Årsredovisning GULLSPÅNGS KOMMUN

Transkript

1 Årsredovisning 2011 GULLSPÅNGS KOMMUN

2 2 Årsredovisning 2011 Översikt och politik Innehåll Gullspång en kommun vid Vänern Översikt och politik Innehåll Händelser under året Politisk kommentar Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt Kommunkoncernen Driftredovisning Investeringsredovisning Varifrån kommer kommunens resurser? Personalekonomisk redovisning år i sammandrag Finansiella rapporter Redovisningsmodell och redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaringar Resultaträkning Kassaflödesrapport Balansräkning Noter och tilläggsupplysningar Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunens nämndorganisation Allmänna utskottet Barn- och utbildningsutskottet IFO/LSS-utskottet Äldreomsorgsutskottet Överförmyndarnämnden Miljö- och byggnadsnämnden MTG Lönenämnden MTGK Ekonominämnden TG Avfallsnämnden IT-nämnden MTG Tekniska nämnden MTG Diverse Revisionsberättelse Produktion: Hatech Digital grafisk produktion 2012 Foto: Wing Meet på Göta holme i Gullspång. Hur fördelades dina skattepengar 2011? s verksamhet finansieras till största delen av skatter 187 mkr. Generella statsbidrag 69 mkr. Övrigt från av gifter, hyror och bidrag mm 81 mkr, totalt 337 mkr. Av varje hundralapp i kommunal skatt går ca: Verksamhet Totalt i kr Kommunstyrelsen: Allmänna utskottet ,45 kr Barn- och utbildningsutskottet ,54 kr IFO/LSS utskottet ,58 kr Äldreomsorgsutskottet ,38 kr Teknisk verksamhet ,52 kr Övrigt ,53 kr SUMMA 100,00 kr

3 Årsredovisning 2011 Översikt och politik 3 Några händelser från 2011 Gullspångbostäder redovisar ett plusresultat för andra året i rad. Moelven förvärvade Vänerply. Invigning av äldreboende i Gullspång. Broholms Nostalgi och Café Södra Råda.

4 4 Årsredovisning 2011 Översikt och politik Kommunstyrelsens ordförande har ordet: Tanken är att locka fler boende och företag s resultat 2011 blev mycket bättre än förväntat. Högre skatteintäkter och plusresultat i en del verksamheter. Resultat blev drygt 12 miljoner kronor. Ändå var början av 2011 snörik och kall precis som året innan vilket fick konsekvenser i form av ökade kostnader för el, värme och snöröjning. Vårt bostadsbolag Gullspångsbostäder visar åter plusresultat. Under året påbörjades arbetet med nya ägardirektiv som ska ge bostadsbolaget en mer offensiv roll i arbete med att skapa bra boende. Investeringar har gjorts under året med 6,3 miljoner. Vi påbörjade projektering av Storgatan i Gullspång och i slutet av året så började vattenledningar att bytas ut. Trafikverket kommer under 2012 att göra trafikförbättrande åtgärder på såväl gång och cykelväg som vägbanan. Ny dagvattenledning i småbåtshamnen Otterbäcken har anlagts och förbättringar av cykelvägen i området har påbörjats. Solrum på Amnegårdens äldreboende har inretts och fått nya möbler. Odenslund (deponin) har fått ny omlastningsplats. En hel del förbättringar och renoveringar av skollokaler har gjorts och en hiss har byggts till kommunkontoret i Hova. De gemensamma nämnderna som vi har tillsammans med Töreboda, Mariestad och Karlsborg visar alla på plusresultat eller går jämt upp förutom Tekniska nämndens verksamheter som visar ett stort underskott. Den kalla vintern ökade på kostnaderna för el, värme och snöröjning. Verksamheten har under året arbetet aktivt med att få ned vattenläckor och svinn för VA- kollektivet. Kostnaden har minskat med nästan 2 miljoner jämfört med året innan. Vidare har en VA-strategiplan arbetats fram och där det för 2012 gäller att göra en prioritering för att börja gräva så fler får kommunalt vatten och avlopp. Resultatet för kommunstyrelsens verksamheter blev positivt men inom t.ex skolan och äldreomsorgen har man inte lyckats rekrytera behörig personal. Att inte få tag i behörig personal kan få negativa konsekvenser. För oss som arbetsgivare är det viktigt att undersöka och utvärdera varför tjänster inte kunnat tillsättas med behörig personal. Vi vet att vi behöver ha kompetent personal inom hela vår verksamhet. Hur vi ska bli en bättre arbetsgivare blir en av våra största frågor att lösa. För barn- och utbildningsutskottets verksamhet har det investerats i elevdatorer som ett hjälpmedel i den pedagogiska utvecklingen och ett led i insatser för att få till en kreativ lärmiljö. Verksamheterna har jobbat vidare med hållbar utveckling där bl.a. en miljövecka genomfördes under året. Caféverksamheten på Gullstensskolans äldre är tillbaka. Ungdomsverksamhet i förändrad tappning startades. Vi har nu Smältverket där ungdomarna själva är med och påverkar innehållet. Det har ordnats danskurser och grafittikurser. Verksamheten har haft öppet 3 kvällar i veckan. Biblioteket utvecklar vidare. I samarbete med Försäkringskassan så fungerar biblioteket i Gullspång som ett servicekontor som utför enklare tjänster. Biblioteket kan guida på Försäkringskassans hemsida och se till att frågeställaren får rätt blankett. Det går också bra att lämna in sina handlingar och få vägledning till hur de ska gå till väga för att få personlig service från kassans personal. Detta skapar en viss trygghet hos de som vill ta del av kassans tjänster, då frågeställaren under alla bibliotekets öppettimmar har chansen att prata ansikte mot ansikte med någon som är lite insatt i Försäkringskassans verksamhet. Biblioteken har också samverkansavtal med Polis - en. Hjälp ges med blanketter och det finns även möjlighet lämna in mindre hittegods på biblioteken. För IFO/LSS-utskottets verksamhet så har under året olika former av daglig sysselsättning ökats. Exempelvis så flyttades Sörgårdens dagverksamhet in på Amnegården där tvätteriverksamhet startades upp. Stig In en mötesplats med cafédel och daglig sysselsättning startades upp. Vi ser ett ökande behov av daglig verksamhet för fler grupper. Försörjningsstöd har ökat vilket är oroande. Ungdomsarbetslösheten ligger över riksgenomsnittet. I samverkan med Arbetsförmedlingen har 10 invandrare haft instegsjobb där studier har varvats med praktik. Instegsjobben har lett till minskade försörjningsstöd och högre lön för denna grupp. För ungdomsgruppen har ett EU-projekt startats Kraftsamling unga till arbete. Här sker en samverkan med Mariestad och Töreboda. Vi hoppas få ett positivt besked under 2012 för en fortsättning. Under året kördes Familjecentrum igång och tanken är att utveckla verksamheten. Verksamheter i båda kommundelarna med inriktningen 0-20 år. I Gullspångsdelen bytte man lokal och är numera i dagvårdens gamla lokaler på Amnegården. strategisk markanvändning och sjönära boende

