tak och på golv i annat rum än badrum. Samtliga kommuner hade dock lägenheter med fuktskador i badrum. Diagram 9: Antal drabbade Diagram 10: Antal drabbade Diagram 11: Antal drabbade lägenheter, korridorrum, med lägenheter, korridorrum, med fukt- lägenheter, korridorrum, med fuktskada fuktskada i våtrum skada i nära anslutning till diskmaskin runt fönstren (i annat rum än badrum) och diskho i köket Diagram 12: Antal drabbade lägenheter, korridorrum, med fuktskada i taket (i annat rum än badrum) Diagram 13: Antal drabbade lägenheter, korridorrum, med fuktskada i golvet (i annat rum än badrum) 6

10 Antal lägenheter/ korridorrum som saknar godkänd OVK (Obligatorisk Ventilations Kontroll). Tre av sex deltagande kommuner fann inga lägenheter/ korridorrum utan en godkänd OVK. Utav de övriga var det en kommun som hade många som saknade godkänd OVK. Diagram 14: Antal lägenheter och korridorrum som saknar godkänd OVK Radon Det var en stor spridning i länet avseende mätning av radon. Av de som mätt radon var det få fastigheter med värden över 200 Bq/m3 vilket är gällande riktvärde (4). En kommun har inte kontrollerat om radonmätning skett. Diagram 15: Antal fastigheter Diagram 16: Antal fastigheter Diagram 17: Antal fastigheter med som mätt radon som inte mätt radon radonvärden över 200 Bq/m3 De vanligaste anmärkningarna som har rapporterat under tillsynskampanjen. Totalt konstaterades 28 vanliga anmärkningar. Sammanfattat var det totalt: 11 anmärkningar som troligtvis orsakats av fukt Sex anmärkningar på dålig ventilation Fem relaterat till dåligt underhållna ytskikt. Två anmärkningar på städning En anmärkning om saknat brandlarm. En kommun anmärkte även på att det var en bristfällig kommunikation mellan migrationsverket och de boende. 7

11 De allvarligaste anmärkningarna som har rapporterat under tillsynskampanjen. Fyra av sex kommuner angav fuktrelaterad skada som den allvarligaste anmärkningen. En angav ventilation samt att en kommun redovisade att de inte hade några allvarliga anmärkningar. Sammanfattat var det totalt: 11 anmärkningar som troligtvis orsakats av fukt Fyra stycken relaterat till dåligt underhållna ytskikt. Tre anmärkningar på dålig ventilation Tre anmärkningar på städning En anmärkning på överbeläggning En anmärkning angående otillräcklig värme i bostaden En anmärkning om saknat brandlarm. En kommun anmärkte på att det var en bristfällig kommunikation mellan migrationsverket och de boende. Anser ni att tillsynskampanjen resulterat i konkreta åtgärder och förbättringar? Två kommuner svarade ja och fyra av sex deltagande kommuner ansåg att kampanjen troligen bidragit till konkreta åtgärder och förbättringar. Tabell 6: Anser ni att tillsynskampanjen resulterat i konkreta åtgärder och förbättringar? Namn Antal Ja 2 Ja troligen 4 Nej 0 Uppnådda mål Projektet har inneburit att förhållandena (ur miljöbalkens perspektiv) har kartlagts på de boenden som varit en del av tillsynskampanjen, samt att deltagande kommuner fått en bild av hur situationen är i deras kommun. Däremot deltog inte tillräckligt många kommuner i länet för att utifrån projektet kunnat kartlägga situationen på länsnivå. Detta innebär även att projektet inte kunnat bidra till att miljöbalkens krav efterföljs på samtliga länets migrationsboenden. Projektet har vidare definitivt bidragit till att öka kompetensen i länet kring tillsyn av migrationsboenden, däremot går det inte att säga hur stor andel av länet som deltagit i denna process. Även de kommuner som inte deltog i projektet kan ha utgått från det framtagna materialet och utifrån detta utfört en egen tillsyn. Målet är inte att alla kommuner deltar, utan att alla får en möjlighet. På grund av yttre omständigheter kan inte alla kommuner alltid delta. Projektet kan endast skapa förutsättningar för att uppnå syftena. Målet med projektet begränsades därför endast till detta. 8

