Regionfastigheter Division Bygg Nya Sjukhusområdet Malmö

Transkript

1 Regionfastigheter Division Bygg Nya Sjukhusområdet Malmö Christer Hallgren, Huvudprojektledare NSM Datum Version 2.4 Rev.datum 1 (19) Bygginvestering NSM Detta dokument redovisar och sammanfattar kostnad och omfattning av föreslagen bygginvestering att genomföras inom ramen för projekt Nya Sjukhusområdet Malmö förkortat NSM. Kalkyl från januari Inledningsvis redovisas förslag till beslut eller hantering avseende Indexberäkning Certifiering Miljöbyggnad Riskbudget Indexberäkning Projekt NSM har hittills använt sig av en indexuppräkning av 3 % per år i enlighet med beslut i regionstyrelsen den 16 december ,00% 110,00% 108,00% 106,00% 104,00% 102,00% 100,00% 98,00% 96,00% 94,00% Indexuppräkning för projekt NSM, dec 2013 till dec 2016 Entreprenadindex Index 2% Index 3% Basmånad dec 2103 = 100% Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Telefon (växel): Fax: Internet: skane.se

2 2 (19) Angående indexuppräkning Indexuppräkning är ett sätt att hantera framtida kostnadsökningar, kalkyler är i december 2016 års penningvärde. Det går inte att särredovisa indexkostnader i efterhand, då upphandlingar och inköp kommer fortgå under hela projektets livstid och all fakturering från leverantörer sker i löpande penningvärde, vilket är det som bokförs. NSM fortsätter att indexuppräkna med 3 % per år tills faktisk kostnadsutveckling i byggbranschen indikerar att annat index är lämpligare. Branschens kostnadsutveckling, mätt med Entreprenadindex kommer redovisas kontinuerligt i samband med ordinarie återrapportering. Certifiering Miljöbyggnad Projekt NSM kan och ska leverera byggnader som präglas av miljökloka val, bra arbetsmiljö och inneklimat för personal och patienter och där energianvändning och driftskostnader är så låga som möjligt i enlighet med Miljöbyggnad Guld eller Silver, dock kommer inte byggnaderna certifieras. Dokumentationskravet för certifiering ett stort arbete som inte tillför vården och fastighetsförvaltningen något större värde, detta gäller både för nivå Silver, och i ännu högre grad för nivå Guld. Riskbudget I kalkylerna finns medel reserverade för risker som kan falla ut under projekttiden, och de redovisas i detta dokument för full transparens. Angående riskbudget Medel avsätts för risker som faller ut och att riskbudgeten hanteras av projektets styrgrupp. Regionfastigheter tar fram rutin för hur riskbudget ska hanteras i stora projekt.

3 3 (19) NSM budget för bygginvestering Kalkyler Kostnadsberäkningen för projektområde NSM är i nuläget uppdelad i fyra större kalkyler, uppdaterade i januari 2017, förutom Ersättningslokaler som uppdaterades i mars Kalkylerna är upprättade enligt succesiva kalkylmetoden med trepunktsestimat (bästa utfall, troligt utfall och värsta utfall) för varje kalkylpost. Beloppen angivna i penningvärde december Alla belopp anges i Mkr (SEK). Indexuppräkning med 3 % per år för projekttiden from jan 2017 redovisas separat. Kalkylerna som ligger till grund för kostnadsberäkningen: 1. Projekt Ersättningslokaler: daterad Projekt Servicebyggnader: daterad Projekt Vårdbyggnader: daterad Utredningsprojekt: daterad Denna kalkylstruktur kommer att ändras under projektets genomförande, genom att delprojekt och/eller enstaka kalkylposter kan flyttas till annan kalkyl med hänsyn till att projektets genomförandeplan och organisation kan ändras. I april 2017 infördes ett nytt operativt huvudprojekt benämnt Teknisk Infrastruktur som till stor del ska genomföra de delprojekt som kalkylerats i det som tidigare kallat Utredningsprojekt. I denna sammanställning presenteras kalkylposterna något annorlunda strukturerade jämfört med kalkylerna i syfte att öka transparens och förståelse. SAMMANSTÄLLNING Budget [Mkr] + Riskbudget [Mkr] + Index 3 % = Summa Projekt (prisnivå dec 2016) (löpande penningvärde) Ersättningslokaler = 971 Mkr Servicebyggnader = Mkr Teknisk infrastruktur = Mkr och utredningsprojekt Vårdbyggnader By 35 och 36 + omb = Mkr Kulvertar mm = 968 Mkr NSM Totalt = Mkr