5 Årsredovisning 2011 Översikt och politik 5 Äldreomsorgen får fortsatt bra betyg i brukarundersökningar men vi har fortfarande en utvecklingspotential. Servicelägenheterna och vårdavdelningarna på Amnegården i Gullspång renoverades och byggdes om och utemiljön på Mogården i Hova färdigställdes. Till servicelägenheterna har det varit kö vilket är något att ta i beaktande för framtiden där vi vet att antalet äldre ökar i vår kommun. Resultatet visar plus 1,7 miljoner trots ökade lokalkostnader. Flera av verksamheterna gör ett plus beroende på återhållsamhet och att man inom sjuksköterskeorganisationen inte kunnat täcka sjukfrånvaro med behöriga vikarier. Sjukfrånvaron har ökat vilket är oroande. Här måste vi se upp så att inte återhållsamheten gör att det blir tungjobbat i verksamheterna och att sjukskrivningstalen ökar. Under året togs korttidsplatser hem från Mariestad. Tanken är att ge korttid, växelvård och avlastning på hemmaplan. Dock var bemanningen för korttidsplatserna för snålt tilltaget vilket måste ökas för att det ska bli bra och för att ha den personaltätheten på 0.66 personal/brukare som bestämts. Ökad daglig verksamhet vid båda våra dagvårdsgrupper. Med ökningen av andelen äldre så finns behovet av utökad dagvård. Önskemålen finns om att ha verksamhet i båda kommundelarna. Med pensionsavgångar så finns ett stort behov av personal. Och här kan behövas lite nytänk. Hur ska vi få människor att välja att jobba inom vården i Gullspångs kommun? Hur blir vi en attraktiv arbetsgivare är en fråga som både politiker och chefer behöver fundera på. Allmänna utskottets verksamhet gjorde sammantaget plusresultat. Men nödvändig förstärkning kommer 2012 att göras på kommunkansliet. För kommunkansliet har det varit ett tufft år. Vår kommunchef Ralf Dahl drabbades av sjukdom och gick tyvärr hastigt bort. Vi förlorade en god arbetskamrat och en hemvändande visionär. Flera medarbetare ställde upp som tillförordnad kommunchef och lotsade ändå verksamheten framåt. Inom Skaraborgs kommunalförbund har kommunerna samverkat inom t.ex turism, kultur, infrastruktur, utbildning och kompetensförsörjning. Inom turism- och besöksnäringen gör dessutom en lokal satsning med ett projekt som handlar om Det Goda Värdskapet. Planer för strategisk markanvändning och sjönära boende påbörjades under året. Tanken är att locka fler boende och företag. Inom ramen för Kultur som tillväxtfaktor har 30 ungdomar fått anställning som Piccolokulturutvecklare. På Riddarveckan samverkade de med Hammarkullen så ett gäng dansare var hos oss och gjorde ett framträdande. Vi har under året tagit fram en Framtidsberättelse Vision 2020 där fullmäktige gör beställning ut till verksamheterna. I kan man bo, leva och verka i en trygg och säker kommun dygnets alla timmar överallt är en beställning som vi politiker nu vill att verksamheterna tar fram förslag på hur vi ska kunna leva upp till beställningen. Otterbäckens hamn ökade återigen. Med fler magasin och ökade lagringsytor så ökade verksamheten vilket gav kommunen en positiv intäkt för Den positiva utvecklingen för hamnen fortsätter och för framtiden jobbar vi för att ännu mer gods ska gå ut från djuphamnen i Otterbäcken. För 2012 hoppas vi på en ägarutdelning. För att få till en samverkan med näringslivet och få till fler arbetstillfällen så gjordes i slutet av året en nyanställning av en näringslivsansvarig. Ansvaret är att samverka med befintliga företag men också aktivt jobba för etableringar. För gymnasieungdomar så erbjöds återigen feriearbete under två perioder på sommarlovet. 90 feriearbetande ungdomar fick anställning under 3 veckor. En glädjande nyhet som kom under året var att Moelven förvärvade Vänerply. En stabil ägare som tänker satsa i Otterbäcken. I framtidsvisionen så har vi 2012 påbörjat nybyggnation av lägenheter och hus. Vi har påbörjat planeringen för fler servicelägenheter. De digitala vägskyltarna är på plats utmed E-20. Vi har tagit fram en plan för kompetensutveckling för vår personal och en rekryteringsstrategi. På biblioteken kan man köpa biljetter till Västtrafiks kollektivtrafik. Vi har fått till nya företagsetableringar och näringslivet är mer nöjda med kommunens service. För att nå en kreativ lärmiljö så har skolans lokaler och utemiljö förbättrats. Avslutningsvis vill jag tacka all personal och alla som är verksamma i. Tack vare er har vi fått högre skatteintäkter och vi har bra verksamheter. Carina Gullberg Kommunstyrelsens ordförande Carina Gullberg Kommunstyrelsens ordförande