12 Diskussion och slutsats Resultatet visar tydligt på att majoriteten konstaterade olägenheter är fuktrelaterade, men att det är stor skillnad mellan olika kommuner. I vissa fall är det många drabbade lägenheter per kommun i andra inga alls. Vilket visar på betydelsen av att bedriva tillsyn för att hitta och åtgärda de fastigheter som har en bristande standard. Att 60 procent av tillsynade boenden inom ramen för detta projekt hade anmärkningar visar ytterligare på betydelsen av tillsyn. Inte minst gäller detta då de boende utgör en grupp som är extra utsatta till följd av att de ännu inte fått en chans att lära sig det svenska systemet, samt ännu inte lärt sig språket. Tillsammans ökar detta risken för att brister inte kommer tillsynsmyndigheten till känna genom inkomna klagomål. Att kontrollera så att nyanlända migranter, eller andra utsatta grupper, får tillgång till bostäder som håller en enligt miljöbalken acceptabel standard är både en lagmässig och en medmänsklig fråga. Det stora antalet personer som kommer till Sverige just nu skapar ett väldigt tryck på ansvariga myndigheter att få fram fler boenden. Detta ökar risken att fastigheter som normalt skulle anses som mindre lämpliga används som migrationsboenden. Att starta upp en verksamhet för migrationsboende kräver normalt inte något tillstånd/anmälan så länge det handlar om fastigheter som har bygglov för permanent boende. Det gör att tillsyn i de fall då bygglov/anmälan om ändrad användning inte krävs blir det enda sättet att få reda på förhållandena samt att rätta till dem. För att dessutom nå ett framgångsrikt resultat visar exempel från länet på att det underlättar med ett nära sammarbete mellan miljöenhet, byggenhet samt räddningstjänst. Kanske är detta till och med en nödvändighet. Den största andelen fuktrelaterade skador, inom ramen för detta projekt, fanns i våtutrymmen. Antagligen till följd av dåligt underhåll. Vissa utav lägenheterna hade även synlig kondens på fönstren, vilket tyder på en otillräcklig ventilation. Att problemen till största del är ventilation och fukt uppger även deltagande kommuner. Endast en kommun uppger städningen som den absolut vanligaste anmärkningen. Glädjande var att i princip inga skadedjursangrepp kunde konstateras, även om det säkert finns ett visst mörkerantal. Skadedjur gömmer sig oftast dagtid samt att den typ av grundlig undersökning som krävs för att helt utesluta skadedjursangrepp inte kunde genomfördes inom ramen för detta projekt. Viktigt att påpeka är att projektets resultat bara speglar hälften av länets kommuner, sex av 12 miljökontor deltog, samt att långt ifrån alla migrationsboenden i länet hade ett besök. Detta gör det omöjligt att dra länsgemensamma slutsattser inom ramen för detta projekt, eller att utifrån detta projekt dra en säker slutsatts över hur bostäderna i andra kommuner ser ut. För att få en exakt bild av hur situationen ser ut i sin egen kommun finns bara ett sätt: tillsyn. Mycket glädjande var att samtliga deltagande kommuner ansåg att projektet hade resulterat i konkreta åtgärder och förbättringar alternativt troligen bidragit. 9

13 Referenser 1. Migrationsverket Statistik. Migrationsverket. (hämtad ) 2. Migrationsverket Boende. Migrationsverket. (hämtad ) 3. Socialstyrelsen Kemiska ämnen i inomhusmiljön. September. (Hämtad ) 4. Strålsäkerhetsmyndigheten Rikt- och gränsvärden för radon. Strålsäkerhetsmyndigheten. och-gransvarden-for-radon/ (hämtad ) Bilagor Bilaga 1: Utskick från Migrationsverket 19/2-14 angående antal boenden. Bilaga 2: Lagrum för tillsyn av migrationsboende med avseende på miljöbalkens regler Bilaga 3: Checklista Bilaga 4: Resultat efter utförd tillsyn 10