4 4 (19) Kostnadsfördelning över tid: År 2016 t.o.m Totalt cashflow NSM (Mkr) Projekt Ersättningslokaler Denna kalkyl är uppdaterad i mars, med budget för evakuering av by 58 (Skåneteknik) och med hänsyn till senaste prognoser för pågående och resterande delprojekt. Notera att detta projekt redan erhållit full medelstilldelning och kommer att hålla sin budget. Delprojekt kommer huvudsakligen att avslutas under 2017, något följer med in i Angiven budget är beräknad efter att projektövergripande byggherrekostnader i kalkylen fördelas ut proportionellt på respektive byggnad/anläggning Kalkylpost Budget [Mkr] Beskrivning Nya byggnader By 95 & Klart. Ombyggnader By 04, Vårdcentral mm 87 Klart. By 29, renovering 65 Utvändig (klart) och delvis invändig renovering (pågår) Evakuering av by Planeras med moduler i nordvästra hörnet av området Evakuering av by Planeras i by 62, fd strålbehandling Evakuering av by Klart By 43 (delvis), Psyk 20 Klart By 66 (delvis), Ort 19 Klart By 33 (fd Apotek) 15 Pågår By 40 plan 12, Mikro 9 Pågår By 73, HD och njurmott. 7 Klart Kvarstående evakueringar 26 Diverse mindre delprojekt 16 Nio mindre genomförda ombyggnader/evakueringar Kalkylmodell 10 (för att uppnå 84% sannolikhet att klara budget) Summa: 944 Penningvärde dec 2016 Generella risker 21 Summa inkl. riskpåslag 965 Indexuppräkning 6 Index 3 % uppräkning från januari 2017 Summa inkl index: 971 I löpande penningvärde om projektet utförs enligt tidplan

5 5 (19) Projekt Servicebyggnader Angiven budget är beräknad efter att projektövergripande byggherrekostnader i kalkylen fördelas ut proportionellt på respektive byggnad/anläggning, liksom att kalkylens totala standardavvikelse också fördelas ut proportionellt på respektive kalkylpost. Kalkylpost Budget [Mkr] Beskrivning Nya byggnader By 57, ny Servicebyggnad 917 Gestaltning och program ver 1.0+, med BTA kvm varav 6230 kvm tillkommit för Labmedicin. By 59, nytt Bårhus 92 Bef, kapell bevaras, nybyggnad med källare och 200 bårplatser. Kulvertanslutning/omkopplingar ingår för ca 30 Mkr. Ombyggnader By 50, renovering 33 Äldre del av Infektionen, utvändig renovering och inv. ombyggnad ca 1300 kvm. Anläggningar Kylproduktionsanläggning 160 Etappvis utbyggnad, borrhålslager ingår El/tele/data 20 Anslutning och kraft Kulvert LOX och by Förbindelse till by 73 Sprinklercentral 13 Ny som försörjer hela området Summa: Penningvärde dec 2016 Generella risker Summa inkl. riskpåslag Indexuppräkning Index 3 % uppräkning från januari 2017 Summa inkl index: I löpande penningvärde om projektet utförs enligt tidplan Omfattning av Projekt Servicebyggnader Projektet omfattar nybyggnad av servicebyggnad by 57, ett nytt bårhus och ombyggnad av befintlig byggnad 50, del av infektionskliniken, angränsande gatu- och markarbeten samt rivning av befintliga byggnader 41 (ej kapellet), 51 (infektion), 58 (verkstad) och 68 (beroendecentrum). Inom projekt Servicebyggnad i planer ingår även vissa tekniska försörjningsanläggningar för hela sjukhusområdet, som kyla, sprinkler, samt centrala styr- och övervakningsfunktioner. Byggstart (rivning) är planerad till senhösten 2017 och färdig byggnad överlämnad under våren 2021.