6 6 Årsredovisning 2011 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt Ett bra resultat i kommunen för tredje året i rad! Gull spångs kommun redovisar ett bra resultat för tredje året i rad. Bokslutet redovisar ett positivt resultat på + 12,0 mkr, vilket motsvarar 4,7 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Skatter och bidrag har genererat ett överskott gentemot budget om 5,2 mkr. Förklaringen är att Sverige klarat konjunkturnedgången efter finanskrisen mycket bra. Den befarade minskningen av sysselsättningen uteblev, vilket medförde att kommunen erhöll mer i skatteintäkter och statsbidrag. Verksamheterna har under året 2011 genomfört effek - tiviseringar för att klara av den minskade resurstilldelningen. Dessutom har det inom samliga verksamheter varit flera vakanta tjänster. Detta har medfört att verksamheterna har redovisat en positiv avvikelse gentemot budget om 3,4 mkr. Årets resultat Mnkr Kommunen Koncernen Finansiella mål och måluppfyllelse Inför 2011 beslutade fullmäktige om fyra finansiella mål Resultatmål: Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara 1%. Strategi för att nå målet är att genomföra generella strukturella kostnadsminskningar. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. Investeringar: Målet är att som huvudregel skall skattefinansiera investeringar. Om totala investeringsbehovet ett enskilt år överstiger 5 mkr kan lånefinansiering bli aktuellt. Strategin för att klara målet är att under normalår inte investera mer än 6 mkr. Måluppfyllelse: Under år 2011 uppgick investeringarna till 6,3 mkr, och investeringarna har finansierats av egna medel. Målets syfte är att klara inves - teringarna utan lånefinansiering vilket är uppfyllt. Låneskulden: Målet att minska låneskulden ska göras med en årlig amortering på tkr år 2011, tkr år 2012 och tkr år Måluppfyllelse: Kommunen har amorterat tkr och uppfyller därmed målet. Soliditet: Målet är att soliditeten i årligen skall förbättras. Strategin för att nå målet är att årligen uppfylla kommunens resultatmål, 2 % av skatter och bidrag. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. Underbara sommardagar i.

7 Årsredovisning 2011 Förvaltningsberättelse 7 Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkterna grundas på den prognos som SKL (Sveriges kommuner och landsting) rekommenderar. Skatte - prognosen bygger på den samhällsekonomiska bilden för kommande år och den främsta parametern är antalet arbetade timmar. Skatteintäkter och statsbidrag uppgick till 256,3 mkr vilket är en förbättring gentemot föregående år med 1,6 mkr. Förändringen mellan åren är ökade skatteintäkter i och med att slutavräkningen för år 2011 blev mycket bättre än planerat dvs. fler arbetade timmar. Totalt har de generella statsbidragen minskat mellan åren med 1,7 mkr. Balanskravet Enligt kommunallagen skall kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Ett minimikrav är det så kallade balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna. Resultatet måste vara större än noll. En avstämning gentemot balanskravet är enligt: Balanskravet (tkr) 2011 Årets resultat enligt resultaträkningen tkr Avgår samtliga realisationsvinster 288 tkr Tillägg: realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter 0 tkr Resultat enligt balanskravet tkr redovisar ett resultat enligt balanskravet som är positivt och klarar därmed balanskravet. Finansiella nyckeltal Nedan följer finansiella nyckeltal som visar den finansiella utvecklingen över de senaste tre åren. Den finansiella utvecklingen belyser utvecklingen av; verksamheternas kostnader och ekonomiskt handlingsutrymme på kort- och lång sikt samt kommunens riskåtaganden. Verksamhetens andel av skattintäkter och generella statsbidrag För att vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är det avgörande att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Ett mått på denna balans är driftkostnadens andel, som innebär att samtliga löpande kostnader ska täckas av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Redovisas en driftkostnadsandel under 100 % har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Verksamhetens andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Bokslut Bokslut Bokslut (%) Verksamhetens andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 96,9 97,0 94,6 Av redovisad tabell kan utläsas att kommunen över en treårsperiod har klarat balansen mellan löpande kostnader och intäkter. De tre senaste åren visar återigen att kommunen har haft en god ekonomi. Hur den procentuella förändringen är över skatteintäkt - erna och nettokostnaden kan utläsas av nedanstående tabell. Skatte- och nettokostnadsutvecklingen Bokslut Bokslut Bokslut Förändring i % gentemot föregående år Skatte- och statsbidragsutvecklingen -1,0 % 1,7 % 0,6 % Nettokostnadens utveckling -4 % 2 % -2% Av ovanstående tabell kan vi utläsa hur styrningen har varit av kommunens resurser över treårsperioden. Nettokostandens utveckling över treårsperioden visar att verksamheternas kostnader har efter 2008 minskats för att anpassas mot minskade intäkterna. Skatteintäkterna har inte ökat i samma omfattning det senaste året, vilket beror på att återhämtningen efter konjunkturnedgången var som störst Verksamheternas kostnader har minskat med 2 % gentemot föregående år vilket främst förklaras av effektiviseringar inom verksamheterna. Finansnetto Finansnettot och dess utveckling har betydelse för ekonomin och består av skillnaden mellan intäkts- och kostnadsräntor. Finansnetto kommunen Mnkr Finansnettot bedömer hur finansiellt stark kommunen är. De finansiella kostnaderna har ökat under år Kommunen har under de senaste åren haft samtliga lån rörliga vilket har varit gynnsamt under de senaste årens låga ränteläge. Samtliga lån är samlade hos Kommuninvest till en genomsnittlig ränta på 2,7 %.