14 Bilaga 1: Lagrum för tillsyn av migrationsboende med avseende på miljöbalkens regler Datum Vår beteckning Lagrum för tillsyn av migrationsboende med avseende på miljöbalkens regler Nedan ger jag min bild av juridiken kring tillsyn av migrationsboende samt lite aktuella frågeställningar med avseende på miljöbalkens regler. Texten berör enbart de personer som ingår i ett omhändertagande i enlighet med miljöbalken (1998:808) och som placeras i någon form av migrationboende i väntan på beslut i sitt ärende hos Migrationsverket. Verksamhetsutövare I de fall jag stött på hyr fastighetsägare, privata men även kommunala, genom kontraktsskrivning med Migrationsverket ut boende för en omhändertagande verksamhet. Det gör Migrationsverket till nyttjanderättshavare av lägenheter och biytor. Detta gäller oavsett vem som sedan bor i det hyrda boendet eftersom det endast är den som skrivit på ett hyreskontakt som kan anses vara den juridiska nyttjanderättshavaren och också den som kan göra anspråk, klaga eller säga upp ett hyreskontrakt. Att sedan de boende enligt Migrationsverket har ett eget boende som de sköter själva saknar betydelse enligt mig. Notera att när det gäller ensamkommande flyktingbarn så ansvarar kommunen för omhändertagande och boende för dessa och det blir således kommunen samt ev. utomstående fastighetsägare som är verksamhetsutövare i dessa fall. Migrationsverkets verksamhet är enligt dom i MÖD med målnummer att betraktas som ett omhändertagande vilket gör Migrationsverket till verksamhetsutövare enligt miljöbalken. Detta gör att vi kan rikta vår tillsyn, förelägga och ta ut tillsynsavgift gentemot Migrationsverket. Enligt rättspraxis är det den som bedriver verksamhet och som har de faktiska och rättsliga möjligheterna att vidta en åtgärd som bör betraktas som verksamhetsutövare och därmed ansvarig att följa miljöbalkens regler. För den aktuella verksamheten finns således två verksamhetsutövare, fastighetsägaren när gäller fastigheternas skick, underhåll, funktion, värme, vatten, avlopp etc. och Migrationsverket för omhändertagandeverksamheten med frågor som städning, information till de boende etc. Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro Postgiro EKSJÖ vx samhallsbyggnad@eksjo.se

15 Olägenhet för människors hälsa Miljöbalkens definition av olägenhet för människors hälsa finns i 9 kap. 3, Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Särskilda bestämmelser om hälsoskydd och boende I Miljöbalken 9 kap 9 står att: Bostäder och lokaler för allmänna ändamål skall brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och hållas fria från ohyra och andra skadedjur. Ägaren eller nyttjanderättshavaren till berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheten för människors hälsa. En fråga som kan uppstå är vem som ansvarar för städningen om denna inte sköts av dem som bor i rummen/lägenheten eller fastigheten. Visst kan man argumentera för att de som bor där bör städa själva. Dock är inte så alltid fallet. Kanske bor det flera för dem okända människor i samma lägenhet och man disponerar bara ett rum och resten är gemensamt. Kanske är det så att man mår väldigt dåligt efter svåra upplevelser och nu riskerar utvisning etc. Orsakerna kan vara många till att städningen inte sköts på ett tillfredställande sätt. Städar inte de boende, så är det verksamhetsutövarens ansvar (i detta fall Migrationsverket) att se till att 9 kap 9 uppfylls. Verksamhetsutövaren får då lösa problemet genom att exempelvis ta in en städfirma. Grundinställning är oavsett att städning ska utföras så att risk för människors hälsa inte uppstår. Likadant gäller frågan kring avfall, att tillräckligt antal kärl för sophantering ska finnas tillgängliga och sopor som inte hanteras på rätt sätt ska städas upp av fastighetsägare eller Migrationsverk. Dåligt skött sophantering skapar ofta irritation och klagomål. 33 i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd föreskriver mer i detalj vad en bostad ska uppfylla med avseende på tekniskt utförande gällande, värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar etc. En viktig punkt är den om att ett boende ska ges möjlighet att upprätthålla en god personlig hygien, ha tillgång till vatten i erfordlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsgöromål. Under denna rubrik bör man ställa sig frågan, råder överbeläggning i det aktuella boendet? Vad gäller ventilationen är det ofta uppenbart om det vistas för många i boendet i förhållande till faktisk luftomsättning. Se dock upp med boenden som endast har självdrag, här är det oftast inte tillämpligt att bo två personer eller fler i ett mindre rum. Ventilationen klarar helt enkelt inte av att vädra ut den fukt som bildas varpå mögel kan uppstå på tapeter, skåp etc. Det som är svårare att avgöra kan vara tillgången till spis, kylskåp och inte minst dusch, WC och handfat/tvättplats. Det finns i dag inga riktlinjer utgivna från central myndighet för hur många personer man kan vara per spis, dusch, WC, handfatt/tvättplats etc i ett migrationsboende. Jag anser att man kan snegla mot Socialstyrelsens handbok Hälsoskydd vid tillfälligt boende Hotell, vandrarhem, campingplatser m.m. För ett vandrarhem har man angett max tio personer per dusch och WC samt max fem personer per handfat/tvättplats. För ett migrationsboende anser jag att detta är i flesta laget grundat på att boendet oftast är mer än tillfälligt och för många av de boende utgör det ett hem under månader och inte helt ovanligt i år. Av-