6 6 (19) Bild till vänster visar berörda byggnader: nytt bårhus (ljusgrön), befintlig by 50 (gul) och ny servicebyggnad (orange). Bild till höger visar anslutningar till kulvertsystem (gul = transportkulvert, lila = teknikkulvert) Servicebyggnad by 57 Den nya Servicebyggnaden by 57 kommer att nyttjas av olika verksamheter som i dag är utspridda på flera platser på sjukhusområdet, och ska bli porten för all extern logistik. Servicebyggnaden kommer att anslutas till de nya transport- och teknikkulvertarna. Transportintensiva verksamheter som varumottagning, måltidsleveranser, avfallshantering, post- och pakethantering etc. kräver lokaler med direkt kontakt med lastgård. Även lokaler för läkemedelsförsörjning, fastighetsdrift, fastighetsförvaltning, samt lokaler för teknisk mediaförsörjning för hela sjukhusområdet, ska inrymmas i byggnaden. Även delar av Labmedicins verksamheter ska rymmas i nya Servicebyggnaden, främst kliniska laboratorier. I nuläget bedöms att en inplacering är möjlig men prioriteringar både inom Labmedicins verksamhet och i tidigare program för by 57 kommer att behöva göras. Inplaceringen påverkar i mindre grad källarplan och markplan som upptas av logistikfunktioner och stora utrymmen för teknik. Byggnaden omfattade enligt den första programhandlingen (ver 1.0) ca kvm, baserat på behovsanalys för främst Regionservice verksamhet och teknisk försörjning. Under hösten 2016 utökades byggnaden efter politiskt beslut att undersöka möjligheten att maximera byggrätten och möta bl a (delar av) Labbs behov av nya lokaler. Under december/januari gjordes preliminära bedömningar att delar av Labs verksamhet kan få plats i ett större utformningsalternativ kallat 1.0+, med kvm BTA. Kalkylen ovan speglar nu en omfattning av kvm varav kvm har tillkommit för Labs behovs. Behovsanalys och kvalitetssäkring av ytor för labs behov pågår ännu, liksom inplacering och byggnadsutformning. Detta kommer att redovisas i programhandling ver 2.0, vars arbete påbörjades i april 2017.

7 7 (19) I källarplan, plan 09, placeras omklädningsrum och vätskelager men även stora teknikvolymer för bl.a. områdesgemensam kylcentral. Hela markplanet, plan 10, upptas av logistikfunktioner med lastgård, varumottagning, avfallscentral etc. och står i direkt förbindelse med områdets kulvertsystem via ramp. På plan 11, en våning upp, placeras administrativa utrymmen, personallokaler samt verkstäder och driftcentral. På de översta våningarna, plan 12 och 13, planeras utrymme för laboratorieverksamhet samt utrymmen för kylmedelkylare för kylanläggningen. Utredning pågår angående val av kylanläggning; bygga och driva kylanläggning i egen regi alternativ köpa fjärrkyla. Utredningen återrapporteras i ett eget ärende. I budget för NSM ingår att bygga egen kylanläggning.

8 8 (19) Planeringen för gata och mark omfattar: Inga Marie Nilssons gata mellan John Ericsson väg och Upplandsgatan Jan Waldenströms gata mellan Upplandsgatan och T korsningen mot Jan Waldenströms gata i nordväst Torg framför by50 Grönytor runt nya bårhuset Byggnad 50, del av gamla infektionen För byggnad 50 är avsikten att byggnaden ska renoveras och innehålla lokaler för administrativa funktioner, vilket den lämpar sig väl för. I den fortsatta planeringen kommer inplacering av delar av programmet för projekt Servicebyggnad att prövas. Byggnaden omfattar ca kvm Bårhus by 59 I byggnaden är bårhusverksamheten med 200 platser och visningsverksamhet, samt till verksamheten tillhörande teknik inplacerad. Bårhuset omfattar totalt ca kvm fördelat på källarplan, där bårhuskylar är belägna, och ett markplan för insynsskyddad lastzon, kistläggning och visningar. I enlighet med Stadsbyggnadskontoret, pågår nu ett arbete med ett förslag där befintligt kapell bevaras och integreras med det nya bårhuset medan befintlig katastrofkyl rivs.