8 8 Årsredovisning 2011 Förvaltningsberättelse Soliditet Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan. Utvecklingen av soliditeten är beroende dels av resultatutvecklingen och dels av ökningen av tillgångar. Hög soliditet innebär låg skuldsättning vilket medför låga finansiella kostnader. Soliditetsmåttet visas utifrån samtliga pensionskostnader och med pensionskostnaderna inom linjen. Soliditet kommunen % Kommunen Kommunen beaktat samtliga pensioner Soliditeten har påverkats positivt av årets resultat. Vilket medför att soliditeten har ökat från 22 % till 28 %. När hänsyn tas till samtliga skulder dvs., pensionsskulden som redovisas under ansvarsförbindelser, minskar soliditeten till -49 %. I jämförelse med andra kommuner i landet är bland de som har lägst soliditet. Kommunens pensionsskuld som redovisas under ansvarsförbindelser uppgår till 155,5 mkr. Likviditet Likviditeten är ett mått på vilken handlingsberedskap kommunen har på kort sikt. De likvida medlen uppgick vid årets slut till 20 mkr, vilket är en försämring med 2,5 mkr gentemot föregående år. Av nedanstående diagram kan vi utläsa en positiv utveckling av likviditeten de senaste åren, vilket beror främst på förbättringar i resultaten och att kommunen inte har lånat utan amorterat av befintliga lån. En annan faktor som påverkar är investeringsnivån. har investerat för 6 mkr under år 2011 och 13 mkr år Investeringarna har finansierats av egna medel. Likvida medel kommunen Mnkr Kommunen Låneskuld Låneskulden uppgår till 46 mkr när årets amorteringar är bokförda. Under året har inte några nya lån upptagits. Kommunen har en checkräkningskredit på 30 mkr, som inte har nyttjats under året. Borgensåtaganden Borgensåtaganden är en del som bör vägas in när kommunens riskförhållande studeras. Kommunens borgensåtaganden uppgår till totalt 95 mkr. I och med försäljningen av äldreboenden beslutade kommunfullmäktige under 2009 en borgen på 75 mkr till RKHF Gullspång-Hova äldrebostäder. Under året har kommunen inte ingått i några nya borgens åtaganden. MS Marianne.

9 Årsredovisning 2011 Förvaltningsberättelse 9 Kommunkoncernen Den sammanställda redovisningen, kommunkoncernen, består av och Gullspångsbostäder AB. Gullspångsbostäder AB Ägarandel: 100 % Aktiekapital: tkr Ordförande: Kjell Lindholm Verkställande direktör: Lars Johansson Antal anställda: 2 Gullspångsbostäder AB är kommunens allmännyttiga bostadsföretag. Bolaget skall uppföra och förvalta flerbostadshus. Bolaget förvaltar 226 bostadslägenheter. Bolaget redovisar ett överskott med 20 tkr. Nyckeltal Resultat i tkr Eget kapital i tkr Soliditet i % 6,1 % 6,0 % 6,5 Snabbfakta Totala lånebeloppet uppgår till 19,4 mkr. Huvuddelen av lånen har kommunal borgen och är hos Kommun - invest. Bolagets vakansgrad har under året minskat från ca 10 % till ca 8 %. För närvarande kan det inte bli en lägre vakansgrad beroende på att det finns tomma lägenheter som måste renoveras innan de kan hyras ut. Räddningstjänstens huvudsakliga uppdrag är räddningsinsatser vid olyckor, förebyggande åtgärder mot brand, tillståndsprövning och tillsyn över hanteringen av brandfarliga och explosiva varor och utbildning av medlemskommunernas personal. Under året har totalt 1317 räddningsinsatser genomförts varav 92 i, en ökning från 75. Antalet är något högre än förväntat. Antalet bränder i byggnader ökade från 9 till 15 och antalet trafikolyckor ökade från 15 till 21. Under året omkom en äldre person i en villabrand och två personer vid trafikolyckor och en genom suicid. På 3-10 års sikt måste det planeras för att bygga och finansieras nya brandstationer både i Mariestad och Skövde, en arbetsgrupp utreder för närvarande finansieringsfrågan. Köp av brandstationen i Hova kan även bli aktuellt. En ökad personalomsättning förväntas genom flera förestående pensionsavgångar. mnkr Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt 4,9 2,1 2,5 Balansomslutning 64,0 57,0 70,7 Eget kapital 20,8 15,9 13,8 Summa skulder och avsättningar 43,2 41,0 56,9 Nettoinvesteringar 6,7 1,6 5,5 Antal anställda 351,0 356,0 332,0 Intressebolag Vänerhamn AB Vänerhamn bedriver hamn-, stuveri-, terminal-, bogserbåts- och isbrytningsverksamhet i Karlstad, Kristinehamn, Otterbäcken, Lidköping, Vänersborg och Trollhättan. Dessutom bedriver företaget speditions- och klareringsverksamhet i Kristinehamn, Ottebäcken, Lidköping och Vänersborg. s ägarandel är 13,1 procent var ett bra år för Otterbäckens hamn, höga godsvolymer och ett antal nya kunder. Vänerhamn har fortsatt sin satsning på att utveckla hamnområdet med bland annat ett nytt tältmagasin och iordningsställande av nya ytor för godshantering. Skaraborgs kommunalförbund I samband med att den ideella föreningen Kommunförbundet Skaraborg upphörde så bildades istället Skaraborgs kommunalförbund Gullspång är en av femton medlemmar från det gamla länet Skaraborg och betalar årlig avgift i förhållande till invånarantal. Kommunalförbundet Räddningstjänst Östra Skaraborg (RÖS) Räddningstjänsten är en gemensam organisation för Skövde, Mariestad, Tibro, Töreboda, Hjo, Karlsborg och er. s medlems - bidrag utgör 8,31 % av nettokostnaderna.

10 10 Årsredovisning 2011 Förvaltningsberättelse Driftredovisning Driftredovisningen visar bokslutet i förhållande till beslutad budget. Verksamheternas driftredovisning visar nettoav - vikelserna dvs. intäkter i förhållande till kostnader. driftredovisning Bokslut Budget Utfall Avvikelse Belopp i tkr Verksamhetens nettokostnad Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Finansiellt mål 2,5% 1,1% 4,7% specifikation till resultatuppföljningen: Bokslut Budget Utfall Avvikelse Belopp i tkr KF Revision Allmänna val Överförmyndarnämnd Kommunstyrelsen AU BUN IFO/LSS ÄO Fastighetsunderhåll KF till förfogande Lönenämnden MTGK Miljö- och byggnadsnämnden MTG Tekniska verksamheten IT nämnden MTG Ekonominämnd TG Avfallsnämnden MG Pensionskostnader inkl löneskatt Reavinst Kapitaltjänstkostnader mm Nedskrivning andel Upplevelse omr Göta Kanal Summa verksamhetens nettokostnad Skatteintäkterna Kommunalskatten Inkomstutjämningsbidrag Kostnadutjämningsavgift Regleringsbidrag (ingår tillfälligt statsbidrag 2011) Strukturbidrag LSS-utjämningen Införandebidrag 607 Fastighetsskatt Summa Skatteintäkter och bidrag