16 vägningen måste givetvis göras i varje enskilt fall. Gör ett räkneexempel för att se om det finns tillräckligt med utrustning för antalet personer i boendet. Om de boende ska laga lunch och den första börjar vid 11:00, varje person behöver ca 30 minuter på sig, när är då den sista klar för att äta? Räkna lika dant på duschen, om de boende ska iväg på morgonen och den första börjar duscha kl. 06:30, varje dusch tar ca 15 minuter, när är den sista personen redo för att ge sig iväg? Är tiderna du kommer fram till rimliga? Finns det kapacitet i form av varmvatten för ett större antal personer att duscha i sträck, eller krävs en uppvärmningstid för exempelvis varmvattenberedare etc. Med vägledning utifrån dessa uppgifter kan det finnas grund för att hävda överbeläggning enligt mig. 34 i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd föreskriver att byggnader, lokaler för annat än allmänna ändamål, ska hållas fria från ohyra. Notera att en trångboddhet (behöver inte vara överbeläggning), bristande städning i kombination med ofta väldigt hög temperatur och luftfuktighet ökar risken för ex angrepp av ex. kackerlackor. Detta ska fastighetsägaren bekämpa till dess att de försvunnit. 45, samma förordning som ovan, talar om att det bl.a. är byggnader som innehåller en eller flera bostäder och tillhörande utrymmen samt lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande är några av de byggnader som kommunen ska ägna särskild uppmärksamhet i sin tillsyn. Uppfyller kommunerna detta? Som stöd och hjälp i handläggningen finns även Folkhälsomyndighetens allmänna råd och då främst de om fukt och mikroorganismer, temperatur, buller inomhus och radon. Peter Larsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör

17 Bilaga 2: Checklista Migrationsboende del 1 Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning Datum för inspektionen Besöksadress Ev. husnummer / trappa Boende för: (vuxna, män, kvinnor, ensamkommande barn, familjer eller dylikt) Kontaktperson för boendet Telefon Mobil Fastighetsägare: Närvarande vid inspektionen Tillsynsbesök Återbesök Datum för tidigare besök: Finns skriftlig egenkontroll, städ- eller hygienrutiner Finns ansvarsfördelning/delegation Finns skadedjursavtal? Med vem?

18 ALLMÄNNA UPPGIFTER OM BOENDET Boendeform Vilken typ av boendeform är det, lägenhet, logement eller annat? Självhushållskök Antal personer per spis? Tillgång till porslin/utrustning? Toaletter Antal personer per toalett? Dusch Antal personer per dusch? Städ Förvaringsplats? Finns det städutrustning? Tvätt Tillgång till tvätt- och torkmöjligheter? Avfallshantering Finns tillräckligt antal sopkärl i förhållande till antalet boende? Ventilation Typ av ventilation? Finns OVK-protokoll? Finns tecken på att ventilationen ej är tillräcklig? Radon Har radon mätts? Förhöjda halter?