9 9 (19) Projekt Vårdbyggnader Angiven budget är beräknad efter att projektövergripande byggherrekostnader i kalkylen fördelas ut proportionellt på respektive byggnad/anläggning, liksom att kalkylens totala standardavvikelse också fördelas ut proportionellt på respektive kalkylpost. Projektets kalkyl omfattar förutom de nya vårdbyggnaderna, även de kulvertar och åtgärder på kringliggande byggnader som är nödvändiga för vårdbyggnadernas uppförande. Här presenterar vi delarna var för sig för tydlighets skull. Vårdbyggnader och ombyggnad lokaler Kalkylpost Budget [Mkr] Beskrivning By 35, Vårdbyggnad norr kvm By 36, Vårdbyggnad söder kvm kvm finplanering mark ingår Delsumma By 35 och Ombyggnad angränsande byggnader för vårdnära administration, 8000 kvm Summa Vårdbyggnader: 6023 Penningvärde dec 2016 Generella risker 490 Summa inkl. riskpåslag Ombyggnader i tomställda angränsande byggnader (t ex by 39 och 33) till administrativa lokaler knutna till vårdverksamheter i by 35 och 36. Indexuppräkning 957 Index 3 % uppräkning från januari 2017 Summa inkl index: 7470 I löpande penningvärde om projektet utförs enligt tidplan Kulvertar mm nödvändiga för vårdbyggnader Kalkylpost Kulvertar och övrigt Budget [Mkr] Beskrivning Teknikkulvert A1, J, F 282 Förutsättning att kunna bygga by 35 och 36 Motorvägskulvert G 240 Förbinder by 36med ny Servicebyggnad för transport och teknisk försörjning Angränsande byggnader, kopplingar mm 173 Anpassningar av bef byggnader, förberedande arbeten och omkopplingar, temporära åtgärder. Summa Kulvert: 695 Penningvärde dec 2016 Generella risker 200 Summa inkl. riskpåslag 895 Indexuppräkning 73 Index 3 % uppräkning från januari 2017 Summa inkl index: 968 I löpande penningvärde om projektet utförs enligt tidplan De två nya vårdbyggnaderna, by 35 och 36, föreslås uppföras till en omfattning av ca kvm i 10 respektive 9 våningar ovan mark, en markant utökning av tidigare omfattning på ca kvm som beslutades i december De nya vårdbyggnaderna kommer att hysa OP, IVA, mottagningar

10 10 (19) och vårdavdelningar. Administrativa lokaler för verksamheterna i by 35 och 36 föreslås anordnas genom ombyggnader i kringliggande befintliga byggnader, t ex by 33 och by 39, när dessa tomställs, vilket förutsätter att labbs verksamhet i by 39 flyttar till ny Servicebyggnad. Programhandling kommer att presenteras för styrgrupp under maj För att kunna förverkliga by 35 och 36 krävs omfattande föregående kulvertarbeten för att säkerställa försörjning och redundans på området under byggtid (teknikkulvert A1, F och J) samt omfattande förberedande omkopplings- och markarbeten, liksom temporära byggåtgärder på området. Byggnadsarbeten på kringliggande och anslutande byggnader är också en förutsättning och ingår i kalkyl. Byggstart (rivning) är planerad till andra kvartalet 2017 för by 35 och sista kvartalet 2017 för by 36. Första patient planeras kunna tas emot i by 35 under andra kvartalet 2022 och sista kvartalet 2023 i by 36. Byggnad 35 och 36 - omfattning Nuvarande byggnadsutformning/gestaltning har sitt ursprung i den volymstudie som gjordes i december 2013 (se Figur 1), där vårdbyggnaden benämns Grönt scenario. Figur 1. Volymstudie Grönt scenario Vårdbyggnaden består av två byggnader, i volymstudien benämnda grön norr respektive grön söder. Fortsättningsvis är dessa benämnda som byggnad 35 respektive byggnad 36. Byggnaderna är sammankopplade via gångbroar över Inga Marie Nilssons gata. Byggnad 35 innehåller tio våningar och byggnad 36 innehåller nio våningar. Byggnaderna har två källarplan/våningar vardera. Totalt omfattar byggnaderna idag cirka kvm. Byggnaderna är även sammankopplade via kulvertar i källarplanen.