11 Årsredovisning 2011 Förvaltningsberättelse 11 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar totalt ett överskott gentemot budget om tkr. Kommunstyrelsens verksamheter omfattas främst av barn- och utbildningsverksamhet, vård och omsorg samt individ och familjeomsorg. Barn- och utbildningsverksamheten redovisar ett överskott på tkr vilket beror till stor del på att det under året varit vakanser på flera tjänster med krav på behörighet och/eller specialkompetens. Inom det allmänna utskottet redovisas totalt ett överskott med tkr vilket beror på icke tillsatta tjänster inom den centrala administrationen, hamnverksamheten visar också ett positivt resultat, kostverksamheten visar ett negativt utfall som bland annat beror på ökade råvarukostnader. Inom individ och familjeomsorgen redovisas ett överskott med 220 tkr. Äldreomsorgsutskottets visar ett positivt resultat på tkr här inkluderas lokalkostnaderna underskott på drygt en miljon. Gemensamma verksamheter Den största avvikelsen inom de gemensamma verksamheterna har Tekniska nämnden. Förklaringen till det är främst inom gatuavdelningen 773 tkr beroende på att verksamheten är underbudgeterad. Fastighetsavdelningen visar också ett negativt utfall tkr som delvis beror på minskade intäkter på grund av outhyrda lokaler i Vårdcentralen Gullspång, ökade kostnader för bostadsanpassning och nedskrivning av bokfört värde på fastigheten Björtorp 4:1. Inom den tekniska verksamheten redovisas VA-verksamheten som redovisar ett underskott med tkr. Va-verksamhetens underskott täcks genom skatte - finansiering. Utredning pågår av vilka kostnader som ska täckas av Va-kollektivet. Planer för strategisk markanvändning och sjönära boende påbörjades under året. Tanken är att locka fler boende och företag.

12 12 Årsredovisning 2011 Förvaltningsberättelse Investeringsredovisning Investeringarna uppgick till totalt 6 mkr, vilket motsvarar 54 % av totala investeringsbudgeten. Den största investeringen på 1,2 mkr var installation av hiss vid kommunkontoret Hova och renovering av ledningsnät 0,8 mkr. För övrigt är det mindre investeringar inom verksamheterna. Investeringarna finansieras av egna medel vilket är förenligt med finansiella målet. Nedan redovisas en sammanställning över årets investeringar. investeringsredovisning Bokslut Budget Avvikelse Belopp i tkr Kommunstyrelsens verksamhet Byggnadsavdelningen Gatuavdelningen VA-avdelningen Städavdelningen Avfallsnämnden Total investering Vänerhamn AB. Foto: Nils Axelsson.

13 Årsredovisning 2011 Förvaltningsberättelse 13 Varifrån kommer kommunens resurser? Inkomster Kostnader Inkomsternas uppdelning (%) Kommunalskatt 55,4% Generellt statsbidrag 20,4% Driftbidrag 11,5% Hyror och arrenden 3,4% Avgifter och ersättningar 4,6% Försäljningsmedel 4,6% Finansiella intäkter 0,1% Kostnadernas uppdelning (%) Personal 56,5% Tjänster 26,7% Verksamhetskostn 11,2% Bidrag 4,9% Finansiella kostn 0,7% Anläggn. material 0,1% Varifrån kommer inkomsterna? tkr % Kommunalskatt ,4% Generellt statsbidrag ,4% Driftbidrag ,5% Hyror och arrenden ,4% Avgifter och ersättningar ,6% Försäljningsmedel ,6% Finansiella intäkter 265 0,1% Summa % Vart går pengarna? tkr % Personalkostnader ,4% Anläggning o material 342 0,1% Bidrag ,9% Tjänster ,7% Verksamhetskostnader ,2% Finansiella kostnader ,7% Summa % Känslighetsanalys Faktorer som påverkar kommunens inkomster: mkr Förändring av utdebiteringen med 1 kr. + 8,0 Förändring av det generella statsbidrag med 1%. + 0,7 Generell taxehöjning med 1%. + 0,2 Förändring av likviditeten med 10 milj. + 0,2 Känslighetsanalys Faktorer som påverkar kommunens kostnader: mkr Löneökning med 1% + 1,7 10 heltidstjänster + 3,4 Prisförändring på varor och tjänster med 1% + 1,1 Prisförändring på bränsle och energi med 1% + 0,1