19 Enskilt vatten? Enskilt avlopp? Registrerad livsmedelslokal? Buller från installationer? Rökning? Risk för legionella? Migrationsboende del 2 Bostadsrum m.m. Fastighetsbeteckning Rumsbeteckning SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL AV RUM Skötsel och underhåll Är rummet rent och fräscht? Är golven slitna, svåra att rengöra eller har synliga sprickor och andra skador? Visar tak/ väggar tecken på bristande underhåll som senare kan ge fuktskador, innebära olycksrisker, försvåra rengöring? Inomhusklimat Är inomhusklimatet bra? Fuktskador eller mikrobiella skador Finns tecken på fuktskada, såsom avvikande lukt, missfärgningar, flagnande färg, bubblor i golvmatta? Skadedjur Har skadedjur påträffats, vad? Har det sanerats mot skadedjur?

20 SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL AV HYGIENUTRYMME Är hygienutrymmet rent och fräscht? Finns tecken på bristande underhåll? Finns tecken på fuktskada, såsom avvikande lukt, missfärgningar, flagnande färg, bubblor i golvmatta? Finns tecken på mikrobiella skador? Har skadedjur påträffats, vad? Har det sanerats mot skadedjur? SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL AV KÖK Är köket helt och rent? Finns tecken på bristande underhåll? Finns tecken på fuktskada, såsom avvikande lukt, missfärgningar, flagnande färg, bubblor i golvmatta? Finns tecken på mikrobiella skador? Har skadedjur påträffats, vad? Har det sanerats mot skadedjur? SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL AV ÖVRIGA UTRYMMEN Tvätt Soprum ANTECKNINGAR.

21 Inspektör Datum för inspektionen

22 Bilaga 3: Resultat efter utförd tillsyn Migrationsboenden Praktiskt (lokaler, tider, mat etc) 1 - Mycket dåligt ,3 5 - Utmärkt 1 16,7 Innehåll (vad som togs upp och hur det framfördes etc): 1 - Mycket dåligt ,3 5 - Utmärkt 1 16,7

23 Detta saknade vi på seminariet. mer praktiska exempel & hur det ska handläggas Kontaktuppgifter till Migrationsverket Kommentarer i övrigt om seminariet bra att ses & diskutera fritt. Jag var inte där så jag har inga synpunkter och vill inte betygsätta något men var tvungen för att kunna gå vidare i enkäten Bra med information från någon som varit ute på tillyn innan på migrationsboende. Jag har satt en "medeltrea" för det kändes lite fel att svara på dessa frågor. Då jag inte var närvarande vid upptaktsseminariet har jag ingen uppfattning om det, satte ändå en trea. Totala antalet tillsynade bäddar (inom ramen av projektet migrationsboende) Ingen uppgift 55 Totala antalet tillsynade lägenheter/ korridorrum (inom ramen av projektet migrationsboende)

24 Totala antalet tillsynade lägenheter/ korridorrum (inom ramen av projektet migrationsboende) med anmärkningar Ange antal lägenheter/ korridorrum med förekomst av skadedjur. Råttor Antal drabbade lägenheter

25 Mös Antal drabbade lägenheter , , Brödbaggar, mjölbaggar Antal drabbade lägenheter

26 Kackerlackor Antal drabbade lägenheter , , Myror Antal drabbade lägenheter

27 Vägglöss Antal drabbade lägenheter Antal lägenheter/ korridorrum där överbeläggning förekommer (personer per toalett, dusch och spis) Toalett Antal lägenheter , , ,

28 Dusch Antal lägenheter , , , Spis Antal lägenheter , , ,

29 Antal lägenheter/ korridorrum med tecken på fuktskada. Synligt mikrobiellt angrepp, tex mögel. Antal drabbade lägenheter , , , , ,7 Uppsvällt fuktpåverkat trä Antal drabbade lägenheter , , , ,7

30 Lossnande kakelplattor eller plastmatta. Antal drabbade lägenheter , , , ,7 "Bubblig" målad yta. Antal drabbade lägenheter , , ,

31 Missfärgningar till följd av fuktpåverkan. Antal drabbade lägenheter , , , , ,7 Mikrobiell lukt Antal drabbade lägenheter , , , , ,7

32 Den boende upplever någon typ av hälsopåverkan i form av sjukahus symptom. Antal drabbade lägenheter Kondens på insidan av fönstren. Antal drabbade lägenheter , , ,7