11 11 (19) Vid utformningen av byggnaderna har stort fokus lagts på s styrande planeringsprinciper. Patientsäkerhet, väl fungerande flöden och god arbetsmiljö har varit de mest styrande principerna. Dessa principer har lett till att byggnad 35 under senare delen av 2016 har blivit längre och försetts med ett torn i nordvästra hörnet som ska säkerställa väl fungerande flöden. Figur 2. Volymstudie december 2016 Byggnadernas innehåll - kvalitet i byggnaden, flexibilitet, generalitet, robusthet mm En hög grad av generalitet eftersträvas. Byggnadernas fasad, stomme och tak är huvudsakligen ett generellt gestaltat skal som tillåter verksamhetsförändringar. Generaliteten definieras på olika sätt för olika delar av byggnaden, olika delar av byggnadsstrukturen ges olika grad av generalitet. Motiven för detta är funktionella, ekonomiska, estetiska och tekniska. Exempelvis så har byggnaderna delats in i zoner som är anpassade för olika verksamhetstyper, enligt nedan.

12 12 (19) Figur 3. Zonindelning av byggnaderna Zon A (blå markering i bild nedan) omfattar byggnadens nedre våningar och utgör de delar av byggnaderna som redan i planeringsstadiet anpassas för att rymma publika funktioner, entréer och foajéer och externa funktioner. Figur 4. Zon A Mot gatan och torget placeras i första hand publika funktioner, verksamhetsknutna eller externa. Exempel på detta är foajéer och receptioner respektive apotek, närlivs, café eller lunchrestaurang. I övriga delar av bottenvåningarna finns, beroende på ytbehov, möjlighet att placera exempelvis provtagningscentral eller mottagningar. I omedelbar anslutning till den övre foajén är det lämpligt att placera verksamheter där god tillgänglighet från entré prioriteras, exempelvis mottagningar eller provtagningscentral.

13 13 (19) En våning upp finns möjlighet att placera t.ex. kliniskt labb eller sterilcentral. En våning upp är det placerat en förbindelsegång, över Inga Marie Nilssons gata, för publika flöden mellan de nya vårdbyggnaderna. Zon B (blå markering i bild nedan) omfattar i princip de delar som ska kunna rymma tyngre vårdverkssamheter, exempelvis OP-avdelningar, sterilcentral, IVA-avdelning. Detta är den zon där högst krav ställs på generalitet avseende planlösning, stommått, lastkapacitet och teknik. Det invändiga husdjupet är cirka 30 meter. På olika nivåer är det placerat förbindelsegångar, över Inga Marie Nilssons gata, för verksamhetsflöden mellan de nya vårdbyggnaderna. Figur 5. Zon B Zon C (blå markering i bild nedan) utgör de delar som i första hand anpassats för att kunna rymma lättare vårdverksamheter, exempelvis vårdavdelningar och mottagningar. Figur 6. Zon C

14 14 (19) För byggnadernas allmänna och gemensamma funktioner är de tekniska utrymmen huvudsakligen placerade i källare och på taket. På femte våningen placeras all teknik som betjänar våningar som är avsedda för tyngre vårdverksamheter. (Se bild 3) Källare (grå markering i bild nedan) utförs i två våningar. Transportkulvertar är placerade i källarplan. Under dessa placeras teknikkulvertar alternativt förberett för placering av teknikkulvertar. Källarvåningarnas utrymmen fördelas mellan lokaler för stöd och service (omklädningsrum, logistikcentral mm) och teknikutrymmen. Stöd- och servicefunktionerna placeras i första hand på källarplan med närhet till hissar och trappa. Figur 7. Källarplan Den grundläggande principen för alla tekniska system i byggnaderna är att de är utformade robusta, självförsörjande och redundanta. Tekniklösningarna är långsiktigt hållbara för att göra byggnaderna generella, flexibla och driftsäkra. Det finns utrymme för framtida utökningar för kommande tekniska och funktionella verksamhetskrav, och lösningar har valts för att minimera konsekvenserna av en ombyggnad för intilliggande verksamheter. De nya vårdbyggnaderna är generella och flexibla byggnader som kan passa för många verksamhetstyper vilket man kan se i de inplaceringstester som Lokalförsörjningsplanen tagit fram. Båda byggnaderna inrymmer areor för sjukhusgemensamma funktioner, bland annat kan nämnas logistikcentral, städcentral, transportkulvert, teknikkulvert, växlingsrum för rörpost, anläggningar för avhärdat och joniserat vatten, dessa är placerade i de båda källarplanen. Dessa areor uppskattas i dagsläget till mellan kvm beroende på hur den framtida kulvertstrukturen ska se ut. I byggnad 36 finns det tanke om att reservera area för framtida kulvertar för både teknik och transport, ingår i uppskattning ovan. Dessutom inrymmer entréplanen areor som är avsedda för centrumverksamheter (butiker mm). Att byggnaderna ska innehålla centumverksamheter är ett krav från Stadsbyggnadskontoret i aktuellt detaljplaneförslag då man vill skapa liv och rörelse i gatustråket. Hur kravet specificeras och vilka areor det motsvarar är ännu inte avgjort.