14 14 Årsredovisning 2011 Förvaltningsberättelse Personalekonomisk redovisning Förord Sedan 1994 sammanställer personalekonomisk årsredovisning i samband med det ekonomiska bokslutet. Syftet med redovisningen är att lyfta fram personalfrågorna. Informationen används dels inom kommunen för att göra jämförelser både över tid för hela kommunen, med andra verksamheter och med andra kommuner i landet. Avsikten är att i personalbokslutet ge en aktuell bild av ett antal personalstrategiska frågor och en samlad beskrivning av kommunens personal. Det sker fortlöpande förändrings- och utvecklingsarbete vid kommunens arbetsplatser. Motiverade och engagerade medarbetare med rätt kompetens, är tillsammans med hälsosamma arbetsplatser en grundförutsättning för att kommunen ska kunna tillhandahålla medborgarnytta på ett effektivt sätt. Uppgifterna i den personalekonomiska årsredovisningen hämtas fr.o.m från kommunens personal- och lönesystem Personec. De personalstatistiska uppgifterna som redovisas avser i huvudsak tillsvidareanställd personal. Under året har antalet tillsvidareanställda minskat. hade 374 tillsvidareanställda den 31 december Utöver dessa fanns det 35 månadsanställda vikarier. Sysselsättningsgrader Den genomsnittliga sysselsättningsgraden var 88 procent. Kvinnornas genomsnittliga sysselsättningsgrad var 87,8 procent och männens 94,5 procent. Av kvinnorna arbetade 50 procent heltid. 85,4 procent av männen arbetade heltid. Kommunens vision är att alla som önskar ska ha möjlighet att arbeta heltid. Sedan hösten 2009 pågår Helaprojektet inom äldreomsorgen. Det ger möjlighet för arbetstagarna att själva välja sysselsättningsgrad. Den ofrivilliga arbetslösheten som tidigare funnits inom äldreomsorgen har därmed tagits bort. Sysselsättningsgrader för tillsvidareanställd personal (%) Antal årsarbetare Antal % 50 74% 75 99% 100% Ålder- och könsfördelning Antalet tillsvidareanställda män var 51 och antal kvinnor var 323. Männen utgör 13,6 procent. Åldersgruppen 50 år och äldre utgör 54 % av alla tills - vidareanställda. Medelålder Medelåldern på kommunens tillsvidareanställda personal är 49,2 år. Männens medelålder är 50 år och kvinnornas medelålder 49,1 år. Se genomsnittlig ålder av kommunens tillsvidareanställda personal per verksamhet i följande diagram på nästa sida. tillsvidareanställd personal fördelad per verksamhet Förändring Verksamhet Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Barn- och utbildning , , ,4 Social verksamhet , , ,4 Allmänna utskottet 39 33, , ,4 Lönenämnden 13 12, , ,0 Totalt , , ,2 I beräkningarna används begreppet årsarbetare. Ex. två halvtider betraktas som heltid eller en årsarbetare.

15 Årsredovisning 2011 Förvaltningsberättelse 15 Medelålder per verksamhet Ålder Barn- och utbildning Lönenämnden Socialverksamhet Allmänna utskottet Medelålder Medelålder kvinnor Medelålder män Personalens hälsa En av s viktigaste uppgifter är att skapa förutsättningar för ett friskt arbetsliv. Sedan 2008 har köpt tjänsten rehabcoach från Kinnekullehälsan. Rehabcoachen stöttar arbetsledarna så att de på ett effektivt och strukturerat arbetssätt kan minska sjukfrånvaron. De får hjälp med att skapa förutsättningar för att förhindra sjukfrånvaro och införa rutiner för snabb återgång i arbete vid en eventuell frånvaro. Personal som är i riskzonen, erbjuds hälsosamtal med sjuksköterska från företagshälsovården. Alla anställda har erbjudits gratis träning i träningslokal både i Hova och i Gullspång. Motion kan, om verksamheten tillåter, utövas en timma/vecka på arbetstid. Rökfri arbetstid Kommunstyrelsen har beslutat att kommunen ska vara en rökfri arbetsplats från den 1 januari Tobakspolicyn en rökfri arbetsplats är antagen av Kommunfullmäktige. Policyn är ett steg i ett hälsofrämjande arbete vars syfte är att skapa rökfria miljöer och att ingen ofrivilligt ska utsättas för passiv rökning i kommunens verksamheter Mål färre ska börja röka de som röker ska sluta eller röka mindre ingen ska utsättas för passiv rökning kommunens medarbetare och förtroendevalda ska vara goda förebilder färre ska använda snus Stor del av vår personal kommer dagligen i kontakt med barn och unga. Vuxnas vanor och beteenden speglas tydligt i vår växande generation. Vi vill vara goda förebilder vilket förhoppningsvis leder till att färre barn och unga ska börja använda tobak. Personal och förtroendevalda har erbjudits hjälp med tobaksavvänjning. Rökavvänjningen sker i grupper och leds av företagshälsovården. Syftet är att motivera till ett nikotinfritt liv vilket ger en hälsosammare arbetsplats med minskad risk för sjukfrånvaro samt ökad prestationsförmåga. FAS 05 I den centrala överenskommelse FAS 05 om Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan sägs att de lokala parterna har frihet att utveckla samverkansformer utifrån egna mål, förutsättningar och behov. Tanken är att frågor ska diskuteras så tidigt som möjligt med dem som är berörda. Lokalt kollektivavtal tecknades med de fackliga organisationerna under våren Arbete pågår med att tydliggöra hur man ska använda FAS. Alla ska veta vilket ansvar man har som medarbetare samt vilka frågor som ligger på samverkansnivå. En utbildningsdag har genomförts, om FAS-avtalets tillämpning, för den sociala verksamheten. Målgrupp för utbildningen var arbetsledare och fackliga företrädare. En representant från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) medverkade. Genom FAS-avtalet har personalen större inflytande och kan påverka sin egen arbetsmiljö direkt i samarbete med sin chef. En del frågor kan behandlas och beslutas direkt på arbetsplatsen. Samverkansavtalet ska ge förutsättningar för ett positivt arbetsklimat, god hälsa och en bra arbetsmiljö där inflytande, delaktighet och utveckling är en rättighet. Sjukfrånvaro Den genomsnittliga sjukfrånvaron för månadsanställd personal 2011 var 5,66 procent. Under 2010 var den genomsnittliga sjukfrånvaron 6,44 procent. Genomsnittlig sjukfrånvaro för all personal, såväl månadsanställda som timavlönade, var 5,41 %. Nedanstående diagram avser sjukfrånvaro för månadsavlönad personal. Sjukfrånvaro i procent 2011 % 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