33 Var i lägenheten/ korridorrummet finns fuktskadan? Våtrum Antal drabbade lägenheter , , , ,7 I nära anslutning till diskmaskin och diskho i köket. Antal drabbade lägenheter , , ,7

34 Runt fönstren (i annat rum än badrum) Antal drabbade lägenheter , , ,7 Taket (i annat rum än badrum) Antal drabbade lägenheter , , ,

35 Golvet (i annat rum än badrum) Antal drabbade lägenheter , ,7 Antal lägenheter/ korridorrum som saknar godkänd OVK (Obligatorisk Ventilations Kontroll) , , ,7

36 Antal fastigheter som mätt radon , , , , , , Antal fastigheter som inte mätt radon , , ,

37 Antal fastigheter med radonvärden över 200 Bq/m , , Uppge de 5 vanligaste anmärkningarna som du har rapporterat under tillsynskampanjen. Börja med den vanligaste. dålig ventilation brist på ventilation fukpåverkan mögel fönster trasiga ytskickt 1. Missfärgat tak (fukt?) i badrum (3st) 2. Fuktskadat fönster i badrum (1st) 3. Missfägad vägg (fukt?) i badrum (1st) 4. Missfärgat tak (fukt?) i sovrum (1st) 5. Lös eldosa i badrum (1st) -fukt i badrum -ventilation som inte räcker till för de antal personer som vistas i lägenheten -ventilationen ej underhållen Fuktskada i badrum, svartmögel och lossnade golv/väggmaterial. Smutsiga fläktar och spisar. Dåligt städat. Trasiga golv. Sliten inredning i kök. Svår att hålla ren.

38 1. Mattor och kakel som lossnar i våtrum 2. Fläktar som är smuttsiga/delvis täppta 3. Ostädade lägenheter. 4. Skadade ytor, ffärgsläpp etc. 5. Hög fukthalt i inomhusluften. 1. Bristfällig städning (kök, badrum) 2. Misstanke om otillräcklig ventilation till antalet boende 3. Avsaknad av brandlarm 4. Mögeltillväxt 5. Bristfällig kommunikation mellan Migrationsverket och de boende Uppge de 5 allvarligaste anmärkningarna som du har rapporterat under tillsynskampanjen. Börja med den vanligaste. dålig ventilation brist på ventilation fukpåverkan mögel fönster trasiga ytskickt 1. Missfärgat tak (fukt?) i badrum (3st) 2. Fuktskadat fönster i badrum (1st) 3. Missfägad vägg (fukt?) i badrum (1st) 4. Missfärgat tak (fukt?) i sovrum (1st) 5. Lös eldosa i badrum (1st) inga Fuktproblem i badrum. För många personer i lägenheterna. Inte tillräckligt med värme. Trasiga fönster. Städning av lägenhet. 1. Våtrum där matta/kakel släpper o där klämringen till brunnen inte klämmer. 2. En stor vattenläcka från våning två till ett med massiv fukt som följd. 3. Ev. vattenskada kök. 4. Mycket dåligt städade lägenheter. 5. Begynnande fuktskador. 1. Mögeltillväxt 2. Bristfällig städning 3. Avsaknad av brandlarm 4. Misstanke om otillräcklig ventilation till antalet boende 5. Bristfällig kommunikation mellan Migrationsverket och de boende

39 Anser ni att tillsynskampanjen resulterat i konkreta åtgärder och förbättringar? Ja 2 33,3 Ja troligen 4 66,7 Nej 0 0 Redan under inspektionen rättades smärre brister till. Vi har förelagt om att åtgärder ska utföras. Detta har/kommer att följas upp. Absolut, o en väldig förbättring från de tidigare två tillsynerna sedan 2011, vilke tär mycket glädjande. Det som återstår nu är att "jobba upp" standarden då många boenden är mycket slitna. Då kommunen har förelagt, respektive verksamhetutövare, ger det troligtvis en effekt. Övriga synpunkter och upplysningar Vi har även gjort tillsyn på boenden för ensamkommande flyktingbarn som ligger i kommunens regi. De var i stort sett utan anmärkningar. Nej Sävsjö kommun har inte kontrollerat om radonmätning har skett.

40 Bilaga 4: Utskick från Migrationsverket 19/2-14 angående antal boenden.