15 15 (19) Teknisk infrastruktur och utredningsprojekt Omfattning Sjukhusbyggnader är stora, komplexa och sammanbyggda på ett avancerat sätt. När det planeras för driftssäkerhet måste hänsyn tas till att de tekniska och logistiska försörjningssystemen utformas för god robusthet och redundans. Det är fråga om minst 20 stycken olika system som ska utformas så att de klarar av att hantera försörjningen inom sjukhusområdet även om oväntade störningar och händelser inträffar. Med en god robusthet kan konsekvenserna lindras även om de inte helt kan förhindras. Skadehändelser av mer eller mindre sannolika slag och med greppbar omfattning får inte ge så stora konsekvenser att de inte snabbt kan åtgärdas. Komplexiteten i mängden olika system som ska byggas om eller anpassas på sjukhusområdet kan illustreras med bilden till höger, som visar en sammanlagring av alla sträckningar i en och samma bild. Kalkyl Notera att denna projektkalkyl i detta skede är relativt grov i jämförelse med övriga projektkalkyler, och genomförandet av åtgärderna till viss del inte nödvändigtvis måste genomföras i projekt NSMs regi. Däremot är det av stor vikt att planering och projektering görs i ett samlat grepp för hela sjukhusområdet. Här redovisas de totala bedömda kostnaderna i syfte att åskådliggöra det totala finansieringsbehovet. Kalkylpost Budget [Mkr] Beskrivning Tekniska försörjningssystem anläggningar samt distribution Rörpost och point-to-point Helhetsplan, åtgärder 601 Se nedan 144 Se nedan 92 Mark-, gatu- och parkarbeten och för området som helhet som inte finansieras av övriga projekt. 76 Byggherreorganisation och projektledning Fast konstnärlig gestaltning 92 Se nedan Summa: 1005 Penningvärde dec 2016 Generella risker 92 Summa exkl. index 1097 Penningvärde dec 2016 Indexuppräkning 155 Index 3 % uppräkning från januari 2017 Summa inkl index: 1254 I löpande penningvärde om projektet utförs enligt tidplan