16 16 Årsredovisning 2011 Förvaltningsberättelse Systematiskt arbetsmiljöarbete Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en viktig del i det dagliga arbetet och är en stående punkt på arbetsplatsträffar, i samverkansgrupper och i medarbetarsamtalen. Arbetsplatsträffarna är grunden för arbetsmiljöarbetet. Det är där arbetsskador och tillbud följs upp, riskinventeringar görs. Årlig uppföljning av arbetsmiljön görs i samverkansgrupperna och redovisas i den centrala samverkansgruppen. Anmälda arbetsskador Under 2011 har 31 arbetsskador inkommit till lönekontoret. Samtliga anmälningar gäller kvinnor. Fördelning av arbetsskador på olika verksamheter: Anmälda arbetsskador 2011 Social verksamhet 25 Barn- och utbildning 4 Kommunstyrelsen 2 Lönenämnden 1 Summa 31 8 anmälningar avser problem med ohälsosam luft på arbetsplatsen Östergatans gruppboende. En firma har anlitats för att bekämpa fukt och de boende har flyttats till andra lokaler. Både boende och personal är positiva till den tillfälliga lösningen. Samtlig personal har besökt läkare på företagshälsovården. 5 anmälningar avser halkolyckor utomhus. 6 anmälningar avser personal som ramlat inomhus. I de fall det har varit möjligt har åtgärder satts in för att förhindra skador i framtiden. Utbildning En arbetsrättslig utbildning har genomförts för samtliga chefer och arbetsledare under året. Personal som uppnår 65 års ålder per verksamhet Antal Barn- och utbildning Social verksamhet Allmänna utskottet Lönenämnden 2015 Till Allmänna utskottet hör förutom personal inom kommunkontoret Hova, Lärcentrum, Kök. Avgångsorsaker 1 januari 31 december Avgångsorsak Antal Egen begäran 10 Pension 15 Sjukersättning tillsvidare 2 Annan orsak 4 Löner Lokala löneöversynsförhandlingar har genomförts under året. Löneökningarna blev i genomsnitt 2,1 % fr.o.m. 1 april. Den genomsnittliga månadslönen (heltidsbelopp) exkl. lönetillägg vid årsskiftet 2011/2012 var kronor. Den genomsnittliga månadslönen för män var kronor och för kvinnor kronor. Pensionsavgångar 15 personer har avgått med ålderspension under Under åren kommer 46 personer att uppnå 65 års ålder.

17 Årsredovisning 2011 Förvaltningsberättelse 17 Personalkostnader Den totala lönesumman inkl. bil- och traktamentsersättningar var kr. Kostnader inkl sociala avgifter (Belopp i tkr) Personal Årets totala lönesumma inkl bil- och traktamentsersättningar Exempel på belopp som ingår i lönesumman: Utbetald sjuklön Övertid och fyllnadstid OB-tillägg Fyllnadstid, månadsavlönad personal som vikarierar på annan tjänst Timlöner Övriga rese- och traktamentsersättningar (skatte- och avgiftsfria ersättningar som inte ingår i lönesumman) *) Förhållandet mellan övertid och fyllnadstid samt OB-tillägg har ändrats p.g.a. att man i Hela-Projektet omvandlar OB-tillägg till tid i timbank. Vid månadsrapporteringen kan arbetstagaren välja att överföra tid i timbanken till ersättning. Redovisning av sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas ordinarie arbetstid. I redovisningen ingår all personal inom kommunen, såväl månadsanställda som timavlönade. Personal Timmar % 1 Total sjukfrånvaro Sammanlagd ord. arbetstid ,41 % 2 Summa långtidsfrånvaro Total sjukfrånvaro ,52 % 3 Summa sjukfrånvaro kvinnor Sammanlagd ord. arbetstid kvinnor ,66 % 4 Summa sjukfrånvaro män Sammanlagd ord. arbetstid män ,08 % 5 Summa sjukfrånvarotid 29 år eller yngre Sammanlagd ord. arbetstid 29 år eller yngre ,24 % 6 Summa sjukfrånvarotid år eller yngre Sammanlagd ord. arbetstid år eller yngre ,75 % Kostnader inkl sociala avgifter (Belopp i tkr) Personal Antal personer som fått lön i genomsnitt/månad Antal personer i Offentlig Skyddad Anställning, OSA 1 1 Antal lönebidragsanställningar 8 7 Antal Nystartsjobb 5 14 Trygghetsanställning 1 5 Instegsjobbare Antal feriearbetare under sommaren (3 veckor/feriearbetare) Pensionsförvaltning 7 Summa sjukfrånvarotid 50 år eller äldre Sammanlagd ord. arbetstid 50 år eller äldre ,49 % Pensionsförpliktelser och pensionsmedel Nedan redovisas kommunens samlade pensionsåtaganden. Årets Föregående (tkr) värde års värde Avsättningar inkl löneskatt tkr tkr Ansvarsförbindelse inkl löneskatt tkr tkr Total pensionsförpliktelse tkr tkr Diskonteringsräntan sänks med 0,75 procentenheter från år En sänkt diskonteringsränta betyder att pensionsskulden ökar med 13,5 mkr.

18 18 Årsredovisning 2011 Förvaltningsberättelse 5 år i sammandrag FEM ÅR I SAMMANDRAG FRÅN RESULTATRÄKNINGEN Verksamhetens nettokostnader 238,4 251,7 242,6 247,1 242,4 Kronor per invånare Nettokostnadernas andel av skatt och statsbidrag 95,4% 99,5% 96,9% 97,0% 94,6% Skatteintäkter och statsbidrag 250,0 252,9 250,4 254,7 256,3 Förändring från föregående år 1,6% 1,2% -1,0% 1,7% 0,6% Finansnetto -5,2-5,9-2,1-1,3-1,9 Årets resultat 6,3-4,7 5,7 6,3 12,0 Kronor per invånare FRÅN BALANSRÄKNINGEN Tillgångar 224,8 208,9 222,7 204,2 203,4 Kronor per invånare Eget kapital 36,5 31,8 37,6 44,3 56,3 Kronor per invånare Avsättningar och skulder Kronor per invånare Soliditet 16% 15% 17% 22% 28% Soliditet med hänsyn till alla pensioner -43% -50% -47% -48% -49% ÖVRIGT Nettoinvesteringar 6,2 1,3 11,1 13,0 6,3 Självfinansieringsgrad 256% 364% 136% 105% 346% Utdebitering per skattekrona 22,92 22,92 22,92 22,92 22,92 Antal invånare 31/ Förändring från föregående år

19 Årsredovisning 2011 Finansiella rapporter 19 Finansiella rapporter Redovisningsmodell och redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaringar Resultaträkning Kassaflödesrapport Balansräkning Noter och tilläggsupplysningar Riddarveckan i Hova som under 2011 lockade många besökare.