16 16 (19) Rörpost I dagsläget finns ett äldre rörpostsystem som installerades under 1980-talet med diametern 110 mm. Detta system sammanbinder 23 stationer i huvudsak i byggnad 33 med förbindelser ut till nyckelfunktioner som Laboratoriemedicin och Transfusionsmedicin (KIT) i deras nuvarande lokaler. Den beräknade kvarvarande livslängden för detta system är maximalt 10 år från nu varför ett beslut om framtida investering i ett nytt rörpostsystem föreslås. Förslag till beslut är ett rörpostsystem med diameter 160 mm i enlighet med tidigare genomfört Idéoch behovsanalysarbete, som redovisats i en behovsanalysrapport/förstudie daterad Delprojektet är omfattande och behöver komma igång omgående. Nästa steg är att ta fram programhandling som tar ställning till om tidigare slutsatser är adekvata utifrån nuvarande innehåll i nybyggnader och ombyggda lokaler. Dessutom en genomgång vad som är fysiskt/praktisk möjligt vad gäller knutpunktsrum, linjesträckningar och stationslägen och eventuella revideringar utifrån detta. Även analys av kompletterande distributionssystem point to point kommer att göras där provrör skickas i separata rör av liten dimension direkt mellan avsändare och mottagare. Linjekarta kopplat till kulvertsträckningar har påbörjats liksom planering av stråk och analys av byggnadstekniska förutsättningar. Arbetet fortsätter därefter i systemhandlingsskedet. Kyla - distribution Utredningsarbete har visat att det är fördelaktigt med tre rörsystem, lågtemperatur, högtemperatur och värmeåtervinning. För nybyggnaderna är systemuppbyggnaden tänkt för kyldistribution som ett kyldistributionsnät för högtemperaturkyla och värmeåtervinning. Denna högtemperaturkyla används för komfortkyla i nybyggnader. Till detta behövs lågtemperaturkyla som processkyla för medicinteknisk utrustning framförallt i Vårdbyggnaderna byggnaderna 35 och 36 som annars skulle kunna produceras lokalt. Konkretisering genom program- och projekteringsarbete till bygghandlingar för installationerna är i inledningsfasen. Fortsatt tidplaneanalys ger underlag för behov av tidpunkt för driftsättning och därmed installationsstart. Omfattningen av detta delprojekt är beroende av beslut om kylanläggning skall byggas i egen regi eller om fjärrkyla kan köpas av extern leverantör. Medicinska gaser - distribution Infrastrukturen för medicinska gaser på sjukhusområdet är eftersatt och behöver uppgraderas oc de nya vårdbyggnaderna ska försörjas med medicinska gaser. För att få en helhetssyn på medicinska centralgassystem, trots att delar är att betrakta som angränsande projekt, redovisas arbetet kalkylmässigt inom NSM-projektet. Fortsatt arbete med konkretisering genom program- och projekteringsarbete till bygghandlingar för systemen. Förberedande installationsarbeten har påbörjats. Fortsatt tidplaneanalys ger underlag för behov av tidpunkt för driftsättning och därmed installationsstart.

17 17 (19) Avjoniserat vatten System för produktion och distribution av avjoniserat vatten behöver uppdateras. Produktion av avjoniserat vatten förslås ske i flera mindre anläggningar i stället för dagens centraliserade anläggning för att säkerställa kvaliteten på det renade vattnet. Avhärdat vatten Produktion av avhärdat vatten i Vårdbyggnaderna, byggnaderna 35 eller 36, samt redundant anläggning i Servicebyggnaden, byggnad 57 och distribution inom den nya vårdbyggnaderna. Förstudier är genomförda. Konkretisering genom program- och projekteringsarbete till bygghandlingar i inledningsfasen. Fortsatt tidplaneanalys ger underlag för behov av tidpunkt för driftsättning och därmed installationsstart Sprinkler - distribution Sprinklersystem för sjukvårdslokaler i händelse av brand är ett myndighetskrav. Planeras för en sprinklervattendistribution som en ringledning som försörjer hela sjukhusområdet och ett sprinklervattenmagasin i en bassäng i Servicebyggnaden, byggnad 57. Inom NSM-projektet genomförs sprinklervattenmagasinet och distributionsledning till Vårdbyggnaderna, byggnaderna 35 och 36. Konkretisering genom program- och projekteringsarbete till bygghandlingar är i inledningsfasen. Fortsatt tidplaneanalys ger underlag för behov av tidpunkt för driftsättning och därmed installationsstart. Brandlarmsystem i kulvert Nytt brandlarmsystem i nya kulvertar samt de befintliga kulvertar som är direkt kopplade till dessa. Utredningsarbete har skett och konkretisering genom program- och projekteringsarbete till bygghandlingar för installationerna är i inledningsfasen. Fortsatt tidplaneanalys ger underlag för behov av tidpunkt för driftsättning och därmed installationsstart. Brandskydd i kulvert I samband med NSM-projektet behövs en hel del anpassningar av brandskydd i befintliga kulvertar som berörs av NSM då de ligger i direkt anslutning till nybyggda kulvertar. Utredningsarbete har skett och konkretisering genom program- och projekteringsarbete till bygghandlingar är i inledningsfasen. Fortsatt tidplaneanalys ger underlag för behov av tidpunkt för driftsättning och därmed installationsstart. Nätstation i byggnad 56 Inom NSM-projektet behöver det byggas en ny nätstation som då ger ökad redundans för kraftförsörjning till Vårdbyggnaden, byggnad 36 och Servicebyggnaden, by 57 och befintliga byggnader. Frågan om placering har varit föremål för långa diskussioner då många intressen behöver sammanjämkas. Placeringen bör vara centralt i sjukhusområdet. Planerna på en underjordisk station har förkastats av driftsäkerhetsmässiga skäl och då framförallt risken för översvämningar som kan slå ut kraftförsörjningen. Därför har ett antal ovanjordsförlagda lägen studerats i förhållande till nya

18 18 (19) byggnader, framtida nya byggnader och inte minst påverkan på det tänkta parkrummet på området. Slutlig plan är att inrymma nätstationen som en del i den befintliga byggnaden 56 centralt i området. En av utmaningarna med denna placering är att förhålla sig till byggnadens kulturhistoriska värde. Då nätstationen inte tar hela byggnadens yta i anspråk tas ett helhetsgrepp på byggnaden för att se hur den kan utvecklas för annan verksamhet till gagn för sjukhusområdet. Kraftförsörjning Kraftförsörjningsanläggningen omfattar hög- och lågspänningsställverk, distributionstransformatorer, reservkraft och avbrottsfri kraft (UPS) m.m. Inom sjukhusområdet finns också ett styr- och övervakningssystem till vilket den nya nätstationen skall anslutas. Kraftförsörjningen inom området är idag ringmatad för minskad sårbarhet. Föra att höja säkerheten/robustheten ytterligare kommer denna att byggas ut. Bland annat innebär detta att redundanta och parallella kraftmatningar till nya byggnader förläggs fysiskt skilda hela vägen. Befintliga reservkraftanläggningar (dieselaggregat) bedöms klara av tillkommande effekter i nya byggnader. Helhetsplan för den yttre miljön på sjukhusområdet Helhetsplanen och åtgärder på området som den föreslår betraktas som en del i den logistiska infrastrukturen. Detta arbete i nära samarbete med Malmö Stad behandlar stadsintegrationen och de offentliga miljöerna inom hela sjukhusområdet för att succesivt utveckla och förbättra områdets offentliga kvalitéer. Arbetet med Helhetsplanen har nu slutförts och resulterat i strategier och riktlinjer för hela sjukhusområdets utformning och gestaltning avseende yttre miljöer. Helhetsplan för stadsrum och gröna miljöer. Långsiktig vision och omfattning för NSM Fast konstnärlig gestaltning Det övergripande målet med s konstsamling är att konsten i samlingen ska vara av hög kvalité och finnas i/vid de lokaler och byggnader där bedriver verksamhet. Konsten ska

19 19 (19) bidra till att skapa levande, attraktiva och stimulerande miljöer för hälsa och välmående till gagn för de människor som vistas där ur ett kultur- och hälsoperspektiv. Befintliga konstverk i/på byggnader och området bör bevaras för framtiden. De är värdefulla för s identitet, värdegrund och samlingen som sådan är aktiv/växande och utökas kontinuerligt med nya verk. Huvudsyftet med genomförandet av konstnärliga gestaltningar på Nya Sjukhusområdet Malmö är att skapa möjligheter för attraktiva, levande och välkomnande mänskliga miljöer med höga arkitektoniska och konstnärliga värden både inom och i anslutning till sjukhusområdet. De konstnärliga gestaltningarna syftar i sin rumsliga gestaltning till att synliggöra och skapa oväntade mötesplatser och kontaktytor som främjar kulturella och sociala samspel samt upplevelser med patienten i fokus som hälsofrämjande drivkraft i vårdmiljöns funktion. De konstnärliga gestaltningarna ska bidra till en helhets- och identitetskänsla för patienterna, anhöriga och medarbetare på Nya Sjukhusområdet Malmö som en integrerad del av Malmö stad. Projektet följer riktlinjer för fast konstnärlig gestaltning, Regionstyrelsen Fast konstnärlig gestaltning på sjukhusområdet Malmö; Svarta punkter befintliga fasta gestaltningar, inom de färgade område planeras ny fast gestaltning Tider Tidsplanering av utbyggnaden av ovan nämnda tekniska och logistiska system har inletts. Utbyggnaden kommer att ske samordnat och parallellt med övriga utbyggnader inom NSM, särskilt avseende de system som erfordras för att ta byggnader i bruk för verksamhet.