20 20 Årsredovisning 2011 Finansiella rapporter Redovisningsmodell och redovisningsprinciper Kommunens årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt en kassaflödesrapport. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lagen ska årsredovisningen även innehålla en koncernredovisning. Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- och balansräkning med de bolag i vilka kommunen har betydande inflytande. Finansiell analysmodell Kommunens finansiella ställning analyseras i anslutning till resultaträkning, kassaflödesrapport, balansräkning samt driftredovisning. Därtill görs en särskild analys över vilka risker kommunen är exponerad för. Den finansiella analysen ska utvärdera kontrollen över den finansiella utvecklingen, långsiktig och kortsiktig betalningsberedskap och riskförhållande. I den finansiella analysen görs en avstämning mot kommunens övergripande ekonomiska mål. Från och med år 2000 gäller det så kallade balanskravet. Balanskravet kräver att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. I analysen ska kommunens förmåga att leva upp till detta framgå. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av årsredovisningen följs ett antal övergripande redovisningsprinciper vilka skapat ett normverk som styr innehållet i redovisningsrapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet av att dessa principer har följts. Principerna är följande: Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet De principer som tillämpas leder till att en återhållsam bild av kommunernas ekonomi redovisas. Detta innebär exempelvis att skuldredovisning ska ske i enlighet med såväl försiktighetsprincipen som matchningsprincipen. Vidare innebär de etablerade principerna att värdering av tillgångar ska ske med försiktighet. En tillämpning av god redovisningssed innebär således att den ekonomiska redovisningen ger en försiktig och restriktiv beskrivning av utvecklingen och situationer. Redovisningen anger en miniminivå för det ekonomiska läget. Tillämpning av redovisningsprinciper Kommunen följer i allt väsentligt de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Nedan följer en kort beskrivning av några väsentliga principer som påverkar bokslut och redovisning. Redovisning av hyres/leasingavtal Rek 13.1 Kommunen har inga kontrakt avseende leasing av maskiner och inventarier eller hyra av fastigheter, där kommunen i allt väsenligt intar samma ställning som vid direkt ägande av tillgångarna. All leasing avser operationell leasing och kostnadsförs i resultaträkningen. Redovisning av leverantörsfakturor Leverantörsfakturor på väsentliga belopp som inkommit efter 21 januari 2012, men är hänförliga till redovisningsåret 2011, har skuldbokförts och belastar 2011 års redovisning. Redovisning av räntor Kostnadsräntor, intäktsräntor och räntebidrag som kan hänföras till redovisningsåret har bokförts som skuld respektive fordran och påverkar 2011 års resultat. Redovisning av pensionsförpliktelser Rek 2.1 och 17 Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Förtroendevalda som har uppdrag på en betydande del av heltid har rätt till pension enligt bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda (PBF) ingår i beräkningen av pensionsåtagande som avsättning och ansvarsförbindelse. Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen Den pensionsskuld som uppkommit under åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. KPA:s beräkning har använts för att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner intjänade under år 2011 redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och är upptagna som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse.

21 Årsredovisning 2011 Finansiella rapporter 21 Turistbyrån vid E20 i Hova. Avskrivningar Avskrivningar på kommunens anläggningstillgångar har gjorts enligt metoden rak avskrivning på historiska anskaffningsvärden till och med Från 2011 ligger nyttjandeperioden som grund för beräkning av avskrivningstiden. På tillgångar i form av mark och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen: 3, 5, 7,10,15, 20, 33 och 50 år. Skatteintäkter Rek 4.2 Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos. Lånekostnader Rek 15.1 I tillgångarnas anskaffningsvärde ingår inga lånekostnader. Avsättningar Rek 10.1 Avsättningar för deponi har tagits upp till del av det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Avsättningen avser framtida återställningskostnader för sluttäckning av deponi och årliga driftkostnader för att ta hand om lakvatten och deponigas. De årliga driftkostnaderna beräknas finnas kvar i 30 år efter stängning. Ett pilotförsök pågår i Mariestads kommun där aska används som täckningsmaterial. Blir detta godkänt av Länsstyrelsen kan sluttäckningsarbetet förväntas starta upp tidigast under Enligt tidigare beslut från Länsstyrelsen 2004 i gällande avslutningsplan ska sluttäckningen vara avslutad Kommunen kommer att begära omprövning av beslut om tidpunkt för färdigställandet med hänvisning till sluttäckningsmetod och produktionstakt av aska. Sluttäckningsarbetet förväntas pågå under en längre period. Ansökan för omprövning kan göras tidigast 2012 då pilotförsöken med aska som täckmaterial är utvärderade. Ytan som ska sluttäckas är m². Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden avser icke uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upp - lupen arbetsgivaravgift redovisas semesterlöneskulden som kortfristig skuld. Löneskuld Lön som utbetalas i januari året efter redovisningsperiodens slut (upparbetade löner i december) redovisas som kortfristig skuld. Sammanställd redovisning Rek 8.2 I den kommunala koncernen ingår kommunens bostadsbolag. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning.

22 22 Årsredovisning 2011 Finansiella rapporter Ord- och begreppsförklaringar Anläggningskapital är skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder plus avsättningar. Utgör en del av det egna kapitalet. Anläggningstillgångar är tillgångar som ska användas en längre tidsperiod till exempel byggnader, fordon, maskiner, värdepapper etc. Ansvarsförbindelser är en upplysning till balansräkningen över ekonomiska åtaganden som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen till exempel borgensåtagande, ställda panter och dylikt. Om förpliktelsen måste infrias så belastar den resultatet. Avskrivningar är planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avsättningar är förpliktelser som är säkra eller högst sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp och infriandetidpunkt. När förpliktelsen uppstår belastas resultatet. I kommunen gäller detta bland annat avsättning för pensioner och sluttäckning av soptipp. Från och med 1998 redovisas pensionsskulden enligt blandmodellen som innebär att skuld upparbetad till och med 1997 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Pensionsskuld upparbetad från och med 1998 redovisas som avsättning. Från 2000 betalar kommunen hela det årliga intjänandet av pensionen för individuell avsättning. Balanskrav är lagstadgat krav om att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